Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
1962-01-17 · 61 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 58 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1962:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av
fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till
utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under
år 1961, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma
berättelse.
Stockholm den 17 januari 1962
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Schmidt, Aspling, Nils
Theodor Larsson, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Gorthon;
från andra kammaren: herrar Sköldin och Boija, fru Renström-Ingenäs,
herrar Hansson i Önnarp, Bengtsson i Landskrona, Berglund, Lindahl och Nordgren.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 1
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
3
Till Riksdagens Banko utskott.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1961.
Kreditpolitiken
Den svenska ekonomien kännetecknades under 1961 av en fortsatt men efter
hand något dämpad expansion. De efterfrågefaktorer som i första hand legat
bakom konjunkturuppsvinget föregående år — exporten, lagerförändringarna
och de privata investeringarna — visade en något lägre ökningstakt, medan
däremot den privata konsumtionen steg mera än under 1959 och 1960. Då det
svenska näringslivets kapacitet redan under 1960 kan sägas ha varit fullt utnyttjad,
framstod en dämpning av ökningstakten i den totala efterfrågan som en
förutsättning för en bibehållen samhällsekonomisk balans.
Importen har visat en mot bakgrunden av den stigande aktivitetsnivån påfallande
liten ökning, och underskottet i handelsbalansen har reducerats från
1 700 mkr år 1960 till ca 1 200 mkr år 1961, ett underskott som mer än väl
kompenseras av ett sjöfartsnetto på 1 400 mkr. Övriga, endast delvis identifierbara
transaktioner med utlandet har medfört ett stort valutainflöde, och valutareserven
ökade under året med ca 890 mkr.
Prisutvecklingen har även varit relativt lugn. Risker för en inflatorisk utveckling
har i stället framträtt i kapitalvaruindustrien, särskilt i verkstadsindustrien,
och tydligast på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden har varit mycket
hög, och den uppkomna lönestegringen, inklusive den s. k. löneglidningen,
har varit större än någon gång efter 1952.
Den ekonomiska politiken har därför även under 1961 varit inriktad på att
hålla tillbaka efterfrågan och bekämpa inflatoriska tendenser. Statsfinanserna
har gett ett kraftigt bidrag i denna riktning, något som visar sig i att utfallet av
totalbudgeten svängt från ett underskott på 1 079 mkr år 1960 till ett överskott
på 365 mkr för år 1961.
Kreditpolitiken har i fråga om affärsbankerna syftat till att bibehålla det
strama likviditetslägc som åstadkoms under 1960. Med det gynnsamma budgetutfallet
som förutsättning har det varit möjligt att genomföra denna politik utan
några större upplåningsaktioncr för statens räkning på marknaden utanför banksystemet.
Den likviditetsskapande effekten av valutainströmningen har i stort
sett neutraliserats av övriga likviditetspåverkande faktorer.
4 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Den av den försämrade likviditetssituationen åvägabragta restriktiviteten i
bankernas utlåningspolitik har under året kommit att påverka de faktiska utlåningssiffrorna.
Den totala utlåningen hos affärsbankerna steg under tolvmånadersperioden
fram till slutet av november 1961 med 438 mkr (exkl. bostadsbyggnadskrediter
311 mkr) mot en ökning med 1 359 mkr (1 094 mkr) ett år tidigare.
Vissa tendenser under våren 1961 tydde på att det fanns en risk för att likviditetsåtstramningens
effekt kunde äventyras genom att bankerna kom att anse
upplåning i riksbanken som en normal finansieringskälla. För att understryka
att riksbanken fortfarande betraktade lån till bankerna endast som ett medel
att i rimlig omfattning överbrygga tillfälliga kassapåfrestningar infördes i maj en
viss begränsning i bankernas möjligheter att låna på tidigare tillämpade villkor.
Dessa, som innebar en räntesats lika med diskontot för de fem första dagarna
och därefter en procentenhet över diskontot, skulle fortfarande gälla vid upplåning
som icke översteg hälften av bankens egna fonder. För upplåning därutöver
skulle en räntesats på nio procent tillämpas. Den särskilda räntesatsen har
sedermera blivit aktuell i ett fåtal fall för kortare perioder.
De av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna — 43, 33 resp. 23 procent
— hade genom likviditetsindragningen blivit orealistiskt höga. Sedan bankernas
likvida tillgångar under 1961 stabiliserats på en lägre nivå och utlåningsexpansionen
kraftigt reducerats beslöt riksbanken i november att utfärda en ny
rekommendation, som med sikte på det likviditetsläge, som beräknades uppkomma
under vårhalvåret 1962, angav minima för bankernas faktiska likviditetskvoter,
som nödvändiggör en fortsatt sträng restriktivitet i utlåningen. Bankerna
indelades härvid i två grupper. För den första, omfattande de fem största
bankerna jämte Sparbankernas Bank och Jordbrukets Bank, fastställdes kvottalet
till 30 procent, och för den andra, som omfattar övriga banker, till 25
procent.
Utbudet av långfristigt kapital i form av obligationsförvärv och reverslån påverkades
under 1961 av ett minskat intresse för obligationsplaceringar från allmänhetens
sida och genom pensionsreformens verkningar på försäkringsbolagens
placeringsbehov. Genom den tidigare nämnda utvecklingen av statens lånebehov
blev det emellertid möjligt att bereda större utrymme än föregående år åt andra
låntagare, och den långfristiga upplåningen har ökat för bostadssektorn och
näringslivet. För näringslivets del kommer därtill den starkt ökade kapitalanskaffningen
genom aktieemissioner.
Riksbankens tillämpning av emissionskontrollen vid obligations- och förlagslån
har anpassats till nyssnämnda ökade utrymme på marknaden för andra
låntagare än staten. Emissionerna för i bostadsfinansiering engagerade hypoteksinstitut
steg från 830 mkr år 1960 till 1 270 mkr år 1961 och för näringslivet
från 185 mkr till 315 mkr.
Riksbankens placeringsrekommendationcr till sparbanker, försäkringsbolag
och centralkassor har under året kvarstått oförändrade.
Inströmningen av utländska valutor har under året medfört en ökning av
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
5
den av riksbanken förvaltade valutareserven med 883 mkr. De av riksbanken
noterade marginalkurserna för vissa valutor har justerats med hänsyn till de
västtyska och holländska valutornas revalvering och den isländska kronans devalvering;
i övrigt har de varit oförändrade.
Som framgår av valutastyrelsens bilagda berättelse till fullmäktige beslöt
Sverige i februari 1961 att acceptera förpliktelserna enligt artikel VIII i Internationella
valutafondens stadga. Denna artikel innehåller bl. a. förbud mot restriktioner
vid löpande betalningar. Vissa förändringar i liberaliserande riktning,
beträffande vilka kan hänvisas till berättelsen, har företagits i valutabestämmelserna.
I övrigt kan nämnas att tillstånd till kapitalöverföringar i samband med
direkta investeringar liksom tidigare normalt medgivits och att tillstandsgivningen
beträffande av svenska företag upptagna lån i utlandet ökat starkt.
Utvecklingen på kreditmarknaden
För utvecklingen på den svenska kreditmarknaden under år 1961 har vad
gäller efterfrågesidan förändringen i det statliga budgetläget varit av dominerande
betydelse. Efter en lång följd av år med stora utgiftsöverskott visade totalbudgeten
år 1961 ett inkomstöverskott. För andra låntagarkategorier än staten
har förändringarna varit mindre och i allmänhet inneburit en viss ökning av
upplåningen.1 Kommunernas skulder har växt något mera 1961 än 1960, tillväxten
av bostadsinvesteringarna har följts av en ökning av bostadslångivningen,
och de omfattande investeringarna inom framför allt industriföretagen har liksom
1960 hållit företagens finansieringsbehov på en hög nivå.
Bland förändringarna på utbudssidan har nedgången i allmänhetens obligationsförvärv
varit påtaglig. Köpen av aktier har a andra sidan ökat, dock ej
i så stor utsträckning att allmänhetens obligations- och aktieköp tillsammantagna
uppgått till ett lika stort belopp som 1960. Försäkringsbolagen har minskat
sina nettoplaceringar, medan allmänna pensionsfonden ökat sina. Sparbankernas,
postbankens och jordbrukskasseorganisationens nettokreditgivning har varit
större än 1960. Hos affärsbankerna, vilkas likviditet under 1961 pressats synnerligen
hårt, ökade de utestående lånen med ett avsevärt lägre belopp än föregående
år.
I det följande redogöres för huvuddragen i olika låntagarkategoricrs kapitalanskaffning
och finansiella utveckling i övrigt. Vidare beskrivs den kreditförmedling,
som ägt rum över obligations- och aktiemarknaderna samt genom försäkrings-
och pensionsinrättningarna och bankerna. I ett senare avsnitt ges en
något bredare redogörelse för obligationsmarknaden vad gäller emissioner, kursutveckling,
avkastning m. m.
1 Med upplåning avses i det följande upplånade belopp minus återbetalningar och med utlåning
utlämnade lån minus återbetalningar. Beloppen har i regel beräknats som förändringar av bokförda
låneskulder resp. lånefordringar.
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Utvecklingen hos olika låntagargrupper
Staten
Under 1961 har statens inkomster täckt såväl de löpande utgifterna för investering,
konsumtion och transferering som kapitalbehovet för statens utlåningsverksamhet,
och ett inkomstöverskott om 365 mkr har uppnåtts. Under
1960 förelåg ett utgiftsöverskott om 1 079 mkr.
Förändringen från utgiftsöverskott till inkomstöverskott har kraftigt påverkat
förutsättningarna för statens upplåning. En hög grad av stramhet på kreditmarknaden
har kunnat erhallas med en betydligt mindre långfristig upplåning
än tidigare. Statens långfristiga upplåning, som år 1960 översteg 1 000 mkr, utgjorde
1961 endast ca 60 mkr. Den kortfristiga skulden hade för år 1960 varit
ungefär oförändrad; under 1961 minskade den, framför allt genom inlösen av
korta obligationer.
Kommuner
För kommunerna kan utgifterna beräknas ha stigit snabbare än inkomsterna
och ett större belopp upplånats 1961 än 1960. Kommunernas nettoupplåning på
kreditmarknaden, som år 1960 understeg 300 mkr, har 1961 uppgått till omkring
400 mkr. Ökningen hänför sig till reverslånen; större belopp än tidigare har
erhållits från bl. a. allmänna pensionsfonden och Sveriges kommunalanställdas
pensionskassa. Kapitalanskaffningen mot obligationer har vant av ungefär
samma storlek 1961 som 1960.
Bostäder
Investeringarna i bostäder har varit större 1961 än 1960. Bostadskreditgivningen
har också ökat. Under 1961 kan bostadskrediterna på kreditmarknaden,
inklusive statens bostadslångivning, beräknas ha uppgått till ca 3 200 mkr
mot ej fullt 3 000 mkr 1960. Det är i första hand långivningen från hypoteksinstituten
som ökat. Dessas upplåning pa obligationsmarknaden har varit större
än tidigare, och till bostadssektorn torde hypoteksinstituten under år 1961 ha
förmedlat krediter till ett nettobelopp av omkring 1 200 mkr mot ca 800 mkr
1960. Sparbankernas och postbankens långivning till bostäder synes också ökat
medan en mindre utlåning än 1960 redovisas för försäkringsbolagen. Den statliga
bostadslångivningen har legat på i stort sett samma nivå båda åren. Affärsbankernas
bostadskreditgivning synes däremot ha uppgått till ett lägre belopp
1961 än 1960. De utestående bostadsbyggnadskrediterna ökade under tolvmånadersperioden
till och med november 1961 med 127 mkr mot 264 mkr året
dessförinnan. Det lägre beloppet för den senast förflutna tolvmånadersperioden
sammanhänger i första hand med en ökning av avlyftningarna. Ianspråktagandena
av nya lån under tolvmånadersperioden till och med november 1961 uppgick
till 2 049 mkr mot 2 068 mkr ett år tidigare och avlyftningarna till 1 922
mkr resp. 1 804 mkr.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 1. Inlåningen hos bankerna
Förändringar i innestående belopp. Mkr
7
Kalenderåren
12-månadersperioderna
t. o. m. november
1958
1959
1960
1959
1960
1961
41
27
858
16
912
391
1 724
2 963 —
426
3 001
— 579
483
Kapitalsamlings- och sparkasseräk-
1 166
1 165
1 291
1 414
1 in
1 048
558
1 798 -
-1717
1 587
—1 690
— 565
983
895
1 066
9792
9102
1 0342
310
230
472
271
374
329
— 6
981 -
- 720
— 66
47
— 28
Centralkassor för jordbrukskredit ......
61
86
140
106
no
157
Summa
3113
5182
1 390
i 307
1 77i
2 366
Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.
Iffrorna är uppskattade med ledning av tillgängliga uppgifter från de 83 storre sparbankerna.
Företag
Företagens fasta investeringar har, särskilt inom industrien men aven mom
andra delar av näringslivet, ökat från 1960 till 1961, medan lagerökningen synes
ha avtagit. Investeringsutvecklingen har följts av en fortsatt försämring av
företagens likviditet. o
Likviditetsminskningen hos företagen har i första hand bestått i en nedgång
av banktillgodohavanden. Sannolikt har även företagens värdepappersinnehav
minskat; de för företagen osedvanligt stora förvärven av obligationer och aktier
under år 1960 har i varje fall inte upprepats 1961. Exakta uppgifter om hur de
likvida tillgångarna utvecklats saknas, men vad gäller banktillgodohavandena
kan huvuddragen i utvecklingen hjälpligt belysas med förändringarna på de räkningar
hos affärsbankerna, som huvudsakligen används av företagen. Nedgången
å andra räkningar än kapitalsamlings- och sparkasseräknmgar utgjorde salunda
under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1961 565 mkr och under motsvarande
period ett år tidigare 1 690 mkr (tabell 1). Dessa förändringar betingades
delvis av placeringar i riksbanken enligt reglerna för avsättningar till investeringsfonder
för konjunkturutjämning. Under nämnda perioder insatte nämligen
företagen i riksbanken netto 369 resp. 915 mkr.
Den förskjutning i strukturen av näringslivets upplåning mot en större kapitalanskaffning
genom obligations- och aktieemissioner, som begynte 1960, har fortsatt
1961 och då varit ännu mera påtaglig. Ökningen av obligationsemissionerna
från 1960 till 1961 har möjliggjorts bl. a. därigenom att staten tagit marknaden
i anspråk i långt mindre utsträckning än tidigare, och ökningen av aktieemissionerna
förklaras bl. a. av de nya bestämmelserna om beskattningen av utdel
-
8 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
ningar på aktier emitterade fr. o. m. 1961. Näringslivets kapitalanskaffning
på obligations- och aktiemarknaderna kan för 1961 beräknas ha uppgått till
omkring 1 000 mkr mot omkring 500 mkr 1960. Dess upplåning i affärsbankerna
har å andra sidan varit mindre 1961 än 1960. En viss nedgång torde också ha
ägt rum i fråga om lånen hos försäkringsbolagen.
Näringslivets upplåning på hela den svenska institutionella kreditmarknaden,
som för 1960 kan beräknas ha uppgått till 1 800 mkr, har för år 1961 kunnat
uppskattas till ca 1 600 mkr. För industrien har upplåningen på denna marknad
varit större 1961 än 1960. Så har också varit fallet för vissa andra näringsgrenar
såsom jordbruket, men för handeln och även samfärdseln föreligger en kraftig
minskning.
Näringslivets kredittransaktioner med sektorn utanför den institutionella kreditmarknaden
i Sverige och med utlandet är regelmässigt av betydande omfattning.
Sannolikt har i fråga om detta slag av finansiering en ökning ägt rum
under högkonjunkturen. Härpå tyder utvecklingen av affärsbankernas garantiförbindelser,
som under tolvmånadersperioderna till och med november 1959,
1960 resp. 1961 uppgick till 12, 218 resp. 381 mkr. I avsnittet om betalningsbalansen
redovisas vidare uppgifter rörande den privata kapitalanskaffningen
från utlandet, som tyder på en ökad upplåning.
Hushåll
Hushallens inkomster har ökat från 1960 till 1961. Även konsumtionen ökade,
ehuru ej i samma utsträckning, varför hushållens finansiella ställning förbättrades.
Framför allt synes banktillgodohavandena ha vuxit. Detta återspeglas i
den ökning som ägt rum i fråga om de innestående medlen på räkningar hos
postsparbanken och sparbankerna och på affärsbankernas kapitalsamlings- och
sparkasseräkningar. Tillgodohavandena på samtliga dessa räkningar steg under
tolvmånadersperioden t. o. m. november 1961 med 2 400 mkr, d. v. s. ungefär lika
mycket som under motsvarande period ett år tidigare (tabell 1). I fråga om
enskilda personers förvärv av aktier kan en ökning beräknas ha ägt rum från
1960 till 1961, medan köpen av obligationer minskat. En grov kalkyl tyder på
att hushållens totala finansiella tillgångar ökat i ungefär samma takt 1961 som
1960.
