Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

1962-01-17 · 61 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1962:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av

fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till

utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under

år 1961, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma

berättelse.

Stockholm den 17 januari 1962

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Schmidt, Aspling, Nils

Theodor Larsson, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Gorthon;

från andra kammaren: herrar Sköldin och Boija, fru Renström-Ingenäs,

herrar Hansson i Önnarp, Bengtsson i Landskrona, Berglund, Lindahl och Nordgren.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

3

Till Riksdagens Banko utskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1961.

Kreditpolitiken

Den svenska ekonomien kännetecknades under 1961 av en fortsatt men efter

hand något dämpad expansion. De efterfrågefaktorer som i första hand legat

bakom konjunkturuppsvinget föregående år — exporten, lagerförändringarna

och de privata investeringarna — visade en något lägre ökningstakt, medan

däremot den privata konsumtionen steg mera än under 1959 och 1960. Då det

svenska näringslivets kapacitet redan under 1960 kan sägas ha varit fullt utnyttjad,

framstod en dämpning av ökningstakten i den totala efterfrågan som en

förutsättning för en bibehållen samhällsekonomisk balans.

Importen har visat en mot bakgrunden av den stigande aktivitetsnivån påfallande

liten ökning, och underskottet i handelsbalansen har reducerats från

1 700 mkr år 1960 till ca 1 200 mkr år 1961, ett underskott som mer än väl

kompenseras av ett sjöfartsnetto på 1 400 mkr. Övriga, endast delvis identifierbara

transaktioner med utlandet har medfört ett stort valutainflöde, och valutareserven

ökade under året med ca 890 mkr.

Prisutvecklingen har även varit relativt lugn. Risker för en inflatorisk utveckling

har i stället framträtt i kapitalvaruindustrien, särskilt i verkstadsindustrien,

och tydligast på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden har varit mycket

hög, och den uppkomna lönestegringen, inklusive den s. k. löneglidningen,

har varit större än någon gång efter 1952.

Den ekonomiska politiken har därför även under 1961 varit inriktad på att

hålla tillbaka efterfrågan och bekämpa inflatoriska tendenser. Statsfinanserna

har gett ett kraftigt bidrag i denna riktning, något som visar sig i att utfallet av

totalbudgeten svängt från ett underskott på 1 079 mkr år 1960 till ett överskott

på 365 mkr för år 1961.

Kreditpolitiken har i fråga om affärsbankerna syftat till att bibehålla det

strama likviditetslägc som åstadkoms under 1960. Med det gynnsamma budgetutfallet

som förutsättning har det varit möjligt att genomföra denna politik utan

några större upplåningsaktioncr för statens räkning på marknaden utanför banksystemet.

Den likviditetsskapande effekten av valutainströmningen har i stort

sett neutraliserats av övriga likviditetspåverkande faktorer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Den av den försämrade likviditetssituationen åvägabragta restriktiviteten i

bankernas utlåningspolitik har under året kommit att påverka de faktiska utlåningssiffrorna.

Den totala utlåningen hos affärsbankerna steg under tolvmånadersperioden

fram till slutet av november 1961 med 438 mkr (exkl. bostadsbyggnadskrediter

311 mkr) mot en ökning med 1 359 mkr (1 094 mkr) ett år tidigare.

Vissa tendenser under våren 1961 tydde på att det fanns en risk för att likviditetsåtstramningens

effekt kunde äventyras genom att bankerna kom att anse

upplåning i riksbanken som en normal finansieringskälla. För att understryka

att riksbanken fortfarande betraktade lån till bankerna endast som ett medel

att i rimlig omfattning överbrygga tillfälliga kassapåfrestningar infördes i maj en

viss begränsning i bankernas möjligheter att låna på tidigare tillämpade villkor.

Dessa, som innebar en räntesats lika med diskontot för de fem första dagarna

och därefter en procentenhet över diskontot, skulle fortfarande gälla vid upplåning

som icke översteg hälften av bankens egna fonder. För upplåning därutöver

skulle en räntesats på nio procent tillämpas. Den särskilda räntesatsen har

sedermera blivit aktuell i ett fåtal fall för kortare perioder.

De av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna — 43, 33 resp. 23 procent

— hade genom likviditetsindragningen blivit orealistiskt höga. Sedan bankernas

likvida tillgångar under 1961 stabiliserats på en lägre nivå och utlåningsexpansionen

kraftigt reducerats beslöt riksbanken i november att utfärda en ny

rekommendation, som med sikte på det likviditetsläge, som beräknades uppkomma

under vårhalvåret 1962, angav minima för bankernas faktiska likviditetskvoter,

som nödvändiggör en fortsatt sträng restriktivitet i utlåningen. Bankerna

indelades härvid i två grupper. För den första, omfattande de fem största

bankerna jämte Sparbankernas Bank och Jordbrukets Bank, fastställdes kvottalet

till 30 procent, och för den andra, som omfattar övriga banker, till 25

procent.

Utbudet av långfristigt kapital i form av obligationsförvärv och reverslån påverkades

under 1961 av ett minskat intresse för obligationsplaceringar från allmänhetens

sida och genom pensionsreformens verkningar på försäkringsbolagens

placeringsbehov. Genom den tidigare nämnda utvecklingen av statens lånebehov

blev det emellertid möjligt att bereda större utrymme än föregående år åt andra

låntagare, och den långfristiga upplåningen har ökat för bostadssektorn och

näringslivet. För näringslivets del kommer därtill den starkt ökade kapitalanskaffningen

genom aktieemissioner.

Riksbankens tillämpning av emissionskontrollen vid obligations- och förlagslån

har anpassats till nyssnämnda ökade utrymme på marknaden för andra

låntagare än staten. Emissionerna för i bostadsfinansiering engagerade hypoteksinstitut

steg från 830 mkr år 1960 till 1 270 mkr år 1961 och för näringslivet

från 185 mkr till 315 mkr.

Riksbankens placeringsrekommendationcr till sparbanker, försäkringsbolag

och centralkassor har under året kvarstått oförändrade.

Inströmningen av utländska valutor har under året medfört en ökning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

5

den av riksbanken förvaltade valutareserven med 883 mkr. De av riksbanken

noterade marginalkurserna för vissa valutor har justerats med hänsyn till de

västtyska och holländska valutornas revalvering och den isländska kronans devalvering;

i övrigt har de varit oförändrade.

Som framgår av valutastyrelsens bilagda berättelse till fullmäktige beslöt

Sverige i februari 1961 att acceptera förpliktelserna enligt artikel VIII i Internationella

valutafondens stadga. Denna artikel innehåller bl. a. förbud mot restriktioner

vid löpande betalningar. Vissa förändringar i liberaliserande riktning,

beträffande vilka kan hänvisas till berättelsen, har företagits i valutabestämmelserna.

I övrigt kan nämnas att tillstånd till kapitalöverföringar i samband med

direkta investeringar liksom tidigare normalt medgivits och att tillstandsgivningen

beträffande av svenska företag upptagna lån i utlandet ökat starkt.

Utvecklingen på kreditmarknaden

För utvecklingen på den svenska kreditmarknaden under år 1961 har vad

gäller efterfrågesidan förändringen i det statliga budgetläget varit av dominerande

betydelse. Efter en lång följd av år med stora utgiftsöverskott visade totalbudgeten

år 1961 ett inkomstöverskott. För andra låntagarkategorier än staten

har förändringarna varit mindre och i allmänhet inneburit en viss ökning av

upplåningen.1 Kommunernas skulder har växt något mera 1961 än 1960, tillväxten

av bostadsinvesteringarna har följts av en ökning av bostadslångivningen,

och de omfattande investeringarna inom framför allt industriföretagen har liksom

1960 hållit företagens finansieringsbehov på en hög nivå.

Bland förändringarna på utbudssidan har nedgången i allmänhetens obligationsförvärv

varit påtaglig. Köpen av aktier har a andra sidan ökat, dock ej

i så stor utsträckning att allmänhetens obligations- och aktieköp tillsammantagna

uppgått till ett lika stort belopp som 1960. Försäkringsbolagen har minskat

sina nettoplaceringar, medan allmänna pensionsfonden ökat sina. Sparbankernas,

postbankens och jordbrukskasseorganisationens nettokreditgivning har varit

större än 1960. Hos affärsbankerna, vilkas likviditet under 1961 pressats synnerligen

hårt, ökade de utestående lånen med ett avsevärt lägre belopp än föregående

år.

I det följande redogöres för huvuddragen i olika låntagarkategoricrs kapitalanskaffning

och finansiella utveckling i övrigt. Vidare beskrivs den kreditförmedling,

som ägt rum över obligations- och aktiemarknaderna samt genom försäkrings-

och pensionsinrättningarna och bankerna. I ett senare avsnitt ges en

något bredare redogörelse för obligationsmarknaden vad gäller emissioner, kursutveckling,

avkastning m. m.

1 Med upplåning avses i det följande upplånade belopp minus återbetalningar och med utlåning

utlämnade lån minus återbetalningar. Beloppen har i regel beräknats som förändringar av bokförda

låneskulder resp. lånefordringar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Under 1961 har statens inkomster täckt såväl de löpande utgifterna för investering,

konsumtion och transferering som kapitalbehovet för statens utlåningsverksamhet,

och ett inkomstöverskott om 365 mkr har uppnåtts. Under

1960 förelåg ett utgiftsöverskott om 1 079 mkr.

Förändringen från utgiftsöverskott till inkomstöverskott har kraftigt påverkat

förutsättningarna för statens upplåning. En hög grad av stramhet på kreditmarknaden

har kunnat erhallas med en betydligt mindre långfristig upplåning

än tidigare. Statens långfristiga upplåning, som år 1960 översteg 1 000 mkr, utgjorde

1961 endast ca 60 mkr. Den kortfristiga skulden hade för år 1960 varit

ungefär oförändrad; under 1961 minskade den, framför allt genom inlösen av

korta obligationer.

Kommuner

För kommunerna kan utgifterna beräknas ha stigit snabbare än inkomsterna

och ett större belopp upplånats 1961 än 1960. Kommunernas nettoupplåning på

kreditmarknaden, som år 1960 understeg 300 mkr, har 1961 uppgått till omkring

400 mkr. Ökningen hänför sig till reverslånen; större belopp än tidigare har

erhållits från bl. a. allmänna pensionsfonden och Sveriges kommunalanställdas

pensionskassa. Kapitalanskaffningen mot obligationer har vant av ungefär

samma storlek 1961 som 1960.

Bostäder

Investeringarna i bostäder har varit större 1961 än 1960. Bostadskreditgivningen

har också ökat. Under 1961 kan bostadskrediterna på kreditmarknaden,

inklusive statens bostadslångivning, beräknas ha uppgått till ca 3 200 mkr

mot ej fullt 3 000 mkr 1960. Det är i första hand långivningen från hypoteksinstituten

som ökat. Dessas upplåning pa obligationsmarknaden har varit större

än tidigare, och till bostadssektorn torde hypoteksinstituten under år 1961 ha

förmedlat krediter till ett nettobelopp av omkring 1 200 mkr mot ca 800 mkr

1960. Sparbankernas och postbankens långivning till bostäder synes också ökat

medan en mindre utlåning än 1960 redovisas för försäkringsbolagen. Den statliga

bostadslångivningen har legat på i stort sett samma nivå båda åren. Affärsbankernas

bostadskreditgivning synes däremot ha uppgått till ett lägre belopp

1961 än 1960. De utestående bostadsbyggnadskrediterna ökade under tolvmånadersperioden

till och med november 1961 med 127 mkr mot 264 mkr året

dessförinnan. Det lägre beloppet för den senast förflutna tolvmånadersperioden

sammanhänger i första hand med en ökning av avlyftningarna. Ianspråktagandena

av nya lån under tolvmånadersperioden till och med november 1961 uppgick

till 2 049 mkr mot 2 068 mkr ett år tidigare och avlyftningarna till 1 922

mkr resp. 1 804 mkr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 1. Inlåningen hos bankerna

Förändringar i innestående belopp. Mkr

7

Kalenderåren

12-månadersperioderna

t. o. m. november

1958

1959

1960

1959

1960

1961

41

27

858

16

912

391

1 724

2 963 —

426

3 001

— 579

483

Kapitalsamlings- och sparkasseräk-

1 166

1 165

1 291

1 414

1 in

1 048

558

1 798 -

-1717

1 587

—1 690

— 565

983

895

1 066

9792

9102

1 0342

310

230

472

271

374

329

— 6

981 -

- 720

— 66

47

— 28

Centralkassor för jordbrukskredit ......

61

86

140

106

no

157

Summa

3113

5182

1 390

i 307

1 77i

2 366

Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.

Iffrorna är uppskattade med ledning av tillgängliga uppgifter från de 83 storre sparbankerna.

Företag

Företagens fasta investeringar har, särskilt inom industrien men aven mom

andra delar av näringslivet, ökat från 1960 till 1961, medan lagerökningen synes

ha avtagit. Investeringsutvecklingen har följts av en fortsatt försämring av

företagens likviditet. o

Likviditetsminskningen hos företagen har i första hand bestått i en nedgång

av banktillgodohavanden. Sannolikt har även företagens värdepappersinnehav

minskat; de för företagen osedvanligt stora förvärven av obligationer och aktier

under år 1960 har i varje fall inte upprepats 1961. Exakta uppgifter om hur de

likvida tillgångarna utvecklats saknas, men vad gäller banktillgodohavandena

kan huvuddragen i utvecklingen hjälpligt belysas med förändringarna på de räkningar

hos affärsbankerna, som huvudsakligen används av företagen. Nedgången

å andra räkningar än kapitalsamlings- och sparkasseräknmgar utgjorde salunda

under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1961 565 mkr och under motsvarande

period ett år tidigare 1 690 mkr (tabell 1). Dessa förändringar betingades

delvis av placeringar i riksbanken enligt reglerna för avsättningar till investeringsfonder

för konjunkturutjämning. Under nämnda perioder insatte nämligen

företagen i riksbanken netto 369 resp. 915 mkr.

Den förskjutning i strukturen av näringslivets upplåning mot en större kapitalanskaffning

genom obligations- och aktieemissioner, som begynte 1960, har fortsatt

1961 och då varit ännu mera påtaglig. Ökningen av obligationsemissionerna

från 1960 till 1961 har möjliggjorts bl. a. därigenom att staten tagit marknaden

i anspråk i långt mindre utsträckning än tidigare, och ökningen av aktieemissionerna

förklaras bl. a. av de nya bestämmelserna om beskattningen av utdel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

ningar på aktier emitterade fr. o. m. 1961. Näringslivets kapitalanskaffning

på obligations- och aktiemarknaderna kan för 1961 beräknas ha uppgått till

omkring 1 000 mkr mot omkring 500 mkr 1960. Dess upplåning i affärsbankerna

har å andra sidan varit mindre 1961 än 1960. En viss nedgång torde också ha

ägt rum i fråga om lånen hos försäkringsbolagen.

Näringslivets upplåning på hela den svenska institutionella kreditmarknaden,

som för 1960 kan beräknas ha uppgått till 1 800 mkr, har för år 1961 kunnat

uppskattas till ca 1 600 mkr. För industrien har upplåningen på denna marknad

varit större 1961 än 1960. Så har också varit fallet för vissa andra näringsgrenar

såsom jordbruket, men för handeln och även samfärdseln föreligger en kraftig

minskning.

Näringslivets kredittransaktioner med sektorn utanför den institutionella kreditmarknaden

i Sverige och med utlandet är regelmässigt av betydande omfattning.

Sannolikt har i fråga om detta slag av finansiering en ökning ägt rum

under högkonjunkturen. Härpå tyder utvecklingen av affärsbankernas garantiförbindelser,

som under tolvmånadersperioderna till och med november 1959,

1960 resp. 1961 uppgick till 12, 218 resp. 381 mkr. I avsnittet om betalningsbalansen

redovisas vidare uppgifter rörande den privata kapitalanskaffningen

från utlandet, som tyder på en ökad upplåning.

Hushåll

Hushallens inkomster har ökat från 1960 till 1961. Även konsumtionen ökade,

ehuru ej i samma utsträckning, varför hushållens finansiella ställning förbättrades.

