Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
1962-05-23 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1962:32, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
1
Nr 32
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln).
Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med
skrivelse den 23 november 1961 överlämnat beräkningar rörande de anslag
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1962/63. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats
specifikation, innefattande förslag till stater m. m.
Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.
Anslaget till reseersättningar till riksdagens ledamöter har med hänsyn
till belastningen uppräknats med 100 000 kr. till 1 600 000 kr.
Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 45 000 kr. till
1 575 000 kr. beroende på ökade trycknings- och bokbinderikostnader.
Under anslaget Utgivande av särskilda publikationer har beräknats kostnader
för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 35 000 kr. och
utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens 100- årsjubileum med samma belopp som innevarande budgetår, 40 000 kr. I förhållande
till beräkningarna för innevarande budgetår har anslaget minskat
med 268 000 kr., beroende främst på att en i innevarande års riksstat upptagen
anslagspost på 240 000 kr. för tryckning av Person- och sakregister
till riksdagens protokoll med bihang för åren 1951—1960 (10-årsregistret)
icke vidare upptagits då registret beräknas färdigställas under innevarande
budgetår.
Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till 75 000
kr., vilket belopp tillsammans med en den 31/10 1961 förefintlig anslagsbehållning
på cirka 136 000 kr. torde fram t. o. m. budgetåret 1962/63 täcka
såväl återstående tryckningskostnader och redaktionsarvoden för tidigare
protokollsband som kostnaderna för arbetet på de enligt riksdagens senaste
beslut (BoU uti. nr 25/1960) påbörjade protokollen.
Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp
av 1 000 kr.
Avlöningsanslagen till under huvudtiteln redovisade riksdagens verk har
beräknats efter nu utgående grundlöner, allt i överensstämmelse med därom
av civildepartementet den 3 maj 1961 lämnade allmänna direktiv. I anslutning
härtill har för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits
till 30 procent av grundlönekostnaderna och posten Kompensation för höjda
folkpensionsavgifter till 2 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 samt. Nr 32
2
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
och icke-ordinarie personal. Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande
grunder.
Anslaget till kostnader vid emission av statslån m. m. har beräknats till
1 330 000 kr. mot 1 123 000 kr. i innevarande års riksstat. ökningen, 207 000
kr., hänför sig helt till en beräknad ökning av kostnaderna för annonsering
m. in. med 250 000 kr. till 1 000 000 kr.
Övriga omkostnader för riksdagen, riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå
har med hänsyn till belastningen höjts med respektive 35 000 kr.,
60 000 kr. och 50 000 kr.
Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande bär
med hänsyn till beräknat ökat sparande höjts med 75 000 kr. till 825 000 kr.
I propositionen nr 160 år 1961 anmäldes för riksdagen att utredningen
för sparstimulerande åtgärder föreslagit införandet av ett allmänt lönsparande.
Premien för sparandet skall liksom vid ungdomens lönsparande utgöras
av deltagande i vinstutlottning. Med hänvisning till proposition nr
200 år 1961, vari bl. a. föreslås att handhavandet med vinstutlottningarna
uppdras åt riksgäldskontoret, har under fjortonde huvudtiteln för budgetåret
1962/63 upptagits ett förslagsanslag benämnt Vinstutlottning i samband
med allmänt lönsparande på 1 000 000 kr. avsett att täcka kostnaderna
för en ordinarie och en extra vinstutlottning.
Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
m. m. har med hänsyn till uttagsprocentens höjning från 4 procent till 5
procent höjts med 100 000 kr.
Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i
särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter in. fl., nämligen anslagen
till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen
och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition,
Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli.
De sistnämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.
Därjämte har styrelsen för riksdagsbiblioteket till utskottet inkommit
med en den 24 januari 1962 dagtecknad framställning angående löneställningen
för viss personal vid biblioteket.
För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning
till Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde böra beräknas til! 120 000 kr.
Riksgäldskontoret har med skrivelse den 3 maj 1962 till utskottet inkommit
med förnyad beräkning beträffande vissa av de under fjortonde huvudtiteln
upptagna anslagen innebärande höjningar av de av Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Avlönings- och pensionsanslagen
till riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,
justitie- och militieombudsmännen samt deras expeditioner, riksdagens
revisorer och deras kansli ävensom till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli har omräknats i enlighet med den preliminära förhandlingsöverenskominelsen
den 17 april 1962 mellan civildepartementet och
statstjänstemännens huvudorganisationer. Härjämte har anslaget till Arvoden
till riksdagens ledamöter beträffande arvodesdelen uppräknats med de
generella procenttilläggen.
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
3
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Under punkten
I har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagen:
Arvoden till Riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av
II 625 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 12 700 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 12 700 000 kr.
2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:
Reseersättningar till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.
3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagen: Avlöningar
till personal anvisa ett förslagsanslag av 1 770 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 920 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:
Avlöningar till personal ett förslagsanslag av
1 920 000 kr.
4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa
a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrgcket ett förslagsanslag
av 1 575 000 kr.;
b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer
ett reservationsanslag av 74 000 kr.;
c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
ett reservationsanslag av 75 000 kr.
5:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp. Under
punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/
4
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
63 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa
ett förslagsanslag av 110 000 kr.
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin framställning
till riksgäldsfullmäktige anfört bl. a. följande.
Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår, då den allmänna inlerparlamentariska
konferensen hållits i Bryssel, är 75 000 kronor. För närmast
föregående budgetår, då motsvarande konferens hölls i Tokyo var statsanslaget
105 000 kronor. Med hänsyn till att nästa interparlamentariska
konferens skall hållas i Buenos Aires, finner styrelsen ett statsanslag till
gruppen på 110 000 kronor erforderligt för budgetåret 1962/63.
Vid 1962 års allmänna interparlamentariska konferens i Buenos Aires
bör gruppen enligt styrelsens mening vara företrädd av sina båda medlemmar
av interparlamentariska unionens råd samt av sex särskilt utsedda
medlemmar av gruppen. Beräknas kostnaderna för varje svenskt ombud
vid konferensen, som kan väntas pågå nio till tio dagar, till 9 200 kronor bli
de totala kostnaderna för gruppens representation vid förevarande konferens
73 600 kronor.
Med hänsyn till att gruppens budget för innevarande budgetår innehåller
en utgiftspost för deltagande i ett nordiskt interparlamentariskt delegerademöte
och till att dylika möten numera endast hållas med vissa års mellanrum,
anser sig styrelsen sakna anledning att i nu förevarande budgetberäkning
upptaga någon motsvarande utgiftspost.
Då övriga utgiftsposter av styrelsen föreslås upptagna med oförändrade
belopp i förhållande till 1961/62 beräknas gruppens utgifter för budgetåret
1962/63 av styrelsen sammanfattningsvis sålunda:
deltagande i interparlamentariska unionens arbete:
konferens .......................................... 73 600
råds- och konmiissionssammanträden .................. 10 000 83 600
bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekreta
-
riat i Geneve .............................................. 12 350
bibliotek .................................................... 500
representation ............................................... 2 000
förvaltningskostnader ........................................ 10 000
extra utgifter................................................ 2 400
Summa kronor 110 850
Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgift cirka
760 kronor återstår ett belopp av omkring 110 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
ett förslagsanslag av 110 000 kr.
6:o) Riksdagen: Övriga omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkterna 8 och 9 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
5
a) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 550 000 kr.;
b) till Allmänt kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.
7:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 2 025 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 187 000 kr.
Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade
för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksgäldskontoret samt med biträdande av riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 187 000 kr.
8:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa
a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 1 330 000 kr.;
b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 275 000 kr.
9:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 907 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 982 000 kr.
Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade
för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,
m. m. för riksdagens ekonomibyrå samt med biträdande
av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens
ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av
982 000 kr.
10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkten 14 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens
ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av
425 000 kr.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
11 :o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 521 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 573 000 kronor.
I den nämnda, till riksgäldsfullmäktige ingivna, framställningen har styrelsen
för riksdagsbiblioteket anfört alt det ursprungliga anslagsäskandet
gentemot löpande budgetår, då anslaget utgör 388 000 kronor, innebär en
höjning med 133 000 kronor. Som motivering för höjningen anför styrelsen
följande.
I riksdagsbiblioteksutredningen av år 1954, vars betänkande avgavs 1956
och behandlades av riksdagen 1957, ifrågasattes en reduktion av bibliotekets
arbetskraft. Till indragning föreslogs en bibliotekariebefattning, vilken indragning
verkställdes omedelbart i samband med att en bibliotekarie sökte
och erhöll transport till annat bibliotek. Denna reducering av arbetsstyrkan
har inneburit ett väsentligt försvårande av låneexpeditionens arbete, då samtidigt
styrelsen ansåg det nödvändigt att utöka expeditionens öppethållande.
Den nämnda befattningshavarens arbete med förtecknandet av statliga utredningar,
som kommittén ansett böra fullföljas, måste avbrytas, ehuru
manuskriptet till första supplementet förelåg i det närmaste färdigt, och har
styrelsen icke funnit det möjligt att återupptaga detta viktiga och ofta efterlysta
arbete, då lämplig arbetskraft ej stått till bilds.
Kommittén ifrågasatte vidare, att vissa arbetsuppgifter skulle upphöra
eller ändras och med hänvisning härtill hänsköts till styrelsens prövning,
om ej ytterligare befattningar skulle kunna indragas, nämligen två amanuenstjänster
och en expeditionsvaktsbefattning. Med anledning härav anmodade
styrelsen överbibliotekarien att inkomma med utredningar på dessa
punkter. De begärda yttrandena, som gjort gällande, att de ifrågavarande
arbetsuppgifterna skulle bibehållas, godkändes av styrelsen, som beslöt, att
de skulle Inläggas resp. protokoll. De bifogas även här.
Styrelsen finner det likväl lämpligt, att de arbetsuppgifter, som gäller
katalogen och årsbibliografien samt nyförvärvsförteckningen, om möjligt
förenas hos en tjänsteman. Under denna förutsättning synes två amanuensbefattningar
kunna indragas vid inträffande vakans, därest förstärkning med
annan arbetskraft erhållcs. Detta torde dock få till följd, att en amanuens
icke kan avdelas för låneexpeditionen, vilket dock riksdagsbibliotekskommittén
ansåg erforderligt, och att arbetet med betänkandebibliografien ej
kan återupptagas. Icke heller blir det möjligt att uppdraga arkivvården till
en härför kvalificerad tjänsteman, vilket är ett länge närt önskemål. Någon
reduktion av låneexpeditionens öppethållande under sommaren torde också
hli nödvändig.
På förslag av författningsutredningen inrättades vid biblioteket 1955
en npplysningstjänst för riksdagens ledamöter. Beträffande denna verksamhet
konstaterade riksdagsbibliotekskommittén, att det icke vore möjligt
»att nu bedöma vilka krav på personal, som upplysningstjänsten i framtiden
kan komma att ställa. Om det framdeles, sedan ytterligare erfarenheter
vunnits rörande denna verksamhetsgren, skulle visa sig att densamma icke
kan bedrivas inom den för biblioteket beräknade personalramen, torde styrelsen
få upptaga frågan om erforderlig förstärkning till prövning och göra
de framställningar, som därvid kunna befinnas påkallade».
Upplysningstjänstens ianspråktagande har fortskridit i rask takt och
växer alltjämt. Det torde vara tillräckligt att hänvisa till följande siffror:
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
7
Totalantalet
Härav skriftligt
frågor
besvarade
1955
...... 81
40
1956
...... 95
59
1957
...... 152
36
1958
...... 237
68
1959
...... 303
99
1960
...... 412
174
1960
(-
—okt.) ......
...... 308
123
1961
(-
—okt.) ......
....... 427
209
Den utveckling, varom dessa siffror vittna, i förening med den även på
annat sätt ådagalagda uppskattningen från riksdagens ledamöter torde enligt
styrelsens uppfattning utgöra tillräckligt bevis för att författningsutredningens
initiativ 1955 tillmötesgått ett väsentligt behov för riksdagen. Upplysningstjänsten
har kommit för att stanna.
Det bär visat sig mycket svårt att bereda upplysningstjänsten lämpliga
lokaler inom bibliotekets knappa utrymme, vilket menligt inverkat på arbetet
i allmänhet. Upplysningstjänsten har för att kunna tillmötesgå riksdagsledamöternas
högeligen berättigade önskningar om snabb service medgivits
betydande utgifter för särskilt fotokopiering och telefon. Den kvalificerade"
bibliotekarie, som avdelats för upplysningstjänsten, har från och
med innevarande år måst helt befrias från övriga arbetsuppgifter, vilket i
förening med att två bibliotekarier för närvarande äro tjänstlediga för
upprätthållande av högre befattningar vid andra bibliotek innebär betydande
svårigheter. Upplysningstjänstens behov av skrivhjälp med bistånd
vid kollationering, motläsning o. s. v. har måst tillgodoses med bibliotekets
alltid otillräckliga biträdes- och t. o. m. assislentpersonal, vilkens speciella
rutin härunder ej kunnat påräknas för det egentliga biblioteksarbetet. Även
expeditionsvaktpersonalen har i ökande omfattning tagits i anspråk. Slutligen
innebär upplysningstjänstens krav på snabbkatalogisering, snabbindning,
ev. krav på att böcker till bindning omedelbart återlämnas, på boklån
och litteraturanskaffning, varigenom alla tjänstemän mer eller mindre direkt
beröras, en belastning för bibliotekets verksamhet över huvud. En följd av nu
nämnda förhållanden är att en betydande balans uppstått i biblioteksarbetet,
vilket i sin tur försvårat låneexpeditionens och även upplysningstjänstens
arbete.
Genom beslut av 1960 års riksdag har biblioteket fått registret till riksdagstrycket
som en ny arbetsuppgift, vilket också måste beaktas, då styrelsen
nu går att anmäla det ökade behovet av arbetskraft.
1. Inrättande av två förste biblioteksassistentbefattningar i lönegrad Ae
17, av vilka den ena ersätter den nuvarande assistentbefattningen i Ae 11.
Befattningarna avse närmast katalogen och accessionen och torde i princip
böra kräva akademisk examen.
2. Den 1959 nyinrättade assistentbefattningen på halvtid i lönegrad Ae
11 och närmast avsedd för bindningen och som överbibliotekariens sekreterare
ändras till en heltidstjänst.
3. Biblioteksbiträdesbefattningen på halvtid i lönegrad Ae 7 och närmast
avsedd för skrivarbete i den inre tjänsten ändras till en heltidstjänst.
4. För den yttre tjänsten inrättas en biblioteksbiträdesbefattning i lönegrad
Ae 7.
5. För riksdagstryckets register inrättas en biblioteksassistentbefattning
i lönegrad Ac 11, som även avses som hjälp för upplysningstjänsten.
8
Bankontskottets utlåtande nr 32 år 1962
6. Som skrivhjälp för upplysningstjänsten inrättas en biblioteksbiträdesbefattning
i lönegrad Ae 7.
