Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta motioner.

1962-11-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1962:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 angående

utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 januari 1962 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet berett

riksdagen tillfälle att yttra sig angående de av föredragande departementschefen

angivna riktlinjerna för utvecklingen av försörjningsmöjligheterna

i Tornedalen.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Med anledning av väckta motioner (I: 79 och II: 98) hemställde 1954

års riksdag om en utredning rörande de åtgärder, som kunde sättas in för

att göra Tornedalen och överkalixbygden rustade att försörja sin egen befolkning

med anlitande av befintliga naturtillgångar och tillgänglig arbetskraft.

Den 26 maj 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt länsstyrelsen i Norrbottens

län att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen företa den av riksdagen

begärda utredningen.

I propositionen redovisas den begärda utredningen varjämte en översikt

framläggs över de åtgärder, som föreslås för att skapa bättre försörjningsmöjligheter

för befolkningen i detta område och stimulera till ökad verksamhet

inom näringslivet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner:

1) motionen II: 634 av herrar Holmberg och Hagberg vari hemställts att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 31 måtte beakta vad i motionen

anförts;

2) de likalydande motionerna I: 523 av herr Hedström m. fl. och II: 636

av herr Lassinantti m. fl. i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels om sådan

utredning rörande tillämpning i Tornedalen av expropriations- och inlösenförfarande,

som berörts i motionen, och dels att de övriga synpunkter som

framförts i motionen beaktas vid de fortsatta åtgärderna för att förbättra

försörjningsläget för befolkningen i Tornedalen; samt

3) de likalydande motionerna 1:746 av herr Nils-Eric Gustafsson och

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. S sand. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Iiankoutskottets utlåtande nr 3i år 1962

II: 900 av herr Larsson i Hedenäset, i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen måtte

A) i skrivelse till Kungl. Maj :t

1) dels anhålla — för underlättande av den yttre rationaliseringen av

Tornedalens jordbruk •— om skyndsam utredning och förslag om utvidgade

möjligheter till s. k. värdeutjämningsbidrag samt om möjligheter till statliga

bostadslån och lånegarantier, hypotekslån m. m. för bostadsfastigheter,

som avstyckas från jordbruksfastighet som ett led i strukturrationaliseringen

;

2) dels uttala att driften å bansträckorna Boden—Karungi—Haparanda—

Övertorneå bör upprätthållas i minst samma omfattning som hittills samt

anhålla om skyndsamt förslag om inrättande av stambillinjer med genomgående

SJ-taxor enligt Norrlandskommitténs och Tornedalsutredningens

förslag;

3) dels uttala att upprättandet av vägplan för samordning av försvarets

och näringslivets intressen må ske så snabbt som möjligt och anhålla om

utredning av frågan om särskild ersättning till intressenter i vägprojekt,

där militära hinder fortbestår;

4) dels ock anhålla om förslag till 1963 års riksdag i frågan om återförande

till tidigare fastigheter av markområden som köpts eller långtidsarrenderats

av 1942 års militära markersättningsnämnd; samt

B) beakta vad i övrigt anförts i motionen.

I anledning av propositionen har bankoutskottet företagit en resa i Tornedalen

i syfte att på ort och ställe studera förhållandena.

Utskottet

I fråga om såväl befolknings- som näringslivsförhållanden har Nori-botten

och särskilt Tornedalen visat en utveckling som i väsentliga avseenden

avvikit från den som kännetecknat sydligare delar av landet. Dessa avvikelser

kan inte direkt sägas ha inneburit, att utvecklingen i Tornedalen haft

en annan riktning, utan har berott på att tendenser som tidigare gjort sig

gällande i andra delar av landet uppträtt med en betydande fördröjning.

Den naturliga folkökningen har i Tornedalen, främst genom höga födelsetal,

länge varit ovanligt hög, men under senare tid har födelsetalen närmat

sig genomsnittssiffrorna för landet. Den faktiska folkökningen har även

intill de senaste årtiondena varit stark. En accelererad nettoutflyttning har

emellertid under 1950-talet medfört en avsevärd befolkningsminskning.