Framför allt synes banktillgodohavandena ha vuxit. Detta återspeglas i

den ökning som ägt rum i fråga om de innestående medlen på räkningar hos

postsparbanken och sparbankerna och på affärsbankernas kapitalsamlings- och

sparkasseräkningar. Tillgodohavandena på samtliga dessa räkningar steg under

tolvmånadersperioden t. o. m. november 1961 med 2 400 mkr, d. v. s. ungefär lika

mycket som under motsvarande period ett år tidigare (tabell 1). I fråga om

enskilda personers förvärv av aktier kan en ökning beräknas ha ägt rum från

1960 till 1961, medan köpen av obligationer minskat. En grov kalkyl tyder på

att hushållens totala finansiella tillgångar ökat i ungefär samma takt 1961 som

1960.

Kreditförmedlingen på den institutionella kreditmarknaden

Finansieringen över obligations- och aktiemarknaderna

Ovan har framgått att obligationsmarknaden under 1961 tagits i anspråk i

ökad utsträckning av de bostadsfinansierande hypoteksinrättningarna och av

företagen, att kommunernas obligationsupplåning ej nämnvärt förändrats och

att staten, som under 1960 företog en mycket omfattande långfristig obligations
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 2. Kapitalanskaffning över obligationsmarknaden

Kontanta nettobelopp. Mkr

9

Låntagare

Långfristiga obligationer . ...

Staten ..................

Kommuner ..............

Bostäder ................

Näringslivet .............

Kortfristiga obligationer ....

Staten ..................

Kommuner ..............

Bostäder ................

Näringslivet .............

Summa

Kalenderåren

12-månadersperiodema

t. o. m. september

1958

1959

1960

1959

1960

1961

lön

299

46

651

78

379

331

6

42

935

551

— 55

387

52

1537 -

1 197 -

305

35

2 082

1 072

84

792

134

-275

-340

0

65

929

344

— 33

510

108

im

1 452

30

1 992

1 279

34

589

90

302

— 43

305

40

127i

98

51

840

285

— 768

— 850

82

1 i53

2i72

1 807

2 ill

2 29i

506

Långivare

Banker ....................

1 035

2 036

150

2113

577

— iOi

Riksbanken .............

— 209

119

40

166

22

58

Affärsbanker ............

872

1 759

-272

1 768

180

— 727

Andra banker...........

372

158

382

179

375

265

Andra placerare...........

il 8

i36

1657

298

1 717

910

Enskilda försäkrings- och

pensionsin-

rättningar ............

349

418

443

405

555

170

Offentliga försäkrings- och

pensionsin-

rättningar ............

— 1

— 1

404

— 1

313

496

Allmänheten (restpost) ..

70

19

810

— 106

849

244

Summa

1 i53

2 m

1807

2 ill

2 29i

506

Anm. I tabellen ingår endast av svenska låntagare emitterade obligationer. Sparobligationer och

s. k. »statsskuldförbindelser» ingår ej.

upplåning, under 1961 inlöst betydande belopp kortfristiga obligationer. Denna

utveckling belyses siffermässigt fram t. o. m. september 1961 i tabell 2.

Tabellen innehåller också uppgifter om olika långivarkategoriers placeringar i

obligationer. En kraftig förändring redovisas härvid för affärsbankerna. Dessas

betydande förvärv av obligationer 1959 hade 1960 följts av en viss avveckling.

Avvecklingen fortsatte 1961 och fick då en långt större omfattning. Denna utveckling

återspeglar den i annat sammanhang beskrivna försämringen i banklikviditeten.

Andra bankers obligationsförvärv har ej uppgått till fullt samma

belopp 1961 som 1960. För enskilda försäkrings- och pensionsinrättningar redovisas

även en nedgång av förvärven. Denna nedgång, som varit ganska markerad,

har betingats av minskningen i försäkringsbolagens placeringsbehov efter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 3. Kapitalanskaffning över aktiemarknaden

Kontanta nettobelopp. Mkr

Utgivare

Affärsbanker ......................

Näringslivet .......................

Summa

Kalenderåren

12-månadersperioderna

t. o. m. september

1953 1959 1960

1959 1960 1961

9 44 40

147 190 346

44 4 70

126 235 609

156 m 386

170 239 679

Placerare

Affärsbanker ......................

Försäkringsbolag ...................

Allmänheten (restpost) .............

Summa

3—11 5

67 71 84

86 174 297

— 11 6 10

65 75 140

116 158 529

156 m 386

170 239 679

Anm. Aktieemissioner i statliga aktiebolag ingår ej.

pensionsreformen. De offentliga försäkrings- och pensionsinrättningarna har å

andra sidan ökat sina obligationsköp, vilket helt förklaras av allmänna pensionsfondens

starkare tillväxt.

Ett speciellt intresse tilldrar sig försäljningen av obligationer till marknaden

utanför de större institutionerna — i tabellen redovisad som »Allmänheten».

Under hela 1950-talet förekom försäljningar av mera betydande storlek till

denna kategori av köpare endast under en enda mycket begränsad period, nämligen

i anslutning till räntehöjningarna 1954 och 1955. Då utplacerades obligationer

hos allmänheten för sammanlagt ca 900 mkr, fördelade på ca 600 mkr

1954 och ca 300 mkr 1955. Efter räntehöjningen i januari 1960 följde en ny

köphausse från allmänhetens sida, som för hela 1960 gav ett belopp av omkring

800 mkr. Den har inte upprepats 1961; allmänhetens nettoköp detta år torde ha

uppgått till endast ett par hundra miljoner kronor.

Nedgången från 1960 till 1961 i fråga om allmänhetens obligationsköp kan

sättas i samband med den ökning i aktieköpen som ägt rum. Genom den tidigare

omnämnda ändringen av skattelagstiftningen har företagen stimulerats till

ökade aktieemissioner såsom närmare framgår av tabell 3. På köparsidan redovisas

en icke ringa ökning för försäkringsbolagen, men den ojämförligt kraftigaste

ökningen hänför sig till allmänheten, som under 1961 kan beräknas ha köpt

aktier för ca 500 mkr mot ca 300 mkr 1960.

Försäkrings- och pensionsinrättningarnas placeringar

Försäkringsbolagens nettoplaceringar, som 1960 uppgick till inemot 1 000 mkr,

beräknas för 1961 ha varit omkring 250 mkr lägre. Nedgången förklaras av den

tidigare omnämnda minskningen i medelstillgången efter pensionsreformen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

11

Tabell b-. Sparbankernas, postbankens och jordbrukskasseorganisationens

placeringar

Nettobelopp. Mkr

Sparbanker (83 större)

Obligationer och skattkammarväxlar ..

Utlåning ..........................

Kalenderåren

12-månadersperioderna

t. o. m. november

1958 1959 1960

1959 1960 1961

123 80 116

651 721 571

90 100 93

714 569 779

Summa

774 801 687

804 669 872

Postbanken

Obligationer och skattkammarväxlar ..

Utlåning ..........................

332 721 — 695

53 468 450

67 107 89

341 482 545

Summa

385 1 189 — 245

408 589 684

Centralkassor för jordbrukskredit

Obligationer och skattkammarväxlar ..

Utlåning ..........................

— 8 1 14

82 82 98

— 11 16

76 99 152

Summa

74 83 113

76 110 168

Anm. Beloppen för obligationer och skattkammarväxlar bär för postbanken och centralkassorna

beräknats som förändringen i det nominella innehavet och för de 83 större sparbankerna som förändringen

i det bokförda innehavet med tillägg av uppskattade nettonedskrivningar. Beloppen för

utlåningen har för samtliga institut beräknats som förändringen i bokförda ställningsuppgifter.

Inom ramen för sitt lägre placeringsbehov har försäkringsbolagen under den

senaste tolvmånadersperioden gjort jämförelsevis små nettoplaceringar i obligationer.

Förvärven av aktier och fastigheter har ökat, medan en vikande tendens

förelegat beträffande den direkta långivningen.

Fördelningen på olika låntagarkategorier av försäkringsbolagens nettoplaceringar

i obligationer, aktier och lån tillsammantagna visar, att krediterna till

näringslivet och i viss mån till bostadssektorn tenderat att öka från 1960 till

1961. Kreditgivningen till kommunerna har båda åren varit av mycket ringa

omfattning, och i fråga om krediterna till staten har förvärven av obligationer

och skattkammarväxlar år 1960 följts av viss avveckling under år 1961.

Genom allmänna pensionsfondens tillkomst ar 1960 och den mattliga minskningen

i försäkringsbolagens placeringsbehov nämnda ar, erhölls från 1959 till

1960 en kraftig ökning av dessa institutioners sammanlagda nettoplaceringar.

Den nivå, som härvid uppnåddes, synes ha bibehållits 1961. Allmänna pensionsfondens

nettoplaceringar har ökat, men denna ökning har balanserats av den

tidigare nämnda minskningen i försäkringsbolagens nettoplaceringar.

Sparbankernas, postbankens och jordbrukskasserörelsens in- och utlåning

Inlåningsökningen har under 1961 legat väl över 1960 ars siffror hos sparbanker

och centralkassor för jordbrukskredit. Under den tolvmanadersperiod som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 5. Affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1957

.. 400

247

418

231

285

166

441

261

238

209

140

73

1958

.. 204

95

47

11

— 16

— 72

178

131

158

155

116

120

1959

.. 222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34

—123

—12

1960

36

28

—229

— 91

—104

—182

—114

—353

—357

—99

—165

—23

1961

32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5

—109

58

Anm. Nettofordringama per månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och skuld till riksbanken för upptagna lån.

slutade med november, uppgick inlåningsräkningarnas ökning hos dessa institut

till ca 1 030 resp. 157 mkr att jämföra med 910 resp. 110 mkr under tolvmånadersperioden

dessförinnan (tabell 1). Hos ''postsparbanken har inlåningsexpansionen

varit något mindre kraftig under år 1961 än under 1960. Ökningen har

enligt tabellen ej uppgått till fullt 350 mkr, vilket belopp överskreds ett år

tidigare. Kontoinnehavarnas tillgodohavanden på postgiro, som under tolvmånadersperioden

fram t. o. m. november 1960 ökade svagt, har under tolvmånadersperioden

t. o. m. november 1961 något minskat.

För de här beskrivna instituten har utlåningen varit större 1961 än 1960

(tabell 4). För sparbankernas del redovisas en speciellt stor ökning. Denna är

emellertid delvis betingad av sammanslagningar mellan sparbanker, som under

1961 höjt de 83 större sparbankernas utlåningssiffror i större utsträckning än

under 1960.

Utlåningen från sparbankerna och postbanken består väsentligen av bostadslån

och från centralkassorna av jordbrukslån. Institutens utlåningsökning från

1960 till 1961 bör sålunda ha inneburit en ganska kraftig ökning av i första

hand bostads- och jordbrukskrediterna.

Affärsbankernas rörelse

De kredit- och finanspolitiska åtgärderna i syfte att dämpa den växande

ekonomiska aktiviteten ledde under 1960 till en minskning av affärsbankernas

likvida tillgångar. Under 1961 har dessa tillgångar ej förändrats i någon större

utsträckning, om man bortser från de säsongmässiga fluktuationerna. Det strama

likviditetsläge, som erhölls 1960, har bibehållits och utgjort den faktor, som hållit

nere bankernas förmaga att tillgodose den av högkonjunkturen uppdrivna kreditefterfrågan.

En nedgång av affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar och vissa

andra kortfristiga likvida tillgångar, begynte redan före 1960 men utgjorde då

väsentligen en räntabilitetsmotiverad omdisponering av de växande totala

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962 13

Tabell 6. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa

Mkr

Kalenderåren

1958 1959

12-månadersperiodema

t. o. m. november

1960

1959 1960 1961

Påverkande faktorer

Total valutareserv ..................

+

153

+

57

—

159

+

330

— 438

+905

Statens kassamässiga utgiftsöverskott .

+1 018

+ 1 922

+1079

+1 352

+1 067

—397

Statens upplåning utanför riksbanken

och affärbankema (ökn. —) .......

—

123

—

847

—

554

—

101

—1 169

+190

Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) ..

—

210

—

162

—

348

—

135

— 367

—277

Företagens investeringsfonder i riks-

banken (ökn. —) ................

—

86

—

40

—

861

—

29

— 915

—369

Övriga riksbankstransaktioner .......

—

101

—

46

—

35

—

50

— 163

+ 17

Affärsbankernas nettoköp av hypoteks-

obligationer (nom. v.) ............

+

229

+

405

+

122

+

367

+ 118

+ 95

Vissa andra affärsbankstransaktioner .

+

24

—

55

—

73

—

12

+ 260

+ 98

Summa

+

90i

+1334

—

839

+1 733

—1 607

+363

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremiss-

växlar...........................

+

55

+

277

—

254

+

74

+ 87

+ 10

Nettofordran på inhemska banker ....

—

—

454

+

532

—

341

+ 101

+137

Nettofordran på utländska banker och

bankirer .........................

+

64

+

330

—

436

+

485

— 632

+ 93

Skattkammarväxlar .................

—

41

—

593

—

447

—

162

— 710

+327

Stats- och hypoteksobligationer......

+

826

+1 674

—

224

+1 666

— 453

—305

Summa

+

904

+1 334

—

839

+1 733

—1 607

+363

Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas likvida tillgångar, plustecken ökning.

likvida tillgångarna. Minskningen av likviditeten under 1960 tog formen av en

kraftig avveckling av fordringar hos utländska banker, fortsatt nedgång av skattkammarväxelinnehavet,

vilket vid utgången av 1960 var praktiskt taget uttömt,

samt en begynnande minskning av obligationsinnehavet. Minskningen av obligationsinnehavet

har fortsatt under 1961, medan vissa andra kortfristiga fordringar

ökat.

Till belysning av kassalikviditetens utveckling har i tabell 5 månadsuppgifter

sammanställts om affärsbankernas fordringar och skulder hos riksbanken.

Nettoskuld har förelegat under det alldeles övervägande antalet månader ända

sedan slutet av 1959, tidvis av betydande storlek. De totala likvida tillgångarnas

utveckling redovisas i tabell 6, där de ställts samman med uppgifter, som

ger bakgrunden till likviditetsutvecklingen. Minskningen av de totala likvida

tillgångarna 1960 betingades av den omfattande statsupplåningen på marknaden

utanför affärsbankerna, företagens insättningar i riksbanken enligt reg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7. Affärsbankernas utlåning

Förändringar i utestående belopp. Mkr

rf**

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

12-månaders- perioderna

t. o. m. novem- ber resp. år

Till

bostad

sbyggan

d e

1957 ...

3

4

19

8

65

59

— 83

—173

28

— 3

49

54

65

1958 ...

—121

0

36

— 34

54

70

30

— 62

48

— 68

17

85

25

1959 ...

48

— 92

19

— 30

55

103

— 9

69

34

—200

20

62

103

1960 ...

— 23

—167

61

21

13

97

83

28

— 92

69

113

38

264

1961 ...

18

20

26

24

43

— 10

— 65

14

58

— 21

— 18

127

T

ill övriga ändamål

1957 ...

28

4

211

— 48

259

—115

— 1

— 69

100

—157

47

—102

67

1958 ...

7

55

324

109

221

22

38

— 16

79

— 93

106

— 42

750

1959 ...

48

102

214

154

233

66

119

— 13

215

20

129

65

1 246

1960 ...

— 49

124

401

140

234

— 26

207

—121

257

—212

74

—303

1 094

1961 ...

132

45

313

11

258

—281

83

—103

275

—210

91

311

Totalt

1957 ...

31

9

231

— 40

325

— 56

— 84

—243

129

—160

95

— 48

132

1958 ...

—114

55

360

75

275

91

69

— 78

127

—160

122

43

775

1959 ...

96

10

234

124

288

170

no

56

249

—180

150

127

1 349

1960 ...

— 72

— 44

462

161

247

71

290

— 93

166

—143

188

—266

1 359

1961 ...

150

65

339

35

300

—291

19

— 89

333

—230

73

438

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

15

lerna för avsättningar på investeringsfonder för konjunkturutjämning samt

den minskning av valutareserven och ökning av allmänhetens sedelinnehav, som

då ägde rum. Ett statligt utgiftsöverskott förelåg, men detta var betydligt

mindre än året dessförinnan. Under 1961 har en likviditetspaspädning följt av

valutareservens tillväxt, men detta likviditetstillskott har neutraliserats av det

statliga inkomstöverskottet, företagens ytterligare insättningar i riksbanken och

ökningen av allmänhetens sedelinnehav. Någon mera markerad förändring av de

likvida tillgångarna hos affärsbankerna har därför som nämnts inte inträffat

under 1961; från november 1960 till november 1961 redovisas en ökning med

262 mkr.

