Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

1962-03-06 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:27, Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om sänkning av drivmedelsskatterna, m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:150 av herr Ragnar Bergh samt 11:201 av

herr östlund och fru Boman, vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag

till sådan differentiering av bensinskatten, att utförsäljningspriset på

bensin kan sättas lika inom skilda delar av landet»;

II) de likalydande motionerna 1:156 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

11:197 av herr Jansson i Benestad m. fl.., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta sänka bensinskatten med 5 öre per liter»;

III) de likalydande motionerna 1:335 av herr Hagberg m. fl. och 11:413 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

1) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 ''§ förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt

skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §.

Skatten utgår med trettiotre öre för liter.

Skatten beräknas---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1962.

2) Förslag

till

förordning om ändring av 5 § förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 5 :§ förordningen den 15 december 1961 om

brännoljeskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

5 i§.

Skatten utgår med trettio öre för liter, dock att skatt, som erlägges av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

tillverkare eller registrerad leverantör eller vid införsel, skall utgöra tjugosju

öre för liter.

Skatten beräknas---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1962.

IV) de likalydande motionerna 1:341 av herr Lundström m. fl. och 11:417

av herr Ohlin m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta att

sänka skatten på bensin med 5 öre per liter och på motorbrännolja med

4 öre per liter fr. o. m. den 1 april 1962 samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar;

V) de likalydande motionerna 1:361 av herr Nils-Eric Gustafsson samt

11:437 av herrar Larsson i Hedenäset och Nilsson i Tvärålund, vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam

utredning samt förslag rörande åtgärder, förslagsvis differentiering

eller restitution av bensinskatten, syftande till ett enhetligt bensinpris för

hela landet»;

VI) de likalydande motionerna 1:457 av herr Bengtson m. fl. och 11:542

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen med giltighet från

den 1 juli 1962 måtte besluta

1) om sänkning av bensinskatten med två öre per liter,

2) om sänkningi av brännoljeskatten med fyra öre per liter, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar och övergångsbestämmelser»;

VII) motionen 1:467 av herrar Ferdinand Nilsson och Georg Carlsson,

vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta sänka skatten på brännolja

för budgetåret 1962/63 med 4 öre»; ävensom

VIII) motionen 11:545 av herrar Larsson i Norderön och Börjesson i Falköping,

vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om skyndsam prövning och förslag rörande differentiering av bensinskatten

antingen vid det direkta skatteuttaget vid försäljningen eller

genom restitutionsförfarande, så att priset på bensin kan hållas enhetligt

i hela landet, i enlighet med vad som anförts i motionen».

Beträffande motionerna 1:341 och 11:417 upptar utskottet i detta betänkande

till behandling endast de yrkanden, som avser drivmedelsbeskattningen.

Övriga i motionerna framställda yrkanden behandlar utskottet i

andra sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:150,1:156,1:361,1:467,11:413,11:417,11:542

och 11:545.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

3

Gällande bestämmelser

För bensin och motorbrännolja utgår dels särskild skatt — bensinskatt

resp. brännoljeskatt — och dels allmän energiskatt. Däremot är dessa varor

liksom andra drivmedel och bränslen undantagna från allmän varuskatt.

Enligt 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt utgår sådan skatt

med 38 öre per liter. Nämnda skattesats gäller fr. o. m. den 1 januari 1962.

Dessförinnan utgick bensinskatten med 33 öre per liter.

Före den 1 januari 1962 erlades brännoljeskatten kvartalsvis efter deklaration

av den, som var registrerad som ägare till brännoljedrivet motorfordon.

Skattesatsen utgjorde 30 öre per liter. Jämlikt 5 § förordningen den

15 december 1961 om brännoljeskatt, vilken förordning trädde i kraft den

1 januari innevarande år, utgår skatten med 34 öre per liter; dock att skatt,

som erlägges av tillverkare, registrerad leverantör eller vid införsel, utgår

endast med 31 öre per liter. Bestämmelserna innebär att flertalet förbrukare,

som numera inköper oljan i beskattat skick, er lägger skatt efter den lägre

skattesatsen. För de s. k. blandade förbrukarna, d. v. s. de som använder

motorbrännolja både för drift av motorfordon och för annat ändamål och

vilka fortfarande erlägger skatten kvartalsvis efter deklaration, utgår däremot

skatten efter den högre skattesatsen. De blandade förbrukarna äger

dock rätt att i deklarationen tillgodogöra sig avdrag för den brännolja, som

använts för annat ändamål än fordonets framförande.

Energiskatten utgör för bensin 9 öre och för motorbrännolja 2,5 öre per

liter.

1961 års höstriksdags beslut

Vid 1961 års höstriksdag framlades i propositionen nr 188 bl. a. förslag

om betydande lättnader rörande den direkta beskattningen. För att till viss

del kompensera inkomstbortfallet genom denna skattesänkning och andra

1 propositionen förordade åtgärder föreslogs vidare att den allmänna varuskatten

skulle höjas från 4 till 6 procent samt att bensin- och brännoljeskatterna

skulle höjas med 5 resp. 4 öre per liter, motsvarande vad som skulle

ha utgått, om motorbränslena hade varit underkastade omsättningsskatt.

I de i anledning av propositionen väckta, inbördes likalydande motionerna

1:697 och 11:848 samt 1:721 och 11:882 hemställdes om avslag på förslaget

om höjning av drivmedelsskatterna. I de likalydande motionerna 1:727 och

11:876 hemställdes dels om avslag på förslaget om höjning av brännoljeskatten

och dels att bensinskatten skulle höjas med endast 3 öre per liter.

Förslaget om höjning av bensinskatten behandlades av bevillningsutskottet

i dess av riksdagen i denna del godkända betänkande nr 79, vari utskottet

bl. a. anförde följande.

