Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957

1962-04-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:30, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1962

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse

av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 (nr 202)

med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns

och annan samfällighets utdebitering

av skatt för åren 1958—1965, m. m., såvitt propositionen

hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 16 februari 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 69, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

A) antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957

(nr 202) med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns

och annan samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1965, samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom. och anvisningarna

till 12 § förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt;

B) dels, med godkännande av i propositionen angivna allmänna grunder

för statsbidrag till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform

beträffande vissa skatteunderlagsgraderade statsbidrag för speciella ändamål

och vissa kommunala bidrag till statliga utgifter, bemyndiga Kungl.

Maj:t att utfärda härför erforderliga föreskrifter;

dels ock till Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års

ortsavdragsreform för budgetåret 1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 420 miljoner kronor.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt avser de under

A) upptagna författningsförslagen och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må

här anföras följande.

1 propositionen föreslås full kompensation åt kommunerna för det bortfall

av skatteunderlag som den vid höstriksdagen 1961 genomförda ortsavdragsreformen

medför. Full kompensation ges även för det skattebortfall som föranleds

av det tidigare beslutade slopandet av ortsgrupp II. Efter mönster av

skatteersättningen i anledning av 1957 års ortsavdragsreform föreslås kompensationen

utformad som ett statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag.

1 liihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1962

Det föreslagna bidragssystemet, som avses skola tillämpas för åren 1962

—1965, beräknas medföra en årlig utgift för staten av för närvarande 280

milj. kr. På budgetåret 1962/63 beräknas dock falla ca 420 milj. kr.

De ovan under A) upptagna förf attningsförslagen är av följande

lydelse.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 (nr 202)

med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan

samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1965

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 med särskilda

bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965 skola erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 §.

Den utdebitering,--- — års orts
avdragsreform.

3 §.

Den utdebitering, som skall verkställas

för ett vart av åren 1960—•

1965, skall beräknas i förhållande till

det antal skattekronor och skatteören,

som vid närmast föregående års taxering

påförts de skattskyldiga, med

tillägg -— utom i fråga om tingslag —

av det antal skattekronor, som staten

skall tillskjuta i anledning av ortsa

vdragsreform en.

(Föreslagen lydelse)

2 §•

Den utdebitering, —--års orts
avdragsreform.

Den utdebitering, som skall verkställas

för år 1963, skall bestämmas

i förhållande till det antal skattekronor

och skatteören, som beräknas

skola hava påförts de skattskyldiga

vid 1962 års taxering, om därvid tilllämpats

de kommunala ortsavdrag,

vilka genom lagen den 15 december

1961, nr 622, fastställts att gälla från

och med 1963 års taxering, med tilllägg

— utom i fråga om tingslag —

av det antal skattekronor, som staten

skall tillskjuta i anledning av 1957

och 1961 års ortsavdragsreformer.

3 §.

Den utdebitering, som skall verkställas

för ett vart av åren 1960—

1962 samt 1964- och 1965, skall beräknas

i förhållande till det antal skattekronor

och skatteören, som vid närmast

föregående års taxering påförts

de skattskyldiga, med tillägg ■— utom

i fråga om tingslag — av det antal

skattekronor, som staten skall tillskjuta

i anledning av 1957 och 1961

års ortsavdragsreformer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr SO år 1962

3

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband

med ikraftträdandet skall iakttagas, att kommunen enligt 72 § kommunallagen

tillkommande förskott för år 1962 å allmän kommunalskatt skall vid

den utanordning som verkställes i november månad sagda år minskas med

ett belopp motsvarande den skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform,

som för år 1962 fastställts för kommunen.

Kungl. Maj:ts förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom. och anvisningarna till 12 §

förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 2 mom. och anvisningarna till 12 § förordningen

den 16 maj 1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §. 4 §.

2 mom. Ersättning utgår årligen

till stad som icke tillhör landstingskommun

med femtio procent, till annan

kommun med trettiosju och en

halv procent, till landstingskommun

med tolv och eu halv procent, till municipalsamhälle,

varom här är fråga,

med två procent och till allmän sjukkassa

med sex procent av den sjömansskatt,

som under beskattningsåret

erlagts av sjömän bosatta inom

kommunen, landstingskommunen eller

municipalsamhället eller inom

sj ukkassans verksamhetsområde.

Ersättning, som--— 500 kro
nor.

Anvisningar

till 12 §.

Jämkning i fall som avses i 12 § 1

mom. vid e) må för år räknat medgivas

med högst ett belopp, som motsvarar

summan av vederbörligt, vid

erläggande av sjömansskatt icke utnyttjat

ortsavdrag enligt orlsgrupp

III och 3 000 kronor.

