Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av punktskatter, m. m.
1962-03-13 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1962:28, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av punktskatter, m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
1
Nr 28
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om upphävande av punktskatter, m. m.
(1 :a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr
Nordgren m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte företaga en skyndsam utredning rörande
vilka punktskatter som bör avskaffas i och med att omsättningsskatten
erhållit sin nuvarande höjd»;
2) de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson m. fl. samt 11:551
av herrar Nordgren och Larsson i Borrby, vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att med giltighet från den 1 juli 1962 försäljningsskatt icke må
utgå på grammofoner och grammofonverk, tillbehör därtill samt grammofonskivor
i enlighet med vad i motionerna anförts, samt
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
författningsändringar och övergångsbestämmelser;
3) motionen II: 440 av fru Sjövall och herr Gustafsson i Stockholm, vari
hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att
olika i motionen berörda problem måtte hänvisas till någon nu sittande utredning,
vilken arbetar med likartade frågeställningar, eller att om så anses
lämpligare en särskild utredning måtte tillsättas»; samt
4) motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta avskaffa den särskilda varuskatten på socker och sirap
med giltighet från den 1 juli 1962, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till härför erforderliga författningsändringar och övergångsbestämmelser».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 1:456,11:3,11:440 och 11:606.
Gällande bestämmelser m. m.
Varuskatt infördes genom förordning den 25 maj 1941 (nr 251). Genom
förordning den 25 november 1960 (nr 612) har dels rubriken i nämnda förordning
ändrats till förordning om särskild varuskatt, dels företagits såda
Bihang
till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 28
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
na ändringar, som föranledes av den i 1958 års tulltaxa begagnade nya nomenklaturen,
och dels öppnats möjligheter för importgrossister att genom
registrering hos kontrollstyrelsen i beskattningshänseende jämställas med
inhemska tillverkare. Särskild varuskatt utgår för socker med 20 öre och
för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad, konfektyrvaror och glass
med 65 procent, för essenser och extrakter med 50 procent, för tandpasta
och munvatten med 25 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel
med 80 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 50 procent av
varans beskattningsvärde ävensom för spelkort med en krona per lek. Varans
beskattningsvärde är i princip lika med det pris varan betingar vid
försäljning i större poster till grossist.
Fr. o. m. den 1 april 1962 utgår enligt beslut av årets riksdag (proposition
nr 29) särskild varuskatt för tandpasta och munvatten med 20 procent,
för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 65 procent samt för
parfymer, hårvatten etc. med 40 procent av varans beskattningsvärde.
Varans beskattningsvärde är härvid i princip lika med det pris varan betingar
vid försäljning till detaljist.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrien
till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom
förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och
konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Utjämningsskatten utgår med
50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) vars senaste lydelse framgår
av förordning den 8 december 1961 (nr 637) ersattes tidigare omsättningsskatt
för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som utgår i form av
värdeskatt. För lösa skinn utgår skatten med 10 procent av skinnets beskattningsvärde,
som beträffande inom riket tillverkade skinn fastställes
av Kungl. Maj :t och skall motsvara det pris skinnet kan anses betinga i
berett skick vid utlämning från beredningsställe, och som beträffande importerade
skinn är lika med importpriset inkl. tull. För importerade varor,
som består av, är sammansatt av eller delvis innehåller skinn, utgår skatten
med 2 —-8 procent beräknat å varans importpris inkl. tull.
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från
och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper,
nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt.
Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet,
dock att skatten skall för grammofonvaror utgå med visst belopp
per enhet och för importerade mattor med visst belopp för kilogram. Dessa
styckeskatter skall motsvara skatt beräknad efter 20 procent av försäljningsvärdet
till konsument.
Särskild varuskatt uppbäres av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive
försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
3
Frågans tidigare behandling
Punktskatterna. Frågan om punktskatternas avskaffande behandlades av
bevillningsutskottet senast vid 1961 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända
betänkande nr 79 anförde utskottet med anledning av de i ärendet väckta
likalydande motionerna 1:735 och 11:883 bl. a.
Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna 1:735 av herrar
Stefanson och Gösta Jacobsson samt 11:883 av herr Nordgren m. fl. om utredning
för klargörande av vilka punktskatter, som bör avskaffas vid förhöjning
av den allmänna varuskatten. I detta hänseende bör erinras om att
den allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att överse det nuvarande
systemet av indirekta skatter. Särskild uppmärksamhet bör därvid
ägnas frågan huruvida alla nu utgående punktskatter bör fortbestå vid sidan
av den generella indirekta beskattningen. Då således det i motionerna upptagna
spörsmålet redan är föremål för utredning anser utskottet skäl inte
föreligga för riksdagen att avlåta skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet
avstyrker således förevarande motionsyrkande.
