Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att frågan om svensk röstavlämning i Schweiz genom utrikesdepartementets försorg må utredas». Beträffande motiveringarna för de i motionerna framställda förslagen får utskottet hänvisa till motionerna. Röstning genom make vid allmänna val I 70 § lagen om val till riksdagen stadgas om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.

1962-04-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1962:13, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att frågan om svensk röstavlämning i Schweiz genom utrikesdepartementets försorg må utredas». Beträffande motiveringarna för de i motionerna framställda förslagen får utskottet hänvisa till motionerna. Röstning genom make vid allmänna val I 70 § lagen om val till riksdagen stadgas om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

1

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

åsyftande dels utredningar berörande vallagarna

och dels ändringar i dessa.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft

dels en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr

386, av herr Lundström m. fl., angående röstning genom make vid allmänna

val,

dels de likalydande, till utskottet hänvisade motionerna nr 555 i första

kammaren av herr Dahlberg m. fl. och nr 671 i andra kammaren av herr

Johansson i Trollhättan m. fl., angående vallokals öppethållande,

dels ock en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion

nr 467 av herr Rimmerfors angående svenska medborgares röstavlämning i

Schweiz.

I motionen I: 386 hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av lagen om val till riksdagen (§ 74) samt den kommunala vallagen (§ 39)

att kravet på att den som röstar för make inför röstmottagare själv måste

rösta samtidigt slopas samt att konstitutionsutskottet måtte utforma vederbörlig

text i de berörda författningarna».

I motionerna 1:555 och 11:671 hemställes, att riksdagen måtte för sin

del besluta om sådan ändring av 22 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253), »att valet till stads- och kommunalfullmäktige samt landsting

skall pågå mellan klockan åtta förmiddagen och tre eftermiddagen samt

mellan klockan fem och nio eftermiddagen».

I motionen II: 467 slutligen föreslås »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller att frågan om svensk röstavlämning i Schweiz genom utrikesdepartementets

försorg må utredas».

Beträffande motiveringarna för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till motionerna.

Röstning genom make vid allmänna val

I 70 § lagen om val till riksdagen stadgas om rätt för väljare att i vissa

fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt paragrafens

1 mom. må den, som på grund av vistelse å annan ort inom riket

är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt,

där han är i röstlängden uppförd, å valdagen avlämna valsedel, avseende

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 and. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må

å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd. I 2 mom.

stadgas, att om det med skäl kan antagas, att röstberättigad kommer att å

valdagen vistas utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen å statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller

lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen,

må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen å fast postanstalt inom

riket.

Slutligen återfinnes i 3 mom. det fall att röstberättigad vistas utom riket

samt att det med skäl kan antagas, att han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs ej kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket. Den röstberättigade äger under angiven förutsättning avlämna

valsedel å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

Enligt 74 § samma lag äger äkta make, som röstar i den ordning, som i

70 § sägs, samtidigt avgiva valsedel jämväl för den andra maken. Han har

därvid att förete röstkort för denne samt avlämna valsedelsförsändelsen. I

motsats till vad fallet är vid valförrättning i vanlig ordning gäller vid röstning

enligt 70 § att den som överlämnar valsedel från sin make själv måste

samtidigt rösta.

Motsvarande regler återfinnes i 35 och 39 §§ kommunala vallagen för val

som där avses. Att märka är dock att enligt en lagändring, som trätt i kraft

den 1 januari 1962, 35 § 1 mom. i sistnämnda lag — motsvarande 1 mom.

i 70 § lagen om val till riksdagen — ändrats därhän, att medan röstberättigads

rätt att på grund av vistelse å annan ort eller vård å viss sjukvårdsanstalt

å valdagen avlämna valsedel å postanstalt bibehållits vid i lagrummet

särskilt uppräknade val, samme röstberättigade må rid annat kommunalval

än sistnämnda avlämna valsedel å postanstalt närmaste helgfria dag

före valdagen.