Kreditförmedlingen på den institutionella kreditmarknaden
Finansieringen över obligations- och aktiemarknaderna
Ovan har framgått att obligationsmarknaden under 1961 tagits i anspråk i
ökad utsträckning av de bostadsfinansierande hypoteksinrättningarna och av
företagen, att kommunernas obligationsupplåning ej nämnvärt förändrats och
att staten, som under 1960 företog en mycket omfattande långfristig obligations
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 2. Kapitalanskaffning över obligationsmarknaden
Kontanta nettobelopp. Mkr
9
Låntagare
Långfristiga obligationer . ...
Staten ..................
Kommuner ..............
Bostäder ................
Näringslivet .............
Kortfristiga obligationer ....
Staten ..................
Kommuner ..............
Bostäder ................
Näringslivet .............
Summa
Kalenderåren
12-månadersperiodema
t. o. m. september
1958
1959
1960
1959
1960
1961
lön
299
46
651
78
379
331
6
42
935
551
— 55
387
52
1537 -
1 197 -
305
35
2 082
1 072
84
792
134
-275
-340
0
65
929
344
— 33
510
108
im
1 452
30
1 992
1 279
34
589
90
302
— 43
305
40
127i
98
51
840
285
— 768
— 850
82
1 i53
2i72
1 807
2 ill
2 29i
506
Långivare
Banker ....................
1 035
2 036
150
2113
577
— iOi
Riksbanken .............
— 209
119
40
166
22
58
Affärsbanker ............
872
1 759
-272
1 768
180
— 727
Andra banker...........
372
158
382
179
375
265
Andra placerare...........
il 8
i36
1657
298
1 717
910
Enskilda försäkrings- och
pensionsin-
rättningar ............
349
418
443
405
555
170
Offentliga försäkrings- och
pensionsin-
rättningar ............
— 1
— 1
404
— 1
313
496
Allmänheten (restpost) ..
70
19
810
— 106
849
244
Summa
1 i53
2 m
1807
2 ill
2 29i
506
Anm. I tabellen ingår endast av svenska låntagare emitterade obligationer. Sparobligationer och
s. k. »statsskuldförbindelser» ingår ej.
upplåning, under 1961 inlöst betydande belopp kortfristiga obligationer. Denna
utveckling belyses siffermässigt fram t. o. m. september 1961 i tabell 2.
Tabellen innehåller också uppgifter om olika långivarkategoriers placeringar i
obligationer. En kraftig förändring redovisas härvid för affärsbankerna. Dessas
betydande förvärv av obligationer 1959 hade 1960 följts av en viss avveckling.
Avvecklingen fortsatte 1961 och fick då en långt större omfattning. Denna utveckling
återspeglar den i annat sammanhang beskrivna försämringen i banklikviditeten.
Andra bankers obligationsförvärv har ej uppgått till fullt samma
belopp 1961 som 1960. För enskilda försäkrings- och pensionsinrättningar redovisas
även en nedgång av förvärven. Denna nedgång, som varit ganska markerad,
har betingats av minskningen i försäkringsbolagens placeringsbehov efter
10 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 3. Kapitalanskaffning över aktiemarknaden
Kontanta nettobelopp. Mkr
Utgivare
Affärsbanker ......................
Näringslivet .......................
Summa
Kalenderåren
12-månadersperioderna
t. o. m. september
1953 1959 1960
1959 1960 1961
9 44 40
147 190 346
44 4 70
126 235 609
156 m 386
170 239 679
Placerare
Affärsbanker ......................
Försäkringsbolag ...................
Allmänheten (restpost) .............
Summa
3—11 5
67 71 84
86 174 297
— 11 6 10
65 75 140
116 158 529
156 m 386
170 239 679
Anm. Aktieemissioner i statliga aktiebolag ingår ej.
pensionsreformen. De offentliga försäkrings- och pensionsinrättningarna har å
andra sidan ökat sina obligationsköp, vilket helt förklaras av allmänna pensionsfondens
starkare tillväxt.
Ett speciellt intresse tilldrar sig försäljningen av obligationer till marknaden
utanför de större institutionerna — i tabellen redovisad som »Allmänheten».
Under hela 1950-talet förekom försäljningar av mera betydande storlek till
denna kategori av köpare endast under en enda mycket begränsad period, nämligen
i anslutning till räntehöjningarna 1954 och 1955. Då utplacerades obligationer
hos allmänheten för sammanlagt ca 900 mkr, fördelade på ca 600 mkr
1954 och ca 300 mkr 1955. Efter räntehöjningen i januari 1960 följde en ny
köphausse från allmänhetens sida, som för hela 1960 gav ett belopp av omkring
800 mkr. Den har inte upprepats 1961; allmänhetens nettoköp detta år torde ha
uppgått till endast ett par hundra miljoner kronor.
Nedgången från 1960 till 1961 i fråga om allmänhetens obligationsköp kan
sättas i samband med den ökning i aktieköpen som ägt rum. Genom den tidigare
omnämnda ändringen av skattelagstiftningen har företagen stimulerats till
ökade aktieemissioner såsom närmare framgår av tabell 3. På köparsidan redovisas
en icke ringa ökning för försäkringsbolagen, men den ojämförligt kraftigaste
ökningen hänför sig till allmänheten, som under 1961 kan beräknas ha köpt
aktier för ca 500 mkr mot ca 300 mkr 1960.
Försäkrings- och pensionsinrättningarnas placeringar
Försäkringsbolagens nettoplaceringar, som 1960 uppgick till inemot 1 000 mkr,
beräknas för 1961 ha varit omkring 250 mkr lägre. Nedgången förklaras av den
tidigare omnämnda minskningen i medelstillgången efter pensionsreformen.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
11
Tabell b-. Sparbankernas, postbankens och jordbrukskasseorganisationens
placeringar
Nettobelopp. Mkr
Sparbanker (83 större)
Obligationer och skattkammarväxlar ..
Utlåning ..........................
Kalenderåren
12-månadersperioderna
t. o. m. november
1958 1959 1960
1959 1960 1961
123 80 116
651 721 571
90 100 93
714 569 779
Summa
774 801 687
804 669 872
Postbanken
Obligationer och skattkammarväxlar ..
Utlåning ..........................
332 721 — 695
53 468 450
67 107 89
341 482 545
Summa
385 1 189 — 245
408 589 684
Centralkassor för jordbrukskredit
Obligationer och skattkammarväxlar ..
Utlåning ..........................
— 8 1 14
82 82 98
— 11 16
76 99 152
Summa
74 83 113
76 110 168
Anm. Beloppen för obligationer och skattkammarväxlar bär för postbanken och centralkassorna
beräknats som förändringen i det nominella innehavet och för de 83 större sparbankerna som förändringen
i det bokförda innehavet med tillägg av uppskattade nettonedskrivningar. Beloppen för
utlåningen har för samtliga institut beräknats som förändringen i bokförda ställningsuppgifter.
Inom ramen för sitt lägre placeringsbehov har försäkringsbolagen under den
senaste tolvmånadersperioden gjort jämförelsevis små nettoplaceringar i obligationer.
Förvärven av aktier och fastigheter har ökat, medan en vikande tendens
förelegat beträffande den direkta långivningen.
Fördelningen på olika låntagarkategorier av försäkringsbolagens nettoplaceringar
i obligationer, aktier och lån tillsammantagna visar, att krediterna till
näringslivet och i viss mån till bostadssektorn tenderat att öka från 1960 till
1961. Kreditgivningen till kommunerna har båda åren varit av mycket ringa
omfattning, och i fråga om krediterna till staten har förvärven av obligationer
och skattkammarväxlar år 1960 följts av viss avveckling under år 1961.
Genom allmänna pensionsfondens tillkomst ar 1960 och den mattliga minskningen
i försäkringsbolagens placeringsbehov nämnda ar, erhölls från 1959 till
1960 en kraftig ökning av dessa institutioners sammanlagda nettoplaceringar.
Den nivå, som härvid uppnåddes, synes ha bibehållits 1961. Allmänna pensionsfondens
nettoplaceringar har ökat, men denna ökning har balanserats av den
tidigare nämnda minskningen i försäkringsbolagens nettoplaceringar.
Sparbankernas, postbankens och jordbrukskasserörelsens in- och utlåning
Inlåningsökningen har under 1961 legat väl över 1960 ars siffror hos sparbanker
och centralkassor för jordbrukskredit. Under den tolvmanadersperiod som
12
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 5. Affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken
Mkr
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
1957
.. 400
247
418
231
285
166
441
261
238
209
140
73
1958
.. 204
95
47
11
— 16
— 72
178
131
158
155
116
120
1959
.. 222
109
65
146
25
— 5
67
20
3
34
—123
—12
1960
36
28
—229
— 91
—104
—182
—114
—353
—357
—99
—165
—23
1961
32
29
—231
—375
—299
—293
—205
14
—201
— 5
—109
58
Anm. Nettofordringama per månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och skuld till riksbanken för upptagna lån.
slutade med november, uppgick inlåningsräkningarnas ökning hos dessa institut
till ca 1 030 resp. 157 mkr att jämföra med 910 resp. 110 mkr under tolvmånadersperioden
dessförinnan (tabell 1). Hos ''postsparbanken har inlåningsexpansionen
varit något mindre kraftig under år 1961 än under 1960. Ökningen har
enligt tabellen ej uppgått till fullt 350 mkr, vilket belopp överskreds ett år
tidigare. Kontoinnehavarnas tillgodohavanden på postgiro, som under tolvmånadersperioden
fram t. o. m. november 1960 ökade svagt, har under tolvmånadersperioden
t. o. m. november 1961 något minskat.
För de här beskrivna instituten har utlåningen varit större 1961 än 1960
(tabell 4). För sparbankernas del redovisas en speciellt stor ökning. Denna är
emellertid delvis betingad av sammanslagningar mellan sparbanker, som under
1961 höjt de 83 större sparbankernas utlåningssiffror i större utsträckning än
under 1960.
Utlåningen från sparbankerna och postbanken består väsentligen av bostadslån
och från centralkassorna av jordbrukslån. Institutens utlåningsökning från
1960 till 1961 bör sålunda ha inneburit en ganska kraftig ökning av i första
hand bostads- och jordbrukskrediterna.
Affärsbankernas rörelse
De kredit- och finanspolitiska åtgärderna i syfte att dämpa den växande
ekonomiska aktiviteten ledde under 1960 till en minskning av affärsbankernas
likvida tillgångar. Under 1961 har dessa tillgångar ej förändrats i någon större
utsträckning, om man bortser från de säsongmässiga fluktuationerna. Det strama
likviditetsläge, som erhölls 1960, har bibehållits och utgjort den faktor, som hållit
nere bankernas förmaga att tillgodose den av högkonjunkturen uppdrivna kreditefterfrågan.
En nedgång av affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar och vissa
andra kortfristiga likvida tillgångar, begynte redan före 1960 men utgjorde då
väsentligen en räntabilitetsmotiverad omdisponering av de växande totala
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962 13
Tabell 6. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa
Mkr
Kalenderåren
1958 1959
12-månadersperiodema
t. o. m. november
1960
1959 1960 1961
Påverkande faktorer
Total valutareserv ..................
+
153
+
57
—
159
+
330
— 438
+905
Statens kassamässiga utgiftsöverskott .
+1 018
+ 1 922
+1079
+1 352
+1 067
—397
Statens upplåning utanför riksbanken
och affärbankema (ökn. —) .......
—
123
—
847
—
554
—
101
—1 169
+190
Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) ..
—
210
—
162
—
348
—
135
— 367
—277
Företagens investeringsfonder i riks-
banken (ökn. —) ................
—
86
—
40
—
861
—
29
— 915
—369
Övriga riksbankstransaktioner .......
—
101
—
46
—
35
—
50
— 163
+ 17
Affärsbankernas nettoköp av hypoteks-
obligationer (nom. v.) ............
+
229
+
405
+
122
+
367
+ 118
+ 95
Vissa andra affärsbankstransaktioner .
+
24
—
55
—
73
—
12
+ 260
+ 98
Summa
+
90i
+1334
—
839
+1 733
—1 607
+363
Affärsbankernas likvida tillgångar
Sedlar, mynt, checkar och postremiss-
växlar...........................
+
55
+
277
—
254
+
74
+ 87
+ 10
Nettofordran på inhemska banker ....
—
—
454
+
532
—
341
+ 101
+137
Nettofordran på utländska banker och
bankirer .........................
+
64
+
330
—
436
+
485
— 632
+ 93
Skattkammarväxlar .................
—
41
—
593
—
447
—
162
— 710
+327
Stats- och hypoteksobligationer......
+
826
+1 674
—
224
+1 666
— 453
—305
Summa
+
904
+1 334
—
839
+1 733
—1 607
+363
Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas likvida tillgångar, plustecken ökning.
likvida tillgångarna. Minskningen av likviditeten under 1960 tog formen av en
kraftig avveckling av fordringar hos utländska banker, fortsatt nedgång av skattkammarväxelinnehavet,
vilket vid utgången av 1960 var praktiskt taget uttömt,
samt en begynnande minskning av obligationsinnehavet. Minskningen av obligationsinnehavet
har fortsatt under 1961, medan vissa andra kortfristiga fordringar
ökat.
Till belysning av kassalikviditetens utveckling har i tabell 5 månadsuppgifter
sammanställts om affärsbankernas fordringar och skulder hos riksbanken.
Nettoskuld har förelegat under det alldeles övervägande antalet månader ända
sedan slutet av 1959, tidvis av betydande storlek. De totala likvida tillgångarnas
utveckling redovisas i tabell 6, där de ställts samman med uppgifter, som
ger bakgrunden till likviditetsutvecklingen. Minskningen av de totala likvida
tillgångarna 1960 betingades av den omfattande statsupplåningen på marknaden
utanför affärsbankerna, företagens insättningar i riksbanken enligt reg
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7. Affärsbankernas utlåning
Förändringar i utestående belopp. Mkr
rf**
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
12-månaders- perioderna
t. o. m. novem- ber resp. år
Till
bostad
sbyggan
d e
1957 ...
3
4
19
8
65
59
— 83
—173
28
— 3
49
54
65
1958 ...
—121
0
36
— 34
54
70
30
— 62
48
— 68
17
85
25
1959 ...
48
— 92
19
— 30
55
103
— 9
69
34
—200
20
62
103
1960 ...
— 23
—167
61
21
13
97
83
28
— 92
69
113
38
264
1961 ...
18
20
26
24
43
— 10
— 65
14
58
— 21
— 18
127
T
ill övriga ändamål
1957 ...
28
4
211
— 48
259
—115
— 1
— 69
100
—157
47
—102
67
1958 ...
7
55
324
109
221
22
38
— 16
79
— 93
106
— 42
750
1959 ...
48
102
214
154
233
66
119
— 13
215
20
129
65
1 246
1960 ...
— 49
124
401
140
234
— 26
207
—121
257
—212
74
—303
1 094
1961 ...
132
45
313
11
258
—281
83
—103
275
—210
91
311
Totalt
1957 ...
31
9
231
— 40
325
— 56
— 84
—243
129
—160
95
— 48
132
1958 ...
—114
55
360
75
275
91
69
— 78
127
—160
122
43
775
1959 ...
96
10
234
124
288
170
no
56
249
—180
150
127
1 349
1960 ...
— 72
— 44
462
161
247
71
290
— 93
166
—143
188
—266
1 359
1961 ...
150
65
339
35
300
—291
19
— 89
333
—230
73
438
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
15
lerna för avsättningar på investeringsfonder för konjunkturutjämning samt
den minskning av valutareserven och ökning av allmänhetens sedelinnehav, som
då ägde rum. Ett statligt utgiftsöverskott förelåg, men detta var betydligt
mindre än året dessförinnan. Under 1961 har en likviditetspaspädning följt av
valutareservens tillväxt, men detta likviditetstillskott har neutraliserats av det
statliga inkomstöverskottet, företagens ytterligare insättningar i riksbanken och
ökningen av allmänhetens sedelinnehav. Någon mera markerad förändring av de
likvida tillgångarna hos affärsbankerna har därför som nämnts inte inträffat
under 1961; från november 1960 till november 1961 redovisas en ökning med
262 mkr.
Inte heller har någon större förändring inträffat i bankernas relativa likviditet,
d. v. s. kvoten mellan bankernas likvida tillgångar och deras förpliktelser.
