Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med färslag till skollag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-10 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1962:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med färslag till skollag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med färslag till

skollag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 30 mars 1962 dagtecknad proposition, nr 136, vilken hänvisats

till särskilda utskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att

1) antaga ett vid propositionen fogat förslag till skollag,

2) godkänna av föredragande departementschefen förordade grunder för inrättande

av tekniskt råd vid länsskolnämnd samt bemyndiga Kungl. Maj:t att

utfärda i anslutning härtill erforderliga bestämmelser.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna 1:711 av herr Anderson, Carl Albert, och 11:857

av herr Petterson i Degerfors m.fl.,

de likalydande motionerna I: 712 av herr Anderson, Carl Albert, och II: 853

av herr Johansson i Södertälje m. fl.,

de likalydande motionerna I: 714 av herr Bergh, Ragnar, och fröken Ljungberg

samt II: 850 av herr Ha:ggblom m.fl.,

de likalydande motionerna 1:715 av herr Carlsson, Eric, m.fl. och 11:855 av

herr Larsson i Luttra m. fl.,

de likalydande motionerna 1:717 av herr Larsson, Lars, och herr Dahlberg

samt II: 847 av herrar Arvidson och Blidfors,

de likalydande motionerna I: 718 av herr Lundström m.fl. och II: 858 av herr

Ohlin m. fl.,

de likalydande motionerna I: 719 av fru Segerstedt Wiberg och II: 852 av herr

Helén,

de likalydande motionerna 1:720 av herr MVirmark m.fl. och 11:856 av herr

Neländer m. fl.,

motionen 1:713 av hen- Bergh, Ragruir,

motionen I: 716 av herr Carlsson, Eric,

motionen II: 848 av herrar Boija och Enskog,

motionen II: 849 av herr Christenson i Malmö,

motionen 11:851 av herr Hagberg m.fl. samt

motionen II: 854 av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

] — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 12 sa ml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i anslutning till förslagen i propositionen nr 54 angående

reformering av den obligatoriska skolan m. m., att den nuvarande skolstyrelselagen

ersättes med en skollag, upptagande — jämte föreskrifter som nu

återfinns i skolstyrelselagen — bl. a. vissa grundläggande regler berörande den

enskildes förhållande till den offentliga undervisningen och skolorna under skolstyrelsens

förvaltning.

De i skolstyrelselagen upptagna bestämmelserna har med endast ett fåtal

jämkningar av saklig eller formell innebörd överförts till den nya lagen.

I fråga om kommunernas principiella ansvar och befogenheter motsvarar förslaget

i stort sett vad redan nu gäller; dock har kommunerna uttryckligen ålagts

att främja åtgärder i syfte att bereda barn och ungdom undervisning i påbyggnadsskolorna

till grundskolan.

Vad angår skolstyrelsens kompetensområde innebär de nya reglerna, att de i

propositionen nr 54 föreslagna kommunala fackskolorna och de nuvarande

högre tekniska läroverken ställes under styrelsens förvaltning. I anslutning till

förslaget om de tekniska läroverkens inordnande under skolstyrelsens förvaltning

föreslås inrättande vid länsskolnämnderna av ett rådgivande organ, benämnt

tekniskt råd och bestående av minst tre av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Rådet skall ha till uppgift att sörja för undervisningens anknytning till näringslivet

och anpassning till den tekniska utvecklingen.

För interkommunal samverkan på skolväsendets område föreslås i förenklingssyfte

en nyordning såtillvida, att för varje slag av skolor i kommunerna skall

genom statlig myndighets försorg och efter kommunernas hörande fastställas

elevområden, från vilka skolorna har att mottaga elever. Elevområde må fastställas

att omfatta — utom skolkommunen — en eller flera andra kommuner

eller delar därav. I den mån skolkommunen på grund härav har att mottaga

elever från annan kommun skall ersättning utgå, varom kommunerna äger träffa

överenskommelse. Kan kommunerna inte enas, skall ersättning utgå med för

olika slag av skolor och för elev och läsår eller kurs räknat av Kungl. Maj:t

eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar fastställda schablonbelopp. I den

mån schablonbelopp inte bestämts fastställes ersättningen liksom hittills av

länsskolnämnden. Utöver den form av samverkan, som består i att kommun för

undervisning mottager barn från annan kommun, ger inte förslaget regler för

interkommunal samverkan i vidare mån än att länsskolnämnden i vissa fall kan

ålägga kommuner att samverka beträffande förvaltningen av skola.

I lagförslaget upptages i nära anslutning till nuvarande bestämmelser grundläggande

regler om barnens och ungdomens rätt till undervisning i grundskolan

och p å b y gg n a d s s k o 1 o r n a till denna samt om undervisningen i dessa skolor. Bl. a.

fastslås förbudet mot kroppslig bestraffning och kränkande behandling av eleverna

samt principen om avgiftsfri undervisning. Med en mindre jämkning har

också nuvarande bestämmelser om befrielse från deltagande i kristendomsunder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

3

visning och i morgonsamling upptagits i lagförslaget. I anslutning till vissa

bestämmelser om grundskolans organisation fastslås principen om det fria valet

av studieväg; det skall sålunda ankomma på föräldrarna att välja studieväg efter

samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.

Den nioåriga skolplikten, varpå grundskolan bygger, föreslås bli reglerad i lag

liksom även normerna för skolpliktens fullgörande. Skolpliktstiden skall enligt

förslaget liksom i försöksskolan normalt motsvara levnadsåldern 7—16 år. I anslutning

till en regel om befogenhet för skolstyrelsen att medge skolpliktig befrielse

från det sista skolpliktsåret understrykes, att denna möjlighet bör användas

med stor återhållsamhet och endast då befrielsen med hänsyn till barnets

bästa finnes vara den lämpligaste lösningen. Liksom hittills skall skolplikt kunna

fullgöras i privata skolor eller genom enskild undervisning. Beträffande sådana

privata skolor, vilka inte åtnjuter statsunderstöd, fordras att skolan av skolstyrelsen

godkänts för ändamålet. För sådant godkännande förutsättes bl. a. att

skolans undervisning till art, omfattning och allmänna inriktning väsentligen

motsvarar grundskolans.

Den nya skollagen föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1962.

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Skollag

Härigenom förordnas som följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §•

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom

har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i

samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor

och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

2 §.

Varje kommun skall, efter vad i denna lag och särskilda författningar närmare,

bestämmes,

a) sörja för undervisningen av barn i grundskola,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

b) främja åtgärder i syfte att bereda barn och ungdom undervisning i följande

slag av skolor, nämligen kommunal yrkesskola och fackskola samt statligt och

kommunalt gymnasium, ävensom

c) i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav

ankommer på annan.

3 §•

I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.

Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju klasser eller eljest

särskilda skäl äro därtill, må skolöverstyrelsen på framställning av kommunens

fullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas.

4 §.

I varje län finnes såsom statsmyndighet för skolorna en länsskolnämnd.

För Stockholms stad utövas länsskolnämndens uppgifter av myndighet, som

sägs i 5 §.

5 §•

Närmast Under Konungen utövas högsta inseendet över skolorna och därtill

hörande verksamhet av skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning,

var inom sitt verksamhetsområde, i den ordning Konungen förordnar.

6 §•

Med skola avses i denna lag skola, som sägs i 2 § a) och b), om ej annat är

särskilt angivet.

Vad i denna lag sägs om föräldrar skall, om vårdnaden om barnet ej tillkommer

föräldrarna eller en av dem, i stället avse den under vars vårdnad barnet

står.

Beträffande undervisningen av blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna

gäller vad därom är särskilt stadgat.

2 kap. Om skolstyrelsen

1 §•

Skolstyrelsen är styrelse för grundskolan och därtill hörande verksamhet.

Finnes i kommunen skola, som sägs i 2 § b), skall skolstyrelsen vara styrelse

även för den skolan och därtill hörande verksamhet.

På framställning av kommunens fullmäktige må Konungen besluta, att skolstyrelsen

skall vara styrelse även för annan skola än som avses i första och

andra styckena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 3 år 1963

5

8 §•

På framställning av kommunens fullmäktige må Konungen besluta, att för

skola, som sägs i 2 § b), skall finnas särskild styrelse.

Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas av

Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.

9 §•

Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område,

följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga initiativ

för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande utbildning.

Skolstyrelsen skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter avseende

skolväsendet i kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet,

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, och

sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten,

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt

d) verka för samarbete mellan hem och skola.

10 §.

På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor, som avses i 32 § och 34—

37 §§.

Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 § eller inträde i skola på grund

av bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall prövas av skolstyrelsen, i den mån

Konungen ej annorlunda förordnar.

Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden, vilkas handläggning

enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.

11 §•

Skolstyrelsen äger att från kommunens styrelse och övriga nämnder samt dess

beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som

erfordras för fullgörande av skolstyrelsens uppgifter.

Skolstyrelsen bör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verksamhet

berör styrelsens.

12 §.

Skolstyrelsen äger för vård och förtecknande överlämna styrelsens protokoll

och övriga till dess arkiv hörande handlingar till kommunens styrelse, i den mån

handlingarna ej erfordras för det löpande arbetet.

13 §.

Ledamöter och suppleanter i skolstyrelsen väljas av kommunens fullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock ej vara under

sju.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det

antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

14 §.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 7 § kommunallagen

är stadgat om fullmäktig äga motsvarande tillämpning; dock må utom personer,

som avses i andra stycket av nämnda paragraf, ej heller skolchefen i kommunen

utses till ledamot eller suppleant i styrelsen.

Beträffande skolstyrelsen skall i övrigt vad i 33—42 §§ kommunallagen är

stadgat rörande kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning. Om val av

ordförande och vice ordförande skall jämväl länsskolnämnden underrättas.

15 §.

Om kommunens fullmäktige så besluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild

inom styrelsen bildad avdelning eller åt ledamot av styrelsen eller åt skolchefen,

annan skolledare eller särskild i kommunens tjänst anställd befattningshavare

att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej annorledes än

genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller återkallande av godkännande

enligt 34 § eller göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige.

Beslut, vilket fattats på grund av uppdrag som sägs i första stycket, skall

anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.

16 §.

Vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skolchefen

närvara samt äga rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten

och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.

Angående rätt för annan än skolchef att sålunda deltaga vid sammanträde,

som i första stycket sägs, förordnar Konungen.

11 Il
Ansvarar

skolstyrelsen för undervisning i yrkesbetonade ämnen, skall styrelsen

utse ett eller flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande

dylik undervisning.

Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd skola företagare och

anställda vara företrädda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

7

18 §.

Vad i 12—14 §§ stadgas äger icke avseende å skolstyrelsen i Stockholms stad.

Beträffande nämnda skolstyrelse skola 50 §, 51 § 1 mom. och 52 § kommunallagen

för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att antalet ledamöter

ej må understiga sju samt att skolchefen ej må utses till ledamot eller suppleant.

Skolchefen i Stockholms stad äger utse en honom underställd skolledare att i

sitt ställe deltaga i sammanträde på sätt i 16 § första stycket sägs.

3 kap. Om skolchefen

19 §.

Skolchefen åligger

a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen

vara ledare av skolväsendet i kommunen,

b) att, i den mån sådant enligt 15 § uppdrages åt honom, fatta beslut å

styrelsens vägnar samt

c) att taga befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter, vilka

enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på honom.

20 §.

Om olika slag av skolchefer och andra skolledare förordnar Konungen.

4 kap. Om länsskolnämnden

21 §.

Länsskolnämnden skall ha inseende över skolorna i länet och därtill hörande

verksamhet.

Därjämte har nämnden att öva tillsyn över undervisningen av skolpliktiga

barn i enskilda skolor och vid sjukvårdsanstalter och barnhem.

22 §.

Länsskolnämnd utgöres av sju för fyra år utsedda ledamöter, som äro bosatta

inom länet och i övrigt fylla av Konungen angivna villkor.

Av ledamöterna utses en av skolöverstyrelsen, en av överstyrelsen för yrkesutbildning,

en av länsstyrelsen och fyra av landstinget.

Finnas inom länet två landstingskommuner, utser vartdera landstinget två

ledamöter. Omfattar länet en eller två städer, som icke tillhöra landstingskommun,

utses tre ledamöter av landstinget och en ledamot av fullmäktige i

staden eller städernas fullmäktige i samråd.

För varje ledamot utses en suppleant. Därvid skall vad ovan i denna paragraf

stadgas äga motsvarande tillämpning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

5 kap. Om undervisningen

23 §.

Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 §, äger rätt att få undervisning

1 grundskolan.

24 §.

Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1—9 och fördelade på lågstadium,

mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas dels olika studievägar, avpassade efter barnens

studieinriktning, dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha svårt

att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten i skolan.

För barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet

ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas särskild för dem lämpad

undervisning.

25 §.

Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med

eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.

Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom skolans

försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra sig.

26 §.

Lärare och annan personal i grundskolan ha att där främja trivsel och arbetsglädje,

söka vinna elevernas förtroende och respektera dem såsom självständiga

människor. Kroppslig bestraffning eller kränkande behandling av elev må ej

förekomma.

Elev skall visa aktning och lydnad för personalen samt eftersträva ett gott

förhållande till övriga elever.

27 §.

Elev i grundskolan skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i

undervisning i kristendomskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått

Konungens tillstånd att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

Är elev befriad från undervisning i kristendomskunskap eller tillhör elev ej

svenska kyrkan, skall han på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i

morgonsamling med religiöst inslag.

28 §.

För undervisningen i grundskolan må avgift ej uttagas.

29 §.

Barn och ungdom, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdesfordringar,

äga i mån av tillgång på plats få undervisning vid skola, som sägs i

2 § b).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

9

Fordringar för inträde i skola som nu sagts må betingas endast av utbildningens

syfte. Om undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestämmelserna

i 26, 27 och 28 §§ äga motsvarande tillämpning; dock må beträffande

yrkesskola undantag göras från tillämpningen av 28 § i den omfattning

Konungen förordnar.

6 kap. Om skolplikt m. m.

30 §.

För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt.

Skolplikt inträder med början av höstterminen det kalenderår, då barnet fyller

sju år, och upphör, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången av vårterminen

det kalenderår, då barnet fyller sexton år.

31 §.

Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej annat

följer av vad nedan i detta kapitel sägs.

32 §.

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldem men som finnes ha för skolgång erforderlig

mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstterminen det

kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i undervisningen

i grundskolan, må dess skolgång med föräldrarnas medgivande uppskjutas

ett år.

Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan gäller vad

Konungen därom förordnar.

33 §.

Skolplikt må fullgöras i annan offentlig skola än grundskolan eller i enskild

statsunderstödd skola enligt bestämmelser, som utfärdas av Konungen eller den

myndighet Konungen förordnar.

34 §.