Grammofoner och grammofonskivor. Förslag om upphävande av försäljningsskatten
å för skolbruk avsedda grammofoner och grammofonskivor
framlades i en motion till 1950 drs riksdag (11:197). Bevillningsutskottet ansåg
i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 22 sig inte kunna tillstyrka
motionen, huvudsakligen med hänsyn till att en undantagsbestämmelse
skulle komplicera beskattningsförfarandet samt att de statliga och kommunala
myndigheterna bestred sina kostnader med allmänna medel, varför en
reell merkostnad i regel icke föranleddes av beskattningen.
Även vid 1953 års riksdag berördes i en motion (1:294) frågan om beskattning
av vissa grammofonskivor. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 19 avstyrkte bevillningsutskottet motionen under hänvisning till att
denna fråga omfattades av det utredningsuppdrag, som åvilade 1952 års
kommitté för indirekta skatter.
Ett avskaffande av försäljningsskatten å färdiga grammofonskivor berördes
vidare i två särskilda framställningar från Musikaliska akademien och
Musikerförbundet, vilka framställningar genom beslut av Kungl. Maj :t den
31 mars resp. den 3 juni 1955 överlämnades till 1952 års kommitté för indirekta
skatter för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget.
Kommittén anförde i sitt betänkande (SOU 1957:13) bl. a., attenligtkommitténs
uppfattning en vara ej borde beskattas högre än en annan, om inte
särskilda skäl härför funnes. Några dylika skäl torde inte föreligga beträffande
här nämnda varor, varför särbeskattningen av de varuslag, som träffas
av försäljningsskatt, borde avvecklas i ett läge med införd allmän indirekt
skatt.
Socker och sirap. Den särskilda varuskatten på socker, sirap och melass
avsedd för människoföda infördes genom beslut av 1958 års riksdag. Sam
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
tidigt beslutades om höjd indirekt beskattning beträffande sprit, vin, maltdrycker,
läskedrycker, cigarretter, bensin, elkraft för s. k. borgerliga ändamål
och lotterivinster. Motivet för de beslutade beskattningsåtgärderna var
att skaffa medel för täckande av bl. a. försvarsutgifterna. överläggningar
hade ägt rum mellan de demokratiska partierna och enighet hade förelegat
om att beskattningsåtgärderna borde genomföras snarast möjligt.
Bevillningsutskottet anförde i betänkande nr 10 i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 50, att utskottet delade uppfattningen att ytterligare
statsinkomster var erforderliga och att utskottet på grund därav icke
kunde biträda motionerna 1:315 och 11:405, vari hemställts att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 50.
Beträffande det sätt på vilket inkomsterna borde anskaffas biträdde utskottet
den i propositionen uttalade meningen, att de erforderliga statsinkomsterna
borde anskaffas genom höjd indirekt beskattning. Utskottet
fann sig icke kunna biträda motionen I: 314, vari hemställts, att de erforderliga
statsinkomsterna borde anskaffas endera genom höjning av uttagningsprocenten
för den statliga inkomstskatten eller genom införandet av
en allmän omsättningsskatt.
Motionerna
I de likalydande motionerna I: 3 och II: 3 anföres bl. a. att 1952 års kommitté
för indirekta skatter i sitt år 1957 avgivna betänkande (SOU 1957: 13)
förordade, att en vara i princip icke borde beskattas högre än en annan varför
den särbeskattning av de varuslag, som drabbas av försäljningsskatt och
varuskatt, borde avvecklas i ett läge med införd allmän indirekt skatt.
De punktskatter som enligt kommitténs mening borde upphöra vid genomförandet
av en allmän indirekt beskattning var skatten på glass — som
ansågs böra avskaffas under alla förhållanden — skatten på puder samt
smink och andra preparat för hudens färgning, läppstift m. m., skatten på
parfymer, toalettvatten, hårvatten, hårolja, pomada, kemiska kompresser
för hårpermanentning o. d., skatten på tandkräm, munvatten och schamponeringsmedel,
skatten på essenser och extrakter avsedda för beredning av
alkoholhaltiga drycker ävensom försäljningsskatten på guldsmedsvaror och
grammofonvaror samt pälsvaruskatten. Gemensamt för alla dessa skatter
är att de inbringar staten relativt obetydliga inkomster och är förenade
med en förhållandevis kostsam administration för skatteuppbörd och kontroll.
