Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta motioner.
1962-11-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1962:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående
utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 3 januari 1962 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet berett
riksdagen tillfälle att yttra sig angående de av föredragande departementschefen
angivna riktlinjerna för utvecklingen av försörjningsmöjligheterna
i Tornedalen.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
Med anledning av väckta motioner (I: 79 och II: 98) hemställde 1954
års riksdag om en utredning rörande de åtgärder, som kunde sättas in för
att göra Tornedalen och överkalixbygden rustade att försörja sin egen befolkning
med anlitande av befintliga naturtillgångar och tillgänglig arbetskraft.
Den 26 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt länsstyrelsen i Norrbottens
län att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen företa den av riksdagen
begärda utredningen.
I propositionen redovisas den begärda utredningen varjämte en översikt
framläggs över de åtgärder, som föreslås för att skapa bättre försörjningsmöjligheter
för befolkningen i detta område och stimulera till ökad verksamhet
inom näringslivet.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner:
1) motionen II: 634 av herrar Holmberg och Hagberg vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 31 måtte beakta vad i motionen
anförts;
2) de likalydande motionerna I: 523 av herr Hedström m. fl. och II: 636
av herr Lassinantti m. fl. i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels om sådan
utredning rörande tillämpning i Tornedalen av expropriations- och inlösenförfarande,
som berörts i motionen, och dels att de övriga synpunkter som
framförts i motionen beaktas vid de fortsatta åtgärderna för att förbättra
försörjningsläget för befolkningen i Tornedalen; samt
3) de likalydande motionerna 1:746 av herr Nils-Eric Gustafsson och
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. S sand. Nr 34
2
Iiankoutskottets utlåtande nr 3i år 1962
II: 900 av herr Larsson i Hedenäset, i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen måtte
A) i skrivelse till Kungl. Maj :t
1) dels anhålla — för underlättande av den yttre rationaliseringen av
Tornedalens jordbruk •— om skyndsam utredning och förslag om utvidgade
möjligheter till s. k. värdeutjämningsbidrag samt om möjligheter till statliga
bostadslån och lånegarantier, hypotekslån m. m. för bostadsfastigheter,
som avstyckas från jordbruksfastighet som ett led i strukturrationaliseringen
;
2) dels uttala att driften å bansträckorna Boden—Karungi—Haparanda—
Övertorneå bör upprätthållas i minst samma omfattning som hittills samt
anhålla om skyndsamt förslag om inrättande av stambillinjer med genomgående
SJ-taxor enligt Norrlandskommitténs och Tornedalsutredningens
förslag;
3) dels uttala att upprättandet av vägplan för samordning av försvarets
och näringslivets intressen må ske så snabbt som möjligt och anhålla om
utredning av frågan om särskild ersättning till intressenter i vägprojekt,
där militära hinder fortbestår;
4) dels ock anhålla om förslag till 1963 års riksdag i frågan om återförande
till tidigare fastigheter av markområden som köpts eller långtidsarrenderats
av 1942 års militära markersättningsnämnd; samt
B) beakta vad i övrigt anförts i motionen.
I anledning av propositionen har bankoutskottet företagit en resa i Tornedalen
i syfte att på ort och ställe studera förhållandena.
Utskottet
I fråga om såväl befolknings- som näringslivsförhållanden har Nori-botten
och särskilt Tornedalen visat en utveckling som i väsentliga avseenden
avvikit från den som kännetecknat sydligare delar av landet. Dessa avvikelser
kan inte direkt sägas ha inneburit, att utvecklingen i Tornedalen haft
en annan riktning, utan har berott på att tendenser som tidigare gjort sig
gällande i andra delar av landet uppträtt med en betydande fördröjning.
Den naturliga folkökningen har i Tornedalen, främst genom höga födelsetal,
länge varit ovanligt hög, men under senare tid har födelsetalen närmat
sig genomsnittssiffrorna för landet. Den faktiska folkökningen har även
intill de senaste årtiondena varit stark. En accelererad nettoutflyttning har
emellertid under 1950-talet medfört en avsevärd befolkningsminskning.
