Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

1962-05-18 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1962/63, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1962/63 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1962 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen 1962: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1962/63

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid

anmält riksrevisionsverkets skrivelse den 12 december 1961 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 27 april 1962 dagtecknad proposition, nr 150, angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63, m. in., har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1962/63 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid sin behandling av

proposition nr 150 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsamt

framläggande av förslag, i erforderlig omfattning till innevarande års höstriksdag,

rörande skattelättnad och omfördelning av skattetrycket i enlighet

med vad i motionerna anförts» ;

2) de likalydande motionerna I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, »att riksdagen — under uttalande att

en utgifts- och inkomstpolitik enligt de i motionerna anförda riktlinjerna

bort och bör föras — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna, att

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

enligt dess mening allmänna skatteberedningen bör, vid utformningen av

sina förslag till statliga skatteskalor, arbeta med den utgångspunkten att det

proportionella inkomstskiktet skall breddas högst väsentligt och att progressiviteten

skall i betydande grad lindras»;

3) de likalydande motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen

a) med ändring av vad Kungl. Maj :t hemställt i proposition nr 150 måtte

vid fastställande av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63

upptaga inkomsterna från riksbanksfonden till 100 000 000 kronor,

b) i övrigt måtte beakta vad som i motionerna anförts i fråga om utformningen

av statens skattepolitik samt en mera rättvisande redovisning av de

statsfinansiella förutsättningarna;

4) de likalydande motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt

II: 878 av herrar Fröding och Hedin, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt

a) för andra kalenderhalvåret 1962 med 100 procent av grundbeloppet

och

b) för första kalenderhalvåret 1963 med 90 procent av grundbeloppet,

ävensom

5) de likalydande motionerna I: 729 av herr Öhman m. fl. och II: 877 av

herr Hagberg m. fl., vari hemställts,

a) att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition nr 150 i fråga om att

preliminär skatt för budgetåret 1962/63 skall utgå med 100 procent av

grundbeloppet

b) att riksdagen hemställer till Kungl. Maj :t att uppdraga åt den allmänna

skatteberedningen att skyndsamt framlägga utredning och förslag beträffande

den omfördelning av skattebördan som förordas i motionerna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 729, II: 878—II: 881.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1962/63 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beiäknade till följande belopp:
Kronor
Skatt

å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 7 800 000 000

Kupongskatt............................ 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ---- 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

3

Kronor

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt ................ 115 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 83 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 115 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 475 000 000

Bensin- och brännoljeskatt .............. 1 050 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..............................

Allmän varuskatt........................

Särskilda varuskatter....................

Omsättningsskatt å motorfordon..........

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.

Skatt å kaffe ..........................

Tobaksskatt ............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag

............................

Skatt å sprit............................

Skatt å vin ............................

Skatt å malt- och läskedrycker............

Statlig nöjesskatt........................

Energiskatt ............................

900 000 000

2 700 000 000

365 000 000

200 000 000

43 000 000

28 000 000

1 000 000 000

20 000 000

34 000 000

1 250 000 000

120 000 000

180 000 000

22 000 000

620 000 000

Postverket (överskott)

Kronor

8 133 200 000

1 525 000 000

7 482 000 000

10 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, i vilken dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling

på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade

inkomstberäkning för budgetåret 1962/63 har verket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1963/6å

—1965/66. I promemorian frainhålles inledningsvis att utvecklingen av

statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen

är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Varje

procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra

en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och

folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid nu gällande

skattesatser. Kalkyler på grundval av de i proposition den 27 oktober 1961

(nr 188) föreslagna skattereglerna tyder på att också enligt dessa en procents

ökning i skatteunderlaget kan väntas medföra en ökning i de påförda

statsskatterna med inemot 100 miljoner kronor. Det bör dock hållas i minnet,

att den föreslagna skattereformen kommer att medföra en betydande

nedgång i den påförda statliga inkomstskatten för fysiska personer vid 1963

års taxering. Enligt i proposition nr 188 föreslagna skatteregler och vid ett

schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget

vid 1964—1966 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de belopp,

som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående

uppskattade beloppet vid 1962 och 1963 års taxeringar medtagits (miljoner

kronor).

I fortsättningen anför riksrevisionsverket bl. a. följande:

Genom uppbördstekniska förhållanden kunna betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på

skattetiteln under budgetåret. Ett ökat överuttag av preliminärskatt kan

exempelvis väntas under uppbördsåret 1962—63 dels genom att preliminärskattetabeller

enligt nu gällande skatteregler komma att användas för en

uppbördstermin under nästkommande uppbördsår och dels genom den inverkan

de höjda kommunala ortsavdragen kunna beräknas få på de nya

preliminärskattetabellernas utformning. Till följd härav kan den överskjutande

skatten vid 1963 års taxering i motsats till vad som blev fallet för

1961 års taxering och vad som enligt det föregående förutsatts för 1962 års

taxering väntas komma att bli större än den kvarstående skatten. Detta tenderar

att minska behållningen på inkomsttiteln under budgetåret 1963/64.

I detta sammanhang kan vidare nämnas eftersläpningen i utbetalningarna

av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar

av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren

1963/64—1965/66 med 4 procent, vilket är betydligt lägre än vad

riksrevisionsverket antagit för de närmast föregående budgetåren, skulle

innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 7 100 miljoner kronor

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965

7 760 7 580 7 900 8 260

1966

8 630

—180 +320 +360 +370

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

5

under budgetåret 1963/64 eller 700 miljoner kronor mindre än vad som beräknas

för budgetåret 1962/63. Budgetåret 1964/65 skulle de kassamässiga

intäkterna på titeln uppgå till 7 500 miljoner kronor och under budgetåret

1965/66 till 8 200 miljoner kronor. Härvid har, i avvaktan på beslut om hur

kommunerna skola kompenseras för skattebortfallet genom ortsavdragsreformen,

denna kompensation i sin helhet tills vidare belastats inkomstskattetiteln.

För automobilskattemedlen samt för tullar och acciser utom allmän varuskatt

ha skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter

och äro relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser

kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar

utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna

ekonomiska utvecklingen än när det gäller titeln skatt å inkomst

och förmögenhet in. m. Detsamma gäller under förutsättning av bland annat

oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för

budgetåret 1960/61 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1961/62

och 1962/63 medtagits, ha de beräknade intäkterna under budgetåren 1963/

64—1965/66 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. sammanställts (miljoner kronor). Vid beräkningen har räknats med

de höjda skattesatser för bensinskatt, brännoljeskatt och allmän varuskatt

som föreslagits i proposition nr 188.

Övrig skatt å inkomst, för-

1960/61

1961/62

1962/63

1963/61

1964/65

1965/66

mögenhet och rörelse ......

346

324

333

345

355

365

Automobilskattemedel........

1 265

1 300

1 525

1 625

1 725

1 825

Tallar och acciser............

5 912

6 580

7 482

7 831

8 177

8 528

Uppbörd i statens verksamhet..

229

241

254

260

270

280

Diverse inkomster ..........

313

318

324

330

336

342

Statens affärsverksfonder......

389

440

475

530

585

640

Övriga kapitalfonder.........

517

569

631

660

685

710

Summa

8 971

9 772

11 024

11 581

12 133

12 690

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom

allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna

råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen.

Också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten

och dess komponenter kunna därför giva utslag i dessa intäkter.

Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos

de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade

utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1961/62 och

1962/63. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste

givetvis beräkningarna för budgetåren 1963/64—1965/66 revideras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges i

det följande.

Som jag i det föregående framhållit avser jag att senare återkomma till

frågan om den tekniska utformningen av skatteersättningen till kommunerna

i anledning av ortsavdragsreformen. Riksrevisionsverket har vid sin beräkning

av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. förutsatt

oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel budgetåren

1961/62 och 1962/63. Härigenom får kommunerna under dessa budgetår

automatiskt kompensation för skattebortfallet. Med hänsyn härtill torde ämbetsverkets

beräkning av inkomsterna under förevarande inkomsttitel nu

böra godtas. Jag förordar således — i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen

som är avsedd att företas längre fram under riksdagen -— att

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptas

till 7 800 milj. kr. Till frågan om återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden

torde ställning inte nu behöva tagas.

I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under

budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.

Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden

ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets

förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i

en nettoåterföring av 25 milj. kr.

Skogsvårdsavgiften har av 1961 års riksdag fastställts att för år 1961 utgå

efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar

jag, att skogsvårdsavgiften för år 1962 skall utgå efter oförändrat promilletal,

1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar titeln

slcogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.

Remissbehandlingen av de förslag som framlagts av utredningen för översyn

av lösen- och stämpelförordningarna har ännu inte avslutats. Det är ännu

för tidigt att uttala, när detta synnerligen omfattande ärende kan föreläggas

riksdagen. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag förordar jag

därför, att inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. uppföres

med 115 milj. kr.

Med hänsyn till att inkomster av brännoljeskatt redovisas under inkomsttiteln

bensinskatt föreslår jag, att nämnda titel i stället benämnes bensinoch

brännoljeskatt och att densamma i enlighet med riksrevisionsverkets

förslag uppföres med 1 050 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i anledning av viss författningsändring föreslagit,

att inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker benäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

nes skatt å sprit samt i anslutning härtill föreslagit, att inkomstiteln omsättningsskatt

å vin erhåller benämningen skatt å vin. Jag kan godta dessa

förslag liksom ämbetsverkets beräkning av inkomsterna under nämnda titlar.

Jag förordar således, att inkomsterna under titeln skatt å sprit uppföres

med 1 250 milj. kr. och att inkomsterna under titeln skatt å vin uppföres

med 120 milj. kr.

I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna

förordar jag följande. Med hänsyn till vad chefen för kommunikationsdepartementet

senare denna dag vid behandlingen av anslagen

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut förordar angående vissa

överföringar från avlönings- och omkostnadsanslagen till anslaget väderlekstjänst

för luftfarten torde inkomsterna vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut böra uppföras med av riksrevisionsverket föreslaget belopp,

7,5 milj. kr. Inkomsterna vid matematikmaskinnämnden bör med anledning

av att jag senare denna dag kommer att förorda bifall till nämndens

äskanden i enlighet med riksrevisionsverkets förslag uppföras med 6

milj. kr. Inkomsttiteln avgifter för granskning av biograf bilder bör med hänsyn

till vad jag nyss anfört beträffande den fortsatta beredningen av de av

utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna framlagda förslagen

uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp, 0,3 milj. kr. I

anslutning till de förslag chefen för jordbruksdepartementet senare kommer

att framlägga angående täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid

kontrollslakterier bör en ny inkomsttitel benämnd avgifter vid köttbesiktning

uppföras med 2,8 milj. kr. Slutligen bör titeln inkomster vid serafimerlasarettet

uppföras med 10 milj. kr.