I annan enskild skola än i 33 § avses må skolplikt fullgöras, om skolan godkänts

för ändamålet. Godkännande skall meddelas, om skolans undervisning till

art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar grundskolans och

skolan förestås av person, vilken äger erforderlig skicklighet för undervisningen

och är väl lämpad att förestå skola.

Uppfyller skolan ej längre angivna villkor eller finnes, att undervisningen ej

handhaves av lärare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten eljest icke

bedrives på tillfredsställande sätt, skall godkännandet återkallas, om rättelse ej

vinnes genom hänvändelse till skolans ledning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

I godkänd skola må barn, som ej uppnått skolpliktsåldem, intagas i årskurs,

som motsvarar årskurs i grundskolan, endast om förutsättning är för handen,

varom sägs i 32 § första stycket.

35 §.

Beredes barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som väsentligen

motsvarar grundskolans, skall barnet befrias från skolgång.

Barn, som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet utan

giltigt förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tillfredsställande

undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläggas barnet.

36 §.

Skolplikten är fullgjord, då eleven tillfredsställande genomgått årskurs 9 i

grundskolan eller motsvarande årskurs i skola, som sägs i 33 och 34 §§, eller då

eleven vid särskild prövning styrker sig äga motsvarande kunskaper.

Äro med hänsyn till elevens bästa särskilda skäl därtill, må medgivas att hans

skolgång utan hinder av vad i första stycket sägs avslutas med utgången av

vårterminen det kalenderår, då han fyller femton år.

37 §.

Har elev i grundskolan ej före skolpliktens upphörande tillfredsställande

genomgått årskurs 9, må skolgången fullföljas, om han finnes kunna tillgodogöra

sig undervisningen.

38 §.

Föräldrar till skolpliktigt barn skola övervaka, att barnet fullgör sin skolgång.

39 §.

Fullgör skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolgång och beror underlåtenheten

på tredska av föräldrarna, äger länsskolnämnden vid vite förelägga föräldrarna

att hålla eleven i skolan. Beslut härom går i verkställighet utan hinder

av besvär. Följes ej föreläggandet, må nämnden utdöma vitet. Detta må ej

förvandlas till frihetsstraff.

Har åtgärd enligt första stycket ej åsyftad verkan eller äro eljest synnerliga

skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att eleven skall hämtas till skolan

med biträde av polismyndighet. Beslut härom går i verkställighet utan hinder

av besvär.

Vad i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande i

undervisning, som avses i 24 § tredje stycket.

7 kap. Om elevområden m. m.

40 §.

För varje skola skall finnas elevområde. Om så erfordras, må särskilt elevområde

finnas för del av skola.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

11

Elevområde skall omfatta den kommun som handhar skolans förvaltning. Om

så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skolväsendet,

skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra kommuner eller delar därav.

« §.

Om elevområden beslutar länsskolnämnden, i den mån Konungen ej annorlunda

förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta yttranden från

kommunerna.

Berör frågan kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke enas

eller berör frågan Stockholms stad, skall ärendet hänskjutas till Konungen eller

den myndighet Konungen förordnar.

42 §.

Har Konungen enligt 41 § första stycket förordnat, att länsskolnämnden ej

skall besluta om elevområde, ankommer beslutanderätten på Konungen eller den

myndighet Konungen förordnar.

43 §.

Till elevområde hör den som är kyrkobokförd inom kommun, som ingår i

elevområdet, om ej annat följer av vad i andra stycket sägs.

Vistas barn i kommun, som ingår i elevområde för grundskola, skall barnet

anses tillhöra elevområdet,

a) om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen, men sådan åtgärd ej hunnit

vidtagas,

b) om barnet ej är kyrkobokfört eller saknar stadigvarande vistelseort,

c) om barnet är intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommunen eller

inackorderats eller eljest för längre tid vistas i enskilt hem därstädes och undervisningen

ej ombesörjes av annan, eller

d) om eljest med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl äro till att barnet

under vistelsen mottages för undervisning.

Vad nu sagts skall, i det fall elevområde omfattar del av kommun, i stället

avse den del som ingår i elevområdet.

44 §.

Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevområde barnet finnes höra.

Äro särskilda skäl därtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej tillhör

skolans elevområde.

45 §.

I skola, som sägs i 2 § b), mottagas bland de inträdessökande, vilka fylla inträdesfordringarna,

i första hand de som tillhöra skolans elevområde samt de för

vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpligaste.

I andra hand mottagas övriga behöriga inträdessökande, dock ej den som

enligt första stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om plats kan

beredas honom där.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

46 §.

1 mom. Har kommun på grund av föreskrift i 44 eller 45 § för undervisning

mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen eller, såvitt avser elev i

grundskolan, ej vistas där under förhållanden som i 43 § sägs, är kommunen

berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen.

Ersättningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven är kyrkobokförd;

dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan kommun

under förhållanden som i 43 § sägs, denna kommun svara för ersättningen.

2 mom. Ersättning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej överenskomma

om annat, utgå med belopp, som fastställes av länsskolnämnden enligt av

Konungen utfärdade anvisningar.

Har Konungen eller den myndighet Konungen förordnar beträffande viss

undervisning fastställt ersättningsbelopp för elev och läsår eller kurs räknat, skall

i stället det beloppet tillämpas. I händelse av tvist mellan kommunerna om vilket

belopp som skall gälla, ankommer det på länsskolnämnden att efter framställning

bestämma ersättningen.

47 §.

Äro särskilda skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att för förvaltningen

av sådan skola eller del därav, vars elevområde omfattar mera än en

kommun, skall av kommunerna bildas kommunalförbund. Kunna kommunerna

därvid icke enas om förbundsordningen, beslutar länsstyrelsen efter hörande

av länsskolnämnden.

8 kap. Om kommunens skyldigheter

48 §.

Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras för

mottagande av barn enligt vad i 44 § sägs, samt bestrida de kostnader härför,

vilka ej täckas av andra medel.

49 §.

Har kommun anordnat kommunal skola, som sägs i 2 § b), skall kommunen

svara för de kostnader för skolan, vilka ej täckas av andra medel.

50 §.

Finnes i kommun statlig skola, som sägs i 2 § b), åligger det kommunen

att för skolan hålla mark, lokaler och inventarier samt i övrigt ombesörja förvaltningen

av och bestrida kostnader för skolan enligt vad därom stadgas.

9 kap. Särskilda bestämmelser

51 §.

Mottages i skola, som ej enligt denna lag eller särskilda föreskrifter står under

statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 21 års ålder, äger den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

13

centrala statsmyndighet, till vars arbetsområde skolan närmast hör, inspektera

skolan, om särskild anledning därtill förekommer.

Finnes vid inspektion uppenbart, att allvarliga missförhållanden råda inom

skolan, och vinnes ej rättelse genom hänvändelse till skolans ledning, äger myndigheten

att vid vite förbjuda fortsatt verksamhet.

52 §.

Är elevhem knutet till skola, som på grund av andra föreskrifter än de i denna

lag meddelade står under inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för

yrkesutbildning, skall jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens tillsyn.

53 §.

Över beslut av skolstyrelsen i fall, som sägs i 10 § första och andra styckena,

må besvär anföras hos länsskolnämnden.

Om besvär över skolstyrelsens beslut i sådana mål och ärenden, vilka styrelsen

eljest har att handlägga på grund av föreskrifter i särskilda författningar, gäller

vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt gäller vad om besvär över beslut av kommunal nämnd är stadgat i

kommunallagen eller, såvitt avser Stockholms stad, kommunallagen för Stockholm.

54 §.

Över beslut av länsskolnämnden och överstyrelserna må, där ej annorlunda är

stadgat, besvär anföras hos Konungen enligt de bestämmelser Konungen meddelar.

55 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Övergångsbestämmelser

56 §.

Denna lag skall, med de undantag som följer av vad nedan sägs, träda i kraft

den 1 juli 1962.

Genom den nya lagen upphäves skolstyrelselagen den 21 december 1956 (nr

614).

Där i lag eller eljest förekommer hänvisning till stadgande, som ersatts genom

bestämmelse i denna lag, skall den senare bestämmelsen i stället gälla.

57 §.

Från och med den 1 juli 1962 skall den försöksverksamhet med obligatorisk

nioårig enhetsskola, som kommun anordnat efter medgivande av Konungen,

upphöra och ersättas med grundskola.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

58 §.

Kommun, som vid lagens ikraftträdande ej bedriver försöksverksamhet med

obligatorisk nioårig enhetsskola, skall anordna grundskola senast med ingången

av läsåret 1968/69. Anordnande av grundskola före nämnda läsår sker efter medgivande

av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.

Grundskola anordnas med början i årskurserna 1—5 och utbygges med en årskurs

för varje därpå följande läsår. Folkskolans motsvarande årskurser skola

samtidigt upphöra. Fortsättningsskolan skall upphöra från och med det läsår, då

grundskolan utbygges med årskurs 8.

59 §.

Finnes i kommun, som enligt vad i 58 § sägs anordnat grundskola, statlig eller

kommunal realskola eller realskollinje inbyggd i folkskolan, må i sådan skola eller

linje ej intagas elever i årskurs, som motsvarar i kommunen införd årskurs av

grundskolan.

Finnes i kommunen kommunal flickskola eller praktisk kommunal realskola,

bestämmer Konungen, från vilken tidpunkt intagning i sådan skola skall upphöra.

60 §.

Äro särskilda skäl därtill, må Konungen på framställning av kommun medgiva

omorganisation i annan ordning än i 58 och 59 §§ är stadgat.

61 §.

Har grundskola anordnats i kommun eller medgivande lämnats till dess anordnande,

må elevområde för skolan eller del därav fastställas att helt eller delvis

omfatta jämväl annan kommun utan hinder av att den kommunen ännu ej

medgivits att anordna grundskola.

62 §.

I den mån grundskola ej anordnats i kommun, skola motsvarande årskurser av

folkskola och fortsättningsskola bibehållas i kommunen och stå under skolstyrelsens

förvaltning. Styrelsen skall jämväl förvalta i kommun kvarvarande

statlig realskola och högre kommunal skola. Beträffande skolor som nu sagts

skola bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar gälla i den mån ej Konungen

annorlunda förordnar.

I kommun, vari folkskolan och fortsättningsskolan ej avvecklats, skall beträffande

skolplikt och dess fullgörande gälla vad Konungen därom förordnar.

Har samebarn tillfredsställande genomgått nomadskola, skall barnet, utan

hinder av att skolan ej omfattat nio årskurser, anses ha fullgjort sin skolplikt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

63 §.

Tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter av skolstyrelse, som utsetts

enligt skolstyrelselagen, skall ej ändras på grund av ikraftträdandet av förevarande

lag, och sådan styrelse skall anses som skolstyrelse enligt denna lag.

64 §.

De ytterligare föreskrifter, som må vara erforderliga i samband med införandet

av den nya lagen, meddelas av Konungen.

I motionerna I: 711 och II: 857 yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t uttala sig för slopande av gällande behörighetsvillkor för skoldirektörer och

biträdande skoldirektörer.

Motionerna I: 712 och II: 853 utmynnar i yrkande, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttala, att den nuvarande särskilda rektors- och lärarrepresentationen

i skolstyrelsen bör upphöra.

I motionerna I: 714 och II: 850 yrkas, att riksdagen måtte

dels besluta,

a) att skolan ges en rådgivande funktion vid föräldrarnas fria val av studieväg

för eleven samt att denna funktion inskrives i skollagen på sätt som föreslagits

i motionerna,

b) att lärarnas, elevernas och skolledningens skyldigheter med avseende på

upprätthållande av god ordning, trivsel och arbetsglädje i skolarbetet inskrives i

skollagen på sätt som föreslagits i motionerna,

dels uttala, att lärare och andra fackrepresentanter för skolan skall äga rätt

att deltaga i skolstyrelses sammanträde i samma utsträckning som hittills samt

att inspektionsrätten över undervisningen vid skolor för icke skolpliktig ungdom

skall tillkomma vederbörande överstyrelse.

I motionerna I: 715 och II: 855 yrkas,

I. att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förslaget till skollag, att 1, 2, 9,

29 och 45 §§ erhåller nedan angiven lydelse, att en ny paragraf, betecknad 40 §,

av nedan angiven lydelse införes i lagen, i samband varmed 40—64 §§ erhåller

beteckningen 41—65 §§:

1 §•

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisning, som omfattas av denna

lag, har till syfte att meddela barn och ungdom kunskaper och öva deras färdigheter

samt i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska

människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att

bereda vuxna möjlighet till utbildning och förkovran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

2 §•

Varje kommun---närmare bestämmes,

a) sörja för---i grundskola,

b) främja åtgärder i syfte att bereda barn och ungdom samt i förekommande

fall vuxna undervisning i följande slag av skolor, nämligen kommunal yrkesskola

och fackskola samt statligt och kommunalt gymnasium,

c) i övrigt---ankommer på annan, samt

d) främja frivilligt bildningsarbete samt liknande fostrande verksamhet bland

ungdom.

9 §•

Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område,

följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga initiativ

för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande utbildning ävensom

för att tillgodose utbildningsbehovet för de vuxna i kommunen.

Skolstyrelsen skall vidare

a) i den mån---och verkställighet,

b) tillse, att---i verksamheten,

c) främja pedagogiska---fortbildning,

d) verka för---och skola samt

e) främja frivilligt bildningsarbete samt liknande fostrande verksamhet bland

ungdom i den män det ej ankommer på annan.

29 §.

Barn och ungdom, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdesfordringar,

samt vuxna i enlighet med vad särskilt stadgas, äga i mån av tillgång

på plats få undervisning vid skola, som sägs i 2 § b).

Fordringar för inträde---Konungen förordnar.

40 §.

Hela riket skall vara indelat i elevområden för grundskola, allmänt gymnasium

och varje slag av kommunal fackskola i enlighet med vad i det följande sägs.

För varje slag av övriga skolor som sägs i 2 § eller i vissa fall för varje slag

av linje vid sådana skolor skall hela riket vara indelat i elevområden eller utgöra

ett elevområde i enlighet med vad Konungen närmare bestämmer.

Under en tid av högst 6 år räknat från dagen för denna lags ikraftträdande

äger Konungen medge undantag från vad i första stycket sägs om kommunal

fackskola.

45 §.

I skola---den lämpligaste.

I andra hand---beredas honom där.

Den myndighet eller de myndigheter, som fastställt berörda elevområden, äger

efter särskild prövning medgiva undantag från vad som i båda föregående

stycken sägs.

II. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

a) att frågan rörande vilken ställning centrala verkstadsskolor under landstings

huvudmannaskap skall inta vid indelning i elevområden skyndsamt måtte

prövas,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962 17

b) att i motionen angivna grunder och riktlinjer måtte beaktas vid fastställande

av ersättningsbeloppen för kommun som i skola mottager elev från annan

kommun samt att frågan rörande ersättningsbeloppen måtte prövas vid överväganden

angående skolkostnadernas fördelning mellan stat och kommun m. m.,

c) att förslaget till skolstadga och berörda författningar i övrigt systematiskt

måtte genomarbetas och överses i syfte att decentralisera beslutsrätten inom

skoladministrationen,

d) att frågan om ändring av nuvarande fackrepresentation i skolstyrelse genom

införande av i motionen angivna verksamhet i kollegier och kollegienämnd

jämte av dessa organ utsedd fackrepresentation skyndsamt måtte prövas.