Den ram för skattesänkning och andra lättnader — 300 milj. kronor —

som departementschefen angivit i propositionen, bör enligt utskottets me
2

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

ning inte nämnvärt överskridas. Enligt de ställningstaganden utskottet tidigare

gjort skulle följa ett årligt skattebortfall av 1 110 milj. kronor, övriga

i den föreslagna reformen ingående åtgärder skulle dra en kostnad för staten

av 230 milj. kronor. Den av utskottet tillstyrkta höjningen av omsättningsskatten

skulle reducera inkomstbortfallet med 900 milj. kronor. Mot

de föreslagna skattesänkningarna bör således ställas en inkomstförstärkning

av storleksordningen 125—150 milj. kronor. Med hänsyn till att motorbränslen

under senare år icke drabbats av beskattning i samma utsträckning

som flertalet andra varor bör den erforderliga inkomstförstärkningen

åstadkommas genom en höjning av denna beskattning. För att ge erforderligt

belopp bör höjningen av bensinskatten inte sättas lägre än fem öre per

liter. Utskottet anser sig således böra tillstyrka propositionen i vad avser

beskattningen av bensin och avstyrka motionsyrkandena om avslag eller

lägre skattesats.

Det i propositionen nr 188 framlagda förslaget om höjning av brännoljeskatten

behandlades av bevillningsutskottet i betänkande nr 74. Utskottet

avstyrkte därvid bifall till propositionen i denna del. I en vid betänkandet

fogad reservation av herr John Ericsson m. fl. anfördes bl. a. följande.

Enligt utskottets mening bör en höjning av bensinskatten även föranleda

en i stort sett motsvarande skärpning av skatten på motorbrännolja för att

förhindra snedvridning i nuvarande konkurrensförhållanden. Det eventuella

stöd, som den tyngre yrkesmässiga trafiken kan vara i behov av, bör,

såsom utskottet tidigare i andra sammanhang framhållit, inte ges beskattningsvägen

utan i annan ordning.

Av anförda skäl anser sig utskottet inte kunna bifalla avslagsyrkandet i

motionerna 1:697 och 11:848, 1:721 och 11:882 samt 1:727 och 11:876 utan

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om höjning av skatten på motorbrännolja

med fyra öre per liter.

Riksdagen biföll det förslag, som innefattades i den vid betänkandet fogade

reservationen.

I anledning av propositionen nr 188 väcktes motionsvis även yrkanden

om skyndsam prövning och förslag rörande differentiering av bensinskatten

i syfte att erhålla ett enhetligt bensinpris i hela landet.

Yrkandena behandlades i bevillningsutskottets förenämnda, av riksdagen

i denna del godkända betänkande nr 79, vari utskottet anförde följande.

Vad först angår sistnämnda spörsmål får utskottet erinra om att i samband

med behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 7 år 1961 utskottet

hade att behandla motionsyrkanden av i huvudsak samma innebörd som de

nu föreliggande. Utskottet framhöll då i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 9 att det enligt utskottets uppfattning inte var praktiskt genomförbart

att tillämpa olika skattesatser för skilda varupartier beroende på

inom vilket område av landet bensinen skulle användas. En lösning av de av

motionärerna behandlade problemen borde enligt utskottets mening xipptagas

till bedömande såsom en från beskattningen fristående fråga. Utskottet

vidhåller sin i våras redovisade uppfattning. Tillika vill utskottet erinra

om att den s. k. lokaliseringsutredningen har att pröva möjligheterna av en

utjämning av levnads- och produktionskostnaderna mellan Norrland och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

5

övriga delar av landet. Tidigare i ämnet väckta motioner rörande utjämning

av bensinpriset i olika delar av landet har överlämnats till utredningen och

utskottet förutsätter att frågan kommer att på sedvanligt sätt belysas av utredningen.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat det föreliggande

motionsyrkandet om differentiering av bensinskatten.

Motionerna

Yrkanden om sänkning av drivmedelsskatterna

Som motivering för yrkandet om sänkning av bensinskatten anfördes i

de likalydande motionerna 1:156 och 11:197 i huvudsak följande. I arets

statsverksproposition beräknas inkomsterna på automobilskattemedlens

specialbudget för budgetåret 1962/63 till 1 532 milj. kr. Därav disponeras

1 345,2 milj. kr. på kommunikationsdepartementets stat. Detta möjliggör

den förhöjning av olika anslag till vägändamål med tillsammans 140 milj.

kr., som där föreslås. Skillnaden mellan 1 532 milj. kr. och det på kommunikationsdepartementets

statförslag uppförda beloppet 1 345,2 milj. kr. är

186,8 milj. kr., och detta belopp föreslås skola påföras budgetutjämningsfonden

och dess konto för automobilskattemedel.

Den vid höstriksdagen beslutade höjningen av bensinskatten med 5 öre

beräknas ge 125 milj. kr. per år. Det kan konstateras dels att de i propositionen

förordade höjningarna av väganslagen hade kunnat göras utan

att bensinskatten höjts och dels att även om dessa 125 milj. kr. icke tillkommit

skulle ett icke ringa överskott ha förelegat — över 60 milj. kr. —

att påföra budgetutjämningsfonden. Det har beräknats att behållningen

av fonderade automobilskattemedel vid utgången av budgetåret 1961 /62

skall uppgå till nära 900 milj. kr. Även ett tillskott av 60 milj. kr. synes

under sådana förhållanden vara tillräckligt.

