Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av punktskatter, m. m.

1962-03-13 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:28, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av punktskatter, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

1

Nr 28

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av punktskatter, m. m.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr

Nordgren m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte företaga en skyndsam utredning rörande

vilka punktskatter som bör avskaffas i och med att omsättningsskatten

erhållit sin nuvarande höjd»;

2) de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson m. fl. samt 11:551

av herrar Nordgren och Larsson i Borrby, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att med giltighet från den 1 juli 1962 försäljningsskatt icke må

utgå på grammofoner och grammofonverk, tillbehör därtill samt grammofonskivor

i enlighet med vad i motionerna anförts, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar och övergångsbestämmelser;

3) motionen II: 440 av fru Sjövall och herr Gustafsson i Stockholm, vari

hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att

olika i motionen berörda problem måtte hänvisas till någon nu sittande utredning,

vilken arbetar med likartade frågeställningar, eller att om så anses

lämpligare en särskild utredning måtte tillsättas»; samt

4) motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta avskaffa den särskilda varuskatten på socker och sirap

med giltighet från den 1 juli 1962, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderliga författningsändringar och övergångsbestämmelser».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:456,11:3,11:440 och 11:606.

Gällande bestämmelser m. m.

Varuskatt infördes genom förordning den 25 maj 1941 (nr 251). Genom

förordning den 25 november 1960 (nr 612) har dels rubriken i nämnda förordning

ändrats till förordning om särskild varuskatt, dels företagits såda
Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

na ändringar, som föranledes av den i 1958 års tulltaxa begagnade nya nomenklaturen,

och dels öppnats möjligheter för importgrossister att genom

registrering hos kontrollstyrelsen i beskattningshänseende jämställas med

inhemska tillverkare. Särskild varuskatt utgår för socker med 20 öre och

för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad, konfektyrvaror och glass

med 65 procent, för essenser och extrakter med 50 procent, för tandpasta

och munvatten med 25 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel

med 80 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 50 procent av

varans beskattningsvärde ävensom för spelkort med en krona per lek. Varans

beskattningsvärde är i princip lika med det pris varan betingar vid

försäljning i större poster till grossist.

Fr. o. m. den 1 april 1962 utgår enligt beslut av årets riksdag (proposition

nr 29) särskild varuskatt för tandpasta och munvatten med 20 procent,

för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 65 procent samt för

parfymer, hårvatten etc. med 40 procent av varans beskattningsvärde.

Varans beskattningsvärde är härvid i princip lika med det pris varan betingar

vid försäljning till detaljist.

I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrien

till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom

förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och

konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Utjämningsskatten utgår med

50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.

Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) vars senaste lydelse framgår

av förordning den 8 december 1961 (nr 637) ersattes tidigare omsättningsskatt

för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som utgår i form av

värdeskatt. För lösa skinn utgår skatten med 10 procent av skinnets beskattningsvärde,

som beträffande inom riket tillverkade skinn fastställes

av Kungl. Maj :t och skall motsvara det pris skinnet kan anses betinga i

berett skick vid utlämning från beredningsställe, och som beträffande importerade

skinn är lika med importpriset inkl. tull. För importerade varor,

som består av, är sammansatt av eller delvis innehåller skinn, utgår skatten

med 2 —-8 procent beräknat å varans importpris inkl. tull.

När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från

och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper,

nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt.

Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet,

dock att skatten skall för grammofonvaror utgå med visst belopp

per enhet och för importerade mattor med visst belopp för kilogram. Dessa

styckeskatter skall motsvara skatt beräknad efter 20 procent av försäljningsvärdet

till konsument.

Särskild varuskatt uppbäres av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive

försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

3

Frågans tidigare behandling

Punktskatterna. Frågan om punktskatternas avskaffande behandlades av

bevillningsutskottet senast vid 1961 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 79 anförde utskottet med anledning av de i ärendet väckta

likalydande motionerna 1:735 och 11:883 bl. a.

Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna 1:735 av herrar

Stefanson och Gösta Jacobsson samt 11:883 av herr Nordgren m. fl. om utredning

för klargörande av vilka punktskatter, som bör avskaffas vid förhöjning

av den allmänna varuskatten. I detta hänseende bör erinras om att

den allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att överse det nuvarande

systemet av indirekta skatter. Särskild uppmärksamhet bör därvid

ägnas frågan huruvida alla nu utgående punktskatter bör fortbestå vid sidan

av den generella indirekta beskattningen. Då således det i motionerna upptagna

spörsmålet redan är föremål för utredning anser utskottet skäl inte

föreligga för riksdagen att avlåta skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet

avstyrker således förevarande motionsyrkande.

