Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stärkande av den svenska industriens konkurrenskraft på utländska marknader.

1962-03-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1962:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stärkande av den svenska industriens konkurrenskraft på utländska marknader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stärkande av den

svenska industriens konkurrenskraft på utländska

marknader.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nr 366 i första kammaren av herr Nordenson och nr 443 i andra

kammaren av herr Magnusson i Borås och herr Regnéll bär föreslagits att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av

möjligheterna att stärka den svenska industriens konkurrenskraft på utländska

marknader.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motion I: 366.

över motionerna har yttranden inhämtats från kommerskollegium, Sveriges

allmänna exportförening och Sveriges industriförbund. Kommerskollegium

har vid sitt utlåtande fogat yttranden från Stockholms handelskammare

och Handelskammaren i Göteborg.

Kommerskollegium har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

Allmänt har konkurrensen på utlandsmarknaderna skärpts avsevärt under

senare år, vilket tagit sig uttryck bl. a. i importörernas krav på förlängda

kredittider. Känt är att de med svensk industri konkurrerande företagen

vid export ofta kunna påräkna statligt stöd i skilda former. Det är

då naturligt om de svenska industriföretagen anse sig kunna kräva att vår

export icke skall vara sämre ställd. I en gemensam europeisk marknad torde

Sverige för övrigt få tillämpa likartade regler för exportstödjande åtgärder

som övriga i marknaden ingående länder. Sålunda stadgas i Romfördraget

att statliga stödåtgärder äro oförenliga med den gemensamma

marknaden, i den mån de snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.

Under förhandenvarande förhållanden synes det kollegium lämpligt att

det undersölces vilka åtgärder av exportstimulerande art som vidtagits i de

länder vilka ha med svensk industri konkurrerande företag; företrädesvis

de västeuropeiska länderna men även USA och Canada. Det bör dock framhållas

att det sannolikt torde möta vissa svårigheter att genom en dylik

kartläggning skapa en rättvisande bild av exportvillkoren i andra länder.

Utredningen torde böra begränsas till åtgärder av större och mera omedelbar

betydelse. Undersökningsmaterialet synes lämpligen kunna införskaffas

genom den svenska utlandsrepresentationen och därefter bearbetas av

en för ändamålet utsedd sakkunnig. Med ledning av vad därvid framkommer

och under hänsynstagande till resultatet av de utredningar som nu

pågå i hithörande frågor synes kunna tillfredsställande bedömas i vad mån

ytterligare stöd från statens sida är erforderligt för den svenska exportindustrien.

Stockholms handelskammare har uttalat följande.

Exportstimulerande åtgärder framstår i dagens skärpta internationella

konkurrensläge såsom särskilt angelägna. För ett litet och av sin export i

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. S samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

hög grad beroende land som Sverige måste utsikterna att framgångsrikt hävda

sig gentemot de stora länderna och marknadsbildningarna i icke obetydlig

grad bli beroende av att statsmakterna är beredda att stödja och

underlätta exporten, i vart fall i samma omfattning som allmänt sker inom

konkurrerande länder i Västeuropa och Nordamerika.

1 den föreliggande motionen lägges huvudvikten vid exportindustriens finansierings-

och kreditgarantimöjligheter. Beträffande exportkreditgarantierna

framföres i första hand önskemål om ett övervägande av förlängningar

av kreditgarantitiderna och om en översyn av premiesatserna.

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund har i en

gemensam framställning den 5 september 1961 till handelsministern understrukit

vikten av bl. a. nämnda önskemål. Såsom upplyses i proposition nr

195 till 1961 års riksdag rörande statsgarantiens omfattning vid exportkredit

har framställningen remitterats till exportkreditnämnden. Något slutligt

ställningstagande med anledning av framställningen har ännu icke redovisats.

Handelskammaren vill för sin del ansluta sig till tanken, att såväl en

förlängning av exportkredittiderna som en översyn av premiesättningen

i syfte att uppnå vissa nedsättningar av premiesatserna prövas i positiv

anda.

Ett speciellt problem på exportkreditområdet erbjuder finansieringsfrågorna

i samband med export till u-länderna. Denna fråga, som särskilt berörts

i ovannämnda framställning, har föranlett ett uttalande av departementschefen

i proposition 195 av innebörd, att ett närmare ställningstagande

härtill är att emotse i den proposition rörande det svenska biståndsprogrammet

som inom kort framlägges.

