Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

1962-05-23 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1962:32, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

1

Nr 32

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1962/63 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde

huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med

skrivelse den 23 november 1961 överlämnat beräkningar rörande de anslag

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., som bör upptagas i riksstaten

för budgetåret 1962/63. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats

specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

Anslaget till reseersättningar till riksdagens ledamöter har med hänsyn

till belastningen uppräknats med 100 000 kr. till 1 600 000 kr.

Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 45 000 kr. till

1 575 000 kr. beroende på ökade trycknings- och bokbinderikostnader.

Under anslaget Utgivande av särskilda publikationer har beräknats kostnader

för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 35 000 kr. och

utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens 100- årsjubileum med samma belopp som innevarande budgetår, 40 000 kr. I förhållande

till beräkningarna för innevarande budgetår har anslaget minskat

med 268 000 kr., beroende främst på att en i innevarande års riksstat upptagen

anslagspost på 240 000 kr. för tryckning av Person- och sakregister

till riksdagens protokoll med bihang för åren 1951—1960 (10-årsregistret)

icke vidare upptagits då registret beräknas färdigställas under innevarande

budgetår.

Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till 75 000

kr., vilket belopp tillsammans med en den 31/10 1961 förefintlig anslagsbehållning

på cirka 136 000 kr. torde fram t. o. m. budgetåret 1962/63 täcka

såväl återstående tryckningskostnader och redaktionsarvoden för tidigare

protokollsband som kostnaderna för arbetet på de enligt riksdagens senaste

beslut (BoU uti. nr 25/1960) påbörjade protokollen.

Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp

av 1 000 kr.

Avlöningsanslagen till under huvudtiteln redovisade riksdagens verk har

beräknats efter nu utgående grundlöner, allt i överensstämmelse med därom

av civildepartementet den 3 maj 1961 lämnade allmänna direktiv. I anslutning

härtill har för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits

till 30 procent av grundlönekostnaderna och posten Kompensation för höjda

folkpensionsavgifter till 2 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 8 samt. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

och icke-ordinarie personal. Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande

grunder.

Anslaget till kostnader vid emission av statslån m. m. har beräknats till

1 330 000 kr. mot 1 123 000 kr. i innevarande års riksstat. ökningen, 207 000

kr., hänför sig helt till en beräknad ökning av kostnaderna för annonsering

m. in. med 250 000 kr. till 1 000 000 kr.

Övriga omkostnader för riksdagen, riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

har med hänsyn till belastningen höjts med respektive 35 000 kr.,

60 000 kr. och 50 000 kr.

Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande bär

med hänsyn till beräknat ökat sparande höjts med 75 000 kr. till 825 000 kr.

I propositionen nr 160 år 1961 anmäldes för riksdagen att utredningen

för sparstimulerande åtgärder föreslagit införandet av ett allmänt lönsparande.

Premien för sparandet skall liksom vid ungdomens lönsparande utgöras

av deltagande i vinstutlottning. Med hänvisning till proposition nr

200 år 1961, vari bl. a. föreslås att handhavandet med vinstutlottningarna

uppdras åt riksgäldskontoret, har under fjortonde huvudtiteln för budgetåret

1962/63 upptagits ett förslagsanslag benämnt Vinstutlottning i samband

med allmänt lönsparande på 1 000 000 kr. avsett att täcka kostnaderna

för en ordinarie och en extra vinstutlottning.

Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

m. m. har med hänsyn till uttagsprocentens höjning från 4 procent till 5

procent höjts med 100 000 kr.

Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i

särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter in. fl., nämligen anslagen

till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen

och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition,

Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli.

De sistnämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.

Därjämte har styrelsen för riksdagsbiblioteket till utskottet inkommit

med en den 24 januari 1962 dagtecknad framställning angående löneställningen

för viss personal vid biblioteket.

För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning

till Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet

med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor torde böra beräknas til! 120 000 kr.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 3 maj 1962 till utskottet inkommit

med förnyad beräkning beträffande vissa av de under fjortonde huvudtiteln

upptagna anslagen innebärande höjningar av de av Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Avlönings- och pensionsanslagen

till riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,

justitie- och militieombudsmännen samt deras expeditioner, riksdagens

revisorer och deras kansli ävensom till Nordiska rådets svenska delegation

och dess kansli har omräknats i enlighet med den preliminära förhandlingsöverenskominelsen

den 17 april 1962 mellan civildepartementet och

statstjänstemännens huvudorganisationer. Härjämte har anslaget till Arvoden

till riksdagens ledamöter beträffande arvodesdelen uppräknats med de

generella procenttilläggen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

3

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Under punkten

I har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagen:

Arvoden till Riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av

II 625 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 12 700 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:

Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag

av 12 700 000 kr.

2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:

Reseersättningar till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag

av 1 600 000 kr.

3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagen: Avlöningar

till personal anvisa ett förslagsanslag av 1 770 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 920 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:

Avlöningar till personal ett förslagsanslag av

1 920 000 kr.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrgcket ett förslagsanslag

av 1 575 000 kr.;

b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer

ett reservationsanslag av 74 000 kr.;

c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

ett reservationsanslag av 75 000 kr.

5:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp. Under

punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

63 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa

ett förslagsanslag av 110 000 kr.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin framställning

till riksgäldsfullmäktige anfört bl. a. följande.

Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår, då den allmänna inlerparlamentariska

konferensen hållits i Bryssel, är 75 000 kronor. För närmast

föregående budgetår, då motsvarande konferens hölls i Tokyo var statsanslaget

105 000 kronor. Med hänsyn till att nästa interparlamentariska

konferens skall hållas i Buenos Aires, finner styrelsen ett statsanslag till

gruppen på 110 000 kronor erforderligt för budgetåret 1962/63.

Vid 1962 års allmänna interparlamentariska konferens i Buenos Aires

bör gruppen enligt styrelsens mening vara företrädd av sina båda medlemmar

av interparlamentariska unionens råd samt av sex särskilt utsedda

medlemmar av gruppen. Beräknas kostnaderna för varje svenskt ombud

vid konferensen, som kan väntas pågå nio till tio dagar, till 9 200 kronor bli

de totala kostnaderna för gruppens representation vid förevarande konferens

73 600 kronor.

Med hänsyn till att gruppens budget för innevarande budgetår innehåller

en utgiftspost för deltagande i ett nordiskt interparlamentariskt delegerademöte

och till att dylika möten numera endast hållas med vissa års mellanrum,

anser sig styrelsen sakna anledning att i nu förevarande budgetberäkning

upptaga någon motsvarande utgiftspost.

Då övriga utgiftsposter av styrelsen föreslås upptagna med oförändrade

belopp i förhållande till 1961/62 beräknas gruppens utgifter för budgetåret

1962/63 av styrelsen sammanfattningsvis sålunda:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete:

konferens .......................................... 73 600

råds- och konmiissionssammanträden .................. 10 000 83 600

bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekreta
-

riat i Geneve .............................................. 12 350

bibliotek .................................................... 500

representation ............................................... 2 000

förvaltningskostnader ........................................ 10 000

extra utgifter................................................ 2 400

Summa kronor 110 850

Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgift cirka

760 kronor återstår ett belopp av omkring 110 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp

ett förslagsanslag av 110 000 kr.

6:o) Riksdagen: Övriga omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkterna 8 och 9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

5

a) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 550 000 kr.;

b) till Allmänt kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.

7:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksgäldskontoret: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 2 025 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 2 187 000 kr.

Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade

för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för riksgäldskontoret samt med biträdande av riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksgäldskontoret:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 187 000 kr.

8:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

m. m. ett förslagsanslag av 1 330 000 kr.;

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 275 000 kr.

9:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 907 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 982 000 kr.

Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade

för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,

m. m. för riksdagens ekonomibyrå samt med biträdande

av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens

ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av

982 000 kr.

10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkten 14 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens

ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av

425 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

11 :o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 521 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 573 000 kronor.

I den nämnda, till riksgäldsfullmäktige ingivna, framställningen har styrelsen

för riksdagsbiblioteket anfört alt det ursprungliga anslagsäskandet

gentemot löpande budgetår, då anslaget utgör 388 000 kronor, innebär en

höjning med 133 000 kronor. Som motivering för höjningen anför styrelsen

följande.

I riksdagsbiblioteksutredningen av år 1954, vars betänkande avgavs 1956

och behandlades av riksdagen 1957, ifrågasattes en reduktion av bibliotekets

arbetskraft. Till indragning föreslogs en bibliotekariebefattning, vilken indragning

verkställdes omedelbart i samband med att en bibliotekarie sökte

och erhöll transport till annat bibliotek. Denna reducering av arbetsstyrkan

har inneburit ett väsentligt försvårande av låneexpeditionens arbete, då samtidigt

styrelsen ansåg det nödvändigt att utöka expeditionens öppethållande.

Den nämnda befattningshavarens arbete med förtecknandet av statliga utredningar,

som kommittén ansett böra fullföljas, måste avbrytas, ehuru

manuskriptet till första supplementet förelåg i det närmaste färdigt, och har

styrelsen icke funnit det möjligt att återupptaga detta viktiga och ofta efterlysta

arbete, då lämplig arbetskraft ej stått till bilds.

Kommittén ifrågasatte vidare, att vissa arbetsuppgifter skulle upphöra

eller ändras och med hänvisning härtill hänsköts till styrelsens prövning,

om ej ytterligare befattningar skulle kunna indragas, nämligen två amanuenstjänster

och en expeditionsvaktsbefattning. Med anledning härav anmodade

styrelsen överbibliotekarien att inkomma med utredningar på dessa

punkter. De begärda yttrandena, som gjort gällande, att de ifrågavarande

arbetsuppgifterna skulle bibehållas, godkändes av styrelsen, som beslöt, att

de skulle Inläggas resp. protokoll. De bifogas även här.

Styrelsen finner det likväl lämpligt, att de arbetsuppgifter, som gäller

katalogen och årsbibliografien samt nyförvärvsförteckningen, om möjligt

förenas hos en tjänsteman. Under denna förutsättning synes två amanuensbefattningar

kunna indragas vid inträffande vakans, därest förstärkning med

annan arbetskraft erhållcs. Detta torde dock få till följd, att en amanuens

icke kan avdelas för låneexpeditionen, vilket dock riksdagsbibliotekskommittén

ansåg erforderligt, och att arbetet med betänkandebibliografien ej

kan återupptagas. Icke heller blir det möjligt att uppdraga arkivvården till

en härför kvalificerad tjänsteman, vilket är ett länge närt önskemål. Någon

reduktion av låneexpeditionens öppethållande under sommaren torde också

hli nödvändig.

På förslag av författningsutredningen inrättades vid biblioteket 1955

en npplysningstjänst för riksdagens ledamöter. Beträffande denna verksamhet

konstaterade riksdagsbibliotekskommittén, att det icke vore möjligt

»att nu bedöma vilka krav på personal, som upplysningstjänsten i framtiden

kan komma att ställa. Om det framdeles, sedan ytterligare erfarenheter

vunnits rörande denna verksamhetsgren, skulle visa sig att densamma icke

kan bedrivas inom den för biblioteket beräknade personalramen, torde styrelsen

få upptaga frågan om erforderlig förstärkning till prövning och göra

de framställningar, som därvid kunna befinnas påkallade».

Upplysningstjänstens ianspråktagande har fortskridit i rask takt och

växer alltjämt. Det torde vara tillräckligt att hänvisa till följande siffror:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

7

Totalantalet

Härav skriftligt

frågor

besvarade

1955

...... 81

40

1956

...... 95

59

1957

...... 152

36

1958

...... 237

68

1959

...... 303

99

1960

...... 412

174

1960

(-

—okt.) ......

...... 308

123

1961

(-

—okt.) ......

....... 427

209

Den utveckling, varom dessa siffror vittna, i förening med den även på

annat sätt ådagalagda uppskattningen från riksdagens ledamöter torde enligt

styrelsens uppfattning utgöra tillräckligt bevis för att författningsutredningens

initiativ 1955 tillmötesgått ett väsentligt behov för riksdagen. Upplysningstjänsten

har kommit för att stanna.

Det bär visat sig mycket svårt att bereda upplysningstjänsten lämpliga

lokaler inom bibliotekets knappa utrymme, vilket menligt inverkat på arbetet

i allmänhet. Upplysningstjänsten har för att kunna tillmötesgå riksdagsledamöternas

högeligen berättigade önskningar om snabb service medgivits

betydande utgifter för särskilt fotokopiering och telefon. Den kvalificerade"

bibliotekarie, som avdelats för upplysningstjänsten, har från och

med innevarande år måst helt befrias från övriga arbetsuppgifter, vilket i

förening med att två bibliotekarier för närvarande äro tjänstlediga för

upprätthållande av högre befattningar vid andra bibliotek innebär betydande

svårigheter. Upplysningstjänstens behov av skrivhjälp med bistånd

vid kollationering, motläsning o. s. v. har måst tillgodoses med bibliotekets

alltid otillräckliga biträdes- och t. o. m. assislentpersonal, vilkens speciella

rutin härunder ej kunnat påräknas för det egentliga biblioteksarbetet. Även

expeditionsvaktpersonalen har i ökande omfattning tagits i anspråk. Slutligen

innebär upplysningstjänstens krav på snabbkatalogisering, snabbindning,

ev. krav på att böcker till bindning omedelbart återlämnas, på boklån

och litteraturanskaffning, varigenom alla tjänstemän mer eller mindre direkt

beröras, en belastning för bibliotekets verksamhet över huvud. En följd av nu

nämnda förhållanden är att en betydande balans uppstått i biblioteksarbetet,

vilket i sin tur försvårat låneexpeditionens och även upplysningstjänstens

arbete.

Genom beslut av 1960 års riksdag har biblioteket fått registret till riksdagstrycket

som en ny arbetsuppgift, vilket också måste beaktas, då styrelsen

nu går att anmäla det ökade behovet av arbetskraft.

1. Inrättande av två förste biblioteksassistentbefattningar i lönegrad Ae

17, av vilka den ena ersätter den nuvarande assistentbefattningen i Ae 11.

Befattningarna avse närmast katalogen och accessionen och torde i princip

böra kräva akademisk examen.

2. Den 1959 nyinrättade assistentbefattningen på halvtid i lönegrad Ae

11 och närmast avsedd för bindningen och som överbibliotekariens sekreterare

ändras till en heltidstjänst.

3. Biblioteksbiträdesbefattningen på halvtid i lönegrad Ae 7 och närmast

avsedd för skrivarbete i den inre tjänsten ändras till en heltidstjänst.

4. För den yttre tjänsten inrättas en biblioteksbiträdesbefattning i lönegrad

Ae 7.

5. För riksdagstryckets register inrättas en biblioteksassistentbefattning

i lönegrad Ac 11, som även avses som hjälp för upplysningstjänsten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankontskottets utlåtande nr 32 år 1962

6. Som skrivhjälp för upplysningstjänsten inrättas en biblioteksbiträdesbefattning

i lönegrad Ae 7.