Grammofoner och grammofonskivor. Förslag om upphävande av försäljningsskatten

å för skolbruk avsedda grammofoner och grammofonskivor

framlades i en motion till 1950 drs riksdag (11:197). Bevillningsutskottet ansåg

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 22 sig inte kunna tillstyrka

motionen, huvudsakligen med hänsyn till att en undantagsbestämmelse

skulle komplicera beskattningsförfarandet samt att de statliga och kommunala

myndigheterna bestred sina kostnader med allmänna medel, varför en

reell merkostnad i regel icke föranleddes av beskattningen.

Även vid 1953 års riksdag berördes i en motion (1:294) frågan om beskattning

av vissa grammofonskivor. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 19 avstyrkte bevillningsutskottet motionen under hänvisning till att

denna fråga omfattades av det utredningsuppdrag, som åvilade 1952 års

kommitté för indirekta skatter.

Ett avskaffande av försäljningsskatten å färdiga grammofonskivor berördes

vidare i två särskilda framställningar från Musikaliska akademien och

Musikerförbundet, vilka framställningar genom beslut av Kungl. Maj :t den

31 mars resp. den 3 juni 1955 överlämnades till 1952 års kommitté för indirekta

skatter för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget.

Kommittén anförde i sitt betänkande (SOU 1957:13) bl. a., attenligtkommitténs

uppfattning en vara ej borde beskattas högre än en annan, om inte

särskilda skäl härför funnes. Några dylika skäl torde inte föreligga beträffande

här nämnda varor, varför särbeskattningen av de varuslag, som träffas

av försäljningsskatt, borde avvecklas i ett läge med införd allmän indirekt

skatt.

Socker och sirap. Den särskilda varuskatten på socker, sirap och melass

avsedd för människoföda infördes genom beslut av 1958 års riksdag. Sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

tidigt beslutades om höjd indirekt beskattning beträffande sprit, vin, maltdrycker,

läskedrycker, cigarretter, bensin, elkraft för s. k. borgerliga ändamål

och lotterivinster. Motivet för de beslutade beskattningsåtgärderna var

att skaffa medel för täckande av bl. a. försvarsutgifterna. överläggningar

hade ägt rum mellan de demokratiska partierna och enighet hade förelegat

om att beskattningsåtgärderna borde genomföras snarast möjligt.

Bevillningsutskottet anförde i betänkande nr 10 i anledning av Kungl.

Maj :ts proposition nr 50, att utskottet delade uppfattningen att ytterligare

statsinkomster var erforderliga och att utskottet på grund därav icke

kunde biträda motionerna 1:315 och 11:405, vari hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 50.

Beträffande det sätt på vilket inkomsterna borde anskaffas biträdde utskottet

den i propositionen uttalade meningen, att de erforderliga statsinkomsterna

borde anskaffas genom höjd indirekt beskattning. Utskottet

fann sig icke kunna biträda motionen I: 314, vari hemställts, att de erforderliga

statsinkomsterna borde anskaffas endera genom höjning av uttagningsprocenten

för den statliga inkomstskatten eller genom införandet av

en allmän omsättningsskatt.

Motionerna

I de likalydande motionerna I: 3 och II: 3 anföres bl. a. att 1952 års kommitté

för indirekta skatter i sitt år 1957 avgivna betänkande (SOU 1957: 13)

förordade, att en vara i princip icke borde beskattas högre än en annan varför

den särbeskattning av de varuslag, som drabbas av försäljningsskatt och

varuskatt, borde avvecklas i ett läge med införd allmän indirekt skatt.

De punktskatter som enligt kommitténs mening borde upphöra vid genomförandet

av en allmän indirekt beskattning var skatten på glass — som

ansågs böra avskaffas under alla förhållanden — skatten på puder samt

smink och andra preparat för hudens färgning, läppstift m. m., skatten på

parfymer, toalettvatten, hårvatten, hårolja, pomada, kemiska kompresser

för hårpermanentning o. d., skatten på tandkräm, munvatten och schamponeringsmedel,

skatten på essenser och extrakter avsedda för beredning av

alkoholhaltiga drycker ävensom försäljningsskatten på guldsmedsvaror och

grammofonvaror samt pälsvaruskatten. Gemensamt för alla dessa skatter

är att de inbringar staten relativt obetydliga inkomster och är förenade

med en förhållandevis kostsam administration för skatteuppbörd och kontroll.