För de skattskyldiga medför dessa skatter ett merarbete och en omgång
som inte står i rimlig proportion till de skattebelopp de inbringar staten.
I och med att omsättningsskatten nu höjts, är skälen för att slopa de
punktskatter som inte är betingade av särskilda omständigheter starkare
än tidigare. Enligt motionärernas mening bör en omprövning företagas
beträffande området för punktskatter. I första hand bör enligt motionärer
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 är 1962
nas mening de punktskatter slopas, som kommittén för den indirekta beskattningen
tagit med i sin förenämnda uppräkning. Även de skatter som
kommittén lämnade utanför närmast på grund av deras fiskala betydelse,
eller i varje fall en del av dem, bör kunna avskaffas.
I de likalydande motionerna l:i56 och 11:551 har framställts yrkande om
upphävande av försäljningsskatten på grammofonvaror. Såsom skäl härför
har i motionerna anförts, att mot bakgrunden av den ökade betydelse, som
grammofoner och grammofonskivor fått för kulturarbetet, framstår det som
anmärkningsvärt, att en specialskatt uttages på dessa varor. Enligt motionärernas
mening är det orimligt att i beskattningshänseende jämföra dessa
för kulturarbetet nödvändiga hjälpmedel med t. ex. vissa dyrbara mattor,
arbeten av guld, silver och platina, pärlor och koraller. Ej heller kan en särbeskattning
av musik på grammofonskiva principiellt försvaras, när annan
konstnärlig och litterär produktion är undantagen från beskattning. Skatt
utgår ej heller för musik som förmedlas via TV, radio och ljudband. Avsättningen
av grammofonskivor har under den senaste tiden visat stor benägenhet
att sjunka. Anledningarna härtill kan vara flera. Avgjort måste däremot
anses vara, att bandspelare och ljudband blivit allt svarare konkurrenter
till grammofoner och grammofonskivan. Den nuvarande dubbelbeskattningen
på grammofonvaror måste i detta konkurrensförhållande anses
ha en avgörande negativ inverkan för grammofonskivan. Försäljningsnedgången
synes i första hand ha gått ut över den värdefullare repertoaren, den
seriösa svenska musiken, då främst större orkesterverk.
Motionärerna anser inte heller att statsfinansiella skäl kan anföras mot
avskaffandet av denna skatt, enär statsinkomsterna därav för närvarande
beräknas uppgå till ca fem milj. kr. per år.
Motionen Il:U0 behandlar vissa frågor rörande den svenska hjälpen till
utvecklingsländerna. I motionen anföres i huvudsak, att genom jordbruksprotektionistiska
åtgärder och relativt höga fiskaliska tullar, punktskatter
eller importavgifter urholkas effekten av de direkta hjälpåtgärderna gentemot
utvecklingsländerna.
För att belysa storleksordningen lämnas i motionen en översikt av skatter
och tullar som direkt eller indirekt drabbar vissa av de från utvecklingsländerna
importerade varorna. Motionärerna framhåller, att översikten är bristfällig
samt att svårigheter föreligger att avgöra hur starkt ett enskilt u-land
kan drabbas. En sammanställning av dessa skatter och tullar ger följande.
Tull på kakao och varor därav...................... 3 miljoner kr.
Varuskatt å choklad och konfektyrvaror.............. 180 » »
Tull å kaffe ...................................... 40 * *
Skatt å kaffe...................................... 28
Försäljnings- och importavgift å mattor.............. 8 * *
259 miljoner kr.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
En samlad översyn av hur det svenska jordbruksstödets utformning hämmar
u-ländernas exportmöjligheter borde ske. Sannolikt kommer den att visa
att problemet är av betydande storlek.
Skall den totala svenska u-hjälpen på lång sikt erhålla en tillfredsställande
lösning kan dessa handelspolitiska och jordbrukspolitiska åtgärder, i den
mån de drabbar u-länder, icke lämnas utanför politisk granskning, översyn
och omvärdering. Problemen är av betydande storleksordning och svårighetsgrad,
och f. n. saknas kännedom om vilken omfattning de har eller kunskap
om hur de bör lösas. Ett omfattande utredningsarbete är säkerligen
nödvändigt och bör bli ett naturligt komplement till övriga hjälpåtgärder.