Vid beräkningen av överskotten från affärsverken har riksrevisionsverket

utgått från nuvarande taxor och nu gällande lönenivå. En eventuell höjning

av lönerna fr. o. m. den 1 januari 1962 kommer givetvis att påverka affärsverkens

resultat. Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag beträffande

beräkningen av inkomsterna under statens affärsverksfonder, vilket

bl. a. innebär, att jag räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto

om 15 milj. kr. för televerket.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 2 april 1962 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1962/63. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört

följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäres

i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets

förslag med 7 800 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kan sammanfattas på följande sätt,

varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1961 medtagits som

jämförelse (miljoner kronor):

1961/62

december-

ny beräk-

1962/63

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnads- betalningar ..................

14 400

14460

15 040

15160

Kvarstående skatt ..............

990

980

1060

1060

V rkesskadef örsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare ............

350

360

370

430

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m...............

320

320

320

320

Summa inkomster 16 060

16120

16 790

16 970

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

5 700

5 740

6 730

6 300

Överskjutande skatt .......

1 030

1020

1050

1050

Övriga restitutioner..........

50

50

50

50

Y rkesskadeförsäkringsa vgifter,

bi-

drag till sjukförsäkringen

och

byggnadsforskningsavgifter

från

större arbetsgivare ........

350

360

370

430

Förskott till sjukkassorna m.

m...

600

600

660

780

Utbetalningar till allmänna

pen-

sionsfonden ..............

100

100

140

140

Omföringar ................

30

30

30

30

Summa utgifter

7 860

7 900

9 030

8 780

Inkomster utöver utgifter ... ,

8 200

8 220

7 760

8 190

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets

decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket

vid den nu företagna beräkningen räknat med något högre

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna, medan utbetalningarna

av kommunalskattemedel nedräknats i jämförelse med decemberberäkningen.

I det följande kommer orsakerna till dessa avvikelser att

beröras.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket

i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen

i september 1961. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november

1961 och januari 1962 utvisar för den sistnämnda terminen icke

obetydligt högre belopp än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning,

medan uppgifterna för november överensstämmer med riksrevisionsverkets

tidigare beräkning. De preliminära uppgifter, som föreligger

för uppbördsterminen i mars 1962, motsäger icke riksrevisionsverkets

beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt kommer

den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av lönesummans

utveckling. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under

1962 räknade riksrevisionsverket i inkomstberäkningen i december med en

ökning av lönesumman under 1961 med omkring 11 procent. Riksrevisionsverket

har icke funnit skäl att frångå denna uppskattning. Vid bedömningen

av den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1962 framhöll

riksrevisionsverket i december, att man i första hand hade att ta hänsyn

till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av

1962 översteg den för 1961 genomsnittliga. Även om konjunkturen under

1962 skulle dämpas något, föreföll en fortsatt löneglidning sannolik.

Riksrevisionsverket ansåg också, att antalet sysselsatta kunde väntas öka.

Den ökning av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli följden

av avtalsrörelsen, lät sig vid decemberberäkningen icke överblicka. Med

hänsyn till vad som då var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen, antog

emellertid riksrevisionsverket, att även denna skulle komma att medföra

någon löneökning. För den totala lönesumman ansag sig dock riksrevisionsverket

i december böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under

1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963

räknade riksrevisionsverket med 4 procents ytterligare stegring i anslutning

till den normala ökningstakten för nationalprodukten till oförändrade priser.

Med utgångspunkt från den preliminära uppgörelse om tvåårsavtal, som

nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande

av de vid sidan härav redan träffade överenskommelserna mellan

olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,

som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finnei riksrevisionsverket,

att det tidigare gjorda antagandet om en stegring av lönesumman

under 1962, vilket totalt sett motsvarade en höjning av mellan 8

och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen.

Det bör framhållas, att riksrevisionsverket därvid jämväl utgått

från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning,

ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yr
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

ken, som gjordes redan i decemberberäkningen. Vidare må understrykas,

att en given förutsättning för de gjorda antagandena är, att den inhemska

konjunkturen icke förändras mera väsentligt genom störningar på arbetsmarknaden

eller genom inverkan av internationella förhållanden. För de

första månaderna av 1963 har riksrevisionsverket med ledning av den preliminära

avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut

nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans

ökning till 6 procent. I anslutning till detta höjda antagande för

1963 har riksrevisionsverket nu räknat med en större uppbörd av preliminär

A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än i decemberberäkningen, medan

decemberberäkningens värden för uppbörden av preliminär A-skatt

under uppbördsåret 1962—63 bibehållits oförändrade. För uppbördsåret

1963—64 har riksrevisionsverket även räknat med en höjning av den

preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition den 9 mars 1962 (nr 90) med förslag

till lag om allmän försäkring, m. m.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än

tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda

till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli 7 procent

större vid 1962 års taxering än vid 1961 års. Riksrevisionsverket har liksom

föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka svarar för

tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad

inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster vid 1962 års taxering. Enligt enkäten skulle bolagens

till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt

5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar. För 1963 års taxering

har riksrevisionsverket liksom i december räknat med en uppgång i bolagens

laxerade inkomster med 4 procent.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren

1962. Med ledning av dessa uppgifter och under förutsättning av eu

fortsatt ökning av fysiska personers fyllnadsbetalningar har riksrevisionsverket

nu beräknat beloppet för fyllnadsbetalningarna våren 1962 till 800

miljoner kronor, vilket är detsamma som i decemberberäkningen. Även

beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren 1963 har riksrevisionsverket

nu liksom i december räknat med ett belopp av 800 miljoner

kronor.

De jämfört med decemberberäkningen större belopp, som nu beräknas

för större arbetsgivares bidrag till sjukförsäkringen m. m. och förskott

till sjukkassorna m. m., sammanhänger med det ändrade avgiftsuttag och

de förbättrade sjukförmåner m. m., som föreslås i den förutnämnda propositionen

nr 90 till årets riksdag. Det må noteras, att sjukkassornas medelsbehov

kan beräknas öka redan från och med ingången av 1963, medan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 11

uppbörd av högre sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade först kan

väntas inflyta under uppbördsterminen i mars 1963. Beträffande utbetalningarna

av förskott m. ni. till sjukkassorna kan vidare nämnas, att riksrevisionsverket

liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring

av ca 20 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden under budgetåret

1962/63.

Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till

följd av de från och med 1962 höjda kommunala ortsavdragen icke var

given vid riksrevisionsverkets decemberberäkning, utgick riksrevisionsverket

då från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel

under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Kommunerna skulle i så fall ha

kompenserats för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen genom

direkt belastning av inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. I anslutning

till förslag i Kungl. Maj :ts proposition den 16 februari 1962 (nr

69) har riksrevisionsverket nu räknat med att kompensationen för skattebortfallet

i stället skall bestridas från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört

anslag. I överensstämmelse med förslaget i propositionen har riksrevisionsverket

räknat med att detta för inkomstskattetiteln skulle betyda

en nedräkning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 miljoner

kronor under budgetåret 1962/63 och därmed en motsvarande ökning

av de behållna inkomsterna på titeln för sistnämnda budgetår.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. in. utvisar inga eller endast obetydliga

förändringar jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör

verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgår av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets

decemberberäkning (miljoner kronor):

1961/62

1962/63

december- ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning ning

beräkning

ning

Avsättning ......................

950 1 000

750

1 200

Återföring........................

500 500

775

800

Nettoavsättningen ................

450 500

—25

400

De väsentligt högre avsättningar

av kommunalskattemedel, som

nu be-

räknas böra verkställas för budgetåret 1962/63, hänger samman med att

förskottet till kommunerna såsom nämnts i det föregående minskats med

420 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för

budgetåret 1961/62 till 8 200 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 8 200 miljoner kronor,

vilket är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den

16 mars 1962 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföres med oförändrat belopp i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår

i enlighet härmed, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres

med oförändrat 115 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts,

att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även

under nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksrevisionsverket,

att inkomsterna på titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres

med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. I sin

förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på

titeln uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket förordar i enlighet

med generalpoststyrelsens beräkning, att inkomsterna på titeln omsättnings-

och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för budgetåret 1962/

63 uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upplagen med 475

miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie

uppbördsstämman i februari 1962 till 417,0 miljoner kronor, vilket är

28,9 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt (SFS 395/1957) kan drygt 26 miljoner kronor hänförliga

till budgetåret 1961/62 beräknas inflyta först under budgetåret

1962/63. Å andra sidan innebar motsvarande bestämmelser för år 1960,

att drygt 21 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1961 inlevererades

först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda

uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till

450 miljoner kronor för budgetåret 1961/62, vilket är samma belopp som

upptogs i decemberberäkningen. Antalet registrerade personbilar och lastbilar

uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

vid utgången av 1961 till ca 1 304 000 respektive ca 123 000 stycken. Beträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår

finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av i stort sett

samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår

därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 480 miljoner

kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 1 050 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på titeln till 800 miljoner kronor, vilket är 50

miljoner kronor mindre än i decemberberäkningen. Med ledning av från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln bensin- och

brännoljeskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 000 miljoner

kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 har generallullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel till oförändrat 900

miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket föreslår,

att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

2 700 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln allmän varuskatt

i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med oförändrat 2 700

miljoner kronor.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 365 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 370 miljoner kronor, vilket

är 15 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till

det beräknade utfallet för innevarande budgetår och i anslutning till av

kontrollstyrelsen föreslagen uppräkning förordar riksrevisionsverket, att

titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 380 miljoner kronor,

vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres

med 205 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 43 miljoner kronor. Vid förnyad beräkning

har jordbruksnämnden räknat med 7 miljoner kronor större inkomster

på titeln. I anslutning härtill förordar riksrevisionsverket, att ifrågavarande

titel i riksstaten uppföres med 50 miljoner kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 000

miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 970 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen

uppskattat inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor

eller samma belopp, som styrelsen föreslog skulle uppföras i statsverkspropositionen.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten

uppföres med oförändrat 1 000 miljoner kronor.