I delbetänkande den 12 december 1955 med förslag rörande underlättande

av deltagande i allmänna val anförde 1955 års valutredning, såvitt nu är

i fråga, att med hänsyn till de regler som i övrigt gällde rätten att rösta före

valdagen hade kravet på att den make, som avlämnar valsedelsförsändelsen,

själv samtidigt röstade framstått som naturligt i vad avser äktamakeröstning

före valdagen. Önskvärdheten av likformighet hade dessutom medfört,

att bestämmelsen blivit gällande jämväl vid röstning å valdagen inför särskild

röstmottagare. Anledning till ändring i dessa bestämmelser ansåg

utredningen icke föreligga. I remissyttrande över utredningens förslag ifrågasatte

generalpoststyrelsen däremot det befogade i att i nu förevarande

avseende använda olika regler vid äktamakeröstning i vallokal och inför

röstmottagare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

3

I Kungl. Maj:ts proposition nr 166 till 1956 års riksdag — i vilken förslag

framlades om bl. a. sådan ändring av § 24 riksdagsordningen, att kravet på

att den make, som i vallokalen överlämnade valsedelsförsändelse från andra

maken, skulle äga rösträtt slopades — anförde departementschefen att,

ehuru skäl kunde anföras för en ändring av vallagarnas bestämmelser om

villkoren för att make skall få framlämna valsedelsförsändelse från andra

maken inför röstmottagare, departementschefen då icke var beredd att upptaga

frågan härom.

Det framlagda förslaget om ändring av 24 § riksdagsordningen antogs av

riksdagen såsom vilande.

I proposition till 1957 års riksdag, nr 128, föreslog Kungl. Maj :t riksdagen

alt — under förutsättning av slutligt godkännande av del såsom vilande

antagna förslaget — i anslutning härtill antaga förslag till ändring av

bl. a. 62 § lagen om val till riksdagen och 28 § kommunala vallagen av innebörd

att äkta make ägde vid den vanliga valförrättningen ingiva valsedelsförsändelse

från den andra maken utan att samtidigt själv rösta.

Propositionen tillstyrktes av konstitutionsutskottet. Riksdagen godkände

slutligt ändringen av 24 § riksdagsordningen och biföll propositionen.

Vallokals öppethållande vid fullmäktige- och landstingsmannaval

I 58 § lagen om val till riksdagen stadgas att röstning i vallokalen skall

äga rum mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen

samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen med avbrott för

tid då högmässogudstjänst hålles.

Enligt 22 § 1 mom. kommunala vallagen skall, med uppehåll för tid då

högmässogudstjänst pågår, kommunalval fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen

och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Med kommunalval avses val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

I propositionen nr 175 till 1961 års riksdag framlades förslag om bl. a.

ändrade bestämmelser i kommunala vallagen i fråga om poströstning vid

mindre kommunalval samt i fråga om kravet på röstlängdsutdrag. I samband

härmed övervägde departementschefen frågan om att i lag fixera tiderna

även för kommunalvalen. Departementschefen erinrade därvid om att

när röstkortssystemet år 1960 infördes för andrakammarvalens vidkommande,

utsträckte man tiden för röstning i vallokalerna för att därigenom söka

förhindra en alltför omfattande poströstning. Departementschefen framhöll

vidare, alt för kommunala val valtiderna inte är fixerade på samma sätt

som i fråga om andrakammarvalen. Valnämnd och magistrat bestämmer bär

valtiderna men får inte begränsa tiderna mera än vad i kommunala vallagen

angivits. Valtiderna kan inom denna ram bestämmas efter vad som finnes

lämpligt med hänsyn till bl. a. lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen

vid olika slag av kommunala val. Under hänvisning härtill hade

— anförde departementschefen vidare — 1955 års valutredning föreslagit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

att reglerna i fråga om de kommunala valen lämnades orubbade, vilket i

allmänhet tillstyrkts av remissorganen. På flera håll hade man dock varit

kritisk och helst sett att även tiderna för kommunala val fixerades i lag.

Från länsstyrelsehåll hade framhållits att valtiderna starkt varierade inom

skilda kommuner och vid olika val, vilket ansågs vara till betydande olägenhet

för väljarna. För egen del ville departementschefen ansluta sig till valutredningens

ståndpunkt men underströk å andra sidan kraftigt olägenheterna

för väljarna av olika valtider. Länsstyrelserna borde därför enligt departementschefens

mening verka för så stor enhetlighet som möjligt inom länen

i detta hänseende. I allmänhet borde valtiderna vid riksdagsmannaval kunna

tillämpas.

Röstavlämning i Schweiz

I lagen om val till riksdagen 70 § 3 mom. stadgas: Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl antagas, att lian till följd härav eller till följd

av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat,

som Konungen bestämmer.

Motsvarande bestämmelse återfinnes i 35 § 3 mom. kommunala vallagen,

dock med visst år 1961 beslutat tillägg.