Den omvandling av samhälls- och näringsliv som skett i vårt land har för
Tornedalens del inträtt förhållandevis mycket sent. Inslaget av naturahushållning
har ännu under senare tid där varit framträdande. Detta har delvis
sammanhängt med att jordbruk med binäringar på ett helt annat sätt än i
andra delar av landet fortsatt att vara den dominerande näringen. Då efter
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
3
hand en mekanisering och rationalisering av jord- och skogsbruk skjutit
fart och en successiv avveckling av naturahushållningen inträtt har därav
följt en stark reducering av de traditionella sysselsättningstillfällena.
I detta sammanhang kan framhållas att en arbetskraftsbesparande rationalisering
inom en näringsgren i och för sig inte leder till sämre sysselsättningsmöjligheter
totalt i samhället. En rationalisering är ofta direkt förbunden
med en efterfrågan på produkter och tjänster från andra delar av
näringslivet, och vidare kan rationaliseringsvinsterna ge upphov till en inkomst-
och efterfrågeökning. Till en viss del torde en sådan ändrad och
ökad efterfrågan komma att behöva tillgodoses inom bygden. Detta gäller
exempelvis distributions- och reparationstjänster samt annan liknande service.
Oavsett hur stor del av den nyssnämnda »nya» efterfrågan som kommer
bygden själv till godo utlöser dock den ändrade produktions- och efterfrågesituationen
en förskjutning i företagens lokalisering och i befolkningens
lokala fördelning. En fortgående tätortsbildning kommer sålunda
till stånd.
Vad Tornedalen beträffar har omdaningsprocessen varit och är förenad
med speciella svårigheter och problem. Den minskning av sysselsättningsmöjligheterna
inom jordbruksnäringen som följt av dess omvandling och
begränsade utvecklingsmöjligheter har inte inom bygden kunnat kompenseras
av en tillräckligt stark utbyggnad av industri, hantverk etc. Trots en
ökad utflyttning har därigenom en svår arbetslöshet uppstått. Av arbetslöshetskassornas
medlemmar i Tornedalen var sålunda närmare 9 procent utan
arbete i september 1961. Betydande statliga kostnader har måst läggas ned
på åtgärder mot arbetslösheten. Under femårsperioden 1956—1960 har beredskapsarbeten
bedrivits till en totalkostnad av 78 milj. kronor, vartill
kommer stora utbetalningar från olika arbetslöshetskassor. Brister i försörjningsunderlaget
har inte endast kommit till synes i höga arbetslöshetssiffror
utan även yttrat sig i låga genomsnittliga inkomstsiffror för de sysselsatta.
Mot bakgrund av sådana förhållanden som här berörts tillkom de i det
tidigare omnämnda utredningarna rörande utveckling av försörjningsmöjligheterna
i Tornedalen. Att problemen i denna del av landet gjordes till
föremål för en särskild undersökning motiverades även av de speciella betingelser
som gäller i denna gränsbygd. Utredningsarbetet borde, såsom angavs
i bankoutskottets utlåtande (nr 17) till 1954 års riksdag, direkt inriktas
på praktiska åtgärder, vilka redan på kort sikt kunde förbättra utkomstmöjligheterna
för befolkningen. I första hand borde man försöka underlätta för
bygdens egen befolkning att finna uppslag för lönande företagsamhet samt
överväga huruvida inte det stöd från det allmännas sida, som sedan länge
lämnats med betydande belopp, kunde givas i sådana former, att bygdens
förutsättningar till produktivt arbete ökades. Sådana bidragsformer, som
syftade till att främja och underlätta eu rationellt bedriven och på längre
1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1962. S samt. Nr 34
4
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
sikt ekonomiskt lönande verksamhet, vore självfallet att föredra framför
subventioner och direkta understöd, vilka kunde bidra till att fördröja ett
bättre utnyttjande av resurserna. Särskilt borde det klarläggas inom vilka
branscher en nyetablering av lönande företag lämpligen kunde komma till
stånd.
De allmänna riktpunkter för utredningsarbetet som angavs i ovan nämnda
utlåtande, finner utskottet alltjämt böra vara vägledande för arbetet med
att utveckla försörjningsmöjligheterna i Tornedalen. Efter att utifrån denna
inställning ha tagit del av resultaten av utredningsarbetet vill utskottet
uttala sin tillfredsställelse över den utmärkta grundval för utvecklingsarbetet
som där givits. Såväl den inventering av dels de problem och dels de potentiella
möjligheter, vilka föreligger inom Tornedalens näringsliv, som de
framlagda konkreta förslagen till åtgärder finner utskottet väl avvägda och
samordnade. Riksdagen har i annan ordning beretts och kommer i fortsättningen
att beredas tillfälle att pröva olika förslag rörande åtgärder för att
främja skilda näringar i Tornedalen. Utskottet skall därför här endast beröra
några mer allmänna frågor.