Skatt å sprit. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 250 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 1 240 miljoner kronor, vilket

är 40 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning

uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret

1962/63 till 1 275 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att

titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 300 miljoner kronor,

vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 120

miljoner kronor. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen

inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till samma belopp. Riksrevisionsverket

förordar, att inkomsterna på titeln skatt å vin i riksstaten

uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med

180 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit

inkomsterna till 185 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår

riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 185 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 620 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknade riksrevisionsverket i december

inkomsterna till 560 miljoner kronor, medan inkomsterna på titeln

nu uppskattas till 540 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har

kontrollstyrelsen nedräknat inkomsterna för nästkommande budgetår med

20 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln energiskatt

i riksstaten uppföres med 600 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 10 miljoner

kronor i enlighet med riksrevisionsverkets förslag. Generalpoststyrelsen

hade vid sin beräkning till statsverkspropositionen uppskattat inkomsterna

på titeln till 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 15 mars

1962 har generalpoststyrelsen uppgivit, att postverkets rörelse för bud
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 15

getåret 1962/63, om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle ge

ett underskott på ca 2 miljoner kronor. Det försämrade resultatet utgör

skillnaden mellan en uppskattad ökning av driftkostnaderna för budgetåret

1962/63 med 11,5 miljoner kronor och en väntad ökning av inkomsterna

på sammanlagt ca 2,5 miljoner kronor. Generalpoststyrelsens beräkning av

driftkostnaderna för nästkommande budgetår har verkställts under antagande,

att statstjänstemännens löner m. m. kommer att utgå efter oförändrade

grunder under hela budgetåret. Styrelsen har meddelat, att varje

procents ökning av lönerna från och med den 1 januari 1962 väntas komma

att försämra driftresultatet med ytterligare 3,6 miljoner kronor. Liksom vid

beräkningen till statsverkspropositionen har generalpoststyrelsen i sin förnyade

beräkning icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken

eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Som

riksrevisionsverket påpekade i sin decemberberäkning synes detta innebära,

att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning

av rörelsernas utlånta medel. Riksräkenskapsverket har i olika sammanhang,

senast i underdånigt utlåtande den 28 september 1959, framhållit, att

nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss

vinst erhölles från postsparbanken och postgirorörelsen. Riksrevisionsverket

vidhåller denna uppfattning och förutsätter att nedskrivning av postbankens

utlånta medel ej sker i större omfattning än att något underskott ej

redovisas för postverkets rörelse.

Under åberopande av det anförda förordar riksrevisionsverket, att titeln

postverket i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett formellt

belopp av 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till ändringar i den beräkning

av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar som

anges i fortsättningen.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket upptagits

med utgångspunkt från oförändrad lönenivå för de statsanställda.

Inkomsterna av postverket föreslås uppförd med ett formellt belopp av 1

milj. kr., vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en inkomstminskning

om 9 milj. kr., samt inkomsterna av televerket, statens vattenfallsverk

och domänverket med de i förhållande till statsverkspropositionen

oförändrade beloppen 175, 250 respektive 40 milj. kr.

Avtalsuppgörelsen medför, tagen för sig, en utgiftsökning för postverket

av ca 47 milj. kr. för budgetåret 1962/63. I detta läge har gencralpoststyrelsen

framlagt förslag om vissa taxehöjningar. Chefen för kommunikationsde
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

partementet har på grundval härav tidigare denna dag förordat vissa justeringar

av gällande posttaxor. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln postverket

uppföras med 13 milj. kr. Inkomsterna av televerket kan för budgetåret

1961/62 till följd av avtalsuppgörelsen beräknas komma att nedgå till 130

milj. kr. För budgetåret 1962/63 uppskattar jag inkomsterna från verket till

samma belopp. Beträffande vattenfallsverket och domänverket torde avtalsuppgörelsen

endast i mindre utsträckning påverka rörelseresultatet. Jag förordar

därför att inkomsttitlarna uppföres med av riksrevisionsverket angivna

belopp, 250 respektive 40 milj. kr.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av

400 milj. kr.

Beträffande budgetläget har departementschefen i kompletteringspropositionen

anfört bl. a. följande.

Den beskrivning av det sannolika utfallet av statsregleringen för budgetåret

1961/62 som jag gav i årets statsverksproposition innebar en i stort sett

balanserad totalbudget. Ett siffermässigt angivet totalöverskott av 160 milj.

kr. antogs därvid bli eliminerat av senare tillkommande utgifter, av vilka

särskilt nämndes kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning för 1962.

Det finns nu anledning att något revidera denna bedömning och räkna med

en överbalansering av ca 210 milj. kr. Avvikelsen från beräkningen i statsverkspropositionen

i januari, som sedd mot budgetens omslutning inte är

särskilt stor, är huvudsakligen hänförlig till budgetens utgiftssida.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet

för 1961/62 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till

17 994 milj. kr. I årets statsverksproposition beräknades 17 972 milj. kr. I

båda fallen angav ämbetsverket, att beräkningen av affärsverkens överskott

bygger på oförändrad lönenivå för statstjänstemännen. Senare har beräkningen

därför justerats med hänsyn till den verkan som det nya avtalet om

statstjänstemännens löner kan antas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Med hänsyn till sistnämnda beräkningar bör förenämnda inkomstbelopp

om 17 994 milj. kr. nedräknas till 17 963 milj. kr. Nettoavsättningen

av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden, som i statsverkspropositionen

upptogs till 450 milj. kr., ökas nu till 500 milj. kr.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2

till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

20 milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvarets område, tillhopa

58 milj. kr. för kostnader för svenska FN-styrkor in. in. och 50 milj.

kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Härjämte har för avskrivning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

17

av nya kapitalinvesteringar äskats 21 milj. kr. Sedan statstjänstemännens

löneförhandlingar numera slutförts, tillkommer slutligen mot den beräknade

kostnaden för löne- och pensionshöjningarna svarande täckningsanslag på

124 milj. kr. Sammanlagt kommer därmed anslag på 411 milj. kr. att ha anvisats

eller äskats på tilläggsstater till gällande riksstat.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande

belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen

redovisades ett schablonmässigt antagande av att överskridanden och

besparingar skulle gå jämnt ut. Enligt riksrevisionsverket kan nu förutses,

att en sammanlagd nettobesparing av 38 milj. kr. skall uppkomma vid budgetens

realiserande. Det bör påpekas att lönehöjningarna medför en ändrad

fördelning av de i ämbetsverkets kalkyl ingående merutgifterna och besparingarna.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverkspropositionen

komma att minska med 150 milj. kr. I riksrevisionsverkets beräkningar

förutses nu en reservationsmedelsökning för budgetåret 1961/62

om 170 milj. kr. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar

synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 100 milj. kr. Ökningen

är till stor del hänförlig till försvarsdepartementets anslag, framför

allt materielanslagen. Att reservationsmedelsantagandet har ansetts böra

ändras i förhållande till statsverkspropositionen torde reellt sett sammanhänga

med den tills vidare fortsatta högkonjunkturen och dess långa leveranstider,

vilket inneburit en förskjutning även av de statliga utgiflsplanerna.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats 30 milj. kr. å tillläggsstat

II till inköp av FN-obligationer. På tilläggsstater på kapitalbudgeten

har därmed tillkommit sammanlagt 115 milj. kr. Riksrevisionsverkets

beräkning om en förbrukning av anslagsbehållningar av 65 milj. kr. har vid

den departementala beredningen ansetts böra ökas till 100 milj. kr., vilket

innebär ett i förhållande till statsverkspropositionen oförändrat antagande.

Det bör påpekas, att reservationsmedelsutvecklingen domineras av utbetalningarna

från lånefonden för bostadsbyggande och att därför säkerheten i

det gjorda antagandet i hög grad blir beroende av läget på kapitalmarknaden

under budgetårets sista månader. För finansieringen av investeringarna

beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel och övriga likvida medel

till ett sammanlagt belopp av 1 280 milj. kr. Det totala medelsbehovet på kapitalbudgeten

för 1961/62 beräknas nu till 1 515 milj. kr., vilket är ett endast

4 milj. kr. högre belopp än som senast redovisades.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga

krediter med 100 milj. kr. Den senare utvecklingen tyder på att detta

antagande bör reduceras till en ökning av 50 milj. kr.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1961/62

i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten

kan sammanfattas på följande sätt:

2 IJihang Ull riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten —471

Inkomstförändringar

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. -f- 300

Merinkomst av omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m........................................... + 12

Merinkomst av fordonsskatt ........................ + 10

Minskad inkomst av bensinskatt .................... — 100

Merinkomst av tullmedel .......................... + 15

Merinkomst av allmän varuskatt .................... + 425

Merinkomst av särskilda varuskatter ................ + 20

Merinkomst av tobaksskatt ........................ + 40

Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .................................... + 90

Minskad inkomst av energiskatt .................... — 35

Merinkomst av tipsmedel .......................... + 15

Merinkomst av statens affärsverksfonder ............ + 19

Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 69 + 880

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten

Reglering av prisstegringar inom försvarets område .. — 20

Kostnader för svenska FN-styrkor m. m............. — 58

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder .............. — 50

Nytt isbrytarfartyg ................................ —- 20

Täckningsanslag för lönehöjningar.................. — 124

Avskrivningsanslag ................................ —127

Övriga anslag........................................ — 12 —411

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten + 200

Anslagsöverskridanden och besparingar å förslagsanslag

och obetecknade anslag å driftbudgeten (netto) ........ +38

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Inköp av FN-obligationer .......................... — 30

Atomenergianläggningar .......................... — 10

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget .............. — 65

Övriga anslag .................................... — 10 —115

Ökad tillgång på avskrivningsmedel och övriga likvida me
medel

för kapitalinvesteringarnas finansiering...... +140

Ökad disposition av rörliga krediter.................... — 50

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga överskott .... +211

Av sammanställningen framgår, att totalbudgetsaldot kan väntas bli omkring

680 milj. kr. bättre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.

Detta förklaras i första hand av den betydande inkomstökningen å driftbudgeten.