Genomsnittet av bankernas likviditetskvoter beräknade enligt riksbankens
rekommendationer låg i slutet av november 1960 vid 38,1 % och i slutet av
november 1961 vid 37,7 %.
Trots en synnerligen kraftig kreditefterfrågan från näringslivet, bostadssektorn
och kommunerna har utlåningsexpansionen hos affärsbankerna avtagit
under 1961. Detta har sin förklaring i det från och med 1960 pressade likviditetsläget.
För utlåningen till annat än bostadsbyggande redovisas lägre värden
under fjärde kvartalet 1960 än under motsvarande kvartal de närmast föregående
åren (tabell 7). En expansion följde under första kvartalet 1961, varpå
under de två närmast följande kvartalen jämförelsevis laga värden redovisades
liksom också för månaderna oktober och november. För tolvmånadersperioden
till och med november 1961 uppgick denna utlåning till 311 mkr, vilket är ett
betydligt lägre belopp än det som redovisas för den närmast föregående tolvmånadersperioden
(1094 mkr). Bankernas bostadsbyggnadskrediter, vilkas
variation i hög grad är betingad av hur hypoteksinstitutens obligationsemissioner
fördelar sig under året, expanderade mot slutet av 1960 och i början av
1961. Jämförelsevis höga belopp förelåg salunda från och med fjärde kvartalet
1960 till och med maj 1961. Därefter följde låga belopp — under flertalet månader
översteg återbetalningarna de lämnade lånen — och som tidigare nämnts
har denna kreditgivning under tolvmånadersperioden till och med november
1961 varit lägre än ett år tidigare (127 mot 264 mkr). Bankernas sammanlagda
utlåning till bostadsbyggande och övriga ändamål har under den senast förflutna
tolvmånadersperioden uppgått till 438 mkr och därmed varit avsevärt mindre
än under motsvarande perioder 1958, 1959 och 1960, då den uppgick till 775,
1 349 resp. 1 359 mkr.
Obligationsmarknaden
Den fastare hållning med stigande kurser, som satte sin prägel på obligationsmarknaden
under 1960 års sista kvartal, förestavades åtminstone till en början
av förväntningar om eu förestående räntesänkning. Det kursläge, som härvid
16
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
skapades och som innebar en lyftning av nivån med genomsnittligt 2—3 procentenheter,
förblev sedan oförändrat till i slutet av januari. Då registrerades
en kurssänkning med 1 ä 2 procentenheter varefter kurserna stabiliserades och
förblev i stort sett oförändrade till medio maj.
Under första kvartalet tillfördes marknaden ett flertal nya obligationslån.
Förutom ett kort statslån å 200 mkr upplades ett nytt premieobligationslån å
400 mkr, varav 300 mkr avsåg konvertering av 1947 års lån, som förföll till
betalning i maj manad, och 100 mkr utbjöds till försäljning före konverteringen
till parikurs. Efter konverteringen, som var slutförd den 25 mars, försåldes de
premieobligationer, som återstod. Försäljningspriset under denna period var
101 kr. Vidare emitterades sex industrilån å tillsammans 115 mkr, ett lån för
Trondheims stad å 35 mkr (för utbyggnad av kraftverk med strömleveranser
till Sverige) samt ett lån för vardera Svensk Fart^gskredit och Svenska
Skeppshypotekskassan å tillsammans 30 mkr. Tre av industrilånen var 5 3/4 %
lån, som emitterades till kursen 99 %, medan två var 6 % lån och ett — på
5 mkr för Regulator- & Instrument AB Billman — var 6 1U %-igt och emitterades
till parikurs.
I april utgavs ytterligare tre industrilån, varav två avsåg kraftverksutbyggnad.
Därefter följde emissioner för stadshypoteks- och bostadskreditkassoma.
De nya lånen var av samma konstruktion som de senast — i augusti 1960 _
upplagda lånen. Stadshypotekskassans lån var sålunda ett 12-årigt 5 1/2 % lån
och Bostadskreditkassans ett 40-årigt 5 3/4 % lån båda med konverteringsrätt
efter 10 år. Lånen utbjöds till kursen 99 %. Lånebeloppen var begränsade till
300 resp. 75 mkr. Teckningstiden var bestämd till den 15—19 maj och båda
lånen blev fulltecknade — till stor del genom förhandsteckningar.
Riksbankens beslut i maj om nya normer för bankens utlåning till affärsbankerna,
varom redogjorts i avsnittet om kreditpolitiken, medförde en relativt
kraftig försvagning av obligationskurserna. Flertalet representativa långa
lån tappade 2—5 procentenheter men under den kommande veckan skedde en
återhämtning så att kursfallet snart reducerats till 1—2 procentenheter.
Efter nyssnämnda emission för hypoteksinstitutionerna kom under maj—
juni ytterligare tre industrilån, varav två avsåg kraftverksfinansiering samt ett
obligationslån för Örebro stad och ett för Stockholms stad, det förstnämnda avseende
finansiering av ett kraftvärmeverk.
Därmed hade sedan årets början förutom de ovannämnda stats- och bostadslånen
emitterats industrilån för tillhopa 230 mkr, lån för fartygsfinansiering
pa 30 mkr, kommunala lån pa 60 mkr, ett norskt lån på 35 mkr samt ett antal
lån för bl. a. Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Göteborgs Intecknings Garanti
AB och Sparbankernas Inteckningsbolag.
Höstsäsongen på emissionsmarknaden inleddes den 15 september med två
obligationslån för Svenska Intecknings Garanti AB (SIGAB). Bolaget, som är
en nybildad institution på den gamla Inteckningsbankens grund, äges av Svenska
Handelsbanken och har enligt en ny bolagsordning rätt att utlämna bl. a. bot
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner under 1961
17
Obliga-
Ränte-
Låne-
Löp-
Bind-
Amor-
Emis-
Emis-
tions-
fot
belopp
tid
terings-
sions-
sions-
datum
(%>
(mkr)
(år)
(år)
tid
kurs
datum
Obligationslån
(s:a 2 393,5 mkr)
Svenska staten (s:a 670 mkr)
Räntelöpande obligationslån ..
10/3
5i
200
2
—
—
100
30/1
Premieobligationslån .........
—
(4,62)
400’)
11
—
—
100
1/2
SPAR 61 ...................
1/12
(5,55)
70
IX
1 2
—
—
100
16/11
Hypoteksinstitut (sta 1 263 mkr)
Hypoteksbanken .............
10/5
5J
50
20
10
1962-81
—
10/6
51
57
5
—
—
—
> .............
1/12
51
10
20
10
1962-81
—
Sv. Fartygskredit AB.........
25/1
5f
20
10
—
1961-71
100
19/1
Skeppshypotekskassan ........
1/3
5J
10
10
—
1961-71
100
22/2
Göteborgs Intecknings Garanti
AB (GIGAB) .............
(ser. F VI) ................
15/3
51
15
12
10
99
(ser. F VII) ...............
25/11
51
16!)
12
10
—
99
—
(ser. TV) ................
25/3
51
10
12
10
—
99
—
(ser. T VI) ................
15/12
51
7“)
12
10
—
99
—
Stadshypotekskassan .........
10/7
51
421
12
10
—
99
15/5
» ..........
1/3-62
51
1352)
12
10
—
99
30/11
Bostadskreditkassan ..........
10/7
51
no
40
10
1962-2001
99
15/5
» ...........
1/3-62
51
353)
40
10
1963-2002
99
30/11
Sparbankernas Intecknings AB
(lån 12) ..................
15/6
51
45
12
10
_
99
_
(lån 13) ..................
15/6
rörl.
6
20
10
—
100
—
(lån 14) ..................
1/3-62
51
102)
12
10
—
99
—
Sv. Intecknings Garanti AB
(SIGAB) ..................
15/1-62
51
2412)
12
10
_
99
15/9
» .................
15/1-62
51
60’)
40
10
1963-2002
99
15/9
Sv. Fastighetskredit AB ......
1/12
51
5
12
10
—
99
—
Industrier (s:a 315,5 mkr)
Brännälvens Kraft AB .......
16/1
51
25
25
10
1963-86
99
9/1
Ångefallens Kraft AB ........
6/2
51
7
25
10
1963-86
99
3/2
AB Mölnbacka-Trysil ........
6/2
6
20
20
10
1963-81
100
3/2
Bjurfors AB ................
22/2
51
33
25
10
1963-86
99
20/2
Kockums Mek. Verkstad AB . .
22/3
6
25
20
10
1965-81
100
15/3
Reg.- & Instr. AB Billman ....
25/3
6|
5
20
10
1965-81
100
11/3
St. Kopparb. Bergslags AB .. .
12/4
6
30
25
10
1963-86
100
6/4
AB Svenskt Konstsilke .......
15/4
6
3
| 20
10
1963-81
100
11/4
1 Diirav konvertering 300 mkr.
2 Lånebeloppen avser per den 31/12 1961 inbetalda belopp. På grund av att liypoteksinstitutens
försäljning under året även omfattat äldre lån föreligger i vissa fall ej överensstämmelse mellan
beloppen i tabellen och texten.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt Nr 1
18
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Obliga - tions- datum
Ränte-
fot
(%)
Låne-
belopp
(mkr)
Löp-
tid
(år)
Bind- nings- tid
(år)
Amor-
terings-
tid
Emis-
sions-
kurs
Emis-
sions-
datum
25/4
6
30
25
10
1963-86
100
20/4
31/5
6
12,5
25
10
1962-86
100
25/5
5/6
6
30
25
10
1963-86
100
29/5
12/6
6
10
22
10
1964-83
100
2/6
15/11
6
25
20
10
1963-81
100
6/11
10/11
6
25
20
10
1963-81
100
7/11
15/11
6
25
20
10
1963-81
100
9/11
30/11
6
5
20
10
1964-81
100
27/11
6/12
6
5
15
10
1964-76
100
29/11
15/6
6
10
20
10
1962-81
100
7/6
15/6
6
50
25
10
1962-86
100
8/6
30/11
6
50
30
10
1962-91
100
18/11
1/2
6
35
22,5
10,5
1963-83
100
26/1
20/11
6 i
5
20
10
1972-81
100
15/11
6J
2,5
20
10
1972-81
100
—
15/12
61
10
20
10
1972-81
100
—
Korsselbränna AB ...........
Tåsans Kraft AB ............
Sydsvenska Kraft AB ........
Dynäs AB ..................
Holmens Bruks & Fabriks AB .
Korsnäs AB .................
Avesta Jernverks AB .........
Nordiska Maskinfilt AB ......
Munksjö AB ................
Kommuner (s:a 110 mkr)
Örebro stad .................
Stockholms stad .............
» » .............
Utländska låntagare (s:a 35 mkr)
Trondheims stad .............
Förlagslån (s:a 17,5 mkr)
Uplands Enskilda Bank ......
Skaraborgs Enskilda Bank ....
Sveriges Kreditbank ..........
ten- och sekundärlån i såväl en-, två- som flerfamiljshus i hela riket. De två
obligationslån, som utbjöds, var exakt lika dem, som Stadshypotekskassan och
Bostadskreditkassan emitterat i maj och försäljningsvillkoren var likaledes desamma.
Lånen fick ett relativt gott mottagande med ett sammanlagt tecknat
belopp av drygt 240 mkr.
I början av oktober återupptog Stadshypotekskassan och Bostadskreditkassan
försäljningen av sina i maj upplagda lån. Försäljningen, som efter ungefär
en månad nått ett belopp av ca 150 mkr, avbröts därefter.
Under november var emissionsmarknaden livlig. Sålunda utbjöds flera industrilån
å tillsammans 85 mkr och två bankförlagslån å tillsammans 7,5 mkr,
vilka alla snabbt placerades. Ett nytt lån för Stockholms stad likaledes å 50 mkr
emitterades också och fann placering även om intresset konstaterades vara mattare
än för de föregående lånen.
Ett nytt sparobligationslån utbjöds till teckning under tiden 16 november—
15 december. Lånet, som benämndes SPAR 61, var till konstruktionen likadant
som föregående års SPAR 60. Vid teckningstidens utgång hade ca 30 000 st.
tecknare tecknat sig för ca 70 mkr.
I slutet av november offentliggjordes nya emissioner för stadshypoteks- och
bostadskreditkassorna. Båda institutionerna utbjöd till teckning nya lån av
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
19
Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiftena jör
några representativa statsobligationslån
1960
1 9
6 1
31/12
. eff.
kurs ränta
31/3
, eff.
kurs ränta
30/6
. eff.
kurs ränta
30/9
, eff.
kurs ,
räntä
31/12
, eff.
kurs ränta
5%
1957/67
98%
5,52
98%
5,57
97%
5,74
97%
5,70
98
5,67
4%
1956/80
89 %
5,41
88
5,53
86%
5,66
87
5,64
88
5,55
3 %
1943/88
79 Va
4,86
78
4,99
76%
5,13
76%
5,13
78
5,01
3
1945/85
73 y2
4,86
71
5,11
70%
5,18
70%
5,19
71
5,14
3
1934
67%
4,44
67
4,48
65
4,62
65
4,62
66
4,55
samma konstruktion som vårlånen och på samma villkor. Teckningstiden började
den 30 november och till årets utgång hade tecknats 170 mkr.
Riksgäldskontoret har fortsatt sina strävanden att bredda marknaden för
skattkammarväxlar. Genom en kontinuerlig anpassning av diskontosatserna till
penningmarknadens övriga räntevillkor har skattkammarväxeln blivit ett mer
konkurrensdugligt placeringsalternativ pa den korta marknaden.
Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12 månader
framgår av följande tabell.
Tabell 10. Riksgäldskontorets diskontosatser vid försäljning
av skattkammarväxlar
3-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1959 ........ 2,7 2,9 2,9 3,4
1960 ........ 3,85 4,15 4,35 4,5
1961 ........ 5,0 5,0 4,0 4,25
6-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1959 ........ 3,2 3,4 3,4 3,9
1960 ........ 4,15 4,45 4,65 5,0
1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25
9 — 12-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1959 ........ 3,4 3,6—3,8 3,6—3,8 4,2
1960 ........ 4,25 4,75 4,75 5,0
1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25
20 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Valutamarknaden och betalningsbalansen
Valutareserven
Vid utgången av november 1961 nådde den svenska valutareserven en hittills
högsta nivå av 3 726 mkr (tabell 11) efter en följd av månader med valutainflöde.
Sedan mitten av 1960 har endast tre månader resulterat i ett valutautflöde
— november 1960 samt augusti och oktober 1961. Resultatet för augusti
1961 berodde på Storbritanniens dragning på Internationella valutafonden (sid.
27).
Tidigare hade den största tolvmånadersökningen i valutareserven sedan Koreakriget
noterats i maj 1959 med 494 mkr. Därefter svängde utvecklingen, i januari
1960 var reserven lägre än ett år tidigare och i november 1960 nådde den en
lägsta nivå efter ett valutautflöde om 438 mkr under de då gångna tolv månaderna.
Sedan skedde en snabb omsvängning. Redan vid utgången av januari
1961 var valutareserven högre än ett år tidigare och i maj 1961 låg den icke
mindre än 666 mkr över fjolårsnivån. Vid utgången av juli uppgick årsökningen
till 961 mkr och vid slutet av november 1961 till 905 mkr.
För december föreligger endast preliminära siffror. Enligt dessa ökade valutareserven
under månaden med 54 mkr till 3 780 mkr eller 892 mkr högre än vid
årsskiftet 1960/61. Under 1960 minskade valutareserven med 159 mkr.
Valutareservens sammansättning som redovisas i tabell 11 undergick en
mindre förändring genom att ökningen lades på valutabehållningarna. Guldets
andel minskade därmed och uppgick vid slutet av november 1961 till ca 25 %
mot drygt 30 % vid motsvarande tidpunkt åren 1959 och 1960. Resterande del
av reserven utgjordes av konvertibla valutor.
Affärsbankernas andel av den totala valutareserven, som under senare delen
av 1960 steg från 10 % till 16 %, sjönk därefter snabbt och uppgick vid slutet av
maj och juni 1961 till endast 6%. En successiv ökning av bankernas andel har
därefter inträtt, varigenom andelen vid utgången av november hade stigit till
Betalningsbalansen
Valutareserven ökade som nyss nämnts under 1961 med ca 890 mkr mot en
nedgång under 1960 om 159 mkr. Skillnaden om ca 1 050 mkr var främst en följd
av att handelsbalansens utfall förbättrades med ca 530 mkr, medan däremot
nettot av andra i balansen redovisade löpande betalningar och kapitaltransaktioner
ingående posterna blev oförändrade. Betalningsbalansens restpost har
därför som närmare beröres i det följande ökat kraftigt.