2 mom. Ersättning utgår årligen

till stad som icke tillhör landstingskommun

med femtiofem procent, till

annan kommun med fyrtio procent,

till landstingskommun med femton

procent, till municipalsamhälle, varom

här är fråga, med två procent och

till allmän sjukkassa med sex procent

av den sjömansskatt, som under

beskattningsåret erlagts av sjömän

bosatta inom kommunen, landstingskommunen

eller municipalsamhället

eller inom sjukkassans verksamhetsområde.

Ersättning, som -—• -—■ — 500 kronor.

Anvisningar

till 12 §.

Jämkning i fall som avses i 12 § 1

mom. vid e) må för år räknat medgivas

med högst ett belopp, som motsvarar

summan av vederbörligt, vid

erläggande av sjömansskatt icke utnyttjat

ortsavdrag och 3 000 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att 4 § 2 mom. i dess före den 1 januari 1962 gällande lydelse skall

tillämpas vid beräkning av ersättning enligt 4 § för beskattningsåret 1961.

1 Senaste lydelse av 4 § 2 mom. se 1961: 36 och av anvisningarna till 12 § se 1960: 176.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1962

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 564 av herr Hagberg m. fl. och II: 690 av herr Heckscher

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, med

beaktande av de i motionen anförda synpunkterna, efter företagen utredning

för 1963 års riksdag framlägga förslag om en överflyttning fr. o. in.

ingången av 1964 av kostnader för landstingens respektive icke-landstingsstädernas

uppgifter motsvarande minst de belopp som enligt proposition

nr 69 skulle tillfalla dessa kommuner;

dels avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 69.

Hänvisningen till utskottet avser yrkandet om avslag å de i propositionen

framlagda författningsförslagen; i övrigt har motionerna hänvisats till

statsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, såvitt desamma upptas till behandling i förevarande betänkande,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 690.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges

följande.

Ortsavdragsreformen har vid oförändrad utdebitering beräknats medföra

ett skattebortfall för kommunerna av 280 milj. kronor per år. Om inte

särskilda åtgärder vidtas, skulle erfordras utdebiteringshöjningar med i medeltal

70 öre per skattekrona.

För att förebygga en sådan verkan föreslås i propositionen att staten åtar

sig att svara för skatten å ett tillskjutet skatteunderlag motsvarande vad

kommunerna förlorar genom ortsavdragsreformen. Systemet är visserligen

enkelt men inte ägnat att stimulera sparsamhetsintresset hos de kommunalt

beslutande, eftersom kompensationen grundas på de aktuella utdebiteringssatserna.

Därför borde undersökas möjligheterna att i stället befria

kommunerna från utgifter motsvarande minst förenämnda skattebortfall

genom en omprövning av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Otvivelaktigt finns områden där kommunerna tidigare haft viss bestämmanderätt

men där denna efter hand beskurits i sådan utsträckning att

utgiftens storlek helt beror på beslut inom riksdagen utan att konsekvenserna

härav tagits i form av avlastning av kommunernas kostnader. I enlighet

härmed bör kommunerna befrias från skyldigheten att delta i kostnaderna

för lärarlönerna inom den obligatoriska skolan. Det har också yrkats

i motionen 11:402 till innevarande års riksdag. Härigenom skulle kommunerna

avlastas kostnader å för närvarande 50—60 milj. kronor. Efter hand

som grundskolan utbyggs blir givetvis lättnaden större.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1062 5

Motionärerna erinrar också om att riksdagen inom kort har att vänta

en proposition med förslag till ändring av villkoren för invalidpensioneringen.

Därvid skulle sådana pensioner till sin storlek bli beroende av vissa

objektiva förhållanden. Trots detta skulle kommunerna alltjämt i viss mån

delta i kostnaderna för denna pensionering. Motionärerna har för avsikt

att, då nämnda proposition förelägges riksdagen, yrka att även dessa kostnader,

som av vederbörande utredning beräknats till 164 milj. kronor per

år, överföres på staten.

Vad angår landstingsuppgifter, för vilka staten kan överta ytterligare

kostnader, framlägges inga konkreta förslag. Det erinras emellertid om den

obligatoriska barnbemsverksamheten, arbetsvärden för partiellt arbetsföra,

yrkesundervisningen o. s. v., vilka verksamhetsgrenar närmast kan karakteriseras

som statliga uppgifter.

Motionärerna förordar sålunda att kostnaderna för lärarlönerna inom den

obligatoriska skolan helt överföres å staten samt att kommunerna helt befrias

från skyldigheten att delta i kostnaderna för förtidspensioneringen.

Vidare förordas en skyndsam utredning i syfte att utröna, i vad mån kostnader

för landstingens uppgifter och motsvarande uppgifter för icke-landstingstäder

bör överföras å staten. Från dessa utgångspunkter yrkas avslag

å förevarande proposition.

