Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

1962-03-13 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:22, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962

1

Nr 22

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

(1 :a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 362 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 441 av herr Wahrendorff

m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag angående upphävande

av den särskilda varuskatten å gräddglass».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 441.

Gällande bestämmelser

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt

skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu

eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning

är upptagna bl. a. choklad- och konfektyrvaror hänförliga till vissa

angivna varugrupper. Beskattningen av nu ifrågavarande varor kan väsentligen

sägas omfatta sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning

av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt är inte tillämpliga

å bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda

efterrätter, helt eller delvis bestående av glass. Glass, som försäljes till konsumenter

i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed

undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter

glass. Skatteplikt inträder först då dessertglass av återförsäljare delas i

portioner om mindre än 1/3 liter.

Skatten utgår med 65 procent av varans beskattningsvärde, som i regel

motsvarar det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Frågans tidigare behandling

Frågan om upphävande helt eller delvis av varuskatt för glass har vid

upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Så har skett

bl. a. i anledning av motioner vid 1958 och 1961 års riksdagar.

liihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 är 1962

Vid 1958 års A-riksdag yrkades motionsvis, att skatten å gräddglass skulle

avskaffas. Motionerna avstyrktes av bevillningsutskottet i betänkande nr 8,

som godkändes av riksdagen. Efter att ha erinrat om att 1952 års kommitté

för indirekta skatter i sitt betänkande SOU 1957: 13 förordat ett upphävande

av skatten å glass yttrade därvid utskottet bl. a.

I enlighet med vad från utskottets sida uttalades vid frågans behandling

vid 1957 års riksdag, bör valet därför stå mellan att bibehålla nuvarande

beskattning av glass och att helt avskaffa densamma. Liksom 1952 års kommitté

anser utskottet starka skäl tala för ett upphävande av skatten å glass.

Emellertid kan man inte — allra minst i nuvarande statsfinansiella läge —

underlåta att fästa avseende vid det förhållandet att ett inte obetydligt skattebortfall

skulle bli följden av en sådan åtgärd. Intäkterna av skatten å glass,

som under senare år visat en inte oväsentlig ökning, beräknas av kontrollstyrelsen

för år 1957 uppgå till omkring 14 milj. kr., varav mer än hälften

hänför sig till gräddglassen. Härtill kommer att nya eller ökade indirekta

skatter på sistone genomförts eller aktualiserats, varför frågan om glassbeskattningen

kommit i ett delvis annat läge än tidigare. Det bör enligt utskottets

mening inte ifrågakomma att samtidigt som andra varuslag drabbas av

en skärpt beskattning upphäva skatten å glass.

Frågan om helt avskaffande av glass-skatten var föremål för prövning

även vid 1958 års B-riksdag i anledning av motioner i ämnet. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr B 8 avstyrkte bevillningsutskottet motionerna.

Utskottet anförde därvid bl. a. följande.

Enligt vad utskottet inhämtat användes vid glasstillverkningen årligen

uppskattningsvis 1 000—1 200 ton smör. Härmed bör jämföras den beräknade

totala årsproduktionen av smör inom riket, ca 90 000 ton. Med hänsyn

till de speciella förhållanden, som påverkar konsumtionen av skattepliktig

glass, är det tveksamt om en avveckling av skatten kan tänkas i någon

nämnvärd utsträckning bidraga till att den pågående ökningen av denna

konsumtion sker i snabbare takt än eljest. Enligt utskottets uppfattning

finns knappast fog för ett antagande, att ett slopande av glassbeskattningen

skulle medföra att konsumtionen av gräddglass skulle bli av en sådan storleksordning

att avsättningssvårigheterna för smörproducenterna blev nämnvärt

mindre. Härvidlag torde en minskning av prisspänningen mellan smör

och vegetabiliska fetter ha större betydelse.

Om enbart beskattningen av gräddglass avskaffades, skulle av allt att

döma användningen av smör vid glasstillverkningen öka i viss omfattning.

Som motionärerna själva påpekat och från riksdagens sida vid flera tillfällen

framhållits skulle emellertid en dylik åtgärd ytterligare försvåra

kontrollen av glassbeskattningen och den bör därför enligt utskottets mening

inte vidtagas.

