Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om avdrag vid beskattningen för kostnader för underhåll av plantering.

1962-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:34, Betänkande i anledning av väckt motion om avdrag vid beskattningen för kostnader för underhåll av plantering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 ir 1962

1

Nr 34

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om avdrag vid beskattningen för kostnader för underhåll

av plantering.

(2:a avd.)

I en inom. riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad mation, II: 279,

av herr Regnéll har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 25 § 1 och 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 25 § 1 och 2 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

25 §.

1 mom. Från bruttointäkten av annan fastighet må, där ej annat föranledes

av vad nedan i 3 mom. stadgas, avdrag göras för omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation samt underhåll av byggnader och plantering;

vicevärd, portvakt---tillhörande fördelningsledningar.

2 mom. Avdrag får icke göras för kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

eller därmed jämförlig förbättring å fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Till intäkt av annan fastighet hänföres enligt 24 § kommunalskattelagen

vad som kommit ägaren till godo, bl. a. hyresvärdet av lägenhet, som han

använt för sin och sin familjs räkning, ävensom intäkt genom försäljning

eller annat tillgodogörande av fastighetens alster eller naturtillgångar.

Fönnån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse endast såsom

tillbehör till egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis för ägarens

liihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bévillningsutskott&is betänkande nr 34 år 1962

personliga trevnad, skall tagas i beräkning vid bostadsvärdets bestämmande;

och skall följaktligen, i den mån förmån av plantering eller trädgårdsland

sålunda beaktats, avkastning av planteringen eller trädgårdslandet ej särskilt

redovisas. Såsom framgår av punkt 2 av anvisningarna till förenämnda paragraf

får underhållskostnaden ej avdragas.

I anvisningspunkten stadgas därjämte att intäkter av plantering eller

trädgårdsland skall redovisas, om produkter därav försäljes i större utsträckning

eller om ägaren för eget eller sin familjs behov i mera avsevärd omfattning

tillgodogör sig sådana produkter. Avdrag för underhåll m. m. får

göras, i den mån underhållet icke belöper å plantering eller trädgårdsland,

som är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och användes

företrädesvis för ägarens personliga trevnad. Avdrag får ej ske med högre

belopp än som motsvarar de uppgivna intäkterna. — Föreligger handelsträdgårdsrörelse,

beskattas inkomsten härav som inkomst av rörelse.

Enligt 25 § kommunalskattelagen må från bruttointäkten av annan fastighet

avdrag göras för omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;

vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,

förbrukningsartiklar m. in. dylikt, i den mån dessa kostnader kan anses åligga

fastighetsägaren såsom, sådan;

Avdrag får dock inte göras för:

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring

å fastigheten;

kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland, i den mån planteringen

eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet

och användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad.

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat fall än

nyss sagts må ej avdragas till högre belopp än som motsvarar de uppgivna

intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.”

Från de tryckta förarbetena till gällande kommunalskattelag må erinras

om att enligt det första förslaget till kommunalskattelag, proposition nr

102 till 1927 års riksdag, skulle förmån av plantering eller trädgårdsland,

som vore att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet, beräknas

ingå i bostadsvärdet, och skulle fördenskull avkastningen av planteringen

eller trädgårdslandet ej särskilt redovisas, liksom å andra sidan avdrag icke

finge ske för underhållskostnaden.

Första särskilda utskottet 1927 föreslog, att den angivna bestämmelsen

skulle gälla blott när planteringen eller trädgårdslandet användes företrädes\

is för ägarens personliga behov. Om däremot försäljning av produkter från

trädgård ägde rum i större- utsträckning, skulle dessutom inkomsten redovisas,

och skulle avdrag för underhåll m. m. få göras, men ej med högre belopp än

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1962

3

som motsvarade den uppgivna inkomsten. Utskottet anförde härom (uti. nr 1,

sid. 64):

Bestämmelsen om kvittning av inkomster och utgifter i fråga om plantering

och trädgårdsland, som är att anse som tillbehör till bostadslägenhet, har tillkommit

av praktiskt taxeringstekniska skäl och synes böra bibehållas för de

fall, då planteringen och trädgårdslandet användas företrädesvis för ägarens

personliga behov. Sker däremot försäljning av produkter från trädgården i

större utsträckning utan att denna förvärvsverksamhet dock kan hänföras till

rörelse, synes det riktigt, att inkomsten särskilt tages till beskattning. Endast

härigenom synes en beskattning av det personliga arbete, vars resultat erhåller

uttryck i inkomst av annan fastighet, bliva taget till beskattning.

Propositionen avslogs av 1927 års riksdag. Nytt förslag till kommunalskattelag

förelädes 1928 års riksdag i proposition nr 213. Däri avfattades hithörande

bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad första särskilda utskottet

år 1927 föreslagit, men gjordes för det fall att trädgård användes både

för ägarens personliga bruk och för viss försäljning e. d. vissa jämkningar för

att utmärka, att man tänkt sig en uppdelning av trädgården i två delar med

hänsyn till användningssättet.

Särskilda utskottet 1928 föreslog, att ifrågavarande bestämmelser skulle erhålla

den sedermera antagna, ovan redovisade lydelsen. Därvid anförde utskottet

följande.

Om, såsom ofta torde vara fallet särskilt på landet, till en såsom annan

fastighet taxerad bostadslägenhet hörer ett jämförelsevis stort jordområde,

kan det inträffa, att ägaren av denna fastighet'' kan därifrån uttaga en stor

del av vad han behöver för tillfredsställande av sina lévnadsbehov, utan att

några nämnvärda kostnader utöver det egna arbetet nedläggas å fastigheten

och utan att enligt förslagen någon specifik redovisningsskyldighet för dessa

intäkter föreligger. Den erhållna avkastningen av fastigheten skall schablonmässigt

inräknas i bostadsvärdet, varigenom torde kunna föranledas ojämnhet

i taxeringen. Med hänsyn härtill har det synts utskottet lämpligt, att

gränsen för de fält, då intäkter och utgifter skola schablonmässigt inräknas

i bostadsvärdet, göres något snävare. Utskottet har funnit en lämplig avgränsning

av det schablonmässiga beräkningssättet kunna vinnas genom att

utbyta det i 1928 års kungl. förslag använda uttrycket ”ägarens personliga

behov” mot ”ägarens personliga trevnad”, '' i sammanhang varmed vissa

justeringar i anvisningarna torde böra göras.

I den förevarande motionen anför motionären att skillnaden mellan plantering

eller trädgårdsland, som används huvudsakligen för ägarens personliga

trevnad, och plantering eller trädgårdsland i övrigt, numera torde sakna betydelse,

i och med att en- och tvåfamiljsfastigheter beskattas efter schablon.

Det torde vara ytterst sällsynt att ägare äv hyreshus håller sig med reservat,

till vilket hyresgästerna ej får tillträde.

f 1 den moderna bebyggelsen förekommer emellertid planteringar i anslutning

till flerfamiljsfastigheter i en helt annan utsträckning än förut. Det är en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 dr 1962

önskvärd utveckling att planteringar och gräsmattor anordnas i anslutning

till fastigheterna. Det förefaller inte längre motiverat att sätta underhåll av

plantering i sämre läge än underhåll av byggnader. Praktiska svårigheter

möter också då det gäller att av kostnaderna för gårdskarl och redskap m. m.

utskilja, vad som hänför sig till planteringen. Det skattebortfall, som skulle

bli följden av en avdragsrätt för planteringskostnad, synes helt betydelselöst.

Utskottet

Vid den skattemässiga inkomstberäkningen av annan fastighet än jordbruksfastighet

skall enligt gällande bestämmelser avkastning av plantering eller

trädgårdsland, i den mån dessa, anordningar är att anse endast såsom tillbehör

till bostadslägenhet och användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad,

inte särskilt redovisas. Därvid får inte underhållskostnad avdragas. Värdet av

förmånen tages i beräkning vid bestämmande av bostadsvärdet.

Om ägaren i större omfattning tillgodogör sig produkter av plantering och

trädgårdsland — dock utan att rörelse kan anses föreligga — skall intäkterna

redovisas öppet. Avdrag får göras för underhåll m. m. men inte med högre belopp

än som motsvarar de uppgivna intäkterna. Inte heller i detta fall får

avdrag göras i den mån underhållet belöper å plantering eller trädgårdsland,

som är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och användes

företrädesvis för ägarens personliga trevnad.

I den föreliggande motionen yrkas sådana ändringar av gällande bestämmelser,

att avdrag för underhåll av plantering kan medgivas utan de inskränkningar

som för närvarande finns stadgade. Det framhålles bl. a. att bestämmelserna

icke längre har någon betydelse för sådana fastigheter, som taxeras

efter schablon. Därjämte påpekas att i den moderna bebyggelsen förekommer

planteringar i anslutning till flerfamiljsfastigheter i en helt annan utsträckning

än förr. Enligt motionärens mening bör avdrag för underhåll av plantering

medges i samma utsträckning som för underhåll av byggnader.

Såsom framgår av vad motionären anfört är beskattningsbestämmelsema

angående plantering och trädgårdsland som regel icke längre tillämpliga på

eu- och tvåfamiljsfastigheter eller fastigheter tillhörande bostadsföreningar,

bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag. Dessa fastigheter taxeras

efter schablon, därvid intäkter eller avdrag beträffande plantering och trädgårdsland

inte kommer i fråga. Motionsyrkandet avser alltså flerfamiljsfastigheter,

som ägs av privatpersoner eller av andra juridiska personer än bostadsföreningar,

bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag.

Utskottet delar motionärens uppfattning att kostnader för underhåll av plantering

i anslutning till flerfamiljshus i allmänhet bör vara. att hänföra till

avdragsgill omkostnad vid inkomstberäkningen av fastigheten. Gällande bestämmelser,

vilka — såsom framgår av det föregående — uppräknar bl. a.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1962

5

kostnad för portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning m. m. såsom sådana omkostnader,

är så utformade att de i princip inrymmer avdragsrätt för kostnader av

denna natur. Med hänsyn till de speciella inskränkningar i avdragsrätten som

gjorts för plantering och trädgårdsland kan det dock i viss mån vara oklart

hur långt avdragsrätten sträcker sig. Såvitt utskottet erfarit har ifrågavarande

bestämmelser inte i rättspraxis erhållit en tolkning som strider mot den av

utskottet nyss uttalade uppfattningen. Det ankommer inte på utskottet att göra

något uttalande angående tolkningen av gällande bestämmelser på förevarande

område. Enligt utskottets mening bör avgörande i högsta instans avvaktas,

innan ställning tas till frågan om en lagändring av den i motionen angivna

innebörden är erforderlig. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill det föreliggande

motionsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 279 av herr Regnéll om avdrag vid beskattningen

för kostnader för underhåll av plantering icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Erik Jansson, Söderquist, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson, Oscar

Carlsson, Gösta Jacobsson och Billman; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Engkvist, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås,

Darlin, Andersson i Essvik och Fälldin.

R. ''V. StatUnderj boktr., Sihlm 1962.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.