Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

1962-03-22 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1962:9, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

1

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag angående ändring i

lagen om val till riksdagen m. m.

Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 27 februari 1962 hänvisat

en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 53, vari

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 26 januari 1962

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Beträffande motiveringen till lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Inledning

Åtskilliga åtgärder av skilda slag och av olika betydenhet har under årens

lopp vidtagits i avsikt att underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande

i de politiska och kommunala valen. På grund av ytterligare framkomna

reformkrav på området tillkallade chefen för justitiedepartementet

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1955 kanslidirektören

S. Waller att verkställa en översyn av bestämmelserna rörande allmänna

val. I de för utredningen gällande direktiven konstaterade departementschefen

att vad som under senare år genomförts inte inneburit någon

slutgiltig lösning av alla hithörande spörsmål. Avsikten hade i stället varit

den, att man sedan erfarenheter vunnits av de vidtagna åtgärderna skulle

undersöka om ytterligare förbättringar kunde åstadkommas utan att kravet

på valsäkerhet eftergavs. — Sedermera tillkallades såsom ytterligare

ledamöter av utredningen ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören

J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E.

Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg. Utredningen, som

antagit benämningen 1955 års valutredning, har framlagt olika förslag till

reformer på valrättens område, vilka förslag till stor del kunnat läggas till

grund för lagstiftning. Som särskilt betydelsefullt framstår härvid genomförandet

av den s. k. röstkortsreformen för såväl andrakammarvalens som

kommunalvalens vidkommande.

Det senaste resultatet av valutredningens arbete utgöres av ett den 25

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 5 sam!. 2 avd. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

april 1961 dagtecknat betänkande (SOU 1961:20) om vissa frågor rörande

allmänna val. I detta betänkande har utredningen främst inriktat sitt arbete

på en undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet för

en del mera speciella väljarkategorier, för vilka svårigheter att utöva rösträtten

ofta möter med nuvarande lagstiftning. I betänkandet framlägges också

vissa förslag till reformer i syfte att avhjälpa eller minska dylika svårigheter.

Med tanke närmast på väljare, som vid valtillfället befinner sig

utom riket, föreslås sålunda en utsträckning av tiden för röstning före

valdagen. Till främjande av sjömännens valdeltagande förordas, att röstmottagning

skall under vissa förutsättningar få äga rum å fartyg. I betänkandet

dryftas även den svårlösta frågan om åtgärder till underlättande

av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. I denna del har

utredningen utan att taga definitiv ståndpunkt framlagt vissa alternativa

principförslag till frågans lösning. Utredningen har jämväl prövat möjligheterna

att underlätta valdeltagandet för vissa andra väljargrupper, nämligen

avlägset boende väljare, i fångvårdsanstalt intagna personer samt

vissa väljare, som på grund av sitt yrke emellanåt kunnat ha svårigheter

att utöva sin rösträtt. Även frågor av valteknisk natur har upptagits till

behandling i betänkandet. Sålunda har utredningen däri redovisat en översyn

av gällande föreskrifter om sigillering och om valsedels ogiltighet. Jämväl

på detta område föreslår utredningen vissa reformer. Utredningen har

också i betänkandet prövat möjligheterna att anordna ett snabbare sammanräkningsförfarande.

Slutligen förordar utredningen med avseende å

valnämndsorganisationen på landet vissa reformer, som med hänsyn till de

nu fungerande valnämndsledamöternas mandatperiod dock icke föreslås

skola träda i kraft förrän den 1 januari 1964.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen,

generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån, sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska

landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening,

Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet,

Svenska sjöfolksförbundet, Svenska stewardsföreningen samt Sveriges folkpensionärers

riksförbund. Därjämte har överståthållarämbetet och länsstyrelserna

överlämnat yttranden från underställda myndigheter.

I propositionen föreslås en utsträckning av tiden för röstning före valdagen,

i anslutning vartill förordas jämkning av åtskilliga i vallagarna uppställda

tidsgränser. Propositionen innehåller vidare förslag till regler om

fartygsröstning samt om rätt för personal, som tjänstgör å sjukhus, att på

valdagen rösta på postanstalt vid sjukhuset. Vidare föreslås viss uppmjukning

av reglerna om verkan av att valsedlar ej förvarats under stadgad försegling

eller eljest på föreskrivet sätt. Slutligen föreslås ett förtydligande

av vissa bestämmelser, som har betydelse för bedömande av verkan av

riksvalsedel. Frågan om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders

och åldringars valdeltagande liksom frågan om en ändrad valnämndsorganisation

på landet har ej upptagits till närmare behandling i propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

3

Enligt departementschefen bör det ankomma på valutredningen att med

beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen taga slutlig

ställning till den först nämnda frågan. Prövningen av den sistnämnda frågan

har departementschefen funnit kunna anstå till en senare tidpunkt.

I. Frågan om utsträckt tid för röstning före valdagen m. in.

Enligt 70 § lagen om val till riksdagen (ValL) och 35 § kommunala vallagen

(KVL) äger röstberättigad i vissa fall avlämna valsedel före valdagen.

Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas

utom riket, har han sålunda rätt att före valdagen rösta å postanstalt inom

riket. Samma rätt tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid

statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller

lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. Vistas röstberättigad utom

riket, äger han under vissa förutsättningar avlämna valsedel å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Röstmottagning före valet skall å postanstalt, beskickning och konsulat,

som nu sagts, äga rum från och med den adertonde dagen före valdagen

(72 § andra stycket ValL och 37 § andra stycket KVL). Å beskickning eller

konsulat får sådan röstmottagning icke fortgå längre än till dess avgivna

valsedlar skall insändas till överståthållarämbetet, vilket måste ske i sä

god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter

valdagen.

Liksom röstmottagning före valet icke äger rum förrän från och med

adertonde dagen före valdagen, må ej heller valsedelsförsändelse, varigenom

äkta make avser att avge valsedel genom andra maken, anordnas förrän

tidigast aderton dagar före valet (62 § ValL och 28 § KVL).

Den tidpunkt, då röstmottagning före valet påbörjas eller anordnande av

äktamakeförsändelse tidigast får ske, är bestämd med hänsyn tagen till

andra tidsgränser, som vallagarna uppställer för olika valförberedande åtgärder.

I det anmälningsförfarande, som föreskrivits för vinnande av skydd

för partibeteckning, stipuleras flera sådana tidsgränser. Enligt 54 § 7 mom.

ValL gäller sålunda, att ansökan om registrering av partibeteckning skall

vid ordinarie andrakammarval vara gjord hos inrikesdepartementet senast

den 1 augusti närmast före valen och, då Kungl. Maj:t förordnar om

nya andrakammarval, senast femte dagen efter förordnandet, för att partibeteckningen

skall medtagas i de till länsstyrelserna utsända registerutdragen.

Parti, vars partibeteckning är upptagen å sådant registerutdrag och

som därför äger hos länsstyrelsen göra kandidatanmälan enligt 56 § ValL,

skall göra dylik anmälan sist å tjugofemte dagen före valdagen, men ändring

av anmälan kan ske senast femte dagen efter anmälningstidens utgång

(56 § 2 mom. ValL). Sedan fristen för ändring av skedd anmälan utgått,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

skall länsstyrelsen ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna

kandidatanmälningarna och därefter omedelbart utfärda kungörelse om

valet, i vilken även en lista över godkända kandidatanmälningar skall inflyta

(56 § 4 och 5 mom. ValL). Av det sagda följer alltså, att kungörelse

om valet icke kan utfärdas förrän å nittonde dagen före valdagen.

Begynnelsedagen för röstmottagning före valet äger jämväl samband med

andra tidsgränser för valförberedande åtgärder. Då val till andra kammaren

skall förrättas allenast i del av riket, gäller sålunda, att kungörelse om

tidpunkten för valet skall ske sist trettionde dagen före valet (55 § 2 mom.

ValL). Enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL åligger det länsstyrelse att bestämma

dag för extra kommunalval senast tjugonde dagen före valdagen.

Kungörelse om ordinarie eller extra kommunalval skall utfärdas senast nittonde

dagen före valdagen (20 § 1—3 mom. KVL). För såväl andrakammarval

som kommunalval gäller att, i den mån röstkort allmänt skall utsändas

till de röstberättigade före valet, sådant utsändande skall ske senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, då röstkorten avser flera kommunalval som

förrättas på olika dagar, å samma tid före den första valdagen (55 a § andra

stycket ValL och 19 § 1 mom. andra stycket KVL).

Utredningen har erinrat om att röstmoltagning före valet enligt en av

1934 års riksdag villkorligt antagen lag skulle äga rum från och med

trettionde dagen före valdagen men att i samband med införandet vid nästföljande

års riksdag av skydd för välj arbeteckning beslutats att tiden för

röstmottagning skulle begränsas till aderton dagar före valdagen. Enligt

valutredningens mening har denna inskränkning av tiden icke i någon

mera betydande mån minskat institutets användbarhet såvitt gäller väljare,

som under hela den tid röstningen pågår vistas inom riket. För väljare

som vistas utom riket torde det enligt utredningen däremot många gånger

vara svårt att under den jämförelsevis korta tid, som står till buds för

röstningen, komma i förbindelse med beskickning eller konsulat, där röstning

är anordnad. Det måste även anses vara fördelaktigt att de personer,

som vistas här i riket men som avser att före valdagen avresa till utlandet,

i större utsträckning än vad som nu är fallet ges möjlighet att rösta på

postanstalt före avresan. Skäl för en utsträckning av tiden för röstning före

valdagen föreligger därför enligt utredningen. Härtill kommer att ett införande

av fartygsröstning med nödvändighet förutsätter en sådan utsträckning.

Utredningen föreslår sådan ändring av hithörande lagrum i

vallagarna, att röstning före valdagen — liksom även anordnande av valsedelsförsändelse

av äkta make — får ske från och med den trettionde

dagen före valdagen. I samband härmed påpekar utredningen behovet av

en tidigare anmälan av partikandidater vid andrakammarvalen, om tiden

för röstning skall kunna förlängas. Då utredningen på närmare anförda

skäl icke ansett sig böra föreslå någon förkortning av fristen för ändring

av skedd anmälan, fem dagar efter anmälningstidens utgång, har utredningen

funnit en återgång till ett system med röstning från och med trettionde

dagen före valdagen kräva, att anmälan av kandidater sker sist å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

5

trettiosjunde dagen före valdagen. Anmälningarna måste i så fall vara definitiva

senast å trettioandra dagen före valdagen. Enligt vad utredningen

framhåller torde från partiernas sida några hinder ej möta mot en sådan

ordning.

Utredningen förordar tillika en jämkning av åtskilliga andra tidsgränser,

som gäller för olika valförberedande åtgärder. Sålunda föreslås, att

den i 54 § 7 mom. ValL angivna tidsgränsen för ansökan om registrering

av partibeteckning förskjutes från den 1 augusti till den 20 juli närmast

före valen. Vidare föreslås den i 55 § 2 mom. ValL stadgade tidpunkten, då

kungörande av val som avser del av riket senast skall ske, bestämd till fyrtionde

i stället för trettionde dagen före valdagen. Den tid, då dagen för

extra kommunalval enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL senast skall bestämmas,

föreslås också ändrad från tjugonde till trettiofemte dagen före valdagen.

Jämväl den tidpunkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 §

1—3 mom. KVL sist skall ske, föreslås flyttad från nittonde till trettioförsta

dagen före valdagen. Slutligen förordar utredningen den ändringen av 55 a §

andra stycket ValL, att då allmänt utsändande av röstkort skall ske, åtgärden

skall vidtagas senast trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före

valdagen.

Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran

den föreslagna utsträckningen av tiden för röstning före valdagen

och för anordnande av äktamakeförsändelse. Ett par remissinstanser har

samtidigt betonat vikten av att röstkorten färdigställas i tid. Mot utredningens

förslag om ändring av tidsgränsen för röstkortens utsändande har

endast enstaka remissmyndigheter visat sig betänksamma. Man har därvid

bl. a. pekat på den omständigheten, att redan den nu stipulerade gränsen

medfört att i ej så få fall röstkorten tappats bort eller förlagts och att

därigenom röstningen fått äga rum utan röstkort. Vad utredningen i övrigt

anfört i nu ifrågavarande sammanhang har i stort sett ej föranlett erinringar

under remissbehandlingen.

Departementschefen anser, att förslaget om en utsträckning av tiden för

röstning före valet och för anordnande av valsedelsförsändelse till trettio

dagar före valdagen är förenat med påtagliga fördelar, och är därför beredd

att förorda förslagets genomförande. Även om det är antagligt alt den

nuvarande fristen i regel är tillräcklig för sådana väljare, som vistas inom

landet under hela den tid röstmottagning äger rum, skulle en förlängning

av fristen framför allt få betydelse för vissa inom fiskeri- och sjöfartnäringen

verksamma väljare samt sådana röstberättigade, som vistas i främmande

land men icke uppehåller sig på ort, där svensk beskickning eller

svenskt konsulat finnes. En förlängning av fristen kan även vara av betydelse

för andra aktuella reformförslag på valrättens område, exempelvis

frågan om underlättande av sjöfolkets valdeltagande.

Fristens utsträckande föranleder i sin tur justeringar av vissa andra i

vallagarna angivna tidsgränser och departementschefen biträder utredningens

förslag i denna del. Departementschefen påpekar i detta sammanhang

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ,9 år 1962

särskilt, att den föreslagna tidpunkten — den trettiofemte dagen före valdagen

— då dagen för extra kommunalval senast skall bestämmas, är en

minimitid, och att i det fall ett allmänt utsändande av röstkort undantagsvis

skall ske före ett extraval, dagen för valet bör bestämmas tidigare än å

trettiofemte dagen dessförinnan.

Vad slutligen angår förslaget om förläggandet av den senaste tidpunkten

för utsändande av röstkort vid andrakammarval till trettiofemte i stället

för tjugofemte dagen före valdagen framhåller departementschefen att bestämmelserna

om innehav av röstkort som en förutsättning för rätt att

rösta före valdagen även fortsättningsvis bör bestå. Det framstår som önskvärt

att utsändandet av röstkorten äger rum å sådan tid att röstkorten kan

beräknas i allmänhet komma väljarna till handa före eller samtidigt med

röstmottagningsperiodens början. Med hänsyn särskilt till möjligheten att

preliminärt iordningställa röstkorten redan innan röstlängden är slutgiltig,

torde svårigheterna att med den föreslagna ordningen medhinna röstkortens

färdigställande och expediering inom föreskriven tid ej vara av

den art, att de bör hindra en från andra synpunkter önskvärd reform. Ej

heller torde det föreslagna tidigare översändandet av röstkorten i sådan

mån öka risken för att korten förkommer för väljarna, att man av denna

anledning bör avstå från reformen. Departementschefen vill alltså för

andrakammarvalens del förorda, att tidsgränsen för röstkortens allmänna

utsändande i överensstämmelse med utredningens förslag sättes vid trettiofemte

dagen före valdagen. Sedan utredningen framlade sitt förslag, har

röstkortsreformen genomförts även för kommunalvalens del. Tidsgränsen

för röstkortens allmänna utsändande vid kommunalval synes i förevarande

sammanhang böra jämkas på samma sätt som föreslagits i fråga om

andrakammarvalen.

II. Sjömännens deltagande i allmänna val

Såsom redan nämnts, har röstberättigad, som tillhör besättning eller annan

personal å fartyg, i gällande rätt beretts viss möjlighet att rösta i extraordinär

ordning. Han äger sålunda liksom vissa andra väljargrupper avlämna

sin valsedel å postanstalt här i riket redan före valdagen, såframt det

med skäl kan antagas, att han kommer att vara förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen antingen på grund av utlandsvistelse eller till följd av

tjänstens utövning. Vistas han utom riket, äger han under enahanda förutsättning

rösta å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande röstmottagning finnes anordnad.

Under senare år har bl. a. i facktidskrifter för de ombordanställda framhållits,

att gällande bestämmelser i vallagarna icke gör det möjligt för de

röstberättigade tillhörande denna yrkeskategori, att i någon större utsträckning

deltaga i de allmänna valen och att vissa ombordanställda får anses

helt betagna möjligheten härtill. Även i riksdagen har frågan om sjöfolkets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

7

möjligheter till valdeltagande blivit uppmärksammad. Senast vid 1960 års

riksdag väcktes i samband med propositionen om röstlängdsutdragens avskaffande

motioner i denna angelägenhet. Konstitutionsutskottet uttalade

i sitt utlåtande (nr 12) bl. a. att utskottet, innan valutredningen slutfört

sitt arbete rörande frågan om sjömännens möjligheter att utöva sin rösträtt,

icke ansåg sig böra tillstyrka införandet av några särbestämmelser i

lagen om val till riksdagen med avseende å röstkorts expediering till anställda

ombord på fartyg. Motionerna föranledde ej heller någon åtgärd från

riksdagens sida.

Utredningen konstaterar, att det betydande antal svenska medborgare,

som är sysselsatta inom sjöfartsnäringen, hittills endast har uppvisat ett

tämligen begränsat valdeltagande. Sålunda har av de röstberättigade sjömännen

inom handelsflottan endast omkring en tredjedel deltagit vid andrakammarvalen

åren 1956 och 1958. För kategorien fartygsbefäl har valdeltagandet

vid samma val varit något högre men dock ojämförligt mycket lägre

än för andra yrkesgrupper. Den förhållandevis låga röstfrekvensen hos de

förvärvsarbetande inom sjöfartsnäringen finner utredningen icke kunna

förklaras på annat sätt än att deras möjligheter till rösträttsutövning varit

sämre än de röstberättigades inom andra verksamhetsområden. Enligt utredningen

vill det även synas som om de reformer, vilka under de senaste

decennierna genomförts i syfte att allmänt främja valdeltagandet, icke i någon

nämnvärd grad förbättrat sjöfolkets möjligheter till sådant deltagande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har utredningen ansett sig böra

till särskild behandling upptaga frågan om vilka åtgärder som lämpligen

bör vidtagas för att sjöfolkets möjligheter till rösträttsutövning bättre skall

kunna tillgodoses.

Avskaffandet av röstlängdsutdragen och dessas ersättande med röstkort

samt den nu föreslagna utsträckningen av tiden för såväl röstning före

valdagen som anordnande av äktamakeförsändelse äro visserligen åtgärder,

ägnade att befrämja möjligheterna för sjöfolket att deltaga i val. Enligt

utredningen torde dessa reformer emellertid inte i och för sig vara tillräckliga

för att sjöfolket skall erhålla samma möjligheter till valdeltagande

som övriga yrkesgrupper. Utredningen framhåller, att endast en reform,

som åsyftar införandet av möjlighet för sjöfolket att rösta ombord å fartyget,

kan vara ägnad att i mera betydande hänseende underlätta de ombordanställdas

deltagande i de allmänna valen.

En reform i syfte att möjliggöra röstning å fartyg kan ske på olika sätt.

En utväg är alt röstberättigade ombord på svenskt fartyg utom riket får

avlämna sina röster vid valförrättning, som hålles ombord på fartyget, en

annan att i en eller annan form införa ett valsedelförsändelseförfarande

för ombordanställda röstberättigade. En kombination av dessa båda system

finner utredningen även vara tänkbar. Efter att ha övervägt fördelar och

nackdelar med de olika alternativen har utredningen slutligt stannat för

att förorda lösningen med röstavlämning vid valförrättning ombord å svenska

fartyg utom riket och med farlygshefälhavarcn som röstmottagare. I

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

anslutning härtill och med syfte att främst tillgodose valsäkerheten föreslår

utredningen vidare, att Kungl. Maj :t vid varje val förordnar, å vilka fartyg

röstmottagning skall få äga rum. Med hänsyn till de omfattande valförberedelsearbetena,

som erfordras för att förse fartygen med erforderlig valmateriel

bör fartygsröstning få förekomma endast vid de större allmänna

valen, nämligen då val i hela riket till riksdagens andra kammare skall äga

rum och då allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige skall förrättas. För att Kungl. Maj :t på tillfredsställande

sätt skall kunna avgöra, å vilka fartyg röstning skall få äga rum vid valet,

finner utredningen mest ändamålsenligt att anordna ett särskilt anmälningsförfarande,

varigenom behörig representant för svenskt fartyg får i

framställning till Kungl. Maj :t anmäla behovet av röstmottagning å fartyget.

Framställningen bör få göras av redare för eller befälhavare å sådant

svenskt fartyg, som med skäl kan antagas komma att befinna sig

utom riket valdagen och de dagar dessförinnan, då röstning inför röstmottagare

inom riket kan äga rum. Kungl. Maj :ts förordnande om att röstmottagning

skall få förekomma å svenskt fartyg, bör enligt utredningen ges

sådant innehåll, att befälhavaren icke blir skyldig men väl får möilighet

att hålla röstmottagning å fartyget, om förhållandena så medger. Ej endast

de röstberättigade bland fartygets personal utan även andra personer

å fartyget skall enligt utredningsförslaget äga avlämna sina valsedlar å

fartyget. För röstning ombord å fartyg skall gälla samma villkor som för

röstning å svensk beskickning eller svenskt konsulat. Fartygsröstningen

är enligt förslaget avsedd att i övrigt i huvudsak följa de regler, som gäller

för röstning inför röstmottagare i allmänhet. Utredningen har icke ansett

sig kunna tillstyrka att den tidpunkt, då röstmottagningen tidigast må äga

rum, för fartygsröstningen bestämmes annorlunda än för annan röstning

inför röstmottagare; ej heller bör röstmottagningen under någon omständighet

få ske senare än å valdagen. Det bör enligt utredningen icke ifrågakomma

att vid fartygsröstning — lika litet som vid annan röstning inför

röstmottagare —- efterge kravet på innehav av röstkort. Någon ersättning

har utredningen icke ansett böra utgå för fullgjort uppdrag som röstmottagare

å fartyg men väl gottgörelse av statsmedel till redare och fartygsbefälhavare

för utlägg.

Icke någon av remissinstanserna har motsatt sig åtgärder för att underlätta

sjöfolkets valdeltagande och det övervägande antalet remissorgan ansluter

sig till utredningens förslag att göra befälhavare å vissa svenska fartyg

i utrikes fart till röstmottagare. I de fall, då förslaget avstyrkts,

ifrågasättes om icke en lösning av de ombördanställdas röstningsproblem

i stället kräver införande av någon form av valsedelsförsändelse. Även i

de fall, där man givit förslaget sin tillstyrkan, har några remissorgan rest

invändningar mot att anordnandet av fartygsröstning skall vara avhängigt

av åtgärder från redares och fartygsbefälhavares sida. Vidare uttalas farhågor

för den praktiska tillämpningen av det föreslagna anmälningsför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

9

farandet, önskemål om en utsträckning av den föreslagna tiden för fartygsröstningen

har framställts.

