Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrade avskrivningsregler vid beskattningen för byggnad i jordbruk eller rörelse.

1962-03-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:18, Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrade avskrivningsregler vid beskattningen för byggnad i jordbruk eller rörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

1

Nr 18

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om ändrade avskrivningsregler vid beskattningen för

byggnad i jordbruk eller rörelse.

(2:a avd.)

Till bevillningutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:22 av herr Jonasson m. fl. och 11:40 av

herr Elmwall m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om sådana tilläggsdirektiv till allmänna skatteberedningen,

att frågan om värdeminskningsavdrag för byggnad, som ingår i rörelse,

och för driftbyggnad i jordbruk blir föremål för särskild behandling

och att förslag till nya regler snarast framlägges i enlighet med vad i motionerna

anförts;

2) de likalydande motionerna 1:279 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

11:348 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag angående! sådana

ändrade bestämmelser för taxering av inkomst från jordbruksfastighet,

att en modernisering av byggnadsbeståndet icke onödigtvis försvåras, i enlighet

med vad i motionerna anförts; samt

3) de likalydande motionerna 1:364 av herr Stefanson och 11:435 av herr

Kollberg m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte — i syfte att underlätta skatteberedningens arbete och skyndsammare

nå resultat ■— anhålla att särskilda sakkunniga utses för teknisk

utredning om en sådan reformering av avskrivningsreglerna för byggnad,

som ingår i rörelse, att en ökad avskrivning kan medgivas under byggnadens

första tid.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 1:279, 11:40 och 11:435.

Enligt 22 § 1 mom. kommunalskattelagen må från bruttointäkt av j o r dbruksfastighet

avdrag göras för värdeminskning av till jordbruket

eller dess binäringar eller till skogsbruket hörande driftbyggnader, däri inbegripna

för driften nödiga bostadsbyggnader.

Närmare bestämmelser om värdeminskningsavdragets beräkning m. m. är

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 sand. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

meddelade i punkt 2 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagens ävensom

i punkterna 2 b) och d), 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen

den 7 december 1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen.

Nämnda bestämmelser om värdeminskningsavdrag äger tillämpning vid

inkomstredovisning av jordbruksfastighet såväl enligt kontantprincipen som

enligt bokföringsmässiga grunder, med undantag allenast för den i punkt 2

fjärde stycket av anvisningarna till 22 § meddelade bestämmelsen angående

rätt till s. k. utrangeringsavdrag, vilken avser endast bokföringsmässig redovisning.

Värdeminskningsavdraget bör enligt bestämmelserna beräknas till viss

procent av byggnadens värde. För fastställande av detta värde (avskrivningsunderlaget)

finnes bestämmelser i förenämnda punkt 2 av anvisningarna

till 22 § kommunalskattelagen. Ytterligare anvisningar för tillämpning av

bestämmelserna har lämnats av riksskattenämnden i dess meddelande nr 4

år 1954 och nr 5 år 1955. Ifrågavarande bestämmelser och anvisningar innebär

i korthet följande.

I första hand upptages värdet till anskaffningskostnaden om denna kan

visas. Härvid beräknas värdeminskningsavdrag enligt värdeminskningsplan.

Vid övergången till beräkning av avdrag å anskaffningskostnaden skall dock

värdet upptagas till anskaffningskostnaden minskad med beloppet av tidigare

åtnjutna värdeminskningsavdrag (samt i förekommande fall med oavskrivet

värde å utrangerad eller avyttrad byggnad). Såsom ingångsvärde i

planen bör på grund härav upptagas det sålunda bestämda restvärdet för

byggnaderna, varefter värdeminskningsavdraget bestämmes till viss procent

av detta ingångsvärde.

Om anskaffningskostnaden ej kan visas, upptages värdet enligt en

schablonmetod, innebärande att värdet av byggnaderna upptages till två

tredjedelar av det under beskattningsåret gällande taxerade jordbruksvärdet,

minskat med däri ingående skogsmarksvärde, i den mån; det överstiger

25 000 kronor, samt med skäligt värde å mera betydande naturtillgångar och

särskilda förmåner. Någon plan för beräkning av värdeminskningsavdraget

erfordras icke i detta fall.

