Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
1962-05-18 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1962:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
1
Nr 50
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1962/63, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1962/63 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1962 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen 1962: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1962/63
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid
anmält riksrevisionsverkets skrivelse den 12 december 1961 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 27 april 1962 dagtecknad proposition, nr 150, angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63, m. in., har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1962/63 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid sin behandling av
proposition nr 150 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsamt
framläggande av förslag, i erforderlig omfattning till innevarande års höstriksdag,
rörande skattelättnad och omfördelning av skattetrycket i enlighet
med vad i motionerna anförts» ;
2) de likalydande motionerna I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av
herr Heckscher m. fl., vari hemställts, »att riksdagen — under uttalande att
en utgifts- och inkomstpolitik enligt de i motionerna anförda riktlinjerna
bort och bör föras — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna, att
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 50
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
enligt dess mening allmänna skatteberedningen bör, vid utformningen av
sina förslag till statliga skatteskalor, arbeta med den utgångspunkten att det
proportionella inkomstskiktet skall breddas högst väsentligt och att progressiviteten
skall i betydande grad lindras»;
3) de likalydande motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen
a) med ändring av vad Kungl. Maj :t hemställt i proposition nr 150 måtte
vid fastställande av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63
upptaga inkomsterna från riksbanksfonden till 100 000 000 kronor,
b) i övrigt måtte beakta vad som i motionerna anförts i fråga om utformningen
av statens skattepolitik samt en mera rättvisande redovisning av de
statsfinansiella förutsättningarna;
4) de likalydande motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt
II: 878 av herrar Fröding och Hedin, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt
a) för andra kalenderhalvåret 1962 med 100 procent av grundbeloppet
och
b) för första kalenderhalvåret 1963 med 90 procent av grundbeloppet,
ävensom
5) de likalydande motionerna I: 729 av herr Öhman m. fl. och II: 877 av
herr Hagberg m. fl., vari hemställts,
a) att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition nr 150 i fråga om att
preliminär skatt för budgetåret 1962/63 skall utgå med 100 procent av
grundbeloppet
b) att riksdagen hemställer till Kungl. Maj :t att uppdraga åt den allmänna
skatteberedningen att skyndsamt framlägga utredning och förslag beträffande
den omfördelning av skattebördan som förordas i motionerna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 729, II: 878—II: 881.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1962/63 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beiäknade till följande belopp:
Kronor
Skatt
å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 7 800 000 000
Kupongskatt............................ 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ---- 1 000 000
Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
3
Kronor
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ 2 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt ................ 115 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 83 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 115 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 475 000 000
Bensin- och brännoljeskatt .............. 1 050 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ..............................
Allmän varuskatt........................
Särskilda varuskatter....................
Omsättningsskatt å motorfordon..........
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.
Skatt å kaffe ..........................
Tobaksskatt ............................
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag
............................
Skatt å sprit............................
Skatt å vin ............................
Skatt å malt- och läskedrycker............
Statlig nöjesskatt........................
Energiskatt ............................
900 000 000
2 700 000 000
365 000 000
200 000 000
43 000 000
28 000 000
1 000 000 000
20 000 000
34 000 000
1 250 000 000
120 000 000
180 000 000
22 000 000
620 000 000
Postverket (överskott)
Kronor
8 133 200 000
1 525 000 000
7 482 000 000
10 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, i vilken dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.
Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling
på längre sikt
I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade
inkomstberäkning för budgetåret 1962/63 har verket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1963/6å
—1965/66. I promemorian frainhålles inledningsvis att utvecklingen av
statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen
är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Varje
procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra
en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och
folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid nu gällande
skattesatser. Kalkyler på grundval av de i proposition den 27 oktober 1961
(nr 188) föreslagna skattereglerna tyder på att också enligt dessa en procents
ökning i skatteunderlaget kan väntas medföra en ökning i de påförda
statsskatterna med inemot 100 miljoner kronor. Det bör dock hållas i minnet,
att den föreslagna skattereformen kommer att medföra en betydande
nedgång i den påförda statliga inkomstskatten för fysiska personer vid 1963
års taxering. Enligt i proposition nr 188 föreslagna skatteregler och vid ett
schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget
vid 1964—1966 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de belopp,
som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående
uppskattade beloppet vid 1962 och 1963 års taxeringar medtagits (miljoner
kronor).
I fortsättningen anför riksrevisionsverket bl. a. följande:
Genom uppbördstekniska förhållanden kunna betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på
skattetiteln under budgetåret. Ett ökat överuttag av preliminärskatt kan
exempelvis väntas under uppbördsåret 1962—63 dels genom att preliminärskattetabeller
enligt nu gällande skatteregler komma att användas för en
uppbördstermin under nästkommande uppbördsår och dels genom den inverkan
de höjda kommunala ortsavdragen kunna beräknas få på de nya
preliminärskattetabellernas utformning. Till följd härav kan den överskjutande
skatten vid 1963 års taxering i motsats till vad som blev fallet för
1961 års taxering och vad som enligt det föregående förutsatts för 1962 års
taxering väntas komma att bli större än den kvarstående skatten. Detta tenderar
att minska behållningen på inkomsttiteln under budgetåret 1963/64.
I detta sammanhang kan vidare nämnas eftersläpningen i utbetalningarna
av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar
av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren
1963/64—1965/66 med 4 procent, vilket är betydligt lägre än vad
riksrevisionsverket antagit för de närmast föregående budgetåren, skulle
innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 7 100 miljoner kronor
Taxeringsår
1962 1963 1964 1965
7 760 7 580 7 900 8 260
1966
8 630
—180 +320 +360 +370
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
5
under budgetåret 1963/64 eller 700 miljoner kronor mindre än vad som beräknas
för budgetåret 1962/63. Budgetåret 1964/65 skulle de kassamässiga
intäkterna på titeln uppgå till 7 500 miljoner kronor och under budgetåret
1965/66 till 8 200 miljoner kronor. Härvid har, i avvaktan på beslut om hur
kommunerna skola kompenseras för skattebortfallet genom ortsavdragsreformen,
denna kompensation i sin helhet tills vidare belastats inkomstskattetiteln.
För automobilskattemedlen samt för tullar och acciser utom allmän varuskatt
ha skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter
och äro relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser
kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar
utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna
ekonomiska utvecklingen än när det gäller titeln skatt å inkomst
och förmögenhet in. m. Detsamma gäller under förutsättning av bland annat
oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för
budgetåret 1960/61 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1961/62
och 1962/63 medtagits, ha de beräknade intäkterna under budgetåren 1963/
64—1965/66 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (miljoner kronor). Vid beräkningen har räknats med
de höjda skattesatser för bensinskatt, brännoljeskatt och allmän varuskatt
som föreslagits i proposition nr 188.
Övrig skatt å inkomst, för-
1960/61
1961/62
1962/63
1963/61
1964/65
1965/66
mögenhet och rörelse ......
346
324
333
345
355
365
Automobilskattemedel........
1 265
1 300
1 525
1 625
1 725
1 825
Tallar och acciser............
5 912
6 580
7 482
7 831
8 177
8 528
Uppbörd i statens verksamhet..
229
241
254
260
270
280
Diverse inkomster ..........
313
318
324
330
336
342
Statens affärsverksfonder......
389
440
475
530
585
640
Övriga kapitalfonder.........
517
569
631
660
685
710
Summa
8 971
9 772
11 024
11 581
12 133
12 690
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom
allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna
råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen.
Också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten
och dess komponenter kunna därför giva utslag i dessa intäkter.
Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos
de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade
utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1961/62 och
1962/63. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste
givetvis beräkningarna för budgetåren 1963/64—1965/66 revideras.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges i
det följande.
Som jag i det föregående framhållit avser jag att senare återkomma till
frågan om den tekniska utformningen av skatteersättningen till kommunerna
i anledning av ortsavdragsreformen. Riksrevisionsverket har vid sin beräkning
av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. förutsatt
oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel budgetåren
1961/62 och 1962/63. Härigenom får kommunerna under dessa budgetår
automatiskt kompensation för skattebortfallet. Med hänsyn härtill torde ämbetsverkets
beräkning av inkomsterna under förevarande inkomsttitel nu
böra godtas. Jag förordar således — i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen
som är avsedd att företas längre fram under riksdagen -— att
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptas
till 7 800 milj. kr. Till frågan om återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden
torde ställning inte nu behöva tagas.
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under
budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.
De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.
Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden
ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets
förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i
en nettoåterföring av 25 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1961 års riksdag fastställts att för år 1961 utgå
efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar
jag, att skogsvårdsavgiften för år 1962 skall utgå efter oförändrat promilletal,
1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar titeln
slcogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Remissbehandlingen av de förslag som framlagts av utredningen för översyn
av lösen- och stämpelförordningarna har ännu inte avslutats. Det är ännu
för tidigt att uttala, när detta synnerligen omfattande ärende kan föreläggas
riksdagen. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag förordar jag
därför, att inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. uppföres
med 115 milj. kr.
Med hänsyn till att inkomster av brännoljeskatt redovisas under inkomsttiteln
bensinskatt föreslår jag, att nämnda titel i stället benämnes bensinoch
brännoljeskatt och att densamma i enlighet med riksrevisionsverkets
förslag uppföres med 1 050 milj. kr.
Riksrevisionsverket har i anledning av viss författningsändring föreslagit,
att inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker benäm
-
7
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
nes skatt å sprit samt i anslutning härtill föreslagit, att inkomstiteln omsättningsskatt
å vin erhåller benämningen skatt å vin. Jag kan godta dessa
förslag liksom ämbetsverkets beräkning av inkomsterna under nämnda titlar.
Jag förordar således, att inkomsterna under titeln skatt å sprit uppföres
med 1 250 milj. kr. och att inkomsterna under titeln skatt å vin uppföres
med 120 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna
förordar jag följande. Med hänsyn till vad chefen för kommunikationsdepartementet
senare denna dag vid behandlingen av anslagen
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut förordar angående vissa
överföringar från avlönings- och omkostnadsanslagen till anslaget väderlekstjänst
för luftfarten torde inkomsterna vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut böra uppföras med av riksrevisionsverket föreslaget belopp,
7,5 milj. kr. Inkomsterna vid matematikmaskinnämnden bör med anledning
av att jag senare denna dag kommer att förorda bifall till nämndens
äskanden i enlighet med riksrevisionsverkets förslag uppföras med 6
milj. kr. Inkomsttiteln avgifter för granskning av biograf bilder bör med hänsyn
till vad jag nyss anfört beträffande den fortsatta beredningen av de av
utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna framlagda förslagen
uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp, 0,3 milj. kr. I
anslutning till de förslag chefen för jordbruksdepartementet senare kommer
att framlägga angående täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid
kontrollslakterier bör en ny inkomsttitel benämnd avgifter vid köttbesiktning
uppföras med 2,8 milj. kr. Slutligen bör titeln inkomster vid serafimerlasarettet
uppföras med 10 milj. kr.