Utrikeshandeln. Den expansion, som för den svenska exportens del inträdde i
början av 1959 och för importen ungefär ett halvt år senare, har fortsatt under
1961, ehuru i något minskad takt. En viss dämpning i importen kunde skönjas
i början av året och för årets åtta första månader var importökningen endast en
knapp procent, medan exporten ökade med nära 9 % i jämförelse med år 1960.
21
Ställning
1955 dec.
1956 »
1957 »
1958 »
1959 »
1960 »
1961 »
1961 jan.
febr.
mars
april
maj
juni
juli
aug.
sept.
okt.
nov.
dec.
F örändringar
1955 ......
1956 ......
1957 ......
1958 ......
1959 ......
1960 ......
1961 ......
1961 jan. . .
febr. .
mars .
april
maj . .
juni . .
juli ..
aug. . .
sept. .
okt. ..
nov. ..
dec. ..
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 11. Sveriges valutareserv
Mkr
Guld
RB
1
Valutor
RB AB
2 3
varav konvertibla
valutor
RB AB
4 5
Summa
RB+AB
1+2 + 3
1 426
1 004
121
1 036
154
2 551
1 376
1 072
317
1 234
307
2 765
1 134
1 226
478
1 286
485
2 838
1 053
1 392
546
1 404
556
2 991
987
1 179
881
1 260
895
3 047
881
1 554
453
1 643
451
2 888
934
2 385
462p
2 523
3 780p
880
1 584
469
1 681
467
2 933
881
1 661
459
1 756
450
3 001
881
1 847
321
1 960
315
3 049
881
1 960
239
2 067
236
3 080
881
2 226
195
2 342
190
3 301
881
2 352
222
2 477
221
3 455
881
2 436
333
2 563
326
3 650
933
2 359
295
2 503
291
3 588
933
2 337
414
2 492
403
3 684
933
2 327
352
2 481
348
3 612
933
2 376
417
2 529
412
3 726
934
2 385
462p
2 523
3 780p
+ 56
—100
+ 82
— 25
+ 53
+ 38
— 50
+ 68
+196
+ 198
+153
+214
—242
+154
+161
+ 52
+178
+ 73
— 81
+166
+ 68
+118
+ 71
+153
— 66
—213
+335
—144
+339
+ 56
—106
+375
—428
+383
—444
—159
+ 53
+831
+ 9p
+880
+892p
— 1
+ 30
+ 16
+ 38
+ 16
4* 45
+ 1
+ 77
— 10
+ 75
— 17
+ 68
—
+186
—138
+204
—135
+ 48
—
+113
— 82
+107
— 79
+ 31
—
+266
— 44
+275
— 46
+221
—
+126
+ 27
+135
+ 31
+154
—
+ 84
+111
+ 86
+105
+195
+ 52
— 77
— 38
— 60
— 35
— 63
—
— 22
+119
— 11
+112
+ 97
_
— 10
— 02
— 11
— 55
— 72
—
+ 49
+ 65
+ 48
+ 64
+114
+ 1
+ 9
+ 45p
— 6
+ 54p
Anm. För åren 1955—57 avses med konvertibla valutor US-dollar och EPU-valutor.
RB = riksbanken.
AB = affärsbankerna.
22
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 12. Betalningsbalansen 1959—1961.
Mkr
1959
1960
1961
prel.
Export f.o.b........................
+ 11 424
—12 488
— 106i
+ 1240
— 210
SL
+ 14.100
Import c.i.f.................................
—15 006
— 173It
+ 1355
— 215
SQ,i
Handelsbalans .......................
— 1200
Sjöfartsnetto ..........................
Övriga löpande betalningar (netto) ...................
— 200
Bytesbalans ........................
Kapitaltransaktioner (netto) ...................
— 81
+ 172
+ 57
— 73
+ 508
— 159
— 50
+ 940
+ 890
Statistiska fel m. m. (restpost) .......................
Förändring i valutareserven.................
Under de följande tre månaderna september—november låg dock importen
värdemässigt 8% över fjolårsnivån medan motsvarande siffra för exporten var
4%.
Uppgifter om utrikeshandelns fördelning på länder föreligger f. n. endast för
årets tio första månader. Under denna tid steg den totala importen med 2 % i
värde jämfört med motsvarande period 1960; importen från EFTA-länder steg
med 9 %, medan motsvarande tal för EEC-länderna resp. USA och Canada var
+ 1% och —3 %. Exporten ökade totalt med 8% och med 14. % gentemot
EFTA-länderna. Exporten till EEC-länderna steg med 12%, medan den till
USA och Canada föll med icke mindre än 20 %.
Övriga transaktioner i bytesbalansen har i tabell 12 uppdelats i »Sjöfartsnetto»
och »Övriga löpande betalningar». Då uppgifter om rederiernas intäkter
och kostnader under fjärde kvartalet ännu ej föreligger, har en uppskattning
gjorts av sjöfartsnettot, varvid ett överskott om 1 4.00 mkr för 1961 befunnits
sannolikt. Detta innebär en ökning under året med endast 3 % att jämföras med
en ökning om 9 % under 1960.
Rederiernas bruttointäkter i utrikes sjöfart har under årets tre första kvartal
legat 8 %, 3 % resp. 2 % över fjolårsnivån. Intäktsutvecklingen står i god överensstämmelse
med utrikeshandelns utveckling. Den totala svenska utrikeshandeln
ökade från perioden januari—oktober 1959 till motsvarande period 1960
med 19 %, medan ökningen från januari—oktober 1960 till samma period 1961
endast var 5 %. Då emellertid ca 1/3 av det svenska tonnaget beräknas vara
sysselsatt uteslutande mellan utländska hamnar är även världshandelns utveckling
av stor betydelse för sjöfartsinkomsterna. Enligt beräkningar inom
Internationella valutafonden ökade den totala världshandeln med 12% från
1959 till 1960, medan ökningen från första halvåret 1960 till motsvarande period
1961 stannade vid 4%. Världshandeln utvecklade sig sålunda under 1961 i
stora drag på samma sätt som den svenska utrikeshandeln.
23
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Rederiernas kostnader under de tre första kvartalen har legat 6 % lägre samt
10 % resp. 6 % högre än 1960, varigenom intäktsöverskottet under året ändrats
från en ökning om 21% jämfört med fjolåret under första kvartalet till en
minskning under andra och tredje kvartalen om 3 % resp. 2 %.
Övriga löpande betalningar, d. v. s. räntor, utdelningar, turism, arv, gåvor,
licenser, försäkringar m.m. har för 1961 beräknats medföra ett valutautflöde
om 200 rnkr mot 215 mkr under 1960.
Posten kapitaltransaktioner i betalningsbalanstabellen inkluderar endast statliga
kapitaltransaktioner och den till bankinspektionen redovisade exporten och
importen av värdepapper. Däremot ingår icke t. ex. kommersiella krediter,
övriga privata lån, svenska direkta investeringar i utlandet och utländska
direkta investeringar i Sverige. De i tabellen redovisade kapitaltransaktionerna
har under 1961 liksom under tidigare år resulterat i ett underskott. Vid beräkningen
av detta har hänsyn tagits till följande kapitalbetalningar.
Sverige erlade under 1961 35 mkr i amorteringar på de bilaterala skulder som
uppstod i samband med EPU:s likvidation och erhöll samtidigt 52 mkr i amorteringar
på motsvarande fordringar, varigenom resultatet blev ett valutainflöde
om 17 mkr. Internationella valutafonden tog i samband med lån till
Storbritannien och Jugoslavien i anspråk motvärdet till sammanlagt 25 milj.
dollar av sitt krontillgodohavande i riksbanken, vilket motsvarade ett valutautflöde
om ca 129 mkr (sid. 27).
Amorteringarna på svenska statens långfristiga krediter till utlandet uppgick
som framgår av nedanstående sammanställning till 21 mkr, medan motsvarande
betalningar till utlandet inskränkte sig till 4 mkr utgörande amorteringar på det
s. k. Marshall-lånet.
Utnyttjat
kredit-
belopp
Återbetalt
belopp
totalt
Härav
återbetalt
under 1961
Utestående
belopp
ult. 1961
Danmark ...............
..... 1444
28,8
3,8
115,6
Finland ................
..... 455,1
38,5
13,2
416,6
Norge ..................
..... 125,0
26,2
4,1
98,8
Sovjetunionen ...........
..... 553,7
36,8
—
516,9
Summa ................
..... 1 278,2
130,3
21,1
1 147,9
Vidare resulterade värdepappershandeln för januari—september 1961 enligt
bankinspektionens statistik i ett exportöverskott på 52 mkr mot ett importöverskott
under 1960 om 56 mkr; utfallet för fjärde kvartalet har antagits bil
noll. Övriga i kapitalposten ingående betalningar, vari bl. a. återfinnes delinbetalning
av Sveriges andel i Internationella utvecklingsfonden (IDA) medförde ett
valutautflöde på sammanlagt 7 mkr. Sammanlagt resulterade de redovisade
kapitaltransaktionerna i ett valutautflöde på 50 mkr.
Posten »Statistiska jel m. m.» för 1961 i betalningsbalanstabellen uppgår till
940 mkr, vilket är ett ovanligt högt belopp, som överstiger genomsnittet för narmast
föregående 5-årsperiod med ca 570 mkr.
24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Som tidigare nämnts ingår i betalningsbalansens kapitalpost endast vissa klart
e mierade transaktioner, för vilka fullständiga uppgifter kan insamlas varje år,
medan Övriga kapitalrörelser inkluderas i balansens restpost.
For att så långt som möjligt ytterligare belysa orsakerna till förskjutningspostens^
förändringar har vissa uppgifter ur valutaavdelningens betalningsstatistik
bearbetats. Sålunda har uppgifter sammanställts om de kontantöverionngar
som ägt rum avseende privata lån, direkta investeringar samt övriga
kapitaltransaktioner. Sådana transaktioner som redan redovisats i betalningsbalanstabellens
kapitalpost har ej medtagits. Det bör noteras att hänsyn ej kunnat
tagas till i direkta investeringar ingående överföringar av varor, omläggningar
av varu- och andra fordringar, reinvesteringar av vinstmedel etc. Bearbetningen
har givit följande resultat.
Privata lån inklusive amorteringar till och från utlandet synes under 1959
ha lett till en svensk kapitalexport om 23 mkr, medan resultatet för 1960 blev
en kapitalimport om 194 mkr och för perioden januari—oktober 1961 en kapitalimport
om 75 mkr. Sistnämnda siffra reducerar restposten för 1961 med motsvarande
belopp. Det bör nämnas att den svenska kapitalimporten av detta slag
möjligen var större. Den nyss angivna siffran för 1961 — 75 mkr _ utgör
nämligen ett netto av 347 mkr i lån till Sverige och 272 mkr i lån till utlandet
De under denna tid lämnade tillstånden för svensk upplåning i utlandet uppgick
dock till 670 mkr. De svenska direkta investeringarna i utlandet och utländska
i Sverige undergick en motsatt utveckling under ifrågavarande perioder.
Medan de för 1959 resulterade i ett överskott av utländska investeringar i
Sverige om 59 mkr, uppkom under 1960 och de tio första månaderna 1961 ett
overskott för de svenska investeringarna utomlands om 45 resp. 172 mkr. Nettot
av övriga privata kapitalrörelser var relativt obetydligt och motsvarade ett valutainflöde
om 11, 13 resp. 1 mkr.
Summan av de ovannämnda privata kontantöverföringarna innebar sålunda
tor 19o9 och 1960 en valutainströmning på 47 mkr resp. 162 mkr men för januari
-oktober 1961 en utströmning på 96 mkr. Utöver de upplysningar som sålunda
har hamtats ur valutaavdelningens statistik må följande tilläggas. I den redovisade
valutareserven ingår för affärsbankerna endast deras avistaposition
medan motsvarande tillgångar och skulder på tid ej inräknas i valutareserven.
Sistnämnda poster har tidigare varit ganska små och konstanta, varför de varit
av mindre betydelse. Under senare år har de emellertid ökat betydligt både i
omfattning och rörlighet, varför det nu är motiverat att i detta sammanhang
ta hansyn till dem. Under 1959 ökade bankernas nettofordringar av detta slag
med 53 mkr, medan de föll med 79 mkr år 1960 och med 80 mkr under januari
—oktober 1961.
Om de ovan redovisade siffrorna för privata kapitalrörelser och för bankernas
fordringar och skulder på tid inarbetas i betalningsbalanstabellen skulle restposten
för år 1959 bli + 178 mkr i stället för + 172 mkr och för 1960 + 267 mkr
i stallet for + a08 mkr. En motsvarande beräkning för de tio första månaderna
1961 ger en restpost på ca 520 mkr i stället för ca 500 mkr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 13. Månadssiffror över utrikeshandeln 1959—1961
Mkr
1959
Export
1960
1961
1959
Import
1960
1961
Import- (—) resp. export- (+)
överskott
1959 1960 1961
Januari.........
838
1 016
1 140
922
1326
1282
— 84
— 310
— 142
Februari........
827
1 101
1 041
911
1 267
1 152
— 84
— 166
— in
Mars ..........
825
992
1 088
913
1207
1308
— 88
— 215
— 220
April...........
931
1 075
1 062
1 093
1 119
1 214
— 162
— 44
— 152
Maj ...........
1 034
1 087
1 275
982
1 239
1 233
+ 52
— 152
-f 42
Juni ...........
970
1 075
1 242
1 009
1 207
1 228
— 39
— 132
+ 14
Juli ............
940
1 073
1 190
931
1 020
1035
+ 9
+ 53
+ 155
Augusti ........
857
1 030
1 135
901
1 161
1 155
— 44
— 131
— 20
September ......
903
1 118
1 171
1 064
1 254
1359
— 161
— 136
— 188
Oktober ........
1 155
1 236
1 297
1 163
1 283
1367
— 8
— 47
— 70
November ......
1 065
1 208
1 233
1 237
1 369
1 474
— 172
— 161
— 241
December ......
1 079
1261
1 362
1 554
— 283
— 293
Kvartal
1 ............
2 490
3 109
3 271
2 746
3 800
3 741
— 256
— 691
— 470
2
2 935
3 237
3 579
3 084
3 565
3 673
— 149
— 328
— 94
3 ............
2 700
3 221
3 495
2 896
3 435
3 543
— 196
— 214
— 48
4 ............
3 299
3 705
3 762
4 206
— 463
— 501
Summa
11 424
13 272
12 488
15 006
— 1 064
— 1 734
to
Öl
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
26
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Av det sagda följer att den stora ökningen i betalningsbalansens restpost under
1961 icke kan förklaras med hjälp av tillgängliga uppgifter angående de privata
kapitalrörelserna. Då det dessutom är föga sannolikt att felen i siffrorna för
löpande betalningar undergått någon större förändring under året, förefaller det
mest sannolikt — med reservation för brister i rapporteringen av utnyttjandet
av givna låne- och investeringstillstånd — att ökningen i restposten är ett resultat
av mer eller mindre tillfälliga förskjutningar i de kommersiella krediterna.
Valutakurserna
De av riksbanken gentemot valutabankerna noterade marginalkurserna för
vissa valutor har under 1961 ändrats vid två tillfällen.
I början av mars höjdes den västtyska markens värde varvid paritetskursen
gentemot dollarn, som tidigare varit DM 4,20 fastställdes till DM 4,00 för
1 US $, vilket motsvarade en revalvering av DM av 5 procent. Nederländerna
beslöt i samband därmed att genomföra en växelkursförändring av motsvarande
storlek för den holländska florinen. Härigenom höjdes dessa valutors värde gentemot
övriga valutor, medan deras inbördes paritet förblev i stort sett oförändrad.
I svenska kronor innebar detta att paritetskurserna ändrades för DM från
123,17167 till 129,33025 och för florinen från 136,1372 till 142,90635.
I början av augusti devalverades den isländska kronan med 11,6 % och med
anledning härav justerades riksbankens marginalkurser för isländska kronor.
Med anledning av ändringen den 1 januari 1961 av rubelns guldinnehåll och
växelkursvärde gentemot utlandet i samband med införandet av en s. k. tung
rubel i Sovjetunionen ändrades den 2 januari den svenska clearingkursen från
Kr. 129,50 till Kr. 575,71 för 100 rubel. Denna kurs justerades under oktober
månad till Kr. 574,71.
Riksbankens marginalkurser vid årsskiftet 1961—62 framgår av följande
tabell.
Tabell H. Riksbankens marginalkurser gentemot valutabankerna
fr. o. m. den 8 augusti 1961
1 U. S. dollar .........
1 pund sterling .......
100 västtyska mark (DM)
100 franska francs (NF) .
100 belgiska francs ......
100 schweiziska francs . ..
100 floriner .............
100 danska kronor ......
100 norska kronor.......
100 isländska kronor ....