För de skattskyldiga medför dessa skatter ett merarbete och en omgång

som inte står i rimlig proportion till de skattebelopp de inbringar staten.

I och med att omsättningsskatten nu höjts, är skälen för att slopa de

punktskatter som inte är betingade av särskilda omständigheter starkare

än tidigare. Enligt motionärernas mening bör en omprövning företagas

beträffande området för punktskatter. I första hand bör enligt motionärer
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 är 1962

nas mening de punktskatter slopas, som kommittén för den indirekta beskattningen

tagit med i sin förenämnda uppräkning. Även de skatter som

kommittén lämnade utanför närmast på grund av deras fiskala betydelse,

eller i varje fall en del av dem, bör kunna avskaffas.

I de likalydande motionerna l:i56 och 11:551 har framställts yrkande om

upphävande av försäljningsskatten på grammofonvaror. Såsom skäl härför

har i motionerna anförts, att mot bakgrunden av den ökade betydelse, som

grammofoner och grammofonskivor fått för kulturarbetet, framstår det som

anmärkningsvärt, att en specialskatt uttages på dessa varor. Enligt motionärernas

mening är det orimligt att i beskattningshänseende jämföra dessa

för kulturarbetet nödvändiga hjälpmedel med t. ex. vissa dyrbara mattor,

arbeten av guld, silver och platina, pärlor och koraller. Ej heller kan en särbeskattning

av musik på grammofonskiva principiellt försvaras, när annan

konstnärlig och litterär produktion är undantagen från beskattning. Skatt

utgår ej heller för musik som förmedlas via TV, radio och ljudband. Avsättningen

av grammofonskivor har under den senaste tiden visat stor benägenhet

att sjunka. Anledningarna härtill kan vara flera. Avgjort måste däremot

anses vara, att bandspelare och ljudband blivit allt svarare konkurrenter

till grammofoner och grammofonskivan. Den nuvarande dubbelbeskattningen

på grammofonvaror måste i detta konkurrensförhållande anses

ha en avgörande negativ inverkan för grammofonskivan. Försäljningsnedgången

synes i första hand ha gått ut över den värdefullare repertoaren, den

seriösa svenska musiken, då främst större orkesterverk.

Motionärerna anser inte heller att statsfinansiella skäl kan anföras mot

avskaffandet av denna skatt, enär statsinkomsterna därav för närvarande

beräknas uppgå till ca fem milj. kr. per år.

Motionen Il:U0 behandlar vissa frågor rörande den svenska hjälpen till

utvecklingsländerna. I motionen anföres i huvudsak, att genom jordbruksprotektionistiska

åtgärder och relativt höga fiskaliska tullar, punktskatter

eller importavgifter urholkas effekten av de direkta hjälpåtgärderna gentemot

utvecklingsländerna.

För att belysa storleksordningen lämnas i motionen en översikt av skatter

och tullar som direkt eller indirekt drabbar vissa av de från utvecklingsländerna

importerade varorna. Motionärerna framhåller, att översikten är bristfällig

samt att svårigheter föreligger att avgöra hur starkt ett enskilt u-land

kan drabbas. En sammanställning av dessa skatter och tullar ger följande.

Tull på kakao och varor därav...................... 3 miljoner kr.

Varuskatt å choklad och konfektyrvaror.............. 180 » »

Tull å kaffe ...................................... 40 * *

Skatt å kaffe...................................... 28

Försäljnings- och importavgift å mattor.............. 8 * *

259 miljoner kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

En samlad översyn av hur det svenska jordbruksstödets utformning hämmar

u-ländernas exportmöjligheter borde ske. Sannolikt kommer den att visa

att problemet är av betydande storlek.

Skall den totala svenska u-hjälpen på lång sikt erhålla en tillfredsställande

lösning kan dessa handelspolitiska och jordbrukspolitiska åtgärder, i den

mån de drabbar u-länder, icke lämnas utanför politisk granskning, översyn

och omvärdering. Problemen är av betydande storleksordning och svårighetsgrad,

och f. n. saknas kännedom om vilken omfattning de har eller kunskap

om hur de bör lösas. Ett omfattande utredningsarbete är säkerligen

nödvändigt och bör bli ett naturligt komplement till övriga hjälpåtgärder.