III. att riksdagen måtte beakta vad i övrigt anförts i motionerna.

I motionerna I: 717 och II: 847 hemställes, att riksdagen måtte dels antaga

27 § förslaget till skollag med den ändring att paragrafens andra stycke utgår,

dels uttala, att i skolans uppgifter inte ingår att anordna samlingsstunder av

religiös karaktär.

Motionerna I: 718 och II: 858 utmynnar i hemställan,

1. att riksdagen måtte för sin del besluta att 27 § skollagen erhåller följande

lydelse:

»Elev i grundskolan skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i

undervisning i kristendomskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått

Konungens tillstånd att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

Elev som är frikallad från undervisningen i kristendomskunskap eller som ej

tillhör svenska kyrkan må på föräldrarnas begäran av rektor befrias från att

deltaga i morgonsamling.

Elev kan även i övrigt av rektor befrias från att deltaga i morgonsamling, om

skäl äro därtill»;

2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning angående särskilt

anslag till ersättningar åt gästande morgonsamlingsförrättare;

3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad i övrigt i

motionen anförts.

I motionerna I: 719 och II: 852 hemställes, att riksdagen måtte dels besluta

att rätten att sända barn till enskild skola göres oberoende av skolstyrelsens

skolmognadsprövning, dels antaga 34 § förslaget till skollag med den ändringen,

att tredje stycket utgår.

I motionerna I: 720 och II: 856 hemställes, att riksdagen måtte

1. antaga 27 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller

följande lydelse:

»Elev i grundskolan skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i

undervisning i kristendomskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått

Konungens tillstånd att i .skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

Elev som är frikallad från undervisningen i kristendomskunskap eller som ej

tillhör svenska kyrkan må på föräldrarnas begäran av rektor befrias från att

deltaga i morgonsamling.

2 — Il i h ang till riksdagens protokoll 19G2. 12 samt Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

Elev kan även i övrigt av rektor befrias från att deltaga i morgonsamling, om

skäl äro därtill»;

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i övrigt i motionerna anförts.

I motionen I: 713 hemställes, att riksdagen måtte antaga förslaget till skollag

med sådan ändring däri, att det framgår dels att fackskolorna skall vara statliga

skolor, dels att de tekniska läroverken liksom hittills skall stå under särskild

styrelse.

I motionen I: 716 hemställes, att riksdagen måtte antaga 25 § förslaget till

skollag med den ändringen däri, att paragrafens andra stycke erhåller följande

lydelse:

»Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom skolans

försorg efter samråd med föräldrarna. Elev må ej uttagas till specialundervisning

om föräldrarna motsätter sig åtgärden.»

Motionen II: 848 utmynnar i hemställan, att riksdagen måtte

dels besluta att en definition av begreppet studievägar införes i 24 § skollagen

samt att i 25 § i lagen införes bestämmelser om skyldighet för kommunerna

att sörja för undervisning i tillvalskombinationer i årskurserna 7 och 8, även

då sådana kombinationer inte valts av erforderligt antal elever, och om möjlighet

för kommunerna att sörja för sådan undervisning genom samverkan mellan två

eller flera högstadieområden,

dels antaga 29 § första stycket skollagen med den ändring däri, att stycket

erhåller följande lydelse:

»Barn och ungdom, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdesfordringar,

äga få undervisning vid skola som sägs i 2 § b).»

I motionen II: 849, vari uttalas önskemål om att beträffande andra skolor än

grundskolan regler om urvalet av inträdessökande som uppfyller kompetensfordringar

införes i skollagen, hemställes att riksdagen ville beakta vad i motionen

anförts och vidtaga där föreslagna ändringar i förslaget.

I motionen II: 851 hemställes, att 27 § andra stycket förslaget till skollag utgår

och ersättes med följande formulering: »Vid morgonsamling med religiöst

inslag skall full frivillighet råda och elev på föräldrarnas begäran befrias från att

deltaga.»

I motionen II: 854 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att vid fastställandet av skolstadga måtte tillses dels att i skolstyrelserna

ej må förekomma annan fast fackrepresentation än skolchefen, dels att

möjligheten för skolstyrelserna att vid behandling av särskild fråga till sig adjungera

rektor, lärare eller annan personal med speciell kännedom om den

aktuella frågan på lämpligt sätt anvisas.

Utom de motioner, för vilka nu redogjorts, har utskottet behandlat en i anledning

av propositionen nr 54 väckt motion, 11:715, av herr Hagberg m.fl., till

den del motionen avser bestämmelserna om morgonsamling. Härutinnan yrkas i

motionen, dels att bestämmelserna om morgonsamling utformas så, att de utesluter

alla möjligheter till avvikelser från religionsfrihetens principer och att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

19

— i den män morgonsamling av konfessionell karaktär förekommer — deltagandet

från elevernas sida skall vara frivilligt, dels att stadgande härom inskrives

i skollagen.

Beträffande de skäl, som anförts för de genom propositionen framlagda förslagen,

ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina

yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därpå inte lämnas i det följande,

hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning

Inledningsvis anmärkes i propositionen, att i propositionen nr 54 till innevarande

års riksdag upptagits frågor angående reformering av den obligatoriska

skolan m. m. på grundval av förslag, som framlagts av 1957 års skolberedning

bl. a. i dess betänkande Grundskolan (SOU 1961:30) och i Förslag angående

skolstadga (stencilerat).

Beträffande skolberedningen och dess arbete samt remissbehandlingen av beredningens

förslag torde få hänvisas till den översikt härutinnan som lämnats i

propositionen nr 54.

I nämnda betänkande har skolberedningen föreslagit, att de grundläggande

bestämmelserna rörande det allmänna skolväsendet upptages i en lag, benämnd

skollag, samt avgivit förslag till sådan lagstiftning. Därjämte har beredningen

behandlat vissa frågor rörande författningssystemet på skolväsendets område.

Huvudgrunderna för skollagen

Gällande bestämmelser och skolberedningens förslag m. m.

Efter en översikt på s. 15—24 i propositionen över gällande bestämmelser och

deras tillkomst m. m. lämnas i propositionen en redogörelse för huvudgrunderna

för skolberedningens förslag till skollag och däröver avgivna remissyttranden.

Denna redogörelse, till vilken torde få hänvisas, omfattar dels det huvudsakliga

innehållet i skollagen (s. 24), dels ock föreslagna regler beträffande kommunernas

skyldigheter (s. 25 och 26), interkommunal samverkan (s. 26—34), skolstyrelsens

kompetensområde (s. 34—39) samt skolplikten (s. 39—51).

Departementschefen

Vid remissen till lagrådet av förslaget till skollag anför föredragande departementschefen,

statsrådet Edenman, bl. a. följande.

»I vårt land har det offentliga skolväsendet hittills reglerats genom samfälld

lagstiftning av Kungl. Maj:t och riksdagen endast i vissa avseenden. Iluvud
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

delen av bestämmelserna är alltså utfärdade av Kungl. Maj:t ensam inom ramen

för den administrativa lagstiftningsmakten. I vissa fall, såsom beträffande de

nuvarande reglerna om allmän skolplikt i folkskolestadgan, har Kungl. Maj:t

dock begärt och fått riksdagens bemyndigande att utfärda bestämmelser. På ett

speciellt område inom undervisningsväsendet gäller för närvarande samfälld

lagstiftning för reglering av den enskildes förhållande till samhället, nämligen i

fråga om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I övrigt har den

nuvarande regleringen i lag betingats av att förvaltningen av skolväsendet i stor

utsträckning överlämnats som en uppgift för kommunerna. De regler som i huvuddrag

fastslår kommunernas förpliktelser och den kommunala administrationen

på skolväsendets område har sålunda upptagits i den år 1956 tillkomna

skolstyrelselagen.

Såsom framgår av den redogörelse, som jag förut lämnat, innebär skolberedningens

förslag att de grundläggande frågorna rörande det offentliga skolväsendet

regleras i en av Kungl. Maj:t och riksdagen samfällt stiftad lag, betecknad

skollag och upptagande dels vissa för den enskildes förhållande till skolan

betydelsefulla regler bl. a. om rätt till skolgång och om skolplikt och dels bestämmelser

om den lokala, regionala och centrala ledningen av skolväsendet. I förhållande

till den nu rådande ordningen medför förslaget i stort sett den ändringen,

att skolplikten och rätten till skolgång lagfästes samt att kommunernas

skyldigheter beträffande skolväsendet blir något mera preciserade i sina huvuddrag.

Därtill kommer vissa nya regler berörande den centrala och regionala

ledningen och tillsynen. Slutligen föreslås skollagen böra omfatta nya regler

rörande den interkommunala samverkan på skolväsendets område, varjämte

övriga i skolstyrelselagen upptagna bestämmelser med något undantag föreslås

överflyttade till skollagen.

Liksom beredningen anser jag det vara i princip riktigt att i lag något mera

än hittills skett reglera skolans förhållanden. En likartad uppfattning har också

tidigare uttalats av riksdagen. Vad särskilt angår skolplikten måste det med

nutida betraktelsesätt anses naturligt att, oavsett om man uppfattar skolplikten

som en ren skyldighet eller huvudsakligen som en förmån, i lag fastslå de principer,

som bör gälla för den enskildes förhållande till samhället och vilka fått ett

uttryck genom vårt lands anslutning till artikel 2 i tilläggsprotokollet den It

januari 1952 till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna. Vad beredningen i övrigt anfört

om det huvudsakliga innehållet i en sådan lag kan jag ansluta mig till och jag

finner det framlagda lagförslaget vara i stort sett väl avvägt. Med det innehåll

den nya lagen avses få anser jag lagens rubrik böra betecknas skollag. Jag vill

därför förorda att förslag till skollag av i huvudsak det innehåll beredningen

föreslår förelägges riksdagen till antagande. Inom departementet har i överensstämmelse

härmed utarbetats ett förslag till skollag. I det följande skall jag i den

allmänna motiveringen behandla några av skollagens huvuddrag. Till förslagets

detaljer anhåller jag att få återkomma i specialmotiveringen till lagförslaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

21

Såsom framgått av den föregående redogörelsen har kommunernas förpliktelser

på skolväsendets område, förutom att deras principiella ansvar

och befogenheter fastslagits i 1 § gällande skolstyrelselag, reglerats i ett stort

antal av Kungl. Maj:t utfärdade författningar, vanligtvis genom särskilda bestämmelser

för varje slag av skolform. Skolberedningens förslag att sammanföra

alla regler i detta hänseende till skollagen och skolstadgan innebär en författningsmässig

förenkling och medför bättre möjligheter till överblick. Vad angår

principen för fördelningen av reglerna mellan skollagen och skolstadgan har beredningen

utgått från att huvuddragen av kommunernas skyldigheter skall regleras

i lagen. Detta står i överensstämmelse med kommunalrättsliga principer.

Jag vill därför förorda, att de viktigaste bestämmelserna om kommunernas

åligganden beträffande de skolformer, som står under skolstyrelsens förvaltning,

upptages i skollagen.

Enligt min mening bör således skollagen liksom nuvarande bestämmelser innehålla

en allmän regel rörande kommunernas principiella ansvar och befogenheter.

Därjämte bör kommunernas åligganden beträffande de olika skolformerna i

enlighet med beredningens grundtankar regleras genom allmänt hållna rambestämmelser.

De bestämmelser jag nu avser har upptagits i 2 § samt 48—50 §§

i det vid detta protokoll såsom bilaga fogade lagförslaget. Närmare detaljer inom

de sålunda angivna ramarna torde liksom hittills få regleras i stadgeform och,

såsom beredningen föreslagit, sammanföras i skolstadgan. I detta sammanhang

vill jag understryka, att ändringar eller omfördelningar av någon betydelse beträffande

kommunernas åligganden givetvis också i fortsättningen skall underställas

riksdagen, även om de inte föranleder ändring av de i skollagen angivna

rambestämmelserna.

Vid 1956 års skolstyrelsereform inordnades i skolstyrelsens kompetensområde

flera skolformer som dittills stått under förvaltning av särskilda

styrelser, exempelvis de statliga allmänna läroverken. Den grundläggande

tanken bakom denna utvidgning av kompetensområdet var att skolan skall betraktas

som en organisk enhet och att realiserandet av enhetsskolreformens intentioner

måste förutsätta att ledningen av skolväsendet på det lokala planet

även omfattar de påbyggnader, som har kommunal anknytning och som organiskt

ansluter sig till den obligatoriska bottenskolan. Denna princip ansågs

emellertid inte böra föranleda att de statliga tekniska läroverken ställdes under

skolstyrelsens förvaltning, huvudsakligen av det skälet att dessa skolor inte

hade en så lokalt betonad elevrekrytering som övriga skolor.

Med hänvisning till att förhållandena i nämnda avseende förändrats och under

åberopande av att en allsidig gymnasieplanering kräver en bättre samordning av

den lokala ledningen av de olika gymnasieformerna föreslår nu skolberedningen,

att de tekniska läroverken inordnas under skolstyrelsen. För att tillgodose

önskemålet att trygga skolornas anknytning till näringslivet föreslår beredningen

inrättande vid länsskolnämnderna av ett rådgivande organ, tekniska råd, be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

stående av tre ledamöter med god industriell erfarenhet i ledande befattning eller

i övrigt god kännedom om teknisk utveckling och forskning.

Skolberedningens förslag har biträtts av det övervägande antalet remissinstanser.

Även enligt min mening är tiden nu inne att beträffande den lokala ledningen

av de tekniska läroverken tillämpa samma principer som i fråga om

övriga gymnasier. I detta sammanhang vill jag också erinra om vad jag i årets

statsverksproposition (8 ht, s. 198 ff.) anfört rörande riktlinjerna för en samordnad

gymnasieplanering, innebärande bl. a. en omfördelning mellan de allmänbildande

gymnasierna och fackgymnasierna av den framöver totalt ökande

intagningskapaciteten. Om de av beredningen föreslagna tekniska råden inrättas,

synes övergången till den nya ordningen kunna försiggå utan risk för att läroverken

skall gå förlustiga den anknytning till näringslivet, som är nödvändig

främst för att undervisningen skall kunna fortlöpande anpassas till och hållas i

takt med den tekniska utvecklingen och som är synnerligen betydelsefull bl. a.

för att främja näringslivets medverkan vid tillgodoseendet av lärarbehovet vid

dessa läroverk. Jag vill därför förorda bifall till beredningens förslag.