Såsom framgår av bestämmelserna beslutar Kungl. Maj :t i konselj å vilka

beskickningar och konsulat röstmottagning skall anordnas. Förteckningen

å dessa kungöres enligt praxis icke i Svensk författningssamling men

brukar publiceras av ett antal dagliga tidningar. Kungörelse om röstmottagningen

skall emellertid utfärdas i vederbörande land. I likalydande lagrum

i lagen om val till riksdagen (72 § sista st.) och kommunala vallagen (37 §

sista st.) stadgas nämligen:

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen

för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar

och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelse skall genom anslag

samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

Anmärkas bör, att de s. k. utlandssvenskarna enligt gällande bestämmelser

är uteslutna från rösträtt, enär de icke är mantalsskrivna i Sverige (lagen

om val till riksdagen 38 § och kommunala vallagen 8 §).

År 1924 infördes rätt för vissa personer vid svensk beskickning och

svenskt konsulat att rösta genom att sända valsedlar till länsstyrelsen i vederbörande

län. Under slutet av 1930-talet ersattes valsedelsförsändelseinstitutet

av röstning inför röstmottagare, och i samband därmed fick utomlands

vistande röstberättigade möjlighet att avlämna valsedel å svensk beskickning

inom Europa samt å av Konungen bestämda beskickningar och

konsulat utom Europa. På grund av de osäkra utrikesförhållandena gjordes

år 1940 regeln om att Konungen skulle bestämma å vilka beskickningar och

konsulat röstmottagning skulle anordnas tillämplig även beträffande röstmottagning

inom Europa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

5

Till en början anordnades, såsom förut antytts, i Schweiz röstmottagning

endast på beskickningen i Bern. Vid kommunalvalen 1950 och andrakammarvalen

1952 anordnades emellertid röstmottagning även på konsulatet i

Ziirich. Vid kommunalvalen 1954 anordnades därjämte röstmottagning på

konsulatet i Geneve. Röstmottagning vid beskickningen och nämnda två konsulat

förekom även vid andrakaminarvalen 1956.

Uppgifter i svensk press om att valförrättning och röstmottagning till

sistnämnda val skulle ordnas i Schweiz föranledde emellertid schweiziska

utrikesministeriet att den 24 juli 1956 till svenska beskickningen i Bern

överlämna en aide-mémoire, vari dylik förrättnings oförenlighet med

Schweiz’ suveränitet framhölls. Röstmottagningen genomfördes emellertid.

År 1957 publicerades i svensk press uppgift om att röstmottagning till

folkomröstningen samma år skulle anordnas i Schweiz. Detta föranledde de

schweiziska myndigheterna att den 2 september 1957 till beskickningen i

Bern överlämna en aide-mémoire av ungefär samma innehåll som den av

år 1956. I anledning härav beslöt de svenska myndigheterna att nämnda röstmottagning

skulle inställas. Därefter har svensk röstmottagning i Schweiz

icke förekommit men i någon mån ersatts av att röstmottagning åren 1958

och 1960 anordnats vid ett förstnämnda år öppnat svenskt konsulat i Vaduz

i Liechtenstein.

I slutet av år 1957 hade den svenske beskickningschefen i Bern samtal i

frågan med den schweiziske justitieministern och den schweiziske utrikesministern,

varjämte han gjorde en muntlig démarche hos kabinettssekreteraren

i schweiziska utrikesministeriet. Såsom svar överlämnade denne i slutet

av januari 1958 till beskickningschefen en ny aide-mémoire, vari förutom

suveränitetsaspekten även framhölls att enligt internationell rätt röstmottagning

icke inginge bland den diplomatiska och konsulära representationens

uppgifter. Dessutom anfördes att, med hänsyn till det stora antalet

i Schweiz boende utlänningar, valförrättningar på schweiziskt territorium

skulle kunna skapa inrepolitiska olämpor m. m. och att, ehuru dylika olägenheter

ej väntades i vad rörde Sverige, Schweiz ej kunde göra avsteg från

den handlingslinje landet alltid iakttagit.

Efter erhållandet av detta svar har den svenska ambassaden i Bern vid ett

flertal tillfällen haft samtal i frågan med de schweiziska myndigheterna och

även med medlemmar av förbundsregeringen. Samtalen har emellertid icke

lett till någon ändring av den schweiziska inställningen. Även frågan om att

ordna röstmottagning på särskilda konsulat på tyskt respektive franskt område

i gränstrakterna till Schweiz har undersökts. Av olika skäl har emellertid

sådana särskilda konsulat ej öppnats.