Den omvandling av samhälls- och näringsliv som skett i vårt land har för

Tornedalens del inträtt förhållandevis mycket sent. Inslaget av naturahushållning

har ännu under senare tid där varit framträdande. Detta har delvis

sammanhängt med att jordbruk med binäringar på ett helt annat sätt än i

andra delar av landet fortsatt att vara den dominerande näringen. Då efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

3

hand en mekanisering och rationalisering av jord- och skogsbruk skjutit

fart och en successiv avveckling av naturahushållningen inträtt har därav

följt en stark reducering av de traditionella sysselsättningstillfällena.

I detta sammanhang kan framhållas att en arbetskraftsbesparande rationalisering

inom en näringsgren i och för sig inte leder till sämre sysselsättningsmöjligheter

totalt i samhället. En rationalisering är ofta direkt förbunden

med en efterfrågan på produkter och tjänster från andra delar av

näringslivet, och vidare kan rationaliseringsvinsterna ge upphov till en inkomst-

och efterfrågeökning. Till en viss del torde en sådan ändrad och

ökad efterfrågan komma att behöva tillgodoses inom bygden. Detta gäller

exempelvis distributions- och reparationstjänster samt annan liknande service.

Oavsett hur stor del av den nyssnämnda »nya» efterfrågan som kommer

bygden själv till godo utlöser dock den ändrade produktions- och efterfrågesituationen

en förskjutning i företagens lokalisering och i befolkningens

lokala fördelning. En fortgående tätortsbildning kommer sålunda

till stånd.

Vad Tornedalen beträffar har omdaningsprocessen varit och är förenad

med speciella svårigheter och problem. Den minskning av sysselsättningsmöjligheterna

inom jordbruksnäringen som följt av dess omvandling och

begränsade utvecklingsmöjligheter har inte inom bygden kunnat kompenseras

av en tillräckligt stark utbyggnad av industri, hantverk etc. Trots en

ökad utflyttning har därigenom en svår arbetslöshet uppstått. Av arbetslöshetskassornas

medlemmar i Tornedalen var sålunda närmare 9 procent utan

arbete i september 1961. Betydande statliga kostnader har måst läggas ned

på åtgärder mot arbetslösheten. Under femårsperioden 1956—1960 har beredskapsarbeten

bedrivits till en totalkostnad av 78 milj. kronor, vartill

kommer stora utbetalningar från olika arbetslöshetskassor. Brister i försörjningsunderlaget

har inte endast kommit till synes i höga arbetslöshetssiffror

utan även yttrat sig i låga genomsnittliga inkomstsiffror för de sysselsatta.

Mot bakgrund av sådana förhållanden som här berörts tillkom de i det

tidigare omnämnda utredningarna rörande utveckling av försörjningsmöjligheterna

i Tornedalen. Att problemen i denna del av landet gjordes till

föremål för en särskild undersökning motiverades även av de speciella betingelser

som gäller i denna gränsbygd. Utredningsarbetet borde, såsom angavs

i bankoutskottets utlåtande (nr 17) till 1954 års riksdag, direkt inriktas

på praktiska åtgärder, vilka redan på kort sikt kunde förbättra utkomstmöjligheterna

för befolkningen. I första hand borde man försöka underlätta för

bygdens egen befolkning att finna uppslag för lönande företagsamhet samt

överväga huruvida inte det stöd från det allmännas sida, som sedan länge

lämnats med betydande belopp, kunde givas i sådana former, att bygdens

förutsättningar till produktivt arbete ökades. Sådana bidragsformer, som

syftade till att främja och underlätta eu rationellt bedriven och på längre

1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1962. S samt. Nr 34

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

sikt ekonomiskt lönande verksamhet, vore självfallet att föredra framför

subventioner och direkta understöd, vilka kunde bidra till att fördröja ett

bättre utnyttjande av resurserna. Särskilt borde det klarläggas inom vilka

branscher en nyetablering av lönande företag lämpligen kunde komma till

stånd.

De allmänna riktpunkter för utredningsarbetet som angavs i ovan nämnda

utlåtande, finner utskottet alltjämt böra vara vägledande för arbetet med

att utveckla försörjningsmöjligheterna i Tornedalen. Efter att utifrån denna

inställning ha tagit del av resultaten av utredningsarbetet vill utskottet

uttala sin tillfredsställelse över den utmärkta grundval för utvecklingsarbetet

som där givits. Såväl den inventering av dels de problem och dels de potentiella

möjligheter, vilka föreligger inom Tornedalens näringsliv, som de

framlagda konkreta förslagen till åtgärder finner utskottet väl avvägda och

samordnade. Riksdagen har i annan ordning beretts och kommer i fortsättningen

att beredas tillfälle att pröva olika förslag rörande åtgärder för att

främja skilda näringar i Tornedalen. Utskottet skall därför här endast beröra

några mer allmänna frågor.