Vid beräkningen av överskotten från affärsverken har riksrevisionsverket
utgått från nuvarande taxor och nu gällande lönenivå. En eventuell höjning
av lönerna fr. o. m. den 1 januari 1962 kommer givetvis att påverka affärsverkens
resultat. Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag beträffande
beräkningen av inkomsterna under statens affärsverksfonder, vilket
bl. a. innebär, att jag räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto
om 15 milj. kr. för televerket.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 2 april 1962 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1962/63. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande
de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört
följande.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäres
i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets
förslag med 7 800 miljoner kronor.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kan sammanfattas på följande sätt,
varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1961 medtagits som
jämförelse (miljoner kronor):
1961/62
december-
ny beräk-
1962/63
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnads- betalningar ..................
14 400
14460
15 040
15160
Kvarstående skatt ..............
990
980
1060
1060
V rkesskadef örsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare ............
350
360
370
430
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier m. m...............
320
320
320
320
Summa inkomster 16 060
16120
16 790
16 970
Utgifter
Kommunalskattemedel ......
5 700
5 740
6 730
6 300
Överskjutande skatt .......
1 030
1020
1050
1050
Övriga restitutioner..........
50
50
50
50
Y rkesskadeförsäkringsa vgifter,
bi-
drag till sjukförsäkringen
och
byggnadsforskningsavgifter
från
större arbetsgivare ........
350
360
370
430
Förskott till sjukkassorna m.
m...
600
600
660
780
Utbetalningar till allmänna
pen-
sionsfonden ..............
100
100
140
140
Omföringar ................
30
30
30
30
Summa utgifter
7 860
7 900
9 030
8 780
Inkomster utöver utgifter ... ,
8 200
8 220
7 760
8 190
Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets
decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket
vid den nu företagna beräkningen räknat med något högre
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
preliminärskatter och med större förskott till sjukkassorna, medan utbetalningarna
av kommunalskattemedel nedräknats i jämförelse med decemberberäkningen.
I det följande kommer orsakerna till dessa avvikelser att
beröras.
För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket
i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen
i september 1961. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november
1961 och januari 1962 utvisar för den sistnämnda terminen icke
obetydligt högre belopp än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning,
medan uppgifterna för november överensstämmer med riksrevisionsverkets
tidigare beräkning. De preliminära uppgifter, som föreligger
för uppbördsterminen i mars 1962, motsäger icke riksrevisionsverkets
beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt kommer
den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av lönesummans
utveckling. Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under
1962 räknade riksrevisionsverket i inkomstberäkningen i december med en
ökning av lönesumman under 1961 med omkring 11 procent. Riksrevisionsverket
har icke funnit skäl att frångå denna uppskattning. Vid bedömningen
av den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1962 framhöll
riksrevisionsverket i december, att man i första hand hade att ta hänsyn
till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av
1962 översteg den för 1961 genomsnittliga. Även om konjunkturen under
1962 skulle dämpas något, föreföll en fortsatt löneglidning sannolik.
Riksrevisionsverket ansåg också, att antalet sysselsatta kunde väntas öka.
Den ökning av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli följden
av avtalsrörelsen, lät sig vid decemberberäkningen icke överblicka. Med
hänsyn till vad som då var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen, antog
emellertid riksrevisionsverket, att även denna skulle komma att medföra
någon löneökning. För den totala lönesumman ansag sig dock riksrevisionsverket
i december böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under
1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963
räknade riksrevisionsverket med 4 procents ytterligare stegring i anslutning
till den normala ökningstakten för nationalprodukten till oförändrade priser.
Med utgångspunkt från den preliminära uppgörelse om tvåårsavtal, som
nu träffats centralt mellan arbetsmarknadens huvudparter och med beaktande
av de vid sidan härav redan träffade överenskommelserna mellan
olika bransch- och arbetstagarorganisationer ävensom den inverkan härav,
som kan väntas på ännu icke slutförda förhandlingar, finnei riksrevisionsverket,
att det tidigare gjorda antagandet om en stegring av lönesumman
under 1962, vilket totalt sett motsvarade en höjning av mellan 8
och 9 procent, fortfarande synes kunna ligga till grund för inkomstberäkningen.
Det bör framhållas, att riksrevisionsverket därvid jämväl utgått
från de antaganden om stegring av lönesumman till följd av löneglidning,
ökning av antalet sysselsatta och övergång från lägre till högre betalda yr
-
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
ken, som gjordes redan i decemberberäkningen. Vidare må understrykas,
att en given förutsättning för de gjorda antagandena är, att den inhemska
konjunkturen icke förändras mera väsentligt genom störningar på arbetsmarknaden
eller genom inverkan av internationella förhållanden. För de
första månaderna av 1963 har riksrevisionsverket med ledning av den preliminära
avtalsuppgörelsen och övriga på löneutvecklingen inverkande förut
nämnda faktorer funnit sig böra uppjustera antagandet om lönesummans
ökning till 6 procent. I anslutning till detta höjda antagande för
1963 har riksrevisionsverket nu räknat med en större uppbörd av preliminär
A-skatt under uppbördsåret 1963—64 än i decemberberäkningen, medan
decemberberäkningens värden för uppbörden av preliminär A-skatt
under uppbördsåret 1962—63 bibehållits oförändrade. För uppbördsåret
1963—64 har riksrevisionsverket även räknat med en höjning av den
preliminära A-skatten till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition den 9 mars 1962 (nr 90) med förslag
till lag om allmän försäkring, m. m.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än
tjänst har riksrevisionsverket räknat med samma utveckling som för lönesumman.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda
till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli 7 procent
större vid 1962 års taxering än vid 1961 års. Riksrevisionsverket har liksom
föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka svarar för
tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad
inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt beräknade
taxerade inkomster vid 1962 års taxering. Enligt enkäten skulle bolagens
till statlig inkomstskatt taxerade inkomster komma att öka med sammanlagt
5 procent mellan 1961 och 1962 års taxeringar. För 1963 års taxering
har riksrevisionsverket liksom i december räknat med en uppgång i bolagens
laxerade inkomster med 4 procent.
I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren
1962. Med ledning av dessa uppgifter och under förutsättning av eu
fortsatt ökning av fysiska personers fyllnadsbetalningar har riksrevisionsverket
nu beräknat beloppet för fyllnadsbetalningarna våren 1962 till 800
miljoner kronor, vilket är detsamma som i decemberberäkningen. Även
beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren 1963 har riksrevisionsverket
nu liksom i december räknat med ett belopp av 800 miljoner
kronor.
De jämfört med decemberberäkningen större belopp, som nu beräknas
för större arbetsgivares bidrag till sjukförsäkringen m. m. och förskott
till sjukkassorna m. m., sammanhänger med det ändrade avgiftsuttag och
de förbättrade sjukförmåner m. m., som föreslås i den förutnämnda propositionen
nr 90 till årets riksdag. Det må noteras, att sjukkassornas medelsbehov
kan beräknas öka redan från och med ingången av 1963, medan
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 11
uppbörd av högre sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade först kan
väntas inflyta under uppbördsterminen i mars 1963. Beträffande utbetalningarna
av förskott m. ni. till sjukkassorna kan vidare nämnas, att riksrevisionsverket
liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring
av ca 20 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden under budgetåret
1962/63.
Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till
följd av de från och med 1962 höjda kommunala ortsavdragen icke var
given vid riksrevisionsverkets decemberberäkning, utgick riksrevisionsverket
då från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel
under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Kommunerna skulle i så fall ha
kompenserats för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen genom
direkt belastning av inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. I anslutning
till förslag i Kungl. Maj :ts proposition den 16 februari 1962 (nr
69) har riksrevisionsverket nu räknat med att kompensationen för skattebortfallet
i stället skall bestridas från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört
anslag. I överensstämmelse med förslaget i propositionen har riksrevisionsverket
räknat med att detta för inkomstskattetiteln skulle betyda
en nedräkning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 420 miljoner
kronor under budgetåret 1962/63 och därmed en motsvarande ökning
av de behållna inkomsterna på titeln för sistnämnda budgetår.
Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. in. utvisar inga eller endast obetydliga
förändringar jämfört med decemberberäkningen.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör
verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgår av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets
decemberberäkning (miljoner kronor):
1961/62
1962/63
december- ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning ning
beräkning
ning
Avsättning ......................
950 1 000
750
1 200
Återföring........................
500 500
775
800
Nettoavsättningen ................
450 500
—25
400
De väsentligt högre avsättningar
av kommunalskattemedel, som
nu be-
räknas böra verkställas för budgetåret 1962/63, hänger samman med att
förskottet till kommunerna såsom nämnts i det föregående minskats med
420 miljoner kronor.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för
budgetåret 1961/62 till 8 200 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 8 200 miljoner kronor,
vilket är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den
16 mars 1962 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföres med oförändrat belopp i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår
i enlighet härmed, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres
med oförändrat 115 miljoner kronor.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen
beräknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts,
att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även
under nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksrevisionsverket,
att inkomsterna på titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres
med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 115 miljoner kronor. I sin
förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på
titeln uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket förordar i enlighet
med generalpoststyrelsens beräkning, att inkomsterna på titeln omsättnings-
och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för budgetåret 1962/
63 uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upplagen med 475
miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie
uppbördsstämman i februari 1962 till 417,0 miljoner kronor, vilket är
28,9 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande
av automobilskatt (SFS 395/1957) kan drygt 26 miljoner kronor hänförliga
till budgetåret 1961/62 beräknas inflyta först under budgetåret
1962/63. Å andra sidan innebar motsvarande bestämmelser för år 1960,
att drygt 21 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1961 inlevererades
först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda
uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till
450 miljoner kronor för budgetåret 1961/62, vilket är samma belopp som
upptogs i decemberberäkningen. Antalet registrerade personbilar och lastbilar
uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
vid utgången av 1961 till ca 1 304 000 respektive ca 123 000 stycken. Beträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår
finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av i stort sett
samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår
därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 480 miljoner
kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 1 050 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på titeln till 800 miljoner kronor, vilket är 50
miljoner kronor mindre än i decemberberäkningen. Med ledning av från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln bensin- och
brännoljeskatt i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 000 miljoner
kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 har generallullstyrelsen
uppskattat nettouppbörden av tullmedel till oförändrat 900
miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket föreslår,
att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.
Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
2 700 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln allmän varuskatt
i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med oförändrat 2 700
miljoner kronor.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 365 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 370 miljoner kronor, vilket
är 15 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till
det beräknade utfallet för innevarande budgetår och i anslutning till av
kontrollstyrelsen föreslagen uppräkning förordar riksrevisionsverket, att
titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 380 miljoner kronor,
vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres
med 205 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 43 miljoner kronor. Vid förnyad beräkning
har jordbruksnämnden räknat med 7 miljoner kronor större inkomster
på titeln. I anslutning härtill förordar riksrevisionsverket, att ifrågavarande
titel i riksstaten uppföres med 50 miljoner kronor.
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 000
miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 970 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen
uppskattat inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor
eller samma belopp, som styrelsen föreslog skulle uppföras i statsverkspropositionen.
Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten
uppföres med oförändrat 1 000 miljoner kronor.
Skatt å sprit. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 250 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 1 240 miljoner kronor, vilket
är 40 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. I sin förnyade beräkning
uppskattar kontrollstyrelsen inkomsterna på titeln under budgetåret
1962/63 till 1 275 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att
titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 300 miljoner kronor,
vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Skatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 120
miljoner kronor. I sin förnyade beräkning uppskattar kontrollstyrelsen
inkomsterna på titeln under budgetåret 1962/63 till samma belopp. Riksrevisionsverket
förordar, att inkomsterna på titeln skatt å vin i riksstaten
uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med
180 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit
inkomsterna till 185 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår
riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 185 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 620 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknade riksrevisionsverket i december
inkomsterna till 560 miljoner kronor, medan inkomsterna på titeln
nu uppskattas till 540 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har
kontrollstyrelsen nedräknat inkomsterna för nästkommande budgetår med
20 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln energiskatt
i riksstaten uppföres med 600 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 10 miljoner
kronor i enlighet med riksrevisionsverkets förslag. Generalpoststyrelsen
hade vid sin beräkning till statsverkspropositionen uppskattat inkomsterna
på titeln till 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 15 mars
1962 har generalpoststyrelsen uppgivit, att postverkets rörelse för bud
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 15
getåret 1962/63, om några portohöjningar ej skulle genomföras, skulle ge
ett underskott på ca 2 miljoner kronor. Det försämrade resultatet utgör
skillnaden mellan en uppskattad ökning av driftkostnaderna för budgetåret
1962/63 med 11,5 miljoner kronor och en väntad ökning av inkomsterna
på sammanlagt ca 2,5 miljoner kronor. Generalpoststyrelsens beräkning av
driftkostnaderna för nästkommande budgetår har verkställts under antagande,
att statstjänstemännens löner m. m. kommer att utgå efter oförändrade
grunder under hela budgetåret. Styrelsen har meddelat, att varje
procents ökning av lönerna från och med den 1 januari 1962 väntas komma
att försämra driftresultatet med ytterligare 3,6 miljoner kronor. Liksom vid
beräkningen till statsverkspropositionen har generalpoststyrelsen i sin förnyade
beräkning icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken
eller postgirorörelsen skall inlevereras under nästkommande budgetår. Som
riksrevisionsverket påpekade i sin decemberberäkning synes detta innebära,
att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning
av rörelsernas utlånta medel. Riksräkenskapsverket har i olika sammanhang,
senast i underdånigt utlåtande den 28 september 1959, framhållit, att
nedskrivning i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss
vinst erhölles från postsparbanken och postgirorörelsen. Riksrevisionsverket
vidhåller denna uppfattning och förutsätter att nedskrivning av postbankens
utlånta medel ej sker i större omfattning än att något underskott ej
redovisas för postverkets rörelse.
Under åberopande av det anförda förordar riksrevisionsverket, att titeln
postverket i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett formellt
belopp av 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.
Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till ändringar i den beräkning
av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar som
anges i fortsättningen.
Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket upptagits
med utgångspunkt från oförändrad lönenivå för de statsanställda.
Inkomsterna av postverket föreslås uppförd med ett formellt belopp av 1
milj. kr., vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en inkomstminskning
om 9 milj. kr., samt inkomsterna av televerket, statens vattenfallsverk
och domänverket med de i förhållande till statsverkspropositionen
oförändrade beloppen 175, 250 respektive 40 milj. kr.
Avtalsuppgörelsen medför, tagen för sig, en utgiftsökning för postverket
av ca 47 milj. kr. för budgetåret 1962/63. I detta läge har gencralpoststyrelsen
framlagt förslag om vissa taxehöjningar. Chefen för kommunikationsde
-
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
partementet har på grundval härav tidigare denna dag förordat vissa justeringar
av gällande posttaxor. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln postverket
uppföras med 13 milj. kr. Inkomsterna av televerket kan för budgetåret
1961/62 till följd av avtalsuppgörelsen beräknas komma att nedgå till 130
milj. kr. För budgetåret 1962/63 uppskattar jag inkomsterna från verket till
samma belopp. Beträffande vattenfallsverket och domänverket torde avtalsuppgörelsen
endast i mindre utsträckning påverka rörelseresultatet. Jag förordar
därför att inkomsttitlarna uppföres med av riksrevisionsverket angivna
belopp, 250 respektive 40 milj. kr.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av
400 milj. kr.
Beträffande budgetläget har departementschefen i kompletteringspropositionen
anfört bl. a. följande.
Den beskrivning av det sannolika utfallet av statsregleringen för budgetåret
1961/62 som jag gav i årets statsverksproposition innebar en i stort sett
balanserad totalbudget. Ett siffermässigt angivet totalöverskott av 160 milj.
kr. antogs därvid bli eliminerat av senare tillkommande utgifter, av vilka
särskilt nämndes kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning för 1962.
Det finns nu anledning att något revidera denna bedömning och räkna med
en överbalansering av ca 210 milj. kr. Avvikelsen från beräkningen i statsverkspropositionen
i januari, som sedd mot budgetens omslutning inte är
särskilt stor, är huvudsakligen hänförlig till budgetens utgiftssida.
Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet
för 1961/62 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till
17 994 milj. kr. I årets statsverksproposition beräknades 17 972 milj. kr. I
båda fallen angav ämbetsverket, att beräkningen av affärsverkens överskott
bygger på oförändrad lönenivå för statstjänstemännen. Senare har beräkningen
därför justerats med hänsyn till den verkan som det nya avtalet om
statstjänstemännens löner kan antas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Med hänsyn till sistnämnda beräkningar bör förenämnda inkomstbelopp
om 17 994 milj. kr. nedräknas till 17 963 milj. kr. Nettoavsättningen
av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden, som i statsverkspropositionen
upptogs till 450 milj. kr., ökas nu till 500 milj. kr.
Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2
till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
20 milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvarets område, tillhopa
58 milj. kr. för kostnader för svenska FN-styrkor in. in. och 50 milj.
kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Härjämte har för avskrivning
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
17
av nya kapitalinvesteringar äskats 21 milj. kr. Sedan statstjänstemännens
löneförhandlingar numera slutförts, tillkommer slutligen mot den beräknade
kostnaden för löne- och pensionshöjningarna svarande täckningsanslag på
124 milj. kr. Sammanlagt kommer därmed anslag på 411 milj. kr. att ha anvisats
eller äskats på tilläggsstater till gällande riksstat.
Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande
belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen
redovisades ett schablonmässigt antagande av att överskridanden och
besparingar skulle gå jämnt ut. Enligt riksrevisionsverket kan nu förutses,
att en sammanlagd nettobesparing av 38 milj. kr. skall uppkomma vid budgetens
realiserande. Det bör påpekas att lönehöjningarna medför en ändrad
fördelning av de i ämbetsverkets kalkyl ingående merutgifterna och besparingarna.
Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverkspropositionen
komma att minska med 150 milj. kr. I riksrevisionsverkets beräkningar
förutses nu en reservationsmedelsökning för budgetåret 1961/62
om 170 milj. kr. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar
synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 100 milj. kr. Ökningen
är till stor del hänförlig till försvarsdepartementets anslag, framför
allt materielanslagen. Att reservationsmedelsantagandet har ansetts böra
ändras i förhållande till statsverkspropositionen torde reellt sett sammanhänga
med den tills vidare fortsatta högkonjunkturen och dess långa leveranstider,
vilket inneburit en förskjutning även av de statliga utgiflsplanerna.
I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats 30 milj. kr. å tillläggsstat
II till inköp av FN-obligationer. På tilläggsstater på kapitalbudgeten
har därmed tillkommit sammanlagt 115 milj. kr. Riksrevisionsverkets
beräkning om en förbrukning av anslagsbehållningar av 65 milj. kr. har vid
den departementala beredningen ansetts böra ökas till 100 milj. kr., vilket
innebär ett i förhållande till statsverkspropositionen oförändrat antagande.
Det bör påpekas, att reservationsmedelsutvecklingen domineras av utbetalningarna
från lånefonden för bostadsbyggande och att därför säkerheten i
det gjorda antagandet i hög grad blir beroende av läget på kapitalmarknaden
under budgetårets sista månader. För finansieringen av investeringarna
beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel och övriga likvida medel
till ett sammanlagt belopp av 1 280 milj. kr. Det totala medelsbehovet på kapitalbudgeten
för 1961/62 beräknas nu till 1 515 milj. kr., vilket är ett endast
4 milj. kr. högre belopp än som senast redovisades.
I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga
krediter med 100 milj. kr. Den senare utvecklingen tyder på att detta
antagande bör reduceras till en ökning av 50 milj. kr.
Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1961/62
i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten
kan sammanfattas på följande sätt:
2 IJihang Ull riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 50
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten —471
Inkomstförändringar
Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. -f- 300
Merinkomst av omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m........................................... + 12
Merinkomst av fordonsskatt ........................ + 10
Minskad inkomst av bensinskatt .................... — 100
Merinkomst av tullmedel .......................... + 15
Merinkomst av allmän varuskatt .................... + 425
Merinkomst av särskilda varuskatter ................ + 20
Merinkomst av tobaksskatt ........................ + 40
Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker .................................... + 90
Minskad inkomst av energiskatt .................... — 35
Merinkomst av tipsmedel .......................... + 15
Merinkomst av statens affärsverksfonder ............ + 19
Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 69 + 880
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten
Reglering av prisstegringar inom försvarets område .. — 20
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m............. — 58
Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder .............. — 50
Nytt isbrytarfartyg ................................ —- 20
Täckningsanslag för lönehöjningar.................. — 124
Avskrivningsanslag ................................ —127
Övriga anslag........................................ — 12 —411
Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten + 200
Anslagsöverskridanden och besparingar å förslagsanslag
och obetecknade anslag å driftbudgeten (netto) ........ +38
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Inköp av FN-obligationer .......................... — 30
Atomenergianläggningar .......................... — 10
Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget .............. — 65
Övriga anslag .................................... — 10 —115
Ökad tillgång på avskrivningsmedel och övriga likvida me
medel
för kapitalinvesteringarnas finansiering...... +140
Ökad disposition av rörliga krediter.................... — 50
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga överskott .... +211
Av sammanställningen framgår, att totalbudgetsaldot kan väntas bli omkring
680 milj. kr. bättre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.