De inskränkningar som sålunda gäller berör alla utlänningar i Schweiz

och motsvaras av att de schweiziska myndigheterna icke tillåter utanför

Schweiz boende schweiziska medborgare att vid de schweiziska representationerna

avlämna röster till val eller folkomröstningar i Schweiz.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962

Utskottet

Förevarande motioner avser alla underlättande av möjligheterna att deltaga

i allmänna val.

Vad först angår röstning genom make vid allmänna val kan enligt

utskottets mening vad 1955 års valutredning enligt referatet ovan anfört

ej obetingat åberopas som stöd för en avvisande inställning mot en utvidgning

av möjligheterna att rösta genom äktamakeförsändelse

på sätt föreslagits i motionen I: 386. Departementschefen har enligt ovan

återgivna uttalande i prop. 166/1956 ej heller velat slutgiltigt avfärda en

omprövning av bestämmelserna om äktamakeröstning inför röstmottagare.

Enligt utskottets mening synes motiven för ett slopande av kravet att den,

som inför röstmottagare skall äga avlämna valsedel från sin make, själv

samtidigt måste rösta vara av den art att motionärernas förslag bör närmare

övervägas. Därvid kan de skäl som talar till förmån för den föreslagna

ändrade regeln vägas mot de svårigheter som finnes av valteknisk art.

Vad härefter angår i motionerna I: 555 och II: 671 väckt förslag om förlängning

av vallokals öppethållande vid fullmäktige- och landstingsmannaval

vill utskottet framhålla, att olägenheter i olika avseenden är

förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet anser emellertid

att man — innan frågan om nya regler beträffande valtiderna för kommunalval

närmare överväges — bör avvakta resultatet av de av departementschefen

anbefallda åtgärderna för uppnående av största möjliga enhetlighet

inom de olika länen. Utskottet finner det önskvärt att Kungl. Maj :t,

sedan ytterligare erfarenheter sålunda vunnits, upptager frågan till förnyat

övervägande.

Vad slutligen angår motionen II: 467 om röstmottagningen i

Schweiz vill utskottet uttala följande.

Såsom av det föregående framgått, anser Schwreiz såväl att utländsk röstmottagning

på edsförbundets område är oförenlig med Schweiz’ suveränitet

som att enligt internationell rätt röstmottagning icke ingår i den diplomatiska

och konsulära representationens uppgifter. Schweiz har dessutom åberopat,

att med hänsyn till det stora antalet i Schweiz boende utlänningar —•

för närvarande omkring 450 000 — den valpropaganda på schweiziskt område,

som vore oundviklig, i många fall skulle kunna störa den allmänna

ordningen.

Ärendets folkrättsliga natur har enligt vad utskottet inhämtat varit föremål

för utredning inom utrikesdepartementet.

Såsom framgått av redogörelsen ovan har de svenska myndigheterna vidtagit

olika åtgärder i syfte att komma till rätta med de problem, som på

grund av den schweiziska inställningen uppkommit för de röstberättigade

svenska medborgare, som vistas i Schweiz — rösträtt kan som förut nämnts

enligt gällande regler tillkomma endast dem som är mantalsskrivna i Sverige

och sålunda icke de s. k. utlandssvenskarna. Även till 1962 års val avses,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1962 7

enligt vad utskottet inhämtat, röstmottagning skola anordnas i Vaduz i

Liechtenstein.

Utskottet vill framhålla det angelägna i att frågan om att ordna röstavlämning

för i Schweiz boende svenska röstberättigade även i fortsättningen

uppmärksammas. Dessutom torde det emellertid böra övervägas att tillskapa

andra lämpliga möjligheter för ifrågavarande röstberättigade att deltaga

i svenska val. Det tekniska anordnandet av valdeltagandet kan möjligen

bli detsamma som för i Schweiz boende utlandssvenskar, i fall dessa beredes

tillfälle att deltaga i svenska val. Utskottet vill erinra om att 1955 års

valutredning för närvarande är sysselsatt med spörsmålet om utlandssvenskarnas

deltagande i allmänna val.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva

till känna vad utskottet ovan anfört, samt

2) att motionerna

a) 1:386,

b) I: 555 och II: 671, samt

c) 11:467

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och

hemställt.

Stockholm den 12 april 1962

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Olsén, Eronstrand,

Erik Olsson och Enarsson; samt

från andr a kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von

Friesen, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i

Östersund, Hammar*, Braconier och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620660

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 februari 1958 a1 i texten