7. Assistenten i upplysningstjänsten, vars anställningstid hittills i princip
varit begränsad till vårsessionen, ersättes med hänsyn till registerarbetet
av en helårsanställd amanuens i reglerad befordringsgång. De speciella arbetsuppgifterna
kräva enligt styrelsens mening, alt de kompetenskrav, som
gällande reglemente uppställer för vinnande av anställning som amanuens
vid biblioteket, ej i detta fall äro erforderliga. Med hänsyn till önskvärdheten,
att liggaren till riksdagstrycket bör vara färdigställd så snart som
möjligt efter vårsessionens slut och sakregistret senast före höstsessionens
början, bör arbetet på vårsessionens register påbörjas omedelbart i januari,
varför styrelsen förutsätter, att en extra assistent får anställas under vårsessionen
vid behov, liksom extra arbetskraft vid de ofrånkomliga topparna
i fråga om motläsning och korrekturgranskning.
8. Som chef för upplysningstjänsten har under senare år fungerat en
bibliotekarie i lönegrad Ao 23. Denna tjänsteman har under innevarande år
måst befrias från sitt ordinarie biblioteksarbete, då upplysningstjänstens
omfattning vuxit och samtidigt erhållit större spridning utanför sessionstid,
vartill medverkan i och kontroll av arbetet med riksdagsregistret kommit.
Det synes styrelsen ofrånkomligt, att föreståndaren för denna viktiga verksamhet
kan beredas en mera tillfredsställande löneplacering, varför styrelsen
föreslår inrättandet av en extra förste bibliotekariebefattning i lönegrad
Af 26, varvid styrelsen förutsätter, att tills vidare ingen ändring av gällande
reglemente, där »förste bibliotekarien» betecknas som chefens ställföreträdare,
behöver ske.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har vidare i skrivelse till bankoutskottet
den 24 januari 1962 föreslagit att expeditionsförmansbefattningen och en
expeditionsvaktbefattning vid biblioteket från och med den 1 juli 1962 placeras
i lönegrad Ao 10 respektive Ao 9. Som stöd för sitt förslag åberopar
styrelsen att liknande tjänster vid Uppsala universitetsbibliotek i årets statsverksproposition
föreslås uppflyttade på motsvarande sätt.
Över berörda framställningar från styrelsen för riksdagsbiblioteket har utskottet
inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens verk och från
riksdagens delegerade.
Lönenämnden har beträffande den föreslagna tjänsten som extra förste
bibliotekarie i lönegrad Af 26 icke funnit skäl tillstyrka högre placering än
lönegrad Ag 24. Huruvida de två tjänsterna som förste biblioteksassistent i
Ae 17 böra inrättas undandrar sig, enligt lönenämndens uttalande, dess bedömning.
Mot den föreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke
haft något att erinra. Lönenämnden har icke funnit skäl tillstyrka lönegradsuppflyttning
av tjänsterna som expeditionsförman Ao 9 och expeditionsvakt
Ao 7. Lönenämnden har slutligen icke funnit anledning till erinran mot
övriga i styrelsens framställningar yrkade lönegradsuppflyttningar och
tjänsteändringar.
Mot lönenämndens beslut har reservation anförts av ledamoten Huglow
som ansett, att lönenämnden bort tillstyrka bifall till förslaget att uppflytta
tjänsterna som expeditionsförman Ao 9 och expeditionsvakt Ao 7.
Delegerade för riksdagens verk framhåller bl. a. att den ökning av riksdagsblibliotekets
personal som skett under senare år huvudsakligen samman
-
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
9
hänger därmed att riksdagsbibliotekets upplysningstjänst väsentligt ökat och
att biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet för det årliga registret till
riksdagstrycket. Delegerade anför vidare följande.
Av de nya eller ändrade tjänster, som omfattas av biblioteksstyrelsens förslag,
avses" förste bibliotekarien i Ag 26 samt en amanuens, en assistent i Ae
It samt ett biträde för dessa uppgifter. Enligt vad överbibliotekarien upplyst
äro för närvarande 5 1/4 tjänstemän sysselsatta med ifrågavarande verksamhet
eller, om vaktpersonalen medräknas, 6 personer. Delegerade vilja i
anledning härav erinra om att den förut omnämnda kommittén diskuterat
frågan om upplysningstjänsten och dess möjligheter till vidare utveckling
från den blygsamma omfattning den hade då kommittén avgav sitt betänkande.
Kommittén ansåg att verksamheten borde fortgå tills vidare, men fann
då ej tiden vara mogen att föreslå, att upplysningstjänsten skulle infogas i
bibliotekets ordinarie organisation. (Jfr BoU:s uti. 1957:35, s. 38 och 39.)
Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande.
Delegerade sakna möjligheter att bedöma huru upplysningsverksamheten
bör vara organiserad. Att verksamheten måste anses vara till nytta för riksdagens
ledamöter torde emellertid vara påtagligt. Det vill också synas som
om den lämpligast bör vara anknuten till riksdagsbiblioteket och ingå i dess
organisation, en fråga som det dock icke torde ankomma på delegerade att
bedöma. Enligt delegerades mening skulle det ha varit önskvärt att frågan
angående upplysningstjänstens uppgifter och organisation blivit mera ingående
utredd, innan frågan aktualiserats om vilken personal som man bör
räkna med för verksamheten. Av det anförda följer, att det icke är möjligt
för delegerade att närmare uttala sig om huruvida den personalförstärkning,
som bibliotekets styrelse begärt för här avsedda verksamhet, är behövlig.
Delegerade vilja emellertid instämma med lönenämnden för riksdagens verk
i dess avstyrkande för närvarande av högre lönegradsplacering av den bibliotekarie,
som fungerar som chef för upplysningsverksamheten, än i Ag 24,
därvid tjänstebenämningen bibliotekarie torde böra bibehållas. Med den mera
definitiva löneplaceringen av denna tjänst, liksom av vissa andra tjänster
som avses för upplysningsverksamheten, torde lämpligen böra anstå till dess
att det slutligt utretts, huru verksamheten bör bedrivas och vara organiserad.
I likhet med lönenämnden sakna delegerade också förutsättningar för att
ta ställning till behovet av de två tjänsterna som förste biblioteksassistent
i Ae 17, men ha i och för sig icke anledning att ifrågasätta lönegradsplaceringen.
Det vill emellertid synas som om en högre löneställning ej bör beredas
förste assistenterna än som skulle tillkommit dem om de anställts som
amanuenser i reglerad befordringsgång.
Biblioteksstyrelsens förslag beträffande löneställnningen för övriga biblioteksassistenter
samt för biträdespersonalen har icke givit delegerade skäl till
erinran, därvid delegerade vilja framhålla att delegerade sakna möjlighet att
även beträffande dessa tjänster bedöma det aktuella och framtida behovet.
De föreslagna lönegradsuppflyttningarna för tjänsterna som expeditionsförman
i Ao 9 och som expeditionsvakt i Ao 7 kunna delegerade i likhet med
lönenämnden icke för närvarande tillstyrka.
I två inom riksdagen väckta, likalydandc motioner, nr 161 i första kammaren
av herr Kaijser in. fl. och nr 205 i andra kammaren av licrr Wildund
in. fl. bär föreslagits, att riksdagen måtte besluta att den personalförstärkning
av riksdagens upplysningstjänst som föreslagits i motionerna måtte vidtagas
samt att åt utskottet uppdraga dels
lj liihang Ull riksdagens protokoll 1902. S samt. Xr 32
10
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
att efter samråd med vederbörande organ utarbeta de för denna personalförstärkning
nödvändiga justeringarna i riksdagsbibliotekets personalstat,
dels
att föreslå den mot dessa personalförstärkningar svarande uppräkningar
av anslagsposten under punkt 15 i bil. 16 till årets statsverksproposition:
Riksdagsbiblioteket: Avlöningar.