Höjningen av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet ger

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

sålunda 300 milj. kr. och det förbättrade skatteunderlaget — i fjolårets

kompletteringsproposition räknades med en ökning av lönesumman för år

1961 med 9 procent och för 1962 med 3 å 4 procent, medan riksrevisionsverkets

kalkyl nu grundas på ökningar av 11 respektive 8 å 9 procent — höjer

upp inkomstskattetiteln med 300 milj. kr. Inkomstbortfallet till följd av de

hösten 1961 beslutade lättnaderna i den direkta beskattningen påverkar inkomstskattetiteln

endast vid ett uppbördstillfälle under budgetåret 1961/62.

Samtidigt motväges till stor del de å tilläggsstat tillkomna utgifterna av reservationsmedelsökningar

och besparingar på driftbudgeten.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1962/63. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 18 827 milj. kr. Utgifterna upptogs till 17 324 milj. kr., i

vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningarna

med 150 milj. kr. Vidare räknades med en nettoåterföring av kommunalskattemedel

å 25 milj. kr. Jag redovisade följaktligen ett överskott på

driftbudgeten om 1 528 milj. kr.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna kommer statsinkomsterna för

nästa budgetår att uppgå till 19 206 milj. kr., vilket belopp är 379 milj. kr.

högre än det som redovisades i statsverkspropositionen. Förenämnda inkomstsiffra

bygger på riksrevisionsverkets förnyade beräkning (bihang B),

för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.1 Jag har dock

företagit vissa justeringar av dessa beräkningar, bl. a. med hänsyn till återverkningarna

av lönehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Den största avvikelsen från statsverkspropositionens inkomstsiffra

hänför sig till inkomstskattetiteln, som nu uppföres med ett 400 milj. kr.

högre belopp än tidigare. Denna ökning är såtillvida rent formell som den

betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter för att kompensera

kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Statsverkspropositionens

beräkning av titeln förutsatte, att kommunerna skulle kompenseras

för skattebortfallet genom direkt belastning av inkomsttiteln under

budgetåren 1961/62 och 1962/63. I anslutning till Kungl. Maj :ts numera

framlagda förslag (propositionen nr 69) skall emellertid ifrågavarande

kompensation utbetalas från ett särskilt anslag å driftbudgeten. Detta medför

för inkomstskattetiteln en minskning av förskottet till kommunerna

med 420 milj. kr. I övrigt innebär de nya uppskattningarna endast helt obetydliga

förändringar i jämförelse med senaste beräkning. Beräkningen bygger

sålunda på en stegring av den totala lönesumman med 8 å 9 procent under

1962 och 6 procent under 1963. Detta innebär i förhållande till de grunder

som statsverkspropositionens inkomstberäkning baserats på ett oförändrat

antagande för 1962, medan siffran för 1963 uppjusterats med ett par procentenheter.

Beträffande bolagen anlages nu att deras till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 5 procent mellan

1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Effekten av skatteunderlagets

totala ökning i nu föreliggande beräkning i förhållande till stats
1

I detta betänkande bar redogörelsen lämnats ovan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

verkspropositionen motväges dock av ökade utbetalningar från titeln till

följd av höjda sjukförsäkringsavgifter enligt propositionen (nr 90) till årets

riksdag med förslag till lag om allmän försäkring m. m. De väsentligaste

förändringarna å olika inkomsttitlar i förhållande till statsverkspropositionen

framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... + 400 milj. kr

Bensin- och brännoljeskatt .............................. — 50 » »

Särskilda varuskatter.................................... + 15 » »

Skatt å sprit .......................................... + 50 » »

Energiskatt ............................................ — 20 » »

Statens affärsverksfonder ................................ — 42 » »

Övriga inkomsttitlar (netto).............................. + 26 » »

Totalt -f- 379 milj. kr.

Jag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka

den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser

inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I föreliggande beräkningar upptages nu en nettoavsättning av kommunalskattemedel

till budgetutjämningsfonden av 400 milj. kr. Förändringen i

förhållande till statsverkspropositionen hänger samman med att förskottet

till kommunerna, som nämnts i det föregående, minskats med 420 milj. kr.

Även beträffande utgifterna å driftbudgeten lämnas i det följande en särskild

redogörelse. En beloppsmässigt mycket betydande utgiftsförändring

sedan statsverkspropositionen hänför sig till det i det föregående omnämnda

anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års

ortsavdragsreform om 420 milj. kr. och som motsvaras av en lika stor utgiftsminskning

å inkomstskattetiteln. Av den efterföljande redogörelsen

framgår vidare, att statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och

sjukkassor tillhopa ökar med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som

preliminärt upptagits i statsverkspropositionen samt att underskottet å riksgäldsfonden

beräknas minska med 55 milj. kr. Lönehöjningarna för de statsanställda

kan uppskattas komma att belasta driftbudgetens utgiftssida med

sammanlagt 437 milj. kr., förutom den effekt uppgörelsen kan få för belastningen

på täckningsanslaget för SJ:s underskott. För att begränsa SJ:s

merkostnader härför, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till drygt

130 milj. kr., kommer, som jag redan nämnt, vissa taxehöjningar att vidtagas.

Trots detta torde merbelastningen på underskottsanslaget komma att

uppgå till 30 milj. kr. Det bör understrykas, att även den redovisade beräkningen

av inkomsterna från vissa andra affärsverk bygger på förutsättningen

att lönemerkostnaderna skall kunna motvägas av rationaliseringar och

taxepolitiska åtgärder.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari

framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 1 001 milj.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 21

kr. från 17 174 till 18 175 milj. kr. Inklusive SJ:s beräknade ökade underskott

stiger driftbudgetens utgifter till 18 205 milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 250 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För

egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande

förbrukning kommer att stanna vid 150 milj. kr. eller samma belopp som

upptagits i statsverkspropositionen.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna

med 851 milj. kr. Efter en bokföringsmässig korrigering med 400

milj. kr. motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel som, enligt

vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas till budgetutjämningsfonden,

uppgår överskottet till 451 milj. kr. I statsverkspropositionen redovisades,

som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott på 1 528 milj. kr.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 451 milj.

kr. kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i form av

anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att under budgetåren

1956/57—1961/62 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit i

följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen 175, 512,

319, 104, 147 respektive 287 milj. kr. eller med i genomsnitt ca 260 milj. kr.

per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,

framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa

med sammanlagt 73 milj. kr. Denna ökningssiffra är i huvudsak sammansatt

av nytillkomna anslag för aktieteckning i ett institut för exportkrediter

och särskild lagring av livsmedel å 50 respektive 33 milj. kr. samt

en minskning genom överföring till driftbudgeten av ett preliminärt upptaget

belopp å 20 milj. kr. för bilateralt finansiellt bistånd. Investeringsanslagens

summa uppgår därmed till 2 683 milj. kr. I fråga om utvecklingen

av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder uppgifter från de fondförvaltande

myndigheterna på en minskning under budgetåret 1962/63 med i

runt tal 300 milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning

av 100 milj. kr. Detta antagande synes erfarenhetsmässigt mera sannolikt

och torde därför behållas.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 1 281 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den förändring

som redovisats i det föregående, uppgår till 2 783 milj. kr. kan det totala

medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till (2 783 —

1 281) 1 502 milj. kr. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation

för eventuella tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen

öka med 50 milj. kr. från utgången av budgetåret 1961/62 till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Drift
Milj.

1955/56

1956/57

1957/58

Inkomster.................................

10 072

9 691

10 691

10 978

12019

12120

Utgifter...................................

överskott eller underskott

+ 381

- 287

- 101

Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ............................

- 250

•+ 131

- 100

•- 387

- 250

• - 351

Överskott eller underskott

1 Därav riksstat 15 914 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

‘ Därav riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning

150 mkr.

* Därav riksstat 15914 mkr, tilläggsstat I och II 411 mkr, beräknad reservationsmedelsökning

100 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 38 mkr.

4 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr.

utgången av 1962/63. Det synes inte finnas skäl att nu frångå denna beräkning.

För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter

måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en

totalbudget. Resultatet redovisas i tabellen på s. 24.

I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel inte representerar någon

kassamässig inkomst respektive utgift för staten.

Kapital
Mil],

1955/56

1956/57

1957/58

Investeringsanslag ..........................

2 272

2 046

2 510

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..............................

- 1244

- 1403

- 1306

Återstående medelsbehov

1028

643

1 204

1 Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

* Därav riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar

100 mkr.

3 Därav riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 115 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar

100 mkr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

budgeten

kr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

23

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

enl. riks- staten

enl. stv.- prop. 1962

ny beräk- ning

enl. stv.- prop. 1962

ny beräk- ning

12 604

12 743

13 657

13 698

16 641

14 829

17 083

116 014

17 972

* 16 200

17 963

»16 187

18 827

*17 324

19 206

*18 355

- 139

- 41

+ 1812

+ 1069

+ 1 772

+ 1776

+ 1503

-f- 851

- 200

— 350

— 350

— 450

— 500

+ 25

— 400

- 339

- 41

+ 1462

+ 719

+ 1 322

+ 1276

+ 1528

+ 451

• Därav kompl. riksstatsförslag 18 205 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150

mkr.

6 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto

riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budget

året 1958/59).

Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna

för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om

701 milj. kr. mot ett överskott om 211 milj. kr. för innevarande budgetår.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten

för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens

saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss

beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.

budgeten

kr.

1958/59

1959/60

1 0/61

1961/62

1962/63

enl. riks- staten

enl. stv.- prop.1962

ny beräk- ning

enl. stv.- prop.1962

ny beräk- ning

2 441

2 675

2 526

12 680

a2 766

*2 795

*2 710

‘2 783

- 869

- 998

-1 134

-1 140

-1 255

—1 280

— 1278

—1 281

1 572

1 677

1 392

1 540

1 511

1515

1482

1502

4 Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

* Därav kompl. riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Totalbudgeten

Milj. kr.

1960/61

1961/62

1962/63

Riks-

Stv.

Ny be-

Stv.

Ny be-

stat

prop.

räkning

prop.

räkning

1962

1962

överskott ( 4-) eller underskott (—)

på driftbudgeten..............

+ 1462

+ 719

+ 1322

+ 1276

+ 1528

+ 451

Avsättning (+) resp. återföring (—)

av kommunalskattemedel ......