Värdet kan vidare bestämmas enligt en kombinerad metod, därvid man

utgår från ett värde beräknat enligt sistnämnda schablonmetod. Till detta

värde lägges kostnad för sådan ny-, till- eller ombyggnad, som utförts efter

den tidpunkt, till vilken det enligt schablonen bestämda ingångsvärdet hänför

sig. Å ingångsvärdet beräknas värdeminskningsavdrag för framtiden enligt

plan. Kostnad för senare ny-, till- eller ombyggnad tillägges avskrivningsunderlaget.

Senare ändringar av taxeringsvärdet påverkar däremot icke

avskrivningsunderlaget, då den kombinerade metoden användes.

Riksskattenämnden har uttalat att om jordbrukaren kan visa anskaffningskostnaden

för viss eller vissa byggnader, som uppförts före den tidpunkt,

till vilken det under beskattningsåret gällande taxeringsvärdet hän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

3

för sig, och dessa kostnader enbart för sig överstiger det ovan schablonmässigt

beräknade värdet, bör jordbrukaren äga rätt att beräkna värdeminskningsavdraget

enbart å nämnda kostnader, ehuru de icke omfattar

hela byggnadsbeståndet. Därvid bör dock kostnaderna minskas med medgivna

värdeminskningsavdrag å hela byggnadsbeståndet från och med det

första år på vilket kostnaderna belöper. Avdraget beräknas i detta fall enligt

plan.

I allmänhet medges avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader

med 1 Va procent av byggnadens värde.

Skattskyldighet vid försäljning av byggnad å jordbruksfastighet bedömes

enligt reglerna i 35 § kommunalskattelagen. Detta innebär att skattskyldighet

inte föreligger om fastigheten innehafts tio år eller längre tid.

Vad angår avdrag för kostnad för anskaffning av byggnad, som är avsedd

att användas i ägarens rörelse, gäller att avdrag i princip får åtnjutas

endast i form av årliga värdeminskningsavdrag. Bestämmelserna härom

återfinns i punkt 7 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. I vissa

särskilda fall får emellertid byggnadskostnaden i sin helhet avdragas under

det år, då utgiften för byggnadens uppförande ägt rum, nämligen i sådana

fall då fråga är om rent tillfälliga byggnader, avsedda att användas

endast ett fåtal år.

Värdeminsknmgsavdraget beräknas till viss procent av byggnadens värde.

I princip bör det verkliga anskaffningsvärdet läggas till grund för beräkningen.

Då svårigheter i många fall föreligger att styrka den faktiska anskaffningskostnaden

för byggnad har i praxis godtagits en avskrivning på taxeringsvärdet

(byggnadsvärdet) under beskattningsåret. Understundom torde

även andra värden kunna komma till användning, beroende på utredningen

i det särskilda fallet, såsom bokförda värdet, brandförsäkringsvärdet eller

ett särskilt efter värdering beräknat värde.

I fråga om fabriker och andra för industriell verksamhet avsedda byggnader

får emellertid som underlag för beräkning av värdeminsknmgsavdraget

inte alltid användas hela byggnadsvärdet. Från detta värde måste nämligen

i förekommande fall avdragas värdet å sådana maskiner, som vid fastighetstaxeringen

åsatts särskilt maskinvärde eller, om fastighetstaxering ännu

inte ägt rum, vid sådan taxering kommer att åsättas särskilt maskinvärde.

Värdet av i byggnad ingående maskiner som åsatts särskilt maskinvärde får

nämligen avskrivas enligt reglerna för räkenskapsenlig eller plancnlig avskrivning

å inventarier beroende på om den skattskyldige är berättigad till

räkenskapsenlig avskrivning beträffande dylika tillgångar eller inte. I fråga

om avdrag för värdeminskning å övriga inventarier, vilkas värde vid fastighetstaxeringen

visserligen inräknats i byggnadsvärdet men inte åsatts särskilt

maskinvärde, gäller däremot de för värdeminskning av byggnad fastställda

bestämmelserna. Detta innebär emellertid inte att sådana inventa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

rier måste avskrivas efter samma låga procentsats som byggnaden i övrigt.

I praxis har högre avdrag medgivits för hissar, värmepannor, varmvattencisterner

m. m.