100 lire ................
100 escudos ............
100 österrikiska schilling .
100 finska mark ........
Köpkurs
5,135
14,275
127,4193
103,236
10,1935
115,393
140,781
73,8052
71,3194
11,925
0,81572
17,658
19,5992
1,5927
Säljkurs
5,2125
14,70
131,2973
106,378
10,5038
121,362
145,094
76,0117
73,5191
12,136
0,84005
18,341
20,2035
1,6413
27
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
De internationella finansorganisationerna
Under 1961 har de i samband med EPU:s likvidation uppkomna svenska fordringarna
om totalt 70,4 milj. dollar genom amortering minskats till 5,1 milj.
dollar, medan Sveriges skulder om totalt 69,4 milj. dollar till fullo betalts. Det
utestående fordringsbeloppet fördelar sig på Grekland, Island, Norge och Turkiet.
Transaktionerna har under 1961 medfört ett nettoinflöde av valutor till
Sverige om 17 mkr mot ett valutautflöde för samma ändamål under 1960 om
57 mkr.
Internationella valutafonden (IMF) har under ar 1961 för första gängen använt
sitt tillgodohavande i svenska kronor för valutatransaktioner. I augusti
disponerades 155 mkr i samband med Storbritanniens dragning på fonden av ett
belopp om 1 500 milj. dollar fördelat på nio valutor. En tredjedel av beloppet i
varje valuta anskaffades av fonden genom guldförsäljning, varför nettominskningen
i fondens innehav av kronor blev 103 mkr. Ytterligare en transaktion i
svenska kronor ägde rum, då Jugoslavien i oktober drog 26 mkr under ett tidigare
med fonden ingånget s. k. standby-avtal. Fondens behållning av svenska
kronor uppgick den 31 december 1961 till 452 mkr, vilket belopp motsvarar
58 % av Sveriges kvot i fonden.
Av Sveriges andel i Internationella utvecklingsfonden (IDA) som fastställts till
10,1 milj. dollar eller 52,2 mkr att inbetalas under fem år, har andra årsraten
erlagts i november 1961 med 1,9 milj. dollar eller 10 mkr. Betalningen erlades
med 0,6 mkr i konvertibla valutor och resten, 9,4 mkr, i form av en skuldförbindelse
utställd av svenska staten.
Riksbankens transaktioner
Riksbankens balansräkning påverkades under 1961 — förutom av den sedvanliga
ökningen i sedelstocken — främst av valutareservens ökning och insättningarna
på investeringskonton. Utlåningen till affärsbankerna var under vissa
perioder betydande.
Den utelöpande sedelmängden ökade under 1961 med 311 mkr jämfört med
293 mkr under 1960. Ökningen i procent var båda åren 4,7. Sedelmängden låg
under 1961 i genomsnitt 5,9 % över 1960 års nivå, medan motsvarande ökning
under år 1960 utgjorde 4,5 %. Spännvidden mellan högsta och lägsta beloppet
utelöpande sedlar uppgick under 1961 till 1 303 mkr att jämföra med 1 377 mkr
under 1960. Högsta beloppet, 7 076 mkr, registrerades den 23 december, varvid
den obegagnade sedelutgivningsrätten var 324 mkr, och det lägsta, o 773 mkr,
den 23 maj.
Innestående belopp på såväl de statliga myndigheternas som affärsbankernas
checkräkningar i riksbanken har under 1961 liksom föregående år varit ganska
konstanta. För den förstnämnda gruppen har det i stort sett varierat mellan 75
och 125 mkr medan affärsbankernas sammanlagda räkningar endast undantagsvis
överstigit 50 mkr.
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 15. Riksbankens tillgångar och skulder
Förändringar i bokförda värden. Mkr
Tillgångar
Guld- och
valutareserv
Skattkam-
marväxlar
Obligationer
Utlåning
till banker
Övriga
tillgångar
Summa
1958 ..........
+ 85
— 290
—215
+ 8
— 23
— 435
1959 ..........
—279
+ 275
+ 73
+149
+262
+ 480
1960 ..........
+269
+1 135
— 24
—235
+ 56
+1201
1961 ..........
+883
— 245
— 58
—
— 18
+ 562
Skulder
Utelöpande
sedlar
Statliga
myndigheters
checkräkningai
Bankernas Depositions- eheck- och kapi-
räkningar talräkning
Övriga
skulder
Summa
1958 ..........
+219
— 115
+ 27
—684
+118
— 435
1959 ..........
+207
— 12
— 26
+ 27
+284
+ 480
1960 ..........
+293
— 28
+ 17
+768
+151
+1 201
1961 ..........
+311
+ 91
+ 8
+ 98
+ 54
+ 562
Förändringen under året i det pa depositions- och kapitalräkningar innestående
beloppet motsvaras nästan helt av nettoökningen om 84 mkr på investeringskonton
för rörelse. Vid årets slut innestod på dylika konton 1 212 mkr. Insättningarna
ägde framför allt rum i slutet av juni och september, till följd av de
för 1961 gällande reglerna för avsättning till investeringskonto. Under juni insattes
sålunda 223 mkr och under september 66 mkr. Totalt insattes under året
421 mkr och uttogs 337 mkr. Uttagen var koncentrerade till årets sista bankdag,
då ett belopp på 300 mkr uttogs. Detta var en följd av att 54% eller
ca 400 mkr av det belopp om sammanlagt 772 mkr som insattes under tiden
1 juli 31 oktober 1960, enligt de för år 1960 gällande reglerna för avsättning till
investeringskonto, den 30 december 1961 blev tillgängliga för lyftning efter framställning
hos länsstyrelserna.
Pa tillgangssidan dominerar förändringen i guld- och valutareserven, som under
aret ökat med icke mindre än 883 mkr. Däremot har riksbankens värdepappersportfölj
icke undergått någon större förändring under året till skillnad
från 1960, då innehavet av skattkammarväxlar ökade med 1 135 mkr. Riksbankens
innehav av svenska värdepapper har emellertid uppvisat betydande
säsongmässiga förändringar under året. Under årets fem första månader minskade
det med 1 812 mkr medan det under årets fjärde kvartal ökade med 1 173 mkr,
varav 793 mkr enbart under december månad.
29
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Varken vid utgången av 1960 eller 1961 förekom någon utlåning till banker.
Däremot har såsom tidigare nämnts affärsbankerna lånat i riksbanken vid samtliga
månadsslut utom februari och oktober och vid det övervägande antalet
övriga rapportdagar. Upplåningen var högre 1961 än 1960 och uppgick till i
genomsnitt 173 mkr under årets 48 rapportdagar att jämföras med 151 mkr under
1960.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 30—36 har intagits riksbankens bokslut för år 1961.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1961 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer
per den 30 december 1961 krediterats vinst- och förlustkontot. Av diskontot
å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på bokföringsåret,
bokförts å vinst- och förlusträkningen.
Riksbankens nettovinst under 1961 har uppgått till ett belopp av 230 371 801
kronor 21 öre.
30
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Utgående
1 9G0
1 9
6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Tillgångar
Guldbehållning ...........................
375 340 493
92
397 707 131
36
Övervärde å guld .........................
505 694126
78
535 828 571
37
933 535 702
73
(881 034 620
70)
Utländska statspapper .....................
1 184 864 600
—
1 998 361 375
Utrikes växlar ............................
158 046 743
86
126 463 385
59
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................
211 343 379
42
259 967 778
67
Övriga utländska tillgångar ................
10 771 198
75
10 770 992
29
2 395 563 531
55
(1 565 025 922
03)
Skattkammarväxlar .......................
4 350 000 000
—
4105 000 000
—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer
1 654 821 350
—
1 597 016 025
—
5 702 016 025
(6004 821 350
-)
Diskonterade växlar .......................
2 046 881
62
1 534 850
95
Hypotekslån .............................
4 225 267
05
4 899 410
40
Avbetalningslån ..........................
58 458 744
14
56 878 621
78
63 312 883
13
(64 730 892
81)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel ............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Skiljemynt ...............................
17 163 626
69
17 724 878
42
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m...................................
14 554 586
21
18 511377
51
Övriga tillgångar .........................
139 064 975
30
118164 278
01
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
775 981 500
775 981 500
—
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..
103 464 200
103 464 200
Summa
9 572 609 516|92 |
10 135 042 219
53
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
31
balansräkning
1960
1
9
6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Skulder
Utelöpande sedlar .........................
6 559 044 246
—
6 870 148171
—
Utelöpande postremissväxlar ...............
3 813 733
24
10 436 125
01
Checkräkning (statliga myndigheter) ........
118 256 532
55
209 359 809
73
» (bankaktiebolag) .............
154 471 697
04
1(52 553 302
37
• (andra insättare) .............
1 485 477
71
1 592 879
32
373 505 991
42
(274 213 707
30)
Depositions- och kapitalräkning ............
175 906
56
175 906
56
Innestående särskilda fondmedel............
—
—
15 395 93 i
50
Investeringskontomedel ....................
4 408 138
21
2 132 839
37
Skogskontomedel .........................
7 404 733
95
6 374 356
03
Medel å konton för investering i skogsbruk
1 143 502 020
74
1 229 883 991
50
1 253 963 030
96
(1155 490 799
46)
Kursdifferenskonto ........................
615 075 173
04
686 842 392
07
Övriga skulder ............................
45 595 991
53
115 001 439
39
Grundfond ...............................
50 000 000
—
50 000000
—
Avbetalningslånefond ......................
65 000 000
—
65 000 000
—
Reservfond ...............................
20 000 000
—
20 000 000
—
Pensionsfonder ............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Balanserade vinstmedel
från föregående år ......................
809 646
11
442 320
01
vinst för året...........................
194 632 673
90
230 371 801
21
372 581 964
40
(337 210163
19)
Internationella valutafonden................
581 822 539
95
452 460 931
20
Internationella återuppbyggnadsbanken......
343 163
21
102 174
08
Summa
9 572 609 516
92 |
10135 042 219
53
32
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Vinst- och
1960
1 9
6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förlaster
Räntor å inlåningsräkningar.......
518 98£
39
1 041 08É
50
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........
97 968
47
98 041
01
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och
suppleanter för dem .............
139 879
02
139 251
26
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ..................
15 300
—
15 180
253 147
49
252 472
27
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .
5 222 454
64
4 572 011
48
Avlöningar till icke-ordinarie personal
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.
2 548 052
44
3 051 692
98
Arvode till ombudsmannen i Malmö . .
4 320
_
_
Ersättning till tillfälliga befattningshavare .
1 708 690
24
1 805 618
86
Övertidsersättning, m. m........
70113
34
98 686
82
4 331 176
02
4 955 998
66
Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.
Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ..
12 275
01
15 000
Personliga lönetillägg m.m......
168
90
Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-
reglementet ............
15 223
55
13 926
60
Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-
ningsreglementet .............
4 220
_
3 900
_
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
—
113 492
—
31 887
46
146 318
60
Rörligt tillägg
1 865 108
39
2 289 974
93
12 216 775
94
(11 703 774
-)
Pensioner m. m........
*3 002 957
38
23 229 184
40
15 225 721137
Transport
16 487 045
34
2 5?rav Pre^m.lnära avgifter för 1960 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 247.000: —.
Darav prelimmara avgifter för 1961 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 324.000- — (efter
avdrag av for mycket inbetalda avgifter för 1960). v
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
33
förlusträkning
1960
1
9
6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
Diskonto å växlar ........................
118918
04
112 642
73
Räntor å hypotekslån m. m................
10 701 718
94
11 698136
50
Räntor å avbetalningslån ..................
3 102 281
70
3 266 853
13
Inbetalningar å inom linjen förda eller av-
skrivna lånefordringar ...................
7 873
34
799
71
15 078 432
07
(13 930 795
02)
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........
64 097 091
15
80 391 025
28
Inkomst av svenska statspapper och obliga-
tioner, efter nedskrivningar ..............
137 893 120
40
155 757 037
10
Provisioner m. m..........................
70 077
21
108 033
39
Courtage å obligationer....................
5 208
86
10 459
70
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel ......................
304 552
94
351 927
85
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
386 667
28
426 609
40
Ersättning för förvaltning av statens bosätt-
ningslånefond ...........................
269 724
—
246 198
—
Ersättning för förvaltning av statens egna-
hemslånefond m. fl. fonder ...............
168 458
50
157 580
50
Köpeskilling för försålda fastigheter ........
—
—
430 000
—
Inkomster av fastigheter ..................
390 608
38
387 261
43
Kassaöverskott ...........................
2 755
94
4 993
33
Diverse ..................................
129 472
28
28 701
35
157 908 802
05
(139 620 645
79)
Summa
217 618 531
96
253 378 259140
3 — Uiliang till riksdagens protokoll 1962. 8 samt Nr 1
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Vinst- och
19 60
1 9
6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förlaster
Förvaltningsutgifter, m. m.
(15 225 721
37)
Transp<
Drt
16 487 045
84
Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter
308 321
76
300 219
47
Avloppsanläggning ........................
89 478
33
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .................................
110 417
67
117 685
90
Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..
185 995
64
208 964
89
Rengöring inom fastigheterna ..............
265 140
57
281 865
20
Värme och belysning ......................
262 031
59
248 088
31
Omläggning av riksbankens värmesystem ....
354 256
13
122 524
33
Inventarier och deras underhåll ............
278 841
26
206 472
55
Materialier, tidningar, böcker, m. m.........
259 968
66
375 169
39
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
988 339
08
1 042 066
69
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..
88 253
13
122 126
Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......
136 461
17
140 728
58
Vissa beredskapsutgifter ...................
22 560 72
25 827
91
Övriga förvaltningsutgifter .................
215 202137
189 476
72
3 381 215
94
(3 565 268
08)
Courtage å obligationer....................
9 526
06
30 160
07
Kassaförluster ..........................
5 611
62
5 978
08
Diverse ............................
9 730
93
102058
26
138 196
41
(24 868
61)
Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............
3 000 000
2 000 000
Kostnader för pappersbruket1 ..............
1 200 000
—
1 000 000
—
3 000 000
—
(4 200 000
-)
Summa utgifter och förluster..............
23 015 858
06
23 006 458
19
Saldo vinst ........................
194 632 673
90
230 371 801
21
Summa
217 648 531
96 |
| 253 378 259
40
Jämför § 27 i berättelsen.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
35
förlusträkning
1960
1
9 6 1
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
217 648 531
96
253 378 259
40
Summa
217 648 531
96 |
253 378 259140
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1960 och
1961 års slut
1960
1961
Kronor
Kronor
Tillgångar
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................
158 037
81
158 037
81
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut
enligt nedanstående specifikation ......................
20 511400
—
20 238 400
—
Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................
1 800 000
—
1 800 000
—
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............
42 716 679
69
40 996 283
55
Summa
65 186 117
50
63 192 721
36
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset ................................
5 910 000
—
5 910 000
—
sedeltryckeriet ............................
1500 000
—
1500 000
—
Göteborg............................................
1 585 000
—
1 585 000
—
365 000
_
365 000
375 000
410 000
_
375 000
_
Halmstad ...........................................
410 000
—
—
Härnösand ..........................................
290 000
—
290 000
—
Jönköping ...........................................
226 000
—
226 000
—
Karlstad ............................................
200 000
—
200 000
—
Kristianstad .........................................
300 000
—
300 000
—
Linköping ..........................................
500 000
—
500 000
—
Luleå ..............................................
387 000
—
387 000
—
Mariestad ..........................................
273 000
—
—
—
Nyköping ...........................................
520 000
—
520000
—
Uppsala ............................................
666 200
—
666 200
—
Visby ...............................................
240 000
_
240 000
830 000
_
Växjö ..............................................
830 000
—
—
Örebro ..............................................
325 000
—
325 000
—
Östersund .......................................
300 000
—
300 000
—
Tumba:
fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder
4 313000
_
4 313 000
_
hemmanet inkl. Lill-Tumba ........................
671 200
—
671 200
—
sedelförbränningshuset .............................
200 000
—
200 000
—
Diverse valv ..................................
125 000
—
125 000
_
Summa
20 511400
—
20 238 400
1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
37
Avbetalningslånefonden
Fördelningen den 30 december 1961 på riksbankens olika kontor av ute
stående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:
Utestående lån
Belopp
Antal
kronor
429
1 318 889
—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
1456
8 257 271
Malmö .....................
1142
7 688 308
—
Falun ......................
299
830 377
—
Gävle ......................
441
1 389 883
—
Halmstad ...................
273
1 099 768
—
Härnösand ..................
638
1 789 560
—
Jönköping ..................
438
1 521 093
—
Kalmar.....................
223
663 397
—
Karlskrona..................
265
821 300
—
Karlstad ....................
245
729 325
—
Kristianstad .................
306
1 295 123
—
Linköping ..................