Beträffande de tekniska råden vill jag framhålla vikten av att från rådets sida

uppehälles en kontinuerlig kontakt med skolstyrelserna och läroverken inom

länsskolnämndens verksamhetsområde. Inrättandet av dessa råd avses inte

innebära att det blir överflödigt att tillsätta lokala yrkesråd att biträda skolstyrelserna,

utan den hittillsvarande regeln härom skall alltfort äga tillämpning.

Med en sådan ordning synes det mig vara väl sörjt för att den tekniska utbildningen

får tillgång till all den sakkunskap, som fordras för att den skall kunna

fylla sina uppgifter. I fråga om antalet ledamöter i de tekniska råden vill jag med

anledning av vad som framkommit vid remissbehandlingen föreslå den jämkningen

av beredningens förslag, att rådet skall bestå av minst tre ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t.

Liksom skolberedningen anser jag självfallet att de nya kommunala fackskolorna

ställes under skolstyrelsens förvaltning. Beträffande beredningens förslag

att inordna nomadskolorna under skolstyrelsen får jag hänvisa till vad som

anförts i särskild proposition i ämnet (nr 51) till årets riksdag. De förslag som

framlagts i nämnda proposition innebär i förevarande avseende, att nomadskolorna

liksom hittills skall stå under särskild central ledning.

Den utvidgade kompetens för skolstyrelsen, som jag i det föregående förordat,

kommer till uttryck i 7 § i departementets förslag till skollag. De särskilda

bestämmelser som fordras beträffande de tekniska råden torde få utfärdas av

Kungl. Maj:t.

Vad härefter angår den av skolberedningen föreslagna omläggningen av reglerna

för interkommunal samverkan bör till en början uppmärksammas,

att bestämmelserna om elevområden får betydelse för den rätt att få

tillgång till undervisning, som beredningen föreslår bli inskriven i skollagen.

Härigenom blir nämligen fastslaget, vilka elever varje kommun har att, om så

s. 23 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

23

påfordras, mottaga för undervisning i skolorna i kommunen. Då elevområde

skall kunna fastställas att jämte den egna kommunen omfatta även en eller flera

andra kommuner eller delar därav, blir de föreslagna reglerna samtidigt ett medel

att få till stånd sådan interkommunal samverkan, som erfordras för att åstadkomma

en ändamålsenlig organisation av skolväsendet.

Förslagets genomförande skulle enligt min mening skapa ett enkelt och

fast system, som bättre än den hittillsvarande regleringen tillgodoser såväl

elevernas intressen som det från allmän synpunkt viktiga önskemålet att få smidiga

och effektiva former för det kommunala samarbetet. En i sistnämnda avseende

väsentlig förbättring består utan tvivel däri att vissa med det nuvarande

systemet förknippade praktiska olägenheter i stor utsträckning undanröjes. Jag

tänker härvid på de många gånger mycket tidsödande förhandlingar och diskussioner,

som enligt vad beredningen framhållit ofta föregått de kommunala samarbetsavtalen.

Att förslaget härvidlag innebär en avsevärd administrativ förenkling

har också nästan genomgående vitsordats vid remissbehandlingen. Med

hänsyn till de fördelar som uppenbarligen står att vinna med det föreslagna

systemet vill jag ge min principiella anslutning till detsamma.

Vid skolstyrelselagens tillkomst förutsattes att kommunernas samarbete huvudsakligen

skulle bygga på frivillighet och att befogenheten att föreskriva

tvångsvis samverkan, i synnerhet i kommunalförbundets form, borde användas

återhållsamt och i regel endast som en sista utväg att få till stånd en förnuftig

skolorganisation. Å andra sidan borde, enligt vad davarande departementschefen

uttalade, tvånget tveklöst tillämpas i fall, där ovidkommande synpunkter och

prestigeskäl eljest skulle hindra den uppväxande ungdomen från att få de utbildningsmöjligheter,

som omständigheterna motiverade. Såsom redan antytts av

beredningen innebär de nya reglerna i realiteten inte något ökat tvång för kommunerna.

Som jag ser saken utgör förslaget närmast en teknisk omläggning av

förfarandet, och följaktligen bör de av mig nyss berörda principerna för de statliga

myndigheternas prövning av dessa frågor alltfort äga tillämpning. Härav

torde följa, utan att det behöver uttryckligen fastslås i lagen, att länsskolnämnderna

vid handläggningen bör fästa stor vikt vid de enskilda kommunernas

önskemål och att kommun ej bör kunna påtvingas samverkan, såvida därav

skulle följa påtagligt men för skolväsendet i kommunen. I detta sammanhang

bör även framhållas att enligt beredningens förslag all annan samverkan än den

som avser mottagande av elever lämnas oreglerad och att alltså härutinnan i

motsats till den nuvarande ordningen full frihet föreligger för kommunerna att

själva ordna sina mellanhavanden. Även detta förslag har jag funnit mig böra

förorda.

Såväl av skolberedningen som i vissa remissyttranden har påpekats sambandet

mellan det interkommunala skolsamarbetet och de riktlinjer för en kommunindelningsreform,

som föreslagits i propositionen nr 180 till 1961 ars riksdag och

som nyligen behandlats av riksdagen. Det är det av grundskolans genomförande,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

främst det nya högstadiet, föranledda ökade behovet av kommunal samverkan,

som härvid faller i blickpunkten. Bland remissorganen kommer i denna

fråga å ena sidan till synes den meningen att beredningens förslag gör ett sådant

samband mindre framträdande till fördel för bedömningen av kommunindelningsfragorna

i stort, medan å andra sidan en motsatt uppfattning gör gällande

att det vidgade skolsamarbetet ytterligare framhäver den olägenhet som ligger

däri, att de samverkande kommuner, vilka lämnar elever till annan kommun,

inte har något reellt inflytande på skolväsendets utformning.

Intresset för avlämnande kommuner att få medinflytande på skolväsendets

utformning har hittills kunnat tillgodoses genom bildandet av kommunalförbund;

någon annan i lag eller författning reglerad form för bildande av gemensamma

organ för skolväsendets förvaltning står inte till buds. Kommunalförbundsformen

har kommit till användning endast i mycket begränsad utsträckning.

Mot beredningens förslag att med viss jämkning bibehålla nuvarande

regel om anlitande av denna form har jag inte någon erinran. I den mån detta

institut, vare sig tvångsvis eller frivilligt, inte kommer till användning, saknas

emellertid enligt min mening inte vissa möjligheter att få till stånd ett samarbete

kommunerna emellan i de frågor som här avses. Jag tänker härvid närmast

på sådan samverkan, som ibland äger rum inom oreglerade kommunala

samarbetsnämnder. Även om dessa nämnder endast har rådgivande och beredande

funktioner, torde under goda betingelser i övrigt ett fruktbärande samarbete

kunna åvägabringas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en framtida

ombildning av kommunerna till större enheter kan väntas för grundskolans

del medföra ett minskat behov av kommunal samverkan, i den mån de nya

kommunerna kommer att utgöra ett lämpligt underlag för högstadiet, något som

oftast torde komma att bli fallet.

I anledning av det från några remissorgan framförda önskemålet om en bättre

samordning av skolplaneringen med den allmänna kommunala samhällsplaneringen

pa länsplanet vill jag understryka vikten av att de skolplanerande organen

verkar för astadkommande av en sadan samordning. En förutsättning härför

är att i alla viktiga frågor samrad sker med de övriga länsplanerande organen.

Särskilt betydelsefullt är härvid att skolplaneringen sker under hänsynstagande

till de planer, som skall upprättas i varje län beträffande den lämpligaste indelningen

av länet i kommuner. Jag förutsätter att skolöverstyrelsen såsom högsta

tillsynsmyndighet har sin uppmärksamhet härpå och vidtager de åtgärder som

kan vara påkallade. Däremot anser jag mig inte kunna i förevarande sammanhang

taga ställning till den från något håll framförda frågan om utredning

rörande de former, under vilka samarbetet mellan planeringsorganen bör bedrivas.

Liksom hittills skall kommun, som för undervisning mottager elev från annan

kommun, vara berättigad till ersättning härför. I fråga om grunderna för ersättningsbeloppets

storlek bygger beredningens förslag på samma principer, som

hittills tillämpats; dock har beredningen för att förenkla det administrativa

s. 25 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

25

förfarandet föreslagit, att ersättning skall, om ej kommunerna avtalar annat,

utgå med ett schematiskt på medeltalsberäkningar grundat belopp, som fastställes

av Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar. Beredningens

förslag, som av flertalet remissinstanser funnits innebära väsentliga

fördelar, synes även mig vara en ändamålsenlig och framkomlig väg att förenkla

ersättningssystemet. Med hänsyn till de varierande skolkostnaderna inom olika

delar av landet synes det bli nödvändigt med en regional variation av beloppens

storlek. Jag föreslår alltså, att Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t

förordnar erhåller befogenhet att fastställa ersättningsbelopp i enlighet med det

anförda. Innan beloppen fastställes, bör självfallet samråd äga rum med kommunförbunden.

Skulle mot förmodan svårigheter uppkomma att finna en godtagbar

lösning på detta spörsmål, återstår enligt min mening ingen annan utväg än

att tillämpa det nuvarande systemet. Jag vill därför förorda att detta bibehålies

som ett alternativ till beredningens förslag.

De bestämmelser i skollagen, som bygger på vad jag i det föregående har

förordat, återfinnes i 40—47 §§ i departementsförslaget.

Statsmakternas år 1950 fattade principbeslut innebar, att den nya obligatoriska

skolan skall bygga på en generell nioårig skolplikt. Skolberedningen,

som enligt sina direktiv ej haft att ingå på frågan om skolpliktstidens

relation till barnens levnadsålder, ansluter därför i sitt förslag om skolpliktens

lagfästande huvudsakligen till vad som redan nu gäller i fråga om försöksskolan,

dvs. skolpliktstiden skall normalt motsvara levnadsåldern 7—16 år.

Genomförandet av grundskolan enligt de riktlinjer som förordas i propositionen

nr 54 förutsätter en nioårig skolplikt. Den generella utsträckning av skolplikten,

som detta innebär, synes enligt vad de undersökningar skolberedningen

redovisat och remissbehandlingen av beredningens förslag givit vid handen ha

allmänt accepterats i vårt land. Jag vill därför nu förorda att skolplikten i samband

med grundskolereformens genomförande generellt utsträckes till nio år.

Detta skall dock ej medföra någon ändring av de särbestämmelser i fråga om

skolplikt, som för närvarande gäller för vissa kategorier, nämligen blinda och

döva samt psykiskt efterblivna barn.

Skolberedningen har något berört frågan i vad mån samhällsutvecklingen kan

komma att aktualisera en ytterligare utvidgning av skolplikten i vårt land.

Som beredningen påpekat gäller redan i flera andra länder en skolplikt, som

sträcker sig utöver nio år.

I denna fråga måste man dock beakta att, vad vårt land beträffar, förhållandena

redan nu kännetecknas av en ökad strävan hos de flesta människor att

skaffa sig utbildning och därigenom höja sin standard, andligt och materiellt

sett. Grundskolans genomförande kommer sannolikt att ytterligare verka i

denna riktning. Med en sådan utveckling och om samhället för sin del tillhandahåller

ett variationsrikt system av utbildningsmöjligheter, kombinerat med

lämpliga studicsociala åtgärder, skulle tvångsföreskrifter på detta område

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

knappast få något reellt innehåll. Under alla förhållanden måste enligt min

mening i nuvarande läge våra personella och materiella resurser koncentreras

på genomförandet av den obligatoriska nioåriga skolan.

En fråga som väckt livlig debatt vid remissbehandlingen gäller vid vilken

ålder de skolpliktiga barnen normalt bör börja sin skolgång. Denna fråga sammanhänger

i första hand med skolmognadsproblemet men har också anknytning

till förskoleverksamheten. I dessa båda avseenden har jag till det vid

propositionen nr 54 fogade statsrådsprotokollet gjort vissa uttalanden, till vilka

jag får hänvisa. Innan frågan om skolmognaden underkastats ytterligare vetenskaplig

undersökning och en vidgad erfarenhet vunnits rörande förskolans

betydelse och förutsättningar kan enligt min mening spörsmålet om en generell

förskjutning nedåt av skolpliktstidens nedre gräns inte övervägas utan en alltför

stor osäkerhetsmarginal. För närvarande torde man alltså få stanna för att bibehålla

den nuvarande huvudregeln och i övrigt söka främja utvecklingen av

förskoleverksamheten. För att ge denna verksamhet ökad stadga och i övrigt

bättre arbetsbetingelser har på min föredragning i en tidigare proposition till

riksdagen (1962:46) föreslagits att förskollärarutbildningen skall förstatligas

samt dess kapacitet utvidgas m. m. Beredningens förslag innebär emellertid också

att barn, som har erforderlig mognad för att gå i skolan, skall kunna liksom hittills

få börja skolgången vid sex års ålder. Jag vill förorda att denna undantagsregel

bibehålies. I likhet med beredningen anser jag att såsom förutsättning för

dess tillämpning fortfarande bör gälla, att skolstyrelsen lämnar medgivande efter

en prövning på grundval av undersökningar rörande barnets fysiska och psykiska

mognad. Det i en reservation till beredningens betänkande och vid remissbehandlingen

framförda förslaget om slopande av skolstyrelsens prövning vid

ifrågasatt intagning av sexåriga barn i privat skola kan jag däremot inte tillstyrka.

För ett barn i denna ålder kan skolgång medföra allvarligt men, därest

barnet saknar tillräcklig mognad, och man bör därför för barnets skull ha garanti

för att en sådan åtgärd föregås av noggranna undersökningar.

Beträffande frågan om uppskov med skolgångens början innebär skolberedningens

förslag, att barn som inte är skolmogna liksom hittills skall efter föräldrarnas

medgivande och genom beslut av skolstyrelsen kunna få skolgången

uppskjuten ett år. Beredningen anser dock önskvärt att de omogna barnen

omhändertages i skolmognadsklasser eller beredes lämplig miljö i normalklasser

genom tillämpning av individualiserande undervisningsmetoder.

Vid remissbehandlingen har skilda uppfattningar kommit till uttryck i fråga

om tillämpningen av den förevarande uppskovsregeln. Av företrädare för en

förhållandevis liberal praxis anses uppskovet många gånger vara att föredraga

i synnerhet om skolan inte har särskilda resurser, exempelvis i form av skolmognadsklasser,

att omhändertaga de skolomogna. Men den meningen att

uppskov inte får beviljas alltför rutinmässigt kommer också till synes. Härvid

framhålles skolans uppgift vara att stimulera till mognad, inte att avvakta mognaden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

27

Frågan om uppskov med skolgång torde mestadels bli aktualiserad på initiativ

av skolan, sedan anledning uppkommit att ifrågasätta barnets skolmognad.

Ofta framkommer underlag för denna bedömning vid de skolmognadsprov, som

numera blivit allt vanligare och som i regel företages innan skolgången påbörjas.