Något behov att i år ta slutlig ställning i dénna fråga föreligger inte enligt

motionärernas uppfattning. Det är tillräckligt att riksdagen fattar sitt

slutliga beslut vid vårsessionen 1963 med verkan från och med utgiftsåret

1964.

Motionärerna framhåller, att förslaget enligt propositionen inte innebär

någon reell ändring vare sig för år 1962 eller år 1963 utan blott en formell

ändring. Kompensationen enligt propositionen skulle reellt börja verka

först med ingången av år 1964.

Utskottet

1957 års ortsavdragsreform innebar, att de kommunala ortsavdragen

fr. o. m. inkomståret 1958 höjdes till samma belopp som de statliga ortsavdragen.

Därvid tillerkändes kommunerna i princip full täckning för

skattebortfallet under åren 1958—1960. Under den därpå följande femårsperioden

1961—1965 skulle bidragen reduceras i förhållande till kommunernas

relativa skattekraft; för de minst bärkraftiga kommunerna ifrågasattes

emellertid inte någon reducering.

Den föreliggande propositionen innebär i princip full kompensation - med utgångspunkt från ett beräknat skalteunderlagsbortfall vid 1962 års

taxering — till alla slags kommunala enheter med fullständig beskattningsrätt

(dock med undantag av tingslagen). Staten skulle även ta på sig hela

kostnaden för den partiella avveckling av skal tegrupperingen, som ägde

rum genom 1961 års vårriksdags beslut om slopande av ortsgrupp II.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1962

Förslaget är utformat efter förebild av 1957 års förenämnda bestämmelser

om skatteersättning. Med hänsyn till att frågan om den framtida utformningen

av den statliga bidragsgivningen till kommunerna är föremål

för utredning av 1958 års skatteutjämningskommitté, begränsas den aktuella

ersättningsfrågan till en provisorisk reglering för fyraårsperioden

1962—1965.

Skatteregleringsförslaget har även föranlett förslag om ändring av bestämmelserna

i 4 § sjömansskatteförordningen rörande fördelningen av

sjömansskatten mellan stat och kommun. Samtidigt föreslås en formell

ändring av anvisningarna till 12 § samma förordning, föranledd av skattegrupperingens

slopande.

Propositionen har remitterats till bevillningsutskottet såvitt angår författningsförslagen

men i övrigt till statsutskottet.

I motionerna I: 564 och II: 690 yrkas att propositionen avslås och att kommunerna

i annan ordning kompenseras för skattebortfallet i anledning av

ortsavdragsreformen. Dessa motioner har, vad angår yrkandet om avslag å

författningsförslagen, hänvisats till bevillningsutskottet men i övrigt till

statsutskottet.

Sasom tidigare framhållits får den föreliggande propositionen ses som en

följd av den tidigare beslutade ortsavdragsreformen, vilken tillstyrktes av

1961 års bevillningsutskott under förutsättning att kommunerna skulle erhålla

full kompensation för bortfallet av skatteunderlag. Med hänsyn härtill

och då den nu företagna granskningen av här ifrågavarande författningsförslag

inte givit anledning till någon erinran från utskottets sida, får utskottet

tillstyrka bifall till de i propositionen framlagda författningsförslagen.

Utskottet förutsätter härvid att riksdagen i princip godkänner de i propositionen

angivna allmänna grunderna för statsbidrag till kommunerna i

anledning av den nu aktuella ortsavdragsreformen. Med det anförda anser

sig utskottet för sin del även ha besvarat de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, nr 69, såvitt densamma hänvisats till

bevillningsutskottet, antaga de vid propositionen fogade förslagen

till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den

16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser om kommuns,

landstingskommuns och annan samfällighets utdebiring

av skatt för åren 1958—1965; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom.

och anvisningarna till 12 § förordningen den 16 maj 1958

(nr 295) om sjömansskatt; ävensom

B) att de likalydande motionerna I: 564 av herr Hagberg

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr SO år 1902

7

m. fl. och II: 690 av herr Heckscher in. fl., såvitt desamma

hänvisats till bevillningsutskottet, måtte av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 3 april 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Erik Jansson, Gustaf Elofsson*, Yngve Nilsson, Wärnberg, Lundström,

Paul Jansson* och Billman*; samt

från andra kammaren: herrar Engkvist, Chrislenson i Malmö,

Magnusson i Borås*, Andersson i Essvik, Eriksson i Bäckmora, Kristenson

i Göteborg, Nyström, fru Skantz, herrar Enskog och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Magnusson i Borås och Björkman, vilka

— under åberopande av innehållet i motionerna 1: 564 och II: 690 —

ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 564 och

II: 690, avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 69, såvitt densamma

hänvisats till bevillningsutskottet.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620464

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 a1 i texten