7. Assistenten i upplysningstjänsten, vars anställningstid hittills i princip

varit begränsad till vårsessionen, ersättes med hänsyn till registerarbetet

av en helårsanställd amanuens i reglerad befordringsgång. De speciella arbetsuppgifterna

kräva enligt styrelsens mening, alt de kompetenskrav, som

gällande reglemente uppställer för vinnande av anställning som amanuens

vid biblioteket, ej i detta fall äro erforderliga. Med hänsyn till önskvärdheten,

att liggaren till riksdagstrycket bör vara färdigställd så snart som

möjligt efter vårsessionens slut och sakregistret senast före höstsessionens

början, bör arbetet på vårsessionens register påbörjas omedelbart i januari,

varför styrelsen förutsätter, att en extra assistent får anställas under vårsessionen

vid behov, liksom extra arbetskraft vid de ofrånkomliga topparna

i fråga om motläsning och korrekturgranskning.

8. Som chef för upplysningstjänsten har under senare år fungerat en

bibliotekarie i lönegrad Ao 23. Denna tjänsteman har under innevarande år

måst befrias från sitt ordinarie biblioteksarbete, då upplysningstjänstens

omfattning vuxit och samtidigt erhållit större spridning utanför sessionstid,

vartill medverkan i och kontroll av arbetet med riksdagsregistret kommit.

Det synes styrelsen ofrånkomligt, att föreståndaren för denna viktiga verksamhet

kan beredas en mera tillfredsställande löneplacering, varför styrelsen

föreslår inrättandet av en extra förste bibliotekariebefattning i lönegrad

Af 26, varvid styrelsen förutsätter, att tills vidare ingen ändring av gällande

reglemente, där »förste bibliotekarien» betecknas som chefens ställföreträdare,

behöver ske.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har vidare i skrivelse till bankoutskottet

den 24 januari 1962 föreslagit att expeditionsförmansbefattningen och en

expeditionsvaktbefattning vid biblioteket från och med den 1 juli 1962 placeras

i lönegrad Ao 10 respektive Ao 9. Som stöd för sitt förslag åberopar

styrelsen att liknande tjänster vid Uppsala universitetsbibliotek i årets statsverksproposition

föreslås uppflyttade på motsvarande sätt.

Över berörda framställningar från styrelsen för riksdagsbiblioteket har utskottet

inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens verk och från

riksdagens delegerade.

Lönenämnden har beträffande den föreslagna tjänsten som extra förste

bibliotekarie i lönegrad Af 26 icke funnit skäl tillstyrka högre placering än

lönegrad Ag 24. Huruvida de två tjänsterna som förste biblioteksassistent i

Ae 17 böra inrättas undandrar sig, enligt lönenämndens uttalande, dess bedömning.

Mot den föreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke

haft något att erinra. Lönenämnden har icke funnit skäl tillstyrka lönegradsuppflyttning

av tjänsterna som expeditionsförman Ao 9 och expeditionsvakt

Ao 7. Lönenämnden har slutligen icke funnit anledning till erinran mot

övriga i styrelsens framställningar yrkade lönegradsuppflyttningar och

tjänsteändringar.

Mot lönenämndens beslut har reservation anförts av ledamoten Huglow

som ansett, att lönenämnden bort tillstyrka bifall till förslaget att uppflytta

tjänsterna som expeditionsförman Ao 9 och expeditionsvakt Ao 7.

Delegerade för riksdagens verk framhåller bl. a. att den ökning av riksdagsblibliotekets

personal som skett under senare år huvudsakligen samman
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

9

hänger därmed att riksdagsbibliotekets upplysningstjänst väsentligt ökat och

att biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet för det årliga registret till

riksdagstrycket. Delegerade anför vidare följande.

Av de nya eller ändrade tjänster, som omfattas av biblioteksstyrelsens förslag,

avses" förste bibliotekarien i Ag 26 samt en amanuens, en assistent i Ae

It samt ett biträde för dessa uppgifter. Enligt vad överbibliotekarien upplyst

äro för närvarande 5 1/4 tjänstemän sysselsatta med ifrågavarande verksamhet

eller, om vaktpersonalen medräknas, 6 personer. Delegerade vilja i

anledning härav erinra om att den förut omnämnda kommittén diskuterat

frågan om upplysningstjänsten och dess möjligheter till vidare utveckling

från den blygsamma omfattning den hade då kommittén avgav sitt betänkande.

Kommittén ansåg att verksamheten borde fortgå tills vidare, men fann

då ej tiden vara mogen att föreslå, att upplysningstjänsten skulle infogas i

bibliotekets ordinarie organisation. (Jfr BoU:s uti. 1957:35, s. 38 och 39.)

Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande.

Delegerade sakna möjligheter att bedöma huru upplysningsverksamheten

bör vara organiserad. Att verksamheten måste anses vara till nytta för riksdagens

ledamöter torde emellertid vara påtagligt. Det vill också synas som

om den lämpligast bör vara anknuten till riksdagsbiblioteket och ingå i dess

organisation, en fråga som det dock icke torde ankomma på delegerade att

bedöma. Enligt delegerades mening skulle det ha varit önskvärt att frågan

angående upplysningstjänstens uppgifter och organisation blivit mera ingående

utredd, innan frågan aktualiserats om vilken personal som man bör

räkna med för verksamheten. Av det anförda följer, att det icke är möjligt

för delegerade att närmare uttala sig om huruvida den personalförstärkning,

som bibliotekets styrelse begärt för här avsedda verksamhet, är behövlig.

Delegerade vilja emellertid instämma med lönenämnden för riksdagens verk

i dess avstyrkande för närvarande av högre lönegradsplacering av den bibliotekarie,

som fungerar som chef för upplysningsverksamheten, än i Ag 24,

därvid tjänstebenämningen bibliotekarie torde böra bibehållas. Med den mera

definitiva löneplaceringen av denna tjänst, liksom av vissa andra tjänster

som avses för upplysningsverksamheten, torde lämpligen böra anstå till dess

att det slutligt utretts, huru verksamheten bör bedrivas och vara organiserad.

I likhet med lönenämnden sakna delegerade också förutsättningar för att

ta ställning till behovet av de två tjänsterna som förste biblioteksassistent

i Ae 17, men ha i och för sig icke anledning att ifrågasätta lönegradsplaceringen.

Det vill emellertid synas som om en högre löneställning ej bör beredas

förste assistenterna än som skulle tillkommit dem om de anställts som

amanuenser i reglerad befordringsgång.

Biblioteksstyrelsens förslag beträffande löneställnningen för övriga biblioteksassistenter

samt för biträdespersonalen har icke givit delegerade skäl till

erinran, därvid delegerade vilja framhålla att delegerade sakna möjlighet att

även beträffande dessa tjänster bedöma det aktuella och framtida behovet.

De föreslagna lönegradsuppflyttningarna för tjänsterna som expeditionsförman

i Ao 9 och som expeditionsvakt i Ao 7 kunna delegerade i likhet med

lönenämnden icke för närvarande tillstyrka.

I två inom riksdagen väckta, likalydandc motioner, nr 161 i första kammaren

av herr Kaijser in. fl. och nr 205 i andra kammaren av licrr Wildund

in. fl. bär föreslagits, att riksdagen måtte besluta att den personalförstärkning

av riksdagens upplysningstjänst som föreslagits i motionerna måtte vidtagas

samt att åt utskottet uppdraga dels

lj liihang Ull riksdagens protokoll 1902. S samt. Xr 32

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

att efter samråd med vederbörande organ utarbeta de för denna personalförstärkning

nödvändiga justeringarna i riksdagsbibliotekets personalstat,

dels

att föreslå den mot dessa personalförstärkningar svarande uppräkningar

av anslagsposten under punkt 15 i bil. 16 till årets statsverksproposition:

Riksdagsbiblioteket: Avlöningar.