Sysselsättningsproblem liknande dem som föreligger i Tornedalen har

uppträtt även i andra delar av landet. Dessa problem söker man bemästra

genom en kombination av lokaliseringsåtgärder och åtgärder för att omplacera

arbetskraft. Samma vägar har utnyttjats även för att komma till

rätta med förhållandena i Tornedalen. Utskottet finner dock vägande skäl

tala för att man i detta fall ger särskild vikt åt arbetet på att finna nya och

bättre sysselsättningsmöjligheter i orten. Med de förhållanden som råder

i denna gränsbygd kan en stark uttunning av den nuvarande befolkningen

efter hand utlösa en ökad inflyttning från övriga delar av Nordkalotten. På

så sätt kan risker för permanenta sysselsättningssvårigheter komma att

uppstå. Inför ett sådant perspektiv synes det befogat att söka inrikta ansträngningar

och medel, som eljest måste tas i anspråk för beredskapsarbeten,

på upparbetandet av nya sysselsättningar. Vidare är det från försvarspolitiska

synpunkter ett intresse att söka upprätthålla en levande och

blomstrande gränsbygd. Då utskottet sålunda förordar en koncentrerad insats

och ett fortsatt arbete efter de linjer som Tornedalsutredningen föreslagit

innebär inte detta att rörlighetsstimulerande åtgärder skulle vara

mindre behövliga. Såväl för en omflyttning inom bygden, för omskolning

etc. som för flyttningar mellan Tornedalen och andra delar av landet är insatser

på detta område av stor vikt, i synnerhet då man söker åstadkomma

en etablering av nya företag.

Tornedalens speciella ställning i försvarspolitiskt hänseende har skapat

vissa specifika problem. Som berörts i utredningen och även särskilt tagits

upp i föreliggande proposition och motioner kan ett beaktande av militära

synpunkter vid planeringen av allmänna vägar och skogsbilvägar försvåra

ett effektivt utnyttjande av bygdens ekonomiska resurser. Utskottet är väl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

5

medvetet om de svåra awägningsproblem som här föreligger. Det kan ifrågasättas

huruvida icke den försvarskostnad det här rör sig om bör delas av

alla medborgare. Då det är ett försvarspolitiskt intresse att en levande

gränsbygd bibehålies, finner utskottet det angeläget, att de problem som föreligger

på detta område ytterligare uppmärksammas och utreds. En sådan

vägplan som omnämns i propositionen liksom en undersökning av möjligheterna

att lösa de speciella skogsbilvägsproblemen bör sålunda komma till

stånd.

Frågan om återförande till tidigare fastigheter av markområden som

köpts eller långtidsarrenderats av 1942 års militära markersättningsnämnd

har utretts av försvarsstaben. Enligt vad utskottet inhämtat har försvarets

fastighetsnämnd avgivit yttrande över utredningen, varefter denna remitterats

till länsstyrelsen i Norrbottens län.

De konkreta åtgärder som ansetts böra vidtas för att främja olika näringar

har bragts eller kommer att bringas under riksdagens prövning efter

förberedande handläggning av andra utskott. En redovisning av de åtgärder

som därvid är i fråga har lämnats i förevarande proposition. Under hänvisning

därtill skall utskottet begränsa sig till ett omnämnande av riksdagens

ställningstagande till framlagda förslag samt beröra vissa frågor

som motionsledes förts fram.

Enligt beslut av 1960 års riksdag utgår under nionde huvudtiteln anslag

till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. 1 årets

statsverksproposition framlades förslag om att medelsanvisningen till de

koncentrerade rationaliseringsinsatserna skulle höjas med 1 000 000 kr.

till 3 050 000 kr. Vid fördelningen av dessa medel skulle Tornedalens intressen

särskilt beaktas. Jordbruksutskottet tillstyrkte (uti. 1 s. 22) förslaget

att rationaliseringen i Tornedalen skall intensifieras, och riksdagen

beslöt i enlighet härmed (skr. 9).