Inte heller har någon större förändring inträffat i bankernas relativa likviditet,

d. v. s. kvoten mellan bankernas likvida tillgångar och deras förpliktelser.

Genomsnittet av bankernas likviditetskvoter beräknade enligt riksbankens

rekommendationer låg i slutet av november 1960 vid 38,1 % och i slutet av

november 1961 vid 37,7 %.

Trots en synnerligen kraftig kreditefterfrågan från näringslivet, bostadssektorn

och kommunerna har utlåningsexpansionen hos affärsbankerna avtagit

under 1961. Detta har sin förklaring i det från och med 1960 pressade likviditetsläget.

För utlåningen till annat än bostadsbyggande redovisas lägre värden

under fjärde kvartalet 1960 än under motsvarande kvartal de närmast föregående

åren (tabell 7). En expansion följde under första kvartalet 1961, varpå

under de två närmast följande kvartalen jämförelsevis laga värden redovisades

liksom också för månaderna oktober och november. För tolvmånadersperioden

till och med november 1961 uppgick denna utlåning till 311 mkr, vilket är ett

betydligt lägre belopp än det som redovisas för den närmast föregående tolvmånadersperioden

(1094 mkr). Bankernas bostadsbyggnadskrediter, vilkas

variation i hög grad är betingad av hur hypoteksinstitutens obligationsemissioner

fördelar sig under året, expanderade mot slutet av 1960 och i början av

1961. Jämförelsevis höga belopp förelåg salunda från och med fjärde kvartalet

1960 till och med maj 1961. Därefter följde låga belopp — under flertalet månader

översteg återbetalningarna de lämnade lånen — och som tidigare nämnts

har denna kreditgivning under tolvmånadersperioden till och med november

1961 varit lägre än ett år tidigare (127 mot 264 mkr). Bankernas sammanlagda

utlåning till bostadsbyggande och övriga ändamål har under den senast förflutna

tolvmånadersperioden uppgått till 438 mkr och därmed varit avsevärt mindre

än under motsvarande perioder 1958, 1959 och 1960, då den uppgick till 775,

1 349 resp. 1 359 mkr.

Obligationsmarknaden

Den fastare hållning med stigande kurser, som satte sin prägel på obligationsmarknaden

under 1960 års sista kvartal, förestavades åtminstone till en början

av förväntningar om eu förestående räntesänkning. Det kursläge, som härvid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

skapades och som innebar en lyftning av nivån med genomsnittligt 2—3 procentenheter,

förblev sedan oförändrat till i slutet av januari. Då registrerades

en kurssänkning med 1 ä 2 procentenheter varefter kurserna stabiliserades och

förblev i stort sett oförändrade till medio maj.

Under första kvartalet tillfördes marknaden ett flertal nya obligationslån.

Förutom ett kort statslån å 200 mkr upplades ett nytt premieobligationslån å

400 mkr, varav 300 mkr avsåg konvertering av 1947 års lån, som förföll till

betalning i maj manad, och 100 mkr utbjöds till försäljning före konverteringen

till parikurs. Efter konverteringen, som var slutförd den 25 mars, försåldes de

premieobligationer, som återstod. Försäljningspriset under denna period var

101 kr. Vidare emitterades sex industrilån å tillsammans 115 mkr, ett lån för

Trondheims stad å 35 mkr (för utbyggnad av kraftverk med strömleveranser

till Sverige) samt ett lån för vardera Svensk Fart^gskredit och Svenska

Skeppshypotekskassan å tillsammans 30 mkr. Tre av industrilånen var 5 3/4 %

lån, som emitterades till kursen 99 %, medan två var 6 % lån och ett — på

5 mkr för Regulator- & Instrument AB Billman — var 6 1U %-igt och emitterades

till parikurs.

I april utgavs ytterligare tre industrilån, varav två avsåg kraftverksutbyggnad.

Därefter följde emissioner för stadshypoteks- och bostadskreditkassoma.

De nya lånen var av samma konstruktion som de senast — i augusti 1960 _

upplagda lånen. Stadshypotekskassans lån var sålunda ett 12-årigt 5 1/2 % lån

och Bostadskreditkassans ett 40-årigt 5 3/4 % lån båda med konverteringsrätt

efter 10 år. Lånen utbjöds till kursen 99 %. Lånebeloppen var begränsade till

300 resp. 75 mkr. Teckningstiden var bestämd till den 15—19 maj och båda

lånen blev fulltecknade — till stor del genom förhandsteckningar.

Riksbankens beslut i maj om nya normer för bankens utlåning till affärsbankerna,

varom redogjorts i avsnittet om kreditpolitiken, medförde en relativt

kraftig försvagning av obligationskurserna. Flertalet representativa långa

lån tappade 2—5 procentenheter men under den kommande veckan skedde en

återhämtning så att kursfallet snart reducerats till 1—2 procentenheter.

Efter nyssnämnda emission för hypoteksinstitutionerna kom under maj—

juni ytterligare tre industrilån, varav två avsåg kraftverksfinansiering samt ett

obligationslån för Örebro stad och ett för Stockholms stad, det förstnämnda avseende

finansiering av ett kraftvärmeverk.

Därmed hade sedan årets början förutom de ovannämnda stats- och bostadslånen

emitterats industrilån för tillhopa 230 mkr, lån för fartygsfinansiering

pa 30 mkr, kommunala lån pa 60 mkr, ett norskt lån på 35 mkr samt ett antal

lån för bl. a. Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Göteborgs Intecknings Garanti

AB och Sparbankernas Inteckningsbolag.

Höstsäsongen på emissionsmarknaden inleddes den 15 september med två

obligationslån för Svenska Intecknings Garanti AB (SIGAB). Bolaget, som är

en nybildad institution på den gamla Inteckningsbankens grund, äges av Svenska

Handelsbanken och har enligt en ny bolagsordning rätt att utlämna bl. a. bot
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner under 1961

17

Obliga-

Ränte-

Låne-

Löp-

Bind-

Amor-

Emis-

Emis-

tions-

fot

belopp

tid

terings-

sions-

sions-

datum

(%>

(mkr)

(år)

(år)

tid

kurs

datum

Obligationslån

(s:a 2 393,5 mkr)

Svenska staten (s:a 670 mkr)

Räntelöpande obligationslån ..

10/3

5i

200

2

—

—

100

30/1

Premieobligationslån .........

—

(4,62)

400’)

11

—

—

100

1/2

SPAR 61 ...................

1/12

(5,55)

70

IX

1 2

—

—

100

16/11

Hypoteksinstitut (sta 1 263 mkr)

Hypoteksbanken .............

10/5

5J

50

20

10

1962-81

—

10/6

51

57

5

—

—

—

> .............

1/12

51

10

20

10

1962-81

—

Sv. Fartygskredit AB.........

25/1

5f

20

10

—

1961-71

100

19/1

Skeppshypotekskassan ........

1/3

5J

10

10

—

1961-71

100

22/2

Göteborgs Intecknings Garanti

AB (GIGAB) .............

(ser. F VI) ................

15/3

51

15

12

10

99

(ser. F VII) ...............

25/11

51

16!)

12

10

—

99

—

(ser. TV) ................

25/3

51

10

12

10

—

99

—

(ser. T VI) ................

15/12

51

7“)

12

10

—

99

—

Stadshypotekskassan .........

10/7

51

421

12

10

—

99

15/5

» ..........

1/3-62

51

1352)

12

10

—

99

30/11

Bostadskreditkassan ..........

10/7

51

no

40

10

1962-2001

99

15/5

» ...........

1/3-62

51

353)

40

10

1963-2002

99

30/11

Sparbankernas Intecknings AB

(lån 12) ..................

15/6

51

45

12

10

_

99

_

(lån 13) ..................

15/6

rörl.

6

20

10

—

100

—

(lån 14) ..................

1/3-62

51

102)

12

10

—

99

—

Sv. Intecknings Garanti AB

(SIGAB) ..................

15/1-62

51

2412)

12

10

_

99

15/9

» .................

15/1-62

51

60’)

40

10

1963-2002

99

15/9

Sv. Fastighetskredit AB ......

1/12

51

5

12

10

—

99

—

Industrier (s:a 315,5 mkr)

Brännälvens Kraft AB .......

16/1

51

25

25

10

1963-86

99

9/1

Ångefallens Kraft AB ........

6/2

51

7

25

10

1963-86

99

3/2

AB Mölnbacka-Trysil ........

6/2

6

20

20

10

1963-81

100

3/2

Bjurfors AB ................

22/2

51

33

25

10

1963-86

99

20/2

Kockums Mek. Verkstad AB . .

22/3

6

25

20

10

1965-81

100

15/3

Reg.- & Instr. AB Billman ....

25/3

6|

5

20

10

1965-81

100

11/3

St. Kopparb. Bergslags AB .. .

12/4

6

30

25

10

1963-86

100

6/4

AB Svenskt Konstsilke .......

15/4

6

3

| 20

10

1963-81

100

11/4

1 Diirav konvertering 300 mkr.

2 Lånebeloppen avser per den 31/12 1961 inbetalda belopp. På grund av att liypoteksinstitutens

försäljning under året även omfattat äldre lån föreligger i vissa fall ej överensstämmelse mellan

beloppen i tabellen och texten.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Obliga - tions- datum

Ränte-

fot

(%)

Låne-

belopp

(mkr)

Löp-

tid

(år)

Bind- nings- tid

(år)

Amor-

terings-

tid

Emis-

sions-

kurs

Emis-

sions-

datum

25/4

6

30

25

10

1963-86

100

20/4

31/5

6

12,5

25

10

1962-86

100

25/5

5/6

6

30

25

10

1963-86

100

29/5

12/6

6

10

22

10

1964-83

100

2/6

15/11

6

25

20

10

1963-81

100

6/11

10/11

6

25

20

10

1963-81

100

7/11

15/11

6

25

20

10

1963-81

100

9/11

30/11

6

5

20

10

1964-81

100

27/11

6/12

6

5

15

10

1964-76

100

29/11

15/6

6

10

20

10

1962-81

100

7/6

15/6

6

50

25

10

1962-86

100

8/6

30/11

6

50

30

10

1962-91

100

18/11

1/2

6

35

22,5

10,5

1963-83

100

26/1

20/11

6 i

5

20

10

1972-81

100

15/11

6J

2,5

20

10

1972-81

100

—

15/12

61

10

20

10

1972-81

100

—

Korsselbränna AB ...........

Tåsans Kraft AB ............

Sydsvenska Kraft AB ........

Dynäs AB ..................

Holmens Bruks & Fabriks AB .

Korsnäs AB .................

Avesta Jernverks AB .........

Nordiska Maskinfilt AB ......

Munksjö AB ................

Kommuner (s:a 110 mkr)

Örebro stad .................

Stockholms stad .............

» » .............

Utländska låntagare (s:a 35 mkr)

Trondheims stad .............

Förlagslån (s:a 17,5 mkr)

Uplands Enskilda Bank ......

Skaraborgs Enskilda Bank ....

Sveriges Kreditbank ..........

ten- och sekundärlån i såväl en-, två- som flerfamiljshus i hela riket. De två

obligationslån, som utbjöds, var exakt lika dem, som Stadshypotekskassan och

Bostadskreditkassan emitterat i maj och försäljningsvillkoren var likaledes desamma.

Lånen fick ett relativt gott mottagande med ett sammanlagt tecknat

belopp av drygt 240 mkr.

I början av oktober återupptog Stadshypotekskassan och Bostadskreditkassan

försäljningen av sina i maj upplagda lån. Försäljningen, som efter ungefär

en månad nått ett belopp av ca 150 mkr, avbröts därefter.

Under november var emissionsmarknaden livlig. Sålunda utbjöds flera industrilån

å tillsammans 85 mkr och två bankförlagslån å tillsammans 7,5 mkr,

vilka alla snabbt placerades. Ett nytt lån för Stockholms stad likaledes å 50 mkr

emitterades också och fann placering även om intresset konstaterades vara mattare

än för de föregående lånen.

Ett nytt sparobligationslån utbjöds till teckning under tiden 16 november—

15 december. Lånet, som benämndes SPAR 61, var till konstruktionen likadant

som föregående års SPAR 60. Vid teckningstidens utgång hade ca 30 000 st.

tecknare tecknat sig för ca 70 mkr.

I slutet av november offentliggjordes nya emissioner för stadshypoteks- och

bostadskreditkassorna. Båda institutionerna utbjöd till teckning nya lån av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

19

Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiftena jör

några representativa statsobligationslån

1960

1 9

6 1

31/12

. eff.

kurs ränta

31/3

, eff.

kurs ränta

30/6

. eff.

kurs ränta

30/9

, eff.

kurs ,

räntä

31/12

, eff.

kurs ränta

5%

1957/67

98%

5,52

98%

5,57

97%

5,74

97%

5,70

98

5,67

4%

1956/80

89 %

5,41

88

5,53

86%

5,66

87

5,64

88

5,55

3 %

1943/88

79 Va

4,86

78

4,99

76%

5,13

76%

5,13

78

5,01

3

1945/85

73 y2

4,86

71

5,11

70%

5,18

70%

5,19

71

5,14

3

1934

67%

4,44

67

4,48

65

4,62

65

4,62

66

4,55

samma konstruktion som vårlånen och på samma villkor. Teckningstiden började

den 30 november och till årets utgång hade tecknats 170 mkr.

Riksgäldskontoret har fortsatt sina strävanden att bredda marknaden för

skattkammarväxlar. Genom en kontinuerlig anpassning av diskontosatserna till

penningmarknadens övriga räntevillkor har skattkammarväxeln blivit ett mer

konkurrensdugligt placeringsalternativ pa den korta marknaden.

Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12 månader

framgår av följande tabell.

Tabell 10. Riksgäldskontorets diskontosatser vid försäljning

av skattkammarväxlar

3-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1959 ........ 2,7 2,9 2,9 3,4

1960 ........ 3,85 4,15 4,35 4,5

1961 ........ 5,0 5,0 4,0 4,25

6-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1959 ........ 3,2 3,4 3,4 3,9

1960 ........ 4,15 4,45 4,65 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25

9 — 12-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1959 ........ 3,4 3,6—3,8 3,6—3,8 4,2

1960 ........ 4,25 4,75 4,75 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Valutamarknaden och betalningsbalansen

Valutareserven

Vid utgången av november 1961 nådde den svenska valutareserven en hittills

högsta nivå av 3 726 mkr (tabell 11) efter en följd av månader med valutainflöde.

Sedan mitten av 1960 har endast tre månader resulterat i ett valutautflöde

— november 1960 samt augusti och oktober 1961. Resultatet för augusti

1961 berodde på Storbritanniens dragning på Internationella valutafonden (sid.

27).

Tidigare hade den största tolvmånadersökningen i valutareserven sedan Koreakriget

noterats i maj 1959 med 494 mkr. Därefter svängde utvecklingen, i januari

1960 var reserven lägre än ett år tidigare och i november 1960 nådde den en

lägsta nivå efter ett valutautflöde om 438 mkr under de då gångna tolv månaderna.

Sedan skedde en snabb omsvängning. Redan vid utgången av januari

1961 var valutareserven högre än ett år tidigare och i maj 1961 låg den icke

mindre än 666 mkr över fjolårsnivån. Vid utgången av juli uppgick årsökningen

till 961 mkr och vid slutet av november 1961 till 905 mkr.

För december föreligger endast preliminära siffror. Enligt dessa ökade valutareserven

under månaden med 54 mkr till 3 780 mkr eller 892 mkr högre än vid

årsskiftet 1960/61. Under 1960 minskade valutareserven med 159 mkr.

Valutareservens sammansättning som redovisas i tabell 11 undergick en

mindre förändring genom att ökningen lades på valutabehållningarna. Guldets

andel minskade därmed och uppgick vid slutet av november 1961 till ca 25 %

mot drygt 30 % vid motsvarande tidpunkt åren 1959 och 1960. Resterande del

av reserven utgjordes av konvertibla valutor.