610
2 003 880
—
Luleå.......................
1044
2 930 686
—
Mariestad...................
192
641 284
—
Nyköping ...................
260
1 007 161
—
Umeå.......................
749
2 184 884
—
Uppsala ....................
2 500
13 278 325
—
Visby.......................
226
902 762
—
Vänersborg..................
167
535 257
—
Västerås ....................
456
1 275175
—
Växjö.......................
311
1 157 207
—
Örebro......................
376
1235 991
—
Östersund ...................
693
2 321 716
—
Summa
13 739
56 878 622
1-
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Statens bosättningslånefond
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 30 december 1961 på riksbankens
olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Huvudkontoret ....................
6 762
6 140 582
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
2 074
2 121 433
Malmö .....................
3 739
3 626 634
Falun ......................
1125
1 293 356
Gävle ......................
1437
1 459 635
Halmstad ...................
623
632 118
Härnösand ..................
2159
2 079 907
Jönköping ..................
1121
1139 740
Kalmar ....................
962
1 047 481
852 174
967 138
1 493 123
Karlskrona..................
840
Karlstad ....................
991
Kristianstad .................
1373
Linköping ..................
2123
2 294 738
2 022 942
1192 453
928 795
1 746 881
1 832 924
163 225
1 299 617
1414 911
718 533
1 461 022
653 280
Luleå.......................
Mariestad...................
Nyköping ...................
1905
1142
858
—
Umeå.......................
Uppsala ....................
Visby.......................
Vänersborg..................
1659
1499
135
1 260
—
Västerås ....................
1 398
Växjö.......................
661
1 279
657
Örebro ......................
Östersund ...................
Summa
37 782 |
38 582 643
—
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
39
Egnahems- m. fl. lånefonder
Den 30 december 1961 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren
sålunda:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
3 389
36 934182
1009
2 720 471
AvdelningsKontoret i.
319
2126128
—
983
3 266 360
—
2 090
4 812 777
—
1586
6 863 343
—
3 769
7 224 897
—
698
3 241 412
—
1024
3 872 990
—
1119
4 605 980
—
2 288
6 913 911
—
2127
8 884 830
—
1318
5 741 533
—
4113
8 380 066
—
1020
4 200 076
—
1117
6 190 443
—
3 025
8 661 066
—
1459
5 338 790
—
1311
3 683 988
—
2 691
9 508 307
—
610
2 301188
—
1315
4 559 958
—
556
1 234 630
—
2 874
6 857 552
—
Summa
41 810
158 124 868
1-
40
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Den 30 december 1961 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som
avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån ........
1 ^ FLfiQ
Bostadsegnahemslån ......
e i qc
i < oyi öiij
—
Uppskovslån ........
du ööä 44 <
Nybyggnadslån ............
15 153
Förbättringslån ........
9 511184
Lån till estlandssvenskar ...
oq
0 4UU olb
Premielån........
ill y±*
Täckdikningslån .....
530 797
70 049
—
Transport
39 965
127 125 206
—
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån .........
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån . .
1434
29 574
20 359 458
Jordbruksegnahemslån ....
—
Bostadsegnahemslån ..
54
593 410
—
Uppskovslån ......
322
10 014 518
—
9 1
2 702
—
Summa
41810
158 124 868
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare
Den 30 december 1961 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:
Enl. SFS 369/1951
St A
Enl. SFS 766/1951
St B
Enl. SFS 764/1952
St C
Enl. SFS 723/1954
St D
Enl. SFS 593/1955
St E
Enl. SFS 650/1957
St F
Enl. SFS 83/1960
St Q
Summa
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
HK .......
_
_
6
9,1
218
744,6
14
22,0
496
1 599,0
535
2 755,9
75
304,7
1 344
5 435,3
Göteborg ..
—
—
—
—
4
6,9
41
67,4
226
206,9
157
307,7
89
228,1
517
817,0
Malmö ....
—
—
5
13,4
12
19,9
269
652,5
127
198,5
27
61,2
5
20,0
445
965,5
Falun .....
—
—
—
—
25
36,2
4
13,6
35
48,9
163
600,3
96
326,3
323
1 025,2
Gävle .....
—
—
—
—
83
59,0
93
57,8
195
162,4
90
188,2
36
89,7
497
557,0
Halmstad ..
—
—
—
—
35
27,0
385
660,9
620
1103,5
336
708,0
128
372,0
1504
2 871,3
Härnösand .
—
—
—
—
113
77,8
231
131,2
243
144,1
85
101,0
10
12,2
682
466,3
Jönköping .
—
—
—
—
144
234,7
85
96,5
304
324,4
121
275,2
30
71,8
684
1 002,5
Kalmar ....
—
—
11
9,3
476
657,2
2
10,8
766
1 507,5
113
281,3
454
1 643,4
1822
4 109,6
Karlskrona .
—
—
6
3,7
76
88,6
42
33,4
316
318,4
95
183,2
76
239,4
611
866,7
Karlstad ...
—
—
3
8,7
89
157,2
50
54,1
314
646,9
254
909,6
275
741,9
985
2 518,4
Kristianstad
—
—
9
15,0
52
83,4
678
1 344,3
373
555,9
121
316,7
73
300,2
1306
2 615,6
Linköping ..
—
—
14
16,4
421
1 056,3
4
7,9
1438
3 732,5
402
1165,0
58
143,5
2 337
6121,5
Luleå......
—
—
—
—
475
323,6
3 602
2 055,8
1288
815,0
210
146,6
1
2,4
5 576
3 343,4
Mariestad ..
—
—
3
3,3
266
456,3
62
53,5
1451
2 717,5
1035
2 603,1
212
444,6
3 029
6 278,3
Nyköping ..
—
—
—
—
151
350,4
12
32,2
1103
4 075,0
363
1 653,4
83
285,0
1 712
6 396,0
Umeå .....
—
—
—
—
839
660,4
3 403
2 555,9
2 236
1 783,7
917
1 203,1
32
42,9
7 427
6 246,0
Uppsala ...
—
—
1
1,0
133
360.9
19
33,8
381
1 528,3
830
4 686,6
138
495,8
1502
7 106,6
Visby......
—
—
1
0,3
73
115,9
—
—
140
133,3
37
79,9
355
1 020,1
606
1 349,4
Vänersborg .
2
3,7
3
9,8
126
154,7
120
101,8
860
1 126,9
508
978,4
333
833,1
1952
3 208,3
Västerås ...
1
1,0
3
16,8
138
299,7
16
19,8
416
1 300,8
664
2 852,9
144
504,5
1382
4 995,5
Växjö .....
—
—
—
—
92
104,1
104
80,8
165
90,1
79
115,1
42
90,6
482
480,7
Örebro ____
—
—
4
9,5
230
568,2
39
53,3
239
613,6
195
847,4
73
228,5
780
2 320,6
Östersund ..
—
—
—
—
99
96,0
34
15,1
57
21,3
48
48,9
1
1,5
239
182,8
Summa
3
4,7
69
116,2
4 370
6 739,2
9 309
8 154,3
13 789
24 754,3
7 385
23 068,5
2 819
8 442,1
37 744
71 279,3
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Fonden för supplementär jordbrukskredit
Den 30 december 1961 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Huvudkontoret ... .
32
56 146
_
Avdelningskontoret
: Göteborg .......
9
9 800
—
Malmö .........
13
17 840
—
Falun ..........
15
15 600
—
Gävle ..........
11
13 085
—
Halmstad .......
10
19 480
—
Härnösand ......
9
19 860
—
Jönköping ......
26
46 400
—
Kalmar .........
25
51 700
—
Karlskrona......
19
39 810
—
Karlstad ........
27
44 450
—
Kristianstad.....
17
30175
—
Linköping ......
74
148 580
—
Luleå...........
7
15 284
—
Mariestad.......
no
277 679
—
Nyköping.......
160
392 225
—
Umeå...........
23
26 280
—
Uppsala ........
89
205 860
-
Visby...........
3
5 650
—
Vänersborg......
36
74 270
—
Västerås ........
77
129 370
—
Växjö...........
15
21180
—
Örebro..........
41
67 160
—
Östersund .......
16
18 034
—
Summa
864
1 745 918
—
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
43
Vämpliktslån
Den 30 december 1961 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:
Utestående lån
V-lån
(Värnpliktslån från
vämpliktslånefonden)
Vu-lån
(Värnpliktslån från
fonden för låne- understöd)
Antal
Belopp
kronor
Antal
Belopp
kronor
228
629 801
_
145
252 831
_
73
226 366
—
44
81553
-
81
237 201
—
21
32161
-
36
108 287
—
3
5 074
—
28
97 042
—
3
6 555
—
31
105 927
—
10
23 394
-
49
113425
—
20
24 801
-
34
111183
—
23
31 791
—
35
111096
—
2
485
—
48
133 147
—
13
14 701
—
29
70120
—
23
15 735
—
42
134 956
—
8
14060
—
41
116 768
—
4
10123
—
33
89 635
—
15
28 811
—
16
53 020
—
9
5 842
—
33
89 034
—
4
7683
—
26
62 685
—
7
9 560
—
33
100 089
—
3
2 815
—
6
13 988
—
3
4 825
—
35
97 676
—
7
6 230
—
23
75 725
—
60
63 900
—
22
57 896
—
3
7 900
—
28
78 613
-
6
3 551
—
32
93 442
1-
3
5 225
—
1042
3 007 123
1-
| 439
659 607
—
Huvudkontoret ..................
Avdelningskontoret i: Göteborg ...
Malmö .....
Falun ......
Gävle .....
Halmstad ...
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar
Karlskrona
Karlstad ...
Kristianstad
Linköping ..
Luleå......
Mariestad ..
Nyköping ..
Umeå .....
Uppsala ...
Visby .....
Vänersborg
Västerås ...
Växjö .....
Örebro.....
Östersund ..
Summa
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ I
Vid
det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade den
10 maj 1961, utsågs herr Gustaf Kollberg och ledamoten av riksdagens första
kammare redaktören Torsten Bengtson till fullmäktige i riksbanken för
valperioden 1961—1964, den senare nyvald.
Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Kollberg ledamoten av riksdagens II kammare disponenten
Sven Wedén (omvald)
» » Bengtson ledamoten av riksdagens II kammare f. d. statsrådet
Nils Hansson (nyvald).
Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1962 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);
till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge (omvald).
Bankdirektören Åke Lundgren, som utsetts att vara direktör i Internationella
Återuppbyggnadsbanken i Washington från och med den 1 november 1960 för
en tid av två år, har av fullmäktige beviljats tjänstledighet under nämnda tid
för fullgörande av ifrågavarande uppdrag.
§ 2.
Till ledamöter i riksbankens industristyrelse för tiden till
dess nytt val av fullmäktige år 1962 försiggått utsåg fullmäktige den 10 maj
1961 herr Persson i Vinberg, ordförande, och bankdirektören Hjalmar Ekengren
(båda omvalda) samt till ny industrisakkunnig ledamot dåvarande suppleanten
i styrelsen, chefen för Grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta
Carlsson.
Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien
Helge Borggren (för Ekengren) och kommerserådet, civilingenjören
Bernt Löfström (för Carlsson; nyvald).
§ 3.
Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1962 ägt rum utsåg fullmäktige den 10 maj 1961 vice riksbankschefen
Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören
Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem resp.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
45
bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankokommissarien
Lennart Olofsson (samtliga omvalda).
Beträffande valutastyrelsens sammansättning i övrigt torde få hänvisas till
§ 3 i fullmäktiges berättelse till 1961 års bankoutskott.
§ 4.
Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk år 1962 utsåg fullmäktige
den 21 december 1961 herrar Persson i Vinberg och Kollberg med herr Svärd
som suppleant.
§ 5.
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde
få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 december 1961.
§ 6.
Fullmäktige har i yttrande den 28 september 1961 över bostadspolitiska organisationskommitténs
betänkande »Handläggningen av bostadslån — enklare
regler och minskad organisation» (SOU 1961:32) till Kungl. Maj:t förklarat sig
beredda att — om statsmakterna så skulle finna lämpligt — påtaga riksbanken
uppgiften att handha låneförvaltning och därmed sammanhängande kameral
verksamhet för den statliga bostadslåne- och bidragsgivningen. Samtidigt har
fullmäktige till Kungl. Maj:t överlämnat en av riksbankens organisationskommitté
upprättad promemoria, vari bl. a. diskuteras frågan om
ett eventuellt överförande av förvaltningen av de statliga bostadslånen till riksbanken
(jfr BoU:s uti. 1959: 44 och berättelsen till 1961 års bankoutskott § 6).
Riksbankens organisationskommitté har på fullmäktiges uppdrag fört förhandlingar
med Riksbankstjänstemännens förening och med Civilförvaltningens
personalförbund beträffande vissa lönefrågor, huvudsakligen s. k. B-listefrågor.
Förhandlingarna har föranlett vissa uppflyttningar i lönegrad m. m. (se beträffande
huvudkontorets vaktmästare BoU:s uti. 1961:27).
Kommittén avser att fortsätta sitt arbete beträffande riksbankens organisation
och därvid, i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till frågan om
förvaltningen av de statliga bostadslånen, i huvudsak ägna sig åt huvudkontoret.
§ 7.
Riksbanken har omhänderhaft såväl skuldtjänsten som vården av de svenska
fordringar, som uppkommit i samband med likvidationen av den Europeiska
betalnings unionen (EPU) år 1959. (Kungl. Maj :ts brev
till fullmäktige den 30 december 1959). Under 1961 har slutlig reglering skett av
de utestående svenska skulderna.
§ 8.
Kungl. Maj:t lämnade fullmäktige i brev den 16 december 1960 bemyndigande
att, så snart medlemmarna i sexmaktsgruppen jämte Storbritannien an
-
46
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
mält sin önskan att ikläda sig förpliktelserna i §§ 2, 3 och 4 i artikel VIII i
stadgan för Internationella valutafonden (IMF), underrätta
fonden om att även Sverige vore berett ikläda sig samma förpliktelser. Med
anledning härav meddelades fonden den 8 februari 1961, att Sverige beslutat
att från och med den 15 i samma månad ikläda sig dessa förpliktelser, vilka bl. a.
innebär, att valutafondens godkännande erfordras för ett bibehållande eller ett
införande av restriktioner för betalningar och överföringar till och från utlandet
avseende löpande transaktioner. För Sveriges del var åtgärden närmast av formell
karaktär, emedan man icke längre tillämpade några restriktioner beträffande
löpande betalningar och något särskilt godkännande av fonden därmed
icke var erforderligt.
§ 9-
Riksdagen har för budgetåret 1961/62 under fonden för låneunderstöd, riksbankens
delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 10 048 000 kronor (se SU 30;
Rskr 80). Kungl. Maj:t har sedermera i brev den 21 april 1961 hemställt till fullmäktige
att för bidrag till fonden disponera högst ovannämnda belopp från
anslaget. I anledning härav har riksbanken den 8 november 1961 inbetalat den
andra årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden.
§ 10.
Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige å ena samt
Bulgarien, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan
träffade betalningsavtalen, vilka samtliga är av bilateral innebörd.
I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med
Argentina, Finland, Jugoslavien och Folkrepubliken Kina träffade betalningsöverenskommelsema,
vilka samtliga är av multilateral innebörd, har dessa fallit
inom riksbankens verksamhetsområde.
§ 11.
Vid utgången av år 1961 innestod i riksbanken å investeringskonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring
2 mkr.
Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken
vid samma tidpunkt i runt tal 6 mkr. Riksbanken tillämpar sedan den
1 februari 1960 en räntesats av 4 3/4 % för medel insatta å skogskonto.
§ 12.
Enligt Kungl. förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning
den 27 maj 1955 (nr 256, ändrad genom förordning
1960: 236) kan svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar under vissa förutsättningar
erhålla avdrag vid beräkning enligt kommunalskattelagen och för
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
47
ordningen om statlig inkomstskatt av nettointäkt av jordbruksfastighet och av
rörelse för medel som avsättes till investeringsfond. Ett villkor för avdragsrätt
vid beskattningen är att företaget inbetalar 46 % av fondavsättningen på särskilt
räntelöst konto i riksbanken (konto för investering i rörelse resp. i skogsbruk).
Jämlikt Kungl. förordningen den 2 juni 1961 (nr 155) kan företag vid 1962
års taxering få extra avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse, under
förutsättning att företaget före den 1 oktober 1961 verkställt insättning i
riksbanken å konto för investering i rörelse utöver vad som förutsättes i förenämnda
förordning 1955:256. Det extra avdraget utgör 12 % av vad som enligt
förordningen 1961:155 har inbetalats före den 1 juli 1961 samt 8 % av vad
som inbetalats under tiden 1 juli—30 september 1961.