I de likalydande motionerna 1:335 och 11:4-13 framhåller motionärerna,

att den vid 1961 års höstriksdag genomförda höjningen av skatten på bensin

och motorbrännolja endast motiverades med att det icke borde ifrågakomma

att motorbränslena »förbilligades relativt» i förhållande till den

varubeskattade konsumtionen. Motionärerna anser sig inte kunna godtaga

en sådan motivering. Det finns icke någon en gång för alla fastlagd relation

mellan skatten på konsumtionsvaror och på motorbränslen. Så länge

beskattningen av motorbränsle i sin helhet sker i särskild ordning och med

specialdestination för de influtna medlen, bör skattens storlek enbart bestämmas

med hänsyn till vad det ordinarie vägbyggnadsprogrammet fordrar.

Därtill kommer att bensin- och brännoljeskatterna tar sig uttryck i

ökade kostnader — och därigenom i högre varupriser — för alla de jordbrukare,

andra företagare och enskilda som i sin rörelse eller förvärvsverksamhet

använder bil eller traktor. Särskilt hårt träffas landsbygdens

befolkning, framför allt i de glesbyggda trakterna där de allmänna trafikmedlen

är sparsamt förekommande och bilen därför ofta är nödvändig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

för arbetstagaren för färd till arbetet och för invånarna i allmänhet såväl

för egna resor som för godstransport.

Motionärerna i de likalydande motionerna 1:341 och 11:417 anför bl. a.,

att budgetsituationen visat, att det för vägbudgetens finansiering inte var

nödvändigt att höja drivmedelsskatterna. Det finns ingen anledning att

avvika från principen att vägkostnaderna bör täckas med motsvarande uttag

av bilskattemedel. Vägväsendets behov kan helt tillgodoses i den i statsverkspropositionen

föreslagna omfattningen med de före årsskiftet gällande

lägre skattesatserna för bensin och motorbrännolja. Skulle en höjning bli

nödvändig i framtiden med hänsyn till vägbyggandets då föreliggande behov

får den genomföras då. Såvitt nu kan bedömas kommer bilskatteinkomsterna

med den årliga ökning av dessa, som officiellt beräknas, att

förslå till att t. v. täcka vägutgifterna enligt föreliggande planer. En sänkning

av drivmedelsskatterna skulle medföra en kostnadssänkning såväl

för bilismen och trafikväsendet i övrigt som för företagsamheten och samhällsekonomien

i dess helhet. Inte minst i rådande läge med dess pressade

kostnadssituation skulle ett undanröjande av skattehöjningen på drivmedlen

vara till gagn för den allmänna ekonomiska utvecklingen.

I de likalydande motionerna 1:457 och 11:542 framhålles bl. a. Brännoljeskatten

är en icke obetydlig kostnadsbelastning såväl för den tyngre

lastbilstrafiken som för näringslivet i övrigt. Den senaste höjningen utgör

enligt motionärernas mening en åtgärd, som ytterligare pressar ett redan

ansträngt kostnadsläge.

Bensinskatten innebär självfallet också en belastning för bilismen. Skattebelastningen

måste dock vägas mot önskemålen om bättre vägstandard

med åtföljande större trafiksäkerhet, minskad fordonsförslitning och lägre

bränsleförbrukning. Även om brännoljeskatten kan försvaras av samma

skäl, är det dock obestridligt att den s. k. nyttotrafiken är företrädd i helt

annan omfattning inom denna fordonssektor. Härav torde följden bli att

skattenivån inom sektorn verkar i allmänt kostnadsfördyrande riktning,

i långt högre grad än inom personbilssektorn.

Under de senaste budgetåren har de inflytande bilskattemedlen i stort sett

uppgått till samma belopp som utgifterna för vägväsendet. I statsverkspropositionen

anföres att inkomstökningen av automobilskattemedlen i

förhållande till budgetåret 1961/62 delvis betingas av uppbördstekniska

skäl. Någon beloppmässig storlek härav är emellertid inte angiven. Detta

förhållande försvårar givetvis möjligheten att bedöma totalutrymmet för

väganslagen inom den sålunda beräknade inkomstramen. Motionärerna

anser dock fullgoda skäl tala för att vägväsendets anslagsbehov väl kan

täckas med den drivmedelsskatt på bensin och brännolja, som föreslogs

i motionen 11:876 till 1961 års höstriksdag. Inkomsterna av bilskattemedlen

minskas härigenom med ca 70 milj. kr. Även med hänsyn till den upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

7

bördstekniska förskjutningsposten anser motionärerna denna sänkning

vara möjlig och väl motiverad.

Till stöd för yrkandet om sänkning av brännoljeskatten anföres i motionen

l:i67 bl. a. följande. Den tunga lastbilstrafiken belastas hårt genom

brännoljeskattens höjning, och den menliga verkan av en sådan skatteförhöjning

även i andra hänseenden är likaledes påtaglig. Då brännoljeskatten

sammanföres med bensin- och fordonsbeskattningen kan medelsbehovet

bedömas i samband med övrig tillgång av s. k. automobilskattemedel.

Därvid kommer ej blott medelstillgången i statsverkspropositionen för

1962/63 utan även den stora anhopningen av bilskattemedel, som sker

på budgetutjämningsfondens konto för automobilskattemedel, i betraktande.

Motionärerna konstaterar att varken i budgetförslaget för 1962/63 eller

i fråga om nyssnämnda reserverade medel är det någon brist på pengar

för en enligt en ganska enig opinion nödvändig upprustning av vägväsendet.

I synnerhet föreligger därvid beträffande de enskilda vägarna ett

stort icke tillgodosett bidragsbehov. Som grund för anslagsavvägningen

har emellertid av statsmakterna lagts ett bedömande av det ekonomiska

läget, icke minst med hänsyn till sysselsättningsbehov och tillgång på

arbetskraft. Ur dessa synpunkter framstår de i höstas vidtagna höjningarna

av bensin- och brännoljeskatten i belysning av den för rikdagen i år

givna redovisningen av tillgången på automobilskattemedel i 1962/63 års

budget icke som av behovet framtvungna. Det beräknades, att 4 öre per

liter brännolja skulle tillföra statsverket 20 milj. kr. Detta belopp synes

klart kunna undvaras, och vägväsendets behov av medel kan likväl på ett

tillfredsställande sätt anses tillgodosett.