Affärsbankernas andel av den totala valutareserven, som under senare delen

av 1960 steg från 10 % till 16 %, sjönk därefter snabbt och uppgick vid slutet av

maj och juni 1961 till endast 6%. En successiv ökning av bankernas andel har

därefter inträtt, varigenom andelen vid utgången av november hade stigit till

Betalningsbalansen

Valutareserven ökade som nyss nämnts under 1961 med ca 890 mkr mot en

nedgång under 1960 om 159 mkr. Skillnaden om ca 1 050 mkr var främst en följd

av att handelsbalansens utfall förbättrades med ca 530 mkr, medan däremot

nettot av andra i balansen redovisade löpande betalningar och kapitaltransaktioner

ingående posterna blev oförändrade. Betalningsbalansens restpost har

därför som närmare beröres i det följande ökat kraftigt.

Utrikeshandeln. Den expansion, som för den svenska exportens del inträdde i

början av 1959 och för importen ungefär ett halvt år senare, har fortsatt under

1961, ehuru i något minskad takt. En viss dämpning i importen kunde skönjas

i början av året och för årets åtta första månader var importökningen endast en

knapp procent, medan exporten ökade med nära 9 % i jämförelse med år 1960.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Ställning

1955 dec.

1956 »

1957 »

1958 »

1959 »

1960 »

1961 »

1961 jan.

febr.

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

F örändringar

1955 ......

1956 ......

1957 ......

1958 ......

1959 ......

1960 ......

1961 ......

1961 jan. . .

febr. .

mars .

april

maj . .

juni . .

juli ..

aug. . .

sept. .

okt. ..

nov. ..

dec. ..

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 11. Sveriges valutareserv

Mkr

Guld

RB

1

Valutor

RB AB

2 3

varav konvertibla

valutor

RB AB

4 5

Summa

RB+AB

1+2 + 3

1 426

1 004

121

1 036

154

2 551

1 376

1 072

317

1 234

307

2 765

1 134

1 226

478

1 286

485

2 838

1 053

1 392

546

1 404

556

2 991

987

1 179

881

1 260

895

3 047

881

1 554

453

1 643

451

2 888

934

2 385

462p

2 523

3 780p

880

1 584

469

1 681

467

2 933

881

1 661

459

1 756

450

3 001

881

1 847

321

1 960

315

3 049

881

1 960

239

2 067

236

3 080

881

2 226

195

2 342

190

3 301

881

2 352

222

2 477

221

3 455

881

2 436

333

2 563

326

3 650

933

2 359

295

2 503

291

3 588

933

2 337

414

2 492

403

3 684

933

2 327

352

2 481

348

3 612

933

2 376

417

2 529

412

3 726

934

2 385

462p

2 523

3 780p

+ 56

—100

+ 82

— 25

+ 53

+ 38

— 50

+ 68

+196

+ 198

+153

+214

—242

+154

+161

+ 52

+178

+ 73

— 81

+166

+ 68

+118

+ 71

+153

— 66

—213

+335

—144

+339

+ 56

—106

+375

—428

+383

—444

—159

+ 53

+831

+ 9p

+880

+892p

— 1

+ 30

+ 16

+ 38

+ 16

4* 45

+ 1

+ 77

— 10

+ 75

— 17

+ 68

—

+186

—138

+204

—135

+ 48

—

+113

— 82

+107

— 79

+ 31

—

+266

— 44

+275

— 46

+221

—

+126

+ 27

+135

+ 31

+154

—

+ 84

+111

+ 86

+105

+195

+ 52

— 77

— 38

— 60

— 35

— 63

—

— 22

+119

— 11

+112

+ 97

_

— 10

— 02

— 11

— 55

— 72

—

+ 49

+ 65

+ 48

+ 64

+114

+ 1

+ 9

+ 45p

— 6

+ 54p

Anm. För åren 1955—57 avses med konvertibla valutor US-dollar och EPU-valutor.

RB = riksbanken.

AB = affärsbankerna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 12. Betalningsbalansen 1959—1961.

Mkr

1959

1960

1961

prel.

Export f.o.b........................

+ 11 424

—12 488

— 106i

+ 1240

— 210

SL

+ 14.100

Import c.i.f.................................

—15 006

— 173It

+ 1355

— 215

SQ,i

Handelsbalans .......................

— 1200

Sjöfartsnetto ..........................

Övriga löpande betalningar (netto) ...................

— 200

Bytesbalans ........................

Kapitaltransaktioner (netto) ...................

— 81

+ 172

+ 57

— 73

+ 508

— 159

— 50

+ 940

+ 890

Statistiska fel m. m. (restpost) .......................

Förändring i valutareserven.................

Under de följande tre månaderna september—november låg dock importen

värdemässigt 8% över fjolårsnivån medan motsvarande siffra för exporten var

4%.

Uppgifter om utrikeshandelns fördelning på länder föreligger f. n. endast för

årets tio första månader. Under denna tid steg den totala importen med 2 % i

värde jämfört med motsvarande period 1960; importen från EFTA-länder steg

med 9 %, medan motsvarande tal för EEC-länderna resp. USA och Canada var

+ 1% och —3 %. Exporten ökade totalt med 8% och med 14. % gentemot

EFTA-länderna. Exporten till EEC-länderna steg med 12%, medan den till

USA och Canada föll med icke mindre än 20 %.

Övriga transaktioner i bytesbalansen har i tabell 12 uppdelats i »Sjöfartsnetto»

och »Övriga löpande betalningar». Då uppgifter om rederiernas intäkter

och kostnader under fjärde kvartalet ännu ej föreligger, har en uppskattning

gjorts av sjöfartsnettot, varvid ett överskott om 1 4.00 mkr för 1961 befunnits

sannolikt. Detta innebär en ökning under året med endast 3 % att jämföras med

en ökning om 9 % under 1960.

Rederiernas bruttointäkter i utrikes sjöfart har under årets tre första kvartal

legat 8 %, 3 % resp. 2 % över fjolårsnivån. Intäktsutvecklingen står i god överensstämmelse

med utrikeshandelns utveckling. Den totala svenska utrikeshandeln

ökade från perioden januari—oktober 1959 till motsvarande period 1960

med 19 %, medan ökningen från januari—oktober 1960 till samma period 1961

endast var 5 %. Då emellertid ca 1/3 av det svenska tonnaget beräknas vara

sysselsatt uteslutande mellan utländska hamnar är även världshandelns utveckling

av stor betydelse för sjöfartsinkomsterna. Enligt beräkningar inom

Internationella valutafonden ökade den totala världshandeln med 12% från

1959 till 1960, medan ökningen från första halvåret 1960 till motsvarande period

1961 stannade vid 4%. Världshandeln utvecklade sig sålunda under 1961 i

stora drag på samma sätt som den svenska utrikeshandeln.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Rederiernas kostnader under de tre första kvartalen har legat 6 % lägre samt

10 % resp. 6 % högre än 1960, varigenom intäktsöverskottet under året ändrats

från en ökning om 21% jämfört med fjolåret under första kvartalet till en

minskning under andra och tredje kvartalen om 3 % resp. 2 %.

Övriga löpande betalningar, d. v. s. räntor, utdelningar, turism, arv, gåvor,

licenser, försäkringar m.m. har för 1961 beräknats medföra ett valutautflöde

om 200 rnkr mot 215 mkr under 1960.

Posten kapitaltransaktioner i betalningsbalanstabellen inkluderar endast statliga

kapitaltransaktioner och den till bankinspektionen redovisade exporten och

importen av värdepapper. Däremot ingår icke t. ex. kommersiella krediter,

övriga privata lån, svenska direkta investeringar i utlandet och utländska

direkta investeringar i Sverige. De i tabellen redovisade kapitaltransaktionerna

har under 1961 liksom under tidigare år resulterat i ett underskott. Vid beräkningen

av detta har hänsyn tagits till följande kapitalbetalningar.

Sverige erlade under 1961 35 mkr i amorteringar på de bilaterala skulder som

uppstod i samband med EPU:s likvidation och erhöll samtidigt 52 mkr i amorteringar

på motsvarande fordringar, varigenom resultatet blev ett valutainflöde

om 17 mkr. Internationella valutafonden tog i samband med lån till

Storbritannien och Jugoslavien i anspråk motvärdet till sammanlagt 25 milj.

dollar av sitt krontillgodohavande i riksbanken, vilket motsvarade ett valutautflöde

om ca 129 mkr (sid. 27).

Amorteringarna på svenska statens långfristiga krediter till utlandet uppgick

som framgår av nedanstående sammanställning till 21 mkr, medan motsvarande

betalningar till utlandet inskränkte sig till 4 mkr utgörande amorteringar på det

s. k. Marshall-lånet.

Utnyttjat

kredit-

belopp

Återbetalt

belopp

totalt

Härav

återbetalt

under 1961

Utestående

belopp

ult. 1961

Danmark ...............

..... 1444

28,8

3,8

115,6

Finland ................

..... 455,1

38,5

13,2

416,6

Norge ..................

..... 125,0

26,2

4,1

98,8

Sovjetunionen ...........

..... 553,7

36,8

—

516,9

Summa ................

..... 1 278,2

130,3

21,1

1 147,9

Vidare resulterade värdepappershandeln för januari—september 1961 enligt

bankinspektionens statistik i ett exportöverskott på 52 mkr mot ett importöverskott

under 1960 om 56 mkr; utfallet för fjärde kvartalet har antagits bil

noll. Övriga i kapitalposten ingående betalningar, vari bl. a. återfinnes delinbetalning

av Sveriges andel i Internationella utvecklingsfonden (IDA) medförde ett

valutautflöde på sammanlagt 7 mkr. Sammanlagt resulterade de redovisade

kapitaltransaktionerna i ett valutautflöde på 50 mkr.

Posten »Statistiska jel m. m.» för 1961 i betalningsbalanstabellen uppgår till

940 mkr, vilket är ett ovanligt högt belopp, som överstiger genomsnittet för narmast

föregående 5-årsperiod med ca 570 mkr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Som tidigare nämnts ingår i betalningsbalansens kapitalpost endast vissa klart

e mierade transaktioner, för vilka fullständiga uppgifter kan insamlas varje år,

medan Övriga kapitalrörelser inkluderas i balansens restpost.

For att så långt som möjligt ytterligare belysa orsakerna till förskjutningspostens^

förändringar har vissa uppgifter ur valutaavdelningens betalningsstatistik

bearbetats. Sålunda har uppgifter sammanställts om de kontantöverionngar

som ägt rum avseende privata lån, direkta investeringar samt övriga

kapitaltransaktioner. Sådana transaktioner som redan redovisats i betalningsbalanstabellens

kapitalpost har ej medtagits. Det bör noteras att hänsyn ej kunnat

tagas till i direkta investeringar ingående överföringar av varor, omläggningar

av varu- och andra fordringar, reinvesteringar av vinstmedel etc. Bearbetningen

har givit följande resultat.

Privata lån inklusive amorteringar till och från utlandet synes under 1959

ha lett till en svensk kapitalexport om 23 mkr, medan resultatet för 1960 blev

en kapitalimport om 194 mkr och för perioden januari—oktober 1961 en kapitalimport

om 75 mkr. Sistnämnda siffra reducerar restposten för 1961 med motsvarande

belopp. Det bör nämnas att den svenska kapitalimporten av detta slag

möjligen var större. Den nyss angivna siffran för 1961 — 75 mkr _ utgör

nämligen ett netto av 347 mkr i lån till Sverige och 272 mkr i lån till utlandet

De under denna tid lämnade tillstånden för svensk upplåning i utlandet uppgick

dock till 670 mkr. De svenska direkta investeringarna i utlandet och utländska

i Sverige undergick en motsatt utveckling under ifrågavarande perioder.

Medan de för 1959 resulterade i ett överskott av utländska investeringar i

Sverige om 59 mkr, uppkom under 1960 och de tio första månaderna 1961 ett

overskott för de svenska investeringarna utomlands om 45 resp. 172 mkr. Nettot

av övriga privata kapitalrörelser var relativt obetydligt och motsvarade ett valutainflöde

om 11, 13 resp. 1 mkr.

Summan av de ovannämnda privata kontantöverföringarna innebar sålunda

tor 19o9 och 1960 en valutainströmning på 47 mkr resp. 162 mkr men för januari

-oktober 1961 en utströmning på 96 mkr. Utöver de upplysningar som sålunda

har hamtats ur valutaavdelningens statistik må följande tilläggas. I den redovisade

valutareserven ingår för affärsbankerna endast deras avistaposition

medan motsvarande tillgångar och skulder på tid ej inräknas i valutareserven.

Sistnämnda poster har tidigare varit ganska små och konstanta, varför de varit

av mindre betydelse. Under senare år har de emellertid ökat betydligt både i

omfattning och rörlighet, varför det nu är motiverat att i detta sammanhang

ta hansyn till dem. Under 1959 ökade bankernas nettofordringar av detta slag

med 53 mkr, medan de föll med 79 mkr år 1960 och med 80 mkr under januari

—oktober 1961.

Om de ovan redovisade siffrorna för privata kapitalrörelser och för bankernas

fordringar och skulder på tid inarbetas i betalningsbalanstabellen skulle restposten

för år 1959 bli + 178 mkr i stället för + 172 mkr och för 1960 + 267 mkr

i stallet for + a08 mkr. En motsvarande beräkning för de tio första månaderna

1961 ger en restpost på ca 520 mkr i stället för ca 500 mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 13. Månadssiffror över utrikeshandeln 1959—1961

Mkr

1959

Export

1960

1961

1959

Import

1960

1961

Import- (—) resp. export- (+)

överskott

1959 1960 1961

Januari.........

838

1 016

1 140

922

1326

1282

— 84

— 310

— 142

Februari........

827

1 101

1 041

911

1 267

1 152

— 84

— 166

— in

Mars ..........

825

992

1 088

913

1207

1308

— 88

— 215

— 220

April...........

931

1 075

1 062

1 093

1 119

1 214

— 162

— 44

— 152

Maj ...........

1 034

1 087

1 275

982

1 239

1 233

+ 52

— 152

-f 42

Juni ...........

970

1 075

1 242

1 009

1 207

1 228

— 39

— 132

+ 14

Juli ............

940

1 073

1 190

931

1 020

1035

+ 9

+ 53

+ 155

Augusti ........

857

1 030

1 135

901

1 161

1 155

— 44

— 131

— 20

September ......

903

1 118

1 171

1 064

1 254

1359

— 161

— 136

— 188

Oktober ........

1 155

1 236

1 297

1 163

1 283

1367

— 8

— 47

— 70

November ......

1 065

1 208

1 233

1 237

1 369

1 474

— 172

— 161

— 241

December ......

1 079

1261

1 362

1 554

— 283

— 293

Kvartal

1 ............

2 490

3 109

3 271

2 746

3 800

3 741

— 256

— 691

— 470

2

2 935

3 237

3 579

3 084

3 565

3 673

— 149

— 328

— 94

3 ............

2 700

3 221

3 495

2 896

3 435

3 543

— 196

— 214

— 48

4 ............

3 299

3 705

3 762

4 206

— 463

— 501

Summa

11 424

13 272

12 488

15 006

— 1 064

— 1 734

to

Öl

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Av det sagda följer att den stora ökningen i betalningsbalansens restpost under

1961 icke kan förklaras med hjälp av tillgängliga uppgifter angående de privata

kapitalrörelserna. Då det dessutom är föga sannolikt att felen i siffrorna för

löpande betalningar undergått någon större förändring under året, förefaller det

mest sannolikt — med reservation för brister i rapporteringen av utnyttjandet

av givna låne- och investeringstillstånd — att ökningen i restposten är ett resultat

av mer eller mindre tillfälliga förskjutningar i de kommersiella krediterna.

Valutakurserna

De av riksbanken gentemot valutabankerna noterade marginalkurserna för

vissa valutor har under 1961 ändrats vid två tillfällen.

I början av mars höjdes den västtyska markens värde varvid paritetskursen

gentemot dollarn, som tidigare varit DM 4,20 fastställdes till DM 4,00 för

1 US $, vilket motsvarade en revalvering av DM av 5 procent. Nederländerna

beslöt i samband därmed att genomföra en växelkursförändring av motsvarande

storlek för den holländska florinen. Härigenom höjdes dessa valutors värde gentemot

övriga valutor, medan deras inbördes paritet förblev i stort sett oförändrad.

