Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1962-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

I en den 12 januari 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition nr 131, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad

lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås skattefrihet för familjebidrag, som utgår till värnpliktig

i annan form än näringsbidrag, och för ersättningar till civilförsvarspliktig.

Härjämte föreslås en teknisk omreglering av bestämmelserna om

skattefrihet för vissa förmåner till den utomlands stationerade diplomatiska

och konsulära personalen.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det

under fredstjänstgöring utgående

penningbidraget samt premie till

till 32 §.

G. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penningbidraget

samt premie till värnpliktig

Senaste lydelse av punkt 6 se 1949:293 och av punkt 7 se 1946:703.

Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962

(Nuvarande lydelse)

värnpliktig för genomgången fortsatt

befälsutbildning eller för jämlikt 27 §

1 mom. C värnpliktslagen fullgjord

repetitionsövning skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag

ävensom under fredstjänstgöring

utgående flygtillägg och

sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig

intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt skall

för värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock att

vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma

överstiger terminslön för den

värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke

sägs skall gälla jämväl i fråga om

annan personal vid krigsmakten, som

avlönas enligt de för värnpliktiga gällande

grunder.

För annan---6 § krigsavlö
ningsreglementet.

Den för--- — deras bestridande.

(Föreslagen lydelse)

för genomgången fortsatt befälsutbildning

eller för jämlikt 27 § 1

mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning

skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Under

fredstjänstgöring utgående flygtilllägg

och sjötjänstbidrag utgöra däremot

skattepliktig intäkt. För tid då

krigsavlöningsreglementet är tilllämpligt

skall för värnpliktig terminslön

icke räknas till skattepliktig intäkt,

dock att vid sjötjänstgöring eller

tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger

för den del av terminslönen,

som motsvarar sjötjänstbidrag, i den

mån densamma överstiger terminslön

för den värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön

skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan — — — 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för---deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes ån

såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,

räknas icke till skattepliktig

intäkt. Näringsbidrag utgör däremot

skattepliktig intäkt och hänföres till

den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag

anses tillkomma den

värnpliktige, även om bidraget utbetalas

till annan person. Det förhållandet

att bidraget använts för bestridande

av en vid inkomsttaxeringen i

och för sig avdragsgill utgift, t. ex.

ränta eller periodiskt understöd,

skall icke föranleda, att avdrag vägras

för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och fjärde styckena

sägs skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om annan personal

vid krigsmakten, som avlönas enligt

de för värnpliktiga gällande grunder,

så ock i fråga om civilförsvarspliktig,

som inkallats till tjänstgöring enligt

12 § civilförsvar slagen, och annan

som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga

gällande grunder. Civilför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962

3

(Nuvarande lydelse)

7. Till ersättning -— — — nya

tjänstgöringsorten.

Detsamma gäller---tjänste
män

anslaget.

Såsom med ortstillägg likställda

förmåner för utom landet anställd

diplomatisk eller konsulär personal

anses fri bostad med uppvärmning

och belysning, bidrag för resa till

Sverige under semester, barnbidrag,

utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg,

bidrag för inköp av automobil,

ersättning för hållande av

automobil, förflyttningsbidrag och

prisutjämningstillägg.

(Föreslagen lydelse

svarspenning likställes med penningbidrag.

7. Till ersättning — — — nya

t j änstgöringsorten.

Detsamma gäller---tjänste
män

anslaget.

Såsom med ortstillägg likställda

förmåner för utom landet anställd diplomatisk

eller konsulär personal anses

fri bostad med uppvärmning och

belysning, bostadskostnadsersättning,

bidrag för resa till Sverige under semester,

barnbidrag, utomeuropeiskt

tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag

för inköp av automobil, ersättning

för hållande av automobil, förflyttningsbidrag

och prisutjämningstillägg.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år, så ock eljest i fråga

om annan ersättning till civilförsvarspliktig som utbetalas före den 1 januari

1963 än familjebidrag.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande rätt, s. 5—6.

1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag, s. 6—7.

Remissyttrandena, s. 8—12.

Departementschefen, s. 12—15.

Utskottet

Utskottet behandlar till en början förslaget i propositionen om skattefrihet

för familjebidrag med undantag för näringsbidrag.

Sedan nya bestämmelser tillkommit beträffande de värnpliktigas avlönings-

och övriga förmåner, infördes genom beslut vid 1940 års urtima riksdag

sladganden i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

rörande beskattningen av värnpliktigas olika förmåner. Därvid infördes

skatteplikt för familjebidrag bl. a. med hänsyn till att bidragen delvis utgick

utan behovsprövning och var avsedda att utgöra ersättning för den

värnpliktiges inkomstbortfall under militärtjänstgöringen. Därjämte fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1962

hölls att familjebidraget tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner

i många fall var nästan lika stort som den avlöning han åtnjöt i det

civila arbetet.

