Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till självfinansierings} ond.

1962-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:16, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till självfinansierings} ond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1962

1

Nr 16

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till

självfinansierings} ond.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:63 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:199 av herr Nordgren

m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt utreda frågan om rätt för rörelseidkare

resp. jordbrukare att vid inkomsttaxering åtnjuta avdrag för avsättning

till självfinansieringsfond i huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna

uppdragna riktlinjer samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 1:63.

Frågan om avsättning till självfinansieringsfond var föremål för prövning

vid föregående års riksdag, som på hemställan av bevillningsutskottet i betänkande

nr 45 avslog motionerna. Utskottet erinrade därvid om att frågan

om behandlingen i beskattningshänseende av enskilda rörelseidkare, fria

yrkesutövare och jordbrukare särskilt uppmärksammats i direktiven för

den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen. I

direktiven har bl. a. uttalats att det kunde förtjäna övervägas om berörda

skattskyldiga bör inta samma ställning vid beskattningen som nu. Såsom

en tänkbar linje för en reform i förevarande hänseende har framhållits möjligheten

att närmare anknyta reglerna för de nämnda kategoriernas beskattning

till bolagsbeskattningen. Vidare har påpekats att det inte kan anses uteslutet

att konstruera nya former, lämpligare än de nuvarande, för beskattningen

av enskilda företagare.

I de förevarande motionerna har inledningsvis framhållits att lrågan om

den mindre företagsamhetens kapitalförsörjning på senare år i olika sammanhang

tilldragit sig statsmakternas intresse, och från statens sida har åtgärder

vidtagits för att skapa förbättrade lånemöjligheter för denna företagarkategori.

Hittills har man emellertid inte berört det egentliga kärnproblemet,

den egna kapitalbildningen och företagets ekonomiska konsolidering.

Möjligheterna till egen kapitalbildning hämmas för närvarande genom den

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1962

hårda inkomstbeskattningen. Enligt motionärernas mening ger beskattningsreglerna

inte tillräckligt utrymme för självfinansiering. Framför allt

gäller detta de företag, som bedrives av fysiska personer under enskild firma.

Dessa företag har inte samma möjligheter som aktiebolag och ekonomiska

föreningar till skattefri fondering. De saknar sålunda rätt att vid inkomstbeskattningen

göra avdrag för avsättning till investeringsfond. De har ej heller

rätt till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse med bibehållande av

medlen i rörelsen. Ofta har hithörande företag till följd av bristande tillgång

på rörelsekapital en blygsam lagerhållning och kan därför ej tillgodogöra

sig möjligheterna att genom nedskrivning av lagervärden avsätta dolda reserver.

Utrustningen med maskiner och inventarier ger också otillräcklig

utgångspunkt för självfinansiering genom avskrivning å maskiner och inventarier.

Dessa kräver dessutom ofta snabb förnyelse, och rätt till avskrivning

å återanskaffningsvärdet saknas.

I syfte att underlätta självfinansieringen och kapitalbildningen inom ifrågavarande

företagarkategori bör prövas att införa bestämmelser som medger

avdrag i begänsad omfattning vid inkomsttaxeringen för avsättning till

självfinansieringsfond, som öppet redovisas i bokföringen. En förutsättning

måste givetvis vara att inkomsten redovisas bokföringsmässigt, men då så

är fallet bör avdrag även få ske från inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget

bör förslagsvis årligen begränsas till 10 procent av årsvinsten, dock

högst 5 000 kronor, varjämte fondens totala storlek kan maximeras till

50 000 kronor. En tidsbegränsning av 10 år torde böra föreskrivas för fondavsättningens

återförande till beskattning, varvid reglerna för ackumulerad

inkomst bör bli tillämpliga. De nu antydda problemen kommer sannolikt

att behandlas av den allmänna skatteberedningen. Emellertid erfordras

omedelbara åtgärder inom det nuvarande skattesystemets ram, eftersom inför

den kommande europeiska marknadsutvecklingen hittills vidtagna åtgärder

är otillräckliga för den mindre företagsamhetens vidkommande.