Den starka ägosplittringen i Tornedalen skapar speciellt svåra problem

för rationaliseringsverksamheten. Förhållandena synes här vara i viss mån

likartade med dem som råder i Kopparbergs län. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att i sistnämnda fall uttalade 1960 års jordbruksutskott

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 19 (skr. 212), att det var av sådan

vikt att söka komma till rätta med de otillfredsställande förhållandena

att Kungl. Maj :t oberoende av pågående utredningsarbeten beträffande fastighetsbildnings-

och jordlagstiftningen borde överväga ändringar i gällande

regler och bestämmelser för att på så sätt påskynda fastighetsregleringarna

i Kopparbergs län. 1962 års riksdag (prop. 159, LlnU 35, skr. 350) har också

antagit lag om äganderättsutredning, lagfart och sammanläggning av fastigheter

i vissa fall i Kopparbergs län. Liknande speciella åtgärder kan

visa sig behövliga även i Tornedalen.

Även i fråga om det ekonomiska stödet till rationaliseringsåtgärderna i

Kopparbergs län kan en sak anföras som har intresse för motsvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

arbete i Tornedalen. I proposition nr 134 till 1961 års riksdag anfördes (s.

28) sålunda: »Jag vill samtidigt särskilt framhålla de möjligheter, som

föreligger att enligt 9 § rationaliseringskungörelsen vid förvärv av mark

för rationaliseringsändamål bevilja statsbidrag med belopp motsvarande

skillnaden mellan godkänd köpeskilling för fastighet eller fastighetsdel och

det värde fastigheten eller fastighetsdelen kan anses äga för den brukningsenhet

till vilken den skall läggas. Enligt min uppfattning bör sådant s. k.

värdeutjämningsbidrag kunna komma i fråga i relativt stor utsträckning i

de vid rationaliseringen i länet ofta förekommande fall, då byggnader eller

andra fasta anläggningar finnes och dessa är obehövliga eller oanvändbara

för den rationaliserade brukningsenheten.»

I Tornedalsutredningen, remissyttranden och motioner har påtalats de

svårigheter för rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket som föreligger

till följd av att så stor del av jorden tillhör dödsbodelägare. Med anledning

därav bör nämnas att dessa problem blivit föremål för undersökningar genom

lantmäteri-, skogs- och lantbruksstyrelsernas försorg. Dessa organ har

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 september 1962 framhållit, att en utredning

syftande till en allmän revision av gällande regler om dödsboets organisation

och representation framstår som en ytterst angelägen åtgärd. För

att snabbt komma till rätta med vissa problem som ofta uppkommer vid

handhavandet av förrättningsverksamheten och frågor angående jordens

och skogens skötsel föreslår dock styrelserna att vissa begränsade lagstiftningsändringar

genast vidtas. Detta förslag innebär att domstol på initiativ

av delägare eller myndighet skall kunna förordna ett särskilt ombud

för dödsbo med behörighet att företräda fastighetsägaren i vissa särskilt

angivna situationer, exempelvis skogsvårdsärende, fastighetsbildnings- och

syneförrättningar.

På skogens område har förslag framlagts (nionde huvudtiteln s. 262) om

en anslagshöjning med 1,5 mkr. i fråga om Åtgärder för ökad skogsproduktion

i Norrland. Av anslaget beräknas 800 000 kr. användas för bidrag till

skogliga åtgärder i Tornedalen. På tillstyrkan av jordbruksutskottet (uti.

16 s. 20, 32) har riksdagen med avslag å vissa motioner om ytterligare

höjd medelstilldelning in. in. bifallit Kungl. Maj:ts förslag (skr. 253). Departementschefen

uttalar sig i nämnda proposition jämväl om svårigheterna

att utbygga skogsvägsnätet i Tornedalen med hänsyn till försvarets intressen

(s. 265). Kostnader för skogsvägsplanering som inte inrymdes under skogs-- vårdsstyrelsernas och lantmäteriorganisationens ordinarie anslag borde

kunna bestridas ur anslag för Åtgärder om ökad skogsproduktion. Då bidrag

beviljades till företag borde beaktas den eventuella fördyring, som förorsakades

av hänsynstagande till försvarets intressen. I fråga om vissa

andra frågor rörande skogsbilvägarna som har samband med försvaret har

utskottet i det föregående anfört synpunkter.