På lång sikt kan dessa problem säkerligen definitivt ej erhålla annan lösning
än en höjning av omsättningsskatten. Avsåge man exempelvis att ersätta
ovan redovisade tullar och skatter, krävs en höjning av omsättningsskatten
med ca 0,7 %. En sådan skattehöjning skulle emellertid inte drabba
den enskilde konsumenten med detta belopp, då viss priskompensation samtidigt
sker genom bortfall av dessa tullar och skatter.
I motionen 11:606 har anförts, att den särskilda varuskatten på socker och
sirap tillkom under mycket speciella förhållanden och vid en tidpunkt, då
det statsfinansiella läget var mycket ansträngt. Dess enda syfte var att ge
statsverket ett visst inkomsttillskott. Metoden att med punktskatter av detta
slag finansiera speciella projekt är i och för sig föga tilltalande, och det finns
framför allt inte anledning att bevara en dylik skatt längre tid än som är
oundgängligen nödvändigt. Den försvarsuppgörelse, med därtill knuten finansieringsmetodik,
som träffades 1958, har inte längre giltighet, och frågan
kan därför bedömas utan hänsyn till denna överenskommelse.
Enligt motionärens mening finns ingen anledning att särskilt beskatta vissa
slag av livsmedel, och socker kan inte sägas höra till det umbärliga slaget.
Det finns även anledning att påtala att socker, som används inom chokladoch
konfektyrindustrien, har undantagits från beskattning. Motionären finner
det otillfredsställande att en beskattningsform, som införts i en speciell
situation, skall permanentas av ren slentrian.
En annan olägenhet med sockerskatten är att den på ett omotiverat sätt
stimulerar gränshandeln mellan Sverige och våra grannländer Danmark och
Norge. Den som köper sitt behov av socker i dessa länder undgår denna speciella
skatt.
Utskottet
Utskottet upptar först till behandling yrkandet i de likalydande motionerna
1:3 och 11:3 om utredning angående slopande av vissa varuskatter. I
motionerna har bl. a. anförts, att 1952 års kommitté för indirekta skatter
förordade ett avskaffande av den särskilda varuskatten, försäljningsskatten
och pälsvaruskatten därest en allmän varuskatt infördes. Motionärerna
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962
7
framhåller vidare att dessa skatter tillför statsverket relativt obetydliga inkomster
och är förenade med förhållandevis kostsam administration för
skatteuppbörd och kontroll såväl för staten som de skattskyldiga.
Till en början vill utskottet erinra om att inkomsterna av skatt på de
varor varom här är fråga för närvarande kan beräknas utgöra ca 340 milj.
kronor per år. Statens kostnader för administration och kontroll av dessa
skatter kan enligt vad utskottet erfarit beräknas uppgå till högst 0,5 procent
av skatteinkomsterna. Det inkomstbortfall, som skulle uppstå om
skatten på dessa varor avskaffades, kan enligt utskottets mening inte anses
oväsentligt, och ej heller synes statens kostnader för administration och
kontroll av dessa skatter vara särskilt hög. I likhet med vad som anfördes
i utskottets betänkande nr 79 år 1961 vill utskottet framhålla, att allmänna
skatteberedningen enligt sina direktiv har att överse det nuvarande systemet
av indirekta skatter. Särskild uppmärksamhet torde därvid ägnas frågan
huruvida alla utgående punktskatter bör fortbestå vid sidan av den
generella indirekta beskattningen. Med hänsyn till att ifrågavarande spörsmål
redan är föremål för utredning finner utskottet skäl inte föreligga
att tillstyrka den i motionerna begärda riksdagsskrivelsen.
I de likalydande motionerna 1:456 och 11:551 har hemställts, att försäljningsskatten
å grammofonvaror bör avskaffas med verkan fr. o. m. den 1
juli 1962. Motionärerna har såsom motiv anfört, att mot bakgrunden av
den ökade betydelse, som grammofoner och grammofonskivor fått för kulturarbetet,
framstår det som anmärkningsvärt, att särskild skatt uttages på
dessa varor, inte minst med hänsyn till att dylik skatt inte utgår för annan
konstnärlig och litterär produktion. Ej heller utgår skatt för musik, som
förmedlas via radio, TV och ljudband. Ur konkurrenssynpunkt måste skatten
anses ha en avgörande negativ effekt på försäljningen av grammofonvaror.
Motionärerna anser, att statsfinansiella skäl inte kan anföras mot
ett avskaffande av denna skatt.
De skäl, som anförts i motionerna, finner utskottet inte vara av sådan
angelägenhetsgrad, att de motiverar att skatten på grammofonvaror bedömas
fristående från övriga punktskatter. Med hänsyn härtill och till vad
utskottet ovan anfört beträffande det i motionerna 1:3 och 11:3 framställda
yrkandet om en utredning rörande avskaffandet av vissa punktskatter finner
sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till motionerna 1:456 och 11:551.