+ 350

+ 350

+ 450

+ 500

- 25

+ 400

Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-

ter avdrag för avskrivningar o.

dyl.........................

-1392

-1540

-1511

-1515

- 1432

-1502

ökad ( —) resp. minskad ( + ) dis-

position av rörliga krediter ....

- 39

—

— 100

— 50

- 50

- 50

Totalbudgetens saldo

+ 381

— 471

* + 161

+ 211

2+ 21

CO

1

<1

O

1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av

statstjänstemännens löner för 1962).

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens

löner för 1962 och 1963).

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

1951/52 ..........

......... + 434

1957/58 .........

......... — 1 135

1952/53 ..........

.........— 746

1958/59 .........

......... — 1 428

1953/54 ..........

......... — 1 098

1959/60 .........

......... — 1632

1954/55 ..........

......... — 1 085

1960/61 .........

......... + 381

1955/56 ..........

......... — 598

1961/62 .........

......... + 211

1956/57 ..........

......... — 762

1962/63 .........

.........»— 701

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1962/63 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens

förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats så
-

lunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 8 200 000 000

Lotterivinstskatt........................................ 84 000 000

Fordonsskatt .......................................... 480 000 000

Bensin- och brännoljeskatt .............................. 1 000 000 000

Särskilda varuskatter .................................. 380 000 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

25

Omsättningsskatt å motorfordon.......................... 205 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m................. 50 000 000

Skatt å sprit .......................................... 1 300 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker .......................... 185 000 000

Energiskatt ............................................ 600 000 000

Postverket (överskott) ................................ 13 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 421 000 000

kronor.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna I: 725 och 11: 880 erinras bl. a. om att fjolårets beskattningsreform

medförde en skattejämkning på ca 300 milj. kronor men att motionärerna

— även om utsikterna till ytterligare skattesänkning av dem då

bedömdes såsom begränsade — likväl ansåg en ytterligare lältnad med ca

100 milj. kronor möjlig. I kompletteringspropositionen har departementschefen

beräknat driftbudgetöverskottet till 451 milj. kronor och ansett att utrymme

för skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes

i kalkylerna enligt propositionen nr 150 saknas. Motionärerna betonar att

försiktighet måste iakttagas härvidlag men framhåller att departementschefen

bedömt det statsfinansiella läget, särskilt inkomstutvecklingen, alltför

pessimistiskt. De finner det realistiskt att räkna med att statsinkomsterna

under budgetåret 1962/63 blir minst 400 milj. kronor högre än enligt

kompletteringspropositionen. Ett driftbudgetöverskott på 800—900 milj.

kronor förefaller dem således sannolikt. Statsfinansiellt bör således finnas

visst utrymme för angelägna skattesänkningsreformer. Motionärerna är

emellertid införstådda med att den ovanligt kraftiga löneglidningen under

det senaste året slår igenom i form av höjda priser. Det gäller att bemästra

tendenserna till kostnadsinflation, bl. a. genom att anpassa avtalsrörelserna

till den faktiska ekonomiska situationen. Även om det är motiverat att räkna

med en viss konjunkturavmattning, kan dock konjunkturutsikterna enligt

motionärernas uppfattning karakteriseras som relativt goda även för

den näraliggande framtiden.

Med hänsyn till det anförda måste det samhällsekonomiska utrymmet för

skattelättnader med omedelbar aktualitet anses förhållandevis begränsat.

Den reform som i första hand bör komma till stånd är skattefinansiering av

socialförsäkringarna. Såsom andra angelägna objekt för skattereformer anger

motionärerna fördelningen av skatt mellan stat och kommun, ortsavdragen

samt åtgärder beträffande ensamstående barnförsörjare och småföretagare

in. in.

3 Bihang till riksdagens protokoll It)62. 7 samt. Nr 50

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Vad särskilt angår skattefinansieringen av socialförsäkringsförmånerna

har detta spörsmål redan berörts i vissa motioner, som motionärerna väckt

vid riksdagens början. Därvid framhölls att målet måste vara en skattefinansiering

av de grundläggande socialförsäkringsförmånerna och således en

total avveckling av ifrågavarande avgifter. Dessa spörsmål borde närmare

övervägas av allmänna skatteberedningen, men direkt yrkande framställdes

om att alla medborgare som saknade beskattningsbar inkomst skulle befrias

från socialförsäkringsavgifterna. I anslutning till nu förevarande motioner

upplyser motionärerna att ett fullständigt avskaffande av avgifterna skulle

medföra ett betydande bortfall; enbart avskaffande av folkpensionsavgiften

skulle — inbegripet avdragsrättens effekt — medföra ett inkomstbortfall å

i runt tal 1 100 milj. kronor. Därför bör en mera begränsad reform genomföras,

enligt vilken folkpensionsavgiften skulle uttas på den till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten och i övrigt enligt nu gällande regler,

d. v. s. med 4 procent och högst 600 kronor. Till en början skulle en

sådan reform för helt år räknat medföra en skattebefrielse å tillhopa 340

milj. kronor.

Enligt motionärerna i motionerna I: 726 och II: 879 framgår det av kompletteringspropositionen

vilket utomordentligt nära samband det råder mellan

den ekonomiska politiken och omfattningen av statens utgifter och inkomster.

Den nu föreliggande propositionen bildar lika litet som den under

januari i år framlagda finansplanen ett tillfredsställande underlag för en

självständig konjunktur- och budgetbedömning. Den av regeringen förda

politiken leder också till ständigt ökade utgifter, ett ständigt ökat behov av

statsinkomster, ökade svårigheter att bibehålla ett fast penningvärde ävensom

framtida svårigheter att öka produktionen och bibehålla full sysselsättning.

I stor utsträckning har dessa tankegångar redan redovisats i tidigare

framställningar men sammanfattningsvis erinras om förslagens huvudsakliga

innebörd.

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att underlätta näringslivets

anpassning till den europeiska stormarknaden. Företagens konkurrenskraft

är bl. a. beroende på kostnadsnivån och därmed den allmänna löneutvecklingen

men den påverkas också av de skatter, som belastar företagen. Framlagda

motioner rörande företagsbeskattningen avser bl. a. att gynna produktionen.

En snabb anpassningsförmåga till nya efterfrågeförhållanden eller produktionsförutsättningar

kräver ökad rörlighet i det ekonomiska livet. Detta

gäller både arbetskraft och kapital. Arbetsmarknadspolitiken bör därför

underlätta arbetskraftsförflyttning och strukturrationalisering. Friare konkurrensförhållanden

på bostadsmarknaden bör också eftersträvas.

Det frivilliga sparandet bör stimuleras och penningvärdet bevaras. Därvid

bör den statliga inkomstskatten göras proportionell för det stora flertalet

skattebetalare. Utgiftsexpansionen hos staten och kommunerna bör hållas

tillbaka.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

27

De statsfinansiella verkningarna av motionärernas under innevarande

riksdag väckta förslag redovisas i tabellform. Härvid bortses från skattesänkningarna

och vidare redovisas endast den budgetförstärkning som med

övriga förslag skulle åstadkommas. Av tabellen framgår att motionärerna

föreslagit budgetförstärkningar, som ger utrymme för skattesänkningar med

351 milj. kronor för budgetåret 1962/63 och 422 milj. kronor för budgetåret

1963/64.

De väsentligaste posterna bakom dessa siffror avser bostadspolitiken; bl. a.

innebär förslaget om ränteeftergifter en utgiftsminskning på 195 milj. kronor

för budgetåret 1962/63. Bland förordade besparingar nämnes vidare begränsning

av driftbidraget å 30 milj. kronor till SJ m. m.

De av motionärerna förordade skattelättnaderna redovisas likaledes i tabellform.

Det sammanlagda inkomstbortfallet anges till 342 milj. kronor för

budgetåret 1962/63 och 624 milj. kronor för budgetåret 1963/64.

Den föreslagna nettoförstärkningen av budgeten för budgetåret 1962/63,

351 milj. kronor, uppgår således till praktiskt taget samma belopp som det

föreslagna inkomstbortfallet, 342 milj. kronor. Motionärernas budget för

budgetåret 1962/63 får således anses lika stark som finansministerns.

Härutöver har yrkats åtgärder i syfte att gynna det enskilda sparandet.

De framlagda skatteförslagen avser såväl enskilda som företag. Vad de

förra angår har tyngdpunkten med hänsyn till progressionen lagts vid skatteskalorna.

Förbättringar i detta hänseende anses så angelägna, att motionärerna

föreslår riksdagen att göra uttalande i denna riktning.

Högerpartiets alternativ är inte blott från skattebetalarnas synpunkt utan

även samhällsekonomiskt — på längre sikt också statsfinansiellt — hållbarare

än regeringens budgetalternativ, samtidigt som det bildar underlag för

en snabbare och säkrare välståndsökning i vårt samhälle samt för ett vidgande

av den enskildes bestämmanderätt.

Till stöd för yrkandena i motionerna I: 121 och II: 881 uttalas inledningsvis

att av den i propositionen redovisade utgiftsökningen för budgetåret

1962/63, 1 031 milj. kronor, är 420 milj. kronor — kompensationen till kommunerna

för ortsavdragshöj ningen — av formell natur och innebär ingen

reell utgiftsökning. Ifrågavarande utgift avser dessutom ett och ett halvt år,

varför 140 milj. kronor bortfaller beträffande budgetåret 1963/64. Den redovisade

utgiftsökningen med 150 milj. kronor för minskning av den samlade

behållningen på reservationsanslagen bör lämnas åt sidan vid beräkning av

budgetutfallet. Förfarandet innebär att ett och samma anslagsbelopp skattemässigt

täcks två gånger. Det redovisade överskottet för driftbudgeten med

451 milj. kronor bör därför justeras till 600 milj. kronor.

Beträffande driftbudgetens inkomstsida anföres i huvudsak. Inkomsterna

beräknas på grundval av en förväntad ökning av skatteunderlaget med 8 å 9

procent. Motsvarande ökning anges i nationalbudgeten till It) procent. Skillnaden

mellan de olika procenttalen representerar ett inkomstbelopp av 100 å

200 milj. kronor. Riksbankens vinst har redovisats med oförändrat 50 milj.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

kronor. Vinsten före avsättningar var emellertid för budgetåret 1961/62

230 milj. kronor, varför den bör kunna upptas till 100 milj. kronor. Detta

är mindre än hälften av fjolårets vinst och innebär alltså en försiktig uppskattning.

