Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

1962-11-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1962:61, Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

1

Nr 61

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning rörande alkoholbeskattningens betydelse

i nykterhets politiskt hänseende.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 152 av herr Per-Olof Hanson och II: 194

av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om en allsidig, förutsättningslös utredning

angående frågan om alkoholbeskattningen och dess roll vid utformningen

av samhällets nykterhetspolitik»; samt

2) de likalydande motionerna I: 227 av herr Möller m. fl. och II: 274 av

herr von Friesen m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte begära hos

Kungl. Maj :t att skyndsamt låta verkställa en utredning om hur beskattningen

på dryckesområdet bör utformas för att bästa möjliga nykterhetspolitiska

effekt skall erhållas samt att framlägga förslag till ändrad beskattning

av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker i enlighet med vad denna utredning

kan ge anledning till».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i

det följande, hänvisa till motionerna II: 194 och II: 274.

Rörande beskattningen av sprit och vin samt malt- och läskedrycker gäller

för närvarande följande.

Beskattningen av sprit och vin regleras i särskild förordning härom av

den 24 maj 1957 (nr 209).

För spritdrycker, avsedda för konsumtionsändamål, utgår för närvarande

omsättningsskatt i form av dels en fast avgift och dels en procentavgift.

Den fasta avgiften är graderad efter alkohol styrkan och utgår med

följande belopp per liter:

Alkoholstyrka

i volymprocent

Under 30 %

30—34,9 %

35—40 % .........................

Över 40 % ........................

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 61

Fast avgift

8:,—

8: 50

10: 40

11:60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

Procentavgiften utgår med 50 procent av varans utminuteringspris exkl.

allmän varuskatt.

Vid utskänkning av spritdrycker skall erläggas utskänkningsskatt med

25 procent av utskänkningspriset. Detta pris motsvarar gällande utminuteringspris

jämte utskänkningsskatten. Restauratören äger således inte själv

utta någon marginal på spriten. I gengäld får han i form av ett avdrag på utskänkningsskatten

gottgörelse för vissa kostnader i samband med utskänkningen.

Denna ersättning motsvarar i regel 18 procent av utskänkningspriset.

Vad angår beskattningen av vin utgår för starkvin, d. v. s. vin vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, omsättningsskatt dels i form av en fast

avgift om 2 kronor per liter, dels i form av procentavgift om 37 procent av

utminuteringspriset, inberäknat skatten men exkl. allmän varuskatt. Annat

vin (lättvin) är endast belagt med procentavgift, vilken utgör 36 procent av

utminuteringspriset. För här i riket tillverkat vin utgår omsättningsskatten

därjämte med en särskild tillverkningsavgift om 50 öre per liter om vinets

alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är musserande eller därmed

jämförligt men eljest med 20 öre.

Enligt förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

indelas maltdryckerna efter sin alkoholhalt i lättöl, Öl och starköl.

Som lättöl betecknas en maltdryck om alkoholhalten inte överstiger 1,8 viktprocent,

som Öl om alkoholhalten överstiger 1,8 men inte 2,8 viktprocent

och som starköl om alkoholhalten överstiger 2,8 viktprocent. För de olika

maltdryckssorterna gäller väsentligt skilda bestämmelser i fråga om såväl

tillverkning som försäljning och beskattning. Försäljningen av lättöl sker

enligt samma regler som för alkoholfria drycker. Beträffande ölförsäljningen

finns bestämmelser i 1961 års ölförsäljningsförordning, medan starkölet behandlas

som rusdryck och i försäljningshänseende i stort sett är jämställt

med vin. Skatten är för lättöl 12 öre, för Öl 48 öre och för starköl 1 krona

41 öre, allt räknat per liter.

Till läskedrycker hänföres enligt förenämnda förordning mineralvatten

och kolsyrat vatten samt lemonader och andra alkoholfria drycker med undantag

av bl. a. kaffe, te och choklad. Skatten för läskedrycker utgår med

33 öre per liter.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I motionerna 1: 152 och 11:194 uttalas att frågan om sambandet mellan

alkoholpriser, konsumtion och missbruk av naturliga skäl tilldrar sig ett

alldeles speciellt intresse i dagens krisartade nykterhetsläge. Därvid gör sig

motsättningarna i bedömningen av prisinstrumentets värde i den nykterhetspolitiska

arsenalen tydligt gällande. Medan man exempelvis inom den

organiserade nykterhetsrörelsen kommit till den alldeles entydiga uppfatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962 3

ningen, att prispolitikens inriktning på ett gynnsamt sätt påverkar inte bara

konsumtion utan även missbruket, synes man på andra håll icke vara benägen

acceptera denna ståndpunkt. Man har således här kommit till skiftande

värderingar. Motionärerna ifrågasätter starkt, om inte utvägen med en objektiv

förutsättningslös utredning borde prövas i syfte att skapa klarhet

kring just fx-ågan om prisinstrumentets brukbarhet inte endast som regulator

av konsumtionen utan också på längre sikt som vapen mot den grova alkoholismen.