I fråga om fiskerinäringen uttalas i årets statsverksproposition under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

7

nionde huvudtiteln (s. 345) att kostnaderna för en inventering av fiskevattnen

i Tornedalen borde bestridas av vattenavgifter och inte belasta riksstaten.

Underlättande av isnotsfisket inom Tornedalsområdet borde vidare

bestridas av medel ur anslaget Gottgörelse till fiskenäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt, vilket anslag föreslogs höjt med hänsyn till bensinskattehöjningen.

Riksdagen har utan erinran antagit dessa förslag (skr.

179).

I särskild proposition till årets riksdag angående rennäringens främjande

(nr 68) hänvisar departementschefen till Tornedalsutredningen och framhåller

att där framförda förslag bör upptas till prövning i gängse ordning

av bland annat lappväsendet och lantbruksstyrelsen. Genomförandet bör ske

i den mån resurserna medger efter avvägning mot andra för rennäringen

viktiga åtgärder. Förslagen i nämnda proposition antogs av riksdagen

(skr. 238).

I fråga om de allmänna vägarna framlades i statsverkspropositionen förslag

om en ökning av vägbudgeten. Av ökningen föreslogs 60 mkr. skola

användas för norrlandslänen (s. 45). På tillstyrkan av statsutskottet har

riksdagen bifallit denna uppdelning av anslagsmedlen. I detta sammanhang

bör erinras om departementschefens uttalande i Tornedalspropositionen

angående nödvändigheten av upprättandet av en långsiktig vägplan för alla

vägar inom Tornedalen. Denna vägplan anses böra upprättas under länsstyrelsens

ledning i samråd med bl. a. de militära myndigheterna. I fråga om

busstrafiken utgår vissa statsbidrag till på landsbygden upprätthållen linjetrafik

för personbefordran med motorfordon. Förslag om sådana bidrag för

innevarande budgetår, varigenom busstrafiken även i Tornedalen erhåller

stöd, framlades under sjätte huvudtiteln, vilket bifallits av riksdagen (skr.

196). Bland transportfrågorna är vidare taxesättningen för och övriga kostnadsspörsmål

i samband med godsbefordran av mycket stor vikt för Tornedalen,

vilka problem förtjänar att noga beaktas och följas i det fortsatta

arbetet.

För Tornedalen är möjligheterna till en utveckling av industrien av särskilt

stor betydelse. I prop. 35 till årets riksdag angående aktieteckning i

Aktiebolaget Statens skogsindustrier berördes frågan om en utbyggnad av

Karlsborgsverken (s. 23—24). Förberedande utredningar och projektering

för en sådan utbyggnad, vilken anses vara av stor betydelse för tillvaratagandet

av skogstillgångarna i Tornedalen, föreslogs komma till stånd, vilket

bifölls av riksdagen (skr. 291). För att främja småindustri och hantverk

har riksdagen efter förslag som framlagts i statsverkspropositionen

medgivit en med 100 000 kr. ökad medelstilldelning till företagarföreningen

i Norrbotten (skr. 10), varigenom en utbyggd konsultverksamhet kan komma

till stånd i Tornedalen. Inrättandet av en särskild tjänst inom statens

hantverksinstitut för att möjliggöra en permanentning och utbyggnad av

hantverksinstitutets kursverksamhet i Norrbotten, som godkänts av riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 3i år 1962

dagen (10 ht s. 32 och skr. 10) utgör ett annat bidrag till främjande av

hantverk och småindustri i denna del av landet. För möjligheterna att

bredda försörjningsunderlaget i Tornedalen tilldrar sig vidare pågående

kartläggnings- och prospekteringsarbeten i fråga om järnmalms- och grafitfyndigheter

stort intresse. Undersökningarna av fyndigheterna i Kaunisvaara

samt prospekteringsverksamheten inom Paj ala- och Tärendöområdena

har kunnat intensifieras genom ökade anslag under innevarande budgetår

(se statsverksprop. 10 ht s. 78).

Förutsättningar synes föreligga att stimulera och utveckla turistnäringen,

som ännu spelar en blygsam roll i Tornedalens näringsliv. Genom bidrag ur

fonden för friluftslivets främjande borde visst stöd kunna erhållas för det

lokala arbetet att åstadkomma de anordningar, som erfordras för att ta

emot en växande turistström.