Storleken av procentsatserna för beräkningen av värdeminskningsavdraget

har i praxis gjorts beroende av den förebragta utredningen om byggnadernas

livslängd. Utan närmare utredning torde avdrag för värdeminskning å

fabriksbyggnader merendels medgivas med 2—3 procent å anskaffningsvärdet.

Efter utredning, som visar att byggnaden är underkastad särskilt

stor slitning, kan högre avdrag få åtnjutas. Sålunda har exempelvis avdrag

för värdeminskning av cellulosafabrik av sten medgivits med 4 procent å

anskaffningsvärdet.

Vid försäljning av byggnad, som är avsedd för stadigvarande bruk i rörelse,

hänföres köpeskillingen för byggnaden inte till intäkt av rörelse —

inte ens till den del som motsvaras av vid taxeringen tidigare åtnjutna avdrag

för värdeminskning. Intäkten blir hänförlig till förvärvskällan inkomst

av tillfällig förvärvsverksamhet. Om influtet belopp blir skattepliktigt eller

inte bedöms sålunda enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning vid

försäljning av fast egendom.

Frågan om ändrade bestämmelser rörande avdrag för värdeminskning av

byggnader å jordbruksfastighet eller i rörelse har vid flera tillfällen tidigare

varit föremål för: behandling i riksdagen.

Vad gäller jordbruksbyggnader har därvid från riksdagens sida uttalats

önskemål om att frågan blir föremål för utredning. Denna verkställes för

närvarande av den särskilda sektion inom skattelagssakkunniga, som den

14 mars 1958 tillkallats med uppdrag att utreda vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen

i förvärvskällan jordbruksfastighet.

I fråga om avskrivning å byggnader i rörelse förelåg senast vid föregående

års riksdag motionsyrkanden om utredning. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 29 avstyrkte bevillningsutskottet yrkandena under

hänvisning till att frågan befann sig under utredning av allmänna skatteberedningen,

varför huvudsyftet med motionerna kunde anses redan vara

tillgodosett.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I motionerna 1:22 och 11:40 framhålles att en bättre anpassning av värdeminskningsavdraget

till den faktiska värdeminskningen blir av allt större

vikt. Det torde i allmänhet vara så, att värdeminskningen är mest betydande

under de första åren. Detta förhållande har lagts till grund för motsvarande

bestämmelser t. ex. i övriga nordiska länder, där väsentligt generösare villkor

för värdeminskningsavdrag gäller.

De skärpta krav på företagen som det nya handelspolitiska läget kommer

att ställa understryker angelägenheten av en snar reform på detta område.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

5

Som en allmän regel torde därvid gälla att den faktiska livstiden för byggnader

i produktionen avsevärt förkortas. Mot kravet på en anpassning av

värdeminskningsavdraget till den reella utvecklingen av byggnaders rent

företagsekonomiska värde har bl. a. anförts konjunkturpolitiska skäl. Det

skulle enligt denna ofta framförda åsikt vara bättre att lägga tyngdpunkten

i företagsstimulerande åtgärder såsom avsättning till investeringsfonder,

vilket också skett. Sådana avsättningar görs emellertid i praktiken av

ett numerärt sett tämligen begränsat urval av företag, och till denna grupp

torde vanligen inte höra de mindre och nyetablerade företagen, som kämpar

med kapitalbrist, och inte heller jordbrukarna. Enligt motionärernas mening

bör snarast utarbetas generösare avskrivningsregler, varvid det synes

motiverat att jämväl lantbrukets driftbyggnader innefattas. Frågan bör bli

föremål för allmänna skatteberedningens behandling i särskild ordning.

I motiveringen för yrkandet i motionerna 1:279 och II:3i8 uttalas inledningsvis

att jordbrukets byggnadsbestånd under senare år visat en tendens

till stark förslitning. Vidare konstateras i motionerna med stöd av viss statistik

att nybyggnadsverksamheten varit relativt ringa. Nu tillämpade grunder

vid taxering för inkomst av jordbruksfastighet har i detta avseende

vissa betänkliga konsekvenser, som kan sägas vara rationaliseringshämmande.