I svenska kronor innebar detta att paritetskurserna ändrades för DM från

123,17167 till 129,33025 och för florinen från 136,1372 till 142,90635.

I början av augusti devalverades den isländska kronan med 11,6 % och med

anledning härav justerades riksbankens marginalkurser för isländska kronor.

Med anledning av ändringen den 1 januari 1961 av rubelns guldinnehåll och

växelkursvärde gentemot utlandet i samband med införandet av en s. k. tung

rubel i Sovjetunionen ändrades den 2 januari den svenska clearingkursen från

Kr. 129,50 till Kr. 575,71 för 100 rubel. Denna kurs justerades under oktober

månad till Kr. 574,71.

Riksbankens marginalkurser vid årsskiftet 1961—62 framgår av följande

tabell.

Tabell H. Riksbankens marginalkurser gentemot valutabankerna

fr. o. m. den 8 augusti 1961

1 U. S. dollar .........

1 pund sterling .......

100 västtyska mark (DM)

100 franska francs (NF) .

100 belgiska francs ......

100 schweiziska francs . ..

100 floriner .............

100 danska kronor ......

100 norska kronor.......

100 isländska kronor ....

100 lire ................

100 escudos ............

100 österrikiska schilling .

100 finska mark ........

Köpkurs

5,135

14,275

127,4193

103,236

10,1935

115,393

140,781

73,8052

71,3194

11,925

0,81572

17,658

19,5992

1,5927

Säljkurs

5,2125

14,70

131,2973

106,378

10,5038

121,362

145,094

76,0117

73,5191

12,136

0,84005

18,341

20,2035

1,6413

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

De internationella finansorganisationerna

Under 1961 har de i samband med EPU:s likvidation uppkomna svenska fordringarna

om totalt 70,4 milj. dollar genom amortering minskats till 5,1 milj.

dollar, medan Sveriges skulder om totalt 69,4 milj. dollar till fullo betalts. Det

utestående fordringsbeloppet fördelar sig på Grekland, Island, Norge och Turkiet.

Transaktionerna har under 1961 medfört ett nettoinflöde av valutor till

Sverige om 17 mkr mot ett valutautflöde för samma ändamål under 1960 om

57 mkr.

Internationella valutafonden (IMF) har under ar 1961 för första gängen använt

sitt tillgodohavande i svenska kronor för valutatransaktioner. I augusti

disponerades 155 mkr i samband med Storbritanniens dragning på fonden av ett

belopp om 1 500 milj. dollar fördelat på nio valutor. En tredjedel av beloppet i

varje valuta anskaffades av fonden genom guldförsäljning, varför nettominskningen

i fondens innehav av kronor blev 103 mkr. Ytterligare en transaktion i

svenska kronor ägde rum, då Jugoslavien i oktober drog 26 mkr under ett tidigare

med fonden ingånget s. k. standby-avtal. Fondens behållning av svenska

kronor uppgick den 31 december 1961 till 452 mkr, vilket belopp motsvarar

58 % av Sveriges kvot i fonden.

Av Sveriges andel i Internationella utvecklingsfonden (IDA) som fastställts till

10,1 milj. dollar eller 52,2 mkr att inbetalas under fem år, har andra årsraten

erlagts i november 1961 med 1,9 milj. dollar eller 10 mkr. Betalningen erlades

med 0,6 mkr i konvertibla valutor och resten, 9,4 mkr, i form av en skuldförbindelse

utställd av svenska staten.

Riksbankens transaktioner

Riksbankens balansräkning påverkades under 1961 — förutom av den sedvanliga

ökningen i sedelstocken — främst av valutareservens ökning och insättningarna

på investeringskonton. Utlåningen till affärsbankerna var under vissa

perioder betydande.

Den utelöpande sedelmängden ökade under 1961 med 311 mkr jämfört med

293 mkr under 1960. Ökningen i procent var båda åren 4,7. Sedelmängden låg

under 1961 i genomsnitt 5,9 % över 1960 års nivå, medan motsvarande ökning

under år 1960 utgjorde 4,5 %. Spännvidden mellan högsta och lägsta beloppet

utelöpande sedlar uppgick under 1961 till 1 303 mkr att jämföra med 1 377 mkr

under 1960. Högsta beloppet, 7 076 mkr, registrerades den 23 december, varvid

den obegagnade sedelutgivningsrätten var 324 mkr, och det lägsta, o 773 mkr,

den 23 maj.

Innestående belopp på såväl de statliga myndigheternas som affärsbankernas

checkräkningar i riksbanken har under 1961 liksom föregående år varit ganska

konstanta. För den förstnämnda gruppen har det i stort sett varierat mellan 75

och 125 mkr medan affärsbankernas sammanlagda räkningar endast undantagsvis

överstigit 50 mkr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 15. Riksbankens tillgångar och skulder

Förändringar i bokförda värden. Mkr

Tillgångar

Guld- och

valutareserv

Skattkam-

marväxlar

Obligationer

Utlåning

till banker

Övriga

tillgångar

Summa

1958 ..........

+ 85

— 290

—215

+ 8

— 23

— 435

1959 ..........

—279

+ 275

+ 73

+149

+262

+ 480

1960 ..........

+269

+1 135

— 24

—235

+ 56

+1201

1961 ..........

+883

— 245

— 58

—

— 18

+ 562

Skulder

Utelöpande

sedlar

Statliga

myndigheters

checkräkningai

Bankernas Depositions- eheck- och kapi-

räkningar talräkning

Övriga

skulder

Summa

1958 ..........

+219

— 115

+ 27

—684

+118

— 435

1959 ..........

+207

— 12

— 26

+ 27

+284

+ 480

1960 ..........

+293

— 28

+ 17

+768

+151

+1 201

1961 ..........

+311

+ 91

+ 8

+ 98

+ 54

+ 562

Förändringen under året i det pa depositions- och kapitalräkningar innestående

beloppet motsvaras nästan helt av nettoökningen om 84 mkr på investeringskonton

för rörelse. Vid årets slut innestod på dylika konton 1 212 mkr. Insättningarna

ägde framför allt rum i slutet av juni och september, till följd av de

för 1961 gällande reglerna för avsättning till investeringskonto. Under juni insattes

sålunda 223 mkr och under september 66 mkr. Totalt insattes under året

421 mkr och uttogs 337 mkr. Uttagen var koncentrerade till årets sista bankdag,

då ett belopp på 300 mkr uttogs. Detta var en följd av att 54% eller

ca 400 mkr av det belopp om sammanlagt 772 mkr som insattes under tiden

1 juli 31 oktober 1960, enligt de för år 1960 gällande reglerna för avsättning till

investeringskonto, den 30 december 1961 blev tillgängliga för lyftning efter framställning

hos länsstyrelserna.

Pa tillgangssidan dominerar förändringen i guld- och valutareserven, som under

aret ökat med icke mindre än 883 mkr. Däremot har riksbankens värdepappersportfölj

icke undergått någon större förändring under året till skillnad

från 1960, då innehavet av skattkammarväxlar ökade med 1 135 mkr. Riksbankens

innehav av svenska värdepapper har emellertid uppvisat betydande

säsongmässiga förändringar under året. Under årets fem första månader minskade

det med 1 812 mkr medan det under årets fjärde kvartal ökade med 1 173 mkr,

varav 793 mkr enbart under december månad.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Varken vid utgången av 1960 eller 1961 förekom någon utlåning till banker.

Däremot har såsom tidigare nämnts affärsbankerna lånat i riksbanken vid samtliga

månadsslut utom februari och oktober och vid det övervägande antalet

övriga rapportdagar. Upplåningen var högre 1961 än 1960 och uppgick till i

genomsnitt 173 mkr under årets 48 rapportdagar att jämföras med 151 mkr under

1960.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 30—36 har intagits riksbankens bokslut för år 1961.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1961 har guldbehållningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer

per den 30 december 1961 krediterats vinst- och förlustkontot. Av diskontot

å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på bokföringsåret,

bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1961 har uppgått till ett belopp av 230 371 801

kronor 21 öre.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Utgående

1 9G0

1 9

6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

375 340 493

92

397 707 131

36

Övervärde å guld .........................

505 694126

78

535 828 571

37

933 535 702

73

(881 034 620

70)

Utländska statspapper .....................

1 184 864 600

—

1 998 361 375

Utrikes växlar ............................

158 046 743

86

126 463 385

59

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

211 343 379

42

259 967 778

67

Övriga utländska tillgångar ................

10 771 198

75

10 770 992

29

2 395 563 531

55

(1 565 025 922

03)

Skattkammarväxlar .......................

4 350 000 000

—

4105 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 654 821 350

—

1 597 016 025

—

5 702 016 025

(6004 821 350

-)

Diskonterade växlar .......................

2 046 881

62

1 534 850

95

Hypotekslån .............................

4 225 267

05

4 899 410

40

Avbetalningslån ..........................

58 458 744

14

56 878 621

78

63 312 883

13

(64 730 892

81)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

17 163 626

69

17 724 878

42

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................................

14 554 586

21

18 511377

51

Övriga tillgångar .........................

139 064 975

30

118164 278

01

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

103 464 200

Summa

9 572 609 516|92 |

10 135 042 219

53

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

31

balansräkning

1960

1

9

6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

6 559 044 246

—

6 870 148171

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

3 813 733

24

10 436 125

01

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

118 256 532

55

209 359 809

73

» (bankaktiebolag) .............

154 471 697

04

1(52 553 302

37

• (andra insättare) .............

1 485 477

71

1 592 879

32

373 505 991

42

(274 213 707

30)

Depositions- och kapitalräkning ............

175 906

56

175 906

56

Innestående särskilda fondmedel............

—

—

15 395 93 i

50

Investeringskontomedel ....................

4 408 138

21

2 132 839

37

Skogskontomedel .........................

7 404 733

95

6 374 356

03

Medel å konton för investering i skogsbruk

1 143 502 020

74

1 229 883 991

50

1 253 963 030

96

(1155 490 799

46)

Kursdifferenskonto ........................

615 075 173

04

686 842 392

07

Övriga skulder ............................

45 595 991

53

115 001 439

39

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

809 646

11

442 320

01

vinst för året...........................

194 632 673

90

230 371 801

21

372 581 964

40

(337 210163

19)

Internationella valutafonden................

581 822 539

95

452 460 931

20

Internationella återuppbyggnadsbanken......

343 163

21

102 174

08

Summa

9 572 609 516

92 |

10135 042 219

53

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Vinst- och

1960

1 9

6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förlaster

Räntor å inlåningsräkningar.......

518 98£

39

1 041 08É

50

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

97 968

47

98 041

01

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem .............

139 879

02

139 251

26

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ..................

15 300

—

15 180

253 147

49

252 472

27

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .

5 222 454

64

4 572 011

48

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

2 548 052

44

3 051 692

98

Arvode till ombudsmannen i Malmö . .

4 320

_

_

Ersättning till tillfälliga befattningshavare .

1 708 690

24

1 805 618

86

Övertidsersättning, m. m........

70113

34

98 686

82

4 331 176

02

4 955 998

66

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ..

12 275

01

15 000

Personliga lönetillägg m.m......

168

90

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

reglementet ............

15 223

55

13 926

60

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet .............

4 220

_

3 900

_

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

—

113 492

—

31 887

46

146 318

60

Rörligt tillägg

1 865 108

39

2 289 974

93

12 216 775

94

(11 703 774

-)

Pensioner m. m........

*3 002 957

38

23 229 184

40

15 225 721137

Transport

16 487 045

34

2 5?rav Pre^m.lnära avgifter för 1960 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 247.000: —.

Darav prelimmara avgifter för 1961 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 324.000- — (efter

avdrag av for mycket inbetalda avgifter för 1960). v

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

33

förlusträkning

1960

1

9

6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

118918

04

112 642

73

Räntor å hypotekslån m. m................

10 701 718

94

11 698136

50

Räntor å avbetalningslån ..................

3 102 281

70

3 266 853

13

Inbetalningar å inom linjen förda eller av-

skrivna lånefordringar ...................

7 873

34

799

71

15 078 432

07

(13 930 795

02)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

64 097 091

15

80 391 025

28

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

137 893 120

40

155 757 037

10

Provisioner m. m..........................

70 077

21

108 033

39

Courtage å obligationer....................

5 208

86

10 459

70

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

304 552

94

351 927

85

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

386 667

28

426 609

40

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

269 724

—

246 198

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemslånefond m. fl. fonder ...............

168 458

50

157 580

50

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

—

—

430 000

—

Inkomster av fastigheter ..................

390 608

38

387 261

43

Kassaöverskott ...........................

2 755

94

4 993

33

Diverse ..................................

129 472

28

28 701

35

157 908 802

05

(139 620 645

79)

Summa

217 618 531

96

253 378 259140

3 — Uiliang till riksdagens protokoll 1962. 8 samt Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Vinst- och

19 60

1 9

6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förlaster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(15 225 721

37)

Transp<

Drt

16 487 045

84

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

308 321

76

300 219

47

Avloppsanläggning ........................

89 478

33

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

110 417

67

117 685

90

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

185 995

64

208 964

89

Rengöring inom fastigheterna ..............

265 140

57

281 865

20

Värme och belysning ......................

262 031

59

248 088

31

Omläggning av riksbankens värmesystem ....

354 256

13

122 524

33

Inventarier och deras underhåll ............

278 841

26

206 472

55

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

259 968

66

375 169

39

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

988 339

08

1 042 066

69

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

88 253

13

122 126

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

136 461

17

140 728

58

Vissa beredskapsutgifter ...................

22 560 72

25 827

91

Övriga förvaltningsutgifter .................

215 202137

189 476

72

3 381 215

94

(3 565 268

08)

Courtage å obligationer....................

9 526

06

30 160

07

Kassaförluster ..........................

5 611

62

5 978

08

Diverse ............................

9 730

93

102058

26

138 196

41

(24 868

61)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

3 000 000

2 000 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 200 000

—

1 000 000

—

3 000 000

—

(4 200 000

-)

Summa utgifter och förluster..............

23 015 858

06

23 006 458

19

Saldo vinst ........................

194 632 673

90

230 371 801

21

Summa

217 648 531

96 |

| 253 378 259

40

Jämför § 27 i berättelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

35

förlusträkning

1960

1

9 6 1

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

217 648 531

96

253 378 259

40

Summa

217 648 531

96 |

253 378 259140

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1960 och

1961 års slut

1960

1961

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

20 511400

—

20 238 400

—

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

42 716 679

69

40 996 283

55

Summa

65 186 117

50

63 192 721

36

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 910 000

—

5 910 000

—

sedeltryckeriet ............................

1500 000

—

1500 000

—

Göteborg............................................

1 585 000

—

1 585 000

—

365 000

_

365 000

375 000

410 000

_

375 000

_

Halmstad ...........................................

410 000

—

—

Härnösand ..........................................

290 000

—

290 000

—

Jönköping ...........................................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ............................................

200 000

—

200 000

—

Kristianstad .........................................

300 000

—

300 000

—

Linköping ..........................................

500 000

—

500 000

—

Luleå ..............................................

387 000

—

387 000

—

Mariestad ..........................................

273 000

—

—

—

Nyköping ...........................................

520 000

—

520000

—

Uppsala ............................................

666 200

—

666 200

—

Visby ...............................................

240 000

_

240 000

830 000

_

Växjö ..............................................

830 000

—

—

Örebro ..............................................

325 000

—

325 000

—

Östersund .......................................

300 000

—

300 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313000

_

4 313 000

_

hemmanet inkl. Lill-Tumba ........................

671 200

—

671 200

—

sedelförbränningshuset .............................

200 000

—

200 000

—

Diverse valv ..................................

125 000

—

125 000

_

Summa

20 511400

—

20 238 400

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

37

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 30 december 1961 på riksbankens olika kontor av ute

stående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

429

1 318 889

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1456

8 257 271

Malmö .....................

1142

7 688 308

—

Falun ......................

299

830 377

—

Gävle ......................

441

1 389 883

—

Halmstad ...................

273

1 099 768

—

Härnösand ..................

638

1 789 560

—

Jönköping ..................

438

1 521 093

—

Kalmar.....................

223

663 397

—

Karlskrona..................

265

821 300

—

Karlstad ....................

245

729 325

—

Kristianstad .................

306

1 295 123

—

Linköping ..................

610

2 003 880

—

Luleå.......................

1044

2 930 686

—

Mariestad...................