Handelskammaren vill i detta sammanhang understryka betydelsen av

att detta delproblem erhåller en tillfredsställande lösning.

Vad beträffar den i motionen diskuterade frågan om skyddet för politiska

risker vid kapitalinvesteringar i u-länderna får Handelskammaren erinra

om det pågående omfattande arbetet härvidlag på det internationella

planet. Inom OECD behandlas f. n. ett redan inom OEEC ingående studerat

konventionsuIkast rörande skydd för främmande investeringar. Såsom

eu komplettering härtill har förslag väckts om inrättande av en internationell,

försäkringsmässigt uppbyggd, garantifond, vilken skulle anknytas

till Världsbanken. Under hösten 1961 har Internationella Handelskammaren

och Världsbanken i en gemensam enkät till ledande exportföretag i

främst Västeuropa, Nordamerika och Japan sökt närmare utreda förutsättningarna

för eu dylik garantifond eller investeringsförsäkring (»international

investment Insurance»), Från de svenska exportföretagens sida har

man allmänt ställt sig synnerligen positiv till tanken på en internationell

reglering på detta område.

Frågan om skyddet för investeringar i u-länderna torde i Sverige t'', n.

prövas inom den s. k. U-beredningen, särskilt inom dess arbetsgrupp för

kommersiella biståndsfrågor. En snabb lösning av detta problem är enligt

Handelskammarens uppfattning angelägen. Skulle svårigheterna visa sig

alltför stora att inom rimlig tid nå fram till en internationell överenskommelse

— en lösning som i och för sig klart är att föredraga — bör förutsättningarna

för ett nationellt försäkringssystem närmare undersökas. Dylika

system finns redan nu i funktion i Västtyskland, USA och Japan.

I den remitterade motionen omnämnes inledningsvis och i förbigående

skatteförhållandenas betydelse för exportindustriernas konkurrenskraft.

Handelskammaren vill i detta sammanhang erinra om sin skrivelse den 9

november 1959 till riksdagens bevillningsutskott i anledning av förslaget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

3

till allmän varuskatt. I skrivelsen framhölls bl. a. att beskattningen av investeringsvaror

uppenbarligen skulle komma att indirekt medföra en fördyring

även av exportvarorna. »Med hänsyn till den internationella utvecklingen

inom handeln och särskilt med beaktande av vår planerade

medverkan i det tullpolitiska samarbetet i Västeuropa måste det» underströk

Handelskammaren vidare »i dag framstå som mer angeläget än någonsin,

att icke sådana skattepolitiska åtgärder vidtagas som äro ägnade

att minska det svenska näringslivets konkurrensförmåga i varuutbytet länderna

emellan». Dessa synpunkter bör enligt Handelskammarens uppfattning

allt fortfarande tillmätas mycket stor vikt.

Den remitterade motionen utmynnar i en hemställan om »en utredning

av möjligheterna att stärka den svenska industriens konkurrenskraft på

utländska marknader». I den mån de i motionen särskilt omnämnda frågorna

icke redan är föremål för utredning eller översyn i särskild ordning

får Stockholms handelskammare tillstyrka, att en dylik utredning av ifrågasatt

slag icke tilldelas ett alltför omfattande utredningsuppdrag. Av ett

betydande intresse vore att erhålla en såvitt möjligt fullständig redovisning

av de åtgärder av exportfrämjande och exportstödjande natur, som

vidtagits eller planerats utomlands.

Handelskammaren i Göteborg har tillstyrkt förslaget om utredning under

uttalande att tyngdpunkten i utredningen därvid synes böra förläggas

till frågan om kreditgarantier. Handelskammaren har uttalat bl. a. följande.