Detta förklaras i första hand av den betydande inkomstökningen å driftbudgeten.
Höjningen av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet ger
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
sålunda 300 milj. kr. och det förbättrade skatteunderlaget — i fjolårets
kompletteringsproposition räknades med en ökning av lönesumman för år
1961 med 9 procent och för 1962 med 3 å 4 procent, medan riksrevisionsverkets
kalkyl nu grundas på ökningar av 11 respektive 8 å 9 procent — höjer
upp inkomstskattetiteln med 300 milj. kr. Inkomstbortfallet till följd av de
hösten 1961 beslutade lättnaderna i den direkta beskattningen påverkar inkomstskattetiteln
endast vid ett uppbördstillfälle under budgetåret 1961/62.
Samtidigt motväges till stor del de å tilläggsstat tillkomna utgifterna av reservationsmedelsökningar
och besparingar på driftbudgeten.
Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1962/63. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 18 827 milj. kr. Utgifterna upptogs till 17 324 milj. kr., i
vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningarna
med 150 milj. kr. Vidare räknades med en nettoåterföring av kommunalskattemedel
å 25 milj. kr. Jag redovisade följaktligen ett överskott på
driftbudgeten om 1 528 milj. kr.
Enligt de nu föreliggande beräkningarna kommer statsinkomsterna för
nästa budgetår att uppgå till 19 206 milj. kr., vilket belopp är 379 milj. kr.
högre än det som redovisades i statsverkspropositionen. Förenämnda inkomstsiffra
bygger på riksrevisionsverkets förnyade beräkning (bihang B),
för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.1 Jag har dock
företagit vissa justeringar av dessa beräkningar, bl. a. med hänsyn till återverkningarna
av lönehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Den största avvikelsen från statsverkspropositionens inkomstsiffra
hänför sig till inkomstskattetiteln, som nu uppföres med ett 400 milj. kr.
högre belopp än tidigare. Denna ökning är såtillvida rent formell som den
betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter för att kompensera
kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Statsverkspropositionens
beräkning av titeln förutsatte, att kommunerna skulle kompenseras
för skattebortfallet genom direkt belastning av inkomsttiteln under
budgetåren 1961/62 och 1962/63. I anslutning till Kungl. Maj :ts numera
framlagda förslag (propositionen nr 69) skall emellertid ifrågavarande
kompensation utbetalas från ett särskilt anslag å driftbudgeten. Detta medför
för inkomstskattetiteln en minskning av förskottet till kommunerna
med 420 milj. kr. I övrigt innebär de nya uppskattningarna endast helt obetydliga
förändringar i jämförelse med senaste beräkning. Beräkningen bygger
sålunda på en stegring av den totala lönesumman med 8 å 9 procent under
1962 och 6 procent under 1963. Detta innebär i förhållande till de grunder
som statsverkspropositionens inkomstberäkning baserats på ett oförändrat
antagande för 1962, medan siffran för 1963 uppjusterats med ett par procentenheter.
Beträffande bolagen anlages nu att deras till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 5 procent mellan
1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Effekten av skatteunderlagets
totala ökning i nu föreliggande beräkning i förhållande till stats
1
I detta betänkande bar redogörelsen lämnats ovan.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
verkspropositionen motväges dock av ökade utbetalningar från titeln till
följd av höjda sjukförsäkringsavgifter enligt propositionen (nr 90) till årets
riksdag med förslag till lag om allmän försäkring m. m. De väsentligaste
förändringarna å olika inkomsttitlar i förhållande till statsverkspropositionen
framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... + 400 milj. kr
Bensin- och brännoljeskatt .............................. — 50 » »
Särskilda varuskatter.................................... + 15 » »
Skatt å sprit .......................................... + 50 » »
Energiskatt ............................................ — 20 » »
Statens affärsverksfonder ................................ — 42 » »
Övriga inkomsttitlar (netto).............................. + 26 » »
Totalt -f- 379 milj. kr.
Jag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka
den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser
inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.
I föreliggande beräkningar upptages nu en nettoavsättning av kommunalskattemedel
till budgetutjämningsfonden av 400 milj. kr. Förändringen i
förhållande till statsverkspropositionen hänger samman med att förskottet
till kommunerna, som nämnts i det föregående, minskats med 420 milj. kr.
Även beträffande utgifterna å driftbudgeten lämnas i det följande en särskild
redogörelse. En beloppsmässigt mycket betydande utgiftsförändring
sedan statsverkspropositionen hänför sig till det i det föregående omnämnda
anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års
ortsavdragsreform om 420 milj. kr. och som motsvaras av en lika stor utgiftsminskning
å inkomstskattetiteln. Av den efterföljande redogörelsen
framgår vidare, att statsverkets kostnader för bidrag till folkpensioner och
sjukkassor tillhopa ökar med 107 milj. kr. i förhållande till de belopp som
preliminärt upptagits i statsverkspropositionen samt att underskottet å riksgäldsfonden
beräknas minska med 55 milj. kr. Lönehöjningarna för de statsanställda
kan uppskattas komma att belasta driftbudgetens utgiftssida med
sammanlagt 437 milj. kr., förutom den effekt uppgörelsen kan få för belastningen
på täckningsanslaget för SJ:s underskott. För att begränsa SJ:s
merkostnader härför, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till drygt
130 milj. kr., kommer, som jag redan nämnt, vissa taxehöjningar att vidtagas.
Trots detta torde merbelastningen på underskottsanslaget komma att
uppgå till 30 milj. kr. Det bör understrykas, att även den redovisade beräkningen
av inkomsterna från vissa andra affärsverk bygger på förutsättningen
att lönemerkostnaderna skall kunna motvägas av rationaliseringar och
taxepolitiska åtgärder.
Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari
framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 1 001 milj.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962 21
kr. från 17 174 till 18 175 milj. kr. Inklusive SJ:s beräknade ökade underskott
stiger driftbudgetens utgifter till 18 205 milj. kr.
Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 250 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För
egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande
förbrukning kommer att stanna vid 150 milj. kr. eller samma belopp som
upptagits i statsverkspropositionen.
De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna
med 851 milj. kr. Efter en bokföringsmässig korrigering med 400
milj. kr. motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel som, enligt
vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas till budgetutjämningsfonden,
uppgår överskottet till 451 milj. kr. I statsverkspropositionen redovisades,
som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott på 1 528 milj. kr.
Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 451 milj.
kr. kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i form av
anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att under budgetåren
1956/57—1961/62 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit i
följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen 175, 512,
319, 104, 147 respektive 287 milj. kr. eller med i genomsnitt ca 260 milj. kr.
per år.
I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,
framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa
med sammanlagt 73 milj. kr. Denna ökningssiffra är i huvudsak sammansatt
av nytillkomna anslag för aktieteckning i ett institut för exportkrediter
och särskild lagring av livsmedel å 50 respektive 33 milj. kr. samt
en minskning genom överföring till driftbudgeten av ett preliminärt upptaget
belopp å 20 milj. kr. för bilateralt finansiellt bistånd. Investeringsanslagens
summa uppgår därmed till 2 683 milj. kr. I fråga om utvecklingen
av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder uppgifter från de fondförvaltande
myndigheterna på en minskning under budgetåret 1962/63 med i
runt tal 300 milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning
av 100 milj. kr. Detta antagande synes erfarenhetsmässigt mera sannolikt
och torde därför behållas.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 1 281 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den förändring
som redovisats i det föregående, uppgår till 2 783 milj. kr. kan det totala
medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till (2 783 —
1 281) 1 502 milj. kr. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation
för eventuella tilläggsstatsanslag.
Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen
öka med 50 milj. kr. från utgången av budgetåret 1961/62 till
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Drift
Milj.
1955/56
1956/57
1957/58
Inkomster.................................
10 072
9 691
10 691
10 978
12019
12120
Utgifter...................................
överskott eller underskott
+ 381
- 287
- 101
Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)
budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ............................
- 250
•+ 131
- 100
•- 387
- 250
• - 351
Överskott eller underskott
1 Därav riksstat 15 914 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
‘ Därav riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning
150 mkr.
* Därav riksstat 15914 mkr, tilläggsstat I och II 411 mkr, beräknad reservationsmedelsökning
100 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 38 mkr.
4 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr.
utgången av 1962/63. Det synes inte finnas skäl att nu frångå denna beräkning.
För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter
måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en
totalbudget. Resultatet redovisas i tabellen på s. 24.
I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel inte representerar någon
kassamässig inkomst respektive utgift för staten.
Kapital
Mil],
1955/56
1956/57
1957/58
Investeringsanslag ..........................
2 272
2 046
2 510
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel..............................
- 1244
- 1403
- 1306
Återstående medelsbehov
1028
643
1 204
1 Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
* Därav riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar
100 mkr.
3 Därav riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 115 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar
100 mkr.
budgeten
kr.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
23
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
1962/63
enl. riks- staten
enl. stv.- prop. 1962
ny beräk- ning
enl. stv.- prop. 1962
ny beräk- ning
12 604
12 743
13 657
13 698
16 641
14 829
17 083
116 014
17 972
* 16 200
17 963
»16 187
18 827
*17 324
19 206
*18 355
- 139
- 41
+ 1812
+ 1069
+ 1 772
+ 1776
+ 1503
-f- 851
- 200
— 350
— 350
— 450
— 500
+ 25
— 400
- 339
- 41
+ 1462
+ 719
+ 1 322
+ 1276
+ 1528
+ 451
• Därav kompl. riksstatsförslag 18 205 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150
mkr.
6 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto
riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budget
året 1958/59).
Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna
för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om
701 milj. kr. mot ett överskott om 211 milj. kr. för innevarande budgetår.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten
för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens
saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss
beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.
budgeten
kr.
1958/59
1959/60
1 0/61
1961/62
1962/63
enl. riks- staten
enl. stv.- prop.1962
ny beräk- ning
enl. stv.- prop.1962
ny beräk- ning
2 441
2 675
2 526
12 680
a2 766
*2 795
*2 710
‘2 783
- 869
- 998
-1 134
-1 140
-1 255
—1 280
— 1278
—1 281
1 572
1 677
1 392
1 540
1 511
1515
1482
1502
4 Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
* Därav kompl. riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Totalbudgeten
Milj. kr.