På lång sikt kan dessa problem säkerligen definitivt ej erhålla annan lösning

än en höjning av omsättningsskatten. Avsåge man exempelvis att ersätta

ovan redovisade tullar och skatter, krävs en höjning av omsättningsskatten

med ca 0,7 %. En sådan skattehöjning skulle emellertid inte drabba

den enskilde konsumenten med detta belopp, då viss priskompensation samtidigt

sker genom bortfall av dessa tullar och skatter.

I motionen 11:606 har anförts, att den särskilda varuskatten på socker och

sirap tillkom under mycket speciella förhållanden och vid en tidpunkt, då

det statsfinansiella läget var mycket ansträngt. Dess enda syfte var att ge

statsverket ett visst inkomsttillskott. Metoden att med punktskatter av detta

slag finansiera speciella projekt är i och för sig föga tilltalande, och det finns

framför allt inte anledning att bevara en dylik skatt längre tid än som är

oundgängligen nödvändigt. Den försvarsuppgörelse, med därtill knuten finansieringsmetodik,

som träffades 1958, har inte längre giltighet, och frågan

kan därför bedömas utan hänsyn till denna överenskommelse.

Enligt motionärens mening finns ingen anledning att särskilt beskatta vissa

slag av livsmedel, och socker kan inte sägas höra till det umbärliga slaget.

Det finns även anledning att påtala att socker, som används inom chokladoch

konfektyrindustrien, har undantagits från beskattning. Motionären finner

det otillfredsställande att en beskattningsform, som införts i en speciell

situation, skall permanentas av ren slentrian.

En annan olägenhet med sockerskatten är att den på ett omotiverat sätt

stimulerar gränshandeln mellan Sverige och våra grannländer Danmark och

Norge. Den som köper sitt behov av socker i dessa länder undgår denna speciella

skatt.

Utskottet

Utskottet upptar först till behandling yrkandet i de likalydande motionerna

1:3 och 11:3 om utredning angående slopande av vissa varuskatter. I

motionerna har bl. a. anförts, att 1952 års kommitté för indirekta skatter

förordade ett avskaffande av den särskilda varuskatten, försäljningsskatten

och pälsvaruskatten därest en allmän varuskatt infördes. Motionärerna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962

7

framhåller vidare att dessa skatter tillför statsverket relativt obetydliga inkomster

och är förenade med förhållandevis kostsam administration för

skatteuppbörd och kontroll såväl för staten som de skattskyldiga.

Till en början vill utskottet erinra om att inkomsterna av skatt på de

varor varom här är fråga för närvarande kan beräknas utgöra ca 340 milj.

kronor per år. Statens kostnader för administration och kontroll av dessa

skatter kan enligt vad utskottet erfarit beräknas uppgå till högst 0,5 procent

av skatteinkomsterna. Det inkomstbortfall, som skulle uppstå om

skatten på dessa varor avskaffades, kan enligt utskottets mening inte anses

oväsentligt, och ej heller synes statens kostnader för administration och

kontroll av dessa skatter vara särskilt hög. I likhet med vad som anfördes

i utskottets betänkande nr 79 år 1961 vill utskottet framhålla, att allmänna

skatteberedningen enligt sina direktiv har att överse det nuvarande systemet

av indirekta skatter. Särskild uppmärksamhet torde därvid ägnas frågan

huruvida alla utgående punktskatter bör fortbestå vid sidan av den

generella indirekta beskattningen. Med hänsyn till att ifrågavarande spörsmål

redan är föremål för utredning finner utskottet skäl inte föreligga

att tillstyrka den i motionerna begärda riksdagsskrivelsen.

I de likalydande motionerna 1:456 och 11:551 har hemställts, att försäljningsskatten

å grammofonvaror bör avskaffas med verkan fr. o. m. den 1

juli 1962. Motionärerna har såsom motiv anfört, att mot bakgrunden av

den ökade betydelse, som grammofoner och grammofonskivor fått för kulturarbetet,

framstår det som anmärkningsvärt, att särskild skatt uttages på

dessa varor, inte minst med hänsyn till att dylik skatt inte utgår för annan

konstnärlig och litterär produktion. Ej heller utgår skatt för musik, som

förmedlas via radio, TV och ljudband. Ur konkurrenssynpunkt måste skatten

anses ha en avgörande negativ effekt på försäljningen av grammofonvaror.

Motionärerna anser, att statsfinansiella skäl inte kan anföras mot

ett avskaffande av denna skatt.

De skäl, som anförts i motionerna, finner utskottet inte vara av sådan

angelägenhetsgrad, att de motiverar att skatten på grammofonvaror bedömas

fristående från övriga punktskatter. Med hänsyn härtill och till vad

utskottet ovan anfört beträffande det i motionerna 1:3 och 11:3 framställda

yrkandet om en utredning rörande avskaffandet av vissa punktskatter finner

sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till motionerna 1:456 och 11:551.