Inom arbetsmarknadspolitikens område har intensifiering av förmedlingsverksamheten

i övre Norrland godkänts av riksdagen (skr. 5) genom

bifall till anslag under femte huvudtiteln för Arbetsförmedlingen: Omkostnader

(s. 127). Slutligen kan erinras om de ändrade grunder för bidrag till

skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner som genomförts (prop.

111/1962 och skr. 198). Vid utformningen av dessa ändringar har särskilt

beaktats (departementschefens uttalande s. 26) de skatteförhållanden som

råder i Tornedalen.

Genom inrättandet av Norrlandsfonden har särskilda möjligheter att finansiera

utvecklingen av företagsamhet i Tornedalen liksom i andra delar

av övre Norrland skapats. I detta sammanhang kan förtjäna omnämnas

några ändamål som hittills erhållit anslag ur fonden. Till undersökning av

grafit- och kalkstensfyndigheterna i Norrbottens län har anslagits 1 mkr.

En stor del av ifrågavarande fyndigheter finns inom Tornedalen. Norrbottens

läns hushållningssällskap har erhållit 80 000 kr. för en utredning rörande

förutsättningarna att uppföra en frysanläggning för bär och fisk.

Vissa utredningsobjekt har en något mer indirekt anknytning till Tornedalen,

och bland dessa kan nämnas anslag om 250 000 kr. till Sveriges utsädesförening

i Svalöv för viss forskning på potatisodlingens område, anslag

till skogshögskolan för skogsföryngringsforskning (1 mkr.) och för högmekanisering

inom skogsbruket (300 000 kr.) samt anslag om 70 000 kr. till

Norrbottens läns företagarförening för tillverkning av prototyper till maskiner

för småindustri och hantverk.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla nödvändigheten av en långsiktig

planering för att effektivt utnyttja bygdens naturtillgångar. Jordbruket

i älvdalarna måste bli föremål för en storleksrationalisering med

bättre arronderingsförhållande så att man på sikt erhåller bärkraftiga jordbruk.

Skogsbruket utgör för närvarande ryggraden i bygdens näringsliv. Från

både enskild och allmän synpunkt är det nödvändigt att den skogliga upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1962

9

rustningen fullföljs. Ett väl utbyggt skogsvägsnät är angeläget både från

transportsynpunkt och för bedrivande av en effektiv skogsvård. Det allmänna

vägnätets förstärkning och utbyggnad är av största betydelse för

utnyttjande av råvarutillgångarna. För att vinna avsättning för skogens råvaror

är en utbyggnad av skogsindustrien angelägen. Hantverk och småindustri

uppbyggd på basnäringarna bör stödjas både tekniskt och ekonomiskt

i syfte att betjäna landsdelens behov.

Som av det ovanstående framgått har åtgärder vidtagits på ett flertal

skilda områden för att förbättra utkomstmöjligheterna i Tornedalen. Utskottet,

som haft tillfälle att på ort och ställe studera förhållandena, vill

även framhålla de betydande kommunala och privata insatser och initiativ

som gjorts i Tornedalen för att ta vara på och utveckla bygdens odlingsoch

sysselsättningsmöjligheter. Angeläget är att söka stimulera och stödja

de ansträngningar som görs av bygdens egen befolkning. Av vikt är därvid

att statsmakterna i fortsättningen fortlöpande följer utvecklingen i Tornedalen,

så att kommande statliga insatser på bästa sätt anpassas till och inriktas

efter de lokala förutsättningarna.

Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört.

B. att riksdagen måtte anse följande motioner besvarade

med vad utskottet ovan anfört, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:523 och 11:636;

2) motionen II: 634 samt

3) de likalydande motionerna I: 746 och II: 900.

Stockholm den 13 november 1962

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Gustaf Henry Hansson,

Gorthon, Palm, Mattsson, Dahlberg och Nyman;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs,

herrar Carlsson i Tibro, Bengtsson i Landskrona, Berglund,

Börjesson i Glömminge och Lindkvist.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 62

215217

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition nr 81 angående utveckling av försörjningsmöjligheterna i Tornedalen jämte i ämnet väckta mot a1 i texten