Det sagda innebär inte att utskottet i princip ställer sig avvisande till

tanken på ett upphävande av skatten å glass, utan utskottet delar den tidigare

från riksdagens sida uttalade meningen att denna beskattning av skattetekniska

skäl bör avvecklas. I betraktande av att glassbeskattningen för

närvarande torde tillföra staten inkomster till ett inte obetydligt belopp, ca

14 miljoner kronor, ett belopp som av allt att döma tenderar att öka, bör

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962

3

avvecklingen emellertid ske i ett mindre pressat statsfinansiellt läge än det

nuvarande. Hänsyn bör även tas till att under våren nya varuslag — varibland

även socker, som får anses vara ett mer oumbärligt livsmedel än

glass — träffats av indirekt beskattning.

I en till chefen för finansdepartementet ställd, den 14 juli 1960 dagtecknad

skrift har Sveriges Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna

om skatt å glass måtte bli föremål för en teknisk revision samt att denna

företas med största möjliga skyndsamhet. Förbundet har därvid framhållit

som sin mening att skatten på glass borde upphävas. Då det emellertid med

hänsyn till det statsfinansiella läget inte synts förbundet antagligt att statsmakterna

under nu överskådlig tid kommer att biträda kravet på ett upphävande

av skatten, har förbundet ansett sig åtminstone böra hemställa

om en revision av hela skatteförfarandet för undanröjande av de tekniska

brister som måste anses vidlåda detsamma i fråga om såväl beräknande av

skatten i det särskilda fallet som också redovisningen därav hos de skattskyldiga.

översynen bör ha till riktpunkt att åstadkomma förenklade och

förenhetligade bestämmelser att gälla all inom landet yrkesmässigt försåld

glass.

Kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd har vidare i skrivelse till

Kungl. Maj :t den 28 mars 1961 gjort framställning om råvaruprisutjämning

för glass samt om viss omläggning av beskattningen av denna vara. Därvid

har föreslagits att en särskild utjämningsskatt införes, omfattande all glass,

samt att den särskilda varuskatten å glass omlägges så att den likaledes

drabbar all glass. Omläggningen borde ske så att varuskatten kom att utgå

med visst belopp per liter. I skrivelsen uttalas att en sådan teknisk omläggning

av glassbeskattningen länge synts vara den lämpligaste utvägen för att

råda bot på de mycket besvärliga gränsdragningsproblem som föreligger vid

nuvarande regler.

Vid 1961 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 30 och II: 53,

att riksdagen måtte besluta, att särskild varuskatt å gräddglass från och

med den 1 januari 1962 inte längre skulle uttagas. Motionerna avstyrktes av

utskottet i dess av riksdagen godkända betänkande nr 72. Utskottet anförde

därvid bl. a.

Motionärerna har inte heller ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande

skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass

måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen

i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger

att utöva en effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något

förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats

hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.

Den av motionärerna föreslagna åtgärden att undanta gräddglass från skatt

men behålla skatten på annan glass skulle otvivelaktigt ytterligare accentuera

dessa svårigheter.

Kungl. Maj:t har för närvarande för prövning två framställningar ro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962

rande glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd

gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning för glass samt viss

omläggning av den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges

Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna om särskild varuskatt

på glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision. I avvaktan

på Kungl. Maj:ts ställningstagande till berörda framställningar, vari

begäres genomgripande ändringar i glassbeskattningen, bör enligt utskottets

mening någon ändring från riksdagens sida inte vidtas i reglerna för denna

beskattning.

Motionerna

I de förevarande motionerna anföres bl. a., att den höga beskattningen av

glass torde ha medfört att allt fler tillverkare av glass vid framställningen

övergått från högklassiga mjölkprodukter till andra fettämnen, såsom margarin,

fettemulsion etc. Detta medför att glassens kvalitet inte blir den

högsta möjliga. Med tanke på den ständigt stigande konsumtionen är denna

utveckling olämplig.

Med hänsyn till de ovan relaterade konsekvenserna av glassbeskattningen

och till att skatt inte utgår på dessertglass synes det på goda grunder motiverat

att all skatt på gräddglass slopas. Genom att i första hand begränsa

skattebefrielsen till gräddglassen skulle de statsfinansiella konsekvenserna

icke heller bli särskilt framträdande. Kontrollfrågorna erbjuder otvivelaktigt

vissa svårigheter, men kan på goda grunder icke anses svårare att bemästra

än nu då dessertglassen undantages. Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter

uttas nu icke heller den särskilda varuskatten vid försäljning av

lösglass till återförsäljare. Detta gäller under förutsättning att vederbörande

köpare avlämnar ett på tro och heder tecknat intyg om att ifrågavarande

glass endast kommer att användas för tillverkning och försäljning av efterrätter.