Ibland händer det att den bristande skolmognaden konstateras först sedan

skolgången börjat. Jag anser det av hänsyn till barnen angeläget att man från

skolans sida på ett tidigt stadium söker skaffa sig kännedom om vilka barn i

den väntade årskullen, som uppvisar bristande mognad, så att ställning kan

tagas till frågan om uppskov helst före skolgångens början. Upplysningar om

barnen torde kunna erhållas genom förfrågningar hos föräldrarna bl. a. i samband

med inskrivningen och genom att skolmognadsprövningar genomföres.

Enligt min mening är det önskvärt att sådana prövningar kommer till användning

i större utsträckning än nu och att undersökningsmetoderna ytterligare

utvecklas.

Prövningen av uppskovsfrågan bör innefatta en grundlig bedömning av

barnets situation, såsom dess fysiska och psykiska status samt förutsättningarna

för dess utveckling under det åttonde levnadsåret. Avgörandet bör därefter

träffas med hänsyn till vad som finnes bäst för barnet. I många fall torde det

vara lämpligt att låta barnet börja i skolan, särskilt om placering i skolmognadsklass

kan ordnas eller andra pedagogiska anordningar kan vidtagas. Då så inte

är möjligt blir alternativet med uppskov ofta det mest ändamålsenliga, men

härvid bör särskilt uppmärksammas sådana fall, där barnen under uppskovstiden

kommer att vistas i en föga utvecklingsfrämjande miljö. För dessa barn

synes mig uppskov böra tillämpas med särskild försiktighet, ty det miljöbyte

som skolgången innebär kan mången gång vara fördelaktigare från barnets

synpunkt genom att utvecklingen stimuleras.

Skolberedningens förslag innebär att skolstyrelsen liksom hittills skall äga

medge skolpliktig befrielse från det sista skolpliktsåret. Denna möjlighet bör

dock enligt beredningens mening inte användas annat än i individuella, noga

prövade undantagsfall; sociala eller ekonomiska skäl får inte påverka bedömningen

och befrielse bör meddelas endast om det prövas erforderligt med hänsyn

till elevens eget bästa och garanti finns för att han får direkt från skolan övergå

till annan utbildning eller till en för honom lämplig anställning eller verksamhet.

I likhet med skolberedningen och flertalet remissinstanser anser jag, att

befrielse från det sista skolåret bör användas med stor återhållsamhet. Bedömningen

av dessa frågor bör enligt min mening ske med utgångspunkt främst i vad

som är till elevens bästa och mindre med tanke på svårigheterna att behålla eleven

i skolan. Men sett även från elevens synpunkt kan ibland, såsom också framhållits

vid remissbehandlingen, befrielse befinnas vara den lämpligaste lösningen.

Härvid bör dock tillses att det på ett betryggande sätt är sörjt för att eleven

får annan utbildning eller lämplig sysselsättning. Att på sätt beredningen föreslagit

för befrielse ibland skulle kunna uppställas ett direkt villkor att eleven

efter en studiepaus återupptager sina studier vid någon annan skolform synes

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

mig mindre förenligt med de principer, på vilka skolplikten bygger. Finnes vid

prövning av fråga om befrielse anledning antaga att eleven framdeles kommer

att återupptaga sina studier, bör givetvis även denna omständighet kunna

beaktas.

I likhet med skolberedningen vill jag förorda, att sådana elever, vilka före

skolpliktstidens utgång inte hunnit genomgå samtliga nio årskurser, skall äga

rätt att gå ut skolan i vanlig ordning. Tillämpad på den som genomgått nionde

årskursen samtidigt som skolplikten till följd av levnadsåldern upphör innebär

denna princip, att rätt att gå om denna årskurs skall föreligga i enlighet med

samma principer som tillämpas beträffande kvarsättning under skolpliktstiden.

Beträffande rätten att fullgöra skolplikt i privata skolor innebär skolberedningens

förslag utom på en punkt inte någon ändring i vad nu gäller. I fråga om

privat skola, som åtnjuter statsunderstöd, förutsätter beredningen att det skall

ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma i vad mån skolpliktiga barn skall få

undervisas där. För att skolplikt skall få fullgöras i privat skola, som inte åtnjuter

statsbidrag, kräves att skolan godkänts av skolstyrelsen. Såsom förutsättning

för att privat skola skall få mottaga skolpliktiga elever bör enligt

beredningens förslag krävas, utöver vad nu gäller, att skolans undervisning till

art, omfattning och allmänna inriktning väsentligen motsvarar grundskolans.

Detta innebär, menar beredningen, att tillstånd att mottaga skolpliktiga

barn som regel inte bör meddelas sådan skola, som på högstadiet ensidigt

inriktar sig på en viss elevkategori eller ett visst studiemål, t. ex. enbart

en teoretisk väg som leder fram till gymnasiestudier. Hinder för godkännande

bör däremot inte föreligga på grund av sådana avvikelser i kursinnehållet, som

föranledes av att undervisningen bygger på en annan religiös eller filosofisk

övertygelse än som ligger till grund för det svenska skolväsendet i allmänhet.

Skolberedningens förslag har på det hela taget bemötts positivt vid remissbehandlingen

och på privatskolehåll synes man vara införstådd med att grundskolans

genomförande måste innebära krav på en anpassning av de privata

skolornas undervisning till grundskolans utformning. Jag vill därför i princip

tillstyrka bifall till beredningens förslag. I anledning av vad som av vissa remissinstanser

anförts rörande tillämpningen av det föreslagna villkoret beträffande

undervisningens art, omfattning och allmänna inriktning vill jag uttala, att

detta krav i tillämpningen inte får upprätthållas alltför rigoröst, exempelvis så

att man kräver att skolans undervisning på högstadiet skall omfatta samtliga

eller nästan samtliga tillvalsgrupper och linjer. För godkännande synes det mig

tillräckligt, om skolan visar, att den inriktar sig på att i överensstämmelse med

huvudprinciperna för grundskolan tillhandahålla undervisning med vissa ej

alltför obetydliga möjligheter att anordna tillvalsgrupper och linjer. Härvid

måste självfallet också beaktas, att elevernas val av tillvalsgrupper och linjer

inverkar på skolans organisation. Vad det i detta avseende närmast kommer

an på är, huruvida skolans syften, om än ej alltid de praktiska möjligheterna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

29

att fullfölja dessa fullt ut, ligger i linje med den allmänna skolans målsättning

och innehåll. I detta sammanhang vill jag också som min mening uttala, att

man vid bedömningen utifrån dessa utgångspunkter av de privata skolornas

förutsättningar att få mottaga skolpliktiga elever måste betrakta varje skola

som en enhet. I anslutning till vad i propositionen nr 54, s. 368, anförts rörande

de privata skolornas övergång till en ny skolordning vill jag framhålla, att kraven

på skolornas anpassning såsom förutsättning för godkännande måste under

en övergångstid sättas något lägre än vad som normalt bör gälla.

I anledning av de av några remissinstanser framförda erinringarna mot att

prövningen av godkännandet av privat skola anförtrotts skolstyrelsen vill jag

framhålla, att jag för egen del biträder beredningens förslag härutinnan främst

därför att det lokala organet lättast och enklast torde kunna skaffa sig kunskap

om underlaget för bedömningen. De vid remissbehandlingen framkomna önskemålen

torde i huvudsak bli tillgodosedda genom att besvär skall kunna anföras

mot skolstyrelsens beslut.»

Utskottet

Det genom propositionen framlagda förslaget till skollag innefattar den ändringen

i förhållande till rådande ordning, att till området för den samfällda lagstiftningen

av Kungl. Maj:t och riksdagen överföres vissa grundläggande frågor

berörande det offentliga skolväsendet och skolans förhållande till den enskilde,

vilka hittills reglerats inom ramen för Kungl. Maj:ts administrativa lagstiftningsmakt.

Av särskilt intresse härvidlag är att förslaget bl. a. upptager bestämmelser

rörande skolplikten samt om rätten till skolgång i de skolor, vilka regelmässigt

skall stå under den kommunala skolstyrelsens förvaltning. En sådan

utvidgning av området för den samfällda lagstiftningen rörande skolan överensstämmer

med önskemål, vilka riksdagen tidigare uttalat. Även enligt utskottets

mening är det av vikt att den enskildes förhållande till den offentliga

undervisningen till sina väsentligaste delar regleras i lag, och utskottet hälsar

därför med tillfredsställelse, att det framlagda förslaget har denna inriktning.

I fråga om den nya lagens innehållsmässiga disposition i övrigt och om lagens

beteckning har utskottet inte någon erinran mot det framlagda förslaget. I likhet

med departementschefen anser utskottet lämpligt att en lagstiftning av nu

berörd omfattning genomföres i samband med den definitiva reformeringen av

den obligatoriska skolan.

Innan utskottet övergår till att behandla huvuddragen i lagförslaget bör

uppmärksammas, att bestämmelserna i skollagen, särskilt i vad de avser förhållandet

mellan den enskilde och skolan, företrädesvis har till ändamål att

ge normer för barnens och ungdomens undervisning och utbildning. I motionerna

1:715 och 11:855 föreslås, att riksdagen beslutar sådan ändring av 1, 2,

9 och 29 §§ i lagförslaget, att utbildningen för vuxna samt det frivilliga folk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

bildningsarbetet och därmed jämförlig fostrande verksamhet bland ungdomen

kommer att omfattas av lagens bestämmelser. Enligt motionärernas mening utgör

denna verksamhet en integrerad del av utbildningsväsendet, och den bör

därför ingå som en del i den grundläggande reglering av det offentliga skolväsendet

som skollagen avses utgöra.

Såsom antydes i motionerna bedrives vuxenutbildningen och övrig här avsedd

verksamhet under skiftande organisatoriska förhållanden. Till sin form och sitt

innehåll företer verksamheten även en mängd väsentliga olikheter i jämförelse

med förhållandena inom det reguljära skolväsendet, och den har för övrigt inte

vunnit den fasthet i sina former som kännetecknar detta. Till följd av bl. a.

dessa omständigheter har också sådan verksamhet hittills inte kunna inpassas

i skolväsendets regelsystem, och det synes inte möjligt att vidtaga åtgärder i

den föreslagna riktningen annat än i den mån förhållandena stabiliseras. Utskottet

anser sig därför inte kunna i nuvarande läge förorda bifall till det förevarande

motionsyrkandet.

Utskottet kommer i det följande att i anslutning till departementschefens

framställning till behandling upptaga vissa spörsmål berörande huvuddragen i

lagförslaget. I de delar av nämnda framställning, beträffande vilka utskottet inte

gör något särskilt uttalande, har utskottet ansett sig böra biträda vad departementschefen

uttalat eller förordat.

Vad angår frågan om skolstyrelsens kompetensområde innebär lagförslaget

den nyheten, att de statliga tekniska läroverken, vilkas ledning hittills omhänderhafts

av särskilda styrelser för varje läroverk, samt de föreslagna nya kommunala

fackskolorna ställes under den kommunala skolstyrelsens förvaltning.

Under hänvisning till innehållet i de i anledning av propositionen nr 54 väckta

motionerna II: 726 och II: 735 hemställes i motion I: 713, väckt i anledning av

förevarande proposition, att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av skollagen,

att det framgår dels att fackskolorna skall vara statliga skolor, dels att de

tekniska läroverken liksom hittills skall stå under särskild styrelse.

I enlighet med vad utskottet i sitt utlåtande nr 1 denna dag på där anförda

grunder förordat, innebärande att riksdagen skulle i princip uttala sig för att

fackskolorna skall vara kommunala och ifrågavarande gymnasier stå under skolstyrelsens

förvaltning, bör motionen I: 713 inte föranleda någon åtgärd.

Den i propositionen föreslagna omläggningen av reglerna för interkommunal

samverkan anser utskottet vara ändamålsenlig och ägnad att medföra väsentliga

fördelar från såväl principiella som praktiska synpunkter, och utskottet vill

därför förorda bifall till densamma. Genom det instrument som här erbjudes

synes förutsättningar skapas att på bästa sätt tillvarataga tillgängliga utbildningsresurser,

något som samtidigt bildar en grundval för att rätten för den

enskilde till undervisning och utbildning blir tillgodosedd så långt det rimligtvis

kan ske. I detta avseende har den av myndigheterna omhänderhavda skolplaneringen

en särskilt viktig funktion att fylla, och utskottet vill i detta sammanhang

också understryka departementschefens uttalande om nödvändigheten av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962 31

en samordning av skolplaneringen med den allmänna kommunala samhällsplaneringen.

Det i anslutning till de föreslagna bestämmelserna om elevområden i motionerna

I: 715 och II: 855 framställda yrkandet om en i visst avseende mera

detaljerad reglering har till syfte att garantera att hela riket kommer att omfattas

av elevområden för de olika skolorna. Detta syfte tillgodoses emellertid

redan genom den skolplanering som avses skola äga rum under ledning av de

statliga skolmyndigheterna och ytterst av Kungl. Maj:t, och utskottet anser

därför inte något behov av den föreslagna kompletteringen föreligga. Ej heller

kan utskottet finna, att det påvisats uppkomma något behov av att företaga

den i motionerna ifrågasatta ändringen av 45 § i förslaget eller att taga initiativ

från riksdagens sida till den föreslagna utredningen angående landstingens centrala

yrkesskolor.

Den i propositionen förordade anordningen med schematiska på medeltalsberäkningar

grundade belopp att utgå vid kommunal samverkan enligt de föreslagna

reglerna synes vara en smidig väg att lösa problemet med de mellankommunala

ersättningarna. Utskottet har inte någon erinran mot de principer

för beloppens fastställande, som departementschefen förordat och som med viss

komplettering överensstämmer med de av skolberedningen föreslagna grunderna.

Genom vad sålunda uttalats synes syftet med det i motionerna I: 715

och 11:855 på förevarande punkt framställda yrkandet väsentligen bli tillgodosett.

I anslutning till vad i motionerna anföres därom att frågan om ersättningsbeloppen

ånyo bör prövas i samband med en omprövning av fördelningen av

skolkostnaderna mellan stat och kommun vill utskottet endast framhålla, att i

den mån en ändrad sådan fördelning kommer att påverka ersättningsbeloppens

storlek en omprövning av dessa självfallet torde bli ofrånkomlig.

I likhet med departementschefen vill utskottet förorda införande av generella

regler om den nioåriga skolplikt, varpå den nya obligatoriska skolan skall bygga.

