Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt.

1962-04-03 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:37, Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

1

Nr 37

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 5 av herr Axel Emanuel Andersson och

II: 11 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av och

förslag angående befrielse från allmän varubeskattning i den yrkesmässiga

handeln med begagnade traktorer»;

2) de likalydande motionerna I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

II: 97 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag snarast om allmänna varuskattens

omläggning och överförande att uttagas i partihandels- och tillverlcningsstadiet,

samt att i samband härmed från sådan fördyrande varubeskattning

måtte befrias för uppehället nödvändiga varor såsom jordbrukets

genom avtal prisreglerade produkter varjämte dubbelbeskattningen vid

försäljning i andra hand av för produktionen erforderliga maskiner ävensom

motorfordon måtte bringas att upphöra»;

3) de likalydande motionerna I: 153 av herr Isacson m. fl. och II: 196 av

herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att begagnade

traktorer och lantbruksmaskiner skall undantas från skattskyldighet enligt

förordningen om allmän varuskatt samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderlig författningsändring;

4) de likalydande motionerna I: 159 av herr Schött m. fl. och II: 193 av

herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte — i

syfte att befria tidningen Ungdomsnytt liksom andra skoltidningar med

ungdomsfostrande syfte från omsättningsskatt — besluta sådan ändring av

10 § förordningen om allmän varuskatt att undantag från skatteplikt till

sådan skatt även skall gälla periodisk publikation, som utgives med bidrag

av allmänna medel»;

5) de likalydande motionerna I: 275 av herrar Arvidson och Ringabi] samt

II: 280 av herr Svenungsson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 inom.

varuskatteförordningen inåtte förordna om undantagande från skatteplikt

till allmän varuskatt för de tekniska och kulturella hjälpmedel som av han
1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

dikappade och lytesskadade användes i terapeutiskt eller rehabiliteringssyfte

såsom olika slag av invalidfordon och invalidvagnar, rullstolar, proteser,

hörapparater, talböcker o. d.»;

6) de likalydandet motionerna 1:278 av herrar Källqvist och Per-Olof

Hanson samt II: 352 av herr Rydén m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte hemställa hos Kungl. Maj :t att utfärda anvisningar till förordningen

om allmän varuskatt, varigenom konst, som försäljes vid utställningar, vid

vilka verk försäljes tillhöriga den eller de konstnärer, vilkas verk där redovisas,

undantages från skatteplikt; ävensom

7) de likalydande motionerna 1:452 av herr Carl Albert Anderson och

II: 538 av herr Hagnell, vari hemställts, »att 10 § 1 mom. punkten 7 i förordningen

om allmän varuskatt ges den utformningen att från sådan skatt jämväl

undantages korporationsidrottsrörelsens periodiska publikationer».

Beträffande de under punkten 2) upptagna motionerna 1:65 och 11:97

behandlar utskottet i detta sammanhang endast yrkandet om upphävande

av dubbelbeskattningen vid försäljning i andra hand av maskiner och motorfordon.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 65, I: 153, I: 452, II: 11, II: 193, II: 280 och

II: 352.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

utgår sådan skatt för varor, som försäljes eller på annat sätt tillhandahålles

eller tas i anspråk inom riket, samt för varor, som införes till riket. Med

varor förstås materiella ting av lös egendoms natur. Skatteplikten omfattar

såväl egentliga konsumtionsvaror som investeringsvaror, byggnadsmaterial

och liknande. Skatt utgår i princip jämväl för begagnade varor som försäljes

i den yrkesmässiga handeln.

Beskattningen omfattar även vissa tjänsteprestationer, nämligen reparations-,

underhålls-, ändrings- och rengöringsarbeten, serverings- och uthyrningstjänster

samt förfärdigande av varor på beställning. Förutsättning för

skatteplikt är att tjänsteprestationen huvudsakligen har avseende på skattepliktiga

varor.

Skattesatsen för den allmänna varuskatten är sex procent av beskattningsvärdet.

Detta värde utgöres vid tillhandahållande av varor eller tjänster

av vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse eller jordbruk av varans

saluvärde enligt ortens pris; i båda fallen med beloppet av den allmänna

varuskatten inräknat. Vid beräkningen av beskattningsvärdet får avdrag

icke ske för transport-, emballage- och liknande kostnader som ingår i pri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år J962

3

set samt ej heller för avbetalningstillägg. Kassarabatter och andra rabatter,

som direkt avgår från priset, skall däremot inte medräknas.

Från den principiella beskattningen av varor har främst av skattetekniska

skäl gjorts vissa undantag. Sålunda har enligt 10 § förordningen om

allmän varuskatt från skatteplikt undantagits bl. a. jordbruksråvaror och

levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg

och större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, allmänna nyhetstidningar

och vissa tidskrifter samt receptbelagda eller för sjukhus avsedda

läkemedel.

Enligt 10 § (förordningen om allmän varuskatt i dess ursprungliga lydelse

utgår inte skatt för bl. a. allmänna nyhetstidningar, så ock periodiskt utgivna

medlemsblad, personaltidningar och liknande publikationer, i den mån

de tillhandahålles utan särskild avgift. Genom förordningen den 16 december

1960, nr 706, ändrades 10 § på så sätt att skatt ej heller utgår för periodiskt

utgivna publikationer om dessa väsentligen framstår såsom organ

för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,

politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål

eller att företräda vanföra eller eljest arbetshindrade medlemmar.

Genom förordning den 29 april 1960, nr 82, om ändring av 13 § varuskatteförordningen

har från skattskyldighet undantagits försäljning eller

uttag ur rörelse av begagnade personbilar och av sådana med skåp-, stationsvagns-

eller personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas

tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg.

Genom kungörelse den 3 juni 1960 (SFS 237/1960), som trädde i kraft

den 1 juli 1960, har Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. förordningen

om allmän varuskatt förordnat, att från skatteplikt enligt förordningen

skall undantagas konstverk, hänförliga till tulltaxenummer 99.01—99.03, när

de, annorledes än butiksmässigt eller i samband med utställning, försäljes

av upphovsmannnen direkt till konsument, så ock när de införs till riket

i anslutning till direktförsäljning som nu sagts. Till tulltaxenummer 99.01—- 99.03 hänföres målningar och teckningar, utförda helt för hand, konstgrafiska

originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt och litografier

samt originalskulpturer, oavsett materialet. Till nämnda tulltaxenummer

hänföres bl. a. ej teckningar för reklam, tekniska eller kommersiella ändamål,

t. ex. mönsterritningar och modeteckningar.

Förutom sistnämnda undantag har Kungl. Maj:t med stöd av 10 § 2 mom.

förordningen om allmän varuskatt från skatteplikt undantagit bl. a. emballage

avsett att förbrukas vid hantering av produkter från jordbruket

eller dess binäringar och rcklamtryckalsler avsedda att spridas utomlands.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Frågornas tidigare behandling

Begagnade varor, som användes i produktionen, såsom begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner

Genom beslut vid 1960 års riksdag (SFS 1960: 82) undantogs från allmän

varuskatt vissa begagnade lätta bilar såsom personbilar. Samtidigt höjdes

omsättningsskatten (accisen) för dessa bilar.