Utskottet får vidare framhålla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 april
1961 till allmänna skatteberedningen överlämnat ett flertal framställningar
angående upphävande av skatten på grammofoner och grammofonskivor.
I motionen 11:606 har hemställts, att den särskilda varuskatten på
socker och sirap bör avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1962. I motionen anförcs,
att socker såsom livsmedel inte kan sägas höra till varor av det
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962
umbärliga slaget och att de statsfinansiella skäl, som motiverade införandet
av denna skatt år 1958, inte längre äger giltighet. Dessutom påpekar
motionären, att ifrågavarande skatt på ett inte önskvärt sätt stimulerar
gränshandeln mellan Sverige och grannländerna Danmark och Norge.
Utskottet vill erinra om att samtidigt med att särskild skatt infördes på
socker och sirap höjdes den indirekta skatten beträffande ett flertal andra
varor såsom maltdrycker och läskedrycker, bensin samt elkraft för s. k.
borgerliga ändamål. Vidare bör nämnas, att sockerskatten är en av de
punktskatter som tillför statsverket relativt betydande intäkter, för närvarande
ca 55 milj. kronor per år. Liksom beträffande skatten på grammofonvaror
anser utskottet, att frågan om ett avskaffande av den särskilda
varuskatten på socker och sirap inte kan bedömas för sig utan måste ses
mot bakgrunden av ett eventuellt avskaffande av övriga punktskatter. Såsom
ovan anförts, åligger det den allmänna skatteberedningen att bedöma
huruvida punktskatterna bör fortbestå. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 11:606.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 11:440, vari berörs
vissa spörsmål rörande den diskriminerande effekt, som gällande
system med indirekta skatter, tullar och nuvarande jordbrukspolitik har
på exportmöjligheterna från utvecklingsländerna. Jämsides med ett internationellt
samarbete för att stabilisera priserna på exportvaror från dessa
länder bör, anser motionärerna, en liberalisering ske inom de enskilda länderna
av utformningen av olika handelspolitiska och jordbrukspolitiska åtgärder.
I motionen ges exempel på hur de nuvarande särskilda varuskatterna,
tullarna och importavgifterna drabbar olika varor, som importeras
från utvecklingsländerna. En samlad översikt av hur jordbruksstödets utformning
hämmar utvecklingsländernas exportmöjligheter borde enligt motionärernas
mening ske. Vidare framhålles att dessa problem förmodligen
endast kan lösas genom en höjning av den allmänna varuskatten. Med hänsyn
till att de berörda problemen är av betydande storleksordning och svårhetsgrad
och att kunskap saknas om vilken omfattning de har eller hur
de bör lösas, föreslår motionärerna, att frågan hänvisas till någon nu sittande
utredning eller om så anses lämpligare att en särskild utredning tillsättes.
Utskottet finner, att de i motionen anförda synpunkterna är värda beaktande
men ställer sig tveksamt till huruvida den i motionen åsyftade effekten
kan uppnås av ett enskilt land genom de åtgärder, som motionärerna
föreslagit. Med hänsyn till att priset på varor från utvecklingsländerna i
regel bestämmes av världsmarknaden, finner utskottet, att det kan ifrågasättas
huruvida den lättnad, som skulle uppkomma genom att särskilda
varuskatter, tullar eller importavgifter slopas, verkligen skulle komma ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962 9
vecklingslandet till godo. Att ifrågavarande åtgärder skulle medföra en okad
efterfrågan, kvantitativt sett, vilket antages av motionärerna, finner utskottet
också tveksamt. För att avsett resultat skall kunna uppnås på den av
motionärerna anvisade vägen, synes det enligt utskottets mening vara nödvändigt,
att härvid sammanhängande problem, som är synnerligen vittomfattande
och komplicerade, behandlas inom ramen för det internationella
samarbetet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att GATT:s kommitté
3 behandlar de handelspolitiska frågorna beträffande utvecklingsländerna.