Som exempel anföres att jordbrukarna vanligen icke torde medges avdrag

för hela kostnaden vid modernisering av ekonomibyggnad, då vid utbyte

av förslitna delar av byggnaden nytt modernt material användes eller

t. ex. ny inredning insättes. Likaledes torde inte heller avdrag i allmänhet

medges vid omdisponeringar och utvidgningar av ekonomibyggnader, som

i och för sig inte innebär en grundförbättring, men väl är betingade av tilllämpning

av nya rön och metoder för djurhållningen.

I motionerna I:36i och II:i35 upptas — i syfte att underlätta de svenska

företagens anpassning till de ändrade marknadsförhållandena vissa frågor

på företagsbeskattningens område, som enligt motionärernas mening i första

hand bör aktualiseras för relativt skyndsamma åtgärder, nämligen avskrivningsreglerna

för byggnader, avskrivningsreglerna för maskiner och inventarier

samt varulagervärderingsreglerna.

I förstnämnda hänseende framhålles att avskrivningsreglerna för industribyggnader

eller andra byggnader, som ingår i rörelse, inte är anpassade

efter moderna krav. De medger för närvarande en årlig avskrivning av i

allmänhet endast 2 å 3 procent. Företagsekonomiska hänsyn borde föranleda

en omdisponering av avskrivningen så att en större del av densamma

finge ske under byggnadens första tid. Efter fjolårets positiva uttalande i

saken från bevillningsutskottets sida har marknadsfrågorna för vårt lands

del tagit sådan vändning att en reform av byggnadsavskrivningsreglerna —

vilken i och för sig ändå framstår som starkt motiverad — nu synes än mer

angelägen än vad fjolårets utskottsuttalande gav uttryck för. Då skattebe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

redningens arbete är synnerligen omfattande, skulle en mera skyndsam utredning

av byggnadsavskrivningsreglerna kunna nås om denna fråga gjordes

till föremål för översyn av särskilda sakkunniga. Därest det senare

skulle befinnas lämpligt med hänsyn till skatteberedningens fortgående allmänna

överväganden, skulle resultatet av denna översyn utan olägenhet

kunna ställas till beredningens förfogande.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser medges i allmänhet avdrag vid beskattningen

för värdeminskning av byggnader med visst årligt belopp, vilket beräknas

i procent av byggnadens anskaffningsvärde. Om utredning rörande

detta värde saknas lägges i stället vanligen taxeringsvärdet till grund för

avdragsberäkningen. Skatteplikt vid försäljning av byggnad, som inte utgör

varulagertillgång, bedömes enligt reglerna i 35 § kommunalskattelagen. Har

byggnaden innehafts kortare tid än 10 år utgör eventuell vinst helt eller

delvis skattepliktig inkomst för ägaren. I sådant fall beskattas även vid avyttringen

återvunna värdeminskningsavdrag. Har byggnaden däremot innehafts

10 år eller längre är vinsten varken i vad den motsvarar återvunna

värdeminskningsavdrag eller eljest att hänföra till skattepliktig inkomst.

I förevarande motioner yrkas utredning av frågan om beräkning av värdeminskningsavdrag

för byggnader i jordbruk och rörelse. Motionärerna

anser det av olika skäl motiverat med generösare avdragsregler än de för

närvarande tillämpade. I vissa motioner uttalas — med hänvisning till att

byggnadernas värdeminskning i allmänhet torde vara störst under de första

åren efter byggnadens uppförande — att ett system med högre avskrivning

under denna tid bör prövas.

Vad först gäller avskrivning av jordbruksbyggnader vill utskottet erinra

om att 1957 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll att frågan

härom måtte bli föremål för utredning. Uppdraget har av Kungl. Maj:t anförtrotts

en särskild sektion av skattelagssakkunniga. Enligt uppgift i årets

riksdagsberättelse avser de sakkunniga kunna slutföra utredningen under

innevarande år. Med hänsyn härtill får syftet med yrkandet i de motioner,

vari frågan om avskrivning av byggnader å jordbruksfastighet uppmärksammats,

anses vara tillgodosett, och utskottet finner inte anledning tillstyrka

skrivelse till Kungl. Maj :t i denna fråga.