Utskottet får vidare framhålla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 april

1961 till allmänna skatteberedningen överlämnat ett flertal framställningar

angående upphävande av skatten på grammofoner och grammofonskivor.

I motionen 11:606 har hemställts, att den särskilda varuskatten på

socker och sirap bör avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1962. I motionen anförcs,

att socker såsom livsmedel inte kan sägas höra till varor av det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962

umbärliga slaget och att de statsfinansiella skäl, som motiverade införandet

av denna skatt år 1958, inte längre äger giltighet. Dessutom påpekar

motionären, att ifrågavarande skatt på ett inte önskvärt sätt stimulerar

gränshandeln mellan Sverige och grannländerna Danmark och Norge.

Utskottet vill erinra om att samtidigt med att särskild skatt infördes på

socker och sirap höjdes den indirekta skatten beträffande ett flertal andra

varor såsom maltdrycker och läskedrycker, bensin samt elkraft för s. k.

borgerliga ändamål. Vidare bör nämnas, att sockerskatten är en av de

punktskatter som tillför statsverket relativt betydande intäkter, för närvarande

ca 55 milj. kronor per år. Liksom beträffande skatten på grammofonvaror

anser utskottet, att frågan om ett avskaffande av den särskilda

varuskatten på socker och sirap inte kan bedömas för sig utan måste ses

mot bakgrunden av ett eventuellt avskaffande av övriga punktskatter. Såsom

ovan anförts, åligger det den allmänna skatteberedningen att bedöma

huruvida punktskatterna bör fortbestå. Med det anförda avstyrker utskottet

motionen 11:606.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 11:440, vari berörs

vissa spörsmål rörande den diskriminerande effekt, som gällande

system med indirekta skatter, tullar och nuvarande jordbrukspolitik har

på exportmöjligheterna från utvecklingsländerna. Jämsides med ett internationellt

samarbete för att stabilisera priserna på exportvaror från dessa

länder bör, anser motionärerna, en liberalisering ske inom de enskilda länderna

av utformningen av olika handelspolitiska och jordbrukspolitiska åtgärder.

I motionen ges exempel på hur de nuvarande särskilda varuskatterna,

tullarna och importavgifterna drabbar olika varor, som importeras

från utvecklingsländerna. En samlad översikt av hur jordbruksstödets utformning

hämmar utvecklingsländernas exportmöjligheter borde enligt motionärernas

mening ske. Vidare framhålles att dessa problem förmodligen

endast kan lösas genom en höjning av den allmänna varuskatten. Med hänsyn

till att de berörda problemen är av betydande storleksordning och svårhetsgrad

och att kunskap saknas om vilken omfattning de har eller hur

de bör lösas, föreslår motionärerna, att frågan hänvisas till någon nu sittande

utredning eller om så anses lämpligare att en särskild utredning tillsättes.

Utskottet finner, att de i motionen anförda synpunkterna är värda beaktande

men ställer sig tveksamt till huruvida den i motionen åsyftade effekten

kan uppnås av ett enskilt land genom de åtgärder, som motionärerna

föreslagit. Med hänsyn till att priset på varor från utvecklingsländerna i

regel bestämmes av världsmarknaden, finner utskottet, att det kan ifrågasättas

huruvida den lättnad, som skulle uppkomma genom att särskilda

varuskatter, tullar eller importavgifter slopas, verkligen skulle komma ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1962 9

vecklingslandet till godo. Att ifrågavarande åtgärder skulle medföra en okad

efterfrågan, kvantitativt sett, vilket antages av motionärerna, finner utskottet

också tveksamt. För att avsett resultat skall kunna uppnås på den av

motionärerna anvisade vägen, synes det enligt utskottets mening vara nödvändigt,

att härvid sammanhängande problem, som är synnerligen vittomfattande

och komplicerade, behandlas inom ramen för det internationella

samarbetet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att GATT:s kommitté

3 behandlar de handelspolitiska frågorna beträffande utvecklingsländerna.