Vad angår exportindustriens skatteförhållanden och dess finansieringsmöjligheter

är Handelskammaren tveksam om lämpligheten av den föreslagna

utredningen. Företagsbeskattningen och kapitalanskaffningen äro

två med varandra intimt förbundna problem av vitalt intresse för hela det

svenska näringslivet, och en utredning av dessa problem bör därför knappast

begränsas till att avse endast exportindustrien. Den exportsubventionering

genom skattelättnader, som förekommer på sina håll i utlandet, kan

enligt Handelskammarens uppfattning icke undgå att i längden medföra

skadeverkningar även på det egna landets näringsliv och torde därför, åtminstone

i de högindustrialiserade länderna, få betraktas som en övergångsföreteelse,

som icke manar till efterföljd. Denna kammarens uppfattning

innebär givetvis icke, att kammaren också anser, att den nuvarande

skattebelastningen för exportindustrien skall eller kan bibehållas. En

generellt sänkt företagsbeskattning kan snart nog bliva nödvändig för att

svensk industri över huvud taget skall bliva i stånd att även framdeles

hävda sig på världsmarknaden.

I fråga om kreditgarantimöjligheterna finnes i motionen en mera utförlig

motivering för den föreslagna utredningen. Handelskammaren kan

härvidlag helt ansluta sig till de av herr Nordenson framförda synpunkterna.

Speciell uppmärksamhet förtjänar enligt kammarens åsikt frågan om

möjligheterna att sänka de premiesatser, som för närvarande uttagas av

exportkreditnämnden. Dessa premiesatser äro nu i vissa fall så höga att de

utöva en rent prohibitiv verkan på exporten till en del utländska marknader,

samtidigt som exportkreditnämndens verksamhet hittills lämnat ett

icke oväsentligt överskott. Även frågan om skyddet för politiska risker vid

kapitalinvesteringar i u-länderna är av betydande intresse och vild. Med

de tendenser till successivt ökade hinder för importen, som är utmärkande

för praktiskt taget samtliga u-länder, får man räkna med att, åtminstone

under de närmaste decennierna, etablerandet av egna tillverkande dolter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskotiets utlåtande nr 8 år 1962

bolag kommer att vara den enda möjligheten för en expanderande svensk

exportindustri att vinna insteg på många marknader. Sådana utvidgningsprojekt

te sig ofta ur många synpunkter synnerligen lockande men komma

det oaktat ej till utförande, därför att de politiska riskerna måste bedömas

som alltför stora. Kunde man på något sätt bygga upp ett system

med skydd för sådana risker, skulle svensk exportindustris möjligheter att

engagera sig i nya projekt avsevärt förbättras.

Sveriges industriförbund har med tillstyrkan av motionerna anfört bl. a.

följande.

Såsom framhålles i motionerna har den konkurrens som möter svenska

exportföretag på världsmarknaden successivt skärpts under senare år. Eu

bidragande orsak härtill har varit att exportstimulerande åtgärder av olika

slag i ökad omfattning vidtagits av statsmakterna i med Sverige konkurrerande

länder. Förbundet delar därför den i motionerna framförda uppfattningen

att en inventering av dessa åtgärder är av stort värde som underlag

för eu bedömning av vad som i delta sammanhang kan vidtagas

från svensk sida. Vad gäller den svenska industriens konkurrenssituation

och statsmakternas möjligheter att förbättra denna, vill förbundet särskilt

tästa uppmärksamheten på utformningen av den indirekta beskattningen i

Sverige. Den svenska industriens internationellt sett höga kostnadsläge har

höjts ytterligare genom att den allmänna varuskatten även omfattar industriens

investerings- och förbrukningsvaror utan restitutionsrätt vid export;

det sista gäller för övrigt även energiskatten. Förbundet vill starkt

understryka betydelse av att den indirekta beskattningen omformas på sådant

sätt, att den icke missgynnar den svenska exportindustrien.

Vad beträffar skatteområdet i övrigt önskar förbundet framhålla betydelsen

av att ytterligare dubbelbeskattningsavtal kommer till stånd. Med

hänsyn till de svårigheter och den tidsutdräkt man måste räkna med vid

förhandlingar om dylika avtal synes det också angeläget, att man från

svensk sida så snart som möjligt genomför unilaterala lagstiftningsåtgärder,

som reglerar förhållandena gentemot de länder med vilka Sverige ej

upprättat dubbelbeskattningsavtal.

Som framhålles i motionerna har möjligheterna att lämna krediter kommit

att få allt större betydelse i den internationella konkurrensen. Förbundet

vill i detta sammanhang uttrycka sin tillfredsställelse över att ett

exportkreditinstilut nu synes komma till stånd.

