Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

1962-01-17 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1962:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1961 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1962

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Schmidt, Aspling,

Nils Theodor Larsson, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Gorthon;

från andra kammaren: herrar Sköldin och Boija, fru Renström-Ingenäs,

herrar Hansson i Önnarp, Bengtsson i Landskrona, Berglund, Lindahl och

Nordgren. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 saml. Nr 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

n>-‘.

<'' 1/

\ \W . .r.\AViivvi‘v- ■

1 '' ? ni

;• : 1*; j,‘. : ;.ou?. ,i 1:: il

;■• i.-[''Asin:[ J‘} u\\"W.

* tmk ’ / v Ut: > -tifi.

• 1 r; ul Hot ,?•’i''j/*•£• :.«ji i p-!}i

«• ■'' i*u;''

JCi • rij»j,»r.. i t u*K*Uv/*.‘*dvi

Ä
-

VKi»a''t; ... I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

3

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1961 års riksdag avgavs.

Vid årsskiftet 1961/1962 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret

1960/61, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.

Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken;

i det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets

rörelse under senare halvåret 1961.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan

av riksstaten uppgick under andra halvåret 1961 till 1 121 mkr. För täckande

härav överlämnade riksgäldskontoret 1 120 mkr i kassaförstärkningar till

statsverket. Riksgäldskontorets nettoutgifter för kapitalbudgeten utgjorde

856 mkr och för rörliga krediter 44 mkr. Det totala statliga utgiftsöverskottet

under andra halvåret 1961 uppgick till 1 995 mkr.

Dessa utgifter finansierades helt genom upplåning. Statsskulden steg under

andra halvåret med 2 001 mkr till 22 412 mkr den 31 december 1961.

Under andra halvåret 1961 emitterade riksgäldskontoret ett sparobligationslån,

Spar 61, utformat på samma sätt som Spar 60 och med i stort sett

lika lånevillkor bortsett från att alla tidsangivelser förskjutits med ett år.

Sammanlagt tecknades å Spar 61 ca 68 mkr, varav 4 mkr inflöt till riksgäldskontoret

före utgången av december 1961. Upplåningen i övrigt skedde

huvudsakligen dels mot skattkammarväxlar, 1 681 mkr, dels genom dagslån

hos postbanken med 610 mkr och hos affärsbankerna med 50 mkr. Under

halvåret inlöstes 1957 års 5 % lån av den 15/9 med 350 mkr.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1961 framgår av det såsom

bilaga 1 till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande

de förändringar av riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som

ägt rum under andra halvåret 1961. I bilaga 3 lämnas en sammanställning

av statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under kalenderåren 1959

—1961 med beloppen fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1961.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden

1 juli—31 december 1961

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1961

(netto i mkr) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte

för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1960.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Kassaförstärkning åt statsverket..

1/7—31/12 1961

Utgifter Inkomster

........ 1 120 —

1/7—31/12 1960

Utgifter Inkomster

1445 —

Kapitalbudgeten................

_

662

_

Rörliga krediter ................

_

12

_

Övriga konton..................

26

_

9

Upplåning......................

2 001

_

2110

Kassaförändring (ökning)........

........ 7

—

—

—

Summa 2 027

2 027

2119

2119

Kassaförstärkning åt statsverket

Riksgäldskontorets fordran hos statsverket för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 30 juni 1961 525 mkr. Den 31 december 1961 hade statsverkets

ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 1 120 mkr och utgjorde

sålunda 1 645 mkr, vilket innebär en minskning under år 1961 med 2 015

mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena

för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1961 fördelar sig på följande

sätt:

Nettoutgifter:

Televerkets fond ...............

Statens järnvägars fond ........

Statens vattenfallsverks fond____

Luftfartsfonden................

Statens allmänna fastighetsfond .

Försvarets fonder..............

Statens utlåningsfonder.........

Fonden för låneunderstöd......

Fonden för statens aktier ......

Fonden för förlag till statsverket

Övriga ........................

Nettoinkomster:

Fonden för kreditgivning till utlandet......

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

Netto 856

I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår nyinvesteringar i lånefonden

för bostadsbyggande med 383 mkr. Under fonden för låneunderstöd

redovisas bl. a. räntefria lån till bostadsbyggande med 27 mkr, lån till ASSI,

Atomenergi och ABA med sammanlagt 63 mkr, samt återbetalning med 25

mkr av till LKAB tidigare utlämnat lån å 100 mkr. Det under fonden för

statens aktier redovisade beloppet utgöres av medel för inlösen av aktier i

LKAB med 160 mkr och för teckning av aktier i ABA med 34 mkr.