Utredningens uttalande, att fartygsröstningen i huvudsak bör följa samma

regler, som gäller för röstning å postanstalter, beskickningar och konsulat,

möter i allmänhet icke några erinringar från remissorganens sida. I

flera remissyttranden ifrågasättes dock lämpligheten av att såsom förutsättning

för röstning å fartyg uppställa krav på innehav av röstkort. Sjöfartsstyrelsen

förklarar sig hysa full förståelse för det praktiska i en tillämpning

av röstkortssystemet, sett från valförrättarnas synpunkt. Men häremot bör

enligt styrelsen ställas det förhållandet, att kravet på innehav av röstkort

i realiteten kan innebära att stora grupper av sjömän å fartyg i utrikes fart

de facto ställes utanför möjligheten att utöva sin rösträtt.

Departementschefen tillstyrker ett genomförande av utredningens förslag

om anordnande av röstmottagning ombord å vissa svenska fartyg utom

riket vid val av större betydelse. Departementschefen anser dock att även

sådan sammanslutning av arbetstagare inom sjöfartsnäringen, som med

hänsyn till medlemsantal och övriga omständigheter kan antagas väl företräda

hithörande yrkesgruppers intressen, bör tillerkännas behörighet att vid

sidan av redare och befälhavare påkalla beslut om fartygsröstning. Vidare

framhåller departementschefen att det inte kan anses tillfredsställande att

överlämna åt den som avses skola vara röstmottagare, att efter eget gottfinnande

bestämma, om röstmottagning skall komma till stånd på fartyget;

lämpligare synes vara att låta beslut om fartygsröstning få karaktär av en

föreskrift av innebörd, att röstmottagning utom riket i princip skall ske

å det eller de fartyg, som avses med beslutet. Vid utformningen av beslut

om fartygsröstning bör enligt departementschefen dock beaktas, att hinder

stundom kan uppkomma för röstmottagare att fullgöra sina uppgifter. Föreskrift

om fartygsröstning bör fördenskull ges det innehållet, att röstmottagning

utom riket skall äga rum å fartyget, såframt hinder härför icke

uppkommer. Uppgiften som röstmottagare bör anförtros fartygets befälhavare

eller den han sätter i sitt ställe. Det framhålles att ett beslut om fartygsröstning

torde komma att i sig innefatta ett förordnande för befälhavaren

eller hans ersättare att förrätta det tjänsteärende, som röstmottagningen

utgör, och därmed att göra bestämmelserna om tjänsteansvar

tillämpliga å förrättningsmannen.

Beträffande den lagtekniska utformningen av institutet fartygsröstning

synes frågan, vem som skall äga göra framställning om fartygsröstning

och i vilken ordning sådan framställning skall göras, lämpligen kunna

regleras i administrativ väg. I övrigt torde bestämmelserna om fartygsröstning

böra inflyta i vallagarna och departementschefen föreslår, att de

grundläggande reglerna i ämnet för andrakammarvalens del placeras i 70 §

3 mom. ValL ocli för kommunalvalens del i 35 § 3 mom. KVL.

Eftersom röstkort icke kan tillställas de röstberättigade förrän röstlängden

i slutet av juli månad blivit sluljusterad synes det departementschefen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

svårt att konsekvent upprätthålla kravet på röstkort, om fartygsröstningen

skall kunna i önskvärd utsträckning fylla det praktiska behov, för vilket den

är avsedd. Då härtill kommer att den fartygsanställde väljaren i sjöfartsboken

har ett dokument, som i viss utsträckning är ägnat att ersätta röstkortet,

anser departementschefen att något oeftergivligt krav på röskort ej bör upprätthållas,

när väljare, som innehar sjöfartsbok, vill avlämna valsedel vid

röstmottagning ombord på fartyg.

Vad utredningen i övrigt föreslagit har departementschefen kunnat godtaga.

För genomförande av den i det föregående förordade reformen krävs ett

flertal ändringar i vallagarna. Utöver de i tidigare sammanhang berörda

kompletteringarna av stadgandena i 70 § 3 mom. ValL och 35 § 3 mom.

KVL föreslås sålunda ändringar av 56 § 5 mom. andra stycket, 57 § 1 mom.,

65 §, 71 §, 72 §, 73 §, 75 §, 77 § 3 mom., 95 § och 96 § ValL samt 4 §, 20 §

1—3 mom., 31 §, 36 §, 37 §, 38 §, 40 §, 44 § 3 mom., 59 § och 60 § KVL. Därjämte

måste rubriken till 70—75 §§ i ValL och motsvarande rubrik till

6 kap. KVL ändras.

Hl. Frågan om reformer i syfte att underlätta valdeltagandet för vissa

andra väljargrupper än sjömän

Vid olika tillfällen har man fört på tal frågan om åtgärder för att underlätta

valdeltagande för avlägset boende. Emellanåt har önskemålen kommit

till uttryck i reformförslag, som framlagts för riksdagen. I en vid 1943 års

riksdag väckt motion (II: 153) föreslogs t. ex., att skyldighet borde införas

att förlägga vallokalerna så, att väljarnas avstånd till dem endast undantagsvis

skulle komma att överstiga 5 kilometer, samt att avlägset boende

väljare och väljare, som icke kunde komma till vallokal annat än sjöledes,

skulle få rätt att före valdagen rösta på postanstalt. Motionen avslogs emellertid

av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 10) framhöll

konstitutionsutskottet, att vidsträckt möjlighet förelåg att vid de allmänna

valen åstadkomma en ändamålsenlig valdistriktsindelning och att

det svårligen lät sig göra att meddela ännu mera preciserade bestämmelser

i ämnet. Beträffande förslaget om utvidgning av rätten till röstning före valdagen

framhöll utskottet, att det knappast var möjligt att i en lagtext precisera

den väljarkategori, som härmed avsågs. Ett tillmötesgående av det

önskemål, som i denna del framförts i motionen, skulle enligt utskottets mening

medföra, att en betydande del av väljarkåren kom att få rätt att rösta

på postanstalt under ett större antal dagar. En lagändring i motionens syfte

skulle därför framstå som en genomgripande ändring i valsystemet. Några

bärande skäl härför hade enligt utskottets mening icke förebragts. Även vid

flera andra tillfällen har förslag väckts i riksdagen om åtgärder till underlättande

av de avlägset boende väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt

men jämväl dessa förslag har av riksdagen lämnats utan bifall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

11

Utredningen har erinrat om den tidigare anvisade utvägen att genom inrättande

av nya valdistrikt minska avstånden till vallokalerna. Så har också

kontinuerligt skett. Ett genomförande av ett av utredningen framlagt

förslag om gemensamma valnämnder i landskommunerna skulle enligt utredningens

förmenande underlätta en ytterligare uppdelning av valdistrikten,

där så vore erforderligt. Härtill kommer de förbättrade kommunikationerna.

Utredningen finner det därför med fog kunna göras gällande att de

avlägset boende väljarnas situation undan för undan förbättrats. Då kvarstående

olägenheter i första hand måste vara kännbara för sjuka, invalider

och åldringar förefaller det utredningen som om en lösning av dessa kategoriers

röstningsproblem skulle ytterligare förbättra läget även för gruppen

avlägset boende väljare.

Med hänsyn till det anförda har valutredningen ansett sig sakna anledning

att nu förorda ett frångående av den ståndpunkt, som intagits till

tidigare förslag om särbestämmelser för sistnämnda välj arkategori. Utredningen

framhåller emellertid, att en lösning av frågan om de sjukas röstning

samtidigt som den skulle minska behovet av särskilda åtgärder för

de avlägset boende väljarna, skulle kunna underlätta genomförandet av

sådana särskilda åtgärder, för den händelse något behov därav alltjämt

skulle finnas. Därvid åsyftas en sådan lösning av de sjukas röstningsproblem,

som förutsätter en förhandsprövning av valnämnden för att de

sjuka skall få rätt att rösta i särskild ordning. Införes en förhandsprövning

i nämnda fall, anser utredningen det icke vara otänkbart med en förhandsprövning

även beträffande de avlägset boende, verkställd av valnämnden

enligt vissa i vallagarna uppdragna riktlinjer. Därmed skulle man enligt

utredningen kunna undanröja det hinder mot särbestämmelser, som ligger

i svårigheten att avgränsa gruppen avlägset boende från övriga väljare.

Enligt utredningens mening kan det icke anses i och för sig omotiverat

att bereda i fångvårdsanstalt intagna möjlighet att rösta. Men även denna

fråga är enligt utredningen i viss mån beroende av att spörsmålet om de sjukas

röstning bringas till en lösning.

Valutredningen har icke ansett sig böra framlägga förslag om alt ytterligare

yrkesgrupper skall få rätt att rösta före valdagen.

I fråga om personal, som å valdagen tjänstgör å sjukvårdsanstalter, där

postanstalter finns inrättade, anser utredningen dock den lättnaden kunna

införas, att väljare, som tillhör sådan personal, får möjlighet att rösta å postanstalten,

även om denna är belägen i vederbörandes hemort. Att sådan

rätt icke förelegat torde, enligt vad utredningen uppger, på sina håll ha

medfört en viss irritation bland de väljare, som på grund av sin jourtjänst

haft svårt att lämna sjukhusen för att rösta.

Utredningens uppfattning alt anledning saknas att nu införa några särbestämmelser

i vallagarna för de avlägset boende väljarna delas av övervägande

antalet remissinstanser. I den mån dessa redovisat skäl för sin anslutning

till utredningens ställningstagande har därvid särskilt framhållits,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

att de avlägset boende väljarnas situation blivit allt bättre genom den ytterligare

uppdelningen i valdistrikt och genom bilismens utveckling.

Vad angår de i fångvårdsanstalt intagna väljarna uttalas i åtskilliga remissyttranden,

att det icke vore omotiverat att bereda dessa väljare möjlighet

att rösta. Ingen remissinstans har emellertid påkallat omedelbara

åtgärder i detta hänseende. I flera remissyttranden framhålles i stället angelägenheten

av att övriga eftersatta väljargruppers röstningsproblem i första

hand bringas till en lösning.

Att utredningen icke ansett sig höra framlägga förslag om en utvidgning

av rätten för vissa yrkesgrupper att rösta före valdagen, föranleder i allmänhet

icke något uttalande från remissorganens sida.

Utredningens förslag att personal, som å valdagen tjänstgör å sådan

sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns inrättad, skall få möjlighet att rösta

å postanstalten även om denna är belägen i vederbörandes hemort, tillstyrkes

eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Departementschefen är i likhet med valutredningen av den meningen att

det är förenat med åtskilliga vanskligheter att på godtagbart sätt precisera

den väljargrupp, som åsyftas med termen avlägset boende, i det att hänsyn

måste tagas icke blott till avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen

utan även till den svårbestämbara faktor, som ortens mer eller mindre utvecklade

kommunikationsförhållanden utgör. De skäl, som anförts mot en

reform i sådan riktning, synes emellertid icke motivera, att denna fråga nu

helt avföres från dagordningen. Det bör ankomma på valutredningen att

med beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen taga

slutlig ställning till frågan om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders

och åldringars valdeltagande. Detta ställningstagande kan bli av betydelse

även för möjligheterna att vidtaga åtgärder, som syftar till att underlätta

för de avlägset boende att utöva sin rösträtt. Slutlig ställning till

detta spörsmål bör därför icke tagas i förevarande sammanhang, utan det

torde få ankomma på valutredningen att även undersöka om den lösning,

utredningen kommer till beträffande sjukas, invaliders och åldringars röstutövande,

kan föranleda att frågan om de avlägset boendes valdeltagande

bör upptagas på nytt.