Driftbudgetens verkliga överskott kan därför beräknas till ca 800

milj. kronor i stället för redovisade 450 milj. kronor.

I motionerna göres dessutom vissa erinringar mot redovisningen angående

den statsfinansiella utveckligen budgetåren 1963/64—1965/66. Redovisningen

grundar sig på en ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen.

Detta innebär att penningvärdet antas bli konstant, vilket är ett orealistiskt

antagande. Dessutom har inte gjorts någon justering för transaktioner av

kommunalskattemedel. Enbart en justering med hänsyn härtill innebär för

budgetåren 1963/64—1965/66 en förändring i inkomsterna med -j- 875,

1 000 resp. -f- 975 milj. kronor i stället för redovisade + 150, -j- 850 resp.

-f- 1 250 milj. kronor.

I motionerna lämnas en sammanfattande redogörelse beträffande de motioner,

som under innevarande års riksdag väckts av motionärerna och i

vilka yrkats skattelättnader eller utgiftsökningar. Netto skulle den av motionärerna

förordade budgetpolitiken innebära en minskning av överskottet

för nästa budgetår med 300 milj. kronor. Motionärerna anser, att skatten på

sprit och vin bör höjas samt att regeringens politik beträffande byggnadsverksamheten

icke är tillfredsställande. Motionsyrkandena beträffande ortsavdragen,

skatteskalorna och skattelättnader för ensamstående barnförsörjare

har ännu icke behandlats av riksdagen. Övriga motionsyrkanden har avslagits.

I motionerna 1: 728 och II: 878 erinras om att i kompletteringspropositionen

— även om hänsyn tas till den bokföringsmässiga avsättningen till budgetutjämningsfonden

å 400 milj. kronor — för budgetåret 1962/63 redovisas

ett driftbudgetöverskott å 451 milj. kronor. Departementschefen har därvid

bedömt konjunkturutsikterna såsom mindre gynnsamma än under föregående

år. Även inom näringslivet torde man allmänt anse, att en viss nedgång

i konjunkturen är att vänta. Under sådana förhållanden föreligger enligt

motionärernas uppfattning inte något behov av en överbalanserad driftbudget.

En sänkning av statsskatterna är därför motiverad såväl av samhällsekonomiska

som av statsfinansiella skäl, i förevarande fall genom

sänkning av uttagningsprocenten. En sådan skattesänkning, här beräknad

till 450 milj. kronor för helt år, är ägnad att stimulera arbetsvilja och företagsamhet.

I motionerna I: 729 och II: 877 framhålles att metoden med totalbalansering

av budgeten innebär försök att skapa motiveringar för ytterligare stegring

av skattetrycket. Trots denna metod visar emellertid totalbudgeten för

budgetåret 1961/62 ett överskott med 211 milj. kronor. Driftbudgeten för år

1961/62 visar ett överskott med 1 276 milj. kronor och för år 1962/63 ett

överskott med 1 500 milj. kronor. Statens finanser måste betecknas som

goda.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

29

Beträffande löner och priser anföres att prishöjningarna med 5 procent,

som anges i nationalbudgeten, inte är förorsakade av lönestegringar. Prishöjningarna

heror till stor del på bristande prisövervakning från statens

sida, improduktiva militärutgifter, högräntepolitiken och skattepolitiken beträffande

de indirekta skatterna.

När det gäller den allmänna skattepolitiken anföres. Statens ekonomiska

resurser bör tillskapas genom att den statliga verksamheten på produktionslivets

område utvidgas, genom skärpning av förmögenhetsskatten och bolagsskatten.

Vanliga inkomsttagare bör erhålla skattelättnad. Förvärvsavdraget

för kvinnor med minderåriga barn och för ensamstående försörj are

bör höjas till 4 000 kronor. Vidare bör staten överta de utgifter som kommunerna

har för folkpensionering, polisväsendet och skolväsendet.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1962/63

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,

att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1962/63.

Beträffande uttagningsprocent en för senare hälften av budgetåret 1962/

63 har i motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av

herrar Fröding och Hedin yrkats sänkning till 90, medan i motionerna I: 729

av herr öhman in. fl. och II: 877 av herr Hagberg in. fl. förordats bifall till

förslaget i propositionen.

Av den redogörelse för budgetläget som departementschefen lämnat i propositionen

framgår att det sannolika utfallet av statsregleringen för det nu

löpande budgetåret torde undergå endast en mindre förändring i förhållande

till vad som förutsågs i årets statsverksproposition. Totalbudgeten för budgetåret

1961/62 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar antas visa

elt överskott av ca 210 milj. kronor mot i statsverkspropositionen angivet

överskott av 160 milj. kronor. I jämförelse med utfallet för närmast föregående

budgetår, 1960/61, innebär de nu framlagda beräkningarna en försvagning

av budgeten med ca 170 milj. kronor.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten för

budgetåret 1962/63 ett formellt överskott av ca 21 milj. kronor. Därvid

hade emellertid hänsyn inte tagits till vissa betydande utgiftsändringar, varom

förslag skulle komma att föreläggas riksdagen men vilka då inte kunde

till beloppet fixeras. Sedan uppgift om utgiftsökningarnas storlek numera

vunnits ger de nya beräkningar, som redovisas i kompletteringspropositio
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

nen, vid handen att en inte obetydlig försvagning av budgeten ägt rum från

innevarande budgetår. Totalbudgeten kan således numera antas resultera i

ett underskott av ca 700 milj. kronor, innebärande en omsvängning i totalbudgetens

saldo med ca 900 milj. kronor.

Departementschefen har i propositionen bedömt denna budgetförsvagning

som försvarbar med hänsyn till att en avmattning av den under de senaste

åren rådande högkonjunkturen nu synes ha inträtt. Utskottet delar denna

uppfattning och vill understryka att förändringen i budgetläget till stor del

har sin förklaring i ökade statliga utgifter för socialförsäkringen, som på

olika sätt förbättrats och utbyggts, och i beslutade ökningar av de statliga

investeringarna på bl. a. utbildningens och sjukvårdens områden. Detta innebär

att angelägna statliga investeringar, som hittills fått stå tillbaka med

hänsyn till bristen på samhällsekonomiskt utrymme, nu kan komma till

stånd.

Den ytterligare försvagning av budgeten som skulle följa av ett bifall till

yrkandet i motionerna I: 728 och II: 878 om sänkning av uttagningsprocenten

för statlig inkomstskatt, bör däremot enligt utskottets mening inte accepteras.

Inte minst med hänsyn till att den i motionerna föreslagna åtgärden

automatiskt återverkar åtminstone på första hälften av budgetåret 1963/

64 finns i detta sammanhang anledning att beakta det statsfinansiella perspektivet

på något längre sikt.

I samband med kompletteringspropositionen redovisas vissa kalkyler rörande

utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter under de tre budgetåren

1963/64, 1964/65 och 1965/66. Kalkylerna utvisar en stegring av

utgifterna under vissa angivna förutsättningar med 800, 1 000 resp. 900

milj. kronor, medan inkomsterna vid en ökning av skatteunderlaget i takt

med den totala produktionsstegringen, som antagits vara 4 procent per år,

beräknas stiga med 200, 900 resp. 1 300 milj. kronor. Den förhållandevis

obetydliga ökningen av statsinkomsterna under budgetåret 1963/64 beror

främst på att en exceptionellt stor utbetalning av kommunalskattemedel

faller på detta år och vidare på att beloppet av kvarstående skatt såsom en

följd av 1961 års skattereform kan beräknas bli betydligt mindre än vanligt.

Då statsutgifterna för samma budgetår utvisar en mer normal utveckling

föreligger enligt departementschefens mening risk för att det statliga

lånebehovet för budgetåret 1962/63 — vilket behov såsom ovan framhållits

kan beräknas till 700 milj. kronor — kan komma att ytterligare ökas kraftigt

under budgetåret 1963/64. Såsom departementschefen uttalat i propositionen

synes den slutsatsen av kalkylerna kunna dras att utrymme för

skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes i kalkylerna

saknas, om nuvarande åtaganden skall kunna infrias och en rimlig konjunkturpolitisk

rörelsefrihet bevaras. I varje fall synes det utskottet inte

lämpligt att i detta läge tillstyrka en skattesänkning av den natur som förordats

i motionerna 1:728 och 11:878, vilken åtgärd enligt motionärernas

beräkningar medför ett årligt inkomstbortfall av drygt 450 milj. kronor varav

ca 150 milj. kronor faller på budgetåret 1962/63.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

31

Utskottet anser sig med stöd av det anförda böra tillstyrka departementschefens

förslag att procenttalet för uttagande av statlig inkomstskatt för

senare hälften av budgetåret 1962/63 fastställes till 100. Yrkandet i motionerna

I: 728 och II: 878 avstyrkes alltså av utskottet.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att utskottet inte kan dela

den i motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin

in. fl. framförda uppfattningen att inkomstkalkylen i propositionen för

budgetåret 1963/64 bör uppjusteras med hänsyn till transaktioner rörande

kommunalskattemedel. Kalkylen avser den kassamässiga utvecklingen av

statsinkomsterna vid olika redovisade antaganden om skatteunderlagets stegring.

Det är utvecklingen av statens lånebehov som är avgörande för bedömningen

av budgetpolitikens utformning och denna påverkas av statens kassamässiga

inkomster och ej av de i motionerna berörda bokföringsmässiga

minnesposterna.

I nyssnämnda motioner liksom i motionerna I: 725 av herr Bengtson

in. fl. och II: 880 av herr Hedlund m. fl. anföres vidare att riksrevisionsverkets

antaganden om skatteunderlagets ökning under 1962/63 kan visa sig

innebära någon underskattning av den faktiska stegringen. Även departementschefen

berör denna eventualitet, som självfallet med hänsyn till den

ofrånkomliga osäkerheten i beräkningarna inte kan uteslutas. Vid bedömningen

av effekten på budgetutfallet av sådana avvikelser bör emellertid för

det första framhållas att redovisningen av statens beräknade utgifter är

ofullständig genom att något belopp av beräkningstekniska skäl inte kan införas

för täckning av erfarenhetsmässigt under budgetåret uppkommande

behov av tilläggsstater. Under de senaste sex budgetåren har dessa (exkl.

löner) i genomsnitt representerat en årlig utgiftssumma av ca 260 milj.

kronor.