Yrkanden om enhetligt bensinpris för hela landet

I de likalydande motionerna 1:150 och 11:201 anföres följande. Höjningen

av skatten på bensin och motorbrännolja drabbar i särskilt hög grad befolkningen

i Norrland. Då de allmänna trafikmedlen där är sparsamt förekommande,

måste arbetstagarna i stor utsträckning använda bil för färd

till och från arbetet. Godstransporterna måste också till övervägande del

ske med lastbil och traktor. De stora avstånden i Norrland medför att

varje ökning av skatten på drivmedel i större utsträckning än i övriga delar

av landet slår igenom i ökade varupriser, vilket i sin lur medför fördyrade

produktions- och levnadskostnader.

Men Norrland missgynnas också genom det nuvarande prissättningssystemet

på motorbränsle. När det gäller prissättningen är nämligen landet

fortfarande indelat i fyra zoner (0—4), där prisläget i ören per liter motorbränsle

motsvarar zontalet. Därjämte finns ett antal punktzoner där

de verkliga fraktkostnaderna lägges på priset. EU enhetligt pris på motorbränsle

torde emellertid inte kunna åstadkommas så att detta inkluderar

de genomsnittliga fraktkostnaderna från importhamnarna. Detta skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

kunna komma att medföra att vissa importörer försålde bensin endast

inom områden närmast dessa hamnar. Enligt motionärernas mening bör

därför en utjämning av bensinpriset ske genom en differentiering av bensinskatten

så att denna blir lägre inom områden med höga fraktkostnader.

En anknytning till nuvarande zonindelning torde därvid vara lämplig.

Motionärerna i de iikalydande motionerna 1:361 och ll:k37 anför i huvudsak

följande. Det i förhållande till de svenska importhamnarnas läge

för olika orter differentierade priset på bensin innebär, att konsumenterna

i Norrland får betala ett högre pris än vad fallet är i andra delar av landet.

Det måste vara en uppenbar orättvisa att Norrland, som även i övrigt

på grund av klimat- och avståndsfaktorer på många sätt är direkt missgynnat

när det gäller en för transport- och produktionskostnader så avgörande

faktor som just bensinpriset, på detta sätt skall vara klart diskriminerat.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen under de gångna åren haft att taga

ställning till frågan om ett för hela landet enhetligt bensinpris. Spörsmålet

synes emellertid numera ytterligare accentuerat genom bensinskattehöjningen

och bör därför bli föremål för nya överväganden. Sedan riksdagen

beslutat om en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter torde

man än mera än tidigare ha motiv för att vid en allsidig bedömning av

avståndskostnadernas betydelse lägga huvudvikten vid bilismen och dess

situation. Det synes därför vara angeläget att snarast möjligt och utan inväntande

av lokaliseringsutredningens eventuella förslag åstadkomma en

lösning. En differentiering av skatten de olika priszonerna emellan eller

efterskottsåterbäring (restitution) borde härvidlag vara tänkbara vägar

för att åstadkomma ett enhetligt bensinpris.

I motionen II:5A5 framhålles bl. a. att utredningen rörande näringslivets

lokalisering för närvarande har att pröva möjligheterna av en utjämning

av levnads- och produktionskostnaderna mellan Norrland och övriga

delar av landet. En sådan utjämning är givetvis av största betydelse ur

lokaliseringspolitisk synpunkt. Då förslag från nämnda utredning emellertid

inte ännu synes vara att förvänta, framstår det som nödvändigt, att

särskilda åtgärder skyndsamt vidtas till förhindrande av en ytterligare försämring

av kostnadsläget för Norrland genom den nu aktuella bensinskattehöjningen.

Vad som då närmast bör kunna ifrågakomma är en sådan differentiering

av bensinskatten, att ett enhetligt försäljningspris på bensin

kan hållas i hela landet. Skulle svårigheterna för en sådan skattedifferentiering

visa sig vara alltför stora, bör man kunna uppnå den avsedda utjämningen

genom ett restitutionsförfarande. Det är enligt motionärernas

mening angeläget, att frågan om en differentiering av bensinskatten i det

angivna syftet skyndsamt prövas och att det förslag, som prövningen kan

föranleda, snarast förelägges riksdagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

9

Utskottet

Utskottet behandlar först motionsyrkandena om sänkning av bensinskatten.

Sålunda hemställes i de inbördes likalvdande motionerna 1:156 och

11:197, 1:335 och 11:413 samt 1:341 och 11:417 att riksdagen måtte besluta

sänka skatten på bensin med fem öre per liter, så att den före 1962 års ingång

gällande skattenivån återställes. I de två sistnämnda motionsparen föreslås

skattesänkningen skola träda i kraft den 1 april 1962. I de likalydande

motionerna 1:457 och 11:542 åter yrkas en sänkning av bensinskatten

med två öre per liter fr. o. m. den 1 juli innevarande år. Som motivering för

yrkandena har bl. a. anförts att det ur statsfinansiell synpunkt inte föreligger

behov av ökade inkomster genom höjda drivmedelsskatter. Motionärerna

framhåller därjämte, att den vid föregående års höstriksdag genomförda

höjningen av drivmedelsbeskattningen medfört kostnadsökningar för

näringslivet och konsumenterna samt att befolkningen på landsbygden drabbats

hårdare än andra därav.