Sedan ett år har handelsutbytet med dessa länder varit under särskild

diskussion. Under innevarande år kommer konkreta åtgärder i denna

fråga att diskuteras vid ett möte i Genéve. Med det anförda anser sig utskottet

ha besvarat motionen 11:440.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl.

och 11:3 av herr Nordgren m. fl. om utredning angående

avskaffande av punktskatter,

2) de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson

m. fl. och 11:551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby

om slopande av försäljningsskatten på grammofonskivor,

m. m.,

3) motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson i

Stockholm angående vissa problem i samband med den

svenska hjälpen till utvecklingsländerna, ävensom

4) motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp om avskaffande

av den särskilda varuskatten på socker och sirap,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Erik Jansson, Söderquist, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson,

Stefanson, Gösta Jacobsson och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson

i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås,

Asp, fru Holmqvist och herr Larsson i Umeå.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

Reservationer

I) av herrar Gustaf Elofsson och Vigelsbo, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet upptar först till behandling de i förevarande motioner framställda

yrkandena rörande avveckling av punktskatter. Härvid vill utskottet

inledningsvis framhålla att förutsättningarna för dessa skatter i väsentliga

avseenden ändrats sedan de tidpunkter då de olika skatterna fastställdes.

Sålunda måste den nu förekommande allmänna omsättningsskatten

medföra en annan bedömning av punktbeskattningen. Vidare äger inte de

speciella statsfinansiella förhållanden, under vilka en del av denna beskattning

tillkom i anslutning till 1958 års försvarsbeslut, längre sin giltighet.

Även i andra avseenden motiverar förändrade förhållanden en annan bedömning

av ifrågavarande skatter.

I motionerna 1:3 och 11:3 yrkas skyndsam utredning rörande vilka punktskatter

som bör avskaffas i och med att omsättningsskatten erhållit sin

nuvarande höjd. Såsom framgått av det föregående anser utskottet att en

prövning rörande avveckling av vissa speciella varuskatter m. m. är angelägen.

Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande yrkande.

Beträffande det i motionerna 1:456 och 11:551 framställda yrkandet om

avskaffande av försäljningsskatten på grammofonartiklar vill utskottet

framhalla att starka skäl talar för ett sådant avskaffande. Försäljningsskatten

får emellertid i sin helhet anses vara berörd av den utredning, som

utskottet förordat i det föregående. Av den anledningen vill utskottet inte

nu förorda att skatten på nämnda varor omedelbart avskaffas. Utskottet

förutsätter att de i motionerna påtalade olägenheterna kommer att uppmärksammas

av utredningen.

I motionen 11:606 har hemställts att den särskilda varuskatten på socker

och sirap bör avskaffas med verkan fr. o. m. den 1 juli 1962. Utskottet vill

erinra om att utskottet i det föregående förordat en utredning rörande avveckling

av punktskatterna. Skatten på socker och sirap har emellertid i

sin helhet tillkommit av hänsyn till förhållanden som inte längre äger giltighet.

Den är vidare av speciell karaktär, då den utgår på varor, som

tillhör de oumbärliga livsmedlen och som därjämte är belagda med allmän

omsättningsskatt. Till följd härav drabbar den hårdast de relativt inkomstsvaga

hushållen, t. ex. barnfamiljer, där livsmedelsposten utgör en stor

andel av den samlade konsumtionen. Enligt utskottets mening bör avskaffandet

av en sådan skatt komma i fråga före en avveckling av andra punktskatter.

Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet om avskaffande av

den särskilda varuskatten på socker och sirap fr. o. m. den 1 juli 1962.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr Nordgren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962 H

m. fl. och i anledning av de likalydaude motionerna 1:456

av herr Bengtson ni. fl. samt H;55L av herrar Nordgren och

Larsson i Borrby, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna

anförts skyndsamt företaga en utredning rörande

vilka punktskatter, som bör avskaffas, samt för riksdagen

framlägga de förslag utredningen kan föranleda;

2) att de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson

m. fl. samt 11:551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby

måtte, i den raå» de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan under punkten 1^. hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd;

3) att motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson

i Stockholm icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

4) att riksdagen med bifall till motionen 11:606 av herr

Hansson i önnarp måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 19it

(nr 251) om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom.

förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives samt att den vid förordningen fogade förteckningen

över varor, för vilka varuskatt skall erläggas, skall erhålla den

ändrade lydlelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

3 §.

1. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde eller

med det belopp för varuenhet, som angives i förteckningen.

6 §.

1. Deklaration skall insändas till kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet eller, vad angår vara för vilken skatt utgår

med belopp för varuenhet, angående kvantiteten av de varor, för vilka skattskyldighet

inträtt under kalendermånaden.

Om särskilda-----deklarationen avser.