Utan tvivel finns ett intressant internationellt material att lägga till

grund för en dylik undersökning. Motionärerna fäster uppmärksamheten på

bl. a. vissa kanadensiska forskningsresultat, vilka redovisats i den norska

facktidskriften Alkoholspörsmålet (nr 4 1961) och som klart styrker

sambandet mellan å ena sidan spritpriserna och å andra sidan alkoholismens

utbredning. Men det finns som bekant också från bl. a. Danmark och

England erfarenheter som talar samma språk. Självfallet kommer också

verkningarna av den svenska prispolitiken här in i bilden.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 227 och II: 274 uttalas att

statsmakterna och myndigheterna sedan länge samlat en värdefull erfarenhet

av beskattningens betydelse i nyktei-hetspolitiken, och skattefrågan har

understrukits i debatten och i skrivelser till regeringen. Varje skattehöjning

har visat sig verka som en broms på konsumtionen. Samtidigt torde det stå

klart att hänsyn måste tas även till andra, mindre önskvärda verkningar av

skattehöjningarna. Den nuvarande beskattningen kan dock tyvärr ej sägas

representera ett helt rationellt och konsekvent system.

Under år 1961 har Industriens utredningsinstitut gjort en specialundersökning

över dryckesområdet för att klaxdägga i vilken grad ekonomiska faktorer

påverkar omfattningen av våra dryckesinköp och vårt val av drycker.

Utredningen har visat att de ekonomiska faktorerna spelar en anmärkningsvärt

stor roll. I själva verket torde de konsumtionsförändringar som förekommit

under senare årtionden i allmänhet ha vaxåt konsekventa anpassningar

till förändrade ekonomiska realiteter (förändringar i inkomst och

pris). Utredningen har även givit material som gör det möjligt att ange vilka

konsumtionsförändringar man kan förvänta genom olika prispolitiska åtgärder.

Dessa nya insikter understryker givetvis starkt skatteinstrumentets

betydelse på dryckespolitikens område.

Samtidigt bör noteras, att den medicinska forskningen på senare år har

givit ny kunskap om olika alkoholhaltiga dryckers berusningseffekt på den

mänskliga organismen. Undersökningar publicerade i tidskriften »Alkoholfrågan»

1957 har gjort gällande att man numera kan få ett ungefärligt siffermässigt

mått på olika dryckers berusningseffekt (och därigenom också

i viss mån på dryckernas sociala farlighetsgrad). Det synes vara möjligt att

lägga de vunna erfarenheterna till grund för ett konsekvent skattesystem,

gällande hela di-yckcsområdet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

Utskottet

I förevarande motioner har uppmärksamheten riktats på frågan om alkoholbeskattningens

betydelse vid utformningen av samhällets nykterhetspolitik.

Motionärerna yrkar skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

i ämnet. I motionerna I: 152 och II: 194 framhålles att medan enighet

råder om att en höjning av alkoholbeskattningen minskar konsumtionen

är meningarna delade rörande effekten på missbruket. Enligt motionerna

I: 227 och II: 274 bör man eftersträva ett skattesystem som gynnar

alkoholsvagare och alkoholfria drycker medan det större skattetrycket med

stigande progression bör belasta de starkare dryckerna. Vidare åberopas i

motionerna skilda under senare år företagna, mer begränsade undersökningar,

vilka enligt motionärerna utvisar att prissättningen på de olika

dryckerna spelar en avgörande roll för konsumtionsinriktningen. I motionerna

erinras om att ett internationellt material, bl. a. vissa kanadensiska

forskningsresultat, finns att tillgå som grund för den av motionärerna begärda

allsidiga utredningen. Vidare omnämnes bl. a. en av Industriens utredningsinstitut

gjord specialundersökning, som starkt understryker skatteinstrumentets

betydelse för nykterhetspolitiken.

Utskottet vill till en början erinra om att 1954 års riksdag i samband med

beslut om avskaffande av motbokssystemet inom rusdrycksförsäljningen

antog ett program avseende den fortsatta svenska nykterhetspolitiken i

dess helhet. Detta innebar en djupgående omläggning av den dittills förda

nykterhetspolitiken men även en vidareutveckling av tidigare godtagna linjer.