Den personalförstärkning av riksdagens upplysningstjänst som föreslås i

motionerna innebär att den assistent som tjänstgör i upplysningstjänsten

placeras som extra tjänsteman i lägst 21 lönegraden, varvid tjänstetiteln

skulle bli sekreterare. Vidare föreslås att biblioteksstyrelsen skulle bemyndigas

att anställa så många korttidsanställda assistenter som arbetet vid

varje tidpunkt kräver.

Beträffande motiveringen för motionärernas förslag hänvisas till motionen

II: 205.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket,

som anfört följande.

Styrelsen vill först bekräfta motionens förmodan om ökningen av verksamheten

i upplysningstjänsten under innevarande år. Under januari och

februari månader har 273 frågor ställts till upplysningstjänsten mot 136

under motsvarande tid föregående år.

Styrelsen måste helt instämma i motionens påpekande, att styrelsens anslagsäskanden

till innevarande riksdag äro otillräckliga. Dessa äskanden

äro utarbetade i oktober och beslutade den 15 november 1961, varvid icke

tillbörlig hänsyn kunde tagas till utvecklingen under sistlidna höstsession.

Styrelsen får varmt tillstyrka förslaget om en förbättrad löneställning för

den helårsanställda assistenten i upplysningstjänsten. Det är otvivelaktigt,

som det framhålles i motionen, att detta erbjuder en möjlighet att erhålla

en arbetskraft, om vilken någon utsikt föreligger, att vederbörande kan komma

att stanna och härigenom utgöra en möjlig garanti för arbetets behöriga

gång och kontinuitet. Den föreslagna titeln sekreterare synes vara mindre

vanlig i statsförvaltningen, varför styrelsen för sin del vill föreslå förste

byråsekreterare.

Styrelsen välkomnar likaledes förslaget om ett bemyndigande att anställa

erforderliga korttidsanställda assistenter. Det skulle härvidlag närmast gälla

tidpunkter med en speciell ansvällning i arbetet, framför allt motionstiden

i januari månad. Ett annat behov, som härigenom skulle kunna tillgodoses,

vore utredningar, som kräva mera specialiserad utbildning än den som för

närvarande står till buds.

Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att det vid upplysningstjänstens

inrättande 1955 förutsattes dels att en bibliotekets tjänsteman skulle

avdelas för arbetet i erforderlig utsträckning och dels att en assistent skulle

få anställas under sessionerna. Det nämndes däremot ingenting om skrivhjälp

och vaktmästare. I sina senaste anslagsäskanden har styrelsen ingivit

visst förslag om ytterligare skrivhjälp. Beträffande behovet av vaktmästare

får styrelsen nu med hänsyn till utvecklingen under senaste höstsessionen

och under hittillsvarande del av vårsessionen anmäla, att det är av behovet

påkallat att åtminstone under viss del av året anställa ytterligare en expeditionsvakt.

Lokalfrågan för upplysningstjänsten måste även enligt styrelsens mening

oförtövat lösas. Hittills har upplysningstjänsten till förfång för det löpande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

11

biblioteksarbetet kunnat inrymmas inom biblioteket, men detta är ej längre

möjligt, då biblioteket under våren måste anställa ersättare för den personal,

som är tjänstefri genom tjänstgöring i upplysningstjänsten eller på annat

liåll. Styrelsen får därför starkt understryka motionens uttalande om behovet

av nya lokaler i bibliotekets omedelbara närhet och hänvisa till bifogade

framställning till riksgäldsfullmäktige, där styrelsen föreslagit upplåtande

av stora och lilla sammanträdesrummen med skrivbyrån.

Utskottet. Den nu gällande personalförteckningen för riksdagsbiblioteket

fastställdes av delegerade för riksdagens verk den 9 juni 1960, dock att sedermera

titeln biblioteksbiträde i Ao 9 med oförändrad löneställning ändrats

till förste biblioteksbiträde (BoU 1961/25 p. 13). Bortsett från att förste

bibliotekarietjänsten höjts från Ao 24 till Ao 26 (BoU 1960/25) överensstämmer

personalförteckningen — med nyssnämnda jämkning — med vad

1957 års riksdag beslutat på förslag av den av delegerade på anmodan av

bankoutskottet tillsatta kommittén för utredning rörande riksdagsbibliotekets

ställning inom det statliga biblioteksväsendet.

Av en sammanställning, som delegerade för riksdagens verk gjort och

bifogat sitt yttrande till bankoutskottet, framgår att den nuvarande personalen

vid biblioteket är avsevärt större än vad ovannämnda kommitté förutsatte

i sitt förslag. Medan kommittén räknade med en minskning av den

1956 vid biblioteket anställda personalen från 16 1/2 till 12 1/2 eller, om centralkatalogisering

ej genomfördes, till 13 1/2, uppgår den nuvarande personalen

—- om man tar i betraktande att två bibliotekarier åtnjuta ledighet

för tjänstgöring på annat håll samt att en tjänst som förste biblioteksbiträde

i Ao 9 är vakant — till 19 1/2 befattningshavare, en ökning alltså i jämförelse

med kommitténs förslag av 6 personer. (Någon anslutning till centralkatalogisering

har ännu ej skett.) Vad beträffar tjänsterna i A 21 eller

högre lönegrad innebär förslaget ökning med en i förhållande till gällande

personalförteckning, i det att biblioteksstyrelsen hemställt om inrättande

av en ny tjänst som förste bibliotekarie i Ag 26. Vidare har styrelsen föreslagit

nyinrättande av 2 förste biblioteksassistenttjänster i Ae 17; någon

tjänst i nämnda lönegrad finns f. n. icke. I stället skulle de nu i Ag 15 anställda

3 1/2 assistenterna, vilka sakna motsvarighet i kommitténs förslag,

bortfalla. Assistenttjänslerna i A 11 — vilka av kommittén upptagits till 2 —

skulle enligt styrelsens förslag ökas till 3. Dessutom föreslås eu utökning av

antalet biblioteksbiträden till fyra, därav ett i A 9 och tre i A 7, medan kommittén

räknat med endasl ett i A 9 och 1/2 i A 7.

Som av bibioteksstyrelsen och delegerade framhållits sammanhänger ökningen

av bibliotekets personal huvudsakligen med en ökad arbetsbelastning

för upplysningsljänsten och med atl biblioteket fått övertaga huvudmannaskapet

för det årliga registret till riksdagstrycket. Vad upplysningstjänsten

belrälfar vill utskottet erinra om vad som i dess ullålande nr 19 förgående åt

anfördes. »I detla sammanhang vill utskottet även påminna om att författ

n i ngsu t redningen var en av initiativtagarna till den upplysningst jänsl son:

numera bedrivs inom riksdagsbiblioteket. Utredningen har, eller vad utskottet

har sig bekant, sedermera blivit informerad om utvecklingen av det
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

ta arbete och fått del av de erfarenheter som gjorts av verksamheten. Såsom

framgår av styrelsens för riksdagsbiblioteket till riksdagen ställda berättelser

över bibliotekets förvaltning har upplysningstjänsten anlitats av ett år

från år växande antal riksdagsledamöter. Utskottet anser den av upplysningstjänsten

bedrivna verksamheten värdefull och kan tänka sig en utbyggnad

av den hjälp, som i dessa former lämnas den enskilde riksdagsmannen.»