Mkr

20

31

160

8

8

8

368

63

194

6

1 867

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

5

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för

dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,

som den 30 juni 1961 utgjorde 668,35 mkr, ökades under andra halvåret

1961 med 44,13 mkr till 712,48 mkr på sätt framgår av följande sammanställning.

Myndighet

Telestyrelsen ..............

Järnvägsstyrelsen..........

Vattenfallsstyrelsen........

Domänstyrelsen...........

Luftfartsstyrelsen..........

Statens reproduktionsanstalt

Försvarets fabriksstyrelse ..

Karlskronavarvet AB......

Marinverkstäderna i

Stockholm..............

Riksnämnden (Överstyrelsen)

för ekonomisk försvarsberedskap

................

Svenska Tobaks AB........

AB Vin- och spritcentralen

Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening......

Norrbottens järnverk AB ..

Kungl. Maj:t..............

Summa

Med-

Räntefot

Ute-

given

fr. o. m.

stående

högsta

UU 1960

belopp

kredit

%

den 80/e

mkr

1961

mkr

55,0

51/,

—

150,0

>

—

100,0

>

70,00

80,0

>

13,00

3,0

>

—

0,7

>

0,35

15,0

>

—

8,0

■—

5,0

>

—

1 740,0

>

500,00

10,0

>

—

10,0

>

—

*190,0

61/,

85,00

75,0

>

—

* 5,0

—

—

1446,7

668,35

V"—s1/1*

1961

Ute-

Utbe-

Återbe-

stående

talda

talda

belopp

belopp

mkr

belopp

mkr

den Sl/u

1961

mkr

_

—

_

10,00

10,00

—

50,00

30,00

90,00

9,00

22,00

—

—

—

—

0,23

0,10

0,48

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

500,00

—

—

—

—

—

—

13,00

___

98,00

28,00

4,00

24,00

—

—

—

110,23

66,10

712,48

’■2 Kungl. Maj:t har medgivit, att krediten må disponeras intill resp. 540 och 140 mkr.

* För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46).

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1961

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens

sammansättning under andra halvåret 1961.

Räntelöpande obligationslån ..............

30/6 1961

Mkr

12 678

31/12 1961

Mkr

12 328

Förändring

Mkr

— 350

Premieobligationslån......................

Statsskuldförbindelser ....................

2 203

1 207

2 203

1 334

+

127

Sparobligationer (äldre emissioner)..........

7

5

—

2

Sparobligationer av år 1960 och 1961 (Spar

60 och 61) ............................

151

162

+

11

Marshall-lånet............................

85

83

—

2

Av staten övertagna lån..................

16

14

—

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

30/6 1961 31/12 1961 Förändring

Mkr

Mkr

Mkr

Prisutjämningsavgifter vid export av träva- ror m. m.............................

175

174

1

Lån hos statsinstitutioner och fonder

m. m.

784

658

—

127

Kortfristig upplåning hos banker ...,

59

719

+

660

Tillfälliga depositioner..............

—

5

+

5

Skattkammarväxlar ................

3 045

4 726

+

1 681

Summa

20 411

22 412

+

2 001

Därav:

Fonderad statsskuld................

15 575

15 579

+

4

Tillfällig statsskuld ................

4 836

6 833

+

1 997

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1961

framgår av följande redogörelser.

Räntelöpande obligationslån

1957 års 5 % lån av 15/9 å 350 000 000 kr inlöstes på förfallodagen den

15/9 1961.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser utgjorde

den 30 juni 1961 1 206,6 mkr. Efter överenskommelse med postbanken, överfördes

per den 31 december 1961 postgirokontorets och postsparbankens

återstående depositioner i riksgäldskontoret till statsskuldförbindelser å motsvarande

belopp och med oförändrade räntesatser och förfallodagar enligt

nedanstående.

Postsparbanken 22 mkr å 4,5 % per 1/10 1967

15 » » 3,5 % »> [30/4 1969

20_»_ »> 3,5 % »> 31/3 1970

57 mkr

Postgirokontoret 30 mkr å 4,5 % per 31/1 1966

20 » » 3,5 % » 28/2 1969

20_»_ » 3,5 % » 15/2 1970

70 mkr

Skulden mot statsskuldförbindelser ökade således under andra halvåret

1961 med 127,0 mkr till 1 333,6 mkr den 31 december 1961.