Sysselsättningsproblem liknande dem som föreligger i Tornedalen har
uppträtt även i andra delar av landet. Dessa problem söker man bemästra
genom en kombination av lokaliseringsåtgärder och åtgärder för att omplacera
arbetskraft. Samma vägar har utnyttjats även för att komma till
rätta med förhållandena i Tornedalen. Utskottet finner dock vägande skäl
tala för att man i detta fall ger särskild vikt åt arbetet på att finna nya och
bättre sysselsättningsmöjligheter i orten. Med de förhållanden som råder
i denna gränsbygd kan en stark uttunning av den nuvarande befolkningen
efter hand utlösa en ökad inflyttning från övriga delar av Nordkalotten. På
så sätt kan risker för permanenta sysselsättningssvårigheter komma att
uppstå. Inför ett sådant perspektiv synes det befogat att söka inrikta ansträngningar
och medel, som eljest måste tas i anspråk för beredskapsarbeten,
på upparbetandet av nya sysselsättningar. Vidare är det från försvarspolitiska
synpunkter ett intresse att söka upprätthålla en levande och
blomstrande gränsbygd. Då utskottet sålunda förordar en koncentrerad insats
och ett fortsatt arbete efter de linjer som Tornedalsutredningen föreslagit
innebär inte detta att rörlighetsstimulerande åtgärder skulle vara
mindre behövliga. Såväl för en omflyttning inom bygden, för omskolning
etc. som för flyttningar mellan Tornedalen och andra delar av landet är insatser
på detta område av stor vikt, i synnerhet då man söker åstadkomma
en etablering av nya företag.
Tornedalens speciella ställning i försvarspolitiskt hänseende har skapat
vissa specifika problem. Som berörts i utredningen och även särskilt tagits
upp i föreliggande proposition och motioner kan ett beaktande av militära
synpunkter vid planeringen av allmänna vägar och skogsbilvägar försvåra
ett effektivt utnyttjande av bygdens ekonomiska resurser. Utskottet är väl
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
5
medvetet om de svåra awägningsproblem som här föreligger. Det kan ifrågasättas
huruvida icke den försvarskostnad det här rör sig om bör delas av
alla medborgare. Då det är ett försvarspolitiskt intresse att en levande
gränsbygd bibehålies, finner utskottet det angeläget, att de problem som föreligger
på detta område ytterligare uppmärksammas och utreds. En sådan
vägplan som omnämns i propositionen liksom en undersökning av möjligheterna
att lösa de speciella skogsbilvägsproblemen bör sålunda komma till
stånd.
Frågan om återförande till tidigare fastigheter av markområden som
köpts eller långtidsarrenderats av 1942 års militära markersättningsnämnd
har utretts av försvarsstaben. Enligt vad utskottet inhämtat har försvarets
fastighetsnämnd avgivit yttrande över utredningen, varefter denna remitterats
till länsstyrelsen i Norrbottens län.
De konkreta åtgärder som ansetts böra vidtas för att främja olika näringar
har bragts eller kommer att bringas under riksdagens prövning efter
förberedande handläggning av andra utskott. En redovisning av de åtgärder
som därvid är i fråga har lämnats i förevarande proposition. Under hänvisning
därtill skall utskottet begränsa sig till ett omnämnande av riksdagens
ställningstagande till framlagda förslag samt beröra vissa frågor
som motionsledes förts fram.
Enligt beslut av 1960 års riksdag utgår under nionde huvudtiteln anslag
till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. 1 årets
statsverksproposition framlades förslag om att medelsanvisningen till de
koncentrerade rationaliseringsinsatserna skulle höjas med 1 000 000 kr.
till 3 050 000 kr. Vid fördelningen av dessa medel skulle Tornedalens intressen
särskilt beaktas. Jordbruksutskottet tillstyrkte (uti. 1 s. 22) förslaget
att rationaliseringen i Tornedalen skall intensifieras, och riksdagen
beslöt i enlighet härmed (skr. 9).