Den personalförstärkning av riksdagens upplysningstjänst som föreslås i
motionerna innebär att den assistent som tjänstgör i upplysningstjänsten
placeras som extra tjänsteman i lägst 21 lönegraden, varvid tjänstetiteln
skulle bli sekreterare. Vidare föreslås att biblioteksstyrelsen skulle bemyndigas
att anställa så många korttidsanställda assistenter som arbetet vid
varje tidpunkt kräver.
Beträffande motiveringen för motionärernas förslag hänvisas till motionen
II: 205.
Över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket,
som anfört följande.
Styrelsen vill först bekräfta motionens förmodan om ökningen av verksamheten
i upplysningstjänsten under innevarande år. Under januari och
februari månader har 273 frågor ställts till upplysningstjänsten mot 136
under motsvarande tid föregående år.
Styrelsen måste helt instämma i motionens påpekande, att styrelsens anslagsäskanden
till innevarande riksdag äro otillräckliga. Dessa äskanden
äro utarbetade i oktober och beslutade den 15 november 1961, varvid icke
tillbörlig hänsyn kunde tagas till utvecklingen under sistlidna höstsession.
Styrelsen får varmt tillstyrka förslaget om en förbättrad löneställning för
den helårsanställda assistenten i upplysningstjänsten. Det är otvivelaktigt,
som det framhålles i motionen, att detta erbjuder en möjlighet att erhålla
en arbetskraft, om vilken någon utsikt föreligger, att vederbörande kan komma
att stanna och härigenom utgöra en möjlig garanti för arbetets behöriga
gång och kontinuitet. Den föreslagna titeln sekreterare synes vara mindre
vanlig i statsförvaltningen, varför styrelsen för sin del vill föreslå förste
byråsekreterare.
Styrelsen välkomnar likaledes förslaget om ett bemyndigande att anställa
erforderliga korttidsanställda assistenter. Det skulle härvidlag närmast gälla
tidpunkter med en speciell ansvällning i arbetet, framför allt motionstiden
i januari månad. Ett annat behov, som härigenom skulle kunna tillgodoses,
vore utredningar, som kräva mera specialiserad utbildning än den som för
närvarande står till buds.
Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att det vid upplysningstjänstens
inrättande 1955 förutsattes dels att en bibliotekets tjänsteman skulle
avdelas för arbetet i erforderlig utsträckning och dels att en assistent skulle
få anställas under sessionerna. Det nämndes däremot ingenting om skrivhjälp
och vaktmästare. I sina senaste anslagsäskanden har styrelsen ingivit
visst förslag om ytterligare skrivhjälp. Beträffande behovet av vaktmästare
får styrelsen nu med hänsyn till utvecklingen under senaste höstsessionen
och under hittillsvarande del av vårsessionen anmäla, att det är av behovet
påkallat att åtminstone under viss del av året anställa ytterligare en expeditionsvakt.
Lokalfrågan för upplysningstjänsten måste även enligt styrelsens mening
oförtövat lösas. Hittills har upplysningstjänsten till förfång för det löpande
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
11
biblioteksarbetet kunnat inrymmas inom biblioteket, men detta är ej längre
möjligt, då biblioteket under våren måste anställa ersättare för den personal,
som är tjänstefri genom tjänstgöring i upplysningstjänsten eller på annat
liåll. Styrelsen får därför starkt understryka motionens uttalande om behovet
av nya lokaler i bibliotekets omedelbara närhet och hänvisa till bifogade
framställning till riksgäldsfullmäktige, där styrelsen föreslagit upplåtande
av stora och lilla sammanträdesrummen med skrivbyrån.
Utskottet. Den nu gällande personalförteckningen för riksdagsbiblioteket
fastställdes av delegerade för riksdagens verk den 9 juni 1960, dock att sedermera
titeln biblioteksbiträde i Ao 9 med oförändrad löneställning ändrats
till förste biblioteksbiträde (BoU 1961/25 p. 13). Bortsett från att förste
bibliotekarietjänsten höjts från Ao 24 till Ao 26 (BoU 1960/25) överensstämmer
personalförteckningen — med nyssnämnda jämkning — med vad
1957 års riksdag beslutat på förslag av den av delegerade på anmodan av
bankoutskottet tillsatta kommittén för utredning rörande riksdagsbibliotekets
ställning inom det statliga biblioteksväsendet.
Av en sammanställning, som delegerade för riksdagens verk gjort och
bifogat sitt yttrande till bankoutskottet, framgår att den nuvarande personalen
vid biblioteket är avsevärt större än vad ovannämnda kommitté förutsatte
i sitt förslag. Medan kommittén räknade med en minskning av den
1956 vid biblioteket anställda personalen från 16 1/2 till 12 1/2 eller, om centralkatalogisering
ej genomfördes, till 13 1/2, uppgår den nuvarande personalen
—- om man tar i betraktande att två bibliotekarier åtnjuta ledighet
för tjänstgöring på annat håll samt att en tjänst som förste biblioteksbiträde
i Ao 9 är vakant — till 19 1/2 befattningshavare, en ökning alltså i jämförelse
med kommitténs förslag av 6 personer. (Någon anslutning till centralkatalogisering
har ännu ej skett.) Vad beträffar tjänsterna i A 21 eller
högre lönegrad innebär förslaget ökning med en i förhållande till gällande
personalförteckning, i det att biblioteksstyrelsen hemställt om inrättande
av en ny tjänst som förste bibliotekarie i Ag 26. Vidare har styrelsen föreslagit
nyinrättande av 2 förste biblioteksassistenttjänster i Ae 17; någon
tjänst i nämnda lönegrad finns f. n. icke. I stället skulle de nu i Ag 15 anställda
3 1/2 assistenterna, vilka sakna motsvarighet i kommitténs förslag,
bortfalla. Assistenttjänslerna i A 11 — vilka av kommittén upptagits till 2 —
skulle enligt styrelsens förslag ökas till 3. Dessutom föreslås eu utökning av
antalet biblioteksbiträden till fyra, därav ett i A 9 och tre i A 7, medan kommittén
räknat med endasl ett i A 9 och 1/2 i A 7.
Som av bibioteksstyrelsen och delegerade framhållits sammanhänger ökningen
av bibliotekets personal huvudsakligen med en ökad arbetsbelastning
för upplysningsljänsten och med atl biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet
för det årliga registret till riksdagstrycket. Vad upplysningstjänsten
belrälfar vill utskottet erinra om vad som i dess ullålande nr 19 förgående åt
anfördes. »I detla sammanhang vill utskottet även påminna om att författ
n i ngsu t redningen var en av initiativtagarna till den upplysningst jänsl son:
numera bedrivs inom riksdagsbiblioteket. Utredningen har, eller vad utskottet
har sig bekant, sedermera blivit informerad om utvecklingen av det
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
ta arbete och fått del av de erfarenheter som gjorts av verksamheten. Såsom
framgår av styrelsens för riksdagsbiblioteket till riksdagen ställda berättelser
över bibliotekets förvaltning har upplysningstjänsten anlitats av ett år
från år växande antal riksdagsledamöter. Utskottet anser den av upplysningstjänsten
bedrivna verksamheten värdefull och kan tänka sig en utbyggnad
av den hjälp, som i dessa former lämnas den enskilde riksdagsmannen.»
Till ovan återgivna uttalande vill utskottet i anledning av förevarande förslag
nu foga att i avvaktan på författningsutredningens förslag någon definitiv
ståndpunkt till upplysningstjänstens organisation och ställning i förhållande
till biblioteket inte lämpligen bör fattas. Upplysningstjänstens arbete
synes sålunda tills vidare böra fortgå i de former som hittills tillämpats.