Frågan om undantag från allmän varuskatt för begagnade traktorer,

lantbruksmaskiner och andra begagnade varor som användes i produktionen

har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande. Sålunda yrkades

vid 1961 års riksdag i motionerna I: 8 och II: 16 att begagnade kapitalvaror

till ett värde av lägst 500 kronor skulle undantagas från beskattning

och i motionerna I: 723 och II: 873 att begagnade traktorer, lantbruksmaskiner

och redskap skulle undantagas från skatteplikt. Utskottet avstyrkte

motionerna I: 8 och II: 16 i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 27 och motionerna I: 723 och II: 873 i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 79. Utskottet anförde härvid att den allmänna varuskatten fått

den principiella utformningen, att den utgjorde en enhetlig skatt med i

möjligaste mån generell omfattning, samt att undantagen från skatteplikt

hade begränsats till vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Inskränkningar

i skatteplikten, som kunde framstå såsom motiverade vid olika värdemässiga

överväganden, borde således ej ske. I betänkande nr 27 anförde

utskottet dessutom att ett undantag från skatteplikt för begagnade varor

skulle försvåra skatteredovisningen samt innebära ett betydande inkomstbortfall.

Periodiska publikationer

I propositionen nr 163 vid 1960 års riksdag hemställdes att från skatteplikt

enligt förordningen om allmän varuskatt skulle undantas periodiska

publikationer, om dessa väsentligen framstod såsom organ för sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande

eller politiska ändamål eller att företräda vanföra eller eljest arbetshindrade

medlemmar. I de i anledning av propositionen väckta motionerna

1: 692 och II: 853 hemställdes att även idrottens sammanslutningar skulle

erhålla befrielse från allmän varuskatt för periodiska publikationer och i

motionerna I: 701 och II: 861, att publikationer utgivna av försvarsorganisationer

skulle undantagas från skatteplikt. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 80 hemställde bevillningsutskottet att skattebefrielsen även

skulle omfatta periodiska publikationer utgivna av sammanslutningar med

huvudsakligt syfte att verka för idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål.

Beträffande vilka sammanslutningar som skulle omfattas av skattebefrielsen

framhöll utskottet att stor restriktivitet borde iakttagas. Till

sammanslutningar som har till syfte att främja idrottsliga ändamål borde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

5

enligt utskottets mening hänföras organisationer, som är anslutna till Riksidrottsförbundet

eller representerade inom Sveriges olympiska kommitté.

Hjälpmedel till invalidiserade

Frågan om undantagande från skatteplikt enligt förordningen om allmän

varuskatt för hjälpmedel till invalidiserade har vid ett flertal tillfällen

varit föremål för riksdagens prövning, senast vid 1961 års riksdag. Sålunda

hemställdes i de likalydande motionerna 1:465 och 11:556 samt 1:469 och

II: 564 att ifrågavarande hjälpmedel skulle undantas från beskattning. I sitt

av riksdagen godkända betänkande nr 27 avstyrkte utskottet det i motionerna

framställda yrkandet och anförde.

Enligt utskottets mening bör undantagen från skatteplikt inte anknytas

till en viss köparkategori utan gälla generellt oavsett köparens ställning.

Varuskatteförordningen har också utformats i enlighet med denna princip.

Ett bitall till motionerna skulle innebära ett sådant avsteg från den ovan

angivna principen att den, med hänsyn till därmed följande konsekvenser i

andra hänseenden, inte kan förordas. Utskottet vill ytterligare framhålla,

att ett genomförande av motionärernas förslag utan tvivel skulle medföra

betydande redovisnings- och kontrolllekniska olägenheter. De handikappades

behov av bistånd vid anskaffande av nödvändiga hjälpmedel bör, såsom

utskottet uttalat i andra sammanhang, i stället tillgodoses på annat sätt än

via lättnader i beskattningen.

Konst, som försaljes på utställningar

I motionerna I: 354 och II: 217 vid 1961 års riksdag yrkades riksdagsskrivelse

med begäran att Kungl. Maj :t måtte förordna om undantag från skatteplikt

för konst som försäljes vid utställningar. Utskottet avstyrkte motionerna

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 27. Därvid erinrade utskottet

om att Kungl. Maj:t genom kungörelse den 3 juni 1960 (nr 237)

förordnat, att konstverk skall undantagas från skatteplikt, när de annorledes

än butiksmässigt eller i samband med utställning försäljes av upphovsman

direkt till konsument. Utskottet anförde vidare bl. a.

I sitt betänkande nr 62 vid föregående års riksdag uttalade bevillningsutskottet,

att vissa skäl talade för att konstnärliga alster borde undantas från

skatteplikt, när de första gången såldes av upphovsmannen. Däremot borde

de vara underkastade beskattning, när de såldes inom den reguljära handeln

eller eljest under mer butiksmässiga former. Genom att konstverk, som

upphovsmannen själv säljer direkt till konsument, i enlighet med bestämmelserna

i ovannämnda kungörelse är undantagna från beskattning, anser

utskottet, att man gått så långt som det av skattetekniska och marknadsmässiga

skäl är möjligt för att tillgodose önskemålen om skattefrihet för

konstnärernas alster. Utskottet kan med hänsyn härtill inte bilräda yrkandet

i motionerna I: 354 och II: 217.

It Uihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 37

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Motionerna

Begagnade varor som användes i produktionen såsom traktorer och lantbruksmaskiner
I

motionerna I: 5 och II: 11 har hemställts om skyndsam prövning och

förslag angående befrielse från allmän varuskatt för begagnade traktorer,

i motionerna I: 65 och II: 97 har bl. a. yrkats att dubbelbeskattningen

vid försäljning i andra hand av för produktionen erforderliga maskiner

ävensom motorfordon måtte bringas att upphöra och i motionerna I: 153

och II: 196 har hemställts att begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

skall undantagas från skatteplikt enligt förordningen om allmän varuskatt.

I motionerna I: 5 och II: 11 har härvid anförts att när det gäller begagnade

varor, som på nytt omsättes via den yrkesmässiga handeln, påföres

desamma ånyo varuskatt. På så sätt kan samma vara bli beskattad praktiskt

taget hur många gånger som helst trots varuskattens engångsprincip.

Så är exempelvis förhållandet med bl. a. begagnade traktorer, vilka ofta

återkommer i den yrkesmässiga handeln genom byten o. d. Den flergångsbeskattning

som härigenom uppstår drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad

och torde uppgå till betydande belopp eftersom handeln

med begagnade traktorer torde utgöra ca 50 % av den totala traktorhandeln.

Motionärerna framhåller, att det är motiverat att samma undantagsbestämmelser

får gälla för begagnade traktorer, som nu gäller beträffande

handeln med begagnade bilar.

Motionärerna i motionerna 1: 65 och II: 97 har i detta sammanhang anfört

att dubbelbeskattningen av maskiner och motorfordon, som säljes i

andra hand, framstår såsom en orimlighet som måste undanröjas.