Vid 1961 års höstriksdag genomfördes på grundval av förslag i propositionen

nr 188 lättnader i den direkta beskattningen. Därvid ansågs det av

samhällsekonomiska skäl erforderligt att det inkomstbortfall, som föranleddes

av skattesänkningen och andra i anledning därav vidtagna åtgärder, till

viss del kompenserades genom en höjning av den allmänna varuskatten och

drivmedelsskatterna. Eftersom drivmedlen inte varit föremål för den skärpning

av den indirekta beskattningen, som införandet av den allmänna varuskatten

innebar, ansågs det påkallat att skatten på motorbränslena höjdes,

så att priserna på dessa varor kom upp i samma nivå, som skulle ha gällt,

om allmän varuskatt utgått för dem.

Den genomförda höjningen av den allmänna varuskatten accentuerar i

högre grad än tidigare angelägenheten av en likformig skattebelastning på

bensin och andra konsumtionsvaror, som är underkastade den allmänna

varubeskattningen. Utskottet har vid sin förnyade prövning av frågan inte

funnit skäl att frånträda den av föregående års riksdag intagna ståndpunkten,

att en höjning av skattesatsen på bensin är erforderlig inte endast av

samhällsekonomiska skäl utan även för att åstadkomma en mera enhetlig

skattebelastning på de konsumtionsvaror, som är underkastade indirekt beskattning.

Med anledning av vad i motionerna anförts om att det statsfinansiella

läget i och för sig icke motiverar ett högre skatteuttag än det, som gällde

före den 1 januari 1962, får utskottet anföra följande.

Enligt uppgifter i årets statsverksproposition beräknas inkomsterna på

automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1962/63 till ca 1 532

milj. kronor. Det utgiftsbelopp, som i enlighet med vad som föreslås i statsverkspropositionen

avses skola täckas av automobilskattemedlen för nämnda

budgetår, uppgår till i runt tal 1 345 milj. kronor. Sedan sistnämnda be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

lopp disponerats för att täcka kostnaderna för vägunderhåll, vägbyggnadsarbeten

o. d. återstår således omkring 187 milj. kronor att tillföras budgetutjämningsfonden.

De riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden och upprustningen av vägnätet,

som angavs i »Vägplan för Sverige», godtogs av 1959 års riksdag. Beslutet

innebar emellertid inte något ställningstagande till den takt, vari planen

borde realiseras. Under de senaste budgetåren har, såsom även framhållits i

vissa av motionerna, de inflytande automobilskattemedlen i stort sett uppgått

till samma belopp som utgifterna för vägväsendet. Trots att de sammanlagda

investeringarna inklusive beredskapsarbetena hittills uppgått till

avsevärt högre belopp än vad som föreslagits i vägplanen, torde det vara

uppenbart att en fortsatt kraftig ökning av vägnätets upprustning erfordras.

På längre sikt torde därför — även med beaktande av behållningen av fonderade

medel — de nuvarande inkomsterna av automobilskattemedlen vara

otillräckliga. Frågan om väginvesteringarnas omfattning måste å andra sidan

bedömas med hänsyn till det aktuella samhällsekonomiska läget samt till behovet

av åtgärder i sysselsättningsstödjande syfte. Mot bakgrunden härav ter

det sig enligt utskottets mening naturligt att medel finns reserverade i tillräcklig

utsträckning för att vid därför lämplig tidpunkt kunna tas i anspråk

för en intensifiering av vägbyggnadsverksamheten.

Utskottet vill vidare erinra om att i årets statsverksproposition föreslagits

en uppräkning av de ordinarie anslagen till vägväsendet med 140 milj. kronor,

vilket belopp motsvarar den årliga inkomstökningen genom den senaste

höjningen av skattesatserna för bensin och motorbrännolja. Av denna

inkomstökning belöper 120 milj. kronor på bensinskatten. Ett icke oväsentligt

belopp kommer således genom den vidtagna höjningen av bensinskatten

ärligen att tillföras automobilskattemedlen och därigenom komma

vägväsendet till godo. I detta sammanhang torde böra påpekas att den vid

1961 års vårriksdag beslutade omläggningen av bensinskatteuppbörden medför

ett tillfälligt skattebortfall under innevarande budgetår. Till följd härav

och med hänsyn till att skattehöjningen endast i begränsad omfattning slår

igenom innevarande budgetår beräknas intäkterna av bensinskatten komma

att öka med inte mindre än 200 milj. kronor under budgetåret 1962/63.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad sålunda anförts bifall till

yrkandena om sänkning av bensinskatten.

Utskottet har vidare att ta ställning till motionsyrkanden om sänkning av

skatten på motorbrännolja. Härutinnan yrkas i de inbördes likalydande

motionerna 1:335 och 11:413, 1:341 och 11:417 samt 1:457 och 11:542 att

skatten skall sänkas med fyra öre per liter. Skattesänkningen föreslås i de

båda förstnämnda motionsparen skola träda i kraft den 1 april 1962 och i

det sistnämnda motionsparet den 1 juli 1962. Även i motionen 1:467 hemställes

att brännoljeskatten skall sänkas med fyra öre per liter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

11

Till följd av det privata personbilsbeståndets snabba tillväxt har den

tyngre yrkesmässiga trafiken under senare år haft allt svårare att upprätthålla

en kontinuerlig drift, som tillgodoser kraven på skälig trafikstandard

och tryggar en tillfredsställande trafikförsörjning över hela landet. Särskilt

bussföretagen på landsbygden har tvingats minska sina omkostnader genom

att inskränka på turtätheten eller helt nedlägga linjer, som inte är ekonomiskt

bärkraftiga. På grund härav har statsmakterna för innevarande budgetår

anvisat ett anslag av 2 milj. kronor som stöd till linjetrafik med buss

på landsbygden. Eftersom busstrafikens kostnader ytterligare ökat samtidigt

som trafikunderlaget visat fortsatt minskning föreslås i årets statsverksproposition

att sådant bidrag även skall utgå för budgetåret 1962/63. Även

lastbilstrafiken och drosktrafiken i glesbygderna, som tenderar att bli allt

mer säsongbetonad, kämpar med ekonomiska svårigheter.