1960/61
1961/62
1962/63
Riks-
Stv.
Ny be-
Stv.
Ny be-
stat
prop.
räkning
prop.
räkning
1962
1962
överskott ( 4-) eller underskott (—)
på driftbudgeten..............
+ 1462
+ 719
+ 1322
+ 1276
+ 1528
+ 451
Avsättning (+) resp. återföring (—)
av kommunalskattemedel ......
+ 350
+ 350
+ 450
+ 500
- 25
+ 400
Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-
ter avdrag för avskrivningar o.
dyl.........................
-1392
-1540
-1511
-1515
- 1432
-1502
ökad ( —) resp. minskad ( + ) dis-
position av rörliga krediter ....
- 39
—
— 100
— 50
- 50
- 50
Totalbudgetens saldo
+ 381
— 471
* + 161
+ 211
2+ 21
CO
1
<1
O
1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av
statstjänstemännens löner för 1962).
3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens
löner för 1962 och 1963).
3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
1951/52 ..........
......... + 434
1957/58 .........
......... — 1 135
1952/53 ..........
.........— 746
1958/59 .........
......... — 1 428
1953/54 ..........
......... — 1 098
1959/60 .........
......... — 1632
1954/55 ..........
......... — 1 085
1960/61 .........
......... + 381
1955/56 ..........
......... — 598
1961/62 .........
......... + 211
1956/57 ..........
......... — 762
1962/63 .........
.........»— 701
1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och ytterligare överskridanden.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1962/63 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens
förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats så
-
lunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 8 200 000 000
Lotterivinstskatt........................................ 84 000 000
Fordonsskatt .......................................... 480 000 000
Bensin- och brännoljeskatt .............................. 1 000 000 000
Särskilda varuskatter .................................. 380 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
25
Omsättningsskatt å motorfordon.......................... 205 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m................. 50 000 000
Skatt å sprit .......................................... 1 300 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker .......................... 185 000 000
Energiskatt ............................................ 600 000 000
Postverket (överskott) ................................ 13 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 421 000 000
kronor.
Motionerna
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
I motionerna I: 725 och 11: 880 erinras bl. a. om att fjolårets beskattningsreform
medförde en skattejämkning på ca 300 milj. kronor men att motionärerna
— även om utsikterna till ytterligare skattesänkning av dem då
bedömdes såsom begränsade — likväl ansåg en ytterligare lältnad med ca
100 milj. kronor möjlig. I kompletteringspropositionen har departementschefen
beräknat driftbudgetöverskottet till 451 milj. kronor och ansett att utrymme
för skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes
i kalkylerna enligt propositionen nr 150 saknas. Motionärerna betonar att
försiktighet måste iakttagas härvidlag men framhåller att departementschefen
bedömt det statsfinansiella läget, särskilt inkomstutvecklingen, alltför
pessimistiskt. De finner det realistiskt att räkna med att statsinkomsterna
under budgetåret 1962/63 blir minst 400 milj. kronor högre än enligt
kompletteringspropositionen. Ett driftbudgetöverskott på 800—900 milj.
kronor förefaller dem således sannolikt. Statsfinansiellt bör således finnas
visst utrymme för angelägna skattesänkningsreformer. Motionärerna är
emellertid införstådda med att den ovanligt kraftiga löneglidningen under
det senaste året slår igenom i form av höjda priser. Det gäller att bemästra
tendenserna till kostnadsinflation, bl. a. genom att anpassa avtalsrörelserna
till den faktiska ekonomiska situationen. Även om det är motiverat att räkna
med en viss konjunkturavmattning, kan dock konjunkturutsikterna enligt
motionärernas uppfattning karakteriseras som relativt goda även för
den näraliggande framtiden.
Med hänsyn till det anförda måste det samhällsekonomiska utrymmet för
skattelättnader med omedelbar aktualitet anses förhållandevis begränsat.
Den reform som i första hand bör komma till stånd är skattefinansiering av
socialförsäkringarna. Såsom andra angelägna objekt för skattereformer anger
motionärerna fördelningen av skatt mellan stat och kommun, ortsavdragen
samt åtgärder beträffande ensamstående barnförsörjare och småföretagare
in. in.
3 Bihang till riksdagens protokoll It)62. 7 samt. Nr 50
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Vad särskilt angår skattefinansieringen av socialförsäkringsförmånerna
har detta spörsmål redan berörts i vissa motioner, som motionärerna väckt
vid riksdagens början. Därvid framhölls att målet måste vara en skattefinansiering
av de grundläggande socialförsäkringsförmånerna och således en
total avveckling av ifrågavarande avgifter. Dessa spörsmål borde närmare
övervägas av allmänna skatteberedningen, men direkt yrkande framställdes
om att alla medborgare som saknade beskattningsbar inkomst skulle befrias
från socialförsäkringsavgifterna. I anslutning till nu förevarande motioner
upplyser motionärerna att ett fullständigt avskaffande av avgifterna skulle
medföra ett betydande bortfall; enbart avskaffande av folkpensionsavgiften
skulle — inbegripet avdragsrättens effekt — medföra ett inkomstbortfall å
i runt tal 1 100 milj. kronor. Därför bör en mera begränsad reform genomföras,
enligt vilken folkpensionsavgiften skulle uttas på den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten och i övrigt enligt nu gällande regler,
d. v. s. med 4 procent och högst 600 kronor. Till en början skulle en
sådan reform för helt år räknat medföra en skattebefrielse å tillhopa 340
milj. kronor.
Enligt motionärerna i motionerna I: 726 och II: 879 framgår det av kompletteringspropositionen
vilket utomordentligt nära samband det råder mellan
den ekonomiska politiken och omfattningen av statens utgifter och inkomster.
Den nu föreliggande propositionen bildar lika litet som den under
januari i år framlagda finansplanen ett tillfredsställande underlag för en
självständig konjunktur- och budgetbedömning. Den av regeringen förda
politiken leder också till ständigt ökade utgifter, ett ständigt ökat behov av
statsinkomster, ökade svårigheter att bibehålla ett fast penningvärde ävensom
framtida svårigheter att öka produktionen och bibehålla full sysselsättning.
I stor utsträckning har dessa tankegångar redan redovisats i tidigare
framställningar men sammanfattningsvis erinras om förslagens huvudsakliga
innebörd.
Den ekonomiska politiken måste inriktas på att underlätta näringslivets
anpassning till den europeiska stormarknaden. Företagens konkurrenskraft
är bl. a. beroende på kostnadsnivån och därmed den allmänna löneutvecklingen
men den påverkas också av de skatter, som belastar företagen. Framlagda
motioner rörande företagsbeskattningen avser bl. a. att gynna produktionen.
En snabb anpassningsförmåga till nya efterfrågeförhållanden eller produktionsförutsättningar
kräver ökad rörlighet i det ekonomiska livet. Detta
gäller både arbetskraft och kapital. Arbetsmarknadspolitiken bör därför
underlätta arbetskraftsförflyttning och strukturrationalisering. Friare konkurrensförhållanden
på bostadsmarknaden bör också eftersträvas.
Det frivilliga sparandet bör stimuleras och penningvärdet bevaras. Därvid
bör den statliga inkomstskatten göras proportionell för det stora flertalet
skattebetalare. Utgiftsexpansionen hos staten och kommunerna bör hållas
tillbaka.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
27
De statsfinansiella verkningarna av motionärernas under innevarande
riksdag väckta förslag redovisas i tabellform. Härvid bortses från skattesänkningarna
och vidare redovisas endast den budgetförstärkning som med
övriga förslag skulle åstadkommas. Av tabellen framgår att motionärerna
föreslagit budgetförstärkningar, som ger utrymme för skattesänkningar med
351 milj. kronor för budgetåret 1962/63 och 422 milj. kronor för budgetåret
1963/64.
De väsentligaste posterna bakom dessa siffror avser bostadspolitiken; bl. a.
innebär förslaget om ränteeftergifter en utgiftsminskning på 195 milj. kronor
för budgetåret 1962/63. Bland förordade besparingar nämnes vidare begränsning
av driftbidraget å 30 milj. kronor till SJ m. m.
De av motionärerna förordade skattelättnaderna redovisas likaledes i tabellform.
Det sammanlagda inkomstbortfallet anges till 342 milj. kronor för
budgetåret 1962/63 och 624 milj. kronor för budgetåret 1963/64.
Den föreslagna nettoförstärkningen av budgeten för budgetåret 1962/63,
351 milj. kronor, uppgår således till praktiskt taget samma belopp som det
föreslagna inkomstbortfallet, 342 milj. kronor. Motionärernas budget för
budgetåret 1962/63 får således anses lika stark som finansministerns.
Härutöver har yrkats åtgärder i syfte att gynna det enskilda sparandet.
De framlagda skatteförslagen avser såväl enskilda som företag. Vad de
förra angår har tyngdpunkten med hänsyn till progressionen lagts vid skatteskalorna.
Förbättringar i detta hänseende anses så angelägna, att motionärerna
föreslår riksdagen att göra uttalande i denna riktning.
Högerpartiets alternativ är inte blott från skattebetalarnas synpunkt utan
även samhällsekonomiskt — på längre sikt också statsfinansiellt — hållbarare
än regeringens budgetalternativ, samtidigt som det bildar underlag för
en snabbare och säkrare välståndsökning i vårt samhälle samt för ett vidgande
av den enskildes bestämmanderätt.
Till stöd för yrkandena i motionerna I: 121 och II: 881 uttalas inledningsvis
att av den i propositionen redovisade utgiftsökningen för budgetåret
1962/63, 1 031 milj. kronor, är 420 milj. kronor — kompensationen till kommunerna
för ortsavdragshöj ningen — av formell natur och innebär ingen
reell utgiftsökning. Ifrågavarande utgift avser dessutom ett och ett halvt år,
varför 140 milj. kronor bortfaller beträffande budgetåret 1963/64. Den redovisade
utgiftsökningen med 150 milj. kronor för minskning av den samlade
behållningen på reservationsanslagen bör lämnas åt sidan vid beräkning av
budgetutfallet. Förfarandet innebär att ett och samma anslagsbelopp skattemässigt
täcks två gånger. Det redovisade överskottet för driftbudgeten med
451 milj. kronor bör därför justeras till 600 milj. kronor.
Beträffande driftbudgetens inkomstsida anföres i huvudsak. Inkomsterna
beräknas på grundval av en förväntad ökning av skatteunderlaget med 8 å 9
procent. Motsvarande ökning anges i nationalbudgeten till It) procent. Skillnaden
mellan de olika procenttalen representerar ett inkomstbelopp av 100 å
200 milj. kronor. Riksbankens vinst har redovisats med oförändrat 50 milj.