Utskottet anser sålunda att den utökning av bibliotekets personal som krävs
för upplysningstjänsten bör ske genom inrättande av extra tjänster.
Styrelsens förslag innebär en högst avsevärd utökning av bibliotekets personal.
I och för sig skulle en så kraftig förstärkning av personalen i ett sammanhang
vara ägnad att inge tveksamhet. Förstärkningen hänför sig emellertid
huvudsakligen — direkt eller indirekt — till upplysningstjänsten. Med
hänsyn till det allmänt vitsordade behovet av upplysningstjänsten och värdet
för de enskilda riksdagsmännen av denna verksamhet anser utskottet
likväl en förstärkning av bibliotekspersonalen i enlighet med styrelsens förslag
försvarlig.
Den utökning av personal som därutöver föreslås i motionerna I: 161 och
II: 205 anser sig utskottet däremot icke kunna tillstyrka. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla angelägenheten av att särskild uppmärksamhet
ägnas åt organisationsfrågorna och rationaliseringsmöjligheterna i samband
med biblioteks- och upplysningsarbetet så att kostnadsökningarna kan begränsas.
I fråga om löneställningen för de föreslagna tjänsterna föreslår utskottet
med hänvisning till lönenämndens och delegerades yttranden att två tjänster
som förste biblioteksassistent i Ag 17 inrättas samt — med hänvisning
jämväl till den träffade avtalsuppgörelsen — att den bibliotekarie som fungerar
som chef för upplysningstjänsten placeras i Ag 25. De föreslagna lönegradsuppflyttningarna
för tjänsterna som expeditionsförman i Ao 9 och
som expedilionsvakt i Ao 7 kan utskottet icke tillstyrka. Styrelsens förslag
beträffande övriga tjänster föranleder ingen annan erinran från utskottets
sida än att då fråga är om nyinrättande av tjänst denna bör ges formen
av extra tjänst med rätt för delegerade för riksdagens verk att sedermera
besluta om tjänsten skall inrättas som extra ordinarie.
Till vad i motionerna anförts i fråga om bibliotekets lokalbehov vill utskottet
framhålla att denna fråga är föremål för riksgäldsfullmäktiges prövning.
Då utskottet förutsätter att de behov av ytterligare lokaler som personalökningen
inom biblioteket för med sig blir tillgodosedda i den mån så är
möjligt anser utskottet motionerna i denna punkt icke böra föranleda någon
åtgärd.
Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
13
för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,
m. m. för riksdagsbiblioteket samt med biträdande av
riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
att riksdagen med avslag å motionerna I: 161 och II: 205
må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 573 000 kr.
12:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 16 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader ett förslagsanslag av 60 000 kr.
13:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 135 000 kr.
14:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 18 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 462 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning
angivit medelsbehovet till 514 000 kr.
I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har justitieombudsmannen anhållit,
att tjänsten som kansliskrivare vid JO-expeditionen måtte fr. o. m.
den 1 juli 1962 ombildas till en tjänst som kanslist i lönegrad Ao 13, i andra
hand att — därest en sådan ändring av tjänsten icke skulle anses böra genomföras
— tjänsten måtte uppflyttas till lönegrad Ao 12.
Såsom skäl för framställningen har justitieombudsmannen anfört bl. a. att,
sedan den nuvarande tjänsten som kansliskrivare inrättades den 1 juli 1953
i utbyte mot en tjänst som kanslibiträde, personalorganisationen vid JOämbetet
väsentligt utökats.
På grundval av ett av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande
(SOU 1955: 50) har personalorganisationen vid JO-ämbetet fr. o. m. den
1 juli 1957 väsentligt utökats, varjämte verksamhetsområdet vidgats. Från
att tidigare ha omfattat endast två jurister upptager personalförteckningen
efter omorganisationen fem jurister, varjämte ytterligare eu jurist är anställd
på halvtid. Därjämte är att märka, att JO:s ställföreträdare under de
senaste åren tjänstgör — förutom under JO:s ledighet — sex månader årligen,
varunder ytterligare en jurist är anställd på heltid. I fråga om övrig
personal funnos före omorganisationen blott kansliskrivaren och en expeditionsvakt.
Numera har tillkommit ett kanslibiträde, varjämte ytterligare ett
biträde för skrivgöromål stadigvarande tjänstgör mot arvode. Under en stor
del av året tjänstgör ännu ett skrivbiträde.
Den betydande ökning av personalen, som sålunda skett efter omorganisationen
år 1957, är att betrakta med hänsyn till den kraftigt växande arbets
-
14 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
bördan å JO-ämbetet. Sålunda uppgick antalet mot tjänstemän upptagna
ärenden under åren 1953—1956 till 600 å 700 årligen. Under de följande tre
åren steg antalet till omkring 1 000 för att under år 1960 uppgå till över
1 200. Antalet ärenden har sålunda i det närmaste fördubblats.
Denna kraftiga ansvällning av antalet ärenden har helt naturligt återverkat
även på kansliskrivarens arbetsbörda och på arten av hennes uppgifter.
Före omorganisationen var kansliskrivarens arbetstid uppdelad mellan" i huvudsak
å ena sidan diarieföring, registrering, expediering och dithörande
göromål samt å andra sidan maskinskrivning, kollationering o. d. Sistnämnda
arbetsuppgifter ha emellertid numera helt bortfallit. I stället ha på kansliskrivaren
lagts omfattande kvalificerade uppgifter, vilka främst sammanhänga
med expedieringen av avgjorda ärenden samt upplysning och rådgivning
till rättssökande.
Justitieombudsmannen framhåller särskilt, att vissa av de uppgifter som
åvilar kansliskrivaren är av den art att det blivit möjligt att vinna en betydande
avlastning för juristerna. Detta gäller särskilt arbetet med expedieringen
av avgjorda ärenden och återställandet av till låns erhållna handlingar
samt den upplysnings- och rådgivningsverksamhet i förhållande till
rättssökande, som efter omorganisationen blivit alltmer omfattande.
Över justitieombudsmannens framställning i nu berörda hänseende har
yttrande inhämtats från lönenämnden, som icke funnit tillräckliga skäl föreligga
för att tillstyrka att befattningen ombildas till en tjänst som kanslist
i lönegrad Ao 13. Nämnden har däremot icke funnit anledning till erinran
mot att tjänsten uppflyttas till befattning som förste kansliskrivare i lönegrad
A 12.
Utskottet. Med hänsyn till vad justitieombudsmannen anfört finner utskottet
en höjning av tjänsten som kansliskrivare motiverad. Utskottet biträder
härvidlag vad lönenämnden uttalat. Med hänsyn till den träffade
avtalsuppgörelsen bör tjänsten placeras i 13:e lönegraden och erhålla tjänstebenämningen
kontorsskrivare. Under erinran om att utskottet i utlåtandet
nr 31 tillstyrkt vad delegerade för riksdagens verk föreslagit beträffande
ändringar i tjänste- och personalförteckningarna, m. in., för justitieombudsmannen
och hans expedition samt med biträdande av riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
a) att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till
Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett
förslagsanslag av 514 000 kr.,
b) att riksdagen må bemyndiga delegerade för riksdagens
verk att med tillämpning från och med den 1 juli 1962 vidtaga
ändring i tjänste- och personalförteckningarna för justitieombudsmannen
och hans expedition i enlighet med vad
ovan angivits.
15:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda förslag hemställer
utskottet,
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
15
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 32 000 kr.
16:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under punkten
20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 anvisa
till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 266 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 297 000 kr.
Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade
för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,
m. m. för militieombudsmannen och hans expedition
samt med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 297 000 kr.
17:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 28 000 kr.
18:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 22 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 45 000 kr.
19:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
221 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 249 000 kr.
Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade
för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,
m. m. för riksdagens revisorers kansli samt med biträdande
av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
16 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag
av 249 000 kr.
20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 28 000 kr.
21 :o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under
punkten 25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1962/63 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kr. lliksgäldskontoret har i sin förnyade
anslagsberäkning angivit medelsbehovet till 181 000 kr.
Nordiska rådets svenska delegation har i sin framställning till riksgäldslullmäktige
framlagt vissa förslag om ändrad anställningsform och om personalförstärkning.
Delegationen har således föreslagit att kanslichefstjänsten
uppföres som en förordnandetjänst i lönegrad Br 4. Härjämte har delegationen
förordat anställandet av en heltidsanställd befattningshavare i lönegrad Ag 25,
varvid anställningen för kontaktmannen med utrikesdepartementet skulle reduceras
från nuvarande halvtidstjänst till tredjedelstjänst. Med avseende på de
kostnader som skulle uppkomma vid ett förverkligande av delegationens förslag
uttalas i framställningen alt rådets presidium efter mötet mellan de nordiska
statsministrarna och presidiet i Hangö den 11—12 november 1961 torde
komma att företaga en översyn över rådets samfällda personalbehov och
därmed förenade kostnader samt fördelningen av dessa. Till stöd för sitt
förslag om ändrade anställningsförhållanden för kanslichefen har delegationen
anfört följande.
Den särskilda kommitté, som år 1958 avlämnade en utredning angående
Nordiska rådets svenska delegations ställning och arbetsformer (se Bankoutskottets
utlåtande nr 37 år 1959) föreslog att tjänsten skulle inrättas som
en ordinarie befattning men tillsättas på förordnande tills vidare, d. v. s. i
lönegrad B 4. Riksdagen beslöt emellertid, då den behandlade betänkandet
1959, att det borde anstå med en ordinariesättning av befattningen. Denna
har sålunda förblivit en arvodestjänst. Frågan tages nu ånyo upp, bl. a. därför
att det under det kommande budgetåret kan bliva aktuellt att återbesätta
befattningen. Om tjänsten skall kunna vara i stånd att draga till sig sökanden
av sådan kompetens, som oundgängligen erfordras för dess utövande,
är det angeläget att den gives en fastare organisatorisk förankring än den
för närvarande har. Bl. a. är önskvärt att den är förenad med pensionsrätt,
enär eljest valet i praktiken kan komma att begränsas till personer, som redan
innehar pensionsgrundande statlig tjänst. Ur allmän administrativ synpunkt
ter det sig mindre lämpligt, att den chefstjänsteman som skall leda ett —
låt vara litet — riksdagens verk med personal med extra ordinarie anställning
själv har ställning såsom arvodesanställd. Delegationen får på an
-
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
17
givna skäl föreslå, att kanslichefstjänsten i enlighet med förslaget från 1958
nu uppföres som en förordnandetjänst i lönegrad Br 4. Därmed vinnes att
tjänsten blir förenad med sedvanliga sociala förmåner, samtidigt som möjligheten
kvarstår att, om så av organisatoriska eller andra skäl skulle erfordras,
hringa ett meddelat förordnande för tjänsteinnehavaren att upphöra.
I sin motivering för anställandet av en befattningshavare i Ag 25 framhåller
delegationen att under senaste året olika åtgärder diskuterats i syfte att
förstärka rådets personal. Delegationen hänvisar härvidlag till en promemoria
av den 14 april 1961 ur vilken här följande må återges.
1. De uppgifter, som för närvarande åvilar den kvalificerade personalen i
Nordiska rådets sekretariat, kan sammanfattas sålunda:
a) att planlägga och förbereda rådets arbete,
b) att nära följa regeringarnas arbete med rådets rekommendationer,
c) att handha det löpande organisatoriska arbetet inom rådet,
d) att bedriva upplysningsverksamhet samt
e) att följa det egna parlamentets arbete ur nordisk synpunkt och taga
erforderliga initiativ.
2. För fullgörande av dessa uppgifter kräves arbetsinsatser av olika slag.
Såvitt angår punkt a):
Den nordiska debatten måste noggrant följas, även i allehanda specialorgan.
Smärre utredningar av skiftande art måste företagas. Aktiv medverkan
i rådets niomannakommittéer är nödvändig.
Såvitt angår punkt b):
Rådet har avgivit rekommendationer rörande cirka 275 olika spörsmål,
över hälften av dessa frågor befinner sig alltjämt på ett eller annat sätt under
regeringarnas handläggning.
Kontakt med olika myndigheter och organisationer erfordras tid efter annan
beträffande snart sagt varje sak.
Såvitt angår punkt c):
Arbete med rådets tryck, ordnandet av resor m. m., lösande av personalfrågor
o. d. är relativt tidsödande.
Såvitt angår punkt d):
Upplysningsverksamheten försiggår både skriftligen och muntligen. Redigering
och utgivning av »Nytt från Nordiska rådet» och »Nordisk Kontakt»
drar med sig arbete. Vidare fordras att sekretariaten författar diverse artiklar
på olika håll. Av och till måste föredrag hållas i huvudstaden och
landsorten.
Såvitt angår punkt e):
Uppgiften kräver kontinuerlig genomgång av det löpande parlamentstrycket
för att följa med vad som sker. Samtal måste föras med olika parlamentariker
rörande ev. åtgärder etc.
3. Arbetsmängden växer oavlåtligt genom att rådets verksamhet efterhand
expanderar till nya områden. Den under senare år successivt ökade takten i
det nordiska samarbetet har liknande konsekvens.
Vidare är att märka att rådet, t. ex. enligt Harpsundsbesluten och nu senast
rådets beslut vad avser lagstiftningssamarbetet, ständigt tillägges nya
arbetsuppgifter.
4. Utan svårighet inses att det är fysiskt omöjligt för genomsnittligen en
enda person per land att fullgöra detta arbetsprogram. Några uppgifter måste
eftersättas. Vissa löpande uppgifter måste klaras av, varför resultatet blir att
i allmänhet de mera väsentliga uppgifterna blir helt eller delvis försummade.
Envar inom sekretariaten torde ägna sig åt den eller de deluppgifter, för vilka
han särskilt intresserar sig eller för vilken han eljest känner fallenhet.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
Med instämmande i vad som anföres i promemorian uttalar delegationen
för sin del bl. a. att det sknlle varit betydelsefullt om rådet för sitt arbete
som initiativtagande och i viss mån pådrivande instans haft bättre organisatoriska
resurser. Endast ett mindre antal arbetsuppgifter har emellertid
kunnat bearbetas. Delegationen framhåller vidare att det stora flertalet existerande
nordiska samarbetsorgan består av personer, som vanligen tjänstgör
i hemlandets ministerier e. d. och som vid möten i de nordiska samarbetsorganen
ofta har nationellt bundna mandat. Behov föreligger sålunda
enligt delegationen av organ med generellt uppdrag från länderna att söka
finna nordiska lösningar på uppkommande problem. Den föreslagna befattningshavaren
skulle främst ägna sig åt utredningsuppdrag av olika slag samt
fungera såsom sekreterare i eller biträde åt rådets niomannakommittéer.
Över framställningen har yttranden avgivits av riksgäldsfullmäktige och
av lönenämnden för riksdagens verk.