I motionerna I: 153 och II: 196 har anförts att frågan om omsättningsskattens

borttagande på investeringsvaror inom näringslivet i dess helhet

är föremål för motion i annat sammanhang. Skulle emellertid detta krav icke

vinna riksdagens gillande, vill motionärerna fästa uppmärksamheten på

det särskilda förhållande som råder för jordbruket beträffande omsättningsskattens

uttagande vid byte av jordbrukstraktorer och lantbruksmaskiner.

Om man undantar bilbranschen — där också särskilda bestämmelser råder

— torde byte av begagnade investeringsvaror i mycket ringa omfattning

förekomma inom övriga näringar. Inom jordbruket är emellertid denna omsättning

av traktorer och maskiner en fullt logisk följd av den pågående

rationaliseringsprocessen, och ett direkt behov förefinnes inom vissa storleksgrupper

de. att kunna förvärva använda men i övrigt goda traktorer

och maskiner.

Någon varuskatt utgår icke vid försäljningstransaktioner privatpersoner

emellan. Redan nu är det mycket vanligt alt här ifrågavarande varuenheter

skiftar ägare vid auktioner på jordbruksinventarier i samband med avveckling

av jordbruksdrift, och sådan försäljning är icke enligt gällande lagstift
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

7

ning skattepliktig, enär den icke är att anse som yrkessmässig. En fortsatt

skattskyldighet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner kommer

med säkerhet att medföra att antalet transaktioner privatpersoner emellan

— på auktioner o. d. — kommer att stiga med motsvarande minskning av

den reguljära handelns volym.

En ändring av distributionsformerna av här skisserad typ måste ses som

en allvarlig olägenhet för jordbrukarna, inte minst med tanke på vad detta

kan innebära i minskad kontroll av och service på begagnade enheter med

därav följande minskad tillförlitlighet och säkerhet hos dessa objekt.

Motionärerna förutsätter att undantaget skall omfatta samtliga maskiner

och redskap, som är konstruerade för användning inom jordbruket med dess

binäringar. Motionärerna framhåller, att någon säker statistik beträffande

omsättningen av dessa varor ej finns. Uppskattningsvis kan omsättningen

för begagnade traktorer beräknas till 60—75 milj. kronor, och för begagnade

lantbruksmaskiner är omsättningen säkert mindre. Ett slopande av den

allmänna varuskatten för dessa varor kommer således att innebära en relativt

blygsam inkomstförlust för statsverket. Denna bedömning accentueras

än mer av vad ovan anförts om risken för snabb strukturförändring med

bl. a. ökning av antalet transaktioner mellan privatpersoner utan skattskyldighet.

Motionärerna framhåller i detta sammanhang att den dåliga lönsamhet,

som föreligger inom jordbruksnäringen, talar för att statsmakterna genom

en liberal bedömning av frågan om varuskatt för här ifrågavarande

varugrupper avstår från en relativt blygsam intäkt, särskilt som man samtidigt

genom undantagsbestämmelserna vinner mycket stora fördelar för såväl

jordbrukarna som samhället genom bättre distributionsformer och förenklade

kontrollåtgärder.

Periodiska publikationer

I motionerna I: 159 och II: 193 har hemställts att tidningen Ungdomsnytt

liksom andra skoltidningar med ungdomsfostrande syfte och i motionerna

I: 452 och II: 538 att korporationsrörelsens periodiska publikationer befrias

från allmän varuskatt.

I motionerna I: 159 och II: 193 bar bl. a. anförts. Enligt förordningen om

allmän varuskatt utgår inte skatt för periodiska publikationer som väsentligen

framstår såsom organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte

att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande

ändamål eller ock företräda vanföra eller eljest arbetshindrade

medlemmar.

Genom beslut den 17 mars 1961 har riksskattenämnden med bindande

verkan förklarat att skatteplikt föreligger för tidskriften Ungdomsnytt i den

mån den icke är alt hänföra till medlemsblad, som tillhandahålles utan särskild

avgift. Denna förklaring har riksskattenämnden vid sammanträde den

6 oktober 1961 ej funnit skäl ompröva.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Anledningen till att tidskriften ej kunnat fritagas från allmän varuskatt

synes vara att den sammanslutning för vilken den framstår som organ bedöms

ej ha till »huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,

politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål».

Ungdomsnytt, som startades 1952 som motvikt mot de förråande seriemagasinen,

är organ för Ungdomsfrämjandet, som har 44 representanter

från ideella organisationer, vilka bl. a. verkar för religiösa, politiska, nykterhetsfrämjande

och idrottsliga syften. Dessutom representeras en rad andra

för ungdomens fostran betydelsefulla organisationer.

Ungdomsnytt intar en särställning som fostrande ungdomstidning, och

någon motsvarighet finnes ej i eller utom landet. Ungdomsnytt är uppbyggd

som en riktig tidning i dagspresstil, och det är meningen att den skall vara

en övergångsform för ungdom till dagstidningar. Ungdomsnytt vill ge upplysning

i för ungdomen aktuella frågor, informera om ungdomsrörelser

(bl. a. politiska, religiösa, nykterhetsvänliga och idrottsliga), ge tips om yrkesutbildning,

informera om samhällskunskap, god litteratur och trevliga

hobbies. I samarbete med FN och Unesco införes artiklar om främmande

länder, och dessa tillsammans med brevväxling med all världens ungdom

(55 länder) ger läsarna en vidgad syn på och intresse för andra länders

ungdom och förhållanden.

I mån av ekonomiska resurser utdelar Ungdomsnytt varje år ett antal utbildningsstipendier

till skolungdom för att uppmuntra ett gott kamratskap

och ett gott uppförande i och utanför skolan. Av boklotterimedel fördelar

Ungdomsnytt varje år stipendier till goda ungdomsboksförfattare.

Ungdomsnytt försäljes ej genom Pressbyrån utan förmedlas genom lärarna

och användes ofta i skolarbetet. Över 500 skolstyrelser och barnavårdsnämnder

ger anslag till Ungdomsnytt eller subventionerar prenumerationspriset.

Allt fler myndigheter inser att detta är kloka anslag till förebyggande

ungdomsvård.

I riksdagen har ofta framförts den bestämda uppfattningen att positiva

och förebyggande åtgärder är att föredraga framför förbud och censur då

det gäller att komma till rätta med ungdomens dåliga litteratur.

Motionärerna framhåller att den belastning som varuskatten utgör för

Ungdomsnytt — ca 50 000 kr. per år — är mycket svår och kommer att helt

äventyra tidningens existens.

Säkerligen är det ej lagstiftarens mening att genom varuskatten väsentligen

försvåra eller t. o. m. förhindra dylika fostrande ungdomstidningar

att utkomma. Det bör icke vara ägnat att väcka gensaga om befrielse från

varuskatt ges dylika ungdomsfostrande skoltidningar, som utges med lärarnas

stöd. Inte heller behöver det ur skattetekniska synpunkter förorsaka

besvär, då dessa tidningar har en särpräglad ställning och utgör ett värdefullt

komplement till skolan.