2. I deklarationen---svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsvärdet, där fråga är om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

vara för vilken skatten utgår i förhållande till värdet, samt kvantiteten, där

skatten utgår efter varuenhet.

På särskild---från köparen.

8 §.

1. Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen

av varan till tullmyndigheten i införselorten i två exemplar avlämna

en på heder och samvete avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde

eller, vad angår vara för vilken skatten utgår med belopp

för varuenhet, angående kvantiteten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

Skattesats, pro- cent av beskatt- ningsvärdet

Skatte- sats, öre

för angi- ven enhet

ur 17.04

ur 18.06

ur 20.04

Choklad- och konfektyrvaror,

hänförliga till följande varu- grupper:

II) av herrar Hagberg, Söderquist, Stefanson, Gösta Jacobsson, Nilsson

i Svalöv, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås och Larsson i Umeå, vilka

anfört följande:

»I de likalydande motionerna 1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av

herr Nordgren m. fl. behandlas från principiella utgångspunkter frågan om

lämpligheten av att vid sidan av en allmän indirekt beskattning bibehålla

punktskatter i andra fall än då särskilda skäl talar därför. I de likalydande

motionerna 1:456 av herr Bengtson m. fl. samt 11:551 av herrar Nordgren

och Larsson i Borrby liksom i motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp

behandlas vissa speciella punktskatter och framföres yrkande om avskaffande

av dessa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1962

I likhet med motionärerna finner vi det nuvarande läget på punktbeskattningens

område i hög grad otillfredsställande. Det kan icke vara rimligt

att på punktvis och mer eller mindre godtyckligt utvalda områden utöver

den allmänna omsättningsskatten ha en extra belastning, som dels är

ägnad att förrycka det fria konsumtionsvalet, dels åstadkommer ett omfattande

administrativt besvär för såväl de skattskyldiga som beskattningsoch

uppbördsmyndigheterna, dels också i övrigt är förenat med betydande

olägenheter. Vi anser för vår del att tiden nu är mogen för omprövning av

punktbeskattningen och förordar, att en utredning företages där de i motionerna

anförda synpunkterna beaktas. Enligt vår mening bör frågan behandlas

av en särskild kommitté. Med hänsyn till att allmänna skatteberedningen,

som har till uppgift att göra en översyn avseende hela vårt skattesystem,

knappast inom de närmaste åren kan tänkas komma in på detaljfrågor

av den art det här är fråga om, finner vi inte skäl avvakta resultatet

av beredningens arbete. Vi förutsätter dock, att den särskilda kommittén

i sitt arbete håller kontakt med beredningen.

På grund härav anser vi, att utskottet bort hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

1:3 av herr Stefanson m. fl. och 11:3 av herr Nordgren

m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna 1:456

av herr Bengtson m. fl. och 11:551 av herrar Nordgren och

Larsson i Borrby ävensom motionen 11:606 av herr Hansson

i önnarp, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna

anförts skyndsamt företaga en utredning rörande vilka

punktskatter som lämpligen bör avskaffas samt för riksdagen

framlägga de förslag utredningen föranleder;

2) att de likalydande motionerna 1:456 av herr Bengtson

m. fl. samt II: 551 av herrar Nordgren och Larsson i Borrby

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan under punkten 1) hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd;

3) att motionen 11:440 av fru Sjövall och herr Gustafsson

i Stockholm icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

4) att motionen 11:606 av herr Hansson i önnarp måtte i

den mån densamma icke kan anses besvarad genom vad utskottet

ovan under punkten 1) hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.»

HD av herr Nilsson i Svalöv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''"•I \ii It,''; in .v-liv bli< Åv.Hi>.v,u\

idj/jfi i>;j in i 1-MfcJ ‘.»isn iit/iiis !■>!* er <f»nui1 uni9’tiinoitom hon» I

fri- ».•!<:/ vH''.*i im>i JoU .ohn/iiiSixxbyillfih* io.Ty 5*. .j| i oi •.•■lfa,, -o.j/ii nttt-.A?