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
kronor. Vinsten före avsättningar var emellertid för budgetåret 1961/62
230 milj. kronor, varför den bör kunna upptas till 100 milj. kronor. Detta
är mindre än hälften av fjolårets vinst och innebär alltså en försiktig uppskattning.
Driftbudgetens verkliga överskott kan därför beräknas till ca 800
milj. kronor i stället för redovisade 450 milj. kronor.
I motionerna göres dessutom vissa erinringar mot redovisningen angående
den statsfinansiella utveckligen budgetåren 1963/64—1965/66. Redovisningen
grundar sig på en ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen.
Detta innebär att penningvärdet antas bli konstant, vilket är ett orealistiskt
antagande. Dessutom har inte gjorts någon justering för transaktioner av
kommunalskattemedel. Enbart en justering med hänsyn härtill innebär för
budgetåren 1963/64—1965/66 en förändring i inkomsterna med -j- 875,
1 000 resp. -f- 975 milj. kronor i stället för redovisade + 150, -j- 850 resp.
-f- 1 250 milj. kronor.
I motionerna lämnas en sammanfattande redogörelse beträffande de motioner,
som under innevarande års riksdag väckts av motionärerna och i
vilka yrkats skattelättnader eller utgiftsökningar. Netto skulle den av motionärerna
förordade budgetpolitiken innebära en minskning av överskottet
för nästa budgetår med 300 milj. kronor. Motionärerna anser, att skatten på
sprit och vin bör höjas samt att regeringens politik beträffande byggnadsverksamheten
icke är tillfredsställande. Motionsyrkandena beträffande ortsavdragen,
skatteskalorna och skattelättnader för ensamstående barnförsörjare
har ännu icke behandlats av riksdagen. Övriga motionsyrkanden har avslagits.
I motionerna 1: 728 och II: 878 erinras om att i kompletteringspropositionen
— även om hänsyn tas till den bokföringsmässiga avsättningen till budgetutjämningsfonden
å 400 milj. kronor — för budgetåret 1962/63 redovisas
ett driftbudgetöverskott å 451 milj. kronor. Departementschefen har därvid
bedömt konjunkturutsikterna såsom mindre gynnsamma än under föregående
år. Även inom näringslivet torde man allmänt anse, att en viss nedgång
i konjunkturen är att vänta. Under sådana förhållanden föreligger enligt
motionärernas uppfattning inte något behov av en överbalanserad driftbudget.
En sänkning av statsskatterna är därför motiverad såväl av samhällsekonomiska
som av statsfinansiella skäl, i förevarande fall genom
sänkning av uttagningsprocenten. En sådan skattesänkning, här beräknad
till 450 milj. kronor för helt år, är ägnad att stimulera arbetsvilja och företagsamhet.
I motionerna I: 729 och II: 877 framhålles att metoden med totalbalansering
av budgeten innebär försök att skapa motiveringar för ytterligare stegring
av skattetrycket. Trots denna metod visar emellertid totalbudgeten för
budgetåret 1961/62 ett överskott med 211 milj. kronor. Driftbudgeten för år
1961/62 visar ett överskott med 1 276 milj. kronor och för år 1962/63 ett
överskott med 1 500 milj. kronor. Statens finanser måste betecknas som
goda.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
29
Beträffande löner och priser anföres att prishöjningarna med 5 procent,
som anges i nationalbudgeten, inte är förorsakade av lönestegringar. Prishöjningarna
heror till stor del på bristande prisövervakning från statens
sida, improduktiva militärutgifter, högräntepolitiken och skattepolitiken beträffande
de indirekta skatterna.
När det gäller den allmänna skattepolitiken anföres. Statens ekonomiska
resurser bör tillskapas genom att den statliga verksamheten på produktionslivets
område utvidgas, genom skärpning av förmögenhetsskatten och bolagsskatten.
Vanliga inkomsttagare bör erhålla skattelättnad. Förvärvsavdraget
för kvinnor med minderåriga barn och för ensamstående försörj are
bör höjas till 4 000 kronor. Vidare bör staten överta de utgifter som kommunerna
har för folkpensionering, polisväsendet och skolväsendet.
Utskottets yttrande
I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1962/63
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,
att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret
1962/63.
Beträffande uttagningsprocent en för senare hälften av budgetåret 1962/
63 har i motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av
herrar Fröding och Hedin yrkats sänkning till 90, medan i motionerna I: 729
av herr öhman in. fl. och II: 877 av herr Hagberg in. fl. förordats bifall till
förslaget i propositionen.
Av den redogörelse för budgetläget som departementschefen lämnat i propositionen
framgår att det sannolika utfallet av statsregleringen för det nu
löpande budgetåret torde undergå endast en mindre förändring i förhållande
till vad som förutsågs i årets statsverksproposition. Totalbudgeten för budgetåret
1961/62 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar antas visa
elt överskott av ca 210 milj. kronor mot i statsverkspropositionen angivet
överskott av 160 milj. kronor. I jämförelse med utfallet för närmast föregående
budgetår, 1960/61, innebär de nu framlagda beräkningarna en försvagning
av budgeten med ca 170 milj. kronor.
Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten för
budgetåret 1962/63 ett formellt överskott av ca 21 milj. kronor. Därvid
hade emellertid hänsyn inte tagits till vissa betydande utgiftsändringar, varom
förslag skulle komma att föreläggas riksdagen men vilka då inte kunde
till beloppet fixeras. Sedan uppgift om utgiftsökningarnas storlek numera
vunnits ger de nya beräkningar, som redovisas i kompletteringspropositio
-
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
nen, vid handen att en inte obetydlig försvagning av budgeten ägt rum från
innevarande budgetår. Totalbudgeten kan således numera antas resultera i
ett underskott av ca 700 milj. kronor, innebärande en omsvängning i totalbudgetens
saldo med ca 900 milj. kronor.
Departementschefen har i propositionen bedömt denna budgetförsvagning
som försvarbar med hänsyn till att en avmattning av den under de senaste
åren rådande högkonjunkturen nu synes ha inträtt. Utskottet delar denna
uppfattning och vill understryka att förändringen i budgetläget till stor del
har sin förklaring i ökade statliga utgifter för socialförsäkringen, som på
olika sätt förbättrats och utbyggts, och i beslutade ökningar av de statliga
investeringarna på bl. a. utbildningens och sjukvårdens områden. Detta innebär
att angelägna statliga investeringar, som hittills fått stå tillbaka med
hänsyn till bristen på samhällsekonomiskt utrymme, nu kan komma till
stånd.
Den ytterligare försvagning av budgeten som skulle följa av ett bifall till
yrkandet i motionerna I: 728 och II: 878 om sänkning av uttagningsprocenten
för statlig inkomstskatt, bör däremot enligt utskottets mening inte accepteras.
Inte minst med hänsyn till att den i motionerna föreslagna åtgärden
automatiskt återverkar åtminstone på första hälften av budgetåret 1963/
64 finns i detta sammanhang anledning att beakta det statsfinansiella perspektivet
på något längre sikt.
I samband med kompletteringspropositionen redovisas vissa kalkyler rörande
utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter under de tre budgetåren
1963/64, 1964/65 och 1965/66. Kalkylerna utvisar en stegring av
utgifterna under vissa angivna förutsättningar med 800, 1 000 resp. 900
milj. kronor, medan inkomsterna vid en ökning av skatteunderlaget i takt
med den totala produktionsstegringen, som antagits vara 4 procent per år,
beräknas stiga med 200, 900 resp. 1 300 milj. kronor. Den förhållandevis
obetydliga ökningen av statsinkomsterna under budgetåret 1963/64 beror
främst på att en exceptionellt stor utbetalning av kommunalskattemedel
faller på detta år och vidare på att beloppet av kvarstående skatt såsom en
följd av 1961 års skattereform kan beräknas bli betydligt mindre än vanligt.
Då statsutgifterna för samma budgetår utvisar en mer normal utveckling
föreligger enligt departementschefens mening risk för att det statliga
lånebehovet för budgetåret 1962/63 — vilket behov såsom ovan framhållits
kan beräknas till 700 milj. kronor — kan komma att ytterligare ökas kraftigt
under budgetåret 1963/64. Såsom departementschefen uttalat i propositionen
synes den slutsatsen av kalkylerna kunna dras att utrymme för
skattesänkningar och utgiftsökningar utöver dem som inrymmes i kalkylerna
saknas, om nuvarande åtaganden skall kunna infrias och en rimlig konjunkturpolitisk
rörelsefrihet bevaras. I varje fall synes det utskottet inte
lämpligt att i detta läge tillstyrka en skattesänkning av den natur som förordats
i motionerna 1:728 och 11:878, vilken åtgärd enligt motionärernas
beräkningar medför ett årligt inkomstbortfall av drygt 450 milj. kronor varav
ca 150 milj. kronor faller på budgetåret 1962/63.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
31
Utskottet anser sig med stöd av det anförda böra tillstyrka departementschefens
förslag att procenttalet för uttagande av statlig inkomstskatt för
senare hälften av budgetåret 1962/63 fastställes till 100. Yrkandet i motionerna
I: 728 och II: 878 avstyrkes alltså av utskottet.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla att utskottet inte kan dela
den i motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin
in. fl. framförda uppfattningen att inkomstkalkylen i propositionen för
budgetåret 1963/64 bör uppjusteras med hänsyn till transaktioner rörande
kommunalskattemedel. Kalkylen avser den kassamässiga utvecklingen av
statsinkomsterna vid olika redovisade antaganden om skatteunderlagets stegring.
Det är utvecklingen av statens lånebehov som är avgörande för bedömningen
av budgetpolitikens utformning och denna påverkas av statens kassamässiga
inkomster och ej av de i motionerna berörda bokföringsmässiga
minnesposterna.
I nyssnämnda motioner liksom i motionerna I: 725 av herr Bengtson
in. fl. och II: 880 av herr Hedlund m. fl. anföres vidare att riksrevisionsverkets
antaganden om skatteunderlagets ökning under 1962/63 kan visa sig
innebära någon underskattning av den faktiska stegringen. Även departementschefen
berör denna eventualitet, som självfallet med hänsyn till den
ofrånkomliga osäkerheten i beräkningarna inte kan uteslutas. Vid bedömningen
av effekten på budgetutfallet av sådana avvikelser bör emellertid för
det första framhållas att redovisningen av statens beräknade utgifter är
ofullständig genom att något belopp av beräkningstekniska skäl inte kan införas
för täckning av erfarenhetsmässigt under budgetåret uppkommande
behov av tilläggsstater. Under de senaste sex budgetåren har dessa (exkl.
löner) i genomsnitt representerat en årlig utgiftssumma av ca 260 milj.
kronor.