Motionärerna anser att tidningen Ungdomsnytt i sak fyller de krav på

undantag från omsättningsskatt, som varuskatteförordningen föreskriver.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 9

I motionerna I: i52 och 11: 538 liar anförts att bevillningsutskottets majoritet

vid ställningstagande till Kungl. Maj:ts proposition nr 163/1960 angående

skattefrihet för vissa periodiska tidskrifter i sitt betänkande nr

80/1960 förordat, att idrottens sammanslutningar skulle erhålla befrielse

från allmän varuskatt för periodiska publikationer. Utskottet framhöll sålunda

att idrottsrörelsen fyllde ett högt kvalificerat ideellt ändamål liksom

att särbehandling av denna i förhållande till de i propositionen anförda

organisationskategorierna kunde te sig omotiverad. För att definiera begreppet

idrottsliga sammanslutningar beslöt utskottet emellertid att som

sådana skulle i förevarande sammanhang betraktas endast de, vilka är

anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller företrädda inom Sveriges

olympiska kommitté. I sitt beslut följde riksdagen bevillningsutskottets

majoritet.

I konsekvens med dessa nu gällande bestämmelser för allmän varuskatt

har Svenska korporationsidrottsförbundet kommit att tilldelas en icke

önskvärd och troligen ej heller avsedd särställning. På intet håll torde

tvekan råda om dess karaktär av ideell folkrörelse. Denna snarast förstärks

av det faktum att organisationen är specialiserad på motions- och handikappidrott.

Just i sistnämnda avseende närmar sig för övrigt dess tidskrift

Korp den grupp av språkrör för de i olika avsenden medicinskt handikappade,

vilka redan enligt Kungl. Maj :ts proposition borde beredas skattelindring.

Det förhållandet, att korporationsidrotten till följd av sin särart

står utanför Svenska riksidrottsförbundet och ej heller är företrätt i Sveriges

olympiska kommitté, kan rimligtvis inte tillmätas avgörande betydelse.

Hjälpmedel för invalidiserade m. m.

I motionerna I: 275 och II: 280 har hemställts om undantag från skatteplikt

till allmän varuskatt för tekniska och kulturella hjälpmedel, som användes

av handikappade och lytesskadade i terapeutiskt eller lehabiliteringssyfte.

Motionärerna framhåller, att delade meningar inte torde råda

om att de handikappade och lytesskadade behöver all hjälp de kan få.

Däremot säger motionärerna, kan delade meningar uppstå om vilka vägar

man skall gå för att hjälpa dem. Enligt motionärernas uppfattning bör

man i första hand söka nedbringa utgifterna för de hjälpmedel de måste

ha för att i görligaste mån kompensera sitt handikapp.

De handikappade tvingas att utöver skatt på allmänna förnödenheter

även erlägga skatt på den speciella konsumtion, som betingas av deras

handikapp. Ett borttagande av omsättningsskatten på sådana hjälpmedel,

som handikappade och lytesskadade är nödsakade att använda i rehabiliterings-

och terapeutiskt syfte, är därför ytterst önskvärt. Förslag härom

har tidigare framförts i riksdagen men avvisats.

Sedan omsättningsskatten fr. o. in. innevarande år höjts till hela 6 %

framstår det som ännu mera angeläget att omsättningsskatten här borttages.

Även sociala och humanitära skäl talar för omsättningsskattens bort
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

tagande på handikappades hjälpmedel. De hjälpmedel motionärerna åsyftar

är bl. a. invalidfordon och invalidvagnar av olika slag, rullstolar, proteser,

hörapparater och s. k. talböcker för blinda.

Konst, som försäljes vid utställningar

I motionerna 1: 278 och II: 352 har bl. a. anförts. Det torde vara ovedersägligt

att konstnärer icke producerar varor i vedertagen kommersiell bemärkelse,

och det är fullt klart att ingen konstnär vill i fråga om sitt skapande

bli jämställd med tillverkare av vanliga handelsvaror. Hans samhällsuppgift

varken får eller bör sammanblandas med den uppgift, som

andra medborgare i samhället utför. Konstnären vill därmed givetvis på

intet sätt gradera sin uppgift gentemot andra människors uppgifter i samhället,

men i och med att samhället accepterar och enligt motionärernas

åsikt än starkare bör betona behovet av konstnärligt skapande vid sidan av

det materiella skapandet, bör det vara samhället angeläget att även acceptera

kulturarbetarens särskilda ställning.

Efter motionsvis framförda synpunkter på det felaktiga i att bedöma och

beskatta försäljningen av konst, när detta skedde direkt via konstnären,

godtog bevillningsutskottet och riksdagen att dylik direkt konstförsäljning

skulle undantagas från varuskatt, och Ivungl. Maj :t utfärdade genom riksskattenämnden

anvisningar härom. Enligt dessa anvisningar skall varuskatt

erlägges om försäljning sker på utställning och t. o. m. på ateljéutställning,

d. v. s. på sådan offentlig utställning som konstnären anordnar

i sin egen ateljé.

Delvis har alltså statsmakterna accepterat begreppet konst som icke

handelsvara i vanlig bemärkelse, men samtidigt har man lämnat direktiv

om att när försäljningen sker under vissa former — alltså från utställning

inklusive ateljéutställning, så skall denna försäljning varuskatteläggas.

Det är gentemot detta uppspaltande, som konstnärerna reagerar. De har

därför gjort ett flertal uppvaktningar och framställningar om ändringar

till Kungl. Maj :t. Konstnärernas riksorganisation har i sin senaste skrivelse

till Kungl. Maj:t bl. a. framhållit:

a) Betalningen för konstverket utgör ej vederlag för en vara i varuskatteförordningens

mening utan i själva verket — oavsett om konstverket

säljs direkt från konstnärens altejé eller vid utställning — honorar för andlig

prestation.

b) Den del av en tavla, som med fog kan betecknas som materiellt ting,

är duk, färg och ram, varav rimligen bör följa att dessa ting, då de inköpes,

bör varubeskattas men ej det konstverk, vari de kommer att ingå.

Konstnären får givetvis även betala denna varuskatt, när han köper sina

material.

c) Då en konstnär presenterar sitt verk vid en utställning, är syftet lika

litet av kommersiell natur som då kompositören framträder med ett musikverk

eller då scenartisten uppträder inför sin publik.

d) Varubeskattningen av konstverk utgör en broms på kulturell verk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 11

samhet, ej blott direkt genom att försvåra konstverkens spridning, utan

även i så måtto att konstnärens redan svaga ekonomiska ställning i och

med den ytterligare påfrestning varubeskattningen innebär för hans ekonomi

blivit än mer prekär, varigenom hans kulturskapande insats ytterligare

försvårats.

Motionärerna anser att statsfinansiella skäl inte kan anföras mot att

medge befrielse från skatt för konst som försäljes vid konstutställningar.

Utskottet

Skattefrihet för vissa begagnade produktionsmedel

I motionerna 1:5 och II: 11 har hemställts om utredning i syfte att undanta

begagnade traktorer från skatteplikt, medan motionärerna i motionerna

1:65 och 11:97 anhåller att begagnade maskiner och motorfordon

avsedda att användas i produktionen undantas från skatteplikt i samband

med att varuskatten omläggs till partihandels- eller tillverkningsledet. I

motionerna I: 153 och II: 196 har hemställts att riksdagen måtte besluta att

begagnade traktorer och lantbruksmaskiner undantas från skatteplikt. Såsom

motivering för yrkandena har i motionerna anförts att beskattningen

av begagnade varor innebär ett avsteg irån varuskattens karaktär av engångsskatt

och att den ökar den irreguljära (icke skattepliktiga) handeln

med dessa varor samt drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad.