Den starka ägosplittringen i Tornedalen skapar speciellt svåra problem
för rationaliseringsverksamheten. Förhållandena synes här vara i viss mån
likartade med dem som råder i Kopparbergs län. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att i sistnämnda fall uttalade 1960 års jordbruksutskott
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 19 (skr. 212), att det var av sådan
vikt att söka komma till rätta med de otillfredsställande förhållandena
att Kungl. Maj :t oberoende av pågående utredningsarbeten beträffande fastighetsbildnings-
och jordlagstiftningen borde överväga ändringar i gällande
regler och bestämmelser för att på så sätt påskynda fastighetsregleringarna
i Kopparbergs län. 1962 års riksdag (prop. 159, LlnU 35, skr. 350) har också
antagit lag om äganderättsutredning, lagfart och sammanläggning av fastigheter
i vissa fall i Kopparbergs län. Liknande speciella åtgärder kan
visa sig behövliga även i Tornedalen.
Även i fråga om det ekonomiska stödet till rationaliseringsåtgärderna i
Kopparbergs län kan en sak anföras som har intresse för motsvarande
6
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
arbete i Tornedalen. I proposition nr 134 till 1961 års riksdag anfördes (s.
28) sålunda: »Jag vill samtidigt särskilt framhålla de möjligheter, som
föreligger att enligt 9 § rationaliseringskungörelsen vid förvärv av mark
för rationaliseringsändamål bevilja statsbidrag med belopp motsvarande
skillnaden mellan godkänd köpeskilling för fastighet eller fastighetsdel och
det värde fastigheten eller fastighetsdelen kan anses äga för den brukningsenhet
till vilken den skall läggas. Enligt min uppfattning bör sådant s. k.
värdeutjämningsbidrag kunna komma i fråga i relativt stor utsträckning i
de vid rationaliseringen i länet ofta förekommande fall, då byggnader eller
andra fasta anläggningar finnes och dessa är obehövliga eller oanvändbara
för den rationaliserade brukningsenheten.»
I Tornedalsutredningen, remissyttranden och motioner har påtalats de
svårigheter för rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket som föreligger
till följd av att så stor del av jorden tillhör dödsbodelägare. Med anledning
därav bör nämnas att dessa problem blivit föremål för undersökningar genom
lantmäteri-, skogs- och lantbruksstyrelsernas försorg. Dessa organ har
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 september 1962 framhållit, att en utredning
syftande till en allmän revision av gällande regler om dödsboets organisation
och representation framstår som en ytterst angelägen åtgärd. För
att snabbt komma till rätta med vissa problem som ofta uppkommer vid
handhavandet av förrättningsverksamheten och frågor angående jordens
och skogens skötsel föreslår dock styrelserna att vissa begränsade lagstiftningsändringar
genast vidtas. Detta förslag innebär att domstol på initiativ
av delägare eller myndighet skall kunna förordna ett särskilt ombud
för dödsbo med behörighet att företräda fastighetsägaren i vissa särskilt
angivna situationer, exempelvis skogsvårdsärende, fastighetsbildnings- och
syneförrättningar.
På skogens område har förslag framlagts (nionde huvudtiteln s. 262) om
en anslagshöjning med 1,5 mkr. i fråga om Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland. Av anslaget beräknas 800 000 kr. användas för bidrag till
skogliga åtgärder i Tornedalen. På tillstyrkan av jordbruksutskottet (uti.
16 s. 20, 32) har riksdagen med avslag å vissa motioner om ytterligare
höjd medelstilldelning in. in. bifallit Kungl. Maj:ts förslag (skr. 253). Departementschefen
uttalar sig i nämnda proposition jämväl om svårigheterna
att utbygga skogsvägsnätet i Tornedalen med hänsyn till försvarets intressen
(s. 265). Kostnader för skogsvägsplanering som inte inrymdes under skogs-- vårdsstyrelsernas och lantmäteriorganisationens ordinarie anslag borde
kunna bestridas ur anslag för Åtgärder om ökad skogsproduktion. Då bidrag
beviljades till företag borde beaktas den eventuella fördyring, som förorsakades
av hänsynstagande till försvarets intressen. I fråga om vissa
andra frågor rörande skogsbilvägarna som har samband med försvaret har
utskottet i det föregående anfört synpunkter.