Till ovan återgivna uttalande vill utskottet i anledning av förevarande förslag

nu foga att i avvaktan på författningsutredningens förslag någon definitiv

ståndpunkt till upplysningstjänstens organisation och ställning i förhållande

till biblioteket inte lämpligen bör fattas. Upplysningstjänstens arbete

synes sålunda tills vidare böra fortgå i de former som hittills tillämpats.

Utskottet anser sålunda att den utökning av bibliotekets personal som krävs

för upplysningstjänsten bör ske genom inrättande av extra tjänster.

Styrelsens förslag innebär en högst avsevärd utökning av bibliotekets personal.

I och för sig skulle en så kraftig förstärkning av personalen i ett sammanhang

vara ägnad att inge tveksamhet. Förstärkningen hänför sig emellertid

huvudsakligen — direkt eller indirekt — till upplysningstjänsten. Med

hänsyn till det allmänt vitsordade behovet av upplysningstjänsten och värdet

för de enskilda riksdagsmännen av denna verksamhet anser utskottet

likväl en förstärkning av bibliotekspersonalen i enlighet med styrelsens förslag

försvarlig.

Den utökning av personal som därutöver föreslås i motionerna I: 161 och

II: 205 anser sig utskottet däremot icke kunna tillstyrka. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla angelägenheten av att särskild uppmärksamhet

ägnas åt organisationsfrågorna och rationaliseringsmöjligheterna i samband

med biblioteks- och upplysningsarbetet så att kostnadsökningarna kan begränsas.

I fråga om löneställningen för de föreslagna tjänsterna föreslår utskottet

med hänvisning till lönenämndens och delegerades yttranden att två tjänster

som förste biblioteksassistent i Ag 17 inrättas samt — med hänvisning

jämväl till den träffade avtalsuppgörelsen — att den bibliotekarie som fungerar

som chef för upplysningstjänsten placeras i Ag 25. De föreslagna lönegradsuppflyttningarna

för tjänsterna som expeditionsförman i Ao 9 och

som expedilionsvakt i Ao 7 kan utskottet icke tillstyrka. Styrelsens förslag

beträffande övriga tjänster föranleder ingen annan erinran från utskottets

sida än att då fråga är om nyinrättande av tjänst denna bör ges formen

av extra tjänst med rätt för delegerade för riksdagens verk att sedermera

besluta om tjänsten skall inrättas som extra ordinarie.

Till vad i motionerna anförts i fråga om bibliotekets lokalbehov vill utskottet

framhålla att denna fråga är föremål för riksgäldsfullmäktiges prövning.

Då utskottet förutsätter att de behov av ytterligare lokaler som personalökningen

inom biblioteket för med sig blir tillgodosedda i den mån så är

möjligt anser utskottet motionerna i denna punkt icke böra föranleda någon

åtgärd.

Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

13

för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,

m. m. för riksdagsbiblioteket samt med biträdande av

riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen med avslag å motionerna I: 161 och II: 205

må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar ett förslagsanslag av 573 000 kr.

12:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 16 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Omkostnader ett förslagsanslag av 60 000 kr.

13:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag

av 135 000 kr.

14:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 18 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63

till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 462 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning

angivit medelsbehovet till 514 000 kr.

I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har justitieombudsmannen anhållit,

att tjänsten som kansliskrivare vid JO-expeditionen måtte fr. o. m.

den 1 juli 1962 ombildas till en tjänst som kanslist i lönegrad Ao 13, i andra

hand att — därest en sådan ändring av tjänsten icke skulle anses böra genomföras

— tjänsten måtte uppflyttas till lönegrad Ao 12.

Såsom skäl för framställningen har justitieombudsmannen anfört bl. a. att,

sedan den nuvarande tjänsten som kansliskrivare inrättades den 1 juli 1953

i utbyte mot en tjänst som kanslibiträde, personalorganisationen vid JOämbetet

väsentligt utökats.

På grundval av ett av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande

(SOU 1955: 50) har personalorganisationen vid JO-ämbetet fr. o. m. den

1 juli 1957 väsentligt utökats, varjämte verksamhetsområdet vidgats. Från

att tidigare ha omfattat endast två jurister upptager personalförteckningen

efter omorganisationen fem jurister, varjämte ytterligare eu jurist är anställd

på halvtid. Därjämte är att märka, att JO:s ställföreträdare under de

senaste åren tjänstgör — förutom under JO:s ledighet — sex månader årligen,

varunder ytterligare en jurist är anställd på heltid. I fråga om övrig

personal funnos före omorganisationen blott kansliskrivaren och en expeditionsvakt.

Numera har tillkommit ett kanslibiträde, varjämte ytterligare ett

biträde för skrivgöromål stadigvarande tjänstgör mot arvode. Under en stor

del av året tjänstgör ännu ett skrivbiträde.

Den betydande ökning av personalen, som sålunda skett efter omorganisationen

år 1957, är att betrakta med hänsyn till den kraftigt växande arbets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

bördan å JO-ämbetet. Sålunda uppgick antalet mot tjänstemän upptagna

ärenden under åren 1953—1956 till 600 å 700 årligen. Under de följande tre

åren steg antalet till omkring 1 000 för att under år 1960 uppgå till över

1 200. Antalet ärenden har sålunda i det närmaste fördubblats.

Denna kraftiga ansvällning av antalet ärenden har helt naturligt återverkat

även på kansliskrivarens arbetsbörda och på arten av hennes uppgifter.

Före omorganisationen var kansliskrivarens arbetstid uppdelad mellan" i huvudsak

å ena sidan diarieföring, registrering, expediering och dithörande

göromål samt å andra sidan maskinskrivning, kollationering o. d. Sistnämnda

arbetsuppgifter ha emellertid numera helt bortfallit. I stället ha på kansliskrivaren

lagts omfattande kvalificerade uppgifter, vilka främst sammanhänga

med expedieringen av avgjorda ärenden samt upplysning och rådgivning

till rättssökande.

Justitieombudsmannen framhåller särskilt, att vissa av de uppgifter som

åvilar kansliskrivaren är av den art att det blivit möjligt att vinna en betydande

avlastning för juristerna. Detta gäller särskilt arbetet med expedieringen

av avgjorda ärenden och återställandet av till låns erhållna handlingar

samt den upplysnings- och rådgivningsverksamhet i förhållande till

rättssökande, som efter omorganisationen blivit alltmer omfattande.

Över justitieombudsmannens framställning i nu berörda hänseende har

yttrande inhämtats från lönenämnden, som icke funnit tillräckliga skäl föreligga

för att tillstyrka att befattningen ombildas till en tjänst som kanslist

i lönegrad Ao 13. Nämnden har däremot icke funnit anledning till erinran

mot att tjänsten uppflyttas till befattning som förste kansliskrivare i lönegrad

A 12.

Utskottet. Med hänsyn till vad justitieombudsmannen anfört finner utskottet

en höjning av tjänsten som kansliskrivare motiverad. Utskottet biträder

härvidlag vad lönenämnden uttalat. Med hänsyn till den träffade

avtalsuppgörelsen bör tjänsten placeras i 13:e lönegraden och erhålla tjänstebenämningen

kontorsskrivare. Under erinran om att utskottet i utlåtandet

nr 31 tillstyrkt vad delegerade för riksdagens verk föreslagit beträffande

ändringar i tjänste- och personalförteckningarna, m. in., för justitieombudsmannen

och hans expedition samt med biträdande av riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

a) att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till

Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett

förslagsanslag av 514 000 kr.,

b) att riksdagen må bemyndiga delegerade för riksdagens

verk att med tillämpning från och med den 1 juli 1962 vidtaga

ändring i tjänste- och personalförteckningarna för justitieombudsmannen

och hans expedition i enlighet med vad

ovan angivits.

15:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda förslag hemställer

utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

15

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 32 000 kr.

16:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under punkten

20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 anvisa

till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 266 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 297 000 kr.

Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade

för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,

m. m. för militieombudsmannen och hans expedition

samt med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 297 000 kr.

17:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 28 000 kr.

18:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 22 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna

ett förslagsanslag av 45 000 kr.

19:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten

23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

221 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 249 000 kr.

Under erinran om att utskottet i utlåtande nr 31 tillstyrkt vad delegerade

för riksdagens verk föreslagit med avseende på ändringar i tjänste- och personalförteckningarna,

m. m. för riksdagens revisorers kansli samt med biträdande

av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag

av 249 000 kr.

20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag

av 28 000 kr.

21 :o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under

punkten 25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1962/63 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kr. lliksgäldskontoret har i sin förnyade

anslagsberäkning angivit medelsbehovet till 181 000 kr.

Nordiska rådets svenska delegation har i sin framställning till riksgäldslullmäktige

framlagt vissa förslag om ändrad anställningsform och om personalförstärkning.

Delegationen har således föreslagit att kanslichefstjänsten

uppföres som en förordnandetjänst i lönegrad Br 4. Härjämte har delegationen

förordat anställandet av en heltidsanställd befattningshavare i lönegrad Ag 25,

varvid anställningen för kontaktmannen med utrikesdepartementet skulle reduceras

från nuvarande halvtidstjänst till tredjedelstjänst. Med avseende på de

kostnader som skulle uppkomma vid ett förverkligande av delegationens förslag

uttalas i framställningen alt rådets presidium efter mötet mellan de nordiska

statsministrarna och presidiet i Hangö den 11—12 november 1961 torde

komma att företaga en översyn över rådets samfällda personalbehov och

därmed förenade kostnader samt fördelningen av dessa. Till stöd för sitt

förslag om ändrade anställningsförhållanden för kanslichefen har delegationen

anfört följande.

Den särskilda kommitté, som år 1958 avlämnade en utredning angående

Nordiska rådets svenska delegations ställning och arbetsformer (se Bankoutskottets

utlåtande nr 37 år 1959) föreslog att tjänsten skulle inrättas som

en ordinarie befattning men tillsättas på förordnande tills vidare, d. v. s. i

lönegrad B 4. Riksdagen beslöt emellertid, då den behandlade betänkandet

1959, att det borde anstå med en ordinariesättning av befattningen. Denna

har sålunda förblivit en arvodestjänst. Frågan tages nu ånyo upp, bl. a. därför

att det under det kommande budgetåret kan bliva aktuellt att återbesätta

befattningen. Om tjänsten skall kunna vara i stånd att draga till sig sökanden

av sådan kompetens, som oundgängligen erfordras för dess utövande,

är det angeläget att den gives en fastare organisatorisk förankring än den

för närvarande har. Bl. a. är önskvärt att den är förenad med pensionsrätt,

enär eljest valet i praktiken kan komma att begränsas till personer, som redan

innehar pensionsgrundande statlig tjänst. Ur allmän administrativ synpunkt

ter det sig mindre lämpligt, att den chefstjänsteman som skall leda ett —

låt vara litet — riksdagens verk med personal med extra ordinarie anställning

själv har ställning såsom arvodesanställd. Delegationen får på an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

17

givna skäl föreslå, att kanslichefstjänsten i enlighet med förslaget från 1958

nu uppföres som en förordnandetjänst i lönegrad Br 4. Därmed vinnes att

tjänsten blir förenad med sedvanliga sociala förmåner, samtidigt som möjligheten

kvarstår att, om så av organisatoriska eller andra skäl skulle erfordras,

hringa ett meddelat förordnande för tjänsteinnehavaren att upphöra.

I sin motivering för anställandet av en befattningshavare i Ag 25 framhåller

delegationen att under senaste året olika åtgärder diskuterats i syfte att

förstärka rådets personal. Delegationen hänvisar härvidlag till en promemoria

av den 14 april 1961 ur vilken här följande må återges.

1. De uppgifter, som för närvarande åvilar den kvalificerade personalen i

Nordiska rådets sekretariat, kan sammanfattas sålunda:

a) att planlägga och förbereda rådets arbete,

b) att nära följa regeringarnas arbete med rådets rekommendationer,

c) att handha det löpande organisatoriska arbetet inom rådet,

d) att bedriva upplysningsverksamhet samt

e) att följa det egna parlamentets arbete ur nordisk synpunkt och taga

erforderliga initiativ.

2. För fullgörande av dessa uppgifter kräves arbetsinsatser av olika slag.

Såvitt angår punkt a):

Den nordiska debatten måste noggrant följas, även i allehanda specialorgan.

Smärre utredningar av skiftande art måste företagas. Aktiv medverkan

i rådets niomannakommittéer är nödvändig.

Såvitt angår punkt b):

Rådet har avgivit rekommendationer rörande cirka 275 olika spörsmål,

över hälften av dessa frågor befinner sig alltjämt på ett eller annat sätt under

regeringarnas handläggning.

Kontakt med olika myndigheter och organisationer erfordras tid efter annan

beträffande snart sagt varje sak.

Såvitt angår punkt c):

Arbete med rådets tryck, ordnandet av resor m. m., lösande av personalfrågor

o. d. är relativt tidsödande.

Såvitt angår punkt d):

Upplysningsverksamheten försiggår både skriftligen och muntligen. Redigering

och utgivning av »Nytt från Nordiska rådet» och »Nordisk Kontakt»

drar med sig arbete. Vidare fordras att sekretariaten författar diverse artiklar

på olika håll. Av och till måste föredrag hållas i huvudstaden och

landsorten.

Såvitt angår punkt e):

Uppgiften kräver kontinuerlig genomgång av det löpande parlamentstrycket

för att följa med vad som sker. Samtal måste föras med olika parlamentariker

rörande ev. åtgärder etc.

3. Arbetsmängden växer oavlåtligt genom att rådets verksamhet efterhand

expanderar till nya områden. Den under senare år successivt ökade takten i

det nordiska samarbetet har liknande konsekvens.

Vidare är att märka att rådet, t. ex. enligt Harpsundsbesluten och nu senast

rådets beslut vad avser lagstiftningssamarbetet, ständigt tillägges nya

arbetsuppgifter.

4. Utan svårighet inses att det är fysiskt omöjligt för genomsnittligen en

enda person per land att fullgöra detta arbetsprogram. Några uppgifter måste

eftersättas. Vissa löpande uppgifter måste klaras av, varför resultatet blir att

i allmänhet de mera väsentliga uppgifterna blir helt eller delvis försummade.

Envar inom sekretariaten torde ägna sig åt den eller de deluppgifter, för vilka

han särskilt intresserar sig eller för vilken han eljest känner fallenhet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

Med instämmande i vad som anföres i promemorian uttalar delegationen

för sin del bl. a. att det sknlle varit betydelsefullt om rådet för sitt arbete

som initiativtagande och i viss mån pådrivande instans haft bättre organisatoriska

resurser. Endast ett mindre antal arbetsuppgifter har emellertid

kunnat bearbetas. Delegationen framhåller vidare att det stora flertalet existerande

nordiska samarbetsorgan består av personer, som vanligen tjänstgör

i hemlandets ministerier e. d. och som vid möten i de nordiska samarbetsorganen

ofta har nationellt bundna mandat. Behov föreligger sålunda

enligt delegationen av organ med generellt uppdrag från länderna att söka

finna nordiska lösningar på uppkommande problem. Den föreslagna befattningshavaren

skulle främst ägna sig åt utredningsuppdrag av olika slag samt

fungera såsom sekreterare i eller biträde åt rådets niomannakommittéer.