Den genomförda höjningen av brännoljeskatten har självfallet medfört en

ytterligare kostnadsbelastning för den diesel drivna nyttotrafiken, och en

sänkning av skatten på motorbrännolja till den tidigare skattenivån skulle

gagna inte endast den tyngre yrkesmässiga trafiken utan även näringslivet

i övrigt. Med hänsyn härtill och då sänkningen av skattesatsen endast beräknats

medföra en inkomstminskning med 20 milj. kronor per år anser

sig utskottet böra tillstyrka en återgång till den skattenivå för motorbrännolja,

som gällde före den 1 januari 1962. Skattesänkningen bör träda i kraft

den 1 april 1962.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till de förevarande motionerna

i vad de avser sänkning av brännoljeskatten med fyra öre per liter.

I förevarande sammanhang behandlar utskottet även vissa motionsyrkanden,

som avser att genom åtgärder på beskattningsområdet åstadkomma en

utjämning av bensinpriset inom olika delar av landet. Sålunda hemställes

i de inbördes likalydande motionerna 1:150 och 11:201 samt 1:361 och 11:437

ävensom i motionen 11:545 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande åtgärder syftande till

ett enhetligt bensinpris i hela landet. Motionärerna framhåller att frågan ytterligare

accentuerats genom den i höstas genomförda höjningen av bensinskatten.

De beskattningsåtgärder, som i första hand förordas för att uppnå

en sådan prisutjämning, är en differentiering av bensinskatten eller ett restitulionsförf

arande.

Vid frågans tidigare behandling i riksdagen har två olika utvägar anvisats

för att åstadkomma ett enhetligt bensinpris i hela landet. Å ena sidan har

förordats en differentiering av bensinskatten och å andra sidan ett prisutjämningsförfarande,

som eliminerar de av fraktkostnaderna betingade pristillägg,

vilka för närvarande uttas inom vissa från importhamnarna mera

avlägsna delar av landet. Såväl bevillningsutskottet, vilket haft att behandla

skattefrågorna, som allmänna beredningsutskottet, dit frågorna om pris
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

sättningen hänvisats, har uttalat sin förståelse för den betydelse, som ifrågavarande

spörsmål har för därav berörda landsdelar. Bevillningsutskottet

har emellertid för sin del framhållit, att en sådan skattedifferentiering, som

motionärerna föreslagit, skulle strida mot den inom beskattningsrätten tilllämpade

principen, att statlig skatt skall uttas efter en för hela riket enhetlig

skattesats. Utskottet har vidare påpekat, att det inte är praktiskt genomförbart

att tillämpa olika skattesatser inom skilda delar av landet.

Det i motionerna behandlade problemet är enligt utskottets uppfattning

av sådan social och ekonomisk räckvidd, att det lämpligen bör lösas i ett

annat och vidare sammanhang. Utskottet biträder därför den av 1961 års

bevillningsutskott uttalade meningen, att det i motionerna behandlade spörsmålet

bör bedömas såsom en från beskattningen fristående fråga.

Utskottet vill emellertid erinra om att vissa av 1960 års riksdag behandlade

motioner, vilka bl. a. berörde frågan om ett för landet enhetligt bensinpris,

överlämnats till kommittén för näringslivets lokalisering. Enligt vad

utskottet erfarit har kommittén påbörjat vissa transportkostnadsundersökningar

för att få material för bedömande av de frågor utredningen har att

pröva. Innan dessa och andra för utredningsuppdraget erforderliga undersökningar

slutförts torde det inte vara möjligt att taga ställning till huruvida

och på vilket sätt förevarande spörsmål kan lösas.

Av det anförda framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka de

framställda utredningsyrkandena om differentiering av bensinskatten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

beträffande bensinskatten

I) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:156 av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. och 11:197 av herr Jansson i Benestad m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:335 av herr Hagberg m.fl.

och 11:413 av herr Heckscher m. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:341 av herr Lundström

m. fl. och 11:417 av herr Ohlin m. fl., samt

4) de likalydande motionerna 1:457 av herr Bengtson

m. fl. och II: 542 av herr Hedlund m. fl.,

samtliga motioner i vad de avser bensinskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

beträffande brännoljeskatten

II) att riksdagen -— i anledning av de inbördes likalydande

motionerna 1:335 av herr Hagberg m.fl. och 11:413 av

herr Heckscher m.fl., 1:341 av herr Lundström m.fl. och

11:417 av herr Ohlin m. fl. samt 1:457 av herr Bengtson

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

13

m. fl. och 11:542 av herr Hedlund m. fl. ävensom motionen

1:467 av herrar Ferdinand Nilsson och Georg Carlsson, samtliga

motioner i vad de avser brännoljeskatten — måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 15 december 1961

(nr 653) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 15 december 1961 om

brännoljeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse

5 §.

Skatten utgår med trettiofyra öre

för liter, dock att skatt, som erlägges

av tillverkare eller registrerad leverantör

eller vid införsel, skall utgöra

allenast trettioett öre för liter.

Därest särskilda förhållanden det

föranleda, äger kontrollstyrelsen

medgiva, att skatt skall erläggas med

allenast trettioett öre för liter även

av registrerad förbrukare, om dennes

förbrukning av brännolja för drift av

motor i motorfordon är av betydande

omfattning.

Skatten beräknas------

Föreslagen lydelse

5 §.

Skatten utgår med trettio öre för

liter, dock att skatt, som erlägges av

tillverkare eller registrerad leverantör

eller vid införsel, skall utgöra allenast

tjugusju öre för liter.

Därest särskilda förhållanden det

föranleda, äger kontrollstyrelsen

medgiva, att skatt skall erläggas med

allenast tjugusju öre för liter även

av registrerad förbrukare, om dennes

förbrukning av brännolja för drift av

motor i motorfordon är av betydande

omfattning.

----av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1962.

beträffande ett enhetligt bensinpris för hela landet

III) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:150 av herr Ragnar Bergh

samt 11:201 av herr östlund och fru Boman,

2) de likalydande motionerna 1:361 av herr Nils-Eric

Gustafsson samt 11:437 av herrar Larsson i Hedenäset och

Nilsson i Tvärålund, samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

3) motionen 11:545 av herrar Larsson i Norderön och

Börjesson i Falköping,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson,

Erik Jansson, Söderquist, fröken Ranmark*, herrar Gustaf Elof sson, Stefanson,

Yngve Nilsson, Wikner och Nordenson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson

i Göteborg, Nilsson i Svalöv*, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund i öjebyn*,

Engkvist, Christenson i Malmö och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Söderquist, Gustaf Elof sson, Stefanson, Yngve Nilsson, Nordenson,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Christenson i Malmö och

Björkman, vilka — under åberopande av innehållet i de inbördes likalydande

motionerna I: 156 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och II: 197 av herr

Jansson i Benestad m. fl., I: 335 av herr Hagberg m. fl. och II: 413 av herr

Heckscher m. fl. samt I: 341 av herr Lundström m. fl. och II: 417 av herr

Ohlin m. fl. i vad de avser bensinskatten — ansett att utskottet under punkten

I) bort hemställa,

I) att riksdagen, med bifall till förenämnda motioner

och med avslag å de likalydande motionerna I: 457 av herr

Bengtson m. fl. och 11:542 av herr Hedlund m. fl., måtte

antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

Skatten utgår med trettiotre öre för liter.

Skatten beräknas —--av volymen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

15

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1962.

II) av herr Vigelsbo, som ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som börjar på s. 9 med orden »Vid

1961» och slutar på s. 10 med orden »av bensinskatten», bort ha följande lydelse:
»Bensinskatten

är en specialskatt, avsedd för vägändamål, och skatteuttagets

höjd måste därför enligt utskottets mening avvägas efter medelsbehovet

på detta område. Under de senaste åren har en kraftig ökning skett

av fordonsvikterna och trafikintensiteten, varigenom följt en väsentlig stegring

av slitaget på vägarna. Om huvudparten av våra vägar måste man säga,

att de inte har tillfredsställande kapacitet att bära den allt tyngre och intensivare

trafiken. För den närmaste framtiden måste man räkna med en

snabbare trafikökning än vad som tidigare förutsetts. Detta torde särskilt

gälla de vägar, som är av betydelse för skogsbrukets och industriens transporter.

Mot bakgrunden härav synes det utskottet uppenbart, att en kraftig

ökning av vägväsendets upprustning erfordras.

I årets statsverksproposition har föreslagits en uppräkning av de ordinarie

anslagen till vägväsendet med 140 milj. kronor. Motionsledes har ytterligare

viss uppräkning av anslagen förordats. En viss intensifiering av

vägupprustningen bör alltså redan nu kunna komma till stånd. Frågan om

väginvesteringarnas omfattning måste emellertid bedömas med hänsyn till

det aktuella samhällsekonomiska läget och den för ändamålet disponibla

arbetskraften. Mot bakgrunden härav är det enligt utskottets mening nödvändigt,

att medel finns reserverade i tillräcklig utsträckning för att kunna

tas i anspråk för en intensifiering av vägbyggnadsverksamheten vid härför

lämplig tidpunkt.

Under de senaste budgetåren har de inflytande bilskattemedlen i stort

sett uppgått till samma belopp som utgifterna för vägväsendet. För en intensifiering

av vägbyggnadsverksamheten har därmed en höjning av bensinskatten

framstått som nödvändig. Vid 1961 års höstriksdag genomfördes

på grundval av förslag i propositionen nr 188 en höjning av bensinskatten

med fem öre per liter. Enligt utskottets mening var detta dock en

alltför kraftig höjning, som drabbar näringslivet och bilismen särskilt i

glesbygderna hårdare än nödvändigt med hänsyn till medelsbehovet inom

vägväsendet.

Enligt uppgifter i årets statsverksproposition uppgick behållningen på

bilskattemedelsfonden den 30 juni 1961 till cirka 757,5 milj. kronor och

kan den 30 juni 1962 beräknas öka till cirka 870 milj. kronor. Inkomsterna

på automobilskattemedlcns specialbudget för budgetåret 1962/63 kan

enligt statsverkspropositionen beräknas till cirka 1 532 milj. kronor. Det

utgiftsbelopp, som i enlighet med vad som föreslås i statsverkspropositionen

avses skola täckas av automobilskattemcdlen för nämnda budgetår, upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

går till i runt tal 1 345 milj. kronor. Sedan sistnämnda belopp disponerats

för att täcka kostnaderna för vägunderhåll, vägbyggnadsarbeten o. d. skulle

enligt statsverkspropositionen återstå omkring 187 milj. kronor att tillföras

budgetutjämningsfonden. Vid bifall till motioner om snabbare intensifiering

av vägupprustningen reduceras sistnämnda siffra med cirka

25 milj. kronor.

Utskottet anser på grundval av det anförda, att bensinskatten bör sänkas

med två öre per liter, och tillstyrker således vad i nämnda avseende föreslagits

i motionerna I: 457 och II: 542. Med ett sådant skatteuttag kan den

nuvarande vägbyggnadsverksamheten finansieras och därutöver en tillräcklig

medelsreserv hållas för den ytterligare intensifiering av vägupprustningen,

som enligt utskottets mening snarast möjligt bör komma till stånd.