Utskottet

I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med

begäran om skyndsam utredning av frågan om rätt för rörelseidkare och

jordbrukare med bokföringsmässig inkomstredovisning att åtnjuta avdrag

vid inkomsttaxeringen för avsättning till självfinansieringsfond. Enligt motionärernas

mening ger beskattningsreglerna för närvarande inte tillräckligt

utrymme för självfinansiering. Särskilt gäller detta företag som bedrives

av fysiska personer under enskild firma. Motionärerna påpekar bl. a. att

dylika skattskyldiga i motsats till aktiebolag och ekonomiska föreningar

saknar rätt att göra avsättningar till konjunkturinvesteringsfonder, och de

har ej heller rätt att göra avsättning till pensionsstiftelse med bibehållande

av medlen i rörelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1962

3

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen hade föregående års

riksdag att pröva ett motionsvis framställt yrkande av samma innebörd

som det nu förevarande. På hemställan av bevillningsutskottet avslogs yrkandet

av riksdagen. Därvid åberopade utskottet att frågan om behandlingen

i beskattningshänseende av enskilda rörelseidkare, fria yrkesutövare

och jordbrukare särskilt uppmärksammats i direktiven för den till allmänna

skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen. Utskottet förutsatte

att utredningens prövning även skulle komma att omfatta spörsmålet i vilken

grad möjligheterna till konsolidering och självfinansiering bör beaktas

vid utformningen av beskattningsreglerna för olika företagare.

Med hänsyn till motionärernas uttalande att enskilda företagare är sämre

ställda än bl. a. aktiebolag vad gäller möjligheterna till konsolidering med

utnyttjande av beskattningsreglerna vill utskottet erinra om att det i direktiven

för företagsskatteutredningen framhållits att det kunde förtjäna

överväga^ om enskilda företagare och jordbrukare bör inta samma ställning

i beskattningshänseende som nu. Såsom en tänkbar linje för en reform har

framhållits möjligheten att närmare anknyta reglerna för de nämnda kategoriernas

beskattning till bolagsbeskattningen. Nämnas må också att 1955

års beslut rörande företagsbeskattningen bl. a. innebar att enskilda företagare

och företag i aktiebolagsform likställdes såvitt avser avskrivning å

maskiner och inventarier. Tidigare hade enskilda företagare endast haft rätt

att avskriva dylika tillgångar efter plan. Genom 1955 års lagstiftning erhöll

samtliga rörelseidkare rätt till s. k. räkenskapsenlig avskrivning. Detta avskrivningssystem

motsvarar — låt vara med något begränsad avskrivningsrätt

— den tidigare s. k. fria avskrivningen, vilken endast fick tillämpas av

aktiebolag och ekonomiska föreningar.

I likhet med föregående års riksdag anser utskottet att frågan om avdrag

för avsättning till självfinansieringsfond bör prövas i sammanhang med

allmänna skatteberedningens behandling av övriga spörsmål på företagsbeskattningens

område. Utskottet kan således inte dela motionärernas uppfattning

att frågan bör brytas ut för särskild behandling i annan ordning.

Utskottet avstyrker med hänsyn härtill den begärda riksdagsskrivelsen i

ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:63 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och 11:199 av herr Nordgren m. fl. om rätt till avdrag

vid beskattningen för avsättning till självfinansieringsfond

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, Gustaf EJofsson, Stefanson, Yngve Nilsson,

Wärnberg och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Bydén, Darlin,

Andersson i Essvik och fru Holmqvist.

Reservationer:

I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Magnusson i Borås och Darlin,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:63

av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:199 av herr Nordgren m. fl. — ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville låta skyndsamt utreda frågan om rätt

för rörelseidkare resp. jordbrukare att vid inkomsttaxering

åtnjuta avdrag för avsättning till självfinansieringsfond i

huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna uppdragna

riktlinjer samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

II) av herrar Stefanson och Gustafson i Göteborg.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620188

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.