I fråga om fiskerinäringen uttalas i årets statsverksproposition under
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
7
nionde huvudtiteln (s. 345) att kostnaderna för en inventering av fiskevattnen
i Tornedalen borde bestridas av vattenavgifter och inte belasta riksstaten.
Underlättande av isnotsfisket inom Tornedalsområdet borde vidare
bestridas av medel ur anslaget Gottgörelse till fiskenäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, vilket anslag föreslogs höjt med hänsyn till bensinskattehöjningen.
Riksdagen har utan erinran antagit dessa förslag (skr.
179).
I särskild proposition till årets riksdag angående rennäringens främjande
(nr 68) hänvisar departementschefen till Tornedalsutredningen och framhåller
att där framförda förslag bör upptas till prövning i gängse ordning
av bland annat lappväsendet och lantbruksstyrelsen. Genomförandet bör ske
i den mån resurserna medger efter avvägning mot andra för rennäringen
viktiga åtgärder. Förslagen i nämnda proposition antogs av riksdagen
(skr. 238).
I fråga om de allmänna vägarna framlades i statsverkspropositionen förslag
om en ökning av vägbudgeten. Av ökningen föreslogs 60 mkr. skola
användas för norrlandslänen (s. 45). På tillstyrkan av statsutskottet har
riksdagen bifallit denna uppdelning av anslagsmedlen. I detta sammanhang
bör erinras om departementschefens uttalande i Tornedalspropositionen
angående nödvändigheten av upprättandet av en långsiktig vägplan för alla
vägar inom Tornedalen. Denna vägplan anses böra upprättas under länsstyrelsens
ledning i samråd med bl. a. de militära myndigheterna. I fråga om
busstrafiken utgår vissa statsbidrag till på landsbygden upprätthållen linjetrafik
för personbefordran med motorfordon. Förslag om sådana bidrag för
innevarande budgetår, varigenom busstrafiken även i Tornedalen erhåller
stöd, framlades under sjätte huvudtiteln, vilket bifallits av riksdagen (skr.
196). Bland transportfrågorna är vidare taxesättningen för och övriga kostnadsspörsmål
i samband med godsbefordran av mycket stor vikt för Tornedalen,
vilka problem förtjänar att noga beaktas och följas i det fortsatta
arbetet.
För Tornedalen är möjligheterna till en utveckling av industrien av särskilt
stor betydelse. I prop. 35 till årets riksdag angående aktieteckning i
Aktiebolaget Statens skogsindustrier berördes frågan om en utbyggnad av
Karlsborgsverken (s. 23—24). Förberedande utredningar och projektering
för en sådan utbyggnad, vilken anses vara av stor betydelse för tillvaratagandet
av skogstillgångarna i Tornedalen, föreslogs komma till stånd, vilket
bifölls av riksdagen (skr. 291). För att främja småindustri och hantverk
har riksdagen efter förslag som framlagts i statsverkspropositionen
medgivit en med 100 000 kr. ökad medelstilldelning till företagarföreningen
i Norrbotten (skr. 10), varigenom en utbyggd konsultverksamhet kan komma
till stånd i Tornedalen. Inrättandet av en särskild tjänst inom statens
hantverksinstitut för att möjliggöra en permanentning och utbyggnad av
hantverksinstitutets kursverksamhet i Norrbotten, som godkänts av riks
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 3i år 1962
dagen (10 ht s. 32 och skr. 10) utgör ett annat bidrag till främjande av
hantverk och småindustri i denna del av landet. För möjligheterna att
bredda försörjningsunderlaget i Tornedalen tilldrar sig vidare pågående
kartläggnings- och prospekteringsarbeten i fråga om järnmalms- och grafitfyndigheter
stort intresse. Undersökningarna av fyndigheterna i Kaunisvaara
samt prospekteringsverksamheten inom Paj ala- och Tärendöområdena
har kunnat intensifieras genom ökade anslag under innevarande budgetår
(se statsverksprop. 10 ht s. 78).