Övriga motionsyrkanden rörande bensinskattens höjd kan utskottet således

inte tillstyrka.»

dels ock att utskottets hemställan under punkten I) bort ha följande lydelse:
I)

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 457 av herr Bengtson m. fl. och II: 542 av herr Hedlund

m. fl. samt med avslag å de inbördes likalydande motionerna

I: 156 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och II: 197

av herr Jansson i Benestad m. fl., I: 335 av herr Hagberg

m. fl. och 11:413 av herr Heckscher m. fl. samt 1:341 av

herr Lundström m. fl. och II: 417 av herr Ohlin m. fl., samtliga

motioner i vad de avser bensinskatten, måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

Skatten utgår med trettiosex öre för liter.

Skatten beräknas---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

III) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik Jansson, fröken Ranmark,

herrar Wikner, Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander, Wiklund i

öjebyn och Engkvist, vilka ansett

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1962

17

dels att den del av utskottets yttrande på s. It, som börjar med orden

»Till följd» och slutar med orden »per liter», bort ha följande lydelse:

»De senast genomförda höjningarna av bensin- och brännoljeskatterna

vidtogs, såsom ovan nämnts, för att även drivmedlen skulle bli föremål för

samma skärpning av den indirekta beskattningen som andra konsumtionsvaror

undergått under senare år. Utskottets ovan redovisade ställningstagande

till motionsyrkandena om sänkning av bensinskatten innebär, att bensinen

inte bör förbilligas relativt sett i förhållande till den varubeskattade

konsumtionen. Enligt utskottets mening bör detta inte heller ske beträffande

motorbrännoljan. De skattemässiga pålagorna på bilismen bör vidare enligt

utskottets uppfattning i princip drabba densamma likformigt för att

förhindra snedvridning i konkurrensförhållandena. I den mån viss trafikverksamhet

måste upprätthållas för att tillgodose ur samhällets synpunkt

angelägna trafikbehov, trots att verksamheten i dagens läge är olönsam,

bör trafikföretagen lämnas kompensation härför inte genom generella skattelättnader

utan i form av individuella driftbidrag.

Utskottet vill även framhålla, att den senast vidtagna höjningen av skatten

på motorbrännolja, som före den 1 januari 1962 utgjorde 30 öre per

liter, genom den omläggning av beskattningen, som samtidigt genomfördes,

i realiteten för åtskilliga förbrukare — däribland flertalet bussföretag —

inte innebar en höjning av skattesatsen med fyra öre utan endast med ett

öre per liter. Alla de förbrukare, som före den 1 januari i år inköpte motorbrännolja

i obeskattat skick och inte åtnjöt rätt till s. k. skattefria avdrag

men som efter nämnda tidpunkt inköper beskattad olja, erlägger nämligen

skatt efter den lägre skattesatsen, 31 öre per liter. Även för vissa förbrukare,

som fortfarande inköper obeskattad olja och erhåller skattefria avdrag,

är skatteskärpningen mindre än fyra öre per liter.

Av anförda skäl anser sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till yrkandena

om sänkning av skatten på motorbrännolja.»

dels ock att utskottet under punkten II) bort hemställa,

II) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:335 av herr Hagberg

m. fl. och II: 413 av herr Heckscher m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 341 av herr Lundström

m. fl. och II: 417 av herr Ohlin in. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:457 av herr Bengtson

m. fl. och II: 542 av herr Hedlund m. fl., samt

4) motionen I: 467 av herrar Ferdinand Nilsson och Georg

Carlsson,

samtliga motioner i vad de avser brännoljcskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1962

IV) herr Vigelsbo, som ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som börjar på s. 11 med orden

»Vid frågans» och slutar på s. 12 med orden »av bensinskatten», bort ha

följande lydelse:

»Det i motionerna behandlade problemet är enligt utskottets uppfattning

av sådan social och ekonomisk räckvidd, att det snarast möjligt måste

bringas till en lösning. Utskottet vill erinra om att kommittén för näringslivets

lokalisering för närvarande har att pröva möjligheterna av en utjämning

av levnads- och produktionskostnaderna mellan Norrland och övriga

delar av landet. En sådan utjämning är givetvis av största betydelse

ur lokaliseringspolitisk synpunkt. Enligt vad utskottet erfarit har utredningen

påbörjat vissa transportkostnadsundersökningar för att få material

för bedömande av de frågor utredningen har att pröva. Då förslag från

denna utredning emellertid ännu inte synes vara att förvänta, framstår

det som nödvändigt, att särskilda åtgärder nu skyndsamt vidtas för en

kostnadsutjämning. I de förevarande motionerna förordas i detta syfte en

sådan differentiering av bensinskatten, att ett enhetligt försäljningspris på

bensin kan hållas i hela landet. En sådan differentiering av bensinskatten

bör kunna uppnås antingen vid det direkta skatteuttaget vid försäljningen

eller genom restitutionsförfarande. Utskottet tillstyrker sålunda förevarande

motioner.»

dels ock att utskottets hemställan under punkten III) bort ha följande lydelse:
III)

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna 1:150 av herr Ragnar Bergh samt 11:201 av

herr östlund och fru Boman, de likalydande motionerna

I: 361 av herr Nils-Eric Gustafsson samt II: 437 av herrar

Larsson i Hedenäset och Nilsson i Tvärålund samt motionen

II: 545 av herrar Larsson i Norderön och Börjesson i Falköping,

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

prövning och förslag rörande differentiering av bensinskatten

antingen vid det direkta skatteuttaget vid försäljningen

eller genom restitutionsförfarande, så att priset på bensin

kan hållas enhetligt i hela landet, i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620279

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.