Även ur en annan synpunkt är det enligt utskottet angeläget att understryka

att en ännu snabbare ökning av skatteunderlaget än den som antagits

av riksrevisionsverket icke utgör något bevis för att ett utrymme för skattesänkningar

föreligger. Ur samhällsekonomisk synpunkt är tvärtom en sådan

inkomstökning, om den skulle inträda, tecknet på en balansrubbning av

ekonomin som motiverar eu skärpning i kraven på budgetbalansen.

Utskottet har vidare all la ställning till yrkandena i motionerna I: 726

av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt I: 729 av

herr ölinuan m. fl. och II: 877 av herr Hagberg in. fl. om att riksdagen skall

i vissa hänseenden uttala sig närmare om inriktningen av allmänna skatteberedningens

utredningsarbete. Såsom föregående års bevillningsutskott uttalat

i betänkande nr 60 vid behandlingen av liknande motionsyrkande kan

dylika uttalanden inte anses lämpliga. Enligt givna direktiv har skatteberedningen

möjlighet att överväga mycket långtgående reformer, och hinder möter

ej enligt direktiven för utredningen att framlägga delförslag rörande centrala

punkter, där ctl snabbt genomförande av reformer visar sig önskvärt. Enligt

utskottets mening bör eventuella framtida förändringar i den totala

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

skattebördan ligga utanför utredningens arbetsområde, då de betingas av

politiska värderingar och beslut. Uttalanden av den art motionärerna önskat

skulle innebära att utredningens möjligheter till ur olika synpunkter lämpliga

lösningar allvarligt försvåras. Utskottet avstyrker därför de föreliggande

motionsyrkandena.

Vad angår yrkandet i motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och

11:881 av herr Ohlin in. fl. om utformningen av statens skattepolitik vill

utskottet framhålla att utskottet tidigare under riksdagen i särskilda betänkanden

behandlat de i motionerna upptagna skattefrågorna. Vad motionärerna

förordat har antingen avslagits av riksdagen eller också — såsom

beträffande inkomstskatteskalor och ortsavdrag — avstyrkts av utskottet i

ännu inte avgjort betänkande. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte i

detta sammanhang böra göra något ytterligare uttalande i ämnet. Det sagda

äger även tillämpning på vad som i hithörande frågor anförts i motionerna

I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher in. fl. samt

I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr Hedlund in. fl. Nämnas

må att årets riksdag tidigare avvisat de i motionerna I: 726 och II: 879 förordade

besparingsförslagen. Av de i motionerna I: 725 och II: 880 behandlade

frågorna har utskottet i andra sammanhang vid årets riksdag uttalat

att såväl frågan om socialförsäkringarnas finansiering som spörsmålet om

höjning av ortsavdragen utöver vad som beslöts vid 1961 års höstriksdag är

föremål för prövning av allmänna skatteberedningen.

Betfättande yrkandet i motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och

II: 881 av herr Ohlin in. fl. rörande beräkning av statens andel i vinsten

från riksbanken vill utskottet framhålla att det tillkommer bankoutskottet

att vid 1963 års riksdag avge förslag härutinnan. I avvaktan härpå bör motionerna

i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna I: 725 och

II: 880 samt motionerna I: 727 och II: 881.

De i propositionen framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar i

förhållande till statsverkspropositionen en ökning av 421 milj. kronor. Därvid

har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen

nr 150 föreslagna uttagningsprocenten upptagits med 8 200 milj.

kronor mot i statsverkspropositionen 7 800 milj. kronor. Denna ökning är

rent formell och betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter

för att kompensera kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.

Vad som anförts i motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och

II: 881 av herr Ohlin in. fl. samt I: 725 av herr Bengtson in. fl. och II: 880

av herr Hedlund m. fl. rörande påräkneliga inkomster på förevarande inkomsttitel

med hänsyn till förändringar i skatteunderlaget anser utskottet

inte — såsom torde framgå av det föregående — vara tillräckliga skäl till

uppräkning. Det må anmärkas att utskottet i betänkandet nr 45, som ännu

inte behandlats av riksdagen, avstyrkt föreliggande motionsyrkanden om

sänkning av inkomstskatteskalorna och generell höjning av ortsavdragen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

33

Den av utskottet föreslagna beräkningen av nu ifrågavarande inkomsttitel

grundas på förutsättningen att riksdagen bifaller vad sålunda föreslagits.

Riksdagens ställningstagande till övriga i samma betänkande reservationsvis

framställda yrkanden synes däremot inte påverka inkomstberäkningen.

Inkomsttiteln allmän varuskatt har såväl i statsverkspropositionen som

i propositionen nr 150 upptagits till 2 700 milj. kronor. I sammanhanget må

erinras om att utskottet i sitt betänkande nr 37 i anledning av väckta motioner

tillstyrkt vissa ändringar beträffande den allmänna varuskatten.

Kamrarna har stannat i olika beslut, i det att andra kammaren bifallit vad

utskottet hemställt, medan första kammaren beslutat att motionerna icke

skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Därest riksdagen vid den gemensamma

votering som förordats i bevillningsutskottets memorial nr 53 skulle

besluta om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt, kommer

detta att leda till en viss inkomstminskning för statsverket. Då denna kan

förutsättas blir relativt obetydlig, har utskottet likväl ansett sig kunna upptaga

inkomsttiteln i fråga till 2 700 milj. kronor.

Inte heller mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna

i övrigt har utskottet någon erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet, och med bifall till de likalydande

motionerna I: 729 av herr Öliman m. fl. och II: 877 av herr

Hagberg in. fl., såvitt motionerna avser skatteprocenten,

ävensom med avslag å de likalydande motionerna I: 728 av

herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av herrar Fröding

och Hedin — måtte besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1962/63 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson

in. fl. och II: 880 av herr Hedlund m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 726 av herr Hagberg m. fl.

och II: 879 av herr Heckscher in. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:727 av herr Lundström

in. fl. och II: 881 av herr Ohlin in. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 728 av herrar Ringaby

och Kaijser samt II: 878 av herrar Fröding och Hedin, även
-

som

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

5) de likalydande motionerna I: 729 av herr öhman m. fl.

och II: 877 av herr Hagberg m. fl.,

måtte, i den mån de inte kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1962/63 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 200 000 000

Kupongskatt ............................ 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgift ...................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt................. 115 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 84 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 115 000 000

Kronor

8 534 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................... 480 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............... 1 000 000 000 1 480 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 900 000 000

Allmän varuskatt........................ 2 700 000 000

Särskilda varuskatter.................... 380 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......... 205 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 50 000 000

Skatt å kaffe............................ 28 000 000

Tobaksskatt ............................ 1 000 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag

............................. 34 000 000

Skatt å sprit ........................... 1 300 000 000

Skatt å vin ............................ 120 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000

Statlig nöjesskatt ....................... 22 000 000

Energiskatt............................. 600 000 000

Postverket (överskott) .................................

7 544 000 000

13 000 000

Stockholm den 18 maj 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Söderquist, Yngve Nilsson, Wärnberg, Lundström, Sundin, Wikner och

Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson i

Svalöv, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Kristenson

i Göteborg, Larsson i Umeå och von Sydow.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och von Sydow, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 726 av

herr Hagberg in. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av herrar

Fröding och Hedin — ansett att utskottet under A) bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av Kungl. Maj :ts i proposition

nr 150 framlagda förslag angående skatteprocenten samt

med bifall till de likalydande motionerna I: 726 och II: 879

samt I: 728 och II: 878, förstnämnda motionspar såvitt här

är i fråga, ävensom i anledning av de likalydande motionerna

I: 729 och II: 877, sistnämnda motioner såvitt här är

i fråga — måtte — under uttalande att en utgifts- och inkomstpolitik

enligt de i motionerna I: 726 och II: 879 anförda

riktlinjerna bort och bör föras — besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt

a) för andra kalenderhalvåret 1962 med 100 procent av

grundbeloppet och

b) för första kalenderhalvåret 1963 med 90 procent av

grundbeloppet.

II) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som å s. 32 börjar med orden

»Vad angår yrkandet» och slutar med orden »av allmänna skatteberedningen»,

bort ersättas av text med följande lydelse:

»I motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr Hedlund

m. fl., I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt

I: 727 av herr Lundström in. fl. och II: 881 av herr Ohlin in. fl. behandlas

vissa frågor rörande skattepolitikens utformning. Utskottet finner anledning

att i förevarande sammanhang särskilt uppmärksamma vad som anförts i

det förstnämnda motionsparet. Såsom motionärerna framhåller drabbar be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

skattningen för närvarande de lägre inkomsttagarna i oproportionerligt stor

utsträckning. Motionärerna framför vissa riktlinjer för lindrande av skattebördan

i nämnda avseende. De grundläggande socialförsäkringsförmånerna

bör enligt motionärerna helt skattefinansieras. Den kommunala inkomstskatten

måste sänkas genom en rimligare kostnadsfördelning mellan staten

och kommunerna. Beträffande ortsavdragen bör målsättningen vara ett rimligt

skattefritt existensminimum. En höjning av ortsavdragen upp till 5 000

kronor för gifta och 2 500 kronor för ensamstående utan barn bör enligt

motionärerna kunna genomföras inom en relativt nära framtid. I sammanhanget

nämner motionärerna även åtgärder i skattelindrande syfte beträffande

vissa ensamstående barnför sörj are, småföretagare och mindre företag

i övrigt liksom åtgärder på beskattningsområdet i lokaliserings- och sysselsättningspolitiskt

syfte. Utskottet ansluter sig helt till den målsättning,

som motionärerna angivit.

Den närmaste etappen i det angivna syftet bör enligt motionärerna vara

en omläggning av folkpensionsavgiften, så att denna uttages på den till statlig

inkomstskatt beskattningsbara inkomsten i stället för på den taxerade

inkomsten men i övrigt enligt nu gällande regler, dvs. med 4 procent och

högst 600 kronor. Motionärerna förordar en sådan omläggning från och med

den 1 januari 1963. Första beskattningsåret uppgår en sådan lättnad till

sammanlagt cirka 340 milj. kronor, men på grund av tidpunkten för ikraftträdandet

skulle statens inkomstbortfall nästkommande budgetår utgöra endast

cirka 110 milj. kronor. Effekten av en sådan reform blir, att de som ej

uppnår beskattningsbar inkomst helt befrias från avgiften och att alla som

har beskattningsbar inkomst men vilkas taxerade inkomst ej överstiger

15 000 kronor helt kan tillgodogöra sig lättnaden. I högre inkomstlägen

minskas lättnaden successivt och upphör för gifta vid en taxerad inkomst

på cirka 20 000 kronor och för ogifta vid en taxerad inkomst på cirka 17 500

kronor.