Över framställningen har yttranden avgivits av riksgäldsfullmäktige och

av lönenämnden för riksdagens verk.

Riksgäldsfullmäktige erinrar inledningsvis om ett uttalande av delegerade

för riksdagens verk i anledning av förslaget år 1959 om att rådets svenska

delegation skulle ges ställning av ett särskilt riksdagens verk samt anför

därefter följande.

Delegerade ville visserligen icke då motsätta sig förslaget, men detta delegerades

ställningstagande skedde under den förutsättningen, att verksformen

icke skulle tagas till intäkt för en utbyggnad av personalen. Enligt delegerade

var det här liksom på andra områden av synnerlig vikt, att dubbelarbete

eller annan onödig verksamhet undveks och att delegationen övervakade, att

det icke fanns anställd större eller mer kvalificerad personal än som var

oundgängligen nödvändigt. Detta uttalande vill fullmäktige nu för sin del understryka.

Å andra sidan bör ett accepterande av angivna synpunkter rimligen

icke få leda till, att Nordiska rådets svenska delegation förvägras den

personal, som erfordras för att delegationen skall kunna effektivt fullgöra de

funktioner» som ålagts eller ålägges densamma. Fullmäktige, som av den

föreliggande framställningen funnit behovet av en förstärkning av den svenska

delegationen med en kvalificerad arbetskraft ådagalagt, har således

i och för sig icke något att erinra häremot. Fullmäktige vill dock ifrågasätta

huruvida den för nämnda befattningshavare föreslagna löneställningen är

lämpligt avpassad. Tjänsten avses tills vidare få karaktär av extratjänst.

Detta synes fullmäktige så mycket mer motiverat som Nordiska rådets presidium

enligt uppgift kommer att snarast företaga en översyn av rådets samfällda

personalbehov och därmed förenade kostnader samt fördelningen av

dessa. Vad sistnämnda spörsmål beträffar finner fullmäktige detsamma vara

av särskilt intresse för Sveriges vidkommande, eftersom personalkostnaderna

för den svenska delegationen är så ojämförligt mycket högre än i våra

nordiska grannländer. I avvaktan på resultatet av nämnda översyn synes

fullmäktige också kunna anstå med frågan om ändring av kanslichefens

anställningsförhållanden. Tills vidare bör alltså denna tjänst bibehållas såsom

en — med pensionsrätt förenad — arvodesbefattning.

Lönenämnden för riksdagens verk har anfört följande.

I fråga om tjänsten som sekreterare och kanslichef med arvode motsvarande

lönegrad B 4 finner lönenämnden — under erinran om sitt tidigare

ståndpunktstagande i den 22 oktober 1958 avgivet utlåtande över bl. a. löneställningen

för sekreteraren och kanslichefen — icke skäl tillstyrka bifall till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

19

framställningen. Beträffande det som anförts angående önskvärdheten av

att ifrågavarande anställning förenas med pensionsrätt, får lönenämnden

härvid framhålla, att, då månadsarvode i en statlig anställning avvägts att

motsvara månadslönen enligt staten löneförordning, anställningen som regel

är hänförlig till statens allmänna tjänstepensionsreglementes tillämpningsområde

(KK den 3/3 1961, nr 49).

Beträffande löneställningen för den föreslagna tjänsten som sekreterare i

lönegrad Ag 25 finner nämnden icke skäl föreligga för högre placering än

lönegrad A 23.

Med avseende på den ovannämnda översynen över rådets personalbehov

in. in. har delegationen i skrivelse till bankoutskottet den 4 maj 1962 anmält,

att någon slutlig plan för rådets personalorganisation ännu icke föreligger

samt hemställt att det oaktat de anslag som äskats i delegationens

skrivelse den 1 november 1961 måtte tillstyrkas.

Utskottet finner för sin del de skäl som anförts för att Nordiska rådets

svenska delegations kansli förstärkes med en kvalificerad befattningshavare

övertygande. Utskottet är således berett att tillstyrka inrättandet av en

sådan tjänst. I likhet med riksgäldsfullmäktige anser utskottet att tjänsten i

avvaktan bl. a. på resultatet av den förutskickade översynen av Nordiska

rådets samlade personalbehov bör ha karaktären av extratjänst. Lönenämnden

har därjämte föreslagit att den placeras i 23:e lönegraden, vilket utskottet

tillstyrker. Vad gäller frågan om ändrad anställningsform för kanslichefen

finner utskottet det inte påkallat att nu vidtaga någon ändring av denna.

Tills vidare bör alltså denna tjänst i enlighet med vad riksgäldsfullmäktige

förordat bibehållas såsom en — med pensionsrätt förenad — arvodesbefattning.

Frågan torde emellertid böra aktualiseras i samband med att resultaten

av den ovannämnda översynen förelägges statsmakternas prövning.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

ett förslagsanslag av 181 000 kr.

22:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

ett förslagsanslag av 73 000 kr.

23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet. Under punklen 27 har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Nordiska rådets svenska delegation

och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bnnkoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har Nordiska rådets svenska

delegation beträffande posten tryckningskostnader för rådets förhandlingar

anfört bl. a. följande.

I anledning av bankoutskottets redan 1960 uttalade begäran om en utredning

rörande möjligheterna att reducera kostnaderna för rådets förhandlingar

har på uppdrag av rådets presidium utförts vissa undersökningar. De

har resulterat i att upplagan av rådets förhandlingar kunnat minskas från

3 600 till 2 500 samt att de årliga förhandlingarnas sidantal reducerats från

2 103 år 1959 till 1 423 sidor år 1961.

Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som sålunda vidtagits

för alt nedbringa kostnaderna för publicering av Nordiska rådets förhandlingar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag

av 56 000 kr.

24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna

för tidskriften Nordisk Kontakt. Under punkten 28 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt

ett förslagsanslag av 40 000 kr.

I sin framställning till riksgäldsfullmäktige har Nordiska rådets svenska

delegation anfört följande.

Den av riksdagens bankoutskott begärda utredningen rörande en minskning

av kostnaderna för Nordisk Kontakt har Nordiska rådets presidium

uppdragit åt redaktionskommittén för Nordisk Kontakt att utföra. Kommittén

har avgivit en rapport rörande denna fråga till rådets presidium under

våren 1961. Kommittén har i denna föreslagit vissa mindre besparingar

men efter ingående utredningar kommit fram till att mera avsevärda besparingar

icke kunna göras, med mindre tidskriftens nuvarande omfång avsevärt

minskas eller upplagan kraftigt beskäres. Intetdera alternativet har

kommittén för sin del velat förorda. Frågan om tidskriftens framtid har nu

av presidiet hänskjutits till rådet självt, som kommer att behandla ärendet

i februari 1962. En allmän ändring i tidskriftens uppläggning torde ej kunna

genomföras förrän fr. o. m. 1963.

Sveriges andel i utgifterna avseende årgång 1960 uppgick till 40 762 kronor

64 öre. Härtill kom vissa kostnader för resor till redaktionskommitténs

möten m. in. Under beaktande av vad här anförts och med hänsyn till de

fortsatta besparingssträvandena torde för Nordisk Kontakt böra räknas med

ett oförändrat anslagsbehov av 40 000 kronor under budgetåret 1962/63.