Förutsättningar synes föreligga att stimulera och utveckla turistnäringen,
som ännu spelar en blygsam roll i Tornedalens näringsliv. Genom bidrag ur
fonden för friluftslivets främjande borde visst stöd kunna erhållas för det
lokala arbetet att åstadkomma de anordningar, som erfordras för att ta
emot en växande turistström.
Inom arbetsmarknadspolitikens område har intensifiering av förmedlingsverksamheten
i övre Norrland godkänts av riksdagen (skr. 5) genom
bifall till anslag under femte huvudtiteln för Arbetsförmedlingen: Omkostnader
(s. 127). Slutligen kan erinras om de ändrade grunder för bidrag till
skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner som genomförts (prop.
111/1962 och skr. 198). Vid utformningen av dessa ändringar har särskilt
beaktats (departementschefens uttalande s. 26) de skatteförhållanden som
råder i Tornedalen.
Genom inrättandet av Norrlandsfonden har särskilda möjligheter att finansiera
utvecklingen av företagsamhet i Tornedalen liksom i andra delar
av övre Norrland skapats. I detta sammanhang kan förtjäna omnämnas
några ändamål som hittills erhållit anslag ur fonden. Till undersökning av
grafit- och kalkstensfyndigheterna i Norrbottens län har anslagits 1 mkr.
En stor del av ifrågavarande fyndigheter finns inom Tornedalen. Norrbottens
läns hushållningssällskap har erhållit 80 000 kr. för en utredning rörande
förutsättningarna att uppföra en frysanläggning för bär och fisk.
Vissa utredningsobjekt har en något mer indirekt anknytning till Tornedalen,
och bland dessa kan nämnas anslag om 250 000 kr. till Sveriges utsädesförening
i Svalöv för viss forskning på potatisodlingens område, anslag
till skogshögskolan för skogsföryngringsforskning (1 mkr.) och för högmekanisering
inom skogsbruket (300 000 kr.) samt anslag om 70 000 kr. till
Norrbottens läns företagarförening för tillverkning av prototyper till maskiner
för småindustri och hantverk.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla nödvändigheten av en långsiktig
planering för att effektivt utnyttja bygdens naturtillgångar. Jordbruket
i älvdalarna måste bli föremål för en storleksrationalisering med
bättre arronderingsförhållande så att man på sikt erhåller bärkraftiga jordbruk.
Skogsbruket utgör för närvarande ryggraden i bygdens näringsliv. Från
både enskild och allmän synpunkt är det nödvändigt att den skogliga upp
-
Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962
9
rustningen fullföljs. Ett väl utbyggt skogsvägsnät är angeläget både från
transportsynpunkt och för bedrivande av en effektiv skogsvård. Det allmänna
vägnätets förstärkning och utbyggnad är av största betydelse för
utnyttjande av råvarutillgångarna. För att vinna avsättning för skogens råvaror
är en utbyggnad av skogsindustrien angelägen. Hantverk och småindustri
uppbyggd på basnäringarna bör stödjas både tekniskt och ekonomiskt
i syfte att betjäna landsdelens behov.
Som av det ovanstående framgått har åtgärder vidtagits på ett flertal
skilda områden för att förbättra utkomstmöjligheterna i Tornedalen. Utskottet,
som haft tillfälle att på ort och ställe studera förhållandena, vill
även framhålla de betydande kommunala och privata insatser och initiativ
som gjorts i Tornedalen för att ta vara på och utveckla bygdens odlingsoch
sysselsättningsmöjligheter. Angeläget är att söka stimulera och stödja
de ansträngningar som görs av bygdens egen befolkning. Av vikt är därvid
att statsmakterna i fortsättningen fortlöpande följer utvecklingen i Tornedalen,
så att kommande statliga insatser på bästa sätt anpassas till och inriktas
efter de lokala förutsättningarna.
Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som
sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört.
B. att riksdagen måtte anse följande motioner besvarade
med vad utskottet ovan anfört, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:523 och 11:636;
2) motionen II: 634 samt
3) de likalydande motionerna I: 746 och II: 900.
Stockholm den 13 november 1962
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Gustaf Henry Hansson,
Gorthon, Palm, Mattsson, Dahlberg och Nyman;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs,
herrar Carlsson i Tibro, Bengtsson i Landskrona, Berglund,
Börjesson i Glömminge och Lindkvist.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 62
215217
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition nr 81 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta mot a1 i texten