Sedan ett år har handelsutbytet med dessa länder varit under särskild
diskussion. Under innevarande år kommer konkreta åtgärder i denna
fråga att diskuteras vid ett möte i Genéve. Med det anförda anser sig utskottet
ha besvarat motionen 11:440.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl.
och 11:3 av herr Nordgren m. fl. om utredning angående
avskaffande av punktskatter,
2) de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson
m. fl. och 11:551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby
om slopande av försäljningsskatten på grammofonskivor,
m. m.,
3) motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson i
Stockholm angående vissa problem i samband med den
svenska hjälpen till utvecklingsländerna, ävensom
4) motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp om avskaffande
av den särskilda varuskatten på socker och sirap,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1962
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar
Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson,
Stefanson, Gösta Jacobsson och Paul Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson
i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås,
Asp, fru Holmqvist och herr Larsson i Umeå.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
Reservationer
I) av herrar Gustaf Elofsson och Vigelsbo, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Utskottet upptar först till behandling de i förevarande motioner framställda
yrkandena rörande avveckling av punktskatter. Härvid vill utskottet
inledningsvis framhålla att förutsättningarna för dessa skatter i väsentliga
avseenden ändrats sedan de tidpunkter då de olika skatterna fastställdes.
Sålunda måste den nu förekommande allmänna omsättningsskatten
medföra en annan bedömning av punktbeskattningen. Vidare äger inte de
speciella statsfinansiella förhållanden, under vilka en del av denna beskattning
tillkom i anslutning till 1958 års försvarsbeslut, längre sin giltighet.
Även i andra avseenden motiverar förändrade förhållanden en annan bedömning
av ifrågavarande skatter.
I motionerna 1:3 och 11:3 yrkas skyndsam utredning rörande vilka punktskatter
som bör avskaffas i och med att omsättningsskatten erhållit sin
nuvarande höjd. Såsom framgått av det föregående anser utskottet att en
prövning rörande avveckling av vissa speciella varuskatter m. m. är angelägen.
Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande yrkande.
Beträffande det i motionerna 1:456 och 11:551 framställda yrkandet om
avskaffande av försäljningsskatten på grammofonartiklar vill utskottet
framhalla att starka skäl talar för ett sådant avskaffande. Försäljningsskatten
får emellertid i sin helhet anses vara berörd av den utredning, som
utskottet förordat i det föregående. Av den anledningen vill utskottet inte
nu förorda att skatten på nämnda varor omedelbart avskaffas. Utskottet
förutsätter att de i motionerna påtalade olägenheterna kommer att uppmärksammas
av utredningen.
I motionen 11:606 har hemställts att den särskilda varuskatten på socker
och sirap bör avskaffas med verkan fr. o. m. den 1 juli 1962. Utskottet vill
erinra om att utskottet i det föregående förordat en utredning rörande avveckling
av punktskatterna. Skatten på socker och sirap har emellertid i
sin helhet tillkommit av hänsyn till förhållanden som inte längre äger giltighet.
Den är vidare av speciell karaktär, då den utgår på varor, som
tillhör de oumbärliga livsmedlen och som därjämte är belagda med allmän
omsättningsskatt. Till följd härav drabbar den hårdast de relativt inkomstsvaga
hushållen, t. ex. barnfamiljer, där livsmedelsposten utgör en stor
andel av den samlade konsumtionen. Enligt utskottets mening bör avskaffandet
av en sådan skatt komma i fråga före en avveckling av andra punktskatter.
Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet om avskaffande av
den särskilda varuskatten på socker och sirap fr. o. m. den 1 juli 1962.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr Nordgren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962 H
m. fl. och i anledning av de likalydaude motionerna 1:456
av herr Bengtson ni. fl. samt H;55L av herrar Nordgren och
Larsson i Borrby, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna
anförts skyndsamt företaga en utredning rörande
vilka punktskatter, som bör avskaffas, samt för riksdagen
framlägga de förslag utredningen kan föranleda;
2) att de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson
m. fl. samt 11:551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby
måtte, i den raå» de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan under punkten 1^. hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd;
3) att motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson
i Stockholm icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
samt
4) att riksdagen med bifall till motionen 11:606 av herr
Hansson i önnarp måtte antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 19it
(nr 251) om särskild varuskatt
Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom.
förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives samt att den vid förordningen fogade förteckningen
över varor, för vilka varuskatt skall erläggas, skall erhålla den
ändrade lydlelse, som framgår av härvid fogad bilaga.
3 §.
1. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde eller
med det belopp för varuenhet, som angives i förteckningen.
6 §.
1. Deklaration skall insändas till kontrollstyrelsen senast å femtonde
dagen i andra månaden efter varje kalendermånads utgång och innehålla
uppgift om beskattningsvärdet eller, vad angår vara för vilken skatt utgår
med belopp för varuenhet, angående kvantiteten av de varor, för vilka skattskyldighet
inträtt under kalendermånaden.