Vad angår de i fångvårdsanstalt intagna synes frågan om rösträttens utövande

delvis vara beroende av hur röstningsproblemen för övriga eftersatta

väljargrupper löses. Vidare delar departementschefen utredningens

uppfattning, att någon utvidgning av rätten att på grund av yrkesutövning

rösta före valdagen ej bör ske.

Slutligen biträder departementschefen utredningens förslag om sådan

ändring i 70 § 1 mom. Valk och 35 § 1 mom. första stycket KVL, att personal

å sjukvårdsanstalt, där postanstalt är inrättad, får möjlighet att å

valdagen rösta å postanstallen, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes

hemort. Efter en år 1961 genomförd reform är vid vissa kommunalval

den poströstning, som i allmänhet äger rum å valdagen, i stället

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

13

förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen. För att sjukvårdspersonalens

röstning skall kunna underlättas även vid dessa val bör sådan komplettering

av bestämmelserna i 35 § 1 mom. andra stycket KVL göras, att

den som tjänstgör å sjukvårdsanstalt får rätt att vid nämnda kommunalval

poströsta närmaste helgfria dag före valdagen, om skäl föreligger till antagande

att han på grund av sin tjänstgöring är förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen.

IV. Verkan av att sigilleringsföreskrift åsidosatts

För att möjliggöra kontroll av att de vid ett val avlämnade valsedlarna

icke utsättes för obehörig behandling skall valurnorna eller de omslag,

i vilka valsedlarna inlagts, förseglas med minst två närvarandes sigill dels

vid avbrott i valförrättning eller sammanräkningsförrättning dels vid

förrättningarnas avslutande. Bestämmelser härom återfinnes beträffande

andrakammarvalen i 66 §, 68 § 3 mom. e) och 5 mom., 83 §, 84 § och 87 §

1 mom. ValL samt beträffande kommunalvalen i 32 §, 33 § 3 mom., 34 §

1 mom. e) och g), 49 § 2 och 3 mom., 52 § 2 mom. och 53 a § KVL.

Beträffande förfarandet i vallokalerna i samband med valförrättningens

avslutande föreskriver vallagarna att, när alla som vid det för valförrättningens

slut fastställda klockslaget äger tillträde till valet avlämnat sina

valsedlar, valförrättaren skall förklara röstningen avslutad. Därefter uttages

valkuverten ur valurnan och räknas, varefter antalet valkuvert jämföres

med antalet röstande enligt anteckningarna i röstlängden (68 § 1 och 2 mom.

ValL och 33 § 1 och 2 mom. KVL). Vid andrakammarval liksom även vid

flertalet kommunalval fortsättes förfarandet med en preliminär sammanräkning

av valsedlarna, vilka uttages ur valkuverten och ordnas i grupper

på visst i vallagarna angivet sätt (68 § 3 mom. ValL och 34 § 1 mom. KVL).

Efter sammanräkningen inlägges valsedlarna i omslag. Å varje omslag skall

antecknas vad det innehåller samt det valdistrikt, där förrättningen ägt rum.

Omslagen, som skall vara av hållfast beskaffenhet, skall omsorgsfullt förseglas

på sätt förut sagts under minst två närvarandes sigill. Dessa sigill skall

avtryckas å det vid den preliminära sammanräkningen förda protokollet. Vid

de kommunalval, där preliminär sammanräkning icke äger rum, inlägges

de oöppnade valkuverten i omslag, vilka på motsvarande sätt förseglas.

Om icke valförrättaren också skall verkställa den definitiva sammanräkningen,

såsom undantagsvis kan vara fallet vid kommunalval, skall de förseglade

omslagen jämte valprotokollet och röstlängden av valförrättaren

ofördröjligen insändas till den myndighet, som har att verkställa den definitiva

röstsammanräkningen. Nämnda myndighet har att i god tid före sammanräkningen

verkställa en förberedande granskning av ifrågavarande

handlingar. Befinnes dessa därvid icke vara i behörigt skick, skall myndigheten,

där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga upplysningar

angående anledningen därtill (76 § sista stycket ValL och 43 §

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

sista stycket KVL). Vid röstsammanräkningen skall sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som är avtryckta på protokollen. Förekommer därvid

ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverkar ej på valet (77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL).

I fråga om den fortsatta granskningen av de från valförrättarna insända

valsedlarna föreskrives i 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL, att saminanräkningsmyndigheten

skall pröva valsedlarnas giltighet och meddela de beslut,

vartill valsedlarna och protokollen — med hänsyn jämväl till upplysningar,

som inhämtats enligt 76 § sista stycket ValL respektive 43 § sista stycket

KVL — må giva anledning.

Föreskrifter rörande sigilleringen har funnits sedan år 1909. Dessa föreskrifter

har ofta föranlett uppmärksammade olägenheter i tillämpningen på

grund av den masskassering, som gång efter annan blivit en följd av att de

berörda bestämmelserna icke iakttagits. Frågan om möjligheten att genom

särskilda åtgärder förhindra masskassering av valsedlar har av denna anledning

vid flera tillfällen behandlats av riksdagen och ett förslag om skyldighet

för länsstyrelsen att i ifrågavarnde syfte verkställa en förberedande

granskning av valhandlingarna underställdes 1920 års riksdag och vann

riksdagens bifall.

Sedan spörsmålet ånyo aktualiserats genom en vid 1935 års riksdag väck»

motion (1:224), som efter avstyrkan av konstitutionsutskottet avslogs av

riksdagen, fördes frågan på nytt fram i två motioner vid 1955 års riksdag

(I: 63 och II: 83). 1 motionerna hemställdes om utredning och därav föranlett

förslag till ändrade bestämmelser angående försegling av s. k. valsedelspaket.

Motionerna avslogs av riksdagen, sedan konstitutionsutskottet

avstyrkt bifall till desamma.

Slutligen väcktes vid 1959 års riksdag motioner (I: 188 och II: 241) med

hemställan, att frågan om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av

oriktig sigillering av valsedelspaket skulle hänskjutas till 1955 års valutredning

och att förslag till ändring av härom gällande bestämmelser skulle senare

föreläggas riksdagen. I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 12)

hänvisade konstitutionsutskottet till direktiven för valutredningen och framhöll

att dessa direktiv redan omfattade det i motionerna väckta spörsmålet.

Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd.

Enligt valutredningen torde det med fog kunna påstås, att från myndigheternas

sida gjorts allt vad som rimligen kan begäras i form av utfärdandet

av anvisningar samt utarbetandet av formulär och i övrigt ändamålsenlig

valmateriel i syfte att förebygga fel och försummelser med avseende å

sigilleringen. I betänkandet lämnar utredningen en utförlig redogörelse för

de åtgärder, som vidtagits i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid

att sigilleringsfelen trots dessa åtgärder icke har visat någon tydlig tendens

att minska i antal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

15

I fortsättningen erinrar valutredningen även om att frågan om ansvarspåföljd

för försumliga valförrättare har varit föremål för justitieombudsmannens

uppmärksamhet, närmast till följd av vissa omval som måst företagas

vid 1958 års kommunalval på grund av att valförrättare åsidosatt gällande

föreskrifter i fråga om sigillering av valsedelsomslag. I sin till 1960

års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen behandlat

denna fråga och därvid intagit den principiella ståndpunkten, att valförrättare

är underkastad ämbetsansvar.

Enligt valutredningens mening måste det för väljarna framstå som stötande,

att en försummelse från valförrättarens sida medför att deras röster

icke kommer att inverka på valet. Icke heller framstår det som tillfredsställande,

att ett oriktigt förfaringssätt av valförrättaren leder till att nytt

val — förenat med olägenheter för väljarna och icke oväsentliga kostnader

för det allmänna — måste hållas.

De i vallagarna givna säkerhetsföreskrifterna, i vilka bestämmelserna om

sigillering utgör ett led, finner valutredningen emellertid vara av synnerlig,

betydelse för att förhindra, att en förvanskning av valresultatet skall kunna

äga rum. Det måste enligt utredningen vara av största vikt, att man

tveklöst skall kunna avfärda varje misstanke, alt obehörig åtgärd vidtagits

med valsedlarna. Utredningen framhåller, att man självfallet kan tänka sig

andra förfaranden, som erbjuder lika hög grad av säkerhet som det nu tilllämpade,

men att man svårligen torde kunna finna ett enklare tillvägagångssätt

utan att eftersätta viktiga säkerhetssynpunkter. Enligt utredningens

uppfattning står dessutom knappast något system till buds, som utesluter,

att fel blir begångna.

Valutredningen understryker, att de nu gällande sigilleringsföreskrifterna,

som måste sägas vara mycket enkla, har gällt sedan lång tid tillbaka och

är väl inarbetade. Rent allmänt kan sägas, att föreskrifterna fyllt sin uppgift

att trygga valsäkerheten. Om säkerhetsföreskrifter av annat slag skulle

införas, är det antagligt, att misstagen i varje fall till en början skulle öka

i antal. Utredningen anser därför, att sigilleringsföreskrifterna bör bibehållas.

I det följande tar utredningen upp frågan om verkan av sigilleringsfel. Utredningen

ifrågasätter därvid, huruvida åsidosättande av sigilleringsföreskrifterna

skall behöva, i den utsträckning som alltjämt är fallet, leda till

masskassering av valsedlar, även om varje anledning saknas till antagande,

att de begångna felen utnyttjats till att utsätta valsedlarna för obehörig behandling.

Valutredningen framhåller, att underlåtenhet att följa vallagarnas föreskrifter

om försegling av omslag och sigillering av valprotokoll icke med

nödvändighet medför kassering av de berörda valsedlarna. För kasseringen

kräves ej, att det även finns anledning antaga, att valsedlarna utsatts för

obehörig behandling. Utredningen betonar, att man genom bestämmelsen,

att omslaget vid kassering skall lämnas orubbat, tvärtom har betagit sam
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

manräkningsmyndigheten möjligheten att jämföx-a det faktiska innehållet i

omslaget med anteckningarna i valprotokollet och å omslaget.

Regeln att omslaget skall lämnas orubbat, såvida misstanke föreligger, att

det blivit öppnat efter tillslutandet, anser valutredningen dock vara fullt

förklarlig, om man beaktar att den kvarstått oförändrad ända sedan år

1909. Vid denna tid förekom icke någon preliminär sammanräkning i egentlig

mening. Valkuverten räknades visserligen men inlades sedan oöppnade

i ett eller flera omslag. Eftersom det enda man kunde veta om innehållet

var, att det skulle bestå av ett antal valkuvert från ett visst valdistrikt, var

det meningslöst att i kontrollsyfte bryta omslaget. Förhållandena har helt

förändrats i dessa hänseenden, sedan bestämmelser om preliminär sammanräkning

av valsedlarna år 1927 införts i ValL och därefter även i KVL.