Dessutom framhålles att undantag från skatteplikt gäller för begagnade

personbilar samt att ett undantag från skatteplikt för begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner skulle medföra ett ringa skattebortfall.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att begagnade varor avsedda

för produktionsändamål inte bör beläggas med varuskatt. I den mån varan

omsättes flera gånger kan härigenom den totala, på varan belöpande

varuskatten bli orimligt hög, sett i förhållande till varans ursprungliga

värde. En påtaglig risk föreligger också enligt utskottets mening att den

icke yrkesmässiga och således skattefria handeln med begagnade varor ökar

på bekostnad av den reguljära handeln — något som knappast kan betecknas

som en önskvärd utveckling. Utskottet får även framhålla, att den yrkesmässiga

handeln med begagnade bilar främst av dessa skäl undantagits

från beskattning.

Mot bakgrunden av vad nu sagts vill utskottet förorda, att handeln med

sådana begagnade varor, som är avsedda för produktionsändamål, undantas

från skattskyldighet. Mest angelägen finner utskottet en dylik skattebefrielse

vara för vissa av jordbrukets investeringsvaror, vilka ofta anskaffas

i begagnat skick och representerar ett relativt högt värde. Utskottet

anser sig på grund härav kunna tillstyrka lagstiftning av innebörd att

handeln med begagnade traktorer samt jordbruksmaskiner och jordbruksredskap

undantas från skattskyldighet. Vad sålunda förordats innebär i hu
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

vudsak ett tillgodoseende av såväl lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 153

och II: 196 som det i motionerna I: 5 och II: 11 framställda utredningsvrkandet.

Författningstekniskt bör det åsyftade undantaget anknytas till den nu

gällande föreskriften om skattebefrielse för yrkesmässig försäljning och

uttag ur rörelse av begagnade personbilar. Ett tillägg bör således ske till

13 § varuskatteförordningen. För att gränsdragningsproblem skall undvikas

bör beträffande handeln med begagnade traktorer föreskrivas generellt

undantag från skattskyldighet, varigenom skattebefrielsen således kommer

att omfatta försäljning av traktorer inte blott för användning inom jordbruket

utan även för annan användning, t. ex. i rörelse. Vad beträffar lagstiftningens

omfattning i övrigt bör — för att en ur administrativ synpunkt och

med hansyn till rimliga kontrollkrav godtagbar lösning skall erhållas _

befrielsen från skattskyldighet begränsas till att avse sådana maskiner och

i edskap, som är speciellt konstruerade för att användas inom jordbruket

eller dess binäringar. Härigenom faller utanför skattefriheten sådana i

jordbruket nyttjade handredskap och dylika arbetsredskap, beträffande

vilka behov av undantag inte torde föreligga. Med den sålunda av utskottet

torordade konstruktionen kommer skattskyldighet — i överensstämmelse

med vad som gäller beträffande begagnade personbilar — alltjämt att förehgga

för reparations- och underhållsarbeten på begagnade traktorer liksom

på begagnade maskiner och redskap av förenämnda slag.

Jämväl i fråga om definitionen av vad som skall förstås med »begagnad»

traktor eller maskin kan anknytning ske till gällande lagstiftning rörande

begagnade personbilar. Enligt anvisningarna till 13 § varuskatteförordningen

avses med begagnad bil sådant fordon som före den transaktion, varom

fråga är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse eller

också införts till riket av konsument. Motsvarande bör gälla i fråga om

traktorer och jordbruksmaskiner, vilket synes böra komma till uttrvck

genom en omformulering av berörda anvisningar.

Såsom framhållits i motionerna I: 153 och II: 196 bör det ankomma på

riksskattenämnden att i mån av behov utfärda anvisningar till ledning för

den praktiska tillämpningen av den föreslagna lagstiftningen.

Utskottets nu redovisade ställningstagande innebär i viss mån ett tillgodoseende

av hithörande yrkande i motionerna 1:65 och 11:97. Detta är

emellertid mer långtgående i det att detsamma syftar till att undanta från

varuskatt all andrahandsförsäljning av för produktionen erforderliga maskiner

m. fl. varor. Utskottet har i det föregående uttalat sin principiella

anslutning till ett undantag av denna generella innebörd, och utskottet anser

sig på grund härav böra tillstyrka utredning i syfte att åstadkomma en

utsträckning av undantagsreglerna utöver vad utskottet nyss förordat till

omedelbart genomförande. Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till

Ivungl. Maj :t begär sådan utredning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

13

Periodiska publikationer

Enligt 10 § 7 mom. förordningen om allmän varuskatt är från skatteplikt

bl. a. undantagna periodiska publikationer, som framstår såsom organ för

sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa, nykterhetsfrämjande,

politiska, idrottsliga eller försvarsfrämjande ändamål eller

företräda vanföra eller eljest arbetshindrade medlemmar. Till sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att verka för idrottsliga ändamål hänföres

enligt anvisningarna till 10 § endast organisationer som är anslutna till Sveriges

riksidrottsförbund eller representerade inom Sveriges olympiska kommitté.

I motionerna I: 159 och II: 193 hemställes om riksdagsbeslut, att tidningen

Ungdomsnytt och övriga publikationer som utges med bidrag av

allmänna medel undantas från skatteplikt, och i motionerna I: 452 och

II: 538 yrkas undantag från skatteplikt för periodiska publikationer utgivna

av korporationsidrottsrörelsens organisationer, vilka inte är anslutna till

Sveriges riksidrottsförbund.

Enligt nu gällande bestämmelser är frågan om skattebefrielse för tidskrifter

beroende av vilket syfte tidskriften tillgodoser. Bestämmelserna innebär,

att tidskrifter som utges i ungdomsfostrande syfte inte omfattas av skattebefrielsen.

Detta medför bl. a., att tidningen Ungdomsnytt är skattebelagd.

Utskottet kan inte finna att det ungdomsfostrande syfte, som tidningen

Ungdomsnytt tillgodoser, är av mindre angelägenhetsgrad än t. ex. de nykterhetsfrämjande

eller politiska syftemål, vilka föranleder skattebefrielse

i förevarande hänseende. Med utgångspunkt härifrån anser utskottet,

att tidningen Ungdomsnytt liksom andra skoltidningar med ungdomsfostrande

syfte bör undantas från skatteplikt. Att såsom föreslagits i motionerna

I: 159 och II: 193 medge skattebefrielse för alla tidskrifter som utges

med bidrag av allmänna medel finner utskottet dock inte lämpligt. Utskottet

föreslår med hänsyn härtill ett tillägg i 10 § 1 mom. punkten 7 av

innebörd att skoltidningar som har ett ungdomsfostrande syfte och som utges

med bidrag av allmänna medel undantas från skatteplikt.