Även ur en annan synpunkt är det enligt utskottet angeläget att understryka
att en ännu snabbare ökning av skatteunderlaget än den som antagits
av riksrevisionsverket icke utgör något bevis för att ett utrymme för skattesänkningar
föreligger. Ur samhällsekonomisk synpunkt är tvärtom en sådan
inkomstökning, om den skulle inträda, tecknet på en balansrubbning av
ekonomin som motiverar eu skärpning i kraven på budgetbalansen.
Utskottet har vidare all la ställning till yrkandena i motionerna I: 726
av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt I: 729 av
herr ölinuan m. fl. och II: 877 av herr Hagberg in. fl. om att riksdagen skall
i vissa hänseenden uttala sig närmare om inriktningen av allmänna skatteberedningens
utredningsarbete. Såsom föregående års bevillningsutskott uttalat
i betänkande nr 60 vid behandlingen av liknande motionsyrkande kan
dylika uttalanden inte anses lämpliga. Enligt givna direktiv har skatteberedningen
möjlighet att överväga mycket långtgående reformer, och hinder möter
ej enligt direktiven för utredningen att framlägga delförslag rörande centrala
punkter, där ctl snabbt genomförande av reformer visar sig önskvärt. Enligt
utskottets mening bör eventuella framtida förändringar i den totala
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
skattebördan ligga utanför utredningens arbetsområde, då de betingas av
politiska värderingar och beslut. Uttalanden av den art motionärerna önskat
skulle innebära att utredningens möjligheter till ur olika synpunkter lämpliga
lösningar allvarligt försvåras. Utskottet avstyrker därför de föreliggande
motionsyrkandena.
Vad angår yrkandet i motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och
11:881 av herr Ohlin in. fl. om utformningen av statens skattepolitik vill
utskottet framhålla att utskottet tidigare under riksdagen i särskilda betänkanden
behandlat de i motionerna upptagna skattefrågorna. Vad motionärerna
förordat har antingen avslagits av riksdagen eller också — såsom
beträffande inkomstskatteskalor och ortsavdrag — avstyrkts av utskottet i
ännu inte avgjort betänkande. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte i
detta sammanhang böra göra något ytterligare uttalande i ämnet. Det sagda
äger även tillämpning på vad som i hithörande frågor anförts i motionerna
I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher in. fl. samt
I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr Hedlund in. fl. Nämnas
må att årets riksdag tidigare avvisat de i motionerna I: 726 och II: 879 förordade
besparingsförslagen. Av de i motionerna I: 725 och II: 880 behandlade
frågorna har utskottet i andra sammanhang vid årets riksdag uttalat
att såväl frågan om socialförsäkringarnas finansiering som spörsmålet om
höjning av ortsavdragen utöver vad som beslöts vid 1961 års höstriksdag är
föremål för prövning av allmänna skatteberedningen.
Betfättande yrkandet i motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och
II: 881 av herr Ohlin in. fl. rörande beräkning av statens andel i vinsten
från riksbanken vill utskottet framhålla att det tillkommer bankoutskottet
att vid 1963 års riksdag avge förslag härutinnan. I avvaktan härpå bör motionerna
i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna I: 725 och
II: 880 samt motionerna I: 727 och II: 881.
De i propositionen framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar i
förhållande till statsverkspropositionen en ökning av 421 milj. kronor. Därvid
har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen
nr 150 föreslagna uttagningsprocenten upptagits med 8 200 milj.
kronor mot i statsverkspropositionen 7 800 milj. kronor. Denna ökning är
rent formell och betingas av en omläggning av redovisningen av statens utgifter
för att kompensera kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.
Vad som anförts i motionerna I: 727 av herr Lundström m. fl. och
II: 881 av herr Ohlin in. fl. samt I: 725 av herr Bengtson in. fl. och II: 880
av herr Hedlund m. fl. rörande påräkneliga inkomster på förevarande inkomsttitel
med hänsyn till förändringar i skatteunderlaget anser utskottet
inte — såsom torde framgå av det föregående — vara tillräckliga skäl till
uppräkning. Det må anmärkas att utskottet i betänkandet nr 45, som ännu
inte behandlats av riksdagen, avstyrkt föreliggande motionsyrkanden om
sänkning av inkomstskatteskalorna och generell höjning av ortsavdragen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
33
Den av utskottet föreslagna beräkningen av nu ifrågavarande inkomsttitel
grundas på förutsättningen att riksdagen bifaller vad sålunda föreslagits.
Riksdagens ställningstagande till övriga i samma betänkande reservationsvis
framställda yrkanden synes däremot inte påverka inkomstberäkningen.
Inkomsttiteln allmän varuskatt har såväl i statsverkspropositionen som
i propositionen nr 150 upptagits till 2 700 milj. kronor. I sammanhanget må
erinras om att utskottet i sitt betänkande nr 37 i anledning av väckta motioner
tillstyrkt vissa ändringar beträffande den allmänna varuskatten.
Kamrarna har stannat i olika beslut, i det att andra kammaren bifallit vad
utskottet hemställt, medan första kammaren beslutat att motionerna icke
skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Därest riksdagen vid den gemensamma
votering som förordats i bevillningsutskottets memorial nr 53 skulle
besluta om vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt, kommer
detta att leda till en viss inkomstminskning för statsverket. Då denna kan
förutsättas blir relativt obetydlig, har utskottet likväl ansett sig kunna upptaga
inkomsttiteln i fråga till 2 700 milj. kronor.
Inte heller mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna
i övrigt har utskottet någon erinran.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, och med bifall till de likalydande
motionerna I: 729 av herr Öliman m. fl. och II: 877 av herr
Hagberg in. fl., såvitt motionerna avser skatteprocenten,
ävensom med avslag å de likalydande motionerna I: 728 av
herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av herrar Fröding
och Hedin — måtte besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1962/63 med 100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson
in. fl. och II: 880 av herr Hedlund m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 726 av herr Hagberg m. fl.
och II: 879 av herr Heckscher in. fl.,
3) de likalydande motionerna 1:727 av herr Lundström
in. fl. och II: 881 av herr Ohlin in. fl.,
4) de likalydande motionerna I: 728 av herrar Ringaby
och Kaijser samt II: 878 av herrar Fröding och Hedin, även
-
som
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
5) de likalydande motionerna I: 729 av herr öhman m. fl.
och II: 877 av herr Hagberg m. fl.,
måtte, i den mån de inte kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1962/63 måtte beräknas
sålunda:
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 200 000 000
Kupongskatt ............................ 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgift ...................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ 2 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt................. 115 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 84 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 115 000 000
Kronor
8 534 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........................... 480 000 000
Bensin- och brännoljeskatt............... 1 000 000 000 1 480 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 900 000 000
Allmän varuskatt........................ 2 700 000 000
Särskilda varuskatter.................... 380 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon.......... 205 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 50 000 000
Skatt å kaffe............................ 28 000 000
Tobaksskatt ............................ 1 000 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag
............................. 34 000 000
Skatt å sprit ........................... 1 300 000 000
Skatt å vin ............................ 120 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000
Statlig nöjesskatt ....................... 22 000 000
Energiskatt............................. 600 000 000
Postverket (överskott) .................................
7 544 000 000
13 000 000
Stockholm den 18 maj 1962
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Söderquist, Yngve Nilsson, Wärnberg, Lundström, Sundin, Wikner och
Paul Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson i
Svalöv, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Kristenson
i Göteborg, Larsson i Umeå och von Sydow.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och von Sydow, vilka
— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 726 av
herr Hagberg in. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 728 av herrar Ringaby och Kaijser samt II: 878 av herrar
Fröding och Hedin — ansett att utskottet under A) bort hemställa,
att riksdagen — i anledning av Kungl. Maj :ts i proposition
nr 150 framlagda förslag angående skatteprocenten samt
med bifall till de likalydande motionerna I: 726 och II: 879
samt I: 728 och II: 878, förstnämnda motionspar såvitt här
är i fråga, ävensom i anledning av de likalydande motionerna
I: 729 och II: 877, sistnämnda motioner såvitt här är
i fråga — måtte — under uttalande att en utgifts- och inkomstpolitik
enligt de i motionerna I: 726 och II: 879 anförda
riktlinjerna bort och bör föras — besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt
a) för andra kalenderhalvåret 1962 med 100 procent av
grundbeloppet och
b) för första kalenderhalvåret 1963 med 90 procent av
grundbeloppet.
II) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som å s. 32 börjar med orden
»Vad angår yrkandet» och slutar med orden »av allmänna skatteberedningen»,
bort ersättas av text med följande lydelse:
»I motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr Hedlund
m. fl., I: 726 av herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher m. fl. samt
I: 727 av herr Lundström in. fl. och II: 881 av herr Ohlin in. fl. behandlas
vissa frågor rörande skattepolitikens utformning. Utskottet finner anledning
att i förevarande sammanhang särskilt uppmärksamma vad som anförts i
det förstnämnda motionsparet. Såsom motionärerna framhåller drabbar be
-
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
skattningen för närvarande de lägre inkomsttagarna i oproportionerligt stor
utsträckning. Motionärerna framför vissa riktlinjer för lindrande av skattebördan
i nämnda avseende. De grundläggande socialförsäkringsförmånerna
bör enligt motionärerna helt skattefinansieras. Den kommunala inkomstskatten
måste sänkas genom en rimligare kostnadsfördelning mellan staten
och kommunerna. Beträffande ortsavdragen bör målsättningen vara ett rimligt
skattefritt existensminimum. En höjning av ortsavdragen upp till 5 000
kronor för gifta och 2 500 kronor för ensamstående utan barn bör enligt
motionärerna kunna genomföras inom en relativt nära framtid. I sammanhanget
nämner motionärerna även åtgärder i skattelindrande syfte beträffande
vissa ensamstående barnför sörj are, småföretagare och mindre företag
i övrigt liksom åtgärder på beskattningsområdet i lokaliserings- och sysselsättningspolitiskt
syfte. Utskottet ansluter sig helt till den målsättning,
som motionärerna angivit.
Den närmaste etappen i det angivna syftet bör enligt motionärerna vara
en omläggning av folkpensionsavgiften, så att denna uttages på den till statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkomsten i stället för på den taxerade
inkomsten men i övrigt enligt nu gällande regler, dvs. med 4 procent och
högst 600 kronor. Motionärerna förordar en sådan omläggning från och med
den 1 januari 1963. Första beskattningsåret uppgår en sådan lättnad till
sammanlagt cirka 340 milj. kronor, men på grund av tidpunkten för ikraftträdandet
skulle statens inkomstbortfall nästkommande budgetår utgöra endast
cirka 110 milj. kronor. Effekten av en sådan reform blir, att de som ej
uppnår beskattningsbar inkomst helt befrias från avgiften och att alla som
har beskattningsbar inkomst men vilkas taxerade inkomst ej överstiger
15 000 kronor helt kan tillgodogöra sig lättnaden. I högre inkomstlägen
minskas lättnaden successivt och upphör för gifta vid en taxerad inkomst
på cirka 20 000 kronor och för ogifta vid en taxerad inkomst på cirka 17 500
kronor.