I likhet med motionärerna vill förbundet understryka betydelsen av att

möjligheterna att erhålla exportkreditgarantier utformas på ett sätt som

inte ställer svenska företag i ett sämre läge än konkurrerande utländska

företag. Som förbundet vid olika tillfällen framhållit bör särskilt de i motionerna

nämnda frågorna om garantitidens längd och om premiesatsernas

höjd tagas upp till omprövning.

I konkurrensen om u-ländernas marknader är den svenska exportindustriens

investeringar därstädes av stor betydelse. Förbundet delar motionärernas

uppfattning om nödvändigheten av ett effektivt skydd för utländsk

egendom mot de politiska risker, som ofta aktualiseras i dessa länder.

Denna fråga är föremål för behandling i skilda sammanhang på det internationella

planet. Vissa länder har själva etablerat garantisystem i statlig

regi. I skrivelse till finansministern den 5 september 1961 hemställde Industriförbundet

och Exportföreningen om tillsättande av en statlig utredning

rörande förutsättningarna för beredandet av skydd för enskilda svenska

investeringar i utvecklingsländerna med avseende på politiska risker.

Förbundet anser alltjämt detta vara en betydelsefull fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S ur 11)62

5

Från svensk synpunkt är det som motionärerna understrukit angeläget

att noga tolja utvecklingen i fråga om exportfrämjande åtgärder i syfte

att tillse att svensk export icke kommer i ett sämre läge på världsmarknaden

än våra konkurrenter. Exportstödsberedningen framhöll i sitt 1961 angivna

betänkande: »De växlande marknadsförhållandena i olika delar av

världen framtvingar en fortlöpande anpassning av den kommersiella utlandsrepresentationen,

och beredningen finner angeläget, att hithörande frågor

också i framtiden handlägges i nära samråd mellan berörda myndigheter

och organisationer. Det synes önskvärt, att ett torum härför bibeliålles

även för framtiden, och beredningen rekommenderar att åtgärder

för att tillgodose detta önskemål vidtages genom chefens för handelsdepartementet

försorg.»

Häri vill förbundet instämma samt tillägga, att vad sålunda anförts bör

gälla ej blott den kommersiella utlandsrepresentalionen utan de allmänt

exportfrämjande åtgärderna över huvud.

Sveriges allmänna exportförening har i sitt utlåtande uttalande följande.

Såsom frainhålles i motionerna har den konkurrens, som möter den

svenska exporten på världsmarknaden, under de senaste åren successivt

skärpts. Eu faktor, som i icke oväsentlig mån bidragit härtill, är det allt

kraftfullare stöd, som i olika med vårt land konkurrerande länder lämnas

exporten från det allmännas sida. Visserligen har internationella överenskommelser

träffats syftande till att begränsa användningen av en del såsom

skadliga avsedda former av exportstöd, enkannerligen direkta exportsubventioner,

men samtidigt har användningen av andra såsom tillåtliga

betraktade former av dylikt stöd kraftigt tilltagit. Särkilt kännbart ur svensk

synpunkt är, att de i Europeiska Ekonomiska Gemenskapen deltagande länderna

—• samtidigt som de sinsemellan reducerar sina exportstödjandc åtgärder

— harmonierar och skärper sin exportfrämjande politik utåt.

Ur svensk synpunkt är det, såsom motionärerna understrukit, förvisso en

angelägen uppgift att noga följa utvecklingen på det exportstödjande området

utomlands i syfte att tillse att svensk export icke kommer i ett sämre

läge än vad gäller exporten i med oss konkurrerande, jämförbara länder.

Inom Exportföreningen är man sedan länge inställd på att i dylika sammanhang

bevaka den svenska exportnäringens intressen. Den i motionerna

åberopade Exportstödsberedningen konstaterar i sitt betänkande: »De växlande

marknadsförhållandena i olika delar av världen framtvingar en fortlöpande

anpassning av den kommersiella utlandsrepresentationen, och beredningen

finner angeläget, att hithörande praktiska frågor också i framtiden

handlägges i nära samråd mellan berörda myndigheter och organisationer.

Det synes önskvärt, att ett forum härför bibehålies även för framtiden,

och beredningen rekommenderar att åtgärder för att tillgodose detta

önskemål vidtages genom chefens för handelsdepartementets försorg.» Härutinnan

vill föreningen för sin del instämma samt tillägga att vad sålunda

anförts bör gälla ej blott den kommersiella utlandsrepresentationen utan de

ailmänt exportfrämjande åtgärderna över huvud.

Sammanfattningsvis vill Exportföreningen sålunda instämma i motionernas

syfte samt föreslå, att den äskade bevakningen av utvecklingen på

exportstödsområdet utomlands uppdrages åt ett permanent forum av det

slag, som rekommenderats av Exportstödsberedningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

Utskottet

Sambandet mellan framstegstakten i den svenska ekonomien och omfattningen

av vår utrikeshandel torde inte behöva särskilt understrykas i

förevarande sammanhang. Att utvecklingen av exporten är av avgörande

betydelse för våra möjligheter att bevara och höja vår standard torde också

stå fullt klart. I medvetande härom har man från svensk sida aktivt medverkat

i den internationella verksamhet som syftat till att undanröja de

efter andra världskriget kvarstående hindren för handeln mellan länderna.

Av avgörande betydelse för vårt näringslivs internationella konkurrenskraft

är att den ekonomiska politiken utformas så att den bevarar och stärker

konkurrenskraften i olika hänseenden.

Vid sidan av den ekonomiska politikens generellt verkande medel har

statsmakterna vidtagit en rad olika åtgärder som alla haft det gemensamt

att de syftat till att öka den svenska exportens konkurrensförutsättningar.

Även den verksamhet näringslivet själv bedriver till exportföretagens tjänst

har utvecklats och stärkts.

I detta sammanhang torde redogörelsen kunna begränsas till de exportstödjande

åtgärder som har direkt anknytning till motionärernas förslag.

Motionärerna har angivit två uppgifter för den föreslagna utredningen. De

skulle utgöras dels av en inventering av de åtgärder som vidtagits för att

förbättra exportföretagens konkurrensmöjligheter i de med vårt land konkurrerande

industriländerna och dels av en komplettering och översyn av de

svenska exportkreditgarantireglerna med avseende på den längsta tidrymden

för beviljade garantier, gällande premiesatser samt möjligheterna att

skydda sig för politiska risker vid kapitalinvesteringar i de s. k. u-länderna.

Pågående förändringar på den internationella handelns område till följd

av tillkomsten av nya marknader, förskjutningar i pris- och produktionsförhållanden

mellan skilda länder och varugrupper etc. medför att den exportstödjande

verksamhet som bedrives i vårt eget land liksom i andra länder

befinner sig i stark och snabb utveckling. Redan av denna anledning

torde det sannolikt, såsom kommerskollegium framhåller i sitt yttrande, möta

vissa svårigheter att genom den av motionärerna föreslagna kartläggningen

skapa en rättvisande bild av exportvillkoren i andra länder. Kollegium föreslår

för sin del eu begränsning av utredningen till att avse åtgärder av

större och mera omedelbar betydelse. Det bör emellertid beaktas att en fortlöpande

bevakning av exportfrämjande åtgärder i andra länder och därmed

av de svenska företagens konkurrensförutsättningar traditionellt upprätthålles

av berörda myndigheter och andra statliga organ, privata organisationer

och företag. Ett uttryck härför är vad Exportföreningen i sitt yttrande

uttalar om att man inom föreningen sedan länge är inställd på att i dylika

sammanhang bevaka den svenska exportnäringens intressen. Vid sidan om

utrikesrepresentationens fortlöpande rapportering kan som ett annat viktigt

exempel nämnas de meddelanden om vidtagna åtgärder med avseende

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

7

på exportkreditgarantier som exportkreditnämnden automatiskt erhåller genom

sitt medlemskap i Bern-Unionen. Den av motionärerna omnämnda s. k.

exportstödsberedningen uttalar i sin den 6 oktober 1961 avlämnade sammanfattande

promemoria att den under sitt arbete har uppmärksammat de exportbefrämjande

åtgärder som vidtagits i andra med Sverige jämförliga länder,

särskilt Danmark och Norge.

Den av motionärerna föreslagna kompletteringen och översynen av de

svenska exportkreditgarantireglerna bör ses mot bakgrunden av att exportkreditnämndens

verksamhet så sent som 1959 gjordes till föremål för en

omfattande översyn som siktade till att effektivisera det svenska garantisystemet.