192

641 284

—

Nyköping ...................

260

1 007 161

—

Umeå.......................

749

2 184 884

—

Uppsala ....................

2 500

13 278 325

—

Visby.......................

226

902 762

—

Vänersborg..................

167

535 257

—

Västerås ....................

456

1 275175

—

Växjö.......................

311

1 157 207

—

Örebro......................

376

1235 991

—

Östersund ...................

693

2 321 716

—

Summa

13 739

56 878 622

1-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 30 december 1961 på riksbankens

olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ....................

6 762

6 140 582

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

2 074

2 121 433

Malmö .....................

3 739

3 626 634

Falun ......................

1125

1 293 356

Gävle ......................

1437

1 459 635

Halmstad ...................

623

632 118

Härnösand ..................

2159

2 079 907

Jönköping ..................

1121

1139 740

Kalmar ....................

962

1 047 481

852 174

967 138

1 493 123

Karlskrona..................

840

Karlstad ....................

991

Kristianstad .................

1373

Linköping ..................

2123

2 294 738

2 022 942

1192 453

928 795

1 746 881

1 832 924

163 225

1 299 617

1414 911

718 533

1 461 022

653 280

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

1905

1142

858

—

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

1659

1499

135

1 260

—

Västerås ....................

1 398

Växjö.......................

661

1 279

657

Örebro ......................

Östersund ...................

Summa

37 782 |

38 582 643

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

39

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 30 december 1961 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren

sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

3 389

36 934182

1009

2 720 471

AvdelningsKontoret i.

319

2126128

—

983

3 266 360

—

2 090

4 812 777

—

1586

6 863 343

—

3 769

7 224 897

—

698

3 241 412

—

1024

3 872 990

—

1119

4 605 980

—

2 288

6 913 911

—

2127

8 884 830

—

1318

5 741 533

—

4113

8 380 066

—

1020

4 200 076

—

1117

6 190 443

—

3 025

8 661 066

—

1459

5 338 790

—

1311

3 683 988

—

2 691

9 508 307

—

610

2 301188

—

1315

4 559 958

—

556

1 234 630

—

2 874

6 857 552

—

Summa

41 810

158 124 868

1-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Den 30 december 1961 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika

lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ........

1 ^ FLfiQ

Bostadsegnahemslån ......

e i qc

i < oyi öiij

—

Uppskovslån ........

du ööä 44 <

Nybyggnadslån ............

15 153

Förbättringslån ........

9 511184

Lån till estlandssvenskar ...

oq

0 4UU olb

Premielån........

ill y±*

Täckdikningslån .....

530 797

70 049

—

Transport

39 965

127 125 206

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån .........

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån . .

1434

29 574

20 359 458

Jordbruksegnahemslån ....

—

Bostadsegnahemslån ..

54

593 410

—

Uppskovslån ......

322

10 014 518

—

9 1

2 702

—

Summa

41810

158 124 868

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 30 december 1961 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951

St A

Enl. SFS 766/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

St E

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St Q

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

HK .......

_

_

6

9,1

218

744,6

14

22,0

496

1 599,0

535

2 755,9

75

304,7

1 344

5 435,3

Göteborg ..

—

—

—

—

4

6,9

41

67,4

226

206,9

157

307,7

89

228,1

517

817,0

Malmö ....

—

—

5

13,4

12

19,9

269

652,5

127

198,5

27

61,2

5

20,0

445

965,5

Falun .....

—

—

—

—

25

36,2

4

13,6

35

48,9

163

600,3

96

326,3

323

1 025,2

Gävle .....

—

—

—

—

83

59,0

93

57,8

195

162,4

90

188,2

36

89,7

497

557,0

Halmstad ..

—

—

—

—

35

27,0

385

660,9

620

1103,5

336

708,0

128

372,0

1504

2 871,3

Härnösand .

—

—

—

—

113

77,8

231

131,2

243

144,1

85

101,0

10

12,2

682

466,3

Jönköping .

—

—

—

—

144

234,7

85

96,5

304

324,4

121

275,2

30

71,8

684

1 002,5

Kalmar ....

—

—

11

9,3

476

657,2

2

10,8

766

1 507,5

113

281,3

454

1 643,4

1822

4 109,6

Karlskrona .

—

—

6

3,7

76

88,6

42

33,4

316

318,4

95

183,2

76

239,4

611

866,7

Karlstad ...

—

—

3

8,7

89

157,2

50

54,1

314

646,9

254

909,6

275

741,9

985

2 518,4

Kristianstad

—

—

9

15,0

52

83,4

678

1 344,3

373

555,9

121

316,7

73

300,2

1306

2 615,6

Linköping ..

—

—

14

16,4

421

1 056,3

4

7,9

1438

3 732,5

402

1165,0

58

143,5

2 337

6121,5

Luleå......

—

—

—

—

475

323,6

3 602

2 055,8

1288

815,0

210

146,6

1

2,4

5 576

3 343,4

Mariestad ..

—

—

3

3,3

266

456,3

62

53,5

1451

2 717,5

1035

2 603,1

212

444,6

3 029

6 278,3

Nyköping ..

—

—

—

—

151

350,4

12

32,2

1103

4 075,0

363

1 653,4

83

285,0

1 712

6 396,0

Umeå .....

—

—

—

—

839

660,4

3 403

2 555,9

2 236

1 783,7

917

1 203,1

32

42,9

7 427

6 246,0

Uppsala ...

—

—

1

1,0

133

360.9

19

33,8

381

1 528,3

830

4 686,6

138

495,8

1502

7 106,6

Visby......

—

—

1

0,3

73

115,9

—

—

140

133,3

37

79,9

355

1 020,1

606

1 349,4

Vänersborg .

2

3,7

3

9,8

126

154,7

120

101,8

860

1 126,9

508

978,4

333

833,1

1952

3 208,3

Västerås ...

1

1,0

3

16,8

138

299,7

16

19,8

416

1 300,8

664

2 852,9

144

504,5

1382

4 995,5

Växjö .....

—

—

—

—

92

104,1

104

80,8

165

90,1

79

115,1

42

90,6

482

480,7

Örebro ____

—

—

4

9,5

230

568,2

39

53,3

239

613,6

195

847,4

73

228,5

780

2 320,6

Östersund ..

—

—

—

—

99

96,0

34

15,1

57

21,3

48

48,9

1

1,5

239

182,8

Summa

3

4,7

69

116,2

4 370

6 739,2

9 309

8 154,3

13 789

24 754,3

7 385

23 068,5

2 819

8 442,1

37 744

71 279,3

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 30 december 1961 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ... .

32

56 146

_

Avdelningskontoret

: Göteborg .......

9

9 800

—

Malmö .........

13

17 840

—

Falun ..........

15

15 600

—

Gävle ..........

11

13 085

—

Halmstad .......

10

19 480

—

Härnösand ......

9

19 860

—

Jönköping ......

26

46 400

—

Kalmar .........

25

51 700

—

Karlskrona......

19

39 810

—

Karlstad ........

27

44 450

—

Kristianstad.....

17

30175

—

Linköping ......

74

148 580

—

Luleå...........

7

15 284

—

Mariestad.......

no

277 679

—

Nyköping.......

160

392 225

—

Umeå...........

23

26 280

—

Uppsala ........

89

205 860

-

Visby...........

3

5 650

—

Vänersborg......

36

74 270

—

Västerås ........

77

129 370

—

Växjö...........

15

21180

—

Örebro..........

41

67 160

—

Östersund .......

16

18 034

—

Summa

864

1 745 918

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

43

Vämpliktslån

Den 30 december 1961 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

V-lån

(Värnpliktslån från

vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Värnpliktslån från

fonden för låne- understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

228

629 801

_

145

252 831

_

73

226 366

—

44

81553

-

81

237 201

—

21

32161

-

36

108 287

—

3

5 074

—

28

97 042

—

3

6 555

—

31

105 927

—

10

23 394

-

49

113425

—

20

24 801

-

34

111183

—

23

31 791

—

35

111096

—

2

485

—

48

133 147

—

13

14 701

—

29

70120

—

23

15 735

—

42

134 956

—

8

14060

—

41

116 768

—

4

10123

—

33

89 635

—

15

28 811

—

16

53 020

—

9

5 842

—

33

89 034

—

4

7683

—

26

62 685

—

7

9 560

—

33

100 089

—

3

2 815

—

6

13 988

—

3

4 825

—

35

97 676

—

7

6 230

—

23

75 725

—

60

63 900

—

22

57 896

—

3

7 900

—

28

78 613

-

6

3 551

—

32

93 442

1-

3

5 225

—

1042

3 007 123

1-

| 439

659 607

—

Huvudkontoret ..................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...

Malmö .....

Falun ......

Gävle .....

Halmstad ...

Härnösand .

Jönköping .

Kalmar

Karlskrona

Karlstad ...

Kristianstad

Linköping ..

Luleå......

Mariestad ..

Nyköping ..

Umeå .....

Uppsala ...

Visby .....

Vänersborg

Västerås ...

Växjö .....

Örebro.....

Östersund ..

Summa

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ I
Vid

det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade den

10 maj 1961, utsågs herr Gustaf Kollberg och ledamoten av riksdagens första

kammare redaktören Torsten Bengtson till fullmäktige i riksbanken för

valperioden 1961—1964, den senare nyvald.

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Kollberg ledamoten av riksdagens II kammare disponenten

Sven Wedén (omvald)

» » Bengtson ledamoten av riksdagens II kammare f. d. statsrådet

Nils Hansson (nyvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1962 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge (omvald).

Bankdirektören Åke Lundgren, som utsetts att vara direktör i Internationella

Återuppbyggnadsbanken i Washington från och med den 1 november 1960 för

en tid av två år, har av fullmäktige beviljats tjänstledighet under nämnda tid

för fullgörande av ifrågavarande uppdrag.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse för tiden till

dess nytt val av fullmäktige år 1962 försiggått utsåg fullmäktige den 10 maj

1961 herr Persson i Vinberg, ordförande, och bankdirektören Hjalmar Ekengren

(båda omvalda) samt till ny industrisakkunnig ledamot dåvarande suppleanten

i styrelsen, chefen för Grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta

Carlsson.

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien

Helge Borggren (för Ekengren) och kommerserådet, civilingenjören

Bernt Löfström (för Carlsson; nyvald).

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1962 ägt rum utsåg fullmäktige den 10 maj 1961 vice riksbankschefen

Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören

Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem resp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

45

bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankokommissarien

Lennart Olofsson (samtliga omvalda).

Beträffande valutastyrelsens sammansättning i övrigt torde få hänvisas till

§ 3 i fullmäktiges berättelse till 1961 års bankoutskott.

§ 4.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk år 1962 utsåg fullmäktige

den 21 december 1961 herrar Persson i Vinberg och Kollberg med herr Svärd

som suppleant.

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde

få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 december 1961.

§ 6.

Fullmäktige har i yttrande den 28 september 1961 över bostadspolitiska organisationskommitténs

betänkande »Handläggningen av bostadslån — enklare

regler och minskad organisation» (SOU 1961:32) till Kungl. Maj:t förklarat sig

beredda att — om statsmakterna så skulle finna lämpligt — påtaga riksbanken

uppgiften att handha låneförvaltning och därmed sammanhängande kameral

verksamhet för den statliga bostadslåne- och bidragsgivningen. Samtidigt har

fullmäktige till Kungl. Maj:t överlämnat en av riksbankens organisationskommitté

upprättad promemoria, vari bl. a. diskuteras frågan om

ett eventuellt överförande av förvaltningen av de statliga bostadslånen till riksbanken

(jfr BoU:s uti. 1959: 44 och berättelsen till 1961 års bankoutskott § 6).

Riksbankens organisationskommitté har på fullmäktiges uppdrag fört förhandlingar

med Riksbankstjänstemännens förening och med Civilförvaltningens

personalförbund beträffande vissa lönefrågor, huvudsakligen s. k. B-listefrågor.

Förhandlingarna har föranlett vissa uppflyttningar i lönegrad m. m. (se beträffande

huvudkontorets vaktmästare BoU:s uti. 1961:27).

Kommittén avser att fortsätta sitt arbete beträffande riksbankens organisation

och därvid, i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till frågan om

förvaltningen av de statliga bostadslånen, i huvudsak ägna sig åt huvudkontoret.

§ 7.

Riksbanken har omhänderhaft såväl skuldtjänsten som vården av de svenska

fordringar, som uppkommit i samband med likvidationen av den Europeiska

betalnings unionen (EPU) år 1959. (Kungl. Maj :ts brev

till fullmäktige den 30 december 1959). Under 1961 har slutlig reglering skett av

de utestående svenska skulderna.

§ 8.

Kungl. Maj:t lämnade fullmäktige i brev den 16 december 1960 bemyndigande

att, så snart medlemmarna i sexmaktsgruppen jämte Storbritannien an
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

mält sin önskan att ikläda sig förpliktelserna i §§ 2, 3 och 4 i artikel VIII i

stadgan för Internationella valutafonden (IMF), underrätta

fonden om att även Sverige vore berett ikläda sig samma förpliktelser. Med

anledning härav meddelades fonden den 8 februari 1961, att Sverige beslutat

att från och med den 15 i samma månad ikläda sig dessa förpliktelser, vilka bl. a.

innebär, att valutafondens godkännande erfordras för ett bibehållande eller ett

införande av restriktioner för betalningar och överföringar till och från utlandet

avseende löpande transaktioner. För Sveriges del var åtgärden närmast av formell

karaktär, emedan man icke längre tillämpade några restriktioner beträffande

löpande betalningar och något särskilt godkännande av fonden därmed

icke var erforderligt.

§ 9-

Riksdagen har för budgetåret 1961/62 under fonden för låneunderstöd, riksbankens

delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden

(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 10 048 000 kronor (se SU 30;

Rskr 80). Kungl. Maj:t har sedermera i brev den 21 april 1961 hemställt till fullmäktige

att för bidrag till fonden disponera högst ovannämnda belopp från

anslaget. I anledning härav har riksbanken den 8 november 1961 inbetalat den

andra årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden.

§ 10.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige å ena samt

Bulgarien, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan

träffade betalningsavtalen, vilka samtliga är av bilateral innebörd.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med

Argentina, Finland, Jugoslavien och Folkrepubliken Kina träffade betalningsöverenskommelsema,

vilka samtliga är av multilateral innebörd, har dessa fallit

inom riksbankens verksamhetsområde.

§ 11.

Vid utgången av år 1961 innestod i riksbanken å investeringskonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring

2 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken

vid samma tidpunkt i runt tal 6 mkr. Riksbanken tillämpar sedan den

1 februari 1960 en räntesats av 4 3/4 % för medel insatta å skogskonto.

§ 12.

Enligt Kungl. förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning

den 27 maj 1955 (nr 256, ändrad genom förordning

1960: 236) kan svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar under vissa förutsättningar

erhålla avdrag vid beräkning enligt kommunalskattelagen och för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

47

ordningen om statlig inkomstskatt av nettointäkt av jordbruksfastighet och av

rörelse för medel som avsättes till investeringsfond. Ett villkor för avdragsrätt

vid beskattningen är att företaget inbetalar 46 % av fondavsättningen på särskilt

räntelöst konto i riksbanken (konto för investering i rörelse resp. i skogsbruk).

Jämlikt Kungl. förordningen den 2 juni 1961 (nr 155) kan företag vid 1962

års taxering få extra avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse, under

förutsättning att företaget före den 1 oktober 1961 verkställt insättning i

riksbanken å konto för investering i rörelse utöver vad som förutsättes i förenämnda

förordning 1955:256. Det extra avdraget utgör 12 % av vad som enligt

förordningen 1961:155 har inbetalats före den 1 juli 1961 samt 8 % av vad

som inbetalats under tiden 1 juli—30 september 1961.

Under juni insattes i riksbanken å investeringskonto för rörelse ett belopp av

223 mkr och under september 66 mkr.

Vidare kan företag som år 1960 verkställt extra inbetalning i riksbanken å

konto för investering i rörelse jämlikt Kungl. förordningen den 24 november

1961 (nr 529) vid 1962 års taxering åtnjuta avdrag med 10,5 % av den extra

inbetalning, som kvarstår å kontot i riksbanken till den 31 december 1962.

Vid utgången av år 1961 innestod i riksbanken 1 212 mkr å investeringskonto

för rörelse.