Om särskilda-----deklarationen avser.
2. I deklarationen---svensk frihamn.
Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsvärdet, där fråga är om
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
vara för vilken skatten utgår i förhållande till värdet, samt kvantiteten, där
skatten utgår efter varuenhet.
På särskild---från köparen.
8 §.
1. Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad importör,
skall den skattskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen
av varan till tullmyndigheten i införselorten i två exemplar avlämna
en på heder och samvete avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde
eller, vad angår vara för vilken skatten utgår med belopp
för varuenhet, angående kvantiteten.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.
Bilaga
Förteckning
över
varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,
i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer
Tulltaxe-
nummer
Varuslag
Skattesats, pro- cent av beskatt- ningsvärdet
Skatte- sats, öre
för angi- ven enhet
ur 17.04
ur 18.06
ur 20.04
Choklad- och konfektyrvaror,
hänförliga till följande varu- grupper:
II) av herrar Hagberg, Söderquist, Stefanson, Gösta Jacobsson, Nilsson
i Svalöv, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås och Larsson i Umeå, vilka
anfört följande:
»I de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av
herr Nordgren m. fl. behandlas från principiella utgångspunkter frågan om
lämpligheten av att vid sidan av en allmän indirekt beskattning bibehålla
punktskatter i andra fall än då särskilda skäl talar därför. I de likalydande
motionerna 1:456 av herr Bengtson m. fl. samt 11:551 av herrar Nordgren
och Larsson i Borrby liksom i motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp
behandlas vissa speciella punktskatter och framföres yrkande om avskaffande
av dessa.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962
I likhet med motionärerna finner vi det nuvarande läget på punktbeskattningens
område i hög grad otillfredsställande. Det kan icke vara rimligt
att på punktvis och mer eller mindre godtyckligt utvalda områden utöver
den allmänna omsättningsskatten ha en extra belastning, som dels är
ägnad att förrycka det fria konsumtionsvalet, dels åstadkommer ett omfattande
administrativt besvär för såväl de skattskyldiga som beskattningsoch
uppbördsmyndigheterna, dels också i övrigt är förenat med betydande
olägenheter. Vi anser för vår del att tiden nu är mogen för omprövning av
punktbeskattningen och förordar, att en utredning företages där de i motionerna
anförda synpunkterna beaktas. Enligt vår mening bör frågan behandlas
av en särskild kommitté. Med hänsyn till att allmänna skatteberedningen,
som har till uppgift att göra en översyn avseende hela vårt skattesystem,
knappast inom de närmaste åren kan tänkas komma in på detaljfrågor
av den art det här är fråga om, finner vi inte skäl avvakta resultatet
av beredningens arbete. Vi förutsätter dock, att den särskilda kommittén
i sitt arbete håller kontakt med beredningen.
På grund härav anser vi, att utskottet bort hemställa,
1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr Nordgren
m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna 1:456
av herr Bengtson m. fl. och 11:551 av herrar Nordgren och
Larsson i Borrby ävensom motionen 11:606 av herr Hansson
i önnarp, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna
anförts skyndsamt företaga en utredning rörande vilka
punktskatter som lämpligen bör avskaffas samt för riksdagen
framlägga de förslag utredningen föranleder;
2) att de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson
m. fl. samt II: 551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan under punkten 1) hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd;
3) att motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson
i Stockholm icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
samt
4) att motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp måtte i
den mån densamma icke kan anses besvarad genom vad utskottet
ovan under punkten 1) hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.»
HD av herr Nilsson i Svalöv.
opaginerad Kontrollera mot PDF
''"•I \ii It,''; in .v-liv bli< Åv.Hi>.v,u\
idj/jfi i>;j in i 1-MfcJ ‘.»isn iit/iiis !■>!* er <f»nui1 uni9’tiinoitom hon» I
fri- ».•!<:/ vH''.*i im>i JoU .ohn/iiiSixxbyillfih* io.Ty 5*. .j| i oi •.•■lfa,, -o.j/ii nttt-.A?
-II; Ilötifn Till > lljiiyJoy JI»1 > v I |!'',/> /joj ,! (Jj/Ij ;;ij { | f ta 11
It. /bil no, 4jruif)<''i;! *d »nJ/o m esf «nifi;i.,Mji )1 .[> •(•*•/<■>
■’u,! nio!) . r 1;; 71iltiijfflI)/ no>! iin* Jo!i i;,! o/TIO i ti*; hfcinii;
-iityiiniUsAk-hI mox ej^hj/d/tlrde ob fiivéx noi -il:vxo«i h/iJinJcdniinbi: fou.tit »
ofnJiij / Jod fm.l fou o • ''w: i cx>i''Kt xbh it" om irii/ilo^d 1/ j J-><>
yxtinyin.tmo t«;i r;0 ni; un uybft i.1., bl* -u. / liVl noxnu IV .101 on ,y;Uo
-Ofli i Öb inb n ■,;*«; ,.t ;*; It !>**''; i •: no i U. tbo UOSitiU iti: 4 -> X i t Alt l|.[
■'')ii ne*)i/i! sninonf uV; j^HnM ./ulvhi-td »:fn.olinu<|nyx »b-iöliir
-n«i’sjf,;/|x f.rWsKfilit/i ill, * 1 tf ny/fies! bo!/; .oHiinnif -• ij!
-[■/fn ‘-t,;,- i.!.,fl o!ui,>''j-nvy,no »n*»K Jit, »liaqqij i,’** urns. .mttiiiiiibo-i
- ;Jf;i ol.> ?,■ f eif itfrftlO/1 / fi/luéi i * >; >f /ioT‘; ‘»Jxv.fini''o''1
-•diuVm » t/io vvi, !ii/i> oJffi i t .;}<«• e-jihi
1:1)1,0 1 :‘UH ,,n (!■.,■; !Ji; / mf) o).ifii>. i u f> i i : i .■ ioitiv
no ,0, , si Sb r;»; rf
ii:,riojjiini!joi
•*>oli» j•<»iCI<11:''i;f ,(,!•
i;ii !'' 1 i« Jos; no!. 7);
it /!''; Jo}
.MOyftif ij;- ''I o! ijool } A 1; i it'';,! -jo!!;;,! oi''Kl''l)i !!;■'' i 11 •>!
fuj/H!o;! Jioff }•>!tt.jisU,! jJJj i .■ '',‘i
iiotn o!f(i*.i> ■ ö 11 • /| i: •>!> ?! i i ! ii.''tid bo ro , n oidno''b jj*: , r
no i^ivio/i tioi! /sr i;:II duo .l’l .<« nonmViotf1 re«i! vo b. f ,.<■
1 • ;:f s-.fc.on» Hui;; oi i = • .1 •.■.''(,•/> o ob //; Mintibtdms i Jm*:•* ,nj
<>''«'' n sni^bii/io Tfinod . f i, 1,:1 i doo .i i ,-n noxJ^nofl Te>rf vt.
fw»xxoi;H nori n-,
!é; .fiiijiJiuiiofl J:j.i-,1/. ilil •v!ovh i-, ; •,p,;i<i .q-it:nn<"i 1
1'' Öl i li,;; jo o: 1: i:: j ,1 i.:of! ij-.,-; ; • 1J J»;: j < l;ii;i^ ,jo ]!
obfijruri Mo;,.1.00j■, no t;^i:;ooot hm, inv;''? /■rtwlriii
ui>X/Iri ''1>>: iftunj xi!Jlt:;[x /*. i•''>*.! i.oiiiforoiij tfu.i? T.ISojlÄMffiM
rnobolnndt ■ .oi;-! •.••()• iiid/ioi •,!» n-*^
n-;- ijxtoJf •no;! vt; ööl tf son inir i*- c o|,ei;;»r;«d''ii i!i;
/Hriofl : jiox»ne.I sh<> fton»hno''/ u.t.o;! fj ij rr!
f*‘!V diidid;.''. obl;li;/xod ?■■><>UK Ut A -)Aoi oi> fttilli n:)b ; .oJJjifj!
niytdjo/ih et: .JdiiJxm-ot I ;ioJ/inuq iohatl ct:;;n JoJio^x.Js;
;*>ifciih: aula xennuil
it J/.ijO -riod dom lln /i,(d i;t l ■, ’ J: I { rioiifiilotu Ijji <£
,infi;:xno^nbxttii fto^im ui>''»ifTin.:''i''t olit.if -..Tji iuSoiUohI^ i
J j 11 [in»
: •■fii.io tpenho i fr.,/., ro f! , -od HHb: K aonoilom •!.. !
••le in,,’ tiloffojt hl,‘K; .''/Mil xoXflfs fn-A *;n iniis/nofi tuet: ;>ol>
■teio feo.i.hxjln n .JllsiJ/i.iod ■ ! ;ioJ>[tuj.| isbfiu }‘>iU,Ar.
•».hl/SjiJit fn;fii /f,e
./fii.H/d i nowii/i vi
1. sfi
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.