-II; Ilötifn Till > lljiiyJoy JI»1 > v I |!'',/> /joj ,! (Jj/Ij ;;ij { | f ta 11

It. /bil no, 4jruif)<''i;! *d »nJ/o m esf «nifi;i.,Mji )1 .[> •(•*•/<■>

■’u,! nio!) . r 1;; 71iltiijfflI)/ no>! iin* Jo!i i;,! o/TIO i ti*; hfcinii;

-iityiiniUsAk-hI mox ej^hj/d/tlrde ob fiivéx noi -il:vxo«i h/iJinJcdniinbi: fou.tit »

ofnJiij / Jod fm.l fou o • ''w: i cx>i''Kt xbh it" om irii/ilo^d 1/ j J-><>

yxtinyin.tmo t«;i r;0 ni; un uybft i.1., bl* -u. / liVl noxnu IV .101 on ,y;Uo

-Ofli i Öb inb n ■,;*«; ,.t ;*; It !>**''; i •: no i U. tbo UOSitiU iti: 4 -> X i t Alt l|.[

■'')ii ne*)i/i! sninonf uV; j^HnM ./ulvhi-td »:fn.olinu<|nyx »b-iöliir

-n«i’sjf,;/|x f.rWsKfilit/i ill, * 1 tf ny/fies! bo!/; .oHiinnif -• ij!

-[■/fn ‘-t,;,- i.!.,fl o!ui,>''j-nvy,no »n*»K Jit, »liaqqij i,’** urns. .mttiiiiiibo-i

- ;Jf;i ol.> ?,■ f eif itfrftlO/1 / fi/luéi i * >; >f /ioT‘; ‘»Jxv.fini''o''1

-•diuVm » t/io vvi, !ii/i> oJffi i t .;}<«• e-jihi

1:1)1,0 1 :‘UH ,,n (!■.,■; !Ji; / mf) o).ifii>. i u f> i i : i .■ ioitiv

no ,0, , si Sb r;»; rf

ii:,riojjiini!joi

•*>oli» j•<»iCI<11:''i;f ,(,!•

i;ii !'' 1 i« Jos; no!. 7);

it /!''; Jo}

.MOyftif ij;- ''I o! ijool } A 1; i it'';,! -jo!!;;,! oi''Kl''l)i !!;■'' i 11 •>!

fuj/H!o;! Jioff }•>!tt.jisU,! jJJj i .■ '',‘i

iiotn o!f(i*.i> ■ ö 11 • /| i: •>!> ?! i i ! ii.''tid bo ro , n oidno''b jj*: , r

no i^ivio/i tioi! /sr i;:II duo .l’l .<« nonmViotf1 re«i! vo b. f ,.<■

1 • ;:f s-.fc.on» Hui;; oi i = • .1 •.■.''(,•/> o ob //; Mintibtdms i Jm*:•* ,nj

<>''«'' n sni^bii/io Tfinod . f i, 1,:1 i doo .i i ,-n noxJ^nofl Te>rf vt.

fw»xxoi;H nori n-,

!é; .fiiijiJiuiiofl J:j.i-,1/. ilil •v!ovh i-, ; •,p,;i<i .q-it:nn<"i 1

1'' Öl i li,;; jo o: 1: i:: j ,1 i.:of! ij-.,-; ; • 1J J»;: j < l;ii;i^ ,jo ]!

obfijruri Mo;,.1.00j■, no t;^i:;ooot hm, inv;''? /■rtwlriii

ui>X/Iri ''1>>: iftunj xi!Jlt:;[x /*. i•''>*.! i.oiiiforoiij tfu.i? T.ISojlÄMffiM

rnobolnndt ■ .oi;-! •.••()• iiid/ioi •,!» n-*^

n-;- ijxtoJf •no;! vt; ööl tf son inir i*- c o|,ei;;»r;«d''ii i!i;

/Hriofl : jiox»ne.I sh<> fton»hno''/ u.t.o;! fj ij rr!

f*‘!V diidid;.''. obl;li;/xod ?■■><>UK Ut A -)Aoi oi> fttilli n:)b ; .oJJjifj!

niytdjo/ih et: .JdiiJxm-ot I ;ioJ/inuq iohatl ct:;;n JoJio^x.Js;

;*>ifciih: aula xennuil

it J/.ijO -riod dom lln /i,(d i;t l ■, ’ J: I { rioiifiilotu Ijji <£

,infi;:xno^nbxttii fto^im ui>''»ifTin.:''i''t olit.if -..Tji iuSoiUohI^ i

J j 11 [in»

: •■fii.io tpenho i fr.,/., ro f! , -od HHb: K aonoilom •!.. !

••le in,,’ tiloffojt hl,‘K; .''/Mil xoXflfs fn-A *;n iniis/nofi tuet: ;>ol>

■teio feo.i.hxjln n .JllsiJ/i.iod ■ ! ;ioJ>[tuj.| isbfiu }‘>iU,Ar.

•».hl/SjiJit fn;fii /f,e

./fii.H/d i nowii/i vi

1. sfi

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.