Valutredningen föreslår, att bestämmelserna i 77 § 4 mom. ValL och 44 §

4 mom. KVL ändras på sådant sätt att omslagen skall brytas, även om sigillen

å desamma icke är i behörig ordning. Frågan om de i sådana omslag inneslutna

valsedlarna skall tillåtas inverka på valet, bör enligt utredningen

därefter bli beroende på huruvida sammanräkningsmyndigheten vid sin

prövning av samtliga förekomna omständigheter finner skälig anledning till

antagande, att valsedlarna icke blivit utsatta för obehörig åtgärd, trots att

säkerhetsföreskrifterna åsidosatts. Denna princip anser utredningen böra

komma till uttryck i ett tillägg till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL av följande

lydelse: Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder beträffande valsedlars

förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att valsedlarna

förklaras ogilla, därest skälig anledning förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

Valutredningens förslag till uppmjukning av bestämmelserna om verkan

av att föreskrivna säkerhetsåtgärder rörande valsedlars förvaring åsidosatts

tillstyrkes eller lämnas utan erinran i det övervägande antalet remiss yttranden.

Icke något remissorgan har helt avstyrkt förslaget härom.

I åtskilliga yttranden framhålles angelägenheten av att de nuvarande sigilleringsföreskrifterna

bibehålies oförändrade men samtidigt understrykes,

att ett åsidosättande av dessa föreskrifter icke bör i den utsträckning

som hittills skett leda till masskassering av valsedlar. De av utredningen

föreslagna ändringarna hälsas i samma yttranden med tillfredsställelse.

Några remissmyndigheter, som i övrigt icke har något att erinra mot förslaget,

framhåller, att reformen kan tänkas menligt inverka på valförrättarnas

fullgörande av sina åligganden och därjämte medföra att sammanräkningsmyndigheterna

ställes inför svåra bedömanden.

Slutligen har i fråga om utformningen av de ifrågavarande lagändringarna

en länsstyrelse och en magistrat ansett skäl föreligga att låta den föreslagna

uppmjukningen av bestämmelserna omfatta icke blott fall, där föreskrivna

säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren, utan även inträffade

missöden — t. ex. under den efterföljande postbehandlingen -— varigenom

ursprungligen fullgoda sigill blivit defekta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

IT

Departementschefen erinrar om att ett sigilleringsfel även kan få andra

följder än masskassering. Om felet kan antagas ha inverkat på valutgången,

kan valet i händelse av anförda besvär upphävas och nytt val bli erforderligt.

Uppenbarligen är det önskvärt att förebygga masskassering av valsedlar

så långt detta kan ske utan att kravet på valsäkerhet eftersättes. Ett sigilleringsförfarande

kan svårligen undvaras, om valsäkerheten skall kunna på

tillfredsställande sätt tryggas. I likhet med valutredningen anser departementschefen

att den nuvarande regleringen av frågan, när och hur sigillring

skall ske, fyller de anspråk på klarhet och enkelhet som i sådant hänseende

skäligen kan ställas. Det är därför knappast möjligt att genom ändring

av själva sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen. Däremot

kan ifrågasättas, om den nuvarande kassationsregeln är så avpassad,

att den håller kassationsfallen inom de gränser, som betingas av valsäkerhetens

krav. Föreligger skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet

öppnat, något som ofta är fallet vid sigilleringsfel, inträder för närvarande

kassationseffekt, även om en undersökning av samtliga på saken

inverkande omständigheter skulle ha givit fog för slutsatsen, att valmaterialet

icke utsatts för obehörig åtgärd. Denna kassationsregel, som tillkommit

utifrån delvis andra valtekniska förutsättningar än de nu rådande, synes,

såsom valutredningen funnit, sträcka sig längre än dess syfte kräver.

Departementschefen kan i stort sett ansluta sig till utredningens förslag att

ett bristfälligt sigillerat omslag, även om det kan antagas ha blivit öppnat

eller tillslutande, skall av sammanräkningsmyndigheten öppnas och däri inneslutna

valsedlar medräknas, såframt undersökning av samtliga förekomna

omständigheter ger skälig anledning antaga, att valmaterialet icke utsatts

för obehörig åtgärd.

Att valförrättarna, som är underkastade ämbetsansvar, genom den föreslagna

ordningen skulle bli benägna att tillämpa sigilleringsreglerna med

mindre noggrannhet än för närvarande, finner departementschefen föga sannolikt

och han kan därför icke dela de farhågor härför, som vissa remissorgan

uttalat.

Departementschefen föreslår, att ett tillägg göres till 77 § 4 mom. andra

punkten ValL och 44 § 4 mom. andra punkten KVL, enligt vilket de till sammanräkningsmyndigheten

inkomna omslagen alltid skall brytas, att bestämmelserna

i tredje och fjärde punkterna i nämnda lagrum utgår samt att till

78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL fogas ett nytt stadgande av innebörd, att

om avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, valsedlarna skall

förklaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 and. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

V. Övriga reformförslag

Behörighet att göra framställning enligt 58 § ValL

I 58 § ValL anges de tider å valdagen, under vilka valet skall pågå. Om

på viss ort andra tider för valets förrättande finnes mera lämpliga, äger

länsstyrelsen enligt samma lagrum på framställning av valförrättaren förordna

därom inom vissa i lagen angivna gränser.

Valutredningen. Rätt att göra framställning enligt 58 § ValL bör enligt

utredningens mening endast tillkomma valnämnd och magistrat och icke de

deputerade, som valnämnd eller magistrat utser att vara valförrättare i valdistrikt.

Utredningen föreslår, att 58 § ValL jämkas i enlighet härmed.

Remissyttranden. Detta förslag har lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

Departementschefen biträder utredningens förslag på denna punkt.

Kungörande i kyrka

Vallagarna innehåller på skilda ställen regler om kungörande i kyrka. Sålunda

stadgas i 41 § ValL, att kungörelse om tid och ställe för framläggande

av röstlängd skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, införas i ortstidningarna.

Genom hänvisningen i 9 § sista stycket KVL gäller detsamma beträffande

röstlängd, som där avses. Jämlikt 56 § 5 mom. ValL skall länsstyrelses

kungörelse om förestående val till andra kammaren uppläsas i kyrkorna

och införas i ortstidningarna.

Valutredningen. Utredningen föreslår, att kungörelse om tid och plats för

röstlängdens framläggande i stället för att uppläsas i kyrka skall anslås å

kommunens anslagstavla. Tillika föreslår utredningen, att bestämmelsen i

56 § 5 mom. ValL om valkungörelses uppläsande i kyrka ersättes med föreskrift

om att kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i likhet

med vad som gäller enligt 20 § 1 mom. KVL vid val av landstingsmän

samt kommunal- och stadsfullmäktige.

Rendssyttranden. Valutredningens förslag har i denna del godtagits eller

lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

I likhet med remissorganen ansluter sig departementschefen till valutredningens

förslag i denna del.

Verkan av riksvalsedel

Bruket av riksvalsedlar, d. v. s. valsedlar som utan åsatt valkretsbeteckning

upptar ett giltigt namn för varje valkrets, har föranlett vissa tolkningsspörsmål.

Av intresse för bedömande av dessa spörsmål är främst reglerna

i 80 § ValL, som avser andrakammarval. I första stycket av denna

paragraf stadgas, att namn å valsedel skall anses som obefintligt, om namnet

överstrukits eller det icke fullt otvetydigt framgår, vem som därmed

åsyftas, eller namnet avser någon, som ej är valbar. I andra stycket föreskrives

i huvudsak, att samtliga namn å valsedel med registrerad partibe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

19

teckning skall anses obefintliga, om valsedeln icke som första namn för själva

riksdagsmannavalet upptar någon för partiet anmäld kandidat. Paragrafens

tredje stycke innehåller ett stadgande för det fall att valsedel upptar

flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet,

d. v. s. mer än två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. I sådant

fall skall enligt tredje stycket det eller de övertaliga namnen anses såsom

obefintliga.

Regler motsvarande de i 80 § första och tredje stycket ValL meddelade

finnes för förstakammarvalens del upptagna i 18 § YalL och för kommunalvalens

vidkommande i 23 § sista stycket KVL.

Valutredningen anför bl. a.: Möjligheten att på en valsedel medtaga namn

på personer, som icke är valbara inom den valkrets, där valsedeln skall användas,

anser valutredningen visserligen ägnad att i viss mån motverka syftet

med bestämmelsen i 80 § tredje stycket ValL. Å andra sidan kan emellertid

bruket av valsedlar av den typ, varom här är fråga, enligt valutredningens

mening verksamt bidraga till en minskning av de fall, då valsedel

kasseras på den grund att valsedeln saknar giltigt namn. För att icke tvekan

om utgången vid ett eventuellt överklagande av ett val, där valsedlar av

denna typ kommit till användning, skall avhålla partierna från att tillhandahålla

väljarna sådana valsedlar, föreslår valutredningen, att bestämmelsen

i 80 § tredje stycket förtydligas på sådant sätt, att det klart framgår,

att den endast skall tillämpas på de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna

i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Motsvarande förtydligande

bör enligt valutredningens uppfattning även göras i 18 § andra

stycket ValL och i 23 § sista stycket sista punkten KVL.

Remissyttranden. Valutredningens härutinnan framlagda förslag har icke

föranlett någon erinran från remissorganens sida.

Departementschefen anser i likhet med valutredningen, att bestämmelserna

i 80 § ValL bör förtydligas. Dtta bör ske dels genom ett tillägg till paragrafens

andra stycke och dels genom en omformulering av tredje stycket.

Genom tillägget till andra stycket bör klargöras, att vid bedömandet av vilket

namn å valsedeln som skall anses såsom det första hänsyn icke skall

tagas till namn som enligt första stycket är att betrakta såsom obefintligt.

Tredje stycket bör omformuleras till utmärkande av att den där stadgade

rättsföljden endast skall inträda, om det efter tillämpning av första stycket

återstår flera namn än som är medgivet; har andra stycket tillämpats återstår

över huvud icke något namn på valsedeln och i detta fall finns därför

ej något utrymme för tillämpning av tredje stycket. En liknande omformulering

bör göras av 18 § andra stycket ValL och 23 § sista stycket sista

punkten KVL.

Viss förenkling av förfarandet vid röstsammanräkning

Rörande proceduren vid röstsammanräkning stadgas i vallagarna bl. a.,

att sammanräkningsmyndigheten skall föra särskild förteckning över de

2f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 avd. Nr 9

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ytterkuvert, som inkommer från röstmottagare (75 § sista stycket ValL och

41 § andra stycket KVL). Vid själva sammanräkningsförrättningen skall

dessa kuvert räknas och antalet jämföras med förteckningen (77 § 2 mom.

ValL och 44 § 2 mom. KVL). Enligt 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL

gäller vidare om proceduren omedelbart före den egentliga sammanräkningen,

att de från valförrättarna inkomna valprotokollen skall uppläsas.

Valutredningen. I anslutning till en undersökning av möjligheterna att

underlätta och därmed också påskynda sammanräkningen har valutredningen

upptagit ifrågavarande bestämmelser till behandling. Beträffande skyldigheten

att fora förteckning över inkomna ytterkuvert anför utredningen

bl. a., att vid flera sammanräkningsmyndigheter brukar ytterkuverten, jämsides

med att de antecknas i den särskilda förteckningen, numreras i löpande

följd. Såvitt valutredningen kunnat bedöma synes en sådan numrering av

ytterkuverten, lämpligen kombinerad med en efter varje numreringstilfälle

gjord anteckning — exempelvis i ett särskilt protokoll -— om antalet numrerade

ytterkuvert, vara tillräcklig för att den omförmälda kontrollen skall

kunna utövas. Med en sådan ordning torde en särskild uppteckning av vilka

väljare, som avgivit de ifrågavarande ytterkuverten, eller några anteckningar,

som möjliggör en identifiering av dessa väljare, enligt valutredningens

förmenande icke vara behövliga. Det må anmärkas att redan hos vederbörande

röstmottagare föres en fullständig förteckning över de väljare, som

där utövat sin rösträtt.

Vad angår skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll framhåller

utredningen, att denna är betingad av offentlighetskravet. Intresset för dessa

protokoll bland den allmänhet, som kan vara närvarande vid sammanräkningsförrättningen,

torde dock som regel vara mycket ringa. Ifrågavarande

protokoll uppläses för övrigt även vid själva valförrättningen (69 §

första stycket ValL samt 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. KVL). Enligt valutredningens

mening torde därför en uppläsning vid sammanräkningsförrättningen

av dessa protokoll kunna begränsas till de fall, då någon vid förrättningen

närvarande särskilt påkallar, att så skall ske.

Remissyttranden. Utredningens förslag, att inkomna ytterkuvert skall

numreras i löpande följd i stället för att registreras i särskild förteckning

och att skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll skall begränsas,

har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissorganen.

Departementschefen. Det är givetvis angeläget, att alla möjligheter att rationalisera

sammanräkningsproceduren och därmed påskynda sammanräkningen

tillvaratages. Att numrera inkommande ytterkuvert i löpande följd

i stället för att föra särskild förteckning över dem innebär en förenkling,

som är värd att genomföras. Huruvida numreringen bör ske valkretsvis eller

valdistriktsvis, torde i likhet med vad nu gäller beträffande förteckningens

förande få bero på vad vederbörande sammanräkningsmyndighet finner

lämpligast med hänsyn till det sätt, varpå den i övrigt organiserat sitt arbete

med sammanräkningen. Även den föreslagna begränsningen av skyldigheten

att omedelbart före sammanräkningen uppläsa valförrättarnas protokoll

synes med fördel kunna genomföras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

21

Redaktionella ändringar

Departementschefen. Genom en år 1961 företagen lagändring (SFS 1961:

606; prop. 1961: 175; KU 1961: 18) har uttrycket fast postanstalt i kommunala

vallagen utbytts mot ordet postanstalt. Motsvarande ändring bör ske i

lagen om val till riksdagen.

Ikraftträdande

Departementschefen. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast

möjligt, så att de nya reglerna kan komma i tillämpning redan vid 1962

års kommunalval.

Utskottet

Våra vallagar har tid efter annan blivit föremål för omarbetningar och

justeringar i syfte att deltagandet i allmänna val skall underlättas. I stort

sett torde, särskilt efter poströstningens införande, möjligheterna för de

flesta röstberättigade att utöva rösträtt bedömas såsom goda. Inom ramen

för gällande valsystem torde dock alltjämt kunna åstadkommas vissa förbättringar,

ägnade att ytterligare främja valdeltagandet. 1955 års valutredning,

som har till uppgift att undersöka möjligheterna till reformer i sådant

hänseende och att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna

rörande allmänna val, har i flera olika betänkanden och promemorior framlagt

förslag till ändringar i angivet syfte. Dessa förslag har till stor del

åven kunnat läggas till grund för lagstiftning. Nu förevarande proposition

bygger på valutredningens senast avgivna betänkande i ämnet.

Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om en utsträckning

av tiden för röstning före valdagen och för anordnande av äktamakeförsändelse

synes det utskottet som om detta förslag skulle vara väl ägnat

att underlätta valdeltagandet för sådana väljare, som vistas utom riket eller

som avser att vid tiden för valet resa utomlands. Även för anställda inom

fiskeri- och sjöfartsnäringen skulle en sådan reform otvivelaktigt vara

till gagn. Såvitt utredningen kunnat finna föreligger knappast några särskilda

skäl att låta möjligheterna till valdeltagande begränsas av en tämligen

snäv tidsmarginal. För förslagets genomförande krävs visserligen att

vissa andra i vallagarna uppställda tidsgränser ändras. Dessa ändringar

torde emellertid kunna vidtagas utan olägenheter. Utskottet tillstyrker därför

förevarande delar av propositionen.

För de farlygsanställda har särskilda svårigheter förelegat att utnyttja

sin rösträtt. I syfte att förbättra även denna väljargrupps röstningsmöjligheter

föreslås i propositionen en utbyggnad av röstmottagarsystemet så att

vid vissa val av större betydelse röstmottagning skall vara anordnad å en

del svenska fartyg medan de befinner sig utom riket. Befälhavare å sådant

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

fartyg eller den han i sitt ställe sätter skall därvid vara röstmottagare.

Ehuru den föreslagna ordningen tarvar olika delvis tidskrävande valförberedelseåtgärder

och föranleder ökat arbete för de röstsammanräknande

myndigheterna — särskilt som enligt förslaget vissa väljare skall äga rösta

ombord å fartyg även utan innehav av röstkort — finner utskottet det dock

angeläget att den föreslagna ordningen genomföres i syfte att såvitt avser

val av större betydelse undanröja sjöfolkets röstningssvårigheter. Även i

nu berörda delar tillstyrkes alltså propositionen.

I propositionen har även behandlats vissa andra väljargruppers röstningsförliållanden,

bl. a. de avlägset boendes och de i fångvårdsanstalt intagnas.

Något förslag, som berör nu nämnda kategorier har emellertid

icke framlagts. När det gäller de avlägset boende väljarna torde det visserligen

förhålla sig så att de förbättrade kommunikationerna och utvecklingen

mot ett allt större antal valdistrikt i viss utsträckning ökat denna väljarkalegoris

möjligheter till valdeltagande. På vissa platser är emellertid alltjämt

förhållandena sådana, att svårigheter föreligger för där bosatta väljare

att uppsöka vallokalen. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning

att frågan om reformer för att främja de avlägset boendes rosträttsutövning

icke helt bör avföras från dagordningen. Såsom framhållits av departementschefen

kan ett ställningstagande till frågan om åtgärder för underlättande

av de sjukas och därmed jämställda välj arkategoriers valdeltagande

bli av betydelse även för de avlägset boende väljarna, när det gäller

möjligheterna att åstadkomma förbättringar för dessa att utöva sin rösträtt.

Även frågan om en lösning av de i fångvårdsanstalt intagna väljarnas röstningsproblem

kan vara beroende av ett sådant ställningstagande.

Enligt i propositionen framlagt förslag skall personalen å sjukvårdsanstalt,

där postanstalt är inrättad, få möjlighet att å valdagen rösta å

postanstalten, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort.

Vid sådana kommunalval, där den eljest å valdagen förekommande

poströstningen är förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen, skall

enligt samma förslag den som tjänstgör å sjukvårdsanstalt få rätt att poströsta

närmaste helgfria dag före valdagen under förutsättning att det med

skäl kan antagas att han på grund av sin tjänstgöring är förhindrad att

utöva sin rösträtt å valdagen. Utskottet finner förslaget ändamålsenligt

och tillstyrker detsamma.

I gällande vallagar finnes skilda föreskrifter om att valurnor och omslag

med däri inneslutna valsedlar skall förseglas med minst två närvarandes

sigill, när val- eller sammanräkningsförrättning avbrytes eller avslutas.

Sigillen på omslagen skall avtryckas i valprotokollet. Till dessa sigilleringsföreskrifter

ansluter sig vissa kontroll- och kassationsbestäinmelser. Med

detta regelsystem avses att förebygga att valmaterial, som kan tänkas ha

blivit förvanskat, kommer att inverka på valutgången.

Gång efter annan har fall inträffat, där de berörda sigilleringsföreskrifterna

icke blivit iakttagna. Dessa sigilleringsfel, vilka kan antagas ha i allmänhet

berott på försummelser från valförrättarnas sida, har lett till mass
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

23

kassering av valsedlar. Det framstår uppenbarligen som önskvärt att sådana

masskasseringar undvikes. I likhet med departementschefen och valutredningen

finner utskottet det emellertid icke möjligt att genom en ändring av

sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen. När det gäller reglerna

rörande verkan av att valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt är

det givetvis av största vikt att dessa regler är så utformade, att kravet på

valsäkerhet blir i erforderlig grad tillgodosett. Å andra sidan är det önskvärt,

att reglerna icke ger anledning till masskassering av valsedlar på enbart

formella grunder. Det synes sålunda otillfredsställande att masskassering

av valsedlar sker i sådana fall, där varje anledning saknas till antagande

att ett begånget fel med avseende å valsedlars förvaring utnyttjats

till att utsätta valsedlarna för obehörig behandling. Det förslag till en uppmjukning

av kassationsreglerna, som förevarande proposition upptar, finner

utskottet väl avvägt från nu angivna synpunkter. Utskottet får därför

tillstyrka förslaget jämväl i denna del. Med understrykande av det angelägna

i att även med en tillämpning av de föreslagna reglerna antalet fall av sigilleringsfel

nedbringas, får utskottet i detta sammanhang framhålla att i

rättstillämpningen ämbetsansvar ansetts åvila icke blott ordförande i valnämnd

— liksom magistrat och dess deputerade — utan även ledamöter i

övrigt av sådan nämnd. Denna ståndpunkt har också intagits av justitieombudsmannen

i hans till 1960 års riksdag avgivna ämbetsberättelse och

har vidare kommit till uttryck i departementschefens anförande i förevarande

proposition.

Vad angår de i propositionen framlagda förslagen i övrigt finner utskottet

desamma icke giva anledning till någon erinran.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition nr 53,

måtte antaga följande

s. 24 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

24

1) Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 18 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§, 62 §,

65 §, 70—73 §§, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 95 § och 96 § ävensom rubriken till

70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Är något----—- — —---såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för Återstår efter tillämpning av vad i

själva riksdagsmannavalet än som första stycket sägs å valsedel flera

enligt 15 § är medgivet, eller är o namn för själva riksdagsmannavalet

namn, som särskilt upptagits för val än som enligt 15 § är medgivet, eller

av efterträdare åt riksdagsman, flera äro namn, som särskilt upptagits för

än två, anses det eller de sista över- val av efterträdare åt riksdagsman,

taliga namnen såsom obefintliga. flera än två, anses det eller de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val —--------såsom obefintligt.

41 §.

Kungörelse varom i 40 § förmäles Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall uppläsas i kyrkan och, där så skall anslås på kommunens anslagskan

ske, i ortstidningar införas. tavla och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

Underrättelse jämlikt —--fastställt formulär.

54 §.

1. Förening med — —• — — företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om--- — — i riksgäldskontor.

3. Partibeteckning må —-----ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning----56 § sägs.

5. Då partibeteckning —----allmänna tidningarna.

6. Parti, som------56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra 7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i god kammaren skola äga rum, skola i god

tid före valen från inrikesdeparte- tid före valen från inrikesdepartementet

till samtliga Konungens be- mentet till samtliga Konungens be
1

Senaste lydelse av 18 §, se SFS 1921: 316, av 80 §, se SFS 1940: 550, av 55 §, 56 § 5 mom.,

57 §, 65 §, 77 § 4 mom., 78 § och rubriken till 70—75 §§, se SFS 1944: 84, av 41 §, se SFS

1947: 202, av 54 § och 70 § 1 mom., se SFS 1948:197, av 56 § 2 mom., se SFS 1952: 266, av

70 § 2 och 3 mom., 72 § och 75 §, se SFS 1956:299, av 62 §, se SFS 1957:159, samt av

55 a §, 58 §, 71 §, 73 §, 77 § 2 och 3 mom., 95 § och 96 §, se SFS 1960: 59.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

25

(Gällande lydelse)

fallningshavande översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 1 augusti närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det förordnandet

givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets enligt

6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till--—----

(Föreslagen lydelse)

fallningshavande översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 20 juli närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det förordnandet

givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

--i registerutdragen.

55 §.

1. Val i-—--------Konungen bestämmes.

Om valdag---— generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller

helgdag, som Konungens befall- ler helgdag, som Konungens befallningshavande

sist trettionde dagen ningshavande sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar; förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen under- och skall generalpoststyrelsen underrättas

om valdagen. rättas om valdagen.

55 a §.

Då val-----------— röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte

dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen med posten

översändas till de röstberättigade, ten översändas till de röstberättigade.

Då annat----erhålla röstkort.

Framställning om----- till honom.

Röstkort må---till efterrättelse.

Närmare föreskrifter----av Konungen.

56

1. Då val —--------

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å tjugufemte dagen

före valdagen. Vid anmälan skola

fogas intyg, utvisande att envar av de

anmälda kandidaterna är i röstlängd

för valdistrikt inom valkretsen uppförd

såsom röstberättigad och senast

valdagen uppnått tjugutre års ålder,

ävensom intyg av varje kandidat, alt

§•

valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å trettiosjunde

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande att envar

av de anmälda kandidaterna är i

röstlängd för valdistrikt inom valkretsen

uppförd såsom röstberättigad

och senast valdagen uppnått tjugutre

års ålder, ävensom intyg av var
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

han lämnat partiet tillstånd att anmäla

honom.

Giver anmälan--

Senast å —---

3. Två eller ----

Anmälan av---

4. Sedan den--

Över godkända -

över Konungens

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande

omedelbart kungörelse

om valet, vilken uppläses i kyrkorna

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

samt

e) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk

beskickning eller svenskt konsulat.

je kandidat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom,

anmälan skett.

---intyg ingivas.

för valet,

tredje stycket.

---anses obefintligt.

---av Konungen.

över valet.

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande

omedelbart kungörelse

om valet, vilken anslås på kommunernas

anslagstavlor och införes i

ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

e) erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk

beskickning eller svenskt konsulat;

samt

f) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall utöva

rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

57 §.

1. Val förrättas---—---— -

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat stadgas

i 70—75 §§.

2. Valet äger---------

Det åligger--------

I vallokal---------

-----91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller

svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.

— — inom vallokalen.

—avbryta förrättningen.

— omförmälda lista.

58

Valet skall--------

Där å någon ort andra tider för valets

förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valförrättaren förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall finnas

minst två timmar före kloc
-

§•

— gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets

förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten förordna,

med iakttagande att tillträde till

valet skall finnas minst två timmar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

27

(Gällande lydelse)

kan tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast aderton

dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat gälla vad i 70—

75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning

eller konsulat.

70

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

å sjukvårdsanstalt inom riket, vid

vilken postanstalt finnes inrättad, må

å valdagen där avlämna valsedel, som

nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han

är i röstlängden uppförd. 2

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller

lotsvcrket, till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å

(Föreslagen lydelse)

före klockan tre eftermiddagen samt

å landet minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen och i stad

minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio dagar

före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning,

konsulat eller fartyg.

§•

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, må å valdagen där avlämna

valsedel, som nyss sagts, ändock

att sjukvårdsanstalten är belägen

å den ort, där han är i röstlängden

uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller tillhör

besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket,

till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å valda
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i

röstlängd upptagen, å fast postanstalt

inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av tjänsteutövning

som i 2 mom. sägs icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel,

avseende valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som

Konungen bestämmer.

71

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

70 §, skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

72

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrif
-

(Föreslagen lydelse)

gen, må sådan röstberättigad före valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i den valkrets där han är i röstlängd

upptagen, å postanstalt inom

riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

Tillhör i fall som nu sagts

den röstberättigade besättning eller

annan personal å fartyg, dår röstmottagning

enligt vad nedan är stadgat

skall anordnas, eller är han passagerare

å dylikt fartyg, må han ock avlämna

sådan valsedel å fartyget.

Förekommer, då val till andra

kammaren skola förrättas i hela riket,

anledning till antagande, att

svenskt fartyg kommer att befinna

sig utom riket under den tid, då röstmottagning

enligt 72 § sker inom riket,

äger Konungen på därom gjord

framställning föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder

härför icke uppkommer, äga rum å

fartyget. Konungen meddelar närmare

bestämmelser om behörighet att

göra sådan framställning och om den

ordning, vari framställningen skall

ske.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

70 §, skall innehava röstkort. Vid

röstmottagning å fartyg må dock den,

som innehar sjöfartsbok, avlämna

valsedel, ehuru han icke kan förete

röstkort.

Väljare, som ej är för röstmottagaren

känd, skall styrka sin identitet.

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrif
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

29

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å

De väljare

Ej må

Å postanstalt

Där röstmottagning

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller fartygets befälhavare eller den

någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med trettionde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet

eller översändas till beskickning

eller konsulat för vidarebefordran till

ämbetet.

en timme,

sina valsedlar,

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

å fartyget för röstmottagningen.

Vad befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på annat

lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes

kännedom.

Vid röstningen

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmotlagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift

rörande den omständighet, som

för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.

kan medföra rätt till sådan röstning.

73 §.

---i 96 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet

ifylla ytterkuvertet. Väljare,

som enligt 71 § avlämnar valsedel

utan att innehava röstkort, skall på

lämplig plats å ytterkuvertet teckna

uppgift om fullständigt namn, yrke

eller titel, födelsetid, födelsenummer,

om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. / fall, där

röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan han å

detsamma inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före

valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet

teckna uppgift rörande den om
-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 5 samt. 2 avd. Nr 9

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall-----— — —

Är valkuvertet--------

ständighet, som för honom enligt 70 §

2 eller 3 mom. kan medföra rätt till

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å kuvertet

tecknade uppgiften om anledningen

härtill sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert.

--till röstmottagaren.

---för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets väljaren tillhör, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt av

Konungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som enligt vad

känt är skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren tillhör,

å en särskild förteckning, vilken

föres enligt av Konungen fastställt

formulär,

ytterkuvertet.

75 §.

Röstmottagare inom riket skall omgående

översända ytterkuvert, vari

valkuvert eller valsedelsförsändelse

inlagts, till den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning eller

svenskt konsulat för vidarebefordran

till överståthållarämbetet. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag,

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som

värdepost. översändandet skall ske i

så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till

handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som--— verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare

inkommit till den Konung- re inkommit till den Konungens beens

befallningshavande, som har fallningshavande, som har att verkatt

verkställa röstsammanräkningen, ställa röstsammanräkningen, skola

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkningen,

samt av röstmottagare utom

riket till överståthållarämbetet. I det

senare fallet skola ytterkuverten vara

inlagda i omslag, och skall, där insändandet

sker med post, försändelsen

anordnas som värdepost. översändandet

skall ske från röstmottagare

inom riket omgående samt från

röstmottagare utom riket i så god

lid, att kuverten kunna beräknas vara

överståthållarämbetet till handa sist

å fjärde dagen efter valdagen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

31

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall särskild förteckning föras. Ku- numreras i löpande följd. Efter varje

verten skola förvaras under lås. tillfälle, då ytterkuvert numrerats,

skall antalet antecknas i särskilt protokoll.

Kuverten skola förvaras under

lås.

77 §.

1. Å utsatt---—----

2. Hava ytterkuvert inkommit från

röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med den över sådana

kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter. Förekommer

skälig anledning antaga, att

ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

Lag samma vare, där väljaren

icke är i röstlängden för det å ytterkuvertet

angivna valdistriktet upptagen

såsom röstberättigad eller där

denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert

4. Valprotokollen uppläsas och

granskas. Sigillen å omslagen jämföras

med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer därvid ej

skälig anledning antaga, att omslag

blivit efter tillslutandet öppnat, brytes

förseglingen. I annat fall lämnas

omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet.

78

Efter det de kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter Konungens

befall ningshavande prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

— öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från

röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med det över sådana

kuvert förda protokollet.

på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter. Förekommer

skälig anledning antaga, att

ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på

valet. Lag samma vare, dels då väljaren

icke är upptagen såsom röstberättigad

i det valdistrikt, som angivits på

ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt

71 § avlämnat valsedel utan att

innehava röstkort, i valdistrikt å den

mantalsskrivningsort, som angivits å

ytterkuvertet, dels ock då väljareni

utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas, därest

så påkallas, samt granskas. Sigillen

å omslagen jämföras med de sigill,

som äro avtryckta å protokollen, varefter

omslagen brytas.

§•

Efter det de kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter

Konungens befallningshavande prövar

valsedlarnas giltighet och medde
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

de beslut, vartill valsedlarna och protokollen,

med hänsyn jämväl till enligt

76 § sista stycket inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

lar de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 76 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning.

Hava avgivna valsedlar icke förvarats

på föreskrivet sätt, skola de förklaras

ogilla, såframt ej skälig anledning

förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med

valsedlarna.

80 §.

Är något--—--- ■—- — såsom obefintligt.

Är å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, men har icke

å sedeln, om den upptager namnen i

en följd, det ena under det andra,

såsom första namn, samt, om sedeln

upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å dess vänstra sida

upptagits namnet på någon kandidat,

som å nämnda lista uppförts under

den beteckningen, anses samtliga

namn å valsedeln såsom obefintliga.

Finnas å valsedel flera namn för

själva riksdagsmannavalet än som

enligt 59 § är medgivet, eller äro

namn, som särskilt upptagits för val

av efterträdare åt riksdagsman, flera

än två, anses det eller de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

För val--------- -

Är å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, men har icke

å sedeln, om den upptager namnen i

en följd, det ena under det andra, såsom

första namn, samt, om sedeln

upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å dess vänstra

sida upptagits namnet på någon kandidat,

som å nämnda lista uppförts

under den beteckningen, anses samtliga

namn å valsedeln såsom obefintliga.

Vid bedömandet av vilket namn

som skall anses som det första skall

hänsyn icke tagas till namn, som

enligt första stycket är att betrakta

såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i

första stycket sägs å valsedel flera

namn för själva riksdagsmannavalet

än som enligt 59 § är medgivet, eller

äro namn, som särskilt upptagits för

val av efterträdare åt riksdagsman,

flera än två, anses det eller de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga,

såsom obefintligt.

95 §.

Valnämnden eller---- ordentligen verkställas.

Kostnaden för —---- •—-----lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å fartyg är berättigad

att i den ordning Konungen bestämmer

utfå ersättning av statsverket

för nödiga utgifter för uppdragets

fullgörande.

96 §.

Kuvert, varom —-----politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytter- I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god kuvert som avses i 73 § skola i god

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

33

(Gällande lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å fast postanstalt

samt å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger--------

Blanketter till-------

(Föreslagen lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å postanstalt samt

å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

— 73 §§ sägs.

— — eller magistraten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

2) Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 11 §, 19 §, 20 §, 23 §, 28 §, 31 §, 35—38 §§,

40 §, 41 §, 44 §, 59 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen

den 6 juni 19301 2 3 4 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Röstberättigad äger —--är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva röst- Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket å postanstalt samt ut- rätt inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller om riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat stadgas i 6 kap. svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval — — — sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kom- 2 mom. Annat än allmänt kom
munalval

skall äga rum å sön- och munalval skall äga rum å sön- eller

helgdag, som sist tjugonde dagen för- helgdag, som sist trettiofemte dagen

ut bestämmes av länsstyrelsen. förut bestämmes av länsstyrelsen.

Beträffande församling — —---— ---är stadgat.

Sådant val---—------— äger rum.

Om valdag----- underrätta generalpoststyrelsen.

19 §.

1 mom. Då kommunalval

Röstkorten skola senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas å

olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

Upprättande och------

2 mom. Har röstkort

Framställning om

Röstkort må

3 mom. Röstkort som---

4 mom. Närmare föreskrifter

å kortet.

Röstkorten skola senast å trettiofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas

å olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

--— vid valet.

erhålla röstkort,

till honom,

före valdagen.

---till efterrättelse.

— av Konungen.

1 Senaste lydelse av 4 §, 20 § 3 mom., 31 §, 41 §, 44 § 2, 4 och 5 mom. samt rubriken till

6 kap., se SFS 1942:177, av 23 §, se SFS 1952: 265, av 11 § 2 mom. samt 20 § 1 och 2 mom.,

se SFS 1953: 756, av 40 §, se SFS 1956: 300, av 28 §, se SFS 1957:160, samt av 19 §, 35—

38 §§, 44 § 3 mom., 59 § och 60 §, se SFS 1961: 606.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 ur 1962

35

(Gällande lydelse)

20

1 mom. När val av landstingsman,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist nittonde dagen

före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

samt

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna ordningen

kungörelse sist nittonde dagen

före valdagen utfärdas av valnämndens

ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas

i 1 mom.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

nittonde dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande.

I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom.

4 mom. I fråga —---och kyrko

(Föreslagen lydelse)

§•

i mom. När val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen

därom sist trettioförsta dagen

före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt konsulat;

samt

e) då fråga är om allmänt val, erinran

om rätt för väljare att i vissa

fall utöva rösträtt å svenskt fartyg

utom riket.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna ordningen

kungörelse sist trettioförsta

dagen före valdagen utfärdas av valnämndens

ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas

i 1 mom. a)—d).

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande. I

kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—d).

23

Val är---— — —-----

Valsedel bör---------

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende å

något där förekommande namn ej

fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,

eller upptager valsedeln namn å någon,

som ej är valbar, anses sådant

namn såsom obefintligt. Äro å valse
-

§•

----sedeln avser.

----vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt

otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedeln namn å någon,

som ej är valbar, anses sådant namn

såsom obefintligt. Återstår efter till
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

del eller särskild del därav upptagna

flera namn, än enligt 24 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga

namnen såsom obefintliga.

28

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast aderton

dagar före valet.

31

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.

stadgas.

(Föreslagen lydelse)

tampning av vad nu sagts å valsedel

eller särskild del därav flera namn,

än enligt 24 § är medgivet, anses det

eller de sista, övertaliga namnen såsom

obefintliga.

§•

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

gälla vad i 6 kap. stadgas.

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning valsedel å postanstalt, beskickning,

eller konsulat. konsulat eller fartyg.

35

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket Konungen

förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å valdagen,

må röstberättigad som på grund

av vistelse å annan ort inom riket är

förhindrad att utöva sin rösträtt vid

valförrättning för det valdistrikt, där

han är uppförd i röstlängden, å valdagen

avlämna valsedel å postanstalt.

Vid val som nu sagts må den, som

vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

å valdagen där avlämna valsedel, ändock

att sjukvårdsanstalten är belägen

å den ort, där väljaren är uppförd

i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som av
-

§•

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket Konungen

förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å valdagen,

må röstberättigad som på grund

av vistelse å annan ort inom riket

är förhindrad att utöva sin rösträtt

vid valförrättning för det valdistrikt,

där han är uppförd i röstlängden, å

valdagen avlämna valsedel å postanstalt.

Vid val som nu sagts må den,

som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, å valdagen

där avlämna valsedel, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

37

(Gällande lydelse)

ses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt, om

det med skäl kan antagas att den röstberättigade

på grund av vistelse å annan

ort inom riket eller på grund av

vård å sjukvårdsanstalt inom riket

är förhindrad att utöva sin rösträtt å

valdagen.

2 mom. Kan med---—• -—■ —

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

eller till följd av omständighet som

angives i 1 mom. andra stycket icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel

å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

4 mom. Valsedel som----i

36

Väljare som avlämnar valsedel enligt

35 § skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

(Föreslagen lydelse)

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas att den

röstberättigade på grund av vistelse

å annan ort inom riket eller på grund

av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt

inom riket är förhindrad att

utöva sin rösträtt å valdagen.

■ — inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

eller till följd av omständighet som

angives i 1 mom. andra stycket icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel

å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade

besättning eller annan

personal å fartyg, där röstmottagning

enligt vad nedan är stadgat skall anordnas,

eller är han passagerare å dylikt

fartyg, må han ock avlämna valsedel

å fartyget.

Förekommer, då allmänt val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige skall förrättas,

anledning till antagande, att svenskt

fartyg kommer att befinna sig utom

riket under den tid, då röstmottagning

enligt 37 § sker inom riket, äger

Konungen på därom gjord framställning

föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder härför

icke uppkommer, äga rum å fartyget.

Konungen meddelar närmare bestämmelser

om behörighet att göra

sådan framställning och om den ordning,

vari framställningen skall ske.

röstlängden.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

35 §, skall innehava röstkort.

Vid röstmottagning å fartyg må dock

den, som innehar sjöfartsbok, avlämna

valsedel, ehuru han icke kan

förete röstkort.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Väljare, som ej är för röstmottagaren

känd, skall styrka sin identitet.

37

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen eller, vid

annat kommunalval än som avses i

35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något

fall äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å

De väljare---

Ej må---

Å postanstalt

Där röstmottagning

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller fartygets befälhavare eller den

någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med trettionde dagen före valdagen

till och med valdagen eller, vid

annat kommunalval än som avses i

35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något

fall äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas till överståthållarämbetet

eller översändas till beskickning

eller konsulat för vidarebefordran

till ämbetet.

- -— — en timme.

--- sina valsedlar.

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

å fartyget för röstmottagningen. Vad

befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på annat

lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes

kännedom.

38 §.

Vid röstningen-----—--— — — i 60 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet

ifylla ytter kuvertet. Väljare,

som enligt 36 § avlämnar valsedel

utan att innehava röstkort, skall på

lämplig plats å ytterkuvertet teckna

uppgift om fullständigt namn, yrke

eller titel, födelsetid, födelsenummer,

om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 dr 1962

39

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

sig hos röstmottagaren. Han skall därvid

förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottagaren

tecknat sitt namn. Sker röstningen

före valdagen, skall väljaren

å ytterkuvertet teckna uppgift rörande

den omständighet, som för honom

enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2

eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren

ett valkuvert, försett med

valbeteckning för det val röstningen

avser.

Väljaren skall-----------

Är valkuvert----------

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna, å en

särskild förteckning, vilken föres enligt

av Konungen fastställt formulär.

sig hos röstmottagaren. Han skall därvid

förete sitt röstkort. 1 fall, där

röstkort enligt .16 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan han å

detsamma inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före

valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet

teckna uppgift rörande den

omständighet, som för honom enligt

35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3

mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan än

den röstkortet eller sjöfartsboken avser,

samt synes, där röstningen sker

före valdagen, den å kuvertet tecknade

uppgiften om anledningen härtill

sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för det val röstningen

avser.

--- — till röstmottagaren.

—- — för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som enligt vad känt är skall verkställa

sammanräkning av de vid valet

avgivna rösterna, å en särskild förteckning,

vilken föres enligt av Ko
-

nungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

40

Ylterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen, samt av röstmottagare

utom riket till överståthållarämbetet.

1 det senare fallet skola

ytterkuverten vara inlagda i omslag,

och skall, där insändandet sker med

post, försändelsen anordnas som värdepost.

Översändandet skall ske från

röstmottagare inom riket omgående

samt från röstmottagare utom riket

i så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till

§•

Röstmottagare inom riket skall omgående

översända ytterkuvert, vari

valkuvert eller valsedelsförsändelse

inlagts, till den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning eller

svenskt konsulat för vidarebefordran

till överståthållarämbetet. Ytlerkuverten

skola vara inlagda i omslag och

skall, där ytterkuverten sändas med

[»ost, försändelsen anordnas som vär
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

depost. Översändandet skall ske i så

god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till handa

sist å fjärde dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.

över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare

inkommit till myndighet, re inkommit till myndighet, som har

som har att verkställa röstsamman- att verkställa röstsammanräkning,

räkning, skall särskild förteckning skola numreras i löpande följd. Efter

föras. Kuverten skola förvaras under varje tillfälle, då ytterkuvert numrelås.

rats, skall antalet antecknas i särskilt

protokoll. Kuverten skola förvaras

under lås.

1 mom. Å utsatt — —

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit

från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med den

över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert —-----

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning antaga,

att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade,

och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

där väljaren icke är i röstlängden för

det åt ytterkuvertet angivna valdistriktet

upptagen såsom röstberättigad

vid valet eller där denne har

utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

44 §.

—- -— öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit

från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med det

över sådana kuvert förda protokollet.

Övriga ytterkuvert--—

k mom. Valprotokollen uppläsas

och granskas, Sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer

därvid ej skälig anledning antaga, att

omslag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall

lämnas omslaget orubbat, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

---på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning antaga,

att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade,

och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

dels då väljaren icke är upptagen såsom

röstberättigad vid valet i det valdistrikt,

som angivits på ytterkuvertet,

eller, om väljaren jämlikt 36 §

avlämnat valsedel utan att innehava

röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort,

som angivits å ytterkuvertet,

dels ock då väljaren utövat

sin rösträtt vid valförrättningen.

såsom ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas,

därest så påkallas, samt granskas. Sigillen

å omslagen jämföras med de

sigill, som äro avtryckta å protokollen,

varefter omslagen brytas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

41

(Gällande lydelse)

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses

i 34 § 1 mom. ägt rum, de från

valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 43 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning.

(Föreslagen lydelse)

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses i

34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna

insända valsedlarna granskas,

varefter myndigheten prövar valsedlarnas

giltighet och meddelar de

beslut, vartill valsedlarna och protokollen,

med hänsyn jämväl till enligt

43 § sista stycket inhämtade upplysningar,

må giva anledning. Hava avgivna

valsedlar icke förvarats på föreskrivet

sätt, skola de förklaras ogilla,

såframt ej skälig anledning förekommer

till antagande, att obehörig

åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

59 §.

Valnämnden eller----ordentligen verkställas.

Kostnaden för------ — -—---i 26 §.

Röstmottagare å fartyg är berättigad

att i den ordning Konungen bestämmer

utfå ersättning av statsverket

för nödiga utgifter för uppdragets

fullgörande.

Kuvert, varom

I 26 och 29 §§

Kuvert, som

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga på landet

hos ordförande och ledamöter i valnämnd

och i kommunalnämnd samt

i stad hos magistraten ävensom hos

de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka magistraten uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Sistnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid finnas tillgängliga

även å postanstalt samt å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, där

röstmottagning äger rum.

Det åligger — — — —----

statsverkets försorg,

mot ersättning.

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga på landet

hos ordförande och ledamöter i

valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten ävensom

hos de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka magistraten uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas tillgängliga

även å postanstalt samt å

svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

27 och 38 § § sägs.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 22 mars 1962

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru

Segerstedt Wiberg*, herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Olsén*, Kronstrand,

Erik Olsson och Enarsson; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von

Friesen*, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson

i Östersund, Hammar, Braconier och Boo*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 6 20450

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m. a1 i texten