Under juni insattes i riksbanken å investeringskonto för rörelse ett belopp av
223 mkr och under september 66 mkr.
Vidare kan företag som år 1960 verkställt extra inbetalning i riksbanken å
konto för investering i rörelse jämlikt Kungl. förordningen den 24 november
1961 (nr 529) vid 1962 års taxering åtnjuta avdrag med 10,5 % av den extra
inbetalning, som kvarstår å kontot i riksbanken till den 31 december 1962.
Vid utgången av år 1961 innestod i riksbanken 1 212 mkr å investeringskonto
för rörelse.
Å investeringskonto för skogsbruk uppgick vid samma tidpunkt det i riksbanken
innestående beloppet till omkring 18 mkr.
§ 13-
Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst tre månader har
sedan den 15 januari 1960 utgjort lägst 5 %.
§ 14.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde
utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången av år 1961
sammanlagt ca 56,9 mkr. Detta belopp fördelar sig med ca 36,5 mkr å statliga
garantilån och ca 20,4 mkr å andra avbetalningslån. De statliga garantilånen
har utgivits enligt kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289), 1948:210
samt 1950:469 (ändrad senast 1961:295) (se § 15 i berättelsen till 1961 års
bankoutskott).
Antalet garantilån utgjorde den 30 december 1961 5 300 — därav 4 934 vid
avdelningskontoren och 366 vid huvudkontoret — vilket innebär en ökning
under året med 155. Antalet övriga avbetalningslån utgjorde vid samma tidpunkt
8 439, en minskning under året med 43.
Räntan å lån från fonden har sedan den 15 januari 1960 utgjort 6 % för lån
utgivna för studieändamål och 0''/2% för övriga lån; för garantilån har dock
räntan från och med den 15 februari 1960, jämlikt Kungl. kungörelsen den 5
februari 1960 (nr 11), utgått med 5 ]/4 %.
48
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren
hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 37.
Riksdagen har medgivit, att avbetalningslånefonden får tagas i anspråk för
beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän
vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har två dylika lån utlämnats.
§ 15.
Från statens bosättningslanefond, till vilken riksdagen hittills
som kapital anvisat sammanlagt 61 101 700 kronor, varav 56 mkr överlämnats
till riksbanken, utgjorde utlåningen vid senaste årsskifte ca 38,6 mkr. Under
1961 har antalet lån nedgått med 3 251 och det utestående lånebeloppet har
minskat med omkring 2,6 mkr
För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av Kungl.
Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnats
under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 4 3/4 cjQ_
Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år
1961 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 326,7 mkr, varav
återbetalats ca 284,9 mkr, medan ett belopp av sammanlagt omkring 3,2 mkr
efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring 1 % av hittills utlämnade
medel.
Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å sid. 38.
På Kungl. Maj:ts uppdrag har socialstyrelsen den 5 september 1961 framlagt
förslag i fråga om ändring av normerna för beviljande av statliga bosättningslån
(jfr SU 37; Rskr 93).
Över förslaget, vilket innefattar viss uppmjukning inom ramen för gällande
bestämmelser av den praxis riksbanken tillämpar vid lånebeviljandet, har fullmäktige
den 12 oktober 1961 avgivit yttrande.
För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1960/61 har riksbanken
uppburit 246 198 kronor.
§ 16.
Vid utgången av december 1961 förvaltade riksbanken 1 å n, utgivna från
fonden för hantverk s- jande antal och belopp, nämligen
och småindu
s t r i k r e d i t, till föl-
Kontor
Sammanlagd lånesumma
Antal lån
kronor
Falun ..............
6
17 300: —
Linköping ............
9
51 000: —
Uppsala .............
22
90 528: —
Vänersborg ..........
7
36 800: —
Summa
44
195 628: —
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
49
Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd
räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av V2%.
Några nya lån har icke tillkommit efter utgången av juni 1960 (jfr § 17 i
berättelsen till 1961 års bankoutskott).
Såsom omnämnts i sagda berättelse fungerar riksbankens samtliga kontor som
lokalorgan i ärenden rörande statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom
turisthotellnäringen (hotellgarantilån).
§ 17.
De av riksbanken från och med den 1 juli 1948 från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade
sig per den 30 december 1961 å de olika kontoren på sätt närmare framgår
av sammanställningar å sid. 39 och 40. Låneantalet har under år 1961 nedgått
från 45 023 till 41 810 och det utestående lånebeloppet har under samma tid
minskat från ca 169,5 mkr till omkring 158,1 mkr.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1960/61 uppburit
ersättning efter 3 kronor och 50 öre per lån med 157 580 kronor och 50 öre.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1961 av influtna amorteringar
återlevererats 10 686 287 kronor. Beloppet fördelar sig med 7 000 000
kronor å egnahemslånefonden, 1 600 000 kronor å lånefonden för främjande av
bostadsbyggande å landsbygden, 1 100 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden
samt 986 287 kronor å förbättringslån under riksbankens delfond av fonden
för låneunderstöd. Vidare har 10 827 kronor och 50 öre återlevererats å gödselvårdslånefonden,
sedan det sista lånet betalats av gäldenären. Därigenom har
riksbankens förvaltning av denna lånefond upphört.
§ 18.
Vid utgången av år 1961 förvaltade riksbanken stödlan till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A), 766/1951 (St B),
764/1952 (St C), 723/1954 (St D), 593/1955 (St E), 650/1957 (St F) och
83/1960 (St G), till ett sammanlagt belopp av 71 279 340 kronor, innebärande
en minskning under året med 21 209 301 kronor.
Av de av lantbruksnämnderna beviljade St G-lånen har under år 1961 utbetalats
101 lån till ett belopp av 396 755 kronor.
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt 509 758 kronor.
Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika
lånetyperna hänvisas till sammanställning å sid. 41.
§ 19-
Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit
uppgick vid utgången av december 1961 till omkring 1,7 mkr. Några nya lån
4 — Bifuing till riksdagens protokoll 1962. 8 samt Nr 1
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
från fonden har inte beviljats efter utgången av juni 1959, varför riksbankens
uPPgift på förevarande område numera inskränker sig till avveckling av utestående
lån.
Räntan är sedan den 15 januari 1960 för de lån som är försedda med statlig
garanti 5 3/4 %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid. 42.
§ 20.
Av riksbanken jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltade värnplikt s1
å n, utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefonden,
fördelade sig per den 30 december 1961 å riksbankens olika kontor såsom framgår
av sammanställning å sid. 43.
Det utestående lånebeloppet under värnpliktslånefonden har minskat till
följd av avskrivningar, som verkställts jämlikt kungörelsen den 2 juni 1961 (nr
384) om avskrivning av lån för studier.
§ 21.
På särskilt konto i riksbanken har under år 1961 insatts 25 mkr av statens
andel i vinstmedel från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag (se prop. 1961: 77).
Beloppet har sedermera jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 september 1961
fördelats å två fonder, 15 mkr å Norrlandsfonden och 10 mkr å Malmfonden för
forsknings- och utvecklingsarbete. Malmfondens medel har den 30 december
1961 uttagits från riksbanken medan Norrlandsfondens medel kvarstår.
Ränta å de insatta medlen har utgått efter en räntefot, som med V2 % överstiger
bankernas högsta inlåningsränta.
§ 22.
Genom lag den 14 april 1961 (nr 83) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
från och med den 1 juli samma år med 400 mkr till 7 400 mkr.
§ 23.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1960 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 17 år 1961.
§ 24.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket
uppgick per den 31 december 1961 till följande antal (motsvarande
antal vid utgången av december månad 1960 inom parentes).
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
51
Ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Bp ........
b) » ABp ......
c) » År ........
d) » Ao ........
därav bankpersonal .............
biträdespersonal ..........
vaktpersonal m. fl.........
extra ordinarie tjänstemän.............
därav bankpersonal .............
bankexpeditörspersonal ....
biträdespersonal ..........
vaktpersonal m. fl.........
aspiranter ...........................
därav bankaspiranter ...........
biträdesaspiranter .........
extra tjänstemän .....................
därav bankexpeditörspersonal
biträdespersonal ..........
vaktpersonal .............
16
21
71
278-
(16)
(21)
(?)
(292)
168
(176)
57
(62)
53
(54)
1471 2 3
(152)
254
(22)
245
(24)
75
(83)
23
(23)
27
(18)
7
(?)
20
Öl)
48
(36)
l6
38
(29)
9
(?)
Summa
544
(542)
Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,
d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet
med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna
året i medeltal tjänstgjort ca 175 per dag.
Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande (jfr
BoU:s uti. 1952:35 resp. 1955:27) äger bestämma antalet kammarskrivartjänster
i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmä startjänster i Ao 7, har för år
1962 fastställt dessa antal till 47 resp. 20.
§ 25.
Riksbanken har i likhet med affärsbanker och sparbanker m. fl. kreditinstitut
hållit stängt lördagarna den 15, 22 och 29 juli samt den 5, 12 och 19 augusti
under år 1961. Därutöver har möjlighet beretts riksbankens tjänstemän att
1 Därav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa
har 2 förts över stat.
2 Därav 8 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordranj.
3 Därutöver 92 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän. , .
‘ Därav 3 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän. .
3 Därav 18 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän. .....
“ Innehar tillika ordinarie tjänst, men har ej redovisats som ordinarie tjänsteman.
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
erhålla ledighet ytterligare två lördagar eller helgdagsaftnar under den övriga
delen av året. Ledigheten har inarbetats genom motsvarande förlängning av den
eljest tillämpade arbetstiden under sommarmånaderna eller i vissa fall under
annan tid av året.
§ 26.
Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under året
inga mera omfattande reparations- eller ombyggnadsarbeten utförts. Arbete med
viss ändring av inredningen i banksalen pågår. Kostnaderna härför har beräknats
till ca 39 000 kronor.
Arbetet med omläggningen av värmesystemet är numera helt avslutat. Kostnaden
för detta arbete har totalt uppgått till 752 000 kronor (jfr § 27 i berättelsen
till 1961 års bankoutskott).
Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.
Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:
Falun............ 10 100: — Reparation av vaktmästarebostaden samt av
vissa tjänstelokaler.
Halmstad ........ 13 700:— Utbyte av 30 lufter fönster med fönsterbän
kar.
Kristianstad...... 15 000:— En ledigbliven 2-rumslägenhet har moderni
serats
och reparerats och det ena rummet har
lagts till vaktmästarebostaden. Nya hyror har
fastställts av hyresnämnden.
De lokaler i riksbankens fastighet i Halmstad, som tidigare disponerats av
postverket, har numera uthyrts till Bohuslän-Hallands allmänna centralsjukkassa.
Kassan har atagit sig att pa egen bekostnad utföra de inredningsarbeten
och reparationer, som är erforderliga, men riksbanken skall bekosta vissa omdragningar
av värmeledningsrör och elektriska serviceledningar m. m. Beslut har
vidare fattats om ombyggnad och reparation av huvudentré och trapphallar i
fastigheten. Kostnaderna för sistnämnda arbeten har beräknats till 21500
kronor.
Fasaderna till kontorsfastigheterna i Växjö och Örebro har putsats om, och i
samband härmed har stuprör och plåtgarneringar reparerats och målats. Fönsterbågar
och karmar har även ommålats. Kostnaderna för dessa arbeten, vilka ännu
ej slutlikviderats, beräknas uppgå till 52 000 kronor för fastigheten i Växjö och
till 70 000 kronor för fastigheten i Örebro.
§ 27.
Inom ramen för de två-åriga kollektivavtalsuppgörelser, vilka under år 1960
träffades för arbetarpersonalen vid pappersbruket resp. sedeltryckeriet, har
53
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
nya kollektivavtal för sagda personal ingåtts för det andra avtalsåret
avseende tiden den 1 februari 1961—31 januari 1962. Avtalen innebär vissa höjningar
av tidigare utgående löner för berörda personalgrupper.
Pappersbruket: Leveranserna av arksedelpapper från pappersbruket
till sedelkontoret har under år 1961 uppgått till omkring 35,9 miljoner sedelenheter
mot 26,3 miljoner sedelenheter under föregående år. För provtryckning i
helrotationsmaskinen har under året ca 3 000 kg rullsedelpapper levererats till
sedelkontoret.
Tillverkad och bearbetad mängd arksedelpapper bär däremot under år 1961
endast uppgått till ca 17,2 miljoner sedelenheter mot ca 31,6 miljoner under år
1960 och 48,5 under år 1959.
Försäljning av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal 3,7 mkr
mot ca 3,5 mkr år 1960.
För rening av avloppsvattnet från pappersfabrikationen har fullmäktige beslutat
anlägga två sedimenteringsbassänger med till- och avloppsledningar m. m.
till en beräknad kostnad av omkring 122 000 kronor. Anläggningen har tagits i
drift under våren 1961, men en del arbeten återstår att utföra.
Arbetena fortgår på det i förra berättelsen omnämnda bergskyddsrummet.
Fullmäktige har förutom tidigare beslutat anslag på ca 130 000 kronor anvisat
ytterligare ca 53 000 kronor för att iordningställa skyddsrummet till normalskyddsrum.
Hittills nedlagda kostnader uppgår till ca 120 000 kronor.
Modernisering och reparation av pappersbrukets bostäder har fortgått planenligt.
Vid utgången av år 1961 uppgick antalet anställda vid bruket till 18 tjänstemän
samt 6 förmän och 64 manliga och 37 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare (därav 9 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal och 8
tillfälligt anställda arbetare å byggnadsavdelningen. Motsvarande antal fast
anställda vid 1960 års utgång var 18, 5, 68 och 49. Minskningen av arbetsstyrkan
beror på ytterligare rationaliseringsåtgärder och övergången till rullsedelpapper,
varvid behovet av kvinnlig arbetskraft reducerats.
Sedeltryckeriet: Under år 1961 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret
omkring 51,4 miljoner sedelenheter mot omkring 64,7 miljoner sedelenheter
föregående år. Minskningen beror på den pågående omställningen av
tryckeriets produktion till tryckning av flertalet sedelvalörer i den installerade
helrotationsmaskinen (se BoU:s uti. 1957:19).
Helrotationsmaskinen har provkörts under innevarande år och tryckningen av
den första sedelupplagan (5-kronesedlar) beräknas kunna igångsättas under de
första månaderna år 1962. Det av riksdagen medgivna beloppet å högst 2,5 mkr
för inköpet av maskinen samt för vissa om- och tillbyggnader av fastigheten i
54
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
samband med maskinens installation har visat sig vara tillräckligt, även om man
inräknar kostnader för kompletterande anskaffning av vissa nummerverk.
De 5-kronesedlar, som nu kommer att tryckas å helrotationsmaskinen, erhåller
huvudsakligen samma utseende som de nuvarande. Dock förses papperet med
annat vattenmärke samt med säkringstråd i stället för fiberband. Industristyrelsen
har emellertid erhållit i uppdrag att med beaktande av önskemål, som
framförts av De Blindas förening och Svenska Diabetesförbundet, framlägga
förslag till 5-kronesedel av ny typ, något kortare än den nuvarande. Industristyrelsen
har i anledning härav anmodat konstnären Eric Palmqvist, som tidigare
av industristyrelsen anlitats för liknande uppdrag, att uppgöra skisser till
en dylik sedel. Konstnären Palmqvist har även fått i uppdrag att uppgöra förslag
till nya 10-, 50- och 100-kronesedlar, avsedda att tryckas å förenämnda
maskin. Längst har man kommit med arbetena på att erhålla en ny 10-kronesedel.
Utöver den maskinutrustning som ovan avses har för sedeltryckeriet under
året anskaffats maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av omkring
60 000 kronor.
De under år 1960 påbörjade ändrings- och reparationsarbetena inom äldre
lokaler har fortsatts under innevarande år. Kostnaderna under året har uppgått
till omkring 120 000 kronor.
Vid utgången av december 1961 uppgick personalen vid sedeltryckeriet till 27
tjänstemän samt 44 manliga och 16 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
(Motsvarande antal vid 1957 års början var respektive 28, 70 och 20.) Därtill
kommer 11 tillfälligt anställda timavlönade äldre arbetare och nattvakter, ävensom
städningspersonal.
De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor, som under
året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna föreligger
blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet av verksamheten
under året.
§ 28.
För riktigheten av de å sid. 30—36 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat
riksbankens bokslut.
§ 29.
Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1961 verkställts
av vice riksbankschefen Joge vid kontoret i Uppsala,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Luleå, Nyköping
och Östersund,
av bankdirektören Åkermalm tillsammans med bankokommissarien Gustafsson
vid kontoret i Falun,
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962 55
av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén vid
kontoren i Gävle, Mariestad och Vänersborg,
av bankdirektören Callans vid kontoret i Malmö,
av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Jönköping, Kalmar och Örebro
samt
av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Linköping, Umeå, Visby, Västerås och Växjö.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks och sedeltryckeriets
kassor har ägt rum.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 4 januari 1962.