Beträffande härefter spörsmålet om avskrivning av byggnader i rörelse

får utskottet erinra om att 1955 års riksdag vidtog omredigering av bestämmelserna

härom i avsikt att tydligare än tidigare varit fallet markera att

hänsyn vid bedömningen av skälig avskrivningsprocent borde tas till byggnadens

ekonomiska livslängd. Ändringen avsåg att åstadkomma en viss

liberalisering av avskrivningsreglernas tillämpning. De förevarande motionsyrkandena

är betydligt mer långtgående och förutsätter en differen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962 7

tiering av avdragsreglerna med högre värdeminskningsavdrag under byggnadens

första användningstid. Utskottet är givetvis inte berett att på nu

tillgängligt material bedöma om tillräckliga skäl kan åberopas för en ändring

i antydd riktning. Det må emellertid framhållas att frågan om generösare

avdragsregler i förevarande hänseende inte kan avgöras utan att

samtidigt en prövning sker av hur inkomstbegreppet bör vara utformat för

byggnad som är anläggningstillgång. Sålunda kan en liberalisering av värdeminskningsbestämmelserna

motivera en utökad skatteplikt för avskrivning

som återvinnes vid avyttring av byggnaden.

Såsom föregående års bevillningsutskott framhållit kan det antas att

allmänna skatteberedningen vid sitt utredningsarbete kommer att behandla

även frågan om värdeminskningsavdrag för byggnader i rörelse. Motionärerna

eftersträvar emellertid att beredningen prövar denna fråga separat

eller också att en särskild utredning tillsättes för att undersöka de med

frågan sammanhängande tekniska problemen. Utskottet kan visserligen

dela motionärernas uppfattning att förevarande fråga i väsentlig mån är av

teknisk natur. Emellertid anser utskottet, som utgår från att skatteberedningen

vid sitt utredningsarbete får tillgång till all den tekniska expertis

som kan befinnas erforderlig, det vara mest ändamålsenligt att frågan om

värdeminskningsavdrag å byggnad i rörelse prövas i sitt större sammanhang.

Utskottet kan med hänsyn härtill inte heller tillstyrka de i detta hänseende

framställda skrivelseyrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:22 av herr Jonasson m. fl.

och 11:40 av herr Elmwall m. fl., såvitt motionerna avser

frågan om värdeminskningsavdrag å byggnader i jordbruk,

samt

de likalydande motionerna 1:279 av herr Thorsten Larsson

m. fl. och 11:348 av herr Hansson i Skegrie m. fl. om

ändrade bestämmelser vid beskattningen av inkomst från

jordbruksfastighet;

2) de likalydande motionerna 1:22 av herr Jonasson in. fl.

och 11:40 av herr Elmwall m. fl., samt

de likalydande motionerna 1:364 av herr Stefanson och

11:435 av herr Kollberg m. fl., samtliga motioner såvitt avser

frågan om värdeminskningsavdrag å byggnad i rörelse,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson,

Oscar Carlsson, Stefanson och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson

i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist, Cliristenson

i Malmö, Asp och Björkman.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Gustaf Elof sson, Stefanson, Gösta Jacobsson,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och

Björkman, vilka — under åberopande av vad som anförts i de förevarande

motionerna — ansett att utskottet bl. a. i syfte att underlätta allmänna skatteberedningens

arbete bort tillstyrka att särskild, teknisk utredning kommer

till stånd om sådan reformering av avskrivningsreglerna för byggnad som

ingår i rörelse eller jordbruk att en ökad avskrivning kan medgivas under

byggnadens första tid, och att utskottet således bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

1:22 av herr Jonasson m. fl. och II :40 av herr Elmwall m. fl.,

de likalydande motionerna 1:279 av herr Thorsten Larsson

m. fl. och 11:348 av herr Hansson i Skegrie m. fl., samt de

likalydande motionerna 1:364 av herr Stefanson och 11:435

av herr Kollberg m. fl., sistnämnda motioner i vad de behandlas

i detta betänkande — måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att särskilda sakkunniga utses för teknisk utredning

om sådan reformering av avskrivningsreglerna för

byggnad som ingår i rörelse eller jordbruk att en ökad avskrivning

kan medgivas under byggnadens första tid.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620213

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.