Skolpliktstiden skall enligt förslaget normalt motsvara levnadsåldern 7—16 år

med möjligheter till avvikelser så till vida, att skolgång skall kunna i vissa

fall få dels påbörjas vid sexårsåldern eller uppskjutas till åttaårsåldern, dels

avslutas redan vid femtonårsåldern. Av departementschefen angivna förutsättningar

för dessa avvikelser synes utskottet vara i stort sett väl avvägda och

samtidigt ägnade att tjäna till god vägledning vid tillämpningen. I anslutning

till den av departementschefen förordade regeln att skolstyrelsens tillstånd skall

erfordras jämväl för intagning av sexårigt barn i privat skola framställes i motionerna

1:719 och 11:852 yrkande av innebörd, att riksdagen måtte besluta dels

att rätten att sända barn till enskild skola göres oberoende av skolstyrelsens

skolmognadsprövning, dels att 34 § tredje stycket i lagförslaget utgår. I motiveringen

för detta yrkande anföres bl. a. att avgörandet i fråga om tidigare

skolgång i dylikt fall med förtroende torde kunna överlämnas till föräldrarna

och att departementschefens farhågor för att ett sådant förfarande skulle kunna

medföra risk för allvarligt men för vissa barn syntes ogrundade. Därjämte fram
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

hålles anordningen kunna tjäna som försöksverksamhet i avvaktan på ett eventuellt

senare realiserande av en generell sänkning av skolpliktsåldern.

Utskottet har i den i motionerna väckta frågan kommit till samma uppfattning

som departementschefen. Väl skulle mestadels, då föräldrar önskar att deras

barn skall börja i privat skola före skolpliktsålderns inträde, risk för skada eller

men för barnet knappast föreligga med hänsyn till att erforderliga undersökningar

säkerligen kommer till stånd på föräldrarnas initiativ. Men för det

mindretal fall, där måhända föräldrarna, företrädesvis troligen av bristande

kännedom om vad en prövning av skolmognaden innebär, inte anser sig behöva

underkasta barnet undersökning utan helt litar till eget omdöme, synes enligt utskottets

mening den föreslagna regeln knappast kunna undvaras. Vad i motionerna

föreslagits torde därför inte böra föranleda någon åtgärd.

Specialmotivering till lagförslaget

Å s. 61—91 i propositionen lämnas en redogörelse för specialmotiveringen

till förslaget till skollag. I det följande kommer utskottet att redogöra för specialmotiveringen

endast i fråga om de paragrafer, beträffande vilka utskottet

anser sig böra göra särskilt uttalande. I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen

och samtidigt meddela, att utskottet i dessa delar inte funnit anledning

till erinran eller annat yttrande.

16 §.

Denna paragraf upptager, utom bestämmelser om skolchefens skyldighet att

närvara vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna samt hans

rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att få sin särskilda

mening antecknad till protokollet, i likhet med 13 § skolstyrelselagen en bestämmelse

med bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna angående rätt för annan

än skolchef att sålunda deltaga vid sammanträde.

De nuvarande reglerna om fackrepresentation i skolstyrelsen m. m. återfinnes

i 13—20 §§ folkskolestadgan och grundar sig på beslut av 1956 års riksdag.

(Prop. nr 182, sammansatt konstitutions- och statsutskotts utlåtande nr 1,

rskr. nr 420.) Innebörden av nämnda regler är i korthet att rätt att på samma

sätt som skolchefen närvara vid skolstyrelsens och dess avdelningars sammanträden

skall tillkomma högst tre rektorer vid skolor under skolstyrelsen, dock

endast en för var och en av tre särskilt angivna grupper av skolor, samt dessutom,

alltefter skolväsendets omfattning, minst en och högst tre lärare. Därjämte

må utses suppleanter, dock högst till samma antal som representanterna.

Suppleant har rätt att närvara, även om han ej kallats att inträda, dock inte

vid avdelningssammanträde. Vid handläggning av ärende rörande skolhälsovård

eller skolhygieniska förhållanden i övrigt skall skolläkaren vara fackrepresentant.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

33

Utskottet. Motionerna 1:712 och 11:853 samt 11:854 innehåller yrkande av

innebörd att riksdagen skulle besluta om avskaffande av rektors- och lärarrepresentationen

samt, såvitt gäller sistnämnda motion, jämväl skolläkarens

representation. I motionen 11:854 föreslås i samband härmed att skolstadgan

bör anvisa möjlighet för skolstyrelsen att vid behandling av särskild fråga

adjungera rektor, lärare eller annan person med speciell kännedom om frågan.

Vidare har i motionerna 1:715 och 11:855 föreslagits att riksdagen skulle hos

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning av fackrepresentationen, syftande

till en begränsning härav till skolchefen och en representant för lärarkåren i dess

helhet, varjämte efter mönster av företagsnämnderna fackmannamässiga synpunkter

skulle kunna tillgodoföras styrelserna genom kollegierna eller, i större

kommuner, genom ett för kollegierna gemensamt organ, benämnt kollegienämnd.

Slutligen har i motionerna I: 714 och II: 850 begärts uttalande av riksdagen att

fackrepresentation skall förekomma i samma utsträckning som hittills.

Till stöd för yrkandena om fackrepresentationens avskaffande anföres i motionerna

såväl principiella som praktiska skäl. I det förra hänseendet göres gällande

att den fackrepresentation, som förekommer i skolstyrelsen och som saknar motsvarighet

inom den primärkommunala förvaltningen i övrigt, strider mot principen

om kommunal självstyrelse och är oförenlig med uppfattningen att skolan

i första hand är en samhällsangelägenhet. Vidare säges fackrepresentationen

medföra praktiska olägenheter så till vida, att sammanträdena tynges genom det

stora antalet närvarande personer, en omständighet som orsakat att systemet

med arbete på avdelningar delvis inte motsvarat förväntningarna. Det behov av

fackkunskap som erfordras och som är så värdefull för skolstyrelsen att tillgodogöra

sig kan enligt motionärernas mening, i den mån den inte tillföres styrelsen

genom skolchefen, inhämtas genom att styrelsen vid behov tillkallar rektorer

eller lärare eller inhämtar yttrande från kollegiet.

Fackrepresentationen i dess nuvarande form trädde i funktion 1958 i samband

med att en genomgripande omdaning av skolväsendets yttre organisation

ägde rum bl. a. genom att förvaltningen av flertalet skolformer såsom en förberedelse

för det kommande reformarbetet på skolans område samlades under

en gemensam kommunal skolstyrelse. Den tämligen stora omfattning som

representationen erhöll förestavades av önskemålet att med fullföljande av äldre

tradition bibehålla kontakt mellan förvaltningen och den inom de olika skolorna

under skolstyrelsen förefintliga pedagogiska erfarenheten, som inte återfanns

samlad hos en enhetlig personalkår. Dessa skäl torde i väsentliga delar alltfort

äga sin giltighet och kan i viss mån sägas erhålla förnyad aktualitet genom att i

samband med den nu pågående reformen ytterligare skolformer inordnas under

skolstyrelsen. Med hänsyn härtill och till att systemet med fackrepresentation i

den nuvarande formen varit i tillämpning endast en förhållandevis kort tid är

utskottet inte berett föreslå, att fackrepresentationen nu upptages till förnyat

övervägande.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 12 samt Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

20 §.

Denna paragraf upptager i överensstämmelse med 9 § 3 mom. skolstyrelselagen

ett stadgande om att på Kungi. Maj:t ankommer att förordna om olika

slag av skolchefer och andra skolledare.

Bestämmelser om olika slag av skolchefer finnes i 2 kap. 1—5 §§ allmänna

skolstadgan. Enligt 5 § skall i kommun, där poängtalet för skolor under skolstyrelsens

förvaltning uppgår till lägst 150, som skolchef finnas en skoldirektör.

Sådan befattningshavare må efter medgivande av Kungl. Maj :t finnas redan vid

visst lägre poängtal. Uppgår poängtalet till lägst 500, må efter medgivande av

Kungl. Maj:t anställas en eller flera biträdande skoldirektörer. Enligt 4 kap.

3 § 1 mom. samma stadga är den behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande

skoldirektör, som är eller varit innehavare av ordinarie lärartjänst vid

vissa angivna skolor eller som är eller varit innehavare av tjänst som heltidsanställd

rektor vid statsunderstödd yrkesskola eller som heltidsanställd yrkeslärare.

Om synnerliga skäl föreligger, må efter Kungl. Maj:ts medgivande även

annan komma i fråga till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör.

Behörighetsbestämmelserna grundar sig på beslut av 1956 års riksdag (prop.

nr 182, sammansatt konstitutions- och statsutskotts utlåtande nr 1, rskr. nr

420). Föredragande departementschefen yttrade i propositionen bl. a.:

Jag anser för egen del, att det regelmässigt bör krävas, att den tjänsteman,

som närmast under den beslutande, i princip av lekmän sammansatta skolstyrelsen

skall bära det fackmannamässiga ansvaret för skolan, har kännedom om

dennas verksamhet inifrån och verkligen behärskar sitt arbetsområde, så långt

detta med hänsyn till dess omfattning är möjligt. Vidare anser jag, att undervisningssynpunkterna

i den lokala skolledningen bör företrädas av skolans chefstjänsteman,

så att man inte riskerar att de kommer i efterhand vid de avgöranden

av främst ekonomisk och praktisk-organisatorisk art, som träffas av skolans

styrelse. Jag kan därför icke tillstyrka en sådan avvikelse från utredningens

förslag på denna, enligt min mening väsentliga punkt, att det skulle stå fritt att

bortse från de av utredningen föreslagna kompetenskraven.

I anslutning till den av departementschefen föreslagna dispensregeln, som

förutsattes skola äga tillämpning då särskilda skäl förelåg, uttalade utskottet,

att dispenser borde förekomma endast om synnerliga skäl förelåg.

Det i motionerna 1:711 och II: 857 framförda yrkandet om slopande av

behörighetsreglerna för tjänsterna såsom skoldirektör och biträdande skoldirektör

motiveras med att det är sakligt ogrundat att begränsa kretsen av behöriga

till enbart lärare, detta med hänsyn till tjänsternas administrativa betoning.

Med hänsyn härtill och till önskemålet att alltid kunna i tillräcklig grad beakta

den personliga lämpligheten borde därför personer med administrativ skolning

och erfarenhet kunna ifrågakomma utan dispensförfarande. I särskild grad gjorde

sig detta krav gällande i sådana kommuner, där utom skoldirektören finnes en

eller flera tjänster som biträdande skoldirektör.

Utskottet. Under den förhållandevis korta tid som det nuvarande systemet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

35

varit i tillämpning har antalet tjänster som skoldirektör och biträdande skoldirektör

tenderat att öka väsentligt utöver vad som från början förutsetts. Utskottet

skall inte ingå på de faktorer som kan ha medverkat härtill, men det vill

synas utskottet som om denna utveckling är ägnad att i viss mån påverka de

utgångspunkter, från vilka den förevarande kompetensfrågan bör bedömas. Det

nuvarande behörighetskravet bygger på grundsatsen att pedagogisk utbildning

och erfarenhet är en förutsättning för tjänstens fullgörande och att undantag

härifrån kan göras endast i speciella undantagsfall. Denna princip bör visserligen

enligt utskottets mening i huvudsak alltfort gälla. Dock anser utskottet, att det

med hänsyn till utvecklingen kan vara påkallat att närmare undersöka om och i

vad mån behörighetsnormerna kan jämkas i den riktningen, att den som inte

uppfyller gällande krav kan utan särskild dispens erhålla tjänst som här avses

när fråga är om kommuner, i vilka finnes mera än en sådan tjänst. Utskottet

vill därför förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att

denna fråga efter erforderliga undersökningar upptages till övervägande och att,

i den mån så befinnes påkallat, förslag i ämnet förelägges riksdagen.

21 §.

Med anledning av det i motionerna I: 714 och II: 850 i anslutning till förevarande

paragraf framställda yrkandet vill utskottet erinra om att nuvarande

bestämmelser, vilka utan saklig ändring överförts till skollagen, enligt uttalande

av departementschefen i propositionen nr 182 till 1956 års riksdag innebär att

vad gymnasierna angår den pedagogiska inspektionen i huvudsak skall ankomma

på vederbörande överstyrelse. Någon åtgärd från riksdagens sida i anledning

av motionsyrkandet anser utskottet inte påkallad.

24 §.

I anslutning till den under denna paragraf upptagna bestämmelsen att inom

grundskolan anordnas olika studievägar, avpassade efter barnens studieinriktning

har i motionen II: 848 begärts, att en definition på begreppet studieväg

intages i lagtexten.

Utskottet anser för sin del inte lämpligt att lagtexten i vidare mån än som

skett upptager en beskrivning av vad begreppet studieväg innebär. Ifrågavarande

motion bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

25 §.

Under denna paragraf uttalar departementschefen, att den princip om ett fritt

val av studieväg, som förordats i propositionen nr 54, bör i enlighet med skolbcredningens

förslag införas i skollagen. I anledning av vissa remissyttranden

över beredningens förslag anför departementschefen, att skolans uppgift med

avseende på valsituationen bör bestå främst i att lämna en objektiv orientering

rörande tillvalsmöjligheterna, att denna verksamhet därför inte bör betecknas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

som rådgivande samt att den omständigheten att elevernas valmöjligheter

stundom kan i viss mån begränsas genom att tillräckligt antal elever för anordnande

av viss studieväg inte anmäler sig inte behöver komma till särskilt uttryck

i lagtexten. Vad angår uttagandet av elever till specialundervisning förordar

departementschefen att möjligheten att i sista hand kunna mot föräldrarnas

vilja uttaga elev till sådan undervisning bör komma till uttryck i lagen.

I motionerna I: 714 och II: 850 föreslås den ändringen av förevarande paragraf

att skolan får en rådgivande funktion vid elevernas val av studieväg.

Under hänvisning till den av departementschefen antydda begränsningen av

elevernas valmöjligheter föreslås i motionen II: 848 att kommunerna ålägges

sörja för undervisning i tillvalskombinationer i årskurserna 7 och 8 även i de

fall, då sådana kombinationer inte valts av erforderligt antal elever, och att

kommunerna beredes möjlighet att sörja för sådan undervisning genom samverkan

mellan två eller flera högstadieområden.

I motionen I: 716 begäres införande i paragrafen av förbud mot uttagande av

elev till specialundervisning mot föräldrarnas vilja.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet denna dag i sitt utlåtande nr 1

uttalat vid behandlingen av de i anledning av propositionen nr 54 väckta motionerna

I: 593 och II: 717 samt I: 587 vill utskottet, med biträdande av vad departementschefen

anfört i anslutning till denna paragraf och med avstyrkande

av de till behandling nu föreliggande motionerna I: 714 och II: 850 samt II: 716,

förorda att de principer för skolans funktion med avseende på elevernas val av

studievägar och för uttagandet till specialundervisning, som föreslagits i förevarande

proposition, får på sätt förslaget innebär komma till uttryck i lagtexten.

Inte heller kan utskottet tillstyrka det i motionen II: 848 framställda yrkandet.

26 §.

Utskottet, som finner det angeläget att den uppfordran till goda arbetsinsatser

i skolan som förevarande paragraf ger uttryck för inte ensidigt riktas till skolans

lärare och övriga personal, vill för att delvis tillgodose syftet bakom det i

motionerna I: 714 och II: 850 i anslutning till paragrafen upptagna yrkandet

förorda, att denna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med skolberedningens

förslag.