Riksgäldsfullmäktige erinrar inledningsvis om ett uttalande av delegerade
för riksdagens verk i anledning av förslaget år 1959 om att rådets svenska
delegation skulle ges ställning av ett särskilt riksdagens verk samt anför
därefter följande.
Delegerade ville visserligen icke då motsätta sig förslaget, men detta delegerades
ställningstagande skedde under den förutsättningen, att verksformen
icke skulle tagas till intäkt för en utbyggnad av personalen. Enligt delegerade
var det här liksom på andra områden av synnerlig vikt, att dubbelarbete
eller annan onödig verksamhet undveks och att delegationen övervakade, att
det icke fanns anställd större eller mer kvalificerad personal än som var
oundgängligen nödvändigt. Detta uttalande vill fullmäktige nu för sin del understryka.
Å andra sidan bör ett accepterande av angivna synpunkter rimligen
icke få leda till, att Nordiska rådets svenska delegation förvägras den
personal, som erfordras för att delegationen skall kunna effektivt fullgöra de
funktioner» som ålagts eller ålägges densamma. Fullmäktige, som av den
föreliggande framställningen funnit behovet av en förstärkning av den svenska
delegationen med en kvalificerad arbetskraft ådagalagt, har således
i och för sig icke något att erinra häremot. Fullmäktige vill dock ifrågasätta
huruvida den för nämnda befattningshavare föreslagna löneställningen är
lämpligt avpassad. Tjänsten avses tills vidare få karaktär av extratjänst.
Detta synes fullmäktige så mycket mer motiverat som Nordiska rådets presidium
enligt uppgift kommer att snarast företaga en översyn av rådets samfällda
personalbehov och därmed förenade kostnader samt fördelningen av
dessa. Vad sistnämnda spörsmål beträffar finner fullmäktige detsamma vara
av särskilt intresse för Sveriges vidkommande, eftersom personalkostnaderna
för den svenska delegationen är så ojämförligt mycket högre än i våra
nordiska grannländer. I avvaktan på resultatet av nämnda översyn synes
fullmäktige också kunna anstå med frågan om ändring av kanslichefens
anställningsförhållanden. Tills vidare bör alltså denna tjänst bibehållas såsom
en — med pensionsrätt förenad — arvodesbefattning.
Lönenämnden för riksdagens verk har anfört följande.
I fråga om tjänsten som sekreterare och kanslichef med arvode motsvarande
lönegrad B 4 finner lönenämnden — under erinran om sitt tidigare
ståndpunktstagande i den 22 oktober 1958 avgivet utlåtande över bl. a. löneställningen
för sekreteraren och kanslichefen — icke skäl tillstyrka bifall till
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
19
framställningen. Beträffande det som anförts angående önskvärdheten av
att ifrågavarande anställning förenas med pensionsrätt, får lönenämnden
härvid framhålla, att, då månadsarvode i en statlig anställning avvägts att
motsvara månadslönen enligt staten löneförordning, anställningen som regel
är hänförlig till statens allmänna tjänstepensionsreglementes tillämpningsområde
(KK den 3/3 1961, nr 49).
Beträffande löneställningen för den föreslagna tjänsten som sekreterare i
lönegrad Ag 25 finner nämnden icke skäl föreligga för högre placering än
lönegrad A 23.
Med avseende på den ovannämnda översynen över rådets personalbehov
in. in. har delegationen i skrivelse till bankoutskottet den 4 maj 1962 anmält,
att någon slutlig plan för rådets personalorganisation ännu icke föreligger
samt hemställt att det oaktat de anslag som äskats i delegationens
skrivelse den 1 november 1961 måtte tillstyrkas.
Utskottet finner för sin del de skäl som anförts för att Nordiska rådets
svenska delegations kansli förstärkes med en kvalificerad befattningshavare
övertygande. Utskottet är således berett att tillstyrka inrättandet av en
sådan tjänst. I likhet med riksgäldsfullmäktige anser utskottet att tjänsten i
avvaktan bl. a. på resultatet av den förutskickade översynen av Nordiska
rådets samlade personalbehov bör ha karaktären av extratjänst. Lönenämnden
har därjämte föreslagit att den placeras i 23:e lönegraden, vilket utskottet
tillstyrker. Vad gäller frågan om ändrad anställningsform för kanslichefen
finner utskottet det inte påkallat att nu vidtaga någon ändring av denna.
Tills vidare bör alltså denna tjänst i enlighet med vad riksgäldsfullmäktige
förordat bibehållas såsom en — med pensionsrätt förenad — arvodesbefattning.
Frågan torde emellertid böra aktualiseras i samband med att resultaten
av den ovannämnda översynen förelägges statsmakternas prövning.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 181 000 kr.
22:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 73 000 kr.
23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punklen 27 har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kr.
20
Bnnkoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har Nordiska rådets svenska
delegation beträffande posten tryckningskostnader för rådets förhandlingar
anfört bl. a. följande.
I anledning av bankoutskottets redan 1960 uttalade begäran om en utredning
rörande möjligheterna att reducera kostnaderna för rådets förhandlingar
har på uppdrag av rådets presidium utförts vissa undersökningar. De
har resulterat i att upplagan av rådets förhandlingar kunnat minskas från
3 600 till 2 500 samt att de årliga förhandlingarnas sidantal reducerats från
2 103 år 1959 till 1 423 sidor år 1961.
Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som sålunda vidtagits
för alt nedbringa kostnaderna för publicering av Nordiska rådets förhandlingar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 56 000 kr.
24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Under punkten 28 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt
ett förslagsanslag av 40 000 kr.
I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har Nordiska rådets svenska
delegation anfört följande.
Den av riksdagens bankoutskott begärda utredningen rörande en minskning
av kostnaderna för Nordisk Kontakt har Nordiska rådets presidium
uppdragit åt redaktionskommittén för Nordisk Kontakt att utföra. Kommittén
har avgivit en rapport rörande denna fråga till rådets presidium under
våren 1961. Kommittén har i denna föreslagit vissa mindre besparingar
men efter ingående utredningar kommit fram till att mera avsevärda besparingar
icke kunna göras, med mindre tidskriftens nuvarande omfång avsevärt
minskas eller upplagan kraftigt beskäres. Intetdera alternativet har
kommittén för sin del velat förorda. Frågan om tidskriftens framtid har nu
av presidiet hänskjutits till rådet självt, som kommer att behandla ärendet
i februari 1962. En allmän ändring i tidskriftens uppläggning torde ej kunna
genomföras förrän fr. o. m. 1963.
Sveriges andel i utgifterna avseende årgång 1960 uppgick till 40 762 kronor
64 öre. Härtill kom vissa kostnader för resor till redaktionskommitténs
möten m. in. Under beaktande av vad här anförts och med hänsyn till de
fortsatta besparingssträvandena torde för Nordisk Kontakt böra räknas med
ett oförändrat anslagsbehov av 40 000 kronor under budgetåret 1962/63.
Utskottet. Nordiska rådet har vid sin tionde session i Helsingfors i mars i
år behandlat möjligheterna att företa besparingar med avseende på tidskriften
Nordisk Kontakt men inte funnit sådana föreligga annat än i form av
väsentliga beskärningar i fråga om tidskriftens utgivningstäthet och omfattning.
Enligt utskottets mening bör värdet av tidskriften dock bedömas vara
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
21
sådant att dylika utvägar inte bör komma i fråga. Å andra sidan förutsätter
utskottet att man noga tillvaratar de besparingar som kan göras inom ramen
för nuvarande utgivningsprogram. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under
punkten 28 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 40 000 kr.
25 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 29 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän
anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 680 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner
åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 680 000
kr.
26 :o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 30 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 405 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av
405 000 kr.
27 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Under punkten 31 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag av 820 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 890 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av
890 000 kr.