Sparobligationer av år 1960 och 1961 (SPAR 60 och SPAR 61)

SPAR 60

Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år 1960

uppgick den 30 juni 1961 till 151 029 300 kr. Beloppet har under andra

halvåret 1961 minskat genom att obligationer för 508 800 kr har inlösts. Å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962 7

andra sidan har skulden ökat med kr 7 149 723: 75, motsvarande ett års

upplupen ränta ä 4,75 % å den 1 december 1961 utelöpande kapitalbelopp

(150 520 500), till kr 157 670 223: 75 den 31 december 1961.

SPAR 61

Det under hösten 1960 emitterade sparobligationslånet, SPAR 60, (se redogörelse

i riksgäldskontorets årsbok s. 22), avsett att popularisera det enskilda

obligationssparandet, resulterade i att över 55 000 köpare tecknade

sammanlagt ca 152 mkr. Med hänvisning till det goda resultat, som uppnåddes

med SPAR 60-emissionen, och då de skäl, som föranledde SPAR 60, fortfarande

var aktuella, beslöt fullmäktige den 15 november 1961 att under

tiden 16 november—15 december 1961 emittera ett nytt sparobligationslån

benämnt SPAR 61, utformat på samma sätt som SPAR 60 och med i

stort sett lika lånevillkor bortsett från att alla tidsangivelser förskjutits med

ett år. Obligationerna är således daterade den 1 december 1961 och förfaller

den 1 juni 1969 (7 1/2 år), då inlösen sker med ett belopp motsvarande

150 % av inköpsvärdet, innebärande en genomsnittlig förräntning av 5,55 %.

Förräntnings- och inlösningsvillkoren är också i övrigt desamma som för

SPAR 60, liksom bestämmelserna om överlåtelse m. m., om inskrivning i

statsskuldboken och om beskattning. Likvid för tecknade obligationer skall

erläggas senast den 28 februari 1962. Vid likvid under december 1961 erlades

inköpsvärdet. Vid likvid under januari 1962 erlägges upplupen ränta med

50 öre per 100 kr, och vid likvid under februari 1962 med 1 kr per 100 kr.

Försäljningen av SPAR 61 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos riksbanken,

postanstalter, affärsbanker, sparbanker och jordbrukskassor. Försäljningsprovision

till de medverkande bankerna m. fl. utgick med 0,2 %

av beloppet för försålda och likviderade obligationer (inköpsvärde) jämte

1: 75 kr för varje utfärdad obligation. Liksom för SPAR 60 utgår provision

vid förtidsinlösen med 1 kr för varje obligation och vid inlösen från och med

förfallodagen den 1 juni 1969 med 25 öre för obligation.

På lånet har enligt preliminära uppgifter tecknats sammanlagt 67,9 mkr,

fördelat på de olika teckningsställena på följande sätt:

Riksgäldskontoret ............................................

Riksbanken..................................................

Postbanken................................................

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB och Jordbrukets Bank)

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB......................

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank........................

Totalt

Antal

Mkr

tecknare

st.

300

0,8

178

0,5

9 704

17,0

9 346

22,5

9 695

25,3

795

1,7

30 018

67,9

Tecknade belopp samt antalet tecknare i förhållande till teckningsbeloppets

storlek fördelar sig på följande sätt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Teckningsbelopp

100 kronor ...

200 t. o. m. 500 » ____

Antal teck- nare st.

........... 6 281

Tecknat be- lopp mkr.

0,4

2,6

7,9

28,8

28,1

67,9

600 » 1000

» . . . .

........... 7 921

1100 » 5 000

* . . . .

........... 9 Ö47

över 5 000

* . . . .

........... 2 397

Totalt 30018

Medelbeloppet per teckning utgör 2 261 kr.

Emissionen stöddes av en omfattande propaganda, bl. a. genom en intensiv

annonskampanj i tidningspressen och genom olika former av affischering

samt genom spridande (bl. a. till samtliga tecknare av SPAR 60) av en

broschyr, som presenterade lånet och informerade om lånevillkoren. Genom

skattemyndigheternas försorg bilades ett reklamblad för SPAR 61 de slutskattesedlar

för år 1960, som under november och fram till 15 december 1961

tillställdes sådana skattskyldiga som erhöll återbetalning av överskjutande

preliminär skatt.

Emissionskostnaderna uppgick till ca 770 000 kr, varav reklamkostnaderna

utgjorde ca 740 000 kr och kostnaderna för tryckning av obligationer och

teckningsanmälningar ca 30 000 kr. Av reklamkostnaderna hänförde sig ca

510 000 kr till annonsering.

Under december 1961 inflöt till riksgäldskontoret likvid för tecknade

sparobligationer av år 1961 med 4 229 000 kr, utgörande till största delen

redovisning av under november 1961 likviderade obligationer. Återstoden av

det försålda beloppet skall av försäljningsställena inbetalas under januari—

mars 1962.

Den 31 december 1961 redovisas som statsskuld sparobligationer

1960 och 1961 å sammanlagt kr 161 899 223: 75.

av år

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Den del av statsskulden, som] redovisas under ovanstående

lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1961....................

Under andra halvåret 1961 ökade denna skuld genom följande

inlåning:

Statens pensionsanstalt...........................

Exportkreditfonden ............................

Å andra sidan minskade skulden enligt följande:

Återbetalning av lån från norrländska skogsfonden........

Utbetalning till järnvägsstyrelsen enl. kungl. brev av den 8/12

1961 av behållningen å Bergsjö bredspårsfond, vilken härmed

upphört ..............................

Överföring till statsskuldsförbindelser av postbankens återstående

depositioner (se sid 6)

Postsparbanken.................................

Postgirokontoret...............................

Skulden utgjorde den 31 december 1961..............

Mkr

784,3

0,2

1.1 + 1,3

0,4

0,5

57.0

70.0 - 127,9

657,7

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

9

Kortfristig upplåning hos banker

Riksgäldskontorets dagslån hos affärsbanker och postbanken under andra

halvåret 1961 framgår av följande sammanställning.

Månad

Upptagna lån

Återbetalda lån

Nettoförändring

Utestående lån vid

1961

räntefot

mkr

under månaden

slutet av månaden

%

mkr

mkr

mkr

Juni 30........

59

Juli ..........

.... 2-6

8100

8 072

+ 28

87

Augusti........

.... 2-6

2 461

2 298

+ 163

250

September ....

.... 1—6

3 716

3836

— 120

130

Oktober ......

.... 2,5—6

2 615

2 473

+ 142

272

November ....

.... 1—6

3 596

3 823

— 227

45

December......

.... 2—6

3 795

3121

+ 674

719

Summa

24283

23623

+ 660

Tillfälliga depositioner

Riksgäldskontoret har under andra halvåret 1961 vid flera tillfällen upptagit

kortfristiga lån på marknaden utanför banksystemet till räntor mellan

2 3/4 och 6 % och löptider varierande mellan avista och 165 dagar. Sammanlagt

uppgick denna upplåning under halvåret till 178,0 mkr varav 5,4

mkr utestod den 31 december 1961.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1961

sammanlagt 3 045,45 mkr och ökade under andra halvåret 1961 med 1 680,81

mkr till 4 726,26 mkr.

Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1961

på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedan

lämnade sammanställning.

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1961 den 31 december 1961

Förfallo-

Diskonto

Mkr

Förfallo-

Diskonto

Mkr

tid

%

tid

%

riksbanken

riksbanken

1/7 1961...........

4

1925,00

5/1 1962...........

5—6

2 180,00

7/7 1961...........

5—6

1 025,00

1/7 1962...........

4

1 925.00

marknaden

marknaden

Juli 1961...........

4,5—5

1 26,40

Januari 1962.......

4—5

a 10,24

Augusti 1961.......

5

2,80

Februari 1962 .....

4,5—5

208,17

September 1961 .. .

5

9,33

Mars 1962 .........

4—5

173,41

Oktober 1961.......

5

22,60

April 1962 .........

4,75—5

72,79

November 1961.....

5

14,77

Maj 1962...........

5—5,25

122,12

December 1961.....

5

9,44

Juni 1962 .........

5

2,86

Januari 1962.......

5

7,06

Juli 1962...........

5—5,25

1,06

Februari 1962 .....

5

0,10

Augusti 1962.......

5—5,25

16,43

Mars 1962 .........

5

0.05

September 1962 ...

5—5,25

2.70

April 1962 .........

5

2,24

Oktober 1962 .....

5

2,60

Maj 1962 .........

5

0,66

November 1962.....

5—5,25

8,88

Summa

3 045,45

Summa

4 726,26

1 Inkl. 0,01 mkr per 18/5 1961.

2 Inkl. 2,62 mkr per 31/12 1961.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje

månad under andra halvåret 1961 (i mkr):

Månad

Marknaden

Riks-

Total Ulelö-

Därav

Emitte-

In-

Netto

b a n-

nettoför- pande

Marknaden

- öv-

Riks-

rade

lösta

ken

ändring belopp

Affärs- Post

banker- ban-

banken

riga

1961

na ken

Juni 30..

—

—

—

—

— 3 045,45

5 105

90,45

2 845

Juli......

33,01

26,39

+ 6,62

- 25

- 18,38 3 027,07

— 120

102,07

*2 805

Augusti ..

203,74

1,08

+ 202,66

+ 85

+ 287,66 3 314,73

200 —

104,73

>3010

September

105,65

40,12

+ 65,53

- 185

- 119,47 3 195,26

255 —

115,26

2 825

Oktober..

52,16

3,16

+ 49,00

+ 750

+ 799,00 3994,26

305 —

114,26

3 575

November

240,68

237,36

+ 3,32

- 350

- 346,68 3 647,58

380 —

62,58

*3 205

December

213,77

15,09

+ 198,68

+ 880

+ 1078,68 4 726,26

560 —

61,26

l4 105

Summa

849,01

323,20

+525,81

+1155

+1 680,81

1 Efter vissa marknadstransaktioner.

I juni 1960 försökte riksgäldskontoret aktivera marknaden för skattkammarväxlar

utanför det egentliga affärsbanksystemet (se årsboken 1959/60,

s. 33). Denna strävan fullföljdes såväl under budgetåret 1960/61 (se årsboken

1960/61 s. 34) som under den gångna delen av löpande budgetår. Försäljningen,

som har skett i perioder om halva månader har vid skilda tillfällen

understötts genom annonsering i dagspressen och i finansiell och

kommunal fackpress samt genom utsändandet av prospekt direkt till kommuner

och större företag m. fl.

Försäljningen av skattkammarväxlar i marknaden under tiden 1/7 1960

—31/12 1961 fördelar sig halvårsvis enligt följande sammanställning:

Banker

mkr

1/7—31/12 1960.................. 61,20

1/1—30/6 1961 .................. 322,20

1/7—31/12 1961.................. 740,00

Summa 1123,40

%

Övriga

mkr

%

Summa

mkr

%

43

80,75

57

141,95

100

78

90,74

22

412,94

100

87

109,01

13

849,01

100

80

280,50

20

1403,90

100

Löptiderna för under juli—december 1961 i marknaden försålda skattkammarväxlar

varierade mellan 1 och 12 månader.

Diskontot för de olika perioderna framgår av bilaga 2. Under tiden 1 juli

—29 augusti 1961 gällde sålunda 5 % för samtliga växlar. Fr. o. m. den 30

augusti differentierades diskontosatserna med hänsyn till löptiden. Således

såldes under tiden 30 augusti—31 oktober 3—4 månaders växlar till 4—4 1/2

% och 5—6 månaders till 4 1/2—5 %. Under första hälften av november

höjdes diskontot för 3—4 månaders växlar med 1/4 % medan 5 månaders

växlar sänktes med 1/4 %. En nedjustering med 1/4—1/2 % av 3—6 månaders

växlar ägde rum under senare delen av november.

För att tills vidare binda en del av de likvida medel, som tillfördes marknaden

i december 1961 höjde riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 december dis
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962 11

kontot för växlar med ca 5 månaders löptid med 1/4—3/4 % och för växlar

fr. o. m. ca 6 månaders löptid med 1/4 %. I mitten av december sänktes

diskontot för växlar på cirka 3 månader med 1/4—1/2 % medan diskontot

för övriga växlar blev oförändrat.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1961 belyses närmare av

sammanställningen å föregående sida, varav bl. a. framgår att affärsbankerna

har ökat sitt innehav för att möta den väntade mycket kraftiga

likviditetsåtstramningen under våren 1962. Deras innehav har under halvåret

ökat med 555 mkr till 560 mkr den 31 december 1961.

Köpare utanför banksystemet har under tiden juli—oktober ökat sitt innehav

i ganska jämn takt. Under november förföll dock relativt stora belopp

utan att motsvarande nyförsäljningar ägde rum, varför innehavet sjönk

med hälften från 114 mkr till 63 mkr. Under december minskade innehavet

ytterligare något och utestående belopp den 31 december 1961 blev 61 mkr

mot 76 mkr vid motsvarande tidpunkt föregående år.

Riksbankens växelinnehav visar ungefär samma utveckling som föregående

år, d. v. s. en kraftig uppgång under oktober och december. Vid slutet

av december 1961 uppgick det till 4 105 mkr. Diskontot å de till riksbanken

försålda skattkammarväxlarna har varit 4 %, 5 % och 6 %.

Svenska statens ansvarsförbindelser

Med stöd av 1960 års riksdags beslut (prop. nr 105, rskr. 211) anmälde

Sverige den 21 juni 1960 sin anslutning till Internationella utvecklingsfonden

(IDA). Den svenska andelen av fondens resurser uppgår till ca 52 198 000

kronor, som skall inbetalas under en tid av fem år med ca 12 006 000 kr

det första året och ca 10 048 000 kr de följande fyra åren. Riksdagen har å

kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd för budgetåren 1960/61 och

1961/62 anvisat investeringsanslag på resp. 12 006 000 kr och 10 048 000 kr.

På anmodan av Sveriges riksbank, som av riksdagen utsetts att sköta mellanhavandet

mellan svenska staten och IDA, utfärdade riksgäldskontoret -—- i enlighet med avtalen rörande IDA:s stadga — till utvecklingsfonden den

7 december 1960 och den 19 oktober 1961 räntefria skuldförbindelser å vardera

9 395 584 kronor, vilka är betalbara vid anfordran. Dessa skuldförbindelser

överlämnades till Sveriges riksbank för deposition för IDA:s räkning.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till de

olika lånens återstående löptid:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

31/12

Mkr

1960

Lån med en återstående löptid av

över 1 men

högst

5 år____

,.. 3 905

> 5 >

>

10 » ....

... 2 680

> 10 »

>

20 > ....

... 3817

> 20 år ..

Amorteringslån

Lån utan bestämd återbetalningstid 780

Summa 22 770

30/c 1961

31/12 1961

I %

Mkr

I *

Mkr

I %

29

4 207

21

6 265

28

17

3 415

17

3 387

15

12

3 097

15

3 094

14

17

3 887

19

4189

19

21

4 822

24

4 501

20

1

193

1

188

1

3

789

4

788

4

100

20411

100

22 412

100

Stockholm den 4 januari 1962

GÖSTA RENLUND

AXEL STRAND

BIRGER ANDERSSON

ERIK HAGBERG

TORSTEN FREDRIKSSON

GEORG RINGSTRÖM

Riksgäldsdirektör

WALD. SVENSSON

IVAR JOHANSSON

Torsten Bjerlöw

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

13

Bilaga 1

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

Tillgångar

1961

SO/6

1961

31/12

Förändr.

Riksgälds fonden

Uppköpta obligationer m. m................

i

1

Förskott och utlånta medel.................

12

10

— 2

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

668

712

+ 44

Vissa garantimedel.........................

3

3

—

Oreglerade anslagsmedel ....................

7

—

— 7

Fordran hos riksgäldskontorets kommissio- närer ...................................

23

14

— 9

Lån till vissa företag inom träindustrien.....

3

3

—

Kassaförstärkning åt statsverket.............

525

1 645

+ 1 120

Checkräkning hos riksbanken...............

8

15

+ 7

Postgirokonto nr 1015......................

5

0

— 5

1255

2 403

+ 1 148

Kapitalinvesteringar.........................

21 705

22 561

+ 856

Summa

22 960

24 964

+2 004

Skulder

Riksgälds fonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld ....

Tillfällig statsskuld......

,. 15 575

4 836

15 579

6 833

+ 4

+ 1 997

20 411 22 412 +2 001

17 10—7

19 30 + 11

1 1 —

1 1 —

39 42 +3

Tillgångar över skulder1

Statens eget kapital......................... 2 510 2 510 —

Summa 22 960 24 964 +2 004

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.

Förfallna obligationer......................

Förfallna kuponger m. m...................

Icke disponerade medel tillhöriga statens sekundärlånefond

för rederinäringen ............

Skattemedel................................