PER EDVIN SKÖLD
Ragnar Persson
Per åsbrink
Gustaf Kollberg
Emil Ahlkvist
Gunnar Svärd
Torsten Bengtson
Karin Winberg
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Bilaga
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1961 rörande sitt
verksamhetsområde.
Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1962.
I samband därmed fastställdes den tidpunkt, från vilken en utlänning skulle ha
haft fast bostad i Sverige för att enligt förordningen räknas såsom valutainlänning,
till den 1 januari 1959.
I likhet med flera andra medlemsländer i Internationella Valutafonden beslöt
Sverige i februari 1961 att acceptera förpliktelserna i fondstadgans artikel VIII,
vilken bl. a. innehåller förbud mot restriktioner för löpande betalningar. Då
Sverige icke längre tillämpar några restriktioner beträffande vad som enligt
fondstadgan är att anse som löpande betalningar, föranledde den svenska åtgärden
icke någon ändring av valutabestämmelserna.
Förenklingar genomfördes i allmänhetens och betalningsställenas redovisning
av utländska betalningstransaktioner, bl. a. genom att anmälningsplikten slopades
för huvudparten av likviderna för varuexporten.
Enligt tidigare gällande bestämmelser erfordrades exportlicens vid export, där
kredit vore avsedd att lämnas för längre tid än sex månader. Denna inskränkning
i exportfrilistningsbestämmelserna upphävdes — i samråd med valutamyndigheten
— av handelslicensnämnden med verkan från den 1 juli 1961 och av
jordbruksnämnden från den 1 september 1961. Exportlicens vid utförsel för
investeringsändamål erfordras alltjämt.
De generella dispenserna från in- och utförselförbuden i valutaförordningen
utvidgades bl. a. till att omfatta allmänhetens in- och utförsel i postförsändelse
av sedlar och skiljemynt till ett värde av högst 100 kronor.
I fråga om kapitalrörelserna tillämpades i stort sett samma praxis som under
år 1960. Emellertid gjordes vissa justeringar i bestämmelserna. Sålunda förklarade
sig riksbanken beredd att lämna valutatilldelning för privatpersons inköp
för rekreationsändamål av fastighet eller lägenhet i utlandet med ett från 25 000
till 50 000 kronor höjt värde. Vidare höjdes emigrantvalutatilldelningen från
75 000 till 100 000 kronor per person. Liksom tidigare får avkastningen på kvarvarande
kapital därjämte transfereras. Sedan en emigrant vistats utomlands tre
hela kalenderår utöver utflyttningsåret medges i princip utförsel av resterande
medel i Sverige.
Med anledning av högre noteringar i utlandet än i Sverige på vissa svenska
aktier såg sig valutastyrelsen i början av året nödsakad införa nya regler för
utlandssvenskars aktieköp. De nya bestämmelserna — vilka får ses som ett komplement
till förbudet mot överlåtelse av svenska aktier till valutautlänning_
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
57
innebar, att tillstånd till sådana inköp ej längre lämnades personer utflyttade
före den 1 januari 1957, vilka enligt svenska åtaganden i OEEC (numera OECD)
äger rätt att utföra sina innehav av värdepapper och beträffande vilka — i motsats
till vad som gäller för senare utflyttade — valutamyndigheten icke har
befogenhet att som villkor för inköpstillstånd föreskriva, att aktierna skall hållas
i spärrad depå hos svensk bank. Regeln modifierades senare under året i syfte att
bereda härav berörda utlandssvenskar viss möjlighet att placera besparingar i
aktier i hemlandet; en utlandssvensk, som emigrerat före den 1 januari 1957,
kan påräkna tillstånd att inköpa och utföra svenska aktier intill ett värde av
5 000 kronor per kalenderår, varvid förvärv som regel dock ej medgives mer än
en familjemedlem. För utlandssvenskar, som emigrerat år 1957 eller senare, lämnas
tillstånd till inköp av svenska aktier utan dylik värdebegränsning, varvid
dock stipuleras att de förvärvade aktierna skall inläggas i spärrad depå hos
svensk valutabank.
Året har till följd av åtstramningen av likviditeten inom landet kännetecknats
av ett ökat tryck mot upplåning och anskaffande av krediter utomlands. Såsom
meddelats i redogörelsen för 1960 tillämpas valutaregleringen på ett sådant sätt,
att den stöder riksbankens kreditpolitiska åtgärder. På ett viktigt område,
nämligen det som omfattar de kommersiella krediterna, utövas emellertid restriktioner
endast i begränsad omfattning. Importörerna är enligt stadgande i valutaförordningen
oförhindrade att utnyttja normala krediter från säljarna. Exportörernas
mottagande av förskott från sina köpare har i den praktiska tillämpningen
av valutaföreskrifterna icke reglerats annat än i undantagsfall. Upptagande
av motsvarande krediter hos andra än affärsförbindelserna förhindras däremot
genom valutabestämmelserna. Det finns anledning antaga att krediter
mellan köpare och säljare utnyttjas i betydande utsträckning för att förbättra
likviditeten.
I fråga om den långfristiga finansiella upplåningen utomlands, beträffande
vilken ansökningarna ökat under året, har vid prövningen hänsyn tagits till omständigheterna
från fall till fall och eftersträvats att begränsa effekten på likviditetsläget
inom landet av lånens upptagande. Under året bifallna framställningar
uppgår till sammanlagt ungefär 750 mkr och har i stora drag avsett
finansiering av investeringar i utlandet, långfristig exportkreditgivning, fartygsbyggen
samt utländska bolags finansiering av dotterbolag i Sverige. Lånen har
emellertid hittills realiserats endast till något mindre än hälften; det till Sverige
hemtagna beloppet uppgår till ungefär 270 mkr. Den relativt låga utnyttjandegraden
sammanhänger bl. a. med att tillgången internationellt på långfristigt
kapital, till skillnad från kortfristigt, är begränsad. Detta gäller i synnerhet de
fåtaliga obligationsmarknader, som står till buds för internationell upplåning.
Summan av under året lämnade tillstånd till direkta investeringar i utlandet
utgör 345,5 mkr. Utnyttjandet av tillstånden, vilket i vissa fall kommer att äga
rum under eu tidrymd av flera år, kan icke närmare angivas. Överhuvudtaget
är de för riksbanken tillgängliga uppgifterna som regel icke tillräckliga för att
58
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
läggas till grund för en mera tillförlitlig statistik över utnyttjandet. En sådan
torde i ökad utsträckning få byggas på upplysningar från investerarna. Med
hänsyn till det intresse, som en fullständigare statistik på detta område erbjuder,
synes inhämtandet av erforderliga upplysningar av nämnda slag böra övervägas.
Tillstånden under året för direkta utländska investeringar i Sverige uppgår till
sammanlagt 166,4 mkr.
Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade PM.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge G. Åkermalm
Stockholm den 2 januari 1962.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
59
PM
Under 1961 lämnade tillstånd till direkta investeringar i utlandet uppgår sammanlagt
till 345,5 mkr.
I tabell 1 har årets siffra sammanställts med motsvarande siffror för åren
1955—60, varjämte särskilt angivits hur stor del av beloppen som fallit på
EFTA, EEC, Nordamerika och U-länder. Utvecklingen av totalbeloppen visar
med hänsyn tagen till de angivna korrigeringsposterna en i det närmaste kontinuerlig
ökning från de tidigare åren till de senare.
Tabell 2 visar för åren 1958—61 arten av investeringarna samt antalet och
beloppen för investeringar i nya företag under respektive år. Den grundar sig
liksom tabell 1 på meddelade tillstånd. Uppgifter om dessa föreligger sedan 1958
i på dylikt sätt sammanställbar form. Periodens början sammanfaller med tillkomsten
av EEC. Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vars ändamål
enbart är att sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga»
omfattar huvudsakligen utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag.
De senare representerar sålunda produktionsmöjligheter utomlands (de benämnes
nedan produktionsbolag* 1) men är samtidigt i många fall avnämare och även
försäljare av svensk export, totalt sett i mycket stor omfattning.
Tabellen visar genomgående ett intresse för att utöka och nybilda försäljningsbolag.
Dessa investeringar ställer relativt små anspråk på kapital. Produktionsbolagen
är däremot som synes i regel betydligt mer kapitalkrävande. Om man
jämför fördelningen av dessa senare investeringar på de olika länderområdena
och därvid först betraktar totalbeloppen framstår i stora drag följande. EFTA
och EEC visar en ganska jämn ökning. I absoluta tal räknat är ingendera ökningen
särskilt stor (EFTA: från 13,6 mkr 1958 till 45,0 mkr 1961 = 31,4 mkr,
EEC: från 37,2 mkr 1958 till 72,8 mkr 1961 = 35,6 mkr). EEC visar årligen
högre belopp, vilket givetvis bör ses bl. a. mot bakgrunden av att området har
större folkmängd. Nordamerika visar ganska varierande belopp; tendensen — i
den mån man kan tala om en sådan — synes dock närmast vara sjunkande.
Den höga siffran för 1959 beror på två stora investeringar på sammanlagt ca
44 mkr. Beloppen för U-länderna var redan under åren 1955—57 betydande och
har därefter ökat kraftigt. Fördelningen på de enskilda länderna inom denna
grupp har varit ytterst ojämn. Av totala investeringar (inkl. försäljningsbolag)
under åren 1958—61 i gruppen som helhet på sammanlagt 513 mkr faller 390 mkr
på fyra länder.
Ser man sedan på nybildningarna av produktionsbolag under ifrågavarande
period framträder icke tendenser som väsentligt avviker från det mönster som
1 Andra företag i gruppen »övriga» är ej av större betydelse, åtminstone i fråga om beloppen.
I denna framställning bortses därför från dessa.
60
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 1. Tillstånd till investeringar i utlandet
Mkr
EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland
1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961
Totalt ........... 136,6
Härav: EFTA ____ 28,1
EEC ...... 28,6
Nordamerika 11,8
U-länder* .. 62,5
1S5A
191,3
170,8
14,7
35,9
18,7
29,7
43,1
40,1
20,1
46,4
18,4
63,5
61,3
88,1
356,6l
288,8
3i5£*
32,0
44,5
53,9
162,2*
65,1
78,4
62,7
9,0
12,0
91,8
149,8
183,2*
1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till
följd av utländska skattebestämmelser. Sistnämnda belopp har exkluderats vid genomgången av
siffrorna i texten.
Härav upplanas 47,3 mkr i utlandet. Nettobeloppet, 298,2 mkr, är närmast att jämföra med de
tidigare årsbeloppen. Av beloppet på 47,3 mkr hänför sig 44,1 mkr till investeringar i U-länder.
3 Investeringsformema (mkr):
Kontanter.................................. 209,4
Varor och tjänster........................... 15,6
Omläggning av lån .......................... 0,4
Utnyttjande av varufordran ................. 19,2
» av vinstmedel .................. 39,9
» av licensavgifter ................ 12,0
Ianspråktagande av värdepapper ............. 1,7
Upplåning i utlandet ........................ 47,3
Summa mkr 345,5
Av totalbeloppet bär 67,3 mkr tillhandahållits som lån från investerarnas sida.
‘ Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande till
i tidigare årsredogörelser angivna.
skisserats ovan. I detta sammanhang kan det vara av särskilt intresse att observera
vad som hänt inom EFTA och EEC. Inom bägge områdena har summan
av de årsvisa nybildningarna under perioden utgjort ungefär samma andel (ca
30 %) av de samtidigt registrerade totalbeloppen för produktionsbolag. Att döma
härav har EEC:s tillkomst hittills icke påtagligt inverkat ändrande på investeringsinriktningen.
Åt samma håll pekar siffrorna för utökningen av de redan
existerande dotterbolagen. Framställningar om investeringstillstånd för produktionsbolag
under dessa år har givetvis i åtskilliga fall motiverats av de nya
marknadsförhållandena. Bland faktorer, som påverkat sökandena, synes förutom
tullfördelarna även tillgången till billigare arbetskraft, hjälp med finansiering,
subvention av anläggningar och särskilda skattefördelar böra angivas. Sammanfattningsvis
kan konstateras, att svensk industri hittills icke i någon större utsträckning
funnit det nödvändigt att överflytta verksamhet till EEC-området.
Hänsyn torde emellertid böra tas till att de största dotterbolagen icke genomgående
behöver förses med kapital från Sverige och att flera sådana bolag finns
inom EEC än inom EFTA.
Huvudparten av investeringarna i U-ländema faller som ovan nämnts på ett
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
61
Tabell 2. Fördelning av investeringarna på verksamhetstyp och nytillskott
under respektive år
Mkr
1958
Antal Belopp
1959
Antal Belopp
1960
Antal Belopp
1961
Antal Belopp
Totalt ...................
170,8
356,61
288,3
31,5#
försäljningsbolag ........
18,2
23,6
39,8
19,5
Övriga .................
152,6
333,01
248,5
326,0
därav nya under året ....
HO
30,7
145
139,9
168
100,2
170
105,1
försäljningsbolag ........
100
10,7
90
8,0
107
16,8
81
10,8
Övriga .................
40
20,0
55
131,9
61
83,4
89
94,3
Härav:
EFTA ...................
18,7
32,0
U,5
53,9
försäljningsbolag ........
5,1
5,6
11,2
8,9
Övriga .................
13,6
26,4
33,3
45,0
därav nya under året ....
59
9,7
65
8,4
81
14,2
70
21,7
försäljningsbolag ........
45
2,7
47
1,9
55
7,3
36
5,5
Övriga .................
14
7,0
18
6,5
26
6,9
34
16,2
EEC ....................
m
162#''
65J.
781
försäljningsbolag ........
2,9
9,0
17,5
5,6
Övriga .................
37,2
153.21
47,6
72,8
därav nya under året ....
39
6,6
39
19,6
40
19,9
51
23,6
försäljningsbolag ........
28
1,6
22
4,5
27
7,6
26
1,7
Övriga .................
11
5,0
17
15,1
13
12,3
25
21,9
Nordamerika .............
181
62,7
9,0
12,0
försäljningsbolag ........
5,7
1,6
7,6
2,2
Övriga .................
12,7
61,1
1,4
9,8
därav nya under året ....
15
4,4
11
45,5
13
1,6
9
1,7
försäljningsbolag ........
15
4,4
7
0,3
10
1,0
7
1,6
Övriga .................
—
—
4
45,2
3
0,6
2
0,1
U-länder .................
881
91,8
119,8
183#
försäljningsbolag ........
2,7
5,7
3,1
2,8
Övriga .................
85,4
86,1
146,7
180,4
därav nya under året ....
17
8,5
20
61,0
25
46,0
29
44,6
försäljningsbolag ........
4
0,5
5
1,0
7
0,5
7
1,7
Övriga .................
13
8,0
15
60,0
18
45,5
22
42,9
1 Jfr tabell 1.
fåtal enskilda länder. Karakteristiskt för dessa investeringar är även att ett
fåtal stora investeringar dominerar. Totalt uppgår nyinvesteringarna för produktionsbolag
i denna ländergrupp under åren 1958—61 till 156 mkr och härav
hänför sig 130 mkr till 12 investeringar. Om man härvid medräknar den största
av alla investeringarna, nämligen Lamcoprojektet i Liberia, vars svenska andel
huvudsakligen finansierats under dessa år, framträder de stora investeringarnas
dominans ännu mer.
62
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962
Tabell 3. Tillstånd till investeringar i Sverige
Mkr
EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland
1960
1961
Totalt ....................
...... m,s
166,J,
Härav: EFTA ...........
...... 91,2
49,4
EEC .............
...... 9,9
48,5
Nordamerika ......
...... 33,0
68,0
De direkta investeringarna i Sverige från utlandets sida har enligt meddelade
tillstånd uppgått till 166,4 mkr. Den närmare fördelningen härav på de områden,
varifrån investeringarna skett, framgår av tabell 3 ovan, vari även medtagits
motsvarande siffror för 1960. Försäljningsbolagen intar här en mer framträdande
ställning än vid de utgående investeringarna. För 1961 är relationen
72 mkr för försäljningsbolag mot 95 mkr för produktionsbolag. Av det senare
beloppet hänför sig 22 mkr, 42 mkr och 31 mkr till EFTA, EEC resp. Nordamerika.
Nyinvesteringarna i produktionsbolag utgör 12 mkr, 17 mkr resp. 26
mkr med ett totalt belopp av 55 mkr. Flertalet härav är relativt små; endast ett
fåtal större kan noteras, av vilka under året två tillsammans svarar för ca
30 mkr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.