Motionärerna hemställer på grundval härav, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t skall anhålla om skyndsamt framläggande av förslag, i erforderlig

omfattning till innevarande års höstriksdag, rörande skattelättnad och omfördelning

av skattetrycket i det angivna syftet. Såväl statsfinansiellt som

konjunkturpolitiskt bör, framhåller motionärerna, den förordade omläggningen

av folkpensionsavgiften nu vara möjlig att genomföra. Motionärerna

finner det realistiskt att räkna med att statsinkomsterna 1962/63 från nuvarande

bedömningsgrunder blir väsentligt högre än vad som förutsatts i

kompletteringspropositionen. Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker

därför motionerna 1:725 och 11:880. Till övriga motionsyrkanden

i förevarande sammanhang rörande skattepolitikens utformning anser sig

utskottet för närvarande inte böra ta ställning.»

dels ock att utskottet under B 1) bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 725 av herr Bengtson in. fl. och II: 880 av herr Hed
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

lund m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

skyndsamt framläggande av förslag, i erforderlig omfattning

till innevarande års höstriksdag, rörande skattelättnad

och omfördelning av skattetrycket i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.

HD av herrar Hagberg, Söderquist, Yngve Nilsson, Lundström och Nilsson

i Svalöv, fru Nettelbrandt samt herrar Larsson i Umeå och von Sydow, vilka

dels anfört följande:

»I fråga om skatteskalorna för den statliga inkomstskatten delar vi den

uppfattning, som kommit till uttryck i de likalydande motionerna I: 726 av

herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher in. fl. samt de likalydande

motionerna I: 727 av herr Lundström in. fl. och II: 881 av herr Ohlin m. fl.,

att den utformning som beslöts av fjolårets höstriksdag inte är tillfredsställande.

Bevillningsutskottet uttalade också vid frågans behandling i fjol,

att de då motionsvis framlagda ändringsförslagen ur teknisk synpunkt kunde

anses »äga vissa företräden» framför de i propositionen föreslagna skalorna.

En omedelbar ändring för att nå en mindre brant stegring av skatteuttaget

vid övergången från det proportionella skiktet anser vi angelägen. Beslut

härom kan fattas av årets riksdag. Sådant beslut bör ses som ett steg på vägen

mot en fortsatt, mera omfattande reformering av skalorna, innefattande

en ytterligare vidgning av den proportionella delen av skalan samt en lindring

i den för närvarande synnerligen hårda marginalskatten. Av de många

skilda uppgifter, som den pågående översynen av skattesystemet har att ta

itu med, utgör det här angivna problemet en av de viktigaste. Vi anser att

riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att allmänna skatteberedningen

bör arbeta med här angivna utgångspunkter vid utformningen av

sitt förslag till nya skatteskalor.»

dels ock ansett att utskottet under B 2) bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till motionerna I: 726 och II:

879, såvitt här är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen

bör, vid utformningen av sina förslag till statliga

skatteskalor, arbeta med utgångspunkt från att väsentligt

bredda det proportionella inkomstskiktet och lindra progressiviteten.

IV) av herrar Söderquist och Lundström, fru Nettelbrandt samt herr Larsson

i Umeå, vilka ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I propositionen---— — (= utskottet s. 29 rad 14 uppifrån—rad 16 nedifrån)

---- —-i propositionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

Vad beträffar budgetläget för det framförliggande finansåret har i de Iikalydande

motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och 11:881 av herr

Ohlin m. fl. framhållits att finansministern gått förbi vissa faktorer, som

emellertid bör beaktas. Motionärerna har inledningsvis påpekat att de kostnader,

som belastar budgeten för nästa finansår för höjd skatteersättning

till kommunerna i anledning av de höjda ortsavdragen (420 milj. kronor), i

verkligheten hänför sig till ett och ett halvt år. Ett belopp motsvarande halva

årskostnaden, 140 milj. kronor, kommer således att falla bort budgetåret

1963/64. Vidare har motionärerna understrukit svårigheten att med säkerhet

bedöma reservationsmedelsbehållningarnas utveckling. I princip bör

it rågavar ande utgiftspost, vilken av finansministern för nästa budgetår kalkylerats

till 150 milj. kronor, enligt motionärernas mening tagas med i en

kalkyl för statens lånebehov. Utskottet delar denna uppfattning. Efter korrigeiing

härför blir siffran för överskottet på driftbudgeten enligt riksstaten

för nästa budgetår 600 milj. kronor.

I likhet med vad som vidare framhållits i nämnda motioner — liksom i de

likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr

Hedlund in. fl. — vill utskottet fästa uppmärksamheten vid att den i nationalbudgeten

redovisade beräkningen av skatteunderlagets ökning år 1962,

vilken påverkar statsinkomsternas storlek budgetåret 1962/63, överstiger

det i propositionen valda antagandet med 1—2 procentenheter. Här föreligger

således en inkomstpost för statsverket av storleksordningen 100_200

milj. kronor, som inte är beaktad i propositionen och som enligt utskottets

mening utgör en säkerhetsmarginal vid budgetlägets bedömning.

Det i propositionen upptagna inkomstbeloppet för riksbanksvinsten nästa

budgetår framstår mot bakgrund av det faktiska utfallet av riksbankens rörelse

under senare år som alltför lågt. Utskottet delar här den bedömning

som gjorts i motionerna I: 727 och II: 881 och föreslår att inkomsten från

riksbanksfonden för nästa budgetår upptages med 100 milj. kronor.

Vad gäller redovisningen av statsinkomsternas utveckling de närmast

framförliggande budgetåren, vilken lämnas i särskild bilaga till propositionen,

vill utskottet med instämmande i det påpekande, som gjorts i motionerna

I: 727 och 11:881, understryka önskvärdheten av att den i motionerna

angivna justeringen för kommunalskattemedlen göres. En redovisning av

kommunalskattemedelstransaktionerna är nämligen nödvändig för att en

klar bild skall erhållas av inkomstförutsättningarna för driftbudgeten. Det

angelägna häri framstår klart mot bakgrund av att det enligt gällande budgetregler

är omfattningen av statens löpande utgifter — vilka skall upptagas

på driftbudgeten — som skall läggas till grund för skatteuttaget. Att

avvikelser härifrån kan bli motiverade av konjunkturpolitiska hänsyn, är en

annan fråga.

Sammanfattningsvis innebär den bedömning av budgetläget som utskottet

här gjort att driftbudgetöverskottets storlek för nästa finansår med de

angivna förutsättningarna kan beräknas till ca 800 milj. kronor. Den skatte-

och anslagspolitik, som förordats i de likalydande motionerna I: 727 av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

39

herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin m. fl. och som utskottet anser

väl avvägd, skulle medfört ett överskott av ca 500 milj. kronor. Härtill vill utskottet

tillfoga att för den händelse en mera väsentlig avmattning i konjunkturen

skulle komma att inträffa, kommer givetvis budgetutfallet att

påverkas härav. I ett sådant läge är å andra sidan en mindre överbalanserad

budget naturlig.

Det bör vidare tilläggas att utskottet delar uppfattningen i motionerna

I: 727 och II: 881 att en anpassning av spritpriserna till den aktuella löneoch

prisnivån genom en höjning av alkoholbeskattningen är väl motiverad

av ngkterhetspolitiska skäl. Den statsfinansiella effekten av en sådan framtida

höjning har utskottet självfallet inte kunnat beakta vid bedömningen av

läget.

Vad gäller skattepolitikens utformning vill utskottet starkt betona önskvärdheten

av att den orättvisa mot stora grupper av skattskyldiga med låga

och medelstora inkomster, som beslutet vid föregående höstriksdag innebar,

så snabbt som möjligt avlägsnas. En omedelbar höjning av de skattefria

bottenavdragen (ortsavdragen) är av denna anledning ytterst välmotiverad.

Detsamma gäller den nuvarande gränsen i fråga om barnets ålder (nu 16

år) för rätt till samma beskattning som den fullständiga familjen för de

ensamstående barnförsörjarna. Även den statliga inkomstskatteskalan bör

reformeras. I första band bör den markanta stegring i skatteuttaget, som

skalan enligt höstriksdagens beslut innebär för inkomster i den progressiva

delens nedre inkomstskikt, skyndsamt mildras. Härutöver är det enligt utskottets

uppfattning angeläget att den allmänna skatteberedningen vid sin

översyn av skalorna tar i sikte att utarbeta förslag, som innebär en fortsatt

breddning av skiktet för proportionell beskattning och en lindring i progressivitet

och marginalskatt. En sådan mera omfattande reform bör givetvis

även innesluta en höjning av de skattefria bottenavdragen.

Vad i övrigt angår inkomstbeskattningen för fysiska personer vill utskottet

starkt betona angelägenheten av en väsentlig höjning av förvärvsavdragen

i främsta rummet i de fall där den skattskyldige bar minderåriga barn.

Här angivna lättnader i inkomstskatten anser utskottet böra komma i första

hand.

Den aktuella konjunktursituationen med dess tydliga drag av en pågående

kostnadsinflalion samtidigt med avmattningstendenser och sysselsättningssvårigheter

inom vissa sektorer gör det angeläget att bl. a. med

härför anpassade ändringar i skattelagstiftningen söka motverka kostnadsstegringarna.

Här kommer såsom framhållits i vissa av de nu väckta motionerna

drivmedelsbeskattningen, varulagervärderingsreglerna och omsbelastningen

av produktionsförnödenheterna in i bilden. Utskottet vill med

anslutning till vad som i motionerna anförts härom betona angelägenheten

av ändrade skatteregler i angivna hänseenden.

Inkomsttiteln allmän---- — (= utskottet s. 33 rad 5—rad 18 uppifrån)

----någon erinran.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962

dels ock att utskottet under B 3) bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin

m. fl. och med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition

nr 150 — måtte vad avser inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1962/63 upptaga inkomsterna från riksbanksfonden

till 100 000 000 kronor.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620729

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.