Å investeringskonto för skogsbruk uppgick vid samma tidpunkt det i riksbanken

innestående beloppet till omkring 18 mkr.

§ 13-

Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst tre månader har

sedan den 15 januari 1960 utgjort lägst 5 %.

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde

utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången av år 1961

sammanlagt ca 56,9 mkr. Detta belopp fördelar sig med ca 36,5 mkr å statliga

garantilån och ca 20,4 mkr å andra avbetalningslån. De statliga garantilånen

har utgivits enligt kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289), 1948:210

samt 1950:469 (ändrad senast 1961:295) (se § 15 i berättelsen till 1961 års

bankoutskott).

Antalet garantilån utgjorde den 30 december 1961 5 300 — därav 4 934 vid

avdelningskontoren och 366 vid huvudkontoret — vilket innebär en ökning

under året med 155. Antalet övriga avbetalningslån utgjorde vid samma tidpunkt

8 439, en minskning under året med 43.

Räntan å lån från fonden har sedan den 15 januari 1960 utgjort 6 % för lån

utgivna för studieändamål och 0''/2% för övriga lån; för garantilån har dock

räntan från och med den 15 februari 1960, jämlikt Kungl. kungörelsen den 5

februari 1960 (nr 11), utgått med 5 ]/4 %.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren

hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 37.

Riksdagen har medgivit, att avbetalningslånefonden får tagas i anspråk för

beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän

vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har två dylika lån utlämnats.

§ 15.

Från statens bosättningslanefond, till vilken riksdagen hittills

som kapital anvisat sammanlagt 61 101 700 kronor, varav 56 mkr överlämnats

till riksbanken, utgjorde utlåningen vid senaste årsskifte ca 38,6 mkr. Under

1961 har antalet lån nedgått med 3 251 och det utestående lånebeloppet har

minskat med omkring 2,6 mkr

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av Kungl.

Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnats

under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 4 3/4 cjQ_

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år

1961 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 326,7 mkr, varav

återbetalats ca 284,9 mkr, medan ett belopp av sammanlagt omkring 3,2 mkr

efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring 1 % av hittills utlämnade

medel.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å sid. 38.

På Kungl. Maj:ts uppdrag har socialstyrelsen den 5 september 1961 framlagt

förslag i fråga om ändring av normerna för beviljande av statliga bosättningslån

(jfr SU 37; Rskr 93).

Över förslaget, vilket innefattar viss uppmjukning inom ramen för gällande

bestämmelser av den praxis riksbanken tillämpar vid lånebeviljandet, har fullmäktige

den 12 oktober 1961 avgivit yttrande.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1960/61 har riksbanken

uppburit 246 198 kronor.

§ 16.

Vid utgången av december 1961 förvaltade riksbanken 1 å n, utgivna från

fonden för hantverk s- jande antal och belopp, nämligen

och småindu

s t r i k r e d i t, till föl-

Kontor

Sammanlagd lånesumma

Antal lån

kronor

Falun ..............

6

17 300: —

Linköping ............

9

51 000: —

Uppsala .............

22

90 528: —

Vänersborg ..........

7

36 800: —

Summa

44

195 628: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

49

Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd

räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av V2%.

Några nya lån har icke tillkommit efter utgången av juni 1960 (jfr § 17 i

berättelsen till 1961 års bankoutskott).

Såsom omnämnts i sagda berättelse fungerar riksbankens samtliga kontor som

lokalorgan i ärenden rörande statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom

turisthotellnäringen (hotellgarantilån).

§ 17.

De av riksbanken från och med den 1 juli 1948 från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade

sig per den 30 december 1961 å de olika kontoren på sätt närmare framgår

av sammanställningar å sid. 39 och 40. Låneantalet har under år 1961 nedgått

från 45 023 till 41 810 och det utestående lånebeloppet har under samma tid

minskat från ca 169,5 mkr till omkring 158,1 mkr.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1960/61 uppburit

ersättning efter 3 kronor och 50 öre per lån med 157 580 kronor och 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1961 av influtna amorteringar

återlevererats 10 686 287 kronor. Beloppet fördelar sig med 7 000 000

kronor å egnahemslånefonden, 1 600 000 kronor å lånefonden för främjande av

bostadsbyggande å landsbygden, 1 100 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden

samt 986 287 kronor å förbättringslån under riksbankens delfond av fonden

för låneunderstöd. Vidare har 10 827 kronor och 50 öre återlevererats å gödselvårdslånefonden,

sedan det sista lånet betalats av gäldenären. Därigenom har

riksbankens förvaltning av denna lånefond upphört.

§ 18.

Vid utgången av år 1961 förvaltade riksbanken stödlan till jordbrukare,

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A), 766/1951 (St B),

764/1952 (St C), 723/1954 (St D), 593/1955 (St E), 650/1957 (St F) och

83/1960 (St G), till ett sammanlagt belopp av 71 279 340 kronor, innebärande

en minskning under året med 21 209 301 kronor.

Av de av lantbruksnämnderna beviljade St G-lånen har under år 1961 utbetalats

101 lån till ett belopp av 396 755 kronor.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt 509 758 kronor.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika

lånetyperna hänvisas till sammanställning å sid. 41.

§ 19-

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit

uppgick vid utgången av december 1961 till omkring 1,7 mkr. Några nya lån

4 — Bifuing till riksdagens protokoll 1962. 8 samt Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

från fonden har inte beviljats efter utgången av juni 1959, varför riksbankens

uPPgift på förevarande område numera inskränker sig till avveckling av utestående

lån.

Räntan är sedan den 15 januari 1960 för de lån som är försedda med statlig

garanti 5 3/4 %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid. 42.

§ 20.

Av riksbanken jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltade värnplikt s1

å n, utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefonden,

fördelade sig per den 30 december 1961 å riksbankens olika kontor såsom framgår

av sammanställning å sid. 43.

Det utestående lånebeloppet under värnpliktslånefonden har minskat till

följd av avskrivningar, som verkställts jämlikt kungörelsen den 2 juni 1961 (nr

384) om avskrivning av lån för studier.

§ 21.

På särskilt konto i riksbanken har under år 1961 insatts 25 mkr av statens

andel i vinstmedel från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag (se prop. 1961: 77).

Beloppet har sedermera jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 september 1961

fördelats å två fonder, 15 mkr å Norrlandsfonden och 10 mkr å Malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete. Malmfondens medel har den 30 december

1961 uttagits från riksbanken medan Norrlandsfondens medel kvarstår.

Ränta å de insatta medlen har utgått efter en räntefot, som med V2 % överstiger

bankernas högsta inlåningsränta.

§ 22.

Genom lag den 14 april 1961 (nr 83) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

från och med den 1 juli samma år med 400 mkr till 7 400 mkr.

§ 23.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1960 torde få hänvisas

till bankoutskottets memorial nr 17 år 1961.

§ 24.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket

uppgick per den 31 december 1961 till följande antal (motsvarande

antal vid utgången av december månad 1960 inom parentes).

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

51

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ........

b) » ABp ......

c) » År ........

d) » Ao ........

därav bankpersonal .............

biträdespersonal ..........

vaktpersonal m. fl.........

extra ordinarie tjänstemän.............

därav bankpersonal .............

bankexpeditörspersonal ....

biträdespersonal ..........

vaktpersonal m. fl.........

aspiranter ...........................

därav bankaspiranter ...........

biträdesaspiranter .........

extra tjänstemän .....................

därav bankexpeditörspersonal

biträdespersonal ..........

vaktpersonal .............

16

21

71

278-

(16)

(21)

(?)

(292)

168

(176)

57

(62)

53

(54)

1471 2 3

(152)

254

(22)

245

(24)

75

(83)

23

(23)

27

(18)

7

(?)

20

Öl)

48

(36)

l6

38

(29)

9

(?)

Summa

544

(542)

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,

d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet

med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna

året i medeltal tjänstgjort ca 175 per dag.

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande (jfr

BoU:s uti. 1952:35 resp. 1955:27) äger bestämma antalet kammarskrivartjänster

i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmä startjänster i Ao 7, har för år

1962 fastställt dessa antal till 47 resp. 20.

§ 25.

Riksbanken har i likhet med affärsbanker och sparbanker m. fl. kreditinstitut

hållit stängt lördagarna den 15, 22 och 29 juli samt den 5, 12 och 19 augusti

under år 1961. Därutöver har möjlighet beretts riksbankens tjänstemän att

1 Därav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa

har 2 förts över stat.

2 Därav 8 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordranj.

3 Därutöver 92 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats

som ordinarie tjänstemän. , .

‘ Därav 3 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän. .

3 Därav 18 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän. .....

“ Innehar tillika ordinarie tjänst, men har ej redovisats som ordinarie tjänsteman.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

erhålla ledighet ytterligare två lördagar eller helgdagsaftnar under den övriga

delen av året. Ledigheten har inarbetats genom motsvarande förlängning av den

eljest tillämpade arbetstiden under sommarmånaderna eller i vissa fall under

annan tid av året.

§ 26.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under året

inga mera omfattande reparations- eller ombyggnadsarbeten utförts. Arbete med

viss ändring av inredningen i banksalen pågår. Kostnaderna härför har beräknats

till ca 39 000 kronor.

Arbetet med omläggningen av värmesystemet är numera helt avslutat. Kostnaden

för detta arbete har totalt uppgått till 752 000 kronor (jfr § 27 i berättelsen

till 1961 års bankoutskott).

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Falun............ 10 100: — Reparation av vaktmästarebostaden samt av

vissa tjänstelokaler.

Halmstad ........ 13 700:— Utbyte av 30 lufter fönster med fönsterbän
kar.

Kristianstad...... 15 000:— En ledigbliven 2-rumslägenhet har moderni
serats

och reparerats och det ena rummet har

lagts till vaktmästarebostaden. Nya hyror har

fastställts av hyresnämnden.

De lokaler i riksbankens fastighet i Halmstad, som tidigare disponerats av

postverket, har numera uthyrts till Bohuslän-Hallands allmänna centralsjukkassa.

Kassan har atagit sig att pa egen bekostnad utföra de inredningsarbeten

och reparationer, som är erforderliga, men riksbanken skall bekosta vissa omdragningar

av värmeledningsrör och elektriska serviceledningar m. m. Beslut har

vidare fattats om ombyggnad och reparation av huvudentré och trapphallar i

fastigheten. Kostnaderna för sistnämnda arbeten har beräknats till 21500

kronor.

Fasaderna till kontorsfastigheterna i Växjö och Örebro har putsats om, och i

samband härmed har stuprör och plåtgarneringar reparerats och målats. Fönsterbågar

och karmar har även ommålats. Kostnaderna för dessa arbeten, vilka ännu

ej slutlikviderats, beräknas uppgå till 52 000 kronor för fastigheten i Växjö och

till 70 000 kronor för fastigheten i Örebro.

§ 27.

Inom ramen för de två-åriga kollektivavtalsuppgörelser, vilka under år 1960

träffades för arbetarpersonalen vid pappersbruket resp. sedeltryckeriet, har

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

nya kollektivavtal för sagda personal ingåtts för det andra avtalsåret

avseende tiden den 1 februari 1961—31 januari 1962. Avtalen innebär vissa höjningar

av tidigare utgående löner för berörda personalgrupper.

Pappersbruket: Leveranserna av arksedelpapper från pappersbruket

till sedelkontoret har under år 1961 uppgått till omkring 35,9 miljoner sedelenheter

mot 26,3 miljoner sedelenheter under föregående år. För provtryckning i

helrotationsmaskinen har under året ca 3 000 kg rullsedelpapper levererats till

sedelkontoret.

Tillverkad och bearbetad mängd arksedelpapper bär däremot under år 1961

endast uppgått till ca 17,2 miljoner sedelenheter mot ca 31,6 miljoner under år

1960 och 48,5 under år 1959.

Försäljning av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal 3,7 mkr

mot ca 3,5 mkr år 1960.

För rening av avloppsvattnet från pappersfabrikationen har fullmäktige beslutat

anlägga två sedimenteringsbassänger med till- och avloppsledningar m. m.

till en beräknad kostnad av omkring 122 000 kronor. Anläggningen har tagits i

drift under våren 1961, men en del arbeten återstår att utföra.

Arbetena fortgår på det i förra berättelsen omnämnda bergskyddsrummet.

Fullmäktige har förutom tidigare beslutat anslag på ca 130 000 kronor anvisat

ytterligare ca 53 000 kronor för att iordningställa skyddsrummet till normalskyddsrum.

Hittills nedlagda kostnader uppgår till ca 120 000 kronor.

Modernisering och reparation av pappersbrukets bostäder har fortgått planenligt.

Vid utgången av år 1961 uppgick antalet anställda vid bruket till 18 tjänstemän

samt 6 förmän och 64 manliga och 37 kvinnliga kollektivavtalsanställda

arbetare (därav 9 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal och 8

tillfälligt anställda arbetare å byggnadsavdelningen. Motsvarande antal fast

anställda vid 1960 års utgång var 18, 5, 68 och 49. Minskningen av arbetsstyrkan

beror på ytterligare rationaliseringsåtgärder och övergången till rullsedelpapper,

varvid behovet av kvinnlig arbetskraft reducerats.

Sedeltryckeriet: Under år 1961 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret

omkring 51,4 miljoner sedelenheter mot omkring 64,7 miljoner sedelenheter

föregående år. Minskningen beror på den pågående omställningen av

tryckeriets produktion till tryckning av flertalet sedelvalörer i den installerade

helrotationsmaskinen (se BoU:s uti. 1957:19).

Helrotationsmaskinen har provkörts under innevarande år och tryckningen av

den första sedelupplagan (5-kronesedlar) beräknas kunna igångsättas under de

första månaderna år 1962. Det av riksdagen medgivna beloppet å högst 2,5 mkr

för inköpet av maskinen samt för vissa om- och tillbyggnader av fastigheten i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

samband med maskinens installation har visat sig vara tillräckligt, även om man

inräknar kostnader för kompletterande anskaffning av vissa nummerverk.

De 5-kronesedlar, som nu kommer att tryckas å helrotationsmaskinen, erhåller

huvudsakligen samma utseende som de nuvarande. Dock förses papperet med

annat vattenmärke samt med säkringstråd i stället för fiberband. Industristyrelsen

har emellertid erhållit i uppdrag att med beaktande av önskemål, som

framförts av De Blindas förening och Svenska Diabetesförbundet, framlägga

förslag till 5-kronesedel av ny typ, något kortare än den nuvarande. Industristyrelsen

har i anledning härav anmodat konstnären Eric Palmqvist, som tidigare

av industristyrelsen anlitats för liknande uppdrag, att uppgöra skisser till

en dylik sedel. Konstnären Palmqvist har även fått i uppdrag att uppgöra förslag

till nya 10-, 50- och 100-kronesedlar, avsedda att tryckas å förenämnda

maskin. Längst har man kommit med arbetena på att erhålla en ny 10-kronesedel.

Utöver den maskinutrustning som ovan avses har för sedeltryckeriet under

året anskaffats maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av omkring

60 000 kronor.

De under år 1960 påbörjade ändrings- och reparationsarbetena inom äldre

lokaler har fortsatts under innevarande år. Kostnaderna under året har uppgått

till omkring 120 000 kronor.

Vid utgången av december 1961 uppgick personalen vid sedeltryckeriet till 27

tjänstemän samt 44 manliga och 16 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.

(Motsvarande antal vid 1957 års början var respektive 28, 70 och 20.) Därtill

kommer 11 tillfälligt anställda timavlönade äldre arbetare och nattvakter, ävensom

städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor, som under

året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna föreligger

blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet av verksamheten

under året.

§ 28.

För riktigheten av de å sid. 30—36 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat

riksbankens bokslut.

§ 29.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1961 verkställts

av vice riksbankschefen Joge vid kontoret i Uppsala,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Luleå, Nyköping

och Östersund,

av bankdirektören Åkermalm tillsammans med bankokommissarien Gustafsson

vid kontoret i Falun,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962 55

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén vid

kontoren i Gävle, Mariestad och Vänersborg,

av bankdirektören Callans vid kontoret i Malmö,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Jönköping, Kalmar och Örebro

samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Linköping, Umeå, Visby, Västerås och Växjö.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks och sedeltryckeriets

kassor har ägt rum.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 4 januari 1962.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson

Per åsbrink

Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist

Gunnar Svärd

Torsten Bengtson

Karin Winberg

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1961 rörande sitt

verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1962.