Frågan om skydd mot de med kapitalinvesteringar i u-länderna sammanhängande

riskerna liksom det kommersiella biståndet i övrigt till dessa

länder behandlas i propositionen nr 100 till årets riksdag och blir således

föremål för riksdagens prövning i annat sammanhang. Det bör emellertid

framhållas, att Kungl. Maj :ts förslag bl. a. innebär att inom den av statsmakterna

fastställda garantiramen 200 miljoner kronor föreslås reserverade

för en garantigivning på u-länderna för vilken skulle gälla särskilt

liberala villkor.

I förevarande sammanhang torde det vidare finnas anledning att erinra

om vad exportkreditnämnden anfört i yttrande den 27 oktober 1961 till

statsrådet och chefen för handelsdepartementet i anledning av en framställning

av Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund

avseende bl. a. de av motionärerna berörda frågorna om garantitidens längd

och premiesättningen. Beträffande de tillämpade kredittiderna anför nämnden

att enligt praxis garanteras normalt kredittider, som faller inom ramen

för de inom Bern-Unionen överenskomna limiterna. Detta innebär enligt

nämnden att de längsta kredittider som kan ifrågakomma för garanti för

närvarande begränsas till fem år efter leverans. Efter en redogörelse för i

andra länder tillämpad praxis framhåller nämnden sammanfattningsvis

följ ande.

Man synes sålunda kunna fastslå, dels att Bern-Unionens bestämmelser i

hög grad ha respekterats av garantiorganen vid garantigivning för normala

affärer och dels att, även om möjligheter föreligga i vissa länder att erhålla

statsgaranti för längre exportkrediter än de av Bern-Unionen rekommenderade,

dylik garantigivning är restriktiv och i regel beroende av att särskilda

instruktioner utfärdats av respektive regeringar.

Exportkreditnämndens premiesättning skall enligt de av statsmakterna

fastlagda riktlinjerna för nämndens verksamhet utformas så att premien

skall täcka dels den med garantien förenade risken och dels bidrag till

nämndens administrationskostnader. På längre sikt skall verksamheten således

varken lämna vinst eller förlust. Denna målsättning har för övrigt

i huvudsak uppnåtts; den fonderade vinst nämnden kan redovisa härrör

från två under 1940-talet lämnade garantier av helt speciellt slag. Nämnden

redovisar i sitt förenämnda yttrande en jämförelse mellan premiekostna
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1962

derna i skilda länder. Efter att ha understrukit de med en dylik jämförelse

förenade svårigheterna anför nämnden följande.

Nämnden har emellertid funnit angeläget att undersöka premiekostnadernas

storlek i ett antal europeiska länder i ett par konkreta fall. Även om man

icke får draga för vittgående slutsatser av de erhållna resultaten synes ändock

de svenska premiekostnaderna i de flesta fall ligga lägre än i de undersökta

länderna. I huvudsak voro endast de engelska i vissa fall och de

tyska resp. schweiziska premierna beträffande affärer i svaga länder lägre

än de svenska. De lägre premiekostnaderna i Tyskland och Schweiz bero

därpå att i dessa länder ingen skillnad göres i premiehänseende på starka

och svaga marknader. Det bör i sammanhanget också framhållas, att de

svenska exportörernas möjlighet att i vissa fall täcka endast den politiska

eller kommersiella risken i regel icke stå exportörerna i andra länder till

buds. Nämnda möjlighet kan alltså bereda de svenska exportörerna en viss

premiereduktion.

Avslutningsvis framhåller nämnden att det med hänsyn till de principer

efter vilka nämndens premier beräknas ligger i sakens natur att premietarifferna

tid efter annan överses.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1: 366 och II: 443 måtte anses besvarade

med vad utskottet sålunda anfört.

Stockholm den 27 mars 1962

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Stålile, Fahlander, Schmidt, Aspling,

Gustaf Henry Hansson, Nils Theodor Larsson, Åke Larsson och Nordenson*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, fru Renström-Ingenäs,

herrar Hagnell, Garlsson i Tibro, Larsson i Umeå, Lindkvist och Börjesson

i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620461

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.