Utskottet. Nordiska rådet har vid sin tionde session i Helsingfors i mars i

år behandlat möjligheterna att företa besparingar med avseende på tidskriften

Nordisk Kontakt men inte funnit sådana föreligga annat än i form av

väsentliga beskärningar i fråga om tidskriftens utgivningstäthet och omfattning.

Enligt utskottets mening bör värdet av tidskriften dock bedömas vara

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

21

sådant att dylika utvägar inte bör komma i fråga. Å andra sidan förutsätter

utskottet att man noga tillvaratar de besparingar som kan göras inom ramen

för nuvarande utgivningsprogram. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under

punkten 28 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag

av 40 000 kr.

25 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 29 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän

anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 680 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner

åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 680 000

kr.

26 :o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 30 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner

åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 405 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner

åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av

405 000 kr.

27 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Under punkten 31 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensioner

åt f. d. befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag av 820 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 890 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner

åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av

890 000 kr.

28:o) Pensioner åt efterlevande till befattningshavare. Under punkten 32

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Pensio
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

ner åt efterlevande till befattningshavare anvisa ett förslagsanslag av 125 000

kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 135 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa till Pensioner

åt efterlevande till befattningshavare ett förslagsanslag

av 135 000 kr.

29:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 33—38

framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 120 000 kr.;

b) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande

ett förslagsanslag av 825 000 kr.;

c) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande

ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.;

d) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett

förslagsanslag av 10 000 kr.;

e) till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m. ett förslagsanslag av 55 000 kr.;

f) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

ett förslagsanslag av 440 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. in. kommer vid

bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret

1962/63 utgöra 31 675 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande

riksstat med 3 712 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet med 1 880 000 kr. Specifikation av de beräknade

utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom

Bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 23 maj 1962

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

23

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Nordenson, Mattsson och Nyman;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Persson i Appuna,

Carlsson i Tibro, fru Lindekvist, herrar Larsson i Umeå, Fridolfsson och

Börjesson i Falköping.

Reservation

mot utskottets beslut under punkten 11 av herrar Nordenson och Matts
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

Bilaga 1

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

för budgetåret 1962/63

Riksdagen

Kronor Kronor

i. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Första kammaren, förslagsvis........................ 4 980 000

Andra kammaren, förslagsvis ....................... 7 720 000 12 700 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .......... 1 600 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.

vaktpersonal), förslagsvis.......................... 1 850 000

Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 4 000

Övriga avlöningar, förslagsvis......................... 66 000 1 920 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag

Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis........................... 200 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 1 215 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis.................. 300 000

Kommittétryck, förslagsvis....................... 10 000

1 725 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av riksdagstryck......................— 150 000 1 575 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Uppslagsboken över riksdagens verksamhet............ 35 000

Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens

100-årsjubileum .................... 40 000

75 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av särskilda publikationer.............. — 1 000 74 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

Ridderskapets och adelns protokoll för 1769—1770 års riksdag

(del 27—28), prästeståndets protokoll vid riksdagarna

1680—1714, 1719—1720 och 1723 (del 4—6), borgarståndets

protokoll vid 1734 års riksdag (del 5) samt bondeståndets

protokoll vid 1760—1762 års riksdag (del 8) 75 100

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

25

Kronor

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Försäljning av ståndsprotokoll....................— 100

7. Kostnader för riksdagens inlerparlamentariska grupp, förslagsanslag ..

8. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis........................ 85 000

Expenser, förslagsvis.............................. 375 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis................... 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis......................... 40 000

Allmänt kyrkomöte

9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag............

Riksgäldskontoret

10. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis ...................................... 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 1 160 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 332 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis......... 2 000

Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 610 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis. 29 500

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvoden till tullmåktige och suppleanter för fullmäktige

I denna post ingår:

arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige......... 42 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden............................................ 4 500

» tredje ledamoten av arbetsutskottet..................... 3 500

arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter .......... 3 500 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stal

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis...................................... 1145 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie

tjänst, förslagsvis..................................... 6 000

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 6 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare ...................... 3 000 j jgo ooo

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis ...................................... 330 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie

tjänst, förslagsvis..................................... 1000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................................ i 000 332 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter:
gratifikationer

eller belöningar, förslagsvis..................... 1000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet

för riksdagens verk. förslagsvis.......................... <1000 2 000

Kronor

75 000

110 000

550 000

1 000

2 187 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

Kronor

11. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag

Obligationspapper, förslagsvis........................ 50 000

Yärdepapperstryck, förslagsvis ......................... 250 000

Annonsering m. m., förslagsvis...................... 1 000 000

Yinstutlottning å premielånen, förslagsvis ............ 35 000

1 335 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Förvaringsavgifter................................ — 5 000

12. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ 10 000

Reseersättningar, förslagsvis......................... 10 000

Expenser, förslagsvis............................... 225 000

Publikationstryck, förslagsvis.................. 12 100

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer................ —100 12 000

Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 18 000

Riksdagens ekonomibyrå

13. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 366 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... 365 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1......... 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 300 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . 15 000

1 047 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning för utlånad personal.................... — 65 000

14. Omkostnader, förslagsanslag

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset m. m., förslagsvis

........................................ 175 000

Expenser, förslagsvis ............................... 275 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 13 000

465 000

Särskilda uppbördsmedel

Influtna hyror.................................. — 40 000

Kronor

1 330 000

275 000

982 000

425 000

1 Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar samt gottgörelse

enligt 18 § 1 mom andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

27

Kronor Kronor

Riksdagsbiblioteket

15. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 165 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 235 200

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 163 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 8 000 573 000

16. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 1 000

Expenser, förslagsvis................................. 32 000

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 15 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 12 000 60 000

17. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1........... 135 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

18. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 285 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 75 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 147 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 7 000 514 000

19. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 5 000

Expenser, förslagsvis................................ 26 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 32 000

Militieombudsmannen och hans expedition

20. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 184 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 24 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 85 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 4 000 297 000

21. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 14 000

Expenser, förslagsvis................................. 13 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 28 000

* Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för

komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.

nr 19/1947).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

Kronor

Riksdagens revisorer och deras kansli

22. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis...............................

23. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.... 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 135 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 71 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 3 000

24. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis .......................... 20 000

Expenser, förslagsvis................................. 7 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

25. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis...... 2 000

Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis ---- 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 90 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 47 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .. 2 000

26. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. in., förslagsvis ............................ 1 000

Reseersättningar, förslagsvis ............................ 47 000

Expenser, förslagsvis.................................... 20 000

Övriga utgifter, förslagsvis.............................. 5 000

27. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, kostnader för utredningar

m. m., förslagsvis.................................... 11 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar, förslagsvis.. 40 000

Informationsmaterial, förslagsvis ........................ 3 000

Reseersättningar m. m., förslagsvis...................... 2 100

56 100

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna.............. —1001

Kronor

45.000

249 000

28 000

181 000

73 000

56 000

1 Formellt belopp.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1962

29

28. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag

Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslagsvis 40 200

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna...... 1100

Försäljning av Nordisk Kontakt.................. 1 100 —200

Pensioner

29. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ..........

30. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ..

31. Pensioner dl f. d. befattningshavare förslagsanslag........

32. Pensioner dt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag

Diverse

33. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......................

34. Vinstutlotlning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag

35. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag ..

36. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......

37. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslags
anslag

....................................................

38. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslags
anslag

....................................................

Summa

1 Formellt belopp

40 000

1 680 000

405 000

890 000

135 000

120 000

825 000

1 000 000

10 000

55 000

440 000

31 675 000

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G20760

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.