Innebörden av 1954 års riksdagsbeslut var att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken

försköts från restriktionslagstiftning till positiva nykterhetsfrämjande

åtgärder. Till grund för det nya programmet låg ett synnerligen

omfattande utredningsmaterial, som till väsentligaste delen lämnats av

1944 års nykterhetskommitté.

I nämnda av 1954 års riksdag antagna nya program på nykterhetspolitikens

område ingår såsom ett mycket väsentligt drag att försöka inrikta

konsumtionen på svagare drycker. Vid programmets antagande förelåg

klarhet om beskattningens stora roll i nykterhetspolitiken. Från riksdagens

sida uttalades således att skatterna på olika drycker i enlighet med vad

departementschefen förordat i nykterhetspropositionen borde avvägas så

att en övergång till svagare drycker främjades. Ändringar på beskattningens

område borde förbindas med en differentiering efter dryckernas alkoholhalt.

Härigenom skulle beskattningen komma att drabba alkoholen som

sådan. I enlighet med denna målsättning utformades de år 1954 antagna

förslagen rörande rusdrycksbeskattningen. Samma målsättning har även

kännetecknat senare genomförda ändringar i alkoholbeskattningen.

De i motionerna åberopade undersökningarna synes utskottet i huvudsak

vara en bekräftelse på riktigheten av nyssnämnda, nu gällande målsättning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Hevillningsutskottets betänkande nr til är 1962

5

för den svenska beskattningspolitiken på dryckesområdet. Utskottet anser

sig böra anmärka att såvitt utskottet har sig bekant enighet inom ansvariga

kretsar råder om att alkoholbeskattningen alltjämt bör följa den år 1954

antagna principiella uppläggningen. Utskottet är medvetet om att vissa invändningar

kan göras mot nu gällande beskattningsregler ur här angivna

synpunkt. I några fall ger nämligen reglerna resultat som inte kan anses fullt

förenliga med målsättningen att främja en övergång till svagare drycker.

Detta förhållande, som har särskilda orsaker, kan emellertid inte anses

kännetecknande för hela systemet utan får i stort sett ses som en följd av

utvecklingen sedan år 1954, då nuvarande skattesystem fastställdes.

Utskottet anser de i motionerna anförda synpunkterna värda beaktande.

Enligt utskottets mening skulle det inte minst vara av värde att få klarlagt

i vilken utsträckning missbruk av alkohol kan påverkas genom beskattningen

på alkoholdrycker. Anledning synes dock utskottet knappast

föreligga att nu igångsätta en ny omfattande utredning rörande den framtida

utformningen av beskattningen på dryckesområdet. Under senare tid har

till Kungl. Maj :t avlämnats olika utredningsförslag beträffande nykterhetspolitiken.

I den mån Kungl. Maj :t i detta sammanhang anser skäl föreligga

att till prövning uppta även frågan om beskattningen av alkoholhaltiga

drycker, torde detta få till följd att nuvarande skattesatser i förekommande

fall föreslås skola jämkas i syfte att bringa desamma i bättre

överensstämmelse med målsättningen att främja en övergång till svagare

drycker. Utskottet anser sig kunna förutsätta att de i motionerna anförda

synpunkterna — som inte kan sägas vara någon principiell nyhet för den

politik som förs på området — därvid kommer att beaktas. Utskottet föreslår

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

anfört i anledning av motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 152 av herr Per-Olof

Hanson och II: 194 av herr Hamrin i Jönköping m. fl. om

utredning angående alkoholbeskattningens betydelse i nykterhetspolitiskt

hänseende, samt

2) de likalydande motionerna I: 227 av herr Möller in. fl.

och II: 274 av herr von Friesen in. fl. angående alkoholbeskattningens

betydelse i nykterhetspolitiskt hänseende,

i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet

i detta betänkande anfört.

Stockholm den 29 november 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*,

Erik Jansson*, Söderquist, Oscar Carlsson, Stefanson, Yngve Nilsson, Gösta

Jacobsson, Sundin* och Wikner; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk*, Gustafson i

Göteborg, Kärrlander, Engkvist, Magnusson i Borås*, Darlin*, Andersson i

Essvik, Eriksson i Bäckmora, Forsberg och fru Nettelbrandt.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 6t

205153

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:394 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner dels om utredning rörande befolkningsfrågans olika aspekter och dels angående vissa familjepolitiska åtgä a1 i texten