Vad beträffar korporationsidrottsrörelsens tidskrifter delar utskottet den

i motionerna 1:452 och 11:538 uttalade uppfattningen, att ifrågavarande

tidskrifter bör bedömas efter samma grunder som tidskrifter utgivna av

sammanslutningar, vilka är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund. Visst

samarbete föreligger dessutom mellan sistnämnda förbund och korporationsidrottsrörelsen.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts förordar

utskottet en sådan ändring i anvisningarna till 10 § att de tidskrifter, som

utges av sammanslutningar vilka är anslutna till Svenska korporationsidrottsförbundet,

undantas från skatteplikt.

Hjälpmedel till invalidiserade

I motionerna 1:275 och 11:280 har hemställts om skrivelse till KungL

Maj:t med begäran att tekniska och kulturella hjälpmedel för invalidiserade

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

undantas från skatteplikt. De hjälpmedel som motionärerna åsyftar är i

första hand invalidfordon och invalidvagnar, rullstolar, proteser, hörapparater

och talböcker.

Ifrågavarande spörsmål har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande.

I enlighet med vad utskottet anförde i sitt av 1961 års riksväg

godkända betänkande nr 27 får utskottet framhålla, att skattefrihet bör

avse viss vara och ej viss köparkategori. Genom att medge skattefrihet för

viss köparkategori skulle betydande redovisningstekniska och kontrolltekniska

svårigheter uppstå. Invalidernas och de handikappades speciella behov

bör enligt utskottets mening tillgodoses på annat sätt än genom lättnader

i beskattningen.

Härutöver vill utskottet framhålla, att bidrag till ortopediska hjälpmedel

för närvarande utgår med tre fjärdedelar av kostnaden. I proposition nr 82

till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit, att ortopediska

hjälpmedel med undantag för vanliga hålfotsinlägg fr. o. m. den 1 januari

1963 kostnadsfritt skall tillhandahållas handikappade samt att bidrag skall

utgå till colostomi- och ileostomiförband samt till pacemakers (elektrisk

hjärtstimulator). Till hjälpmedel hänföres bl. a. korsetter, bandage och rullstolar.

I propositionen föreslås dessutom att behovsprövningen för bidrag till

vuxna hörselskadade slopas samt att bidraget höjs från 150 till 400 kronor

per apparat, dock med möjlighet till högre bidrag för särskilt dyrbara spe•cialapparater.

Merkostnaden för dessa reformer beräknas uppgå till ca 6

milj. kronor.

Ett bifall till nyssnämnda proposition torde innebära att syftet med motionerna

I: 275 och II: 280 i huvudsak blir tillgodosett. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till förevarande motioner.

Konst som försäljes på utställningar

Enligt bestämmelserna i den kungörelse, som Kungl. Maj :t utfärdat med

anledning av 1960 års riksdagsbeslut om undantag från varuskatt av konstverk,

gäller skattebefrielsen endast för konst, som försäljes av konstnären

direkt. Däremot skall enligt utfärdade anvisningar varuskatt erläggas då

försäljning sker på utställning. Detta gäller även vid försäljning på ateljéutställning,

d. v. s. sådan offentlig utställning, som konstnären anordnar

i sin egen ateljé.

I motionerna I: 278 och II: 352 har hemställts om riksdagsskrivelse med

anhållan att Kungl. Maj:t måtte utfärda sådana anvisningar att skattebefrielsen

även kommer att omfatta konst som försäljes vid vissa utställningar.

Den nu rådande ordningen på förevarande område innebär att statsmakterna

delvis accepterat att konst inte är handelsvara i vanlig bemärkelse.

Detta betraktelsesätt bör enligt utskottets mening anläggas även vid bedömandet

av skattskyldigheten för konstnärernas försäljningar vid egna utställningar.

Såsom konstnärernas riksorganisation framhållit i skrivelser

till Kungl. Maj :t kan betalning som en konstnär erhåller för sitt verk inte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

15

betraktas som vederlag för en vara i varaskatteförordningens mening. Oavsett

om konstverket säljs direkt från konstnärens ateljé eller vid utställning

bör i stället ersättningen anses som honorar för andlig prestation och

således vara fri från varuskatt.

Till stöd för en utökad skattefrihet i förevarande hänseende kan vidare

anföras att den åtskillnad, som nu göres mellan konstnärens försäljning på

utställning och hans försäljning privat, innebär ett missgynnande av den

konstnär, som framträder offentligt. Detta är enligt utskottets mening inte

naturligt med hänsyn till att konstutställningar är den vedertagna formen

för konstnärernas kontakt med publik och kritik. Om försäljning vid ateljéutställning

skattemässigt behandlas på annat sätt än konstnärens privatförsäljning

föreligger risk att intresset bland konstnärerna för att utställa

minskar. Ur samhällets synpunkt är detta en icke önskvärd utveckling, eftersom

ett rikt blomstrande utställningsliv är konstlivets viktigaste stimulans.

Ett bifall till motionsyrkandet förutsätter att en gräns i beskattningshänseende

dras mellan ren butiksför sälj ning och försäljning på utställning.

Denna gränsdragning bör i den praktiska tillämpningen inte föranleda

större svårigheter, om erforderliga tillämpningsföreskrifter utformas

av vederbörande skattemyndigheter efter hörande av konstnärernas fackorganisation.

Utskottet förordar på grund av vad nu anförts riksdagsskrivelse med anhållan

att Kungl. Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen

ville meddela ändrade bestämmelser rörande beskattning av konstverk varigenom

nu framförda synpunkter tillgodoses.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i

syfte att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner m. m.

att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) 1:5 av herr Axel Emanuel Andersson och II: 11 av

herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

2) I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och II: 97 av

herr Börjesson i Glömminge m. fl., samt

3) I: 153 av herr Isacson m. fl. och II: 196 av herr Hedin

m. fl.,

dels måtte antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

13 §. 13 §.

Skattskyldighet föreligger---och dylikt.

Skattskyldighet föreligger icke heller

vid försäljning eller uttag ur rörelse

av begagnade personbilar och

av sådana med skåp-, stationsvagnseller

personbilskarosseri utrustade

begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt

ej överstiger 1 800 kilogram.

(Se vidare anvisningarna.)

Skattskyldighet föreligger icke heller

vid försäljning eller uttag ur rörelse

av begagnade personbilar, av sådana

med skåp-, stationsvagns- eller

personbilskarosseri utrustade begagnade

lastbilar, vilkas tjänstevikt ej

överstiger 1 800 kilogram, av begagnade

traktorer samt av sådana begagnade

maskiner och redskap, som

äro speciellt konstruerade för användning

inom jordbruket eller dess binäringar.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar Anvisningar

till 13 §. till 13 §.

Förutsättning för — —-------ringa omfattning.

Som exempel---- —--— en frisersalong.

Med försäljning---- —---liknande transaktioner.

Med begagnade bilar förstås Med begagnade bilar, traktoi

13 § andra stycket sådana fordon rer, maskiner och redskap förstås i

av angivet slag som före den transak- 13 § andra stycket sådana varor av

tion, varom fråga är, inom riket för- angivna slag som före den transaksålts

till konsument eller uttagits ur tion, varom fråga är, inom riket förrörelse

eller ock av konsument in- sålts till konsument eller uttagits ur

förts till riket. I övrigt användas i rörelse eller ock av konsument in13

§ andra stycket uttryck och be- förts till riket. I övrigt användas i

grepp i samma betydelse som i för- 13 § andra stycket uttryck och be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

ordningen den 23 november 1956 (nr grepp i samma betydelse som i för545)

angående omsättningsskatt å ordningen den 23 november 1956 (nr

motorfordon i vissa fall. 545) angående omsättningsskatt å

motorfordon i vissa fall.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

dels ock måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning rörande undantag från allmän varuskatt av för

produktionen erforderliga begagnade maskiner och motorfordon.

B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att undanta

vissa tidskrifter från skatteplikt

att riksdagen måtte i anledning av vad som anförts i följande

motioner, nämligen

1) I: 159 av herr Schött m. fl. och II: 193 av herr Gustafsson

i Borås m. fl.,

2) I: 452 av herr Carl Albert Anderson och II: 538 av herr

Hagnell,

antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

10 §. 10 §.

1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor.

1. Utsäde, fröer,-------och växtskyddsmedel.

2. Levande djur,-----— liknande affärer.

3. Drivmedel och andra bränslen.

4. Jord, sand,------krossat skick.

5. Fiskefartyg, så------— ävensom luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som------underkastad utförselförbud.

7. Allmänna nyhetstidningar, så 7. Allmänna nyhetstidningar, så

ock periodiskt utgivna medlemsblad, ock periodiskt utgivna medlemsblad,

personaltidningar och liknande pub- personaltidningar och liknande pub
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

(Nuvarande lydelse)

likationer, i den mån de tillhandahållas

utan särskild avgift, ävensom

andra periodiskt utgivna publikationer,

om dessa väsentligen framstå

såsom organ för sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att verka för

religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska,

idrottsliga eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda

vanföra eller eljest arbetshindrade

medlemmar.

8. Läkemedel, som------

9. Spritdrycker och-----

(Utskottets förslag)

likationer, i den mån de tillhandahållas

utan särskild avgift, ävensom

andra periodiskt utgivna publikationer,

om dessa väsentligen framstå

såsom organ för sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att verka för

religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska,

idrottsliga eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda

vanföra eller eljest arbetshindrade

medlemmar, så ock skoltidningar

som hava ungdomsfostrande syfte

och utgivas med bidrag av allmänna

medel.

- till sjukhus.

— om tobaksskatt.

Anvisningar

Anvisningar

till 10 §. till

Undantaget från--— —---liknande sätt.

Med drivmedel------av butiksvara.

Undantaget för-----— -—-av detaljhandlare.

Till fartyg---------skattepliktiga varor.

10 §.

Undantaget för allmänna nyhetstidningar

gäller sådana

publikationer av dagspresskaraktär,

som normalt utkomma med minst ett

nummer varje vecka. Undantaget för

övriga periodiskt utgivna publikationer

gäller sådana alster av angivet

slag, som enligt utgivningsplan utkomma

med normalt minst fyra

nummer om året. Skattefriheten omfattar

även utländska publikationer

av angivna slag. Till sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att

verka för idrottsliga eller försvarsfrämjande

ändamål hänföras endast

organisationer, som äro anslutna till

Sveriges riksidrottsförbund eller representerade

inom Sveriges olympiska

kommitté eller ock finnas angivna

i 1 § punkten 1 kungörelsen den 11

december 1953 (nr 737) angående

frivillig försvarsverksamhet eller ha
-

Undantaget för allmänna nyhetstidningar

gäller sådana

publikationer av dagspresskaraktär,

som normalt utkomma med minst ett

nummer varje vecka. Undantaget för

övriga periodiskt utgivna publikationer

gäller sådana alster av angivet

slag, som enligt utgivningsplan utkomma

med normalt minst fyra

nummer om året. Skattefriheten omfattar

även utländska publikationer

av angivna slag. Till sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att

verka för idrottsliga eller försvarsIrämjanae

ändamål hänföras endast

organisationer, som äro anslutna till

Sveriges riksidrottsförbund, Svenska

korporationsidrottsförbundet eller representerade

inom Sveriges olympiska

kommitté eller ock finnas angivna i

1 § punkten 1 kungörelsen den It

december 1953 (nr 737) angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962 1&1

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

va till uppgift att stödja hemvärnets frivillig försvarsverksamhet eller ha—

verksamhet. va till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962 men äger tillämpning redan

dessförinnan i vad avser utgivande av publikation efter ikraftträdandet.

C) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att

från allmän varuskatt undanta tekniska och kulturella hjälpmedel

till handikappade och lytesskadade

att följande motioner, nämligen

1:275 av herrar Arvidson och Ringaby samt 11:280 av

herr Svenungsson m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att''

från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar
att

riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1:278 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt

II: 352 av herr Rydén m. fl.,

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att Kungi..

Maj :t med stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen måtte

förordna om befrielse från varuskatt för konstverk, som

försäljes på konstutställningar; samt

E) att under punkterna A)—D) angivna motioner måtte,,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd
Stockholm

den 3 april 1962

På bevillningsutskottets vägnar.

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Erik Jansson, fröken Ranmark, herrar Stefanson*, Yngve Nilsson,.

Wärnberg*, Lundström och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Vigelsbo*, Engkvist,

Christenson i Malmö, Asp*, Rydén, Darlin, Kristenson i Göteborg*, Carlsson

i Västerås och von Sydow*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

Reservation

av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik Jansson, fröken Ranmark,

herrar Wärnberg, Brandt i Aspabruk, Engkvist, Asp, Kristenson i Göteborg

och Carlsson i Västerås, vilka

dels anfört följande:

Beträffande skattefrihet för vissa begagnade produktionsmedel

Såsom utskottet framhållit i betänkande nr 39 har statsmakterna vid utformningen

av den allmänna varuskatten eftersträvat att i princip erhålla

ett så vidsträckt skatteunderlag som möjligt. Varje undantag från skatteplikt

har ansetts i viss mån förta beskattningen dess generella verkan och

samtidigt komplicera skattens handhavande inte minst ur redovisnings- och

kontrollsynpunkt. Befrielse från varuskatt har därför ansetts böra medges

endast i fall då så kan anses motiverat av skattetekniska skäl. Sådana skäl

kan icke anses föreligga för undantag från beskattning av handeln med begagnade

varor. Ett dylikt undantag medför nödvändigtvis avsevärda kontrollsvårigheter

och komplicerar dessutom skatteredovisningen i hög grad.

Detta gäller även ett begränsat undantag av den innebörd som förordas av

utskottsmajoriteten. Det bör också anmärkas att utskottsmajoriteten för att

få en ur administrativa synpunkter någorlunda godtagbar lagstiftning

tvingats gå utöver syftet med den förordade lagstiftningen. Denna avser

nämligen primärt att från varuskatt befria jordbrukets maskiner och traktorer,

som försäljes i andra hand. Då emellertid i jordbruket nyttjade traktorer

svårligen kan särskiljas från andra bär den föreslagna lagstiftningen

utformats så att all handel med begagnade traktorer undantas från skattskyldighet.