27 §.

Gällande bestämmelser m. m. Enligt 97 § första stycket folkskolestadgan skall

elev, som tillhör trossamfund, vilket fått Kungl. Maj:ts tillstånd att i skolornas

ställe ombesörja religionsundervisning, efter skriftlig anmälan av målsman frikallas

från undervisningen i kristendomskunskap. Genom målsmans försorg skall

eleven få motsvarande religionsundervisning och förete intyg däröver. Bestämmelser

av samma innehåll är intagna i läroverksstadgan 10 § första stycket. I

denna paragraf stadgas vidare, att det ankommer på rektor att avgöra om elev

även därutöver må av religiösa skäl befrias från undervisningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

37

Elev är ej skyldig deltaga i morgonsamling, om han är frikallad från undervisningen

i kristendomskunskap eller om han eljest ej tillhör svenska kyrkan

och målsman hos rektor anmäler, att eleven ej skall deltaga. Denna regel återfinnes

i 70 § 2 mom. folkskolestadgan och 24 § 2 mom. läroverksstadgan. Författningsrummen

innehåller vidare en bestämmelse, att elev även i övrigt kan

befrias av rektor från att deltaga i morgonsamling, om skäl föreligger härför.

Huvudgrunderna för den författningsmässiga regleringen av förevarande

spörsmål fastställdes preliminärt vid behandlingen vid 1950 års riksdag av propositionen

nr 70 med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling

och bekräftades av 1951 års riksdag i samband med att propositionen nr 100

med förslag till religionsfrihetslag behandlades. De överväganden som då företogs

ledde till slutsatsen att vissa trossamfunds medlemmar borde tillerkännas rätt

till frikallelse för sina barn från de allmänna skolornas kristendomsundervisning.

Det borde därvid ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, om trossamfund i sin

trosåskådning avvek så mycket från grunderna för kristendomsundervisningen

i de allmänna skolorna, att befrielse borde beviljas och samfundet erhålla rätt

att sörja för religionsundervisning åt barn, som tillhörde samfundet. I samband

därmed borde Kungl. Maj:t lämna erforderliga föreskrifter rörande religionsundervisningens

innehåll och kontrollen därav. Mera komplicerad ansågs frågan

vara om rätt till befrielse från kristendomsundervisning för barn utan konfession.

Även dessa barn borde vara tillförsäkrade en undervisning om religion och religiösa

förhållanden, som tillfredsställde kraven på orientering i nutidssamhället.

Kravet på objektivitet i undervisningen hölls levande just genom att den var

avsedd för barn från skilda läger och inte för en gallrad återstod. En tidig uppdelning

av barnen i »hedningar» och »kristna» ansågs föga förenlig med enhetsskolans

idé. Därför kunde rätt till frikallelse från kristendomsundervisningen i de

allmänna skolorna inte medges barn, som inte tillhörde något trossamfund.

Betänkligheter av detta slag behövde dock inte hindra, att ett barn, som inte

tillhörde något trossamfund, på skriftlig framställning från den som hade att

föra barnets talan erhöll befrielse från deltagande i morgonsamling, som föll

utanför lektionsramen. Det erinrades om att morgonbönsbefrielser medgavs vid

de flesta skolor av varierande orsaker i tämligen stor utsträckning; de frikallade

utgjorde ingen ensartad grupp, något som var ägnat att minska betänkligheterna.

Skolberedningen har hänvisat till behandlingen av de förevarandc frågorna

vid 1950 och 1951 års riksdagar samt föreslagit, att de därvid godtagna principerna

i sina huvuddrag intages i skollagen (6 § i beredningens förslag) och att

den nu gällande författningsregleringen i övrigt med i huvudsak oförändrat

innehåll införes i skolstadgan. Befrielse från morgonsamling torde härvid av

beredningen ha avsetts skola omfatta endast morgonsamling med religiöst inslag.

För remissyttrandena över skolberedningens förslag lämnas cn redogörelse å

s. 73—75 i propositionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

Departementschefen anför: Såsom framgått av den nu lämnade redogörelsen

har frågan om elevs befrielse från skolans kristendomsundervisning och deltagande

i morgonsamling behandlats ingående av statsmakterna vid 1950 och 1951

års riksdagar. Vad som då beslöts har kommit till uttryck i nu gällande bestämmelser

i ämnet. Skolberedningen har inte tagit upp spörsmålen till närmare

behandling utan endast uttalat, att de tidigare godtagna principerna borde i sina

huvuddrag intagas i skollagen. I samband härmed har bestämmelserna redaktionellt

förenklats samt i ett visst avseende gjorts innehållsmässigt mera konsekventa

genom ett tillägg, att befrielsen från morgonsamling endast skall avse

sådan med religiöst inslag.

Vid remissbehandlingen har framkommit åtskilliga synpunkter på hithörande

problem. Speciellt intresse har det av beredningen föreslagna tillägget väckt hos

flera remissinstanser.

De vid remissbehandlingen aktualiserade frågorna är självfallet av stor principiell

betydelse. Utifrån skilda ideologiska utgångspunkter omfattas de av

många med ett starkt intresse samt väcker ofta en livlig debatt, då de förs fram.

Ett ställningstagande till de olika problem, som är förknippade med dessa frågor,

förutsätter emellertid ingående och väl nyanserade förarbeten. Sådana förelåg,

då statsmakterna senast behandlade frågorna. Skolberedningen har ansett sig

inte böra ånyo upptaga dem till behandling. Jag biträder denna uppfattning och

är således inte beredd att i förevarande sammanhang taga upp ämnet till ett

förnyat bedömande. Jag vill endast understryka det förhållandet, att då statsmakterna

år 1950 behandlade hithörande spörsmål, skedde det just i samband

med att riktlinjer drogs upp för det framtida skolväsendet.

I fråga om elevs befrielse från deltagande i morgonsamling har det av skolberedningen

gjorda tillägget tagits till intäkt för skilda tolkningar av stadgandets

innebörd. Det av beredningen föreslagna stadgandet avser givetvis inte att ge

uttryck åt vilken karaktär morgonsamlingen regelmässigt skall ges. I annat

sammanhang har jag starkt betonat kristendomsundervisningens objektiva karaktär.

Självfallet bör en liknande objektivitet komma till uttryck vid planläggningen

av skolans morgonsamlingar. I den mån morgonsamlingarna därvid

avses få ett religiöst inslag, skall vissa elever — vars religiösa uppfattning förutsätts

i väsentlig mån avvika från vad som vanligen kommer till uttryck i de

religiösa inslagen — befrias från deltagandet. Denna innebörd står i överensstämmelse

med statsmakternas tidigare beslut och någon saklig ändring har

således inte varit avsedd. Jag vill därför förorda, att det av beredningen föreslagna

tillägget införlivas med ifrågavarande bestämmelser. Med anledning av

de invändningar av praktisk natur, som gjorts mot den av skolberedningen

föreslagna lydelsen, vill jag framhålla att rektor, om det av organisatoriska skäl

skulle möta svårighet att ge befrielsen den avsedda begränsningen, kan begagna

den befogenhet han har att vidga befrielsen i den omfattning som är lämplig.

Motionerna. De i motionerna I: 718 och II: 858 samt I: 720 och II: 856 framförda

yrkandena om ändring av förevarande paragraf i lagförslaget motiveras

s. 39 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

39

bl. a. med att de föreslagna bestämmelserna förutsätter befrielse endast från

morgonsamlingar med religiöst inslag och för dem som ej tillhör svenska kyrkan,

vilket motionärerna finner vara oförenligt med en konsekvent tillämpad religionsfrihet.

Lika väl finnes anledning att öppna möjlighet till befrielse även för

dem som på grund av sin religiösa övertygelse ser sig hindrade att bevista andra

slag av morgonsamlingar. Därjämte framhåller motionärerna som sin mening att

kristen tro och förkunnelse även framdeles bör ha en framträdande plats vid

utformningen av morgonsamlingarna.

I motionerna I: 717 och II: 847 göres gällande att det inte bör ingå i skolans

uppgifter att anordna samlingsstunder av religiös karaktär, och motionärerna

förmenar att det förhållandet att så skall kunna ske strider mot principen om

religionsfrihet.

De i motionerna 11:715 och 11:851 framställda yrkandena bygger på tanken

att lagförslaget på denna punkt fått en alltför snäv utformning för att fullt ut

tillgodose religionsfrihetsintresset.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet att planläggningen

av skolans morgonsamlingar bör kännetecknas av en objektivitet liknande den

som bör komma till uttryck vid kristendomsundervisningen. Enligt utskottets

mening bör skolledningen och berörda lärare sträva efter att ge morgonsamlingarna

en sådan utformning, att de allra flesta elever kan deltaga däri utan att

behöva känna samvetsbetänkligheter. Av särskild vikt är också att morgonsamlingarna

— såsom framhållits i flera av motionerna — för att fylla sitt ändamål

att under en kort stund före dagens arbete ge tillfälle till en gemensam

inre samling och koncentration utformas på ett värdigt sätt.

Med en sådan planering som utskottet förordat kan det emellertid inte undvikas

att morgonsamlingar stundom får en sådan utformning med antingen

religiösa eller andra inslag, som mer eller mindre strider mot vad som är förenligt

med vissa elevers eller deras föräldrars religiösa uppfattning eller inställning

till livsåskådningsfrågor över huvud. För den som av sådana skäl

önskar bli befriad från deltagandet, bör möjligheten till befrielse inte vara

beroende endast av de förutsättningar som angivits i lagförslaget. Enligt utskottets

mening bör befrielse få meddelas, när föräldrarna framställt begäran därom

under åberopande av skäl av den art som nyss berörts.

LTtskottet vill med utgångspunkt i denna principiella inställning, som torde

vara väl förenlig med de tankegångar som ligger till grund för besluten av 1950

och 1951 års riksdagar i de föreliggande frågorna, förorda att bestämmelsen i

skollagen om befrielse från morgonsamling ges den utformningen, att elev på

begäran av föräldrarna må befrias från deltagande i morgonsamling, om skäl är

därtill. I denna regel innefattas även de fall, då befrielse bör meddelas med hänsyn

till skäl av praktisk art, såsom då elev har lång resväg till skolan eller dylikt.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t ger vederbörande överstyrelse i uppdrag

att ha uppmärksamheten riktad på hur morgonsamlingarna utformas i de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

olika skolorna och på tillämpningen av regeln om befrielse samt att utfärda

erforderliga anvisningar i dessa hänseenden.

Med anledning av det i motionerna I: 718 och II: 858 framställda yrkandet om

utredning rörande särskilt anslag till ersättningar åt gästande morgonsamlingsförrättare

vill utskottet uttala, att den väckta frågan inte synes böra övervägas

innan närmare erfarenhet vunnits rörande den omfattning, i vilken morgonsamlingsförrättare,

som inte tillhör skolan, bör och kan anlitas. Utskottet kan därför

inte förorda bifall till berörda yrkande.

29 §.

I anslutning till bestämmelsen i förevarande paragraf att rätten till undervisning

i skolor som här avses skall vara beroende av tillgång på plats vill utskottet

med anledning av motionen II: 848 uttala, att denna rätt rimligtvis inte

kan få vara ovillkorlig utan måste ställas i relation bl. a. till de utbildningsresurser

som står till buds. Vad i nämnda motion anföres och yrkas bör därför inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Yrkandet i motionen II: 849 att normer skulle införas i skollagen för urvalet

bland de behöriga inträdessökandena i de fall då antalet tillgängliga platser är

lägre än antalet behöriga sökande anser utskottet ej heller böra föranleda åtgärd

från riksdagens sida. De normer som kan erfordras i detta hänseende torde

liksom hittills få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Författningssystemet i övrigt

I anslutning till vad i propositionen anföres om en omläggning av det grundläggande

författningssystemet för skolväsendet under skolstyrelsens förvaltning

föreslås i motionerna I: 715 och II: 855 att riksdagen skall anhålla om bearbetning

och översyn av skolberedningens förslag till skolstadga och andra berörda

författningar i syfte att åstadkomma en decentralisering av beslutanderätten

inom skoladministrationen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande inom ecklesiastikdepartementet

arbete med utformningen av skolväsendets författningssystem, därvid

bl. a. företages en sådan undersökning som avses i motionerna. Utskottet förutsätter,

att alla de möjligheter till decentralisering som kan finnas tillvaratages

vid detta författningsarbete, och utskottet anser därför inte påkallat att riksdagen

tar något initiativ i förevarande fråga. I detta sammanhang vill utskottet

också understryka vad departementschefen anfört om nödvändigheten av att de

centrala skolmyndigheterna eftersträvar att så långt möjligt begränsa sina anvisningar

till väsentligheter, så att utrymme beredes underlydande myndigheter

och personal att i den praktiska tillämpningen ute på fältet utan bundenhet i

alla detaljer handla med utrymme för sunt förnuft och fritt skön.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

41

Lagrådet

Lagrådet har — såsom framgår av det å s. 98 i propositionen intagna, i lagrådet

hållna protokollet — i några punkter framställt anmärkningar mot förslaget

till skollag av huvudsakligen formell natur. I propositionen har vad lagrådet

påpekat blivit beaktat.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

1) i anledning av motionerna I: 717 och II: 847, I: 718 och

II: 858 samt I: 720 och II: 856 och med förklaring att riksdagen

funnit vissa ändringar böra vidtagas i det genom propositionen

framlagda förslaget till skollag ävensom med avslag å

motionerna I: 715 och II: 855, såvitt däri hemställts om ändring

i lagförslaget och om omprövning av frågan om fackrepresentation

i skolstyrelsen, och å motionerna I: 712 och II: 853, I: 714

och 11:850, 1:719 och 11:852, 1:713, 1:716, 11:848, 11:849

samt II: 854, för sin del antaga nämnda lagförslag med de ändringarna

däri att 26 och 27 §§ erhåller följande lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Lärare och annan personal i grundskolan

ha att där främja trivsel och

arbetsglädje, söka vinna elevernas

förtroende och respektera dem såsom

självständiga människor. Kroppslig

bestraffning eller kränkande behandling

av elev må ej förekomma.

Elev skall visa aktning och lydnad

för personalen samt eftersträva ett

gott förhållande till övriga elever.

(Utskottets förslag)

Alla som verka inom grundskolan

ha att där främja trivsel och arbetsglädje.

Elev skall visa aktning och lydnad

för lärare och annan skolans personal

samt eftersträva ett gott förhållande

till övriga elever.

Kroppslig bestraffning eller kränkande

behandling av elev må ej förekomma.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

(Kungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

27 §.

Elev i grundskolan skall ''på föräldrarnas

begäran befrias från att deltaga

i undervisning i kristendomskunskap,

om eleven tillhör trossamfund,

som fått Konungens tillstånd

att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

Elev i grundskolan må på föräldrarnas

begäran befrias från att deltaga

i morgonsamling, om skäl äro

därtill.