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i mark
(Växelinnehavaren

har rätt att få växeln inlöst inom en period av åtta dagar före och åtta

Försäljningsperiod

Förfallodag

1961

1962

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

jan

febr.

15

31

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

28

1961

1.7—15.7................

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

16.7—31.7................

--

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

1.8—15.8................

5

5

5

5

5

5

5

5

5

16.8—29.8................

—

—

—

—

—

—

5

5

5

5

5

5

5

5

30.8—15.9................

—

■-

•-

—

—

—

4

4

4

4

41/*

4Vj

5

5

16.9—30.9................

—

—

—

—

■-

—

•-

—

—

4

4

4 V,

4V,

41/*

1.10—15.10 ..............

4

4

4 V.

4*/i

41/2

16.10—31.10 ..............

•-

—

—

—

•-

—

■-

—

—

—

4

41/,

41/*

41/*

1.11—15.11 ..............

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

4»/.

43/«

16.11—30.11 ..............

4 V.

1.12—15.12 ..............

—

—

•-

—

—

•-

—

--

—

•-

—

—

—

—

16.12—31.12 ..............

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

15

Bilaga 2

nåden under andra halvåret 1961, i %

dagar efter förfallodagen)

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

15

31

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

30

15

31

15

30

15

31

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

—

--

5

5

5

5

5

5

5

5

--

—

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

b

—

—

•-

—

—

--

—

--

41/*

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

41/,

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

--

—

*-

--

—

--

41/,

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

•-

—

*-

—

—*

—

--

4s/i

43/4

43/4

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

—

—

—

41/,

4l/s

41/.

4l/2

41/.

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

—

—

—

41/,

4l/a

4*/s

43/,

51/.

5V4

51/..

5 V.

5V„

6V.

51/4

53/4

51/.

5V.

53/4

51/.

574

--

—

—

4

4Vi

41/*

43/„

5Vi

5>/4

51/4

51/1

53/i

&V4

5V<

5V4

5l/„

5*/4

6*/4

53/4

53/4

5*/4

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1962

Bilaga 3

Det statliga lånebehovet och dess täckning nnder kalenderåren 1959—1961, mkr

1959

1960

1961

l:a

2: a

Summa

l:a

2: a

Summa

1: a

2: a

Summa

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

året

året

året

året

året

året

Statens utgiftsöverskott

Statsverket1 ..................

-1438

1856

418

-1910

1437

-473

-3133

1121

-2 012

Riksgäldskontoret

Kapitalbudgeten............

734

815

1549

852

664

1516

737

849

1587

Rörliga krediter ............

26

- 70

- 44

31

12

43

27

44

71

Diverse ....................

- 8

6

- 2

4

- 11

- 7

9

- 19

- 11

=

- 686

2 607

1921

-1023

2102

1079

- 2 360

1995

- 365

Checkräkningsförändringar3 ....

8

- 8

0

- 3 89

8

— 381

2

6

7

Lånebehov (= statsskuld-

förändring) ................

- 678

2 599

1921

-1112

2110

998

-2 359

2 001

- 358

Statsupplåningens fördelning på

lånetyper (nom. belopp)

Statsobligationer

Långfristiga ................

- 52

452

400

1072

0

1072

98

—

98

Kortfristiga ................

1095

252

1347

- 286

- 54

-340

- 382

-350

- 732

Statsskuldförbindelser m. m.

Långfristiga ................

- 108

- 23

-131

- 121

54

- 67

- 46

4

- 42

Kortfristiga ................

1

11

12

3

1

4

3

1

4

Skattkammarväxlar, dagslån ..

-1614

1906

292

-1779

2108

329

- 2 032

2346

314

Summa (= statsskuldförändring)

- 678

2 599

1921

-1112

2110

998

- 2 359

2 001

- 358

Statsupplåningens placering1

Marknaden

Affärsbanker................

410

266

676

- 112

-535

-647

- 527

513

- 14

Postbanken ................

- 225

845

620

- 990

372

-618

- 395

464

69

Övriga ....................

- 163

391

228

652

521

1173

- 75

=

22

1502

1524

- 450

358

- 92

- 997

Riksbanken ..................

- 700

1097

397

- 662

1752

1090

-1361

Summa (= statsskuldförändring)

- 678

2 599

1921

-1112

2110

998

- 2 359

2 001

- 358

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.

3 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken.

3 Härav disponerade steriliseringsmedel 90 mkr.

1 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620038

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.