Utskottet

Enligt förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt utgår skatt

för glass, liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfektyrvaror, med

65 procent av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med det

lägsta pris — varuskatten inte inberäknad — som den skattskyldige betingar

sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från

skatteplikt undantages bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller

matserveringar avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.

Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter uttas inte den särskilda varuskatten

vid försäljning av lösglass till återförsäljare, om köparen avlämnar ett på

tro och heder tecknat intyg att inköpt glass endast kommer att användas

för tillverkning och försäljning av efterrätter. Glass, som försäljes till konsumenter

i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed

undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter

glass. Skatteplikt inträder först då dessertglassen av återförsäljaren delas

i portioner om mindre än 1/3 liter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962 5

I förevarande motioner har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag angående

upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass. Till stöd för yrkandet

i motionerna har bl. a. anförts, att skatt icke utgår för s. k. dessertglass,

samt att den höga beskattningen av glass torde ha medfört, att allt

fler producenter vid tillverkning av glass övergått från högklassiga mjölkprodukter

till andra fettämnen. Motionärerna anser, att om skattebefrielsen

begränsas till att avse endast gräddglass torde de statsfinansiella konsekvenserna

inte bli särskilt framträdande. De ytterligare kontrollåtgärder, som

otvivelaktigt blir erforderliga vid en partiell skattebefrielse av detta slag,

anser motionärerna inte vara svårare att bemästra än de svårigheter, som

redan nu finns genom att dessertglass undantagits från beskattning.

Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t under

prövning vissa framställningar med begäran om genomgripande ändringar

i glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd

föreslagit en råvaruprisutjämning för glass samt omläggning av

den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges Glassindustriers

riksförbund anhållit, att bestämmelserna om särskild varuskatt på glass

måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare uttalat som sin mening att

varuskatten å glass bör avskaffas. Likaså förordade 1952 ars kommitté för

indirekta skatter en sådan åtgärd åtminstone i samband med att en allmän

varuskatt infördes. De förevarände motionerna är emellertid mindre långtgående,

i det att desamma går ut på ett avskaffande endast av skatten på

gräddglass. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att det förefaller

föga konsekvent, att statsmakterna samtidigt som man genom statliga åtgärder

stimulerar avsättningen av mjölkprodukter bibehåller en beskattning,

som motverkar konsumtionen av dessa produkter.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att utredning

företas i syfte att avskaffa skatten på gräddglass. Förslag på grund

av utredningen bör kunna föreläggas nästa års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

1:362 av herr Thorsten Larsson m. fl. och 11:441 av herr

Wahrendorff m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning och förslag till 1963 års riksdag om

upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

Stockholm den 13 mars 1962.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson*, Wirmark,

Paul Jansson och Billman*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Asp, Rydén, Darlin

och fru Holmqvist.

Reservation

av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik Jansson, Wirmark, Paul

Jansson, Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander, Asp och fru Holmqvist,

vilka ansett,

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke å s. 5 rad 20 uppifrån, som

börjar med orden »Utskottet vill», bort ha följande lydelse:

»Utskottet får erinra om att intäkten av glassbeskattningen under senare

år visat en starkt stigande tendens. Från att år 1945 ha uppgått till 2,5

milj. kronor kan skatten numera beräknas uppgå till 20—25 milj. kronor

per år. Härav torde större delen belöpa på den s. k. gräddglassen. Ett bifall

till motionsyrkandet skulle således innebära ett inte oväsentligt skattebortfall.

Utskottet vill därjämte framhålla, att även om de kontrollsvårigheter,

som skulle uppstå vid en skattebefrielse av detta slag, icke är av

annan karaktär än de som är för handen enligt gällande lagstiftning, torde

en ytterligare utvidgning av det skattefria området snarare öka än minska

dessa svårigheter.

Utskottet har med det anförda inte tagit ställning till frågan om behovet

av en teknisk omläggning av glassbeskattningen. Med hänsyn till att Kungl.

Maj:t redan har frågan under prövning anser utskottet anledning icke föreli§Sa

att tillstyrka riksdagsskrivelse i ämnet. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till de likalydande motionerna 1:362 och 11:441.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna 1:362 av herr Thorsten

Larsson m. fl. och 11:441 av herr Wahrendorff m. fl. om

upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass inte

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1962

620286

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m. a1 i texten