Motionärerna hemställer på grundval härav, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skall anhålla om skyndsamt framläggande av förslag, i erforderlig
omfattning till innevarande års höstriksdag, rörande skattelättnad och omfördelning
av skattetrycket i det angivna syftet. Såväl statsfinansiellt som
konjunkturpolitiskt bör, framhåller motionärerna, den förordade omläggningen
av folkpensionsavgiften nu vara möjlig att genomföra. Motionärerna
finner det realistiskt att räkna med att statsinkomsterna 1962/63 från nuvarande
bedömningsgrunder blir väsentligt högre än vad som förutsatts i
kompletteringspropositionen. Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker
därför motionerna 1:725 och 11:880. Till övriga motionsyrkanden
i förevarande sammanhang rörande skattepolitikens utformning anser sig
utskottet för närvarande inte böra ta ställning.»
dels ock att utskottet under B 1) bort hemställa,
att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 725 av herr Bengtson in. fl. och II: 880 av herr Hed
-
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
lund m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
skyndsamt framläggande av förslag, i erforderlig omfattning
till innevarande års höstriksdag, rörande skattelättnad
och omfördelning av skattetrycket i enlighet med vad utskottet
ovan anfört.
HD av herrar Hagberg, Söderquist, Yngve Nilsson, Lundström och Nilsson
i Svalöv, fru Nettelbrandt samt herrar Larsson i Umeå och von Sydow, vilka
dels anfört följande:
»I fråga om skatteskalorna för den statliga inkomstskatten delar vi den
uppfattning, som kommit till uttryck i de likalydande motionerna I: 726 av
herr Hagberg m. fl. och II: 879 av herr Heckscher in. fl. samt de likalydande
motionerna I: 727 av herr Lundström in. fl. och II: 881 av herr Ohlin m. fl.,
att den utformning som beslöts av fjolårets höstriksdag inte är tillfredsställande.
Bevillningsutskottet uttalade också vid frågans behandling i fjol,
att de då motionsvis framlagda ändringsförslagen ur teknisk synpunkt kunde
anses »äga vissa företräden» framför de i propositionen föreslagna skalorna.
En omedelbar ändring för att nå en mindre brant stegring av skatteuttaget
vid övergången från det proportionella skiktet anser vi angelägen. Beslut
härom kan fattas av årets riksdag. Sådant beslut bör ses som ett steg på vägen
mot en fortsatt, mera omfattande reformering av skalorna, innefattande
en ytterligare vidgning av den proportionella delen av skalan samt en lindring
i den för närvarande synnerligen hårda marginalskatten. Av de många
skilda uppgifter, som den pågående översynen av skattesystemet har att ta
itu med, utgör det här angivna problemet en av de viktigaste. Vi anser att
riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att allmänna skatteberedningen
bör arbeta med här angivna utgångspunkter vid utformningen av
sitt förslag till nya skatteskalor.»
dels ock ansett att utskottet under B 2) bort hemställa,
att riksdagen — med bifall till motionerna I: 726 och II:
879, såvitt här är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen
bör, vid utformningen av sina förslag till statliga
skatteskalor, arbeta med utgångspunkt från att väsentligt
bredda det proportionella inkomstskiktet och lindra progressiviteten.
IV) av herrar Söderquist och Lundström, fru Nettelbrandt samt herr Larsson
i Umeå, vilka ansett
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
I propositionen---— — (= utskottet s. 29 rad 14 uppifrån—rad 16 nedifrån)
---- —-i propositionen.
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
Vad beträffar budgetläget för det framförliggande finansåret har i de Iikalydande
motionerna 1:727 av herr Lundström in. fl. och 11:881 av herr
Ohlin m. fl. framhållits att finansministern gått förbi vissa faktorer, som
emellertid bör beaktas. Motionärerna har inledningsvis påpekat att de kostnader,
som belastar budgeten för nästa finansår för höjd skatteersättning
till kommunerna i anledning av de höjda ortsavdragen (420 milj. kronor), i
verkligheten hänför sig till ett och ett halvt år. Ett belopp motsvarande halva
årskostnaden, 140 milj. kronor, kommer således att falla bort budgetåret
1963/64. Vidare har motionärerna understrukit svårigheten att med säkerhet
bedöma reservationsmedelsbehållningarnas utveckling. I princip bör
it rågavar ande utgiftspost, vilken av finansministern för nästa budgetår kalkylerats
till 150 milj. kronor, enligt motionärernas mening tagas med i en
kalkyl för statens lånebehov. Utskottet delar denna uppfattning. Efter korrigeiing
härför blir siffran för överskottet på driftbudgeten enligt riksstaten
för nästa budgetår 600 milj. kronor.
I likhet med vad som vidare framhållits i nämnda motioner — liksom i de
likalydande motionerna I: 725 av herr Bengtson m. fl. och II: 880 av herr
Hedlund in. fl. — vill utskottet fästa uppmärksamheten vid att den i nationalbudgeten
redovisade beräkningen av skatteunderlagets ökning år 1962,
vilken påverkar statsinkomsternas storlek budgetåret 1962/63, överstiger
det i propositionen valda antagandet med 1—2 procentenheter. Här föreligger
således en inkomstpost för statsverket av storleksordningen 100_200
milj. kronor, som inte är beaktad i propositionen och som enligt utskottets
mening utgör en säkerhetsmarginal vid budgetlägets bedömning.
Det i propositionen upptagna inkomstbeloppet för riksbanksvinsten nästa
budgetår framstår mot bakgrund av det faktiska utfallet av riksbankens rörelse
under senare år som alltför lågt. Utskottet delar här den bedömning
som gjorts i motionerna I: 727 och II: 881 och föreslår att inkomsten från
riksbanksfonden för nästa budgetår upptages med 100 milj. kronor.
Vad gäller redovisningen av statsinkomsternas utveckling de närmast
framförliggande budgetåren, vilken lämnas i särskild bilaga till propositionen,
vill utskottet med instämmande i det påpekande, som gjorts i motionerna
I: 727 och 11:881, understryka önskvärdheten av att den i motionerna
angivna justeringen för kommunalskattemedlen göres. En redovisning av
kommunalskattemedelstransaktionerna är nämligen nödvändig för att en
klar bild skall erhållas av inkomstförutsättningarna för driftbudgeten. Det
angelägna häri framstår klart mot bakgrund av att det enligt gällande budgetregler
är omfattningen av statens löpande utgifter — vilka skall upptagas
på driftbudgeten — som skall läggas till grund för skatteuttaget. Att
avvikelser härifrån kan bli motiverade av konjunkturpolitiska hänsyn, är en
annan fråga.
Sammanfattningsvis innebär den bedömning av budgetläget som utskottet
här gjort att driftbudgetöverskottets storlek för nästa finansår med de
angivna förutsättningarna kan beräknas till ca 800 milj. kronor. Den skatte-
och anslagspolitik, som förordats i de likalydande motionerna I: 727 av
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
39
herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin m. fl. och som utskottet anser
väl avvägd, skulle medfört ett överskott av ca 500 milj. kronor. Härtill vill utskottet
tillfoga att för den händelse en mera väsentlig avmattning i konjunkturen
skulle komma att inträffa, kommer givetvis budgetutfallet att
påverkas härav. I ett sådant läge är å andra sidan en mindre överbalanserad
budget naturlig.
Det bör vidare tilläggas att utskottet delar uppfattningen i motionerna
I: 727 och II: 881 att en anpassning av spritpriserna till den aktuella löneoch
prisnivån genom en höjning av alkoholbeskattningen är väl motiverad
av ngkterhetspolitiska skäl. Den statsfinansiella effekten av en sådan framtida
höjning har utskottet självfallet inte kunnat beakta vid bedömningen av
läget.
Vad gäller skattepolitikens utformning vill utskottet starkt betona önskvärdheten
av att den orättvisa mot stora grupper av skattskyldiga med låga
och medelstora inkomster, som beslutet vid föregående höstriksdag innebar,
så snabbt som möjligt avlägsnas. En omedelbar höjning av de skattefria
bottenavdragen (ortsavdragen) är av denna anledning ytterst välmotiverad.
Detsamma gäller den nuvarande gränsen i fråga om barnets ålder (nu 16
år) för rätt till samma beskattning som den fullständiga familjen för de
ensamstående barnförsörjarna. Även den statliga inkomstskatteskalan bör
reformeras. I första band bör den markanta stegring i skatteuttaget, som
skalan enligt höstriksdagens beslut innebär för inkomster i den progressiva
delens nedre inkomstskikt, skyndsamt mildras. Härutöver är det enligt utskottets
uppfattning angeläget att den allmänna skatteberedningen vid sin
översyn av skalorna tar i sikte att utarbeta förslag, som innebär en fortsatt
breddning av skiktet för proportionell beskattning och en lindring i progressivitet
och marginalskatt. En sådan mera omfattande reform bör givetvis
även innesluta en höjning av de skattefria bottenavdragen.
Vad i övrigt angår inkomstbeskattningen för fysiska personer vill utskottet
starkt betona angelägenheten av en väsentlig höjning av förvärvsavdragen
i främsta rummet i de fall där den skattskyldige bar minderåriga barn.
Här angivna lättnader i inkomstskatten anser utskottet böra komma i första
hand.
Den aktuella konjunktursituationen med dess tydliga drag av en pågående
kostnadsinflalion samtidigt med avmattningstendenser och sysselsättningssvårigheter
inom vissa sektorer gör det angeläget att bl. a. med
härför anpassade ändringar i skattelagstiftningen söka motverka kostnadsstegringarna.
Här kommer såsom framhållits i vissa av de nu väckta motionerna
drivmedelsbeskattningen, varulagervärderingsreglerna och omsbelastningen
av produktionsförnödenheterna in i bilden. Utskottet vill med
anslutning till vad som i motionerna anförts härom betona angelägenheten
av ändrade skatteregler i angivna hänseenden.
Inkomsttiteln allmän---- — (= utskottet s. 33 rad 5—rad 18 uppifrån)
----någon erinran.
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1962
dels ock att utskottet under B 3) bort hemställa,
att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 727 av herr Lundström m. fl. och II: 881 av herr Ohlin
m. fl. och med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition
nr 150 — måtte vad avser inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1962/63 upptaga inkomsterna från riksbanksfonden
till 100 000 000 kronor.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620729
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.