28:o) Pensioner åt efterlevande till befattningshavare. Under punkten 32
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensio
-
22 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
ner åt efterlevande till befattningshavare anvisa ett förslagsanslag av 125 000
kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 135 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till befattningshavare ett förslagsanslag
av 135 000 kr.
29:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 33—38
framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 120 000 kr.;
b) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 825 000 kr.;
c) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.;
d) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
förslagsanslag av 10 000 kr.;
e) till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m. ett förslagsanslag av 55 000 kr.;
f) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 440 000 kr.
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. in. kommer vid
bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret
1962/63 utgöra 31 675 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande
riksstat med 3 712 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet med 1 880 000 kr. Specifikation av de beräknade
utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom
Bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 23 maj 1962
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
23
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nordenson, Mattsson och Nyman;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Persson i Appuna,
Carlsson i Tibro, fru Lindekvist, herrar Larsson i Umeå, Fridolfsson och
Börjesson i Falköping.
Reservation
mot utskottets beslut under punkten 11 av herrar Nordenson och Matts
-
24
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
Bilaga 1
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
för budgetåret 1962/63
Riksdagen
Kronor Kronor
i. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första kammaren, förslagsvis........................ 4 980 000
Andra kammaren, förslagsvis ....................... 7 720 000 12 700 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .......... 1 600 000
3. Avlöningar till personal, förslagsanslag
Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.
vaktpersonal), förslagsvis.......................... 1 850 000
Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 4 000
Övriga avlöningar, förslagsvis......................... 66 000 1 920 000
4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter
Tryckpapper, förslagsvis........................... 200 000
Riksdagshandlingar:
Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 1 215 000
Bokbinderikostnader, förslagsvis.................. 300 000
Kommittétryck, förslagsvis....................... 10 000
1 725 000
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Försäljning av riksdagstryck......................— 150 000 1 575 000
5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
Uppslagsboken över riksdagens verksamhet............ 35 000
Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum .................... 40 000
75 000
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Försäljning av särskilda publikationer.............. — 1 000 74 000
6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapets och adelns protokoll för 1769—1770 års riksdag
(del 27—28), prästeståndets protokoll vid riksdagarna
1680—1714, 1719—1720 och 1723 (del 4—6), borgarståndets
protokoll vid 1734 års riksdag (del 5) samt bondeståndets
protokoll vid 1760—1762 års riksdag (del 8) 75 100
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
25
Kronor
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Försäljning av ståndsprotokoll....................— 100
7. Kostnader för riksdagens inlerparlamentariska grupp, förslagsanslag ..
8. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Reseersättningar, förslagsvis........................ 85 000
Expenser, förslagsvis.............................. 375 000
Riksdagens restaurant, förslagsvis................... 50 000
Övriga utgifter, förslagsvis......................... 40 000
Allmänt kyrkomöte
9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag............
Riksgäldskontoret
10. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,
förslagsvis ...................................... 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 1 160 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 332 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis......... 2 000
Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 610 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis. 29 500
Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till tullmåktige och suppleanter för fullmäktige
I denna post ingår:
arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige......... 42 000
särskilda arvoden därutöver
till ordföranden............................................ 4 500
» tredje ledamoten av arbetsutskottet..................... 3 500
arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter .......... 3 500 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stal
I denna post ingår:
grundlöner, förslagsvis...................................... 1145 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 6 000
tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 6 000
arvode till riksgäldsdirektörens ersättare ...................... 3 000 j jgo ooo
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.
I denna post ingår:
grundlöner, förslagsvis ...................................... 330 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 1000
övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................................................ i 000 332 000
Arvoden och särskilda ersättningar
Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter:
gratifikationer
eller belöningar, förslagsvis..................... 1000
gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet
för riksdagens verk. förslagsvis.......................... <1000 2 000
Kronor
75 000
110 000
550 000
1 000
2 187 000
26
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
Kronor
11. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag
Obligationspapper, förslagsvis........................ 50 000
Yärdepapperstryck, förslagsvis ......................... 250 000
Annonsering m. m., förslagsvis...................... 1 000 000
Yinstutlottning å premielånen, förslagsvis ............ 35 000
1 335 000
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Förvaringsavgifter................................ — 5 000
12. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ 10 000
Reseersättningar, förslagsvis......................... 10 000
Expenser, förslagsvis............................... 225 000
Publikationstryck, förslagsvis.................. 12 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer................ —100 12 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 18 000
Riksdagens ekonomibyrå
13. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 366 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... 365 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1......... 1 000
Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 300 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . 15 000
1 047 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal.................... — 65 000
14. Omkostnader, förslagsanslag
Utgifter:
Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 2 000
Reparationer och underhåll av riksdagshuset m. m., förslagsvis
........................................ 175 000
Expenser, förslagsvis ............................... 275 000
Övriga utgifter, förslagsvis............................ 13 000
465 000
Särskilda uppbördsmedel
Influtna hyror.................................. — 40 000
Kronor
1 330 000
275 000
982 000
425 000
1 Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar samt gottgörelse
enligt 18 § 1 mom andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
27
Kronor Kronor
Riksdagsbiblioteket
15. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 165 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 235 200
Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 163 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 8 000 573 000
16. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 1 000
Expenser, förslagsvis................................. 32 000
Publikationstryck, förslagsvis.......................... 15 000
Övriga utgifter, förslagsvis............................ 12 000 60 000
17. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1........... 135 000
Justitieombudsmannen och hans expedition
18. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 285 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 75 000
Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 147 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 7 000 514 000
19. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 900
Reseersättningar, förslagsvis........................... 5 000
Expenser, förslagsvis................................ 26 000
Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 32 000
Militieombudsmannen och hans expedition
20. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 184 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 24 000
Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 85 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 4 000 297 000
21. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 900
Reseersättningar, förslagsvis........................... 14 000
Expenser, förslagsvis................................. 13 000
Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 28 000
* Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.
nr 19/1947).
28
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
Kronor
Riksdagens revisorer och deras kansli
22. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag
Arvoden, förslagsvis...............................
23. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.... 40 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 135 000
Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 71 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 3 000
24. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 400
Reseersättningar, förslagsvis .......................... 20 000
Expenser, förslagsvis................................. 7 500
Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
25. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis...... 2 000
Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis ---- 40 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 90 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 47 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 2 000
26. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. in., förslagsvis ............................ 1 000
Reseersättningar, förslagsvis ............................ 47 000
Expenser, förslagsvis.................................... 20 000
Övriga utgifter, förslagsvis.............................. 5 000
27. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag
Utgifter:
Arvoden till gemensam personal, kostnader för utredningar
m. m., förslagsvis.................................... 11 000
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar, förslagsvis.. 40 000
Informationsmaterial, förslagsvis ........................ 3 000
Reseersättningar m. m., förslagsvis...................... 2 100
56 100
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna.............. —1001
Kronor
45.000
249 000
28 000
181 000
73 000
56 000
1 Formellt belopp.
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962
29
28. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:
Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslagsvis 40 200
Särskilda uppbördsmedel
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna...... 1100
Försäljning av Nordisk Kontakt.................. 1 100 —200
Pensioner
29. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ..........
30. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ..
31. Pensioner dl f. d. befattningshavare förslagsanslag........
32. Pensioner dt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag
Diverse
33. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......................
34. Vinstutlotlning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag
35. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag ..
36. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......
37. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslags
anslag
....................................................
38. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslags
anslag
....................................................
Summa
1 Formellt belopp
40 000
1 680 000
405 000
890 000
135 000
120 000
825 000
1 000 000
10 000
55 000
440 000
31 675 000
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G20760
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.