I samband därmed fastställdes den tidpunkt, från vilken en utlänning skulle ha

haft fast bostad i Sverige för att enligt förordningen räknas såsom valutainlänning,

till den 1 januari 1959.

I likhet med flera andra medlemsländer i Internationella Valutafonden beslöt

Sverige i februari 1961 att acceptera förpliktelserna i fondstadgans artikel VIII,

vilken bl. a. innehåller förbud mot restriktioner för löpande betalningar. Då

Sverige icke längre tillämpar några restriktioner beträffande vad som enligt

fondstadgan är att anse som löpande betalningar, föranledde den svenska åtgärden

icke någon ändring av valutabestämmelserna.

Förenklingar genomfördes i allmänhetens och betalningsställenas redovisning

av utländska betalningstransaktioner, bl. a. genom att anmälningsplikten slopades

för huvudparten av likviderna för varuexporten.

Enligt tidigare gällande bestämmelser erfordrades exportlicens vid export, där

kredit vore avsedd att lämnas för längre tid än sex månader. Denna inskränkning

i exportfrilistningsbestämmelserna upphävdes — i samråd med valutamyndigheten

— av handelslicensnämnden med verkan från den 1 juli 1961 och av

jordbruksnämnden från den 1 september 1961. Exportlicens vid utförsel för

investeringsändamål erfordras alltjämt.

De generella dispenserna från in- och utförselförbuden i valutaförordningen

utvidgades bl. a. till att omfatta allmänhetens in- och utförsel i postförsändelse

av sedlar och skiljemynt till ett värde av högst 100 kronor.

I fråga om kapitalrörelserna tillämpades i stort sett samma praxis som under

år 1960. Emellertid gjordes vissa justeringar i bestämmelserna. Sålunda förklarade

sig riksbanken beredd att lämna valutatilldelning för privatpersons inköp

för rekreationsändamål av fastighet eller lägenhet i utlandet med ett från 25 000

till 50 000 kronor höjt värde. Vidare höjdes emigrantvalutatilldelningen från

75 000 till 100 000 kronor per person. Liksom tidigare får avkastningen på kvarvarande

kapital därjämte transfereras. Sedan en emigrant vistats utomlands tre

hela kalenderår utöver utflyttningsåret medges i princip utförsel av resterande

medel i Sverige.

Med anledning av högre noteringar i utlandet än i Sverige på vissa svenska

aktier såg sig valutastyrelsen i början av året nödsakad införa nya regler för

utlandssvenskars aktieköp. De nya bestämmelserna — vilka får ses som ett komplement

till förbudet mot överlåtelse av svenska aktier till valutautlänning_

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

57

innebar, att tillstånd till sådana inköp ej längre lämnades personer utflyttade

före den 1 januari 1957, vilka enligt svenska åtaganden i OEEC (numera OECD)

äger rätt att utföra sina innehav av värdepapper och beträffande vilka — i motsats

till vad som gäller för senare utflyttade — valutamyndigheten icke har

befogenhet att som villkor för inköpstillstånd föreskriva, att aktierna skall hållas

i spärrad depå hos svensk bank. Regeln modifierades senare under året i syfte att

bereda härav berörda utlandssvenskar viss möjlighet att placera besparingar i

aktier i hemlandet; en utlandssvensk, som emigrerat före den 1 januari 1957,

kan påräkna tillstånd att inköpa och utföra svenska aktier intill ett värde av

5 000 kronor per kalenderår, varvid förvärv som regel dock ej medgives mer än

en familjemedlem. För utlandssvenskar, som emigrerat år 1957 eller senare, lämnas

tillstånd till inköp av svenska aktier utan dylik värdebegränsning, varvid

dock stipuleras att de förvärvade aktierna skall inläggas i spärrad depå hos

svensk valutabank.

Året har till följd av åtstramningen av likviditeten inom landet kännetecknats

av ett ökat tryck mot upplåning och anskaffande av krediter utomlands. Såsom

meddelats i redogörelsen för 1960 tillämpas valutaregleringen på ett sådant sätt,

att den stöder riksbankens kreditpolitiska åtgärder. På ett viktigt område,

nämligen det som omfattar de kommersiella krediterna, utövas emellertid restriktioner

endast i begränsad omfattning. Importörerna är enligt stadgande i valutaförordningen

oförhindrade att utnyttja normala krediter från säljarna. Exportörernas

mottagande av förskott från sina köpare har i den praktiska tillämpningen

av valutaföreskrifterna icke reglerats annat än i undantagsfall. Upptagande

av motsvarande krediter hos andra än affärsförbindelserna förhindras däremot

genom valutabestämmelserna. Det finns anledning antaga att krediter

mellan köpare och säljare utnyttjas i betydande utsträckning för att förbättra

likviditeten.

I fråga om den långfristiga finansiella upplåningen utomlands, beträffande

vilken ansökningarna ökat under året, har vid prövningen hänsyn tagits till omständigheterna

från fall till fall och eftersträvats att begränsa effekten på likviditetsläget

inom landet av lånens upptagande. Under året bifallna framställningar

uppgår till sammanlagt ungefär 750 mkr och har i stora drag avsett

finansiering av investeringar i utlandet, långfristig exportkreditgivning, fartygsbyggen

samt utländska bolags finansiering av dotterbolag i Sverige. Lånen har

emellertid hittills realiserats endast till något mindre än hälften; det till Sverige

hemtagna beloppet uppgår till ungefär 270 mkr. Den relativt låga utnyttjandegraden

sammanhänger bl. a. med att tillgången internationellt på långfristigt

kapital, till skillnad från kortfristigt, är begränsad. Detta gäller i synnerhet de

fåtaliga obligationsmarknader, som står till buds för internationell upplåning.

Summan av under året lämnade tillstånd till direkta investeringar i utlandet

utgör 345,5 mkr. Utnyttjandet av tillstånden, vilket i vissa fall kommer att äga

rum under eu tidrymd av flera år, kan icke närmare angivas. Överhuvudtaget

är de för riksbanken tillgängliga uppgifterna som regel icke tillräckliga för att

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

läggas till grund för en mera tillförlitlig statistik över utnyttjandet. En sådan

torde i ökad utsträckning få byggas på upplysningar från investerarna. Med

hänsyn till det intresse, som en fullständigare statistik på detta område erbjuder,

synes inhämtandet av erforderliga upplysningar av nämnda slag böra övervägas.

Tillstånden under året för direkta utländska investeringar i Sverige uppgår till

sammanlagt 166,4 mkr.

Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade PM.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge G. Åkermalm

Stockholm den 2 januari 1962.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

59

PM

Under 1961 lämnade tillstånd till direkta investeringar i utlandet uppgår sammanlagt

till 345,5 mkr.

I tabell 1 har årets siffra sammanställts med motsvarande siffror för åren

1955—60, varjämte särskilt angivits hur stor del av beloppen som fallit på

EFTA, EEC, Nordamerika och U-länder. Utvecklingen av totalbeloppen visar

med hänsyn tagen till de angivna korrigeringsposterna en i det närmaste kontinuerlig

ökning från de tidigare åren till de senare.

Tabell 2 visar för åren 1958—61 arten av investeringarna samt antalet och

beloppen för investeringar i nya företag under respektive år. Den grundar sig

liksom tabell 1 på meddelade tillstånd. Uppgifter om dessa föreligger sedan 1958

i på dylikt sätt sammanställbar form. Periodens början sammanfaller med tillkomsten

av EEC. Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vars ändamål

enbart är att sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga»

omfattar huvudsakligen utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag.

De senare representerar sålunda produktionsmöjligheter utomlands (de benämnes

nedan produktionsbolag* 1) men är samtidigt i många fall avnämare och även

försäljare av svensk export, totalt sett i mycket stor omfattning.

Tabellen visar genomgående ett intresse för att utöka och nybilda försäljningsbolag.

Dessa investeringar ställer relativt små anspråk på kapital. Produktionsbolagen

är däremot som synes i regel betydligt mer kapitalkrävande. Om man

jämför fördelningen av dessa senare investeringar på de olika länderområdena

och därvid först betraktar totalbeloppen framstår i stora drag följande. EFTA

och EEC visar en ganska jämn ökning. I absoluta tal räknat är ingendera ökningen

särskilt stor (EFTA: från 13,6 mkr 1958 till 45,0 mkr 1961 = 31,4 mkr,

EEC: från 37,2 mkr 1958 till 72,8 mkr 1961 = 35,6 mkr). EEC visar årligen

högre belopp, vilket givetvis bör ses bl. a. mot bakgrunden av att området har

större folkmängd. Nordamerika visar ganska varierande belopp; tendensen — i

den mån man kan tala om en sådan — synes dock närmast vara sjunkande.

Den höga siffran för 1959 beror på två stora investeringar på sammanlagt ca

44 mkr. Beloppen för U-länderna var redan under åren 1955—57 betydande och

har därefter ökat kraftigt. Fördelningen på de enskilda länderna inom denna

grupp har varit ytterst ojämn. Av totala investeringar (inkl. försäljningsbolag)

under åren 1958—61 i gruppen som helhet på sammanlagt 513 mkr faller 390 mkr

på fyra länder.

Ser man sedan på nybildningarna av produktionsbolag under ifrågavarande

period framträder icke tendenser som väsentligt avviker från det mönster som

1 Andra företag i gruppen »övriga» är ej av större betydelse, åtminstone i fråga om beloppen.

I denna framställning bortses därför från dessa.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 1. Tillstånd till investeringar i utlandet

Mkr

EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961

Totalt ........... 136,6

Härav: EFTA ____ 28,1

EEC ...... 28,6

Nordamerika 11,8

U-länder* .. 62,5

1S5A

191,3

170,8

14,7

35,9

18,7

29,7

43,1

40,1

20,1

46,4

18,4

63,5

61,3

88,1

356,6l

288,8

3i5£*

32,0

44,5

53,9

162,2*

65,1

78,4

62,7

9,0

12,0

91,8

149,8

183,2*

1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser. Sistnämnda belopp har exkluderats vid genomgången av

siffrorna i texten.

Härav upplanas 47,3 mkr i utlandet. Nettobeloppet, 298,2 mkr, är närmast att jämföra med de

tidigare årsbeloppen. Av beloppet på 47,3 mkr hänför sig 44,1 mkr till investeringar i U-länder.

3 Investeringsformema (mkr):

Kontanter.................................. 209,4

Varor och tjänster........................... 15,6

Omläggning av lån .......................... 0,4

Utnyttjande av varufordran ................. 19,2

» av vinstmedel .................. 39,9

» av licensavgifter ................ 12,0

Ianspråktagande av värdepapper ............. 1,7

Upplåning i utlandet ........................ 47,3

Summa mkr 345,5

Av totalbeloppet bär 67,3 mkr tillhandahållits som lån från investerarnas sida.

‘ Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande till

i tidigare årsredogörelser angivna.

skisserats ovan. I detta sammanhang kan det vara av särskilt intresse att observera

vad som hänt inom EFTA och EEC. Inom bägge områdena har summan

av de årsvisa nybildningarna under perioden utgjort ungefär samma andel (ca

30 %) av de samtidigt registrerade totalbeloppen för produktionsbolag. Att döma

härav har EEC:s tillkomst hittills icke påtagligt inverkat ändrande på investeringsinriktningen.

Åt samma håll pekar siffrorna för utökningen av de redan

existerande dotterbolagen. Framställningar om investeringstillstånd för produktionsbolag

under dessa år har givetvis i åtskilliga fall motiverats av de nya

marknadsförhållandena. Bland faktorer, som påverkat sökandena, synes förutom

tullfördelarna även tillgången till billigare arbetskraft, hjälp med finansiering,

subvention av anläggningar och särskilda skattefördelar böra angivas. Sammanfattningsvis

kan konstateras, att svensk industri hittills icke i någon större utsträckning

funnit det nödvändigt att överflytta verksamhet till EEC-området.

Hänsyn torde emellertid böra tas till att de största dotterbolagen icke genomgående

behöver förses med kapital från Sverige och att flera sådana bolag finns

inom EEC än inom EFTA.

Huvudparten av investeringarna i U-ländema faller som ovan nämnts på ett

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

61

Tabell 2. Fördelning av investeringarna på verksamhetstyp och nytillskott

under respektive år

Mkr

1958

Antal Belopp

1959

Antal Belopp

1960

Antal Belopp

1961

Antal Belopp

Totalt ...................

170,8

356,61

288,3

31,5#

försäljningsbolag ........

18,2

23,6

39,8

19,5

Övriga .................

152,6

333,01

248,5

326,0

därav nya under året ....

HO

30,7

145

139,9

168

100,2

170

105,1

försäljningsbolag ........

100

10,7

90

8,0

107

16,8

81

10,8

Övriga .................

40

20,0

55

131,9

61

83,4

89

94,3

Härav:

EFTA ...................

18,7

32,0

U,5

53,9

försäljningsbolag ........

5,1

5,6

11,2

8,9

Övriga .................

13,6

26,4

33,3

45,0

därav nya under året ....

59

9,7

65

8,4

81

14,2

70

21,7

försäljningsbolag ........

45

2,7

47

1,9

55

7,3

36

5,5

Övriga .................

14

7,0

18

6,5

26

6,9

34

16,2

EEC ....................

m

162#''

65J.

781

försäljningsbolag ........

2,9

9,0

17,5

5,6

Övriga .................

37,2

153.21

47,6

72,8

därav nya under året ....

39

6,6

39

19,6

40

19,9

51

23,6

försäljningsbolag ........

28

1,6

22

4,5

27

7,6

26

1,7

Övriga .................

11

5,0

17

15,1

13

12,3

25

21,9

Nordamerika .............

181

62,7

9,0

12,0

försäljningsbolag ........

5,7

1,6

7,6

2,2

Övriga .................

12,7

61,1

1,4

9,8

därav nya under året ....

15

4,4

11

45,5

13

1,6

9

1,7

försäljningsbolag ........

15

4,4

7

0,3

10

1,0

7

1,6

Övriga .................

—

—

4

45,2

3

0,6

2

0,1

U-länder .................

881

91,8

119,8

183#

försäljningsbolag ........

2,7

5,7

3,1

2,8

Övriga .................

85,4

86,1

146,7

180,4

därav nya under året ....

17

8,5

20

61,0

25

46,0

29

44,6

försäljningsbolag ........

4

0,5

5

1,0

7

0,5

7

1,7

Övriga .................

13

8,0

15

60,0

18

45,5

22

42,9

1 Jfr tabell 1.

fåtal enskilda länder. Karakteristiskt för dessa investeringar är även att ett

fåtal stora investeringar dominerar. Totalt uppgår nyinvesteringarna för produktionsbolag

i denna ländergrupp under åren 1958—61 till 156 mkr och härav

hänför sig 130 mkr till 12 investeringar. Om man härvid medräknar den största

av alla investeringarna, nämligen Lamcoprojektet i Liberia, vars svenska andel

huvudsakligen finansierats under dessa år, framträder de stora investeringarnas

dominans ännu mer.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1962

Tabell 3. Tillstånd till investeringar i Sverige

Mkr

EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

1960

1961

Totalt ....................

...... m,s

166,J,

Härav: EFTA ...........

...... 91,2

49,4

EEC .............

...... 9,9

48,5

Nordamerika ......

...... 33,0

68,0

De direkta investeringarna i Sverige från utlandets sida har enligt meddelade

tillstånd uppgått till 166,4 mkr. Den närmare fördelningen härav på de områden,

varifrån investeringarna skett, framgår av tabell 3 ovan, vari även medtagits

motsvarande siffror för 1960. Försäljningsbolagen intar här en mer framträdande

ställning än vid de utgående investeringarna. För 1961 är relationen

72 mkr för försäljningsbolag mot 95 mkr för produktionsbolag. Av det senare

beloppet hänför sig 22 mkr, 42 mkr och 31 mkr till EFTA, EEC resp. Nordamerika.

Nyinvesteringarna i produktionsbolag utgör 12 mkr, 17 mkr resp. 26

mkr med ett totalt belopp av 55 mkr. Flertalet härav är relativt små; endast ett

fåtal större kan noteras, av vilka under året två tillsammans svarar för ca

30 mkr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.