Förslaget i propositionen motiveras med att familjebidragen numera

endast utgår efter behovsprövning och därför mera är att betrakta såsom ett

av sociala skäl lämnat bidrag till försörjningen av den värnpliktiges familj

än som en löneförmån. Vidare åberopas att skatteavdrag enligt en sedan

länge gällande bestämmelse i uppbördsförordningen inte verkställes i fråga

om familjebidrag. Detta förhållande föranleder i flertalet fall kvarstående

skatt, som den skattskyldige har att erlägga långt efter militärtjänstgöringens

slut. Man torde heller inte kunna undgå dessa olägenheter genom att

slopa undantagsbestämmelsen om skatteavdrag i uppbördsförordningen, enär

familjebidragens belopp i regel understiger eller endast obetydligt överstiger

de av centrala uppbördsnämnden fastställda normalbelopp för existensminimum,

som tillämpas vid beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt.

Med hänsyn till att familjebidragen numera är helt behovsprövade och i

huvudsak ligger inom ramen för de i uppbördshänseende tillämpade normalbeloppen

för existensminimum kan enligt utskottets mening några invändningar

av principiell natur knappast riktas mot förslaget om skattefrihet

för flertalet former av familjebidrag. Förslaget medför därjämte inte

oväsentliga fördelar ur taxerings- och uppbördssynpunkt. Utskottet tillstyrker

därför, att familjebidrag, som utgår till värnpliktig i annan form än

näringsbidrag, inte skall hänföras till skattepliktig intäkt.

I propositionen nr 101 till innevarande års riksdag frainlägges förslag

angående grunder för avlöning och andra ersättningar åt civilförsvarspliktiga

in. m. Dessa förslag innebär, att civilförsvarspliktiga, som inkallas till

tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen, skall erhålla antingen penningbidrag,

tjänstgöringspremier och familjebidrag, motsvarande vad värnpliktiga

erhåller, eller också en s. k. civilförsvarspenning. Penningbidragen,

tjänstgöringspremierna och familjebidragen skall utgå efter i princip samma

regler som gäller för värnpliktiga. Civilförsvarspenningens belopp är

däremot i stort sett anpassad till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men

avvägd under förutsättning att ersättningen blir skattefri. Andra lagutskottet

har i sitt utlåtande nr 24 tillstyrkt vad sålunda föreslagits i propositionen

nr 101.

I förevarande proposition förordas att gällande skattefrihet för värnpliktigs

naturaförmåner och kontantlön samt den föreslagna, av utskottet ovan

tillstyrkta skattefriheten för familjebidrag skall gälla även för motsvarande

ersättningar till civilförsvarspliktiga.

Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot förslaget om skattefrihet

för ersättningar till civilförsvarspliktiga och tillstyrker således propositionen

även i denna del.

Enligt nuvarande bestämmelser i 32 § 3 mom. kommunalskatlelagen och

punkt 7 av anvisningarna till nämnda paragraf är bl. a. ortstillägg, fri bostad,

utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tillägg och prisutjämnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr J6‘ år 1962

5

tillägg, som utgår till utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal,

att hänföra till icke skattepliktig intäkt.

Vissa utlandstjänstemän åtnjuter för närvarande fri bostad, medan övrig

utsänd personal i huvudsak bestrider sina bostadskostnader med skattefria

lönetillägg. Vid innevarande års riksdag har emellertid på grundval av

förslag i statsverkspropositionen (bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27)

beslutats en sådan teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna, att de

utlandstjänstemän, som inte äger bibehålla förmånen av fri bostad, i stället

för nuvarande lönetillägg skall erhålla full ersättning av statsmedel för godtagbara

bostadskostnader, vilket medför en nedjustering av vederbörandes

särskilda lönetillägg. Av det anförda framgår att det hänsynstagande till

bostadskostnaderna för de statliga utländskänslemännen, som hittills skett

inom ramen för vissa skattefria avlöningsförmåner, skall utbytas mot en

direkt ersättning för bostadskostnaderna.

I propositionen föreslås ett av nyssnämnda riksdagsbeslut betingat tillägg

till punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen av innebörd

att bostadskostnadsersättningen blir hänförlig till icke skattepliktig intäkt.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att bostadskostnadsersättningen

i skatterättsligt hänseende får samma ställning som de förmåner

den ersätter och tillstyrker alltså den i propositionen föreslagna tekniska

ändringen av bestämmelserna om skattefrihet för förmåner till utom landet

anställd diplomatisk eller konsulär personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 131, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändrad lydelse av punkterna

6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370).

Stockholm den 3 maj 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Erik Jansson,

Söderquist, fröken Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström,

Gösta Jacobsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,

Kärrlander, Engkvist*, Christenson i Malmö*, Magnusson i Borås, Andersson

i Essvik*, Kristenson i Göteborg*, Fälldin och Enskog.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620604

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.