För en rörelseidkare, som i sin rörelse använder ett flertal olika

inventarier, däribland traktorer, måste det framstå som i hög grad inkonsekvent

att inköp av en begagnad traktor inte träffas av varuskatt men väl

inköp av andra begagnade inventarier. Vad nu sagts gäller i viss mån även

den del av lagstiftningen som avser undantag från beskattning av sådana

begagnade maskiner och redskap, som speciellt konstruerats för användning

inom jordbruket och dess binäringar. Sådana varor skulle vid ett genomförande

av förslaget bli generellt undantagna från beskattning, alltså även vid

försäljning för användning i annan verksamhet än i jordbruket och dess binäringar

liksom också vid försäljning till allmänheten. Även om den föreslagna

skattefriheten icke avses skola gälla enklare handredskap o. dyl.

kommer enligt vår mening en enligt nämnda grunder utformad inskränkning

i beskattningen att leda till betydande tillämpningssvårigheter, såväl

med avseende på avgränsningen av det skattefria varuområdet som i redovisnings-

och kontrolltekniskt hänseende. Härvidlag må särskilt anmärkas

att till jordbruk och dess binäringar hänföres även i förening med jordbruk

bedriven trädgårdsskötsel, jakt, fiske, biskötsel, grustäkt samt viss i begränsad

skala bedriven bearbetning av alster och naturprodukter från jord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1062 21

bruksfastighet. Till jordbruk med binäringar hänföres däremot icke skogsbruk,

försäljning av egna jordbruksprodukter från handelsbod eller i större

omfattning och huvudsakligen för avsalu bedriven förädlingsverksamhet.

Att begagnad vara tidigare varit föremål för skattebelagd försäljning utgör

enligt vår mening icke heller något bärande skäl för skattefrihet vid

ny yrkesmässig försäljning, eftersom det är fråga om ny omsättning till

annan konsument. Vi får i detta sammanhang erinra om att den under 40- talet gällande allmänna omsättningsskatten även omfattade begagnade varor

och att 1952 års kommitté för indirekta skatter i sitt betänkande föreslog

att sådana varor skulle medtas om varuskatten konstruerades som en

detaljhandelsskatt. Som skäl åberopades därvid bl. a. att de begagnade varorna

ofta blir föremål för ändrings- och reparationsarbeten med insättning

av nya delar, varvid de även kan ändra karaktär och finna nya användningsområden.

Vi vill i detta sammanhang framhålla att innan eu begagnad

traktor och maskin av den storlek varom här är fråga försäljes blir den

i regel föremål för en hel del förbättringar och reparationer. Den varuskatt

som i samband med försäljning av varan uttages på dessa reparationer och

förbättringar kan inte anses belasta den ursprungliga varan. Den av utskottet

förordade skattebefrielsen kommer emellertid att innebära att de reparationer

och förbättringar även relativt dyrbara sådana ex. utrustning med

nya detaljer såsom hydrauliska lyftanordningar m. m., som försäljaren utför

på den begagnade varan, icke kommer att beläggas med skatt. Detta kan

inte anses rimligt. Det kan således inträffa att man av skattemässiga skäl

reparerar en traktor, som eljest skulle utrangeras.

I fråga om det av 1960 års riksdag beslutade undantaget från skatteplikt

för begagnade person- och skåpbilar vill utskottet framhålla att beslutet

kombinerades med en höjning av omsättningsskatten (accisen) på nya sådana

bilar. Höjningen avpassades så att de därigenom ökade skatteintäkterna

beräknades skola motsvara skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna.

Det bör också anmärkas att undantaget för begagnade personbilar är förhållandevis

lättadministrerat genom att varan författningstekniskt kunnat

avgränsas med anknytning till en i annat sammanhang använd, entydig definition.

Härtill kommer att handeln med personbilar är koncentrerad till

en bransch.

Beträffande periodiska publikationer

Såsom torde framgå av det föregående anser vi att stor restriktivitet bör

iakttas när det gäller att medge undantag för vissa varor från skatteplikt.

Redan på grund härav anser vi oss inte kunna tillstyrka det i motionerna

I: 159 och II: 193 framställda yrkandet om skattebefrielse för alla publikationer

som utges med bidrag av allmänna medel. Dessutom bör påpekas att

i den mån en tidskrift finansieras med allmänna medel utgår inte skatt på

dessa bidrag.

Vi vill i förevarande sammanhang framhålla, att de möjligheter som enligt

gällande lagstiftning föreligger för Kungl. Maj:t att i enskilda fall un
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

danta varor från beskattning torde medge en mera rättvis bedömning av

ifrågavarande spörsmål och föranleda färre gränsdragningsproblem än den

av utskottsmajoriteten förordade lagstiftningen. Enligt denna blir endast

ungdomstidningar utgivna med bidrag av allmänna medel undantagna från

skatteplikt. Uppenbarligen kan det finnas ungdomstidningar utgivna utan

sådant bidrag, vilka med hänsyn till sitt syfte är förtjänta av samma förmån

i skattehänseende.

Beträffande konst som försäljes på utställningar

Redan nu föreligger viss skattefrihet vid försäljning av konst. Således

utgår inte skatt när konstverket säljes direkt av konstnär till konsument.

Genom denna undantagsbestämmelse har man medgivit skattebefrielse i de

fall, som kan motiveras av skattetekniska och handelsmässiga skäl. Den av

utskottet nu förordade skattebefrielsen är motiverad av helt andra skäl.

Huvudmotivet synes vara att den ersättning som konstnären erhåller för sitt

verk inte utgör betalning för en vara i varuskatteförordningens mening utan

för en andlig prestation. Fullföljes detta resonemang att ersättning för s. k.

andlig prestation inte skall beskattas torde det innebära att allt konsthantverk,

smycken, konstglas, prydnadssaker, vissa möbler och mattor undantas

från beskattning. Att förutsätta alt endast de konstnärer som målar eller

tecknar utför andlig prestation förefaller stötande. Den skattebefrielse som

föreslagits av utskottet kommer dessutom att medföra gränsdragningsproblem,

kontrollsvårigheter och ökade administrationskostnader.

dels ock ansett att utskottet under punkterna A, B och D bort hemställa,

A) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i syfte

att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner m. m.

att följande motioner, nämligen

1) I: 5 av herr Axel Emanuel Andersson och

II: 11 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

2) I: 65 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

11:97 av herr Börjesson i Glömminge in. fl., samt

3) I: 153 av herr Isacson m. fl. och

II: 196 av herr Hedin m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B) beträffande lagstiftning syrkande i syfte att undanta

tidskrifter från skatteplikt

att följande motioner, nämligen

1) I: 159 av herr Schött m. fl. och

II: 193 av herr Gustafsson i Borås m. fl. samt

2) I: 452 av herr Carl Albert Anderson samt

II: 538 av herr Hagnell,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1962

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att

från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes'' vid utställningar
att

följande motioner, nämligen

I: 278 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt

II: 352 av herr Rydén m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G20896

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.