Är elev befriad från undervisning i

kristendomskunskap eller tillhör elev

ej svenska kyrkan, skall han på föräldrarnas

begäran befrias från att deltaga

i morgonsamling med religiöst

inslag.

ven tillhör trossamfund, som fått

Konungens tillstånd att i skolans

ställe ombesörja religionsundervisning.

ning i

Elev skall på föräldrarnas begäran

befrias från att deltaga i undervisning

i kristendomskunskap, om ele

2) anse motionerna II: 715, såvitt nu är i fråga, och II: 851

besvarade genom vad utskottet under 1) hemställt;

B. att riksdagen måtte godkänna i propositionen förordade

grunder för inrättande av tekniskt råd vid länsskolnämnd samt

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda i anslutning härtill erforderliga

bestämmelser;

C. att riksdagen i anledning av motionerna I: 711 och II: 857

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om prövning efter

erforderlig utredning av behörighetskraven för erhållande av

tjänst som skoldirektör och biträdande skoldirektör i kommun

med mera än en sådan tjänst samt om framläggande för riksdagen

av de förslag, som kan finnas påkallade;

D. att motionerna 1:718 och II: 858, såvitt däri hemställts

om utredning angående särskilt anslag till ersättningar åt gästande

morgonsamlingsförrättare, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

E. att motionerna I: 715 och II: 855, I: 718 och II: 858 samt

I: 720 och II: 856, i den mån de ej kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1962

På särskilda utskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 43 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

43

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fru Myrdal, herrar Källqvist, Lars

Larsson, Kaijser, Dahlberg, Torsten Andersson och Stefanson; samt

från andra kammaren: herrar Arvidson, Wiklund i Öjebyn, Helén, Haeggblom,

Blidfors, Larsson i Hedenäset, Johansson i Södertälje och Källstad.

Reservationer

Vid A i utskottets hemställan

Till 7 §.

Av herr Hceggblom, som ansett

a) att det stycke i utskottets utlåtande, som börjar »I enlighet» och slutar

»någon åtgärd» (s. 30 ovan), bort ha följande lydelse:

Under hänvisning till vad utskottet enligt reservation nr 31 till utskottets

utlåtande nr 1 denna dag anfört i anledning av motionen II: 735 tillstyrker

utskottet bifall till motionen I: 713.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionen I: 713 såvitt nu är i

fråga, måtte för sin del besluta att 7 § förslaget till skollag skall

erhålla följande lydelse:

7 §.

Skolstyrelsen är---hörande verksamhet.

Finnes i kommunen skola, som sägs i 2 § b), skall skolstyrelsen vara styrelse

även för den skolan och därtill hörande verksamhet. För tekniskt läroverk skall

dock finnas särskild styrelse.

På framställning---andra styckena.

Till 16 §.

Av herrar Lars Larsson, Torsten Andersson, Wiklund i Öjebyn, Blidfors, Larsson

i Hedenäset och Johansson i Södertälje, vilka ansett

a) att det stycke i utskottets yttrande i specialmotiveringen under 16 §, som

börjar »Fackrepresentationen i» och slutar »förnyat övervägande» (s. 33 ovan)

bort ersättas med text av följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan från skilda synpunkter tungt vägande invändningar

göras mot det nuvarande systemet med fackrepresentation i skolstyrelsen.

I främsta rummet gör sig härvidlag gällande de betänkligheter, som med hänsyn

till principen om kommunal självstyrelse i och för sig kan anföras mot att företrädare

för en stor grupp anställda under styrelsen skall vara tillförsäkrade

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens eller dess avdelningars sammanträden

utan annan begränsning än som sammanhänger med vissa ärendens speciella

natur. Denna anordning saknar för närvarande motstycke inom övriga

sektorer av den kommunala förvaltningen, där man som regel tillför kommunala

nämnder och styrelser erforderlig fackinsikt på andra vägar, såsom genom föredragning

av sakkunnig personal eller inhämtande av yttranden. För ledamöternas

i skolstyrelsen del är närvaron av fackrepresentanter, i synnerhet till det

stora antal som den gällande ordningen medger, ägnad att begränsa möjligheterna

till en fri och otvungen handläggning av ärendena, vilket innebär risk för att

viktiga frågor om skolan och medborgarnas utbildning blir avgjorda utan fullt

beaktande av att skolan i första hand är en samhällsangelägenhet.

Med den uppläggning systemet fått blir det ytterst beroende på fackrepresentanterna

själva att avgöra i vilken omfattning de skall begagna sig av sin

rätt att närvara och därmed bereda styrelsen möjlighet att tillgodogöra sig sakkunskap

på det pedagogiska området. Någon skyldighet för rektor eller lärare

att i egenskap av fackrepresentant infinna sig vid skolstyrelsens sammanträden

har nämligen inte föreskrivits. Sannolikt har detta medverkat till att på sina

håll tendensen gått i den riktningen, att lärarrepresentanterna uppfattats och

uppfattat sig själva som partsrepresentanter; härmed har man avlägsnat sig

ganska långt från den grundtanke, på vilken fackrepresentationen bygger. Lärarnas

intresse av att inför styrelsen få framföra speciella önskemål och synpunkter

i egenskap av anställda torde i dagens läge långt effektivare och bättre kunna

tillvaratagas av fackliga organisationer och företagsnämnder.

I sammanhanget bör även erinras om att skolstyrelsens behov av fackinsikt

på andra områden än den pedagogiska, såsom när det gäller den psykologiska

och kurativa verksamheten, inte ansetts böra tillgodoses i en motsvarande

ordning, vilket kan sägas vara ett uttryck för bristande konsekvens. Systemets

orimlighet visar sig också just i den avsevärda omfattning en efter dessa principer

fullt genomförd fackrepresentation skulle få.

Även åtskilliga praktiska olägenheter har påvisats vara förenade med den nuvarande

fackrepresentationen. Det stora antalet fackrepresentanter, i kommuner

där skolväsendet omfattar flera skolformer är representanterna ofta flera än

ledamöterna, gör skolstyrelsen till ett oproportionerligt stort organ till men för

effektiviteten i arbetet. Den tungroddhet i handläggningsformerna, som fackrepresentationen

medfört, är oförenlig med vad man rörande skolstyrelsens organisation

i övrigt anfört i fråga om önskemålet att hålla antalet ledamöter på en

förhållandevis låg nivå, syftande till att erhålla smidiga former för arbetet.

Det i detta syfte tillskapade systemet med avdelningar har också på grund av

fackrepresentationens storlek inte visat sig uppfylla de förväntningar som ställts.

Bland de motiv som anförts till stöd för fackrepresentationen har särskilt

framhållits önskemålet att underlätta en smidig övergång till det år 1958 genomförda

nya systemet för skolans lokala ledning med olikartade skolor sammanförda

under en gemensam skolstyrelse. Denna synpunkt måste i dagens läge

s. 45 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962 45

anses ha spelat ut sin roll i och med att förhållandena stabiliserats och skolväsendet

av allt flera kommit att betraktas som en enhet i stort.

Enligt utskottets uppfattning är det en självfallen angelägenhet att skolstyrelsen

liksom alla andra kommunala styrelser och nämnder inom skilda verksamhetsgrenar

tillföres den sakkunskap som erfordras för fullgörandet av arbetsuppgifterna.

Ett lämpligt avvägt samspel mellan lekmannastyre och fackkunskap

är av stor betydelse inom kommunalförvaltningen i allmänhet och bör

även ges möjlighet att komma till sin rätt inom skolförvaltningen. I överensstämmelse

med strävandena att vinna enhetliga former för kommunal förvaltning

bör detta önskemål i fortsättningen tillgodoses på ett sätt som inte avviker

från vad i allmänhet gäller. För skolans del kan nämligen inte längre anses

föreligga sådana speciella omständigheter, som i förevarande avseende motiverar

en särreglering. Skolstyrelsens behov av sakkunnig hjälp bör därför tillgodoses,

utom genom den uppgift skolchefen redan nu har att fullgöra härvidlag eller

genom åliggandet för styrelsen att i viktigare ärende rörande viss skola bereda

rektor tillfälle att yttra sig, i den ordningen, att styrelsen i den mån det är påkallat

skall kunna kalla rektorer, lärare och annan personal för att tillhandagå

med upplysningar eller inhämta yttranden från kollegier. Pedagogisk sakkunskap

torde även kunna komma skolstyrelsen till godo genom olika slags framställningar,

som lärarkårerna kan göra.

Men hänsyn till vad ovan anförts finner utskottet övervägande skäl tala för

att fackrepresentationen i skolstyrelsen avskaffas och att följaktligen 16 § andra

stycket utgår ur lagtexten.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 712 och II: 853

samt II: 854, måtte för sin del besluta att 16 § förslaget till

skollag skall erhålla följande lydelse:

16 §.

Vid sammanträde---till protokollet.

Till 25 §.

Av herrar Kaijser och Hceggblom, vilka ansett

a) att utskottets yttrande i specialmotiveringen under 25 § (s. 36 ovan) bort

ha följande lydelse:

Enligt reservation nr 9 till utskottets utlåtande nr 1 har utskottet tillstyrkt

bifall till där gjord hemställan, att val av studieväg skall ske efter samråd med

elevernas lärare. Med hänvisning till den motivering, som därvid anförts, tillstyrker

utskottet att 25 § i förslaget till skollag får utformas så, att föräldrarnas

val av studieväg sker efter samråd med skolan.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 714 och II: 850

såvitt nu är i fråga, måtte för sin del besluta att 25 § förslaget

till skollag skall erhålla följande lydelse:

25 §.

Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med

eleven och skolan.

Uttagning till---yttra sig.

Till 26 §.

Av herrar Kaijser och Hceggblom, vilka ansett

a) att utskottets yttrande i specialmotiveringen under 26 § (s. 36 ovan) bort

ha följande lydelse:

I motionerna I: 714 och II: 850 har framhållits, att 26 § erhållit en olycklig

formulering. Utskottet vill understryka detta och särskilt framhålla, att denna

paragraf, som skall ange betingelserna för skolpersonalens och elevernas samverkan,

inte berör det problem som i dagens situation är av dominerande betydelse

för ett stort antal skolor, nämligen frågan om disciplin och ordning under skolarbetet.

Den enda antydningen av detta problem finnes i uttalandet att kroppslig

bestraffning eller kränkande behandling av elev ej må förekomma. Som ett

flertal instanser representerande lärarsammanslutningar framhållit, bör denna

formulering kunna utgå ur skollagen, enär straffsanktion finnes enligt strafflagens

regler. Om formuleringen sättes in i lagen, ger detta den felaktiga bilden

att efterlevnaden av detta förbud skulle vara bristfällig i våra nuvarande skolor

och att detta utgör det viktigaste hindret för trivsel och arbetsglädje i skolan.

Utskottet anser, att paragrafen bör utformas så, att den framhåller betydelsen

av god arbetsordning och vårdat uppförande och att personalens strävan att

åstadkomma detta bör ha skolledningens stöd. Utskottet tillstyrker därför bifall

till yrkandet i motionerna.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna 1:714 och 11:850

såvitt nu är i fråga, måtte för sin del besluta att 26 § förslaget

till skollag skall erhålla följande lydelse:

26 §.

Lärare och annan personal i grundskolan ha att med upprätthållande av god

arbetsordning främja trivsel och arbetsglädje, söka vinna elevernas förtroende

och respektera deras individualitet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

47

Personalens strävan att upprätthålla god ordning skall ha skolledningens stöd.

Elev skall visa lydnad och aktning för personalen, iakttaga ett vårdat uppförande

och eftersträva ett gott förhållande till övriga elever samt efter bästa

förmåga söka tillgodogöra sig undervisningen.

Till 34 §.

Av herrar Källqvist, Kaijser Stefanson, Helén, Hceggblom och Källstad, vilka

ansett,

a) att det stycke i utskottets utlåtande, som börjar »Uskottet har» och slutar

»någon åtgärd» (s. 32 ovan), bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder i allt väsentligt vad departementschefen förordat med avseende

på den nu berörda regleringen av barnens skolpliktsförhållanden. Vad

angår det i motionerna väckta förslaget kan emellertid ifrågasättas, om tillstånd

av skolstyrelsen skall behövas, när föräldrar önskar placera sitt barn i privat

skola , innan barnet uppnått skolpliktig ålder. Frågan om en generell sänkning

av skolpliktstidens nedre gräns har i förevarande sammanhang inte upptagits till

närmare överväganden. När en prövning av denna fråga framdeles kan bli

aktuell, torde erfarenheter från de privata skolornas verksamhet kunna ge värdefulla

bidrag för bedömningen. Än gynnsammare betingelser för insamlandet

av sådana rön skulle erhållas, därest förtida intagning finge prövas och bedömas

av skolorna själva och barnens föräldrar. Ett borttagande av den nuvarande

prövningen av skolstyrelsen i dessa fall torde inte behöva medföra några olägenheter

med hänsyn till barnen. Samtidigt skulle härmed uppfyllas ett av många

föräldrar uttalat önskemål. På grund härav anser sig utskottet böra förorda, att

förtida intagning av barn i privat skola, vare sig den är statsunderstödd eller ej,

skall få ske utan medgivande av skolstyrelsen. I följd härav bör tredje stycket

i 34 § i lagförslaget utgå.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna 1:719 och 11:852,

måtte för sin del besluta att 34 § förslaget till skollag skall

erhålla följande lydelse:

34 §.

I annan---förestå skola.

Uppfyller skolan---skolans ledning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Särskilda utskottets utlåtande nr 2 år 1962

Särskilt yttrande

av herr Stefanson.

Beträffande förslaget att inordna de tekniska läroverken under de kommunala

skolmyndigheterna hyser jag full förståelse för de skoladministrativa skäl, som

dikterat utskottets ställningstagande. I synnerhet den blandning av olika gymnasieformer,

som tillkomsten av tekniska grenar etc. innebär, talar otvivelaktigt

för en likartad handläggning av samtliga gymnasiefrågor. Jag finner det emellertid

angeläget att understryka, att de särskilda styrelser, som hittills handlagt

de tekniska läroverkens angelägenheter, har utgjort en utomordentligt värdefull

stimulans för skolformen och dess arbete och givit möjligheter till direkta kontakter

mellan den huvudsaklige avnämaren av elever och skolorna. Utan denna

kontakt skulle sannolikt de tekniska läroverkens utbildning ha haft större svårigheter

att på ett riktigt sätt anpassa sig till ett växlande behov. Denna omständighet

har omvittnats både från industrins och från läroverkens sida.

Jag finner det därför angeläget understryka önskvärdheten av att — om riksdagen

beslutar i enlighet med utskottets förslag — nya vägar söks för upprätthållandet

av dessa kontakter. De bör etableras på det lokala planet, alltså kring

varje läroverk för sig och icke enbart på länsplanet såsom förslaget om särskilda

nämnder, knutna till länsskolnämnderna, anger.

Ivar H«ggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620807

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:334 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till skollag in. m., dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten