Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
1962-04-05 · 112 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 109 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
Handelsdepartementet
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 12, punkt 1, s. 18 och 19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1962/63, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 593 000 kr.
För handelsdepartementets del räknar departementschefen för nästa budgetår
inte med några större förändringar i fråga om personalens storlek
och sammansättning. Dock synes anslagsposten Ersättning till expertis och
tillfällig arbetskraft böra höjas med 90 000 kr., främst på grund av den
ökade arbetsbelastningen inom departementets handelsavdelning. Men även
när det gäller departementets handläggning av frågor rörande de statsägda
industriföretagen kan en viss personalökning bli nödvändig. För nästkommande
budgetår torde behovet därav få tillgodoses främst genom anlitande
av den förslagsvis betecknade posten för expertis och tillfällig arbetskraft.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde medel böra beräknas
för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som kanslibiträde i Ao 7 till kon1
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10
2
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
torist i Ao 9. Slutligen bör upptagas ytterligare 6 800 kr. för vissa automatiska
förändringar, främst löneklasshöjningar.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, bär
icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen ........... 51 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 662 200
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ......................... 222 800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 403 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 331 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 21 900
Summa kr. 1 692 000
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kr.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj.t har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 75 000 kr.
Anslagsposten Expenser å för närvarande 47 500 kr. bör höjas med 20 000
kr. för att möjliggöra vissa anskaffningar m. m. av engångsnatur, bl. a. utbyggnad
av departementets snabbtelefonanläggning. Inom ramen för de
pågående diskussionerna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete
har behov visat sig föreligga av att i allmänt informerande syfte publicera
förekommande utredningar i marknadsfrågor, analyser av internationella
fördrag på området etc. För tillgodoseende härav synes en väsentlig förstärkning
av anslagsposten Publikationstryck böra äga rum. Det föreslås
att posten för nästa budgetår uppföres med 75 000 kr., innebärande en ök
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
3
ning med 60 000 kr. Med hänsyn härtill och då under övriga anslagsposter
torde räknas med oförändrat medelsbehov bör anslaget i sin helhet för budgetåret
1962/63 upptagas med 155 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
155 000 kr.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 19), innebärande
en uppräkning av anslaget med 7 000 kr. på grund av kostnadsökningar
främst av automatisk karaktär, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kr.
4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4, s. 20), innebärande en sänkning av anslaget med
50 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kr.
5:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 20),
innebärande en uppräkning av anslaget med 10 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Industri, hantverk och handel
6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
7, s. 21—23) att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 335 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 340 000 kr.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde däremot ökade medel
böra beräknas för förändring av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad
4
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
befordringsgång till kanslibiträde i lönegraden Ae 7. Den erforderliga anslagshöjningen
utgör 600 kr. Kommerskollegiets beräkningar av medelsbehovet
till extra biträdeskraft, kallortstillägg och löneklassändringar torde
lämnas utan erinran. Anslagsposten Rörligt tillägg bör nedräknas med
1 700 kr.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 24 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 73 300
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 5 000
Summa kr. 335 000
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1962/63 an
visa
ett förslagsanslag av 335 000 kr.
7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 23), innebärande en uppräkning av anslaget med 4 000 kr.,
varav 2 600 kr. hänför sig till posten Reseersättningar och 1 400 kr. till
delposten Övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.
8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 23—28) att dels godkänna av departementschefen framlagt
förslag till omorganisation av sprängämnesinspektionen, dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för
sprängämnesinspektionen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1962/63, dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehafl två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gunnar Berg
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
5
(I: 91) och den andra inom andra kammaren av herr Fredriksson m. fl.
(II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sprängämnesinspektionen
skall erhålla den organisation i fråga om antalet tjänster som
kommerskollegium föreslagit.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 126.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 293 000 kr.
Genom beslut av förra årets riksdag kommer nu gällande förordning om
eldfarliga oljor att ersättas av en ny förordning angående brandfarliga varor.
Den nya förordningen har ett vidare tillämpningsområde än den nuvarande
— den omfattar ett större antal varuområden och blir i stor utsträckning
tillämplig även för statliga myndigheter, bl. a. inom försvaret.
Det är att räkna med att den nya lagstiftningen — som träder i kraft den 1
januari 1963 — kommer att medföra väsentligt ökade arbetsuppgifter för
sprängämnesinspektionen. Kommerskollegium har med hänvisning härtill
föreslagit utökning och omorganisation av inspektionen, innebärande i huvudsak
att verksamheten under ledning av en sprängämnesöverinspektör fördelas
på tre avdelningar, nämligen två civila avdelningar för ärenden rörande
explosiva varor och brandfarliga gaser resp. brandfarliga vätskor samt
en militär avdelning. Personalen skulle enligt förslaget öka från 11 till 16
personer.
Departementschefen är ense med kollegium om behovet av en förstärkning
av sprängämnesinspektionen och bedömer en uppdelning av arbetet på tre
avdelningar under en gemensam chef vara den ändamålsenligaste organisationsformen.
Bl. a. torde därigenom behovet av specialister inom de artskilda
grenarna bäst kunna tillgodoses. Men självfallet får en dylik organisation
inte hindra en viss rörlighet mellan avdelningarna vid förskjutningar i arbetsbelastningen.
I fråga om personalens sammansättning och löneställning
har han funnit skäl att på några punkter avvika från kommerskollegiets förslag
och föreslår nu följande.
Tjänsten som chef för sprängämnesinspektionen bör inplaceras i lönegrad
Bo 1 med tjänstebenämningen sprängämnesinspektör. Envar av de tre
i organisationen ingående avdelningarna bör förestås av en byrådirektör i
Ae 24. Vad gäller den underlydande personalen torde på civila avdelningen för
explosiva varor och brandfarliga gaser böra finnas en tjänst som förste byråingenjör
i Ae 21. Vid civila avdelningen för brandfarliga vätskor bör finnas
två tjänster som förste byråingenjör, varav en i Ao 23 och en i Ao 21, samt
en befattning som ingenjör med arvode enligt löneklass 21. Vid den militära
avdelningen bör finnas två tjänster som förste byråingenjör, varav en i Ae
23 och en i Ae 21. Såsom kommerskollegium föreslagit bör vidare till inspektionen
knytas ett för de tre avdelningarna gemensamt kansli. Personalen där
bör utgöras av en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och två kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång. Samtidigt bör enligt grunderna för den
reglerade befordringsgången för kontorsbiträdespersonal i personalförteckningen
uppföras tre tjänster som biträde i Ao 5. Den sammanlagda personalstyrkan
blir 14 personer.
6
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Med hänsyn till det antal befattningar i motsvarande lönegrader, som redan
finns vid sprängämnesinspektionen, innebär förslaget till omorganisation,
att vid inspektionen bör från och med nästa budgetår nyinrättas
följande tjänster, nämligen en tjänst som sprängämnesinspektör i Bo 1, tre
tjänster som byrådirektör i Ae 24, en tjänst som förste byråingenjör i Ae 21,
en tjänst som kontorist i Ae 9 och en tjänst som biträde i reglerad befordringsgång.
Samtidigt torde böra indragas dels tjänsterna som sprängämnesinspektör
i Ao 26 och byråingenjör i Ae 19, dels en arvodesbefattning i löneklass
21.
Omorganisationen bör genomföras den 1 juli 1962, varigenom det blir
möjligt att inhämta en viss eftersläpning, som föreligger i fråga om nuvarande
arbetsuppgifter, och även att instruera personalen i tillämpningen av
den nya lagstiftningen.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits om ändrad organisation vid sprängämnesinspektionen
från och med nästa budgetår ökar förevarande anslag
med netto 97 000 kr. till 390 000 kr.
Utskottet. Tillkomsten av den nya lagstiftningen om brandfarliga varor
förväntas medföra ökade arbetsuppgifter för sprängämnesinspektionen. För
att sätta inspektionen i stånd att klara dessa har departementschefen — på
grundval av ett av kommerskollegium framlagt förslag — förordat en omorganisation
och förstärkning av myndigheten. I motionerna 1:91 och II:
126 konstateras, att departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka
inrättandet av samtliga de av kollegium föreslagna tjänsterna. Enligt motionärerna
bör någon minskning icke ske av dessa, om sprängämnesinspektionen
på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det
kan enligt dem också ifrågasättas, om den sänkning av de nya tjänsternas
lönegradsplacering, som i vissa fall skett i förhållande till kollegiums förslag,
är försvarbar ur rekryteringssynpunkt.
Utskottet finner för sin del, att kollegiums förslag i väsentliga hänseenden
blivit beaktat genom vad departementschefen förordat. Sålunda har avdelningsorganisationen
godtagits, antalet tjänster utökats och en i förhållande
till nuläget bättre löneställning för personalen skapats. Om kollegiums
förslag i fråga om antalet tjänster icke helt blivit tillgodosett bör här dock
beaktas, att den förväntade ökningen i arbetsuppgifterna kommer att göra
sig gällande först successivt. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till
statskontorets i statsverkspropositionen redovisade yttrande. I enlighet med
det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Med hänsyn till angivna ställningstagande och då i övrigt anledning till
erinran icke finnes mot departementschefens förslag, hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:91 och II: 126, godkänna
av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1962 framlagt förslag till omorganisation
av sprängämnesinspektionen;
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
7
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sprängämnesinspektionen, som
föranledas av vad departementschefen anfört i nämnda
statsrådsprotokoll;
c) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 91600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 211000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 80 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 6 500
Summa kr. 390 000
d) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 10, s. 28 och 29), som innebär att posterna Sjukvård,
Reseersättningar och Övriga expenser uppräknas med resp. 200, 7 000 och
10 000 kr. och att posten Publikationstryck nedräknas med 200 kr., får utskottet
— under erinran om att anslagshöjningen utgör 17 000 kr. — hemställa,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
53 000 kr.
10 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 29—33) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens
hantverksinstitut, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 819 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 778 000 kr.
För att möjliggöra en permanentning och utbyggnad av hantverksinstitutets
kursverksamhet i Norrbotten föreslår departementschefen — i anslutning
till institutsstyrelsens och Tornedalsutredningens förslag — inrättande
på hantverksinstitutets stat från och med nästa budgetår av en tjänst
som ingenjör i Ae 21. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med
20 800 kr. Övriga förslag om nya tjänster torde lämnas utan bifall.
8
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Med hänsyn till omfattningen numera av verksamheten vid sektionen för
värme-, ventilations- och sanitetsteknik synes denna enhet böra ombildas
och från och med nästa budgetår utgöra en särskild avdelning inom institutet.
I samband därmed bör tjänsten som chef för sektionen (värme- och
sanitetsingenjör i Ae 24) utbytas mot en tjänst som avdelningschef i Ae
26. Härför beräknas en ökning av anslaget med 1 400 kr.
I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit om uppflyttning i
lönegrad av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till
kanslibiträde i Ao 7 inräknas i anslaget ökade kostnader härför med 600
kr. Övriga yrkanden om ändrad lönegradsplacering kan inte biträdas. Däremot
tillstyrkes förslaget om ordinariesättning i lönegrad Ao 5 av en tjänst
som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Styrelsens beräkningar av
medelsbehovet till övertids- och vikariatsersättningar, till kallortstillägg
samt till automatiska lönegrads- och löneklassändringar torde godkännas.
Därvid ökar anslaget med ytterligare sammanlagt 8 200 kr. Slutligen bör
anslagsposten Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
höjas med tillhopa 10 000 kr.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och departementschefens
förslag i övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som
föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 249 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 3 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 369 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 184 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 12 400
Summa kr. 819 000
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
819 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 9
ll:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 12, s. 33), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa
omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 69 000 kr.
12:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 34 och 35) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
435 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordgren m. fl. (11:477), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 575 000 kr.,
dels ock en inom första kammaren av herrar Mattsson och Wärnberg
väckt motion (1:392), vari hemställts, att riksdagen måtte till Statens
hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret 1962/
63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 477
och I: 392.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 400 000 kr.
Kostnaden för kursverksamheten under budgetåret 1961/62 har i en av
institutets styrelse fastställd inkomst- och utgiftsstat upptagits till 2 345 000
kr. Å inkomstsidan har upptagits, förutom riksstatsanslaget, 1 200 000 kr. i
kursavgifter, 85 000 kr. i bidrag från näringsorganisationer m. fl. samt
660 000 kr. i inkomster av informationsverksamhet och publikationstryck.
Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att för kursverksamheten
vid institutet under budgetåret 1962/63 måtte anvisas ytterligare
175 000 kr. Härav hänför sig 50 000 kr. till allmänt ökade löne- och pensionskostnader
m. m., 75 000 kr. till uppräkning av anslaget i proportion till
den stegrade verksamheten samt 50 000 kr. till utvidgade verksamhetsuppgifter.
Departementschefen tillstyrker för nästa budgetår höjning med sammanlagt
35 000 kr.
Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande
anslag bedrivna kursverksamheten vid hantverksinstitutet, är dock
icke berett att tillstyrka någon höjning av anslaget utöver vad som förordats
av Kungl. Maj:t. De i ämnet väckta motionerna avstyrkas sålunda.
10
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:397 och 11:477 samt I:
392, till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 435 000 kr.
13:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 35—41) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Stefanson m. fl. (I: 395) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m. fl. (II: 476), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Statens
hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 395.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 180 000 kr.
Departementschefen erinrar om att detta reservationsanslag höjts flera
gånger under senare år och att det f. n. uppgår till 180 000 kr. För hantverksinstitutets
styrelse har det likväl inte varit möjligt att inom ramen
för tillgängliga medel hålla utrustningen vid laboratorier och verkstäder
i nivå med den tekniska utvecklingen och med utbyggnaden av institutets
kursverksamhet. Detta förhållande uppmärksammades av riksdagen i fjol.
Vid sin behandling då av frågan om erforderliga medel till utrustningsanskaffning
vid hantverksinstitutet för innevarande budgetår uttalade statsutskottet
(SU 10), att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t, efter översyn
inom hantverksinstitutet av föreliggande utrustningsbehov, övervägde därav
föranledda förslag från institutet och till riksdagen framförde de äskanden,
som kunde visa sig motiverade. Detta uttalande lämnade riksdagen
utan erinran (Rskr 10).
Styrelsen för hantverksinstitutet har nu med skrivelse den 14 november
1961 redovisat resultatet av en inom institutet verkställd utredning om det
aktuella läget i vad gäller tillgången på utrustning samt om föreliggande
behov av nyanskaffningar. Det samlade medelsbehovet för nyinköp under
perioden 1962/63—1964/65 uppskattas av institutsstyrelsen till drygt två
milj. kr., varav omkring 460 000 kr. borde ställas till förfogande för budgetåret
1962/63 och återstoden under de två därefter följande budgetåren.
Den verkställda utredningen bestyrker enligt departementschefen, att
hantverksinstitutets uppsättning av apparater, instrument och maskiner
behöver förnyas och moderniseras. Å andra sidan är han ense med statskontoret
att olika omständigheter motiverar en något långsammare takt i
utrustningsanskaffningen, än styrelsen förutsätter. Sålunda bör inte för
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
11
värvas apparater och instrument för användning i hantverksinstitutets
provningsverksamhet, innan klarhet vunnits, huruvida de ifrågavarande
provningarna skall vara förlagda till hantverksinstitutet eller till annan statlig
institution, som redan förfogar över behövliga hjälpmedel. Han vill därutinnan
hänvisa till de av förra årets riksdag beslutade (prop. 41; SU 41; Rskr
121) riktlinjerna angående rationalisering av den statliga provningsverksamheten.
Även personalens storlek och tillgängliga lokalutrymmen kräver
beaktande vid utrustningsanskaffningen. Med hänsyn härtill är han inte
beredd att för nästa budgetår tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning
som styrelsen har föreslagit. Han förordar att till utrustningsanskaffning
vid statens hantverksinstitut nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande punkt i fjolårets statsverksproposition
underströk utskottet angelägenheten av att hantverksinstitutet
med hänsyn till sin undervisnings- och instruktionsverksamhet
förfogade över en utrustning, som motsvarade utvecklingens krav och som
kunde ge den meddelade undervisningen en även i tekniskt hänseende
förebildlig karaktär. Då i utrustningshänseende en eftersläpning syntes
råda, som var till olägenhet för verksamheten, ansåg utskottet, att hantverksinstitutet
borde göra en översyn av föreliggande upprustningsbehov.
Resultatet härav kunde sedan ligga till grund för Kungl. Maj :ts anslagsöverväganden.
Institutet har numera verkställt nämnda översyn och för
Kungl. Maj :t framlagt en upprustningsplan för den närmaste treårsperioden
representerande ett sammanlagt medelsbehov av ca 2 miljoner kr., därav
institutet för nästa budgetår äskat 458 000 kr. Departementschefen har
förordat 250 000 kr., innebärande en uppräkning i förhållande till innevarande
budgetår med 70 000 kr.
Utskottet vill för sin del framhålla, att det genom den verkställda översynen
stärkts i sin uppfattning om nödvändigheten av en förbättrad materiel-
och utrustningsstandard. De brister, som konstaterats föreligga, äro
enligt utskottets uppfattning också sådana, att de relativt snart böra avhjälpas
om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande
sätt. Med tanke härpå synes en snabbare takt i utrustningsanskaffningarna
önskvärd än den som skulle bli möjlig, om den årliga anslagstilldelningen
fortsättningsvis begränsades till vad departementschefen
förordat för 1962/63. Om utskottet likväl biträder förslaget för nästa budgetår,
så sker det utifrån förutsättningen att de anförda synpunkterna bli
beaktade av Kungl. Maj :t vid anslagsbestämningen för de närmast följande
åren. I enlighet härmed avstyrkas motionerna I: 395 och II: 476.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:395 och 11:476, till Statens
hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
14:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 15, s. 41—45) att dels medgiva att statsgaranti för lån
till hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret 1962/63
beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr., dels ock till Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Yngve Nilsson m. fl. (1:249) och den andra inom andra kammaren
av herr Darlin m. fl. (II: 248), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
m. m. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett belopp av
55 000 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mattsson m. fl. (1:394) och den andra inom andra kammaren av
herrar Andersson i Knäred och Nilsson i Tvärålund (II: 468), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte dels medgiva att statsgaranti för lån till hantverks-
och industriföretag m. m. under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett
belopp av 55 000 000 kr., dels för nämnda budgetår under anslaget Bidrag
till företagareföreningar in. fl. anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 399) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordgren m. fl. (11:480), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 2 100 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson m. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m. fl. (II: 481), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
en betydande del av de under reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar
m. fl. behållna medlen för risktäckningsändamål skall efter
Kungl. Maj :ts prövning fördelas mellan företagareföreningarna,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mattsson m. fl. (I: 393) och den andra inom andra kammaren av
herrar Andersson i Knäred och Nilsson i Tvärålund (II: 469), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1962/63 till Statens hantverksoch
industrilånefond anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 396) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren m. fl. (11:479), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag till
förstärkning av statens hantverks- och industrilånefond med 25 000 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 248,
I: 394, II: 480, I: 398, I: 393 samt II: 479.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
13
Anslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl. är för innevarande budgetår
upptaget med 1 100 000 kr.
Statsmedel ställes till förfogande för företagareföreningarnas verksamhet
till gagn för hantverk och småindustri dels i form av lån från statens hantverks-
och industrilånefond, dels i form av bidrag och subventioner från nu
förevarande anslag. En ytterligare form för statligt ekonomiskt stöd på hithörande
område är kreditgarantigivningen för lån till mindre företag.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom lån till företagareföreningar har under statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1961/62 anvisats 10 milj. kr. Med tillägg av
innestående odisponerade lånemedel hos föreningarna samt av inflytande
amorteringar på tidigare lämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet
under det nu löpande budgetåret 24,3 milj. kr. Detta belopp torde komma
att vara helt taget i anspråk vid ingången av budgetåret 1962/63. För
ny utlåning under sistnämnda budgetår kommer föreningarna därvid att
vara hänvisade till dels inflytande amorteringar, dels det lånemedelsanslag,
som kan komma att anvisas. Amorteringarna beräknas under nästa budgetår
uppgå till drygt 11 milj. kr. För att möjliggöra en viss ökning av utlåningsvolymen
under budgetåret 1962/63, jämfört med det låneutrymme, som
står till föreningarnas förfogande under det nu löpande budgetåret, torde
— såsom kommerskollegium föreslagit — under lånemedelsanslaget för
nästa budgetår böra anvisas 15 milj. kr. Det innebär en ökning av anslaget
med 5 milj. kr. Hemställan görs i det följande under vederbörande punkt
på kapitalbudgeten. Av anslaget bör, i likhet med vad som gäller för närvarande,
en del hållas i beredskap och användas för lån i sådana fall, då lånestöd
är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.
Ramen för statlig garanti åt hantverks- och småindustriföretag är för
budgetåret 1961/62 bestämd till 45 milj. kr., varav 3 milj kr. beräknats för
turisthotellnäringen. Under hänvisning till att kreditgarantiramen för innevarande
budgetår sannolikt inte kommer att helt tagas i anspråk, hemställer
kommerskollegium att densamma för budgetåret 1962/63 bestäms till
40 milj. kr. Med hänsyn till svårigheterna att på förhand göra en närmare
bedömning av kreditbehovets storlek föreslår jag att bemyndiganderamen
för nästa budgetår bestäms till samma belopp som för närvarande, d. v. s.
45 milj. kr. Liksom sker nu bör en mindre del därav reserveras för i första
hand turisthotellnäringen.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande
budgetår till administrationskostnader beräknade 800 000 kr. Kommerskollegium
hemställer för budgetåret 1962/63 om ökning därav med 600 000 kr.
Kommerskollegium uppskattar föreningarnas utgifter för administrationsändamål
under nästa budgetår till 4,6 milj. kr. och de häremot svarande inkomsterna
till 3 milj. kr. Vad utgiftssidan beträffar innebär siffran 4,6
milj. kr. en ökning av administrationen med 0,6 milj. kr. jämfört med innevarande
budgetår och med 0,9 milj. kr. jämfört med budgetåret 1960/61. Vid
bedömningen av anslagsbehovet för nästa budgetår torde, liksom tidigare,
14
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
hänsyn få tagas till att föreningarna fortfarande disponerar ej oväsentliga
besparingar från nettoränteinkomsten å statslånemedel, vilka inkomster
enligt uttalanden av riksdagen — bl. a. år 1958 men även tidigare — skall
kunna användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader.
Summan av dylika besparingar torde den 1 juli 1962 komma att vara omkring
2 milj. kr. Med hänsyn härtill anser jag, att det löpande statliga
administrationsbidraget för budgetåret 1962/63 bör bestämmas till 1 100 000
kr. Därutöver torde i anledning av Tornedalsutredningens förslag, som jag
räknar med skall kunna innebära ett verksamt stöd åt företagsamheten i
Tornedalen, böra under anslaget anvisas 100 000 kr. att ställas till förfogande
för företagareföreningen i Norrbottens län. Administrationsposten för nästa
budgetår kommer vid bifall härtill att öka med sammanlagt 400 000 kr.
Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Kommerskollegium
beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 till oförändrat
300 000 kr. och har därvid tagit hänsyn till storleken av dels beräknade
förluster innevarande budgetår, dels föreliggande reservation under anslaget,
dels reserverade subventionsmedel hos föreningarna. Kollegiets beräkning
bör godtagas och subventionsmedelsposten för budgetåret 1962/63 bestämmas
till oförändrat 300 000 kr.
Med hänsyn till vad nu sagts torde anslaget Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för budgetåret 1962/63 uppföras med 1,5 milj. kr., eller med
0,4 milj. kr. mer än som är anvisat för närvarande.»
Utskottet. I fråga om lånemedelsanslaget på kapitalbudgeten kan konstateras,
att över detsamma under senare år avsatts medel till hantverksoch
industrilånefonden i en utsträckning, som möjliggjort en successiv
ökning av företagareföreningarnas utlåningskapacitet. Budgetåret 1959/60
uPP§ick utlåningen sålunda till 18 miljoner kr., 1960/61 till 23 miljoner kr.
och för innevarande budgetår — då 10 miljoner kr. avsatts till fonden —
förväntas utlåningen komma att stiga till 24,3 miljoner kr. För nästa budgetår
föreslår departementschefen, att 15 miljoner kr. tillföras fonden, som
därvid skulle innefatta ett kapital om 115 miljoner kr. Nämnda tillskott i
förening med inflytande amorteringar bedömes tillåta en utlåning om ca
26 miljoner kr.
Med tanke på utlåningsverksamhetens betydelse för hantverks- och småindustriföretagen
finner utskottet i likhet med departementschefen en förstärkning
av hantverks- och industrilånefonden väl motiverad. Därmed
avses en reell förstärkning, som medger en faktisk ökning av företagareföreningarnas
utlåning. Då departementschefens förslag till medelsanvisning
synes möjliggöra en rimlig sådan ökning, är utskottet berett att godtaga
detsamma. Härav följer att de i motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396
och II: 479 gjorda yrkandena om ytterligare avsättning avstyrkas.
Vad angår kreditgarantiramen har även denna under senare år successivt
ökats. Från att år 1959/60 ha varit 30 miljoner kr. ökades den 1960/61
till 35 miljoner kr.; för innevarande budgetår har den bestämts till 45
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
15
miljoner kr. Under hänvisning till att detta garantiutrymme sannolikt icke
kommer att utnyttjas har kommerskollegium föreslagit, att ramen för
nästa budgetår begränsas till 40 miljoner kr. Departementschefen har dock
ansett, att densamma bör upptagas med oförändrat belopp.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att någon minskning
av garantiutrymmet icke bör ske. Å andra sidan framstår det mot bakgrund
av den aktuella utmyttjandegraden knappast som motiverat att utvidga ramen,
vilket påyrkats i motionerna I: 249 och II: 248 samt I: 394 och II: 468.
Utskottets ställningstagande blir därför ett tillstyrkande av departementschefens
förslag samt ett avstyrkande av nämnda motionsyrkanden.
I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad det vid
sin behandling av motsvarande punkt i fjolårets statsverksproposition uttalade
om önskvärdheten av att gällande riktlinjer för garanti- och lånegivningen
tid efter annan omprövades ur synpunkten att ge det samlade
lånestödet en så ändamålsenlig inriktning som möjligt. Bl. a. syntes det
utskottet böra övervägas, om icke med hänsyn till garantiutrymmets storlek
en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier
borde ske. Det framstår också som önskvärt att lämpliga åtgärder vidtagas
för att åstadkomma en snabbare och rationellare behandling av föreliggande
garantiärenden. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet
riktad på dessa frågor och för riksdagen redovisar resultatet av sina
överväganden.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. har för innevarande
budgetår till administrationskostnader beräknats 800 000 kr. och till subventioner
300 000 kr. eller tillhopa 1 100 000 kr. Departementschefen föreslår
för nästa budgetår en uppräkning av administrationsdelen till 1 200 000
kr., innebärande att anslaget i sin helhet upptages med 1 500 000 kr.
Vad angår administrationskostnaderna yrkas i motionerna I: 399 och
II: 480, att till täckande av dessa kostnader anvisas 1,8 miljoner kr. Detta
svarar mot företagareföreningarnas egen bedömning av medelsbehovet för
ändamålet. Föreningarna beräkna sålunda sina utgifter för nästa budgetår
till 4,7 miljoner kr. och sina inkomster till 3 miljoner kr. Mellanskillnaden
— som i sin helhet anses böra bestridas med statsmedel — blir 1,7 miljoner
kr. Härtill kommer i administrationsdelen av anslaget inräknade bidrag till
vissa organisationer om 0,1 miljoner kr. — Även i motionerna 1:394 och
11:468 kräves en ökning av medelsutrymmet för administrationsändamål.
Hur stor denna ökning bör vara anges dock icke närmare i motionerna, i
vilka föreslås att anslaget i sin helhet — alltså inklusive subventionsdelen
— upptages med 1,8 miljoner kr.
Utskottet är för sin del medvetet om behovet att successivt förstärka
företagareföreningarnas organisation med hänsyn till de ökade anspråk,
som efter hand ställas på dem. En fortskridande förstärkning har också
möjliggjorts genom de ökade medel, som under senare år ställts till
föreningarnas förfogande för administrationsändamål. En ytterligare ökning
av anslagets administrationsdel föreslås nu för nästa budgetår av
16
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
departementschefen. Vid sin bestämning av medelsbehovet har denne utgått
från kommerskollegiets beräkningar, som enligt den tidigare lämnade
redogörelsen bygga på något lägre utgifter och något högre inkomster för
företagareföreningarna än vad dessa själva angivit. Underskottet begränsas
därvid till 1,3 miljoner kr., vartill kommer nyssnämnda bidrag till vissa
organisationer om 0,1 miljoner kr. Till täckande av detta administrationsmedelsbehov
om tillhopa 1,4 miljoner kr. föreslår departementschefen anvisning
av 1,2 miljoner kr. I fråga om det ytterligare medelstillskott, som
härutöver erfordras, hänvisas till de ganska betydande besparingar från
nettoränteinkomster å statslånemedel, som föreningarna förfoga över. Utskottet
har för sin del icke något att erinra mot de bedömningar, som ligga
till grund för denna medelsberäkning, och är berett att godtaga departementschefens
bestämning av administrationsdelen av anslaget. Såsom departementschefen
förordat torde av denna — i anledning av Tornedalsutredningens
förslag — ett belopp av 100 000 kr. böra reserveras för företagareföreningen
i Norrbottens län. Det anförda innebär, att angivna motionsyrkanden
avstyrkas.
I anslutning till det föregående vill utskottet framhålla önskvärdheten av
att Kungl. Maj:t överväger möjligheterna till en tidigare utbetalning av
företagareföreningarnas administrationsbidrag än vad nu är fallet.
Beträffande medelsbehovet till subventioner synes detta i enlighet med
departementschefens förslag böra upptagas med oförändrat 300 000 kr.
I sammanhanget vill utskottet erinra om det i motionerna I: 398 och II:
481 framförda yrkandet om fördelning mellan företagareföreningarna av under
bidragsanslaget behållna subventionsmedel. I anslutning härtill må hänvisas
till det av riksdagen så sent som 1958 gjorda uttalandet av innebörd
i huvudsak, att det med hänsyn till den ojämna fördelningen av förluster
mellan företagareföreningarna är motiverat, att anvisade subventionsmedel
i viss utsträckning stå kvar under anslaget intill dess de olika föreningarnas
behov av medel för förlusttäckning kan med någon högre grad av
säkerhet bedömas. Utskottet ser icke för närvarande någon anledning att
frångå angivna ställningstagande och avstyrker sålunda bifall till motionerna.
I fråga om anslaget till hantverks- och industrilånefonden gör utskottet
hemställan under punkten 117.
Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:249 och 11:248 samt
1: 394 och II: 468, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga,
medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill
ett belopp av 45 000 000 kr.;
b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:399 och 11:480 samt I:
394 och II: 468, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
17
i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kr.;
c) att motionerna I: 398 och II: 481 icke må av riksdagen
bifallas.
15:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till
hantverks- och industriföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 16, s. 45), innebärande en uppräkning av anslaget med 500 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.
16 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 45 och 46), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
566 000 kr.
17:o) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 18, s. 46 och 47) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 55 000 kr.
Den i 1961 års statsverksproposilion under förevarande punkt omnämnda
utredningen av frågan om den statliga bidragsgivningen till hemslöjdsändamål
har numera slutförts genom att utredningsmannen i maj 1961 avgivit ett
stencilerat betänkande i frågan. Betänkandet har vid remissbehandlingen
blivit föremål för rätt stark kritik från flera håll och torde enligt departementschefen
inte böra läggas till grund för proposition i ämnet. Han ämnar
därför låta frågan bli föremål för ny utredning.
De samlade statliga bidragen till hemslöjdsändamål uppgår f. n. till 266 000
kr. för år, varav 55 000 kr. anvisas över förevarande anslag och återstoden
ur manufakturförlagslånefonden. Denna fond är numera i stort sett förbrukad.
I avvaktan på resultatet av den förnyade utredningen om hemslöjdsändamålens
finansiering synes det för nästa budgetår erforderliga statsbidraget
böra i sin helhet anvisas över förevarande anslag. Bidragsbehovet
uppskattar departementschefen till 266 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,
2 fiihang till riksdagens piotokoll 1962. 6 samt. Nr 10
18
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.
18 :o) Bidrag till Svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 19, s. 48), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 50 000 kr.
19:o) Främjande av utrikeshandeln m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 48—62) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Darlin och Nordgren väckt motion (II: 72), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Främjande av utrikeshandeln
in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Statens utgifter under tionde huvudtiteln till åtgärder för främjande av
utrikeshandeln bestrids innevarande budgetår över två reservationsanslag,
nämligen Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder
å 1 600 000 kr. och Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet å 700 000
kr. Ifrågavarande båda anslag torde, enligt departementschefen, av praktiska
skäl böra sammanslås till ett och under förevarande punkt torde därför
få anmälas medelsäskanden, som hänför sig till dessa tidigare anslag,
under den gemensamma rubriken Främjande av utrikeshandeln m. m.
Departementschefen erinrar om att frågan om i vilken omfattning och i
vilka former åtgärder bör vidtagas för att stödja och stimulera en aktiv
bearbetning från näringslivets sida av utlandsmarknaderna på senare år
varit föremål för uppmärksamhet och utredning i olika sammanhang. Exportstödsberedningen
har under ett par år gjort en genomgång av särskilt
sådana spörsmål som har samband med den kommersiella utlandsrepresentationen
och samordningen på detta område av det allmännas och näringslivets
egna insatser. Beredningen har nu slutfört sitt arbete och har redovisat
sina synpunkter i en rapport. När det gäller vårt lands medverkan i
utställningar och mässor i utlandet har sedan några år tillbaka en särskild
beredning inom handelsdepartementet, den s. k. utställningsberedningen,
handlagt hithörande frågor. De erfarenheter som där efter hand vunnits har
gett anledning till förslag från utställningsberedningens sida om den långsiktiga
uppläggningen av insatserna på detta område. En annan beredning,
USA-beredningen, har särskilt ägnat sig åt frågan om åtgärder syftande
till att främja våra förbindelser med Amerikas förenta stater. Som
ett resultat av dess arbete och i anslutning härtill gjorda utredningar har
nu förslag framlagts om en på bred bas uppbyggd upplysningsaktion, ge
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
19
nomförd under en följd av år och i ekonomisk samverkan mellan staten och
näringslivet.
De medelsbehov som aktualiseras för ändamål av skiftande slag på hithörande
område har under åtskilliga år kunnat tillgodoses med särskilda
fondmedel, främst från handels- och sjöfartsfonden. Då sådana medel inte
längre står till förfogande, genomfördes fr. o. in. innevarande budgetår den
förändringen, att de stödåtgärder av olika slag varom här är fråga kan finansieras
över anslag på riksstaten.
Genomförande av de angivna förslagen medför behov av en betydande anslagsökning
jämfört med de medel som står till förfogande för innevarande
budgetår. Den allmänna bakgrunden härtill är självfallet främst att
söka i den tilltagande internationella konkurrensen och den starka aktivitet
som från andra, med Sverige jämförbara länder utövas på hithörande
områden. Denna aktivitet tar sig bl. a. uttryck i en kraftig upprustning av
utlandsrepresentationen, icke minst på det kommersiella området, i offentligt
stöd för intensifierad marknadsundersökning och marknadsbearbetning,
i utökat deltagande i internationella utställningar och mässor och i brett
upplagda allmänna upplysnings- och goodwill-kampanjer. De resurser som
från andra länders sida avdelas för dessa ändamål är ofta av imponerande
storlek.
För egen del finner departementschefen det angeläget att dessa frågor
även i vårt land ägnas ökad uppmärksamhet. Det krävs därvid ökade resurser
och insatser både från det allmännas och från näringslivets sida.
Självfallet är den kommersiella bearbetningen av utlandsmarknaderna i
första hand en näringslivets egen angelägenhet och huvudansvaret måste
vila där. Men det ligger också ett starkt allmänt intresse däri att vårt land
väl utnyttjar de tillfällen som erbjuder sig att stärka och utvidga kontakterna
med för oss viktiga marknader. Detta framstår som särskilt angeläget
mot bakgrunden av dagens handelspolitiska läge och våra strävanden att få
tillträde till en vidgad europeisk stormarknad. Inför de kommande förhandlingarna
härom måste möjligheterna väl tillvaratas att öka de kommersiella
kontakterna med viktiga marknader inom och utom Europa, att förbättra
den allmänna kännedomen utomlands om vårt land och dess näringsliv,
om vårt handelspolitiska och utrikespolitiska läge etc. För att dessa syften
skall nås krävs insatser på en rad olika vägar och av skiftande karaktär.
De allmänna synpunkter som här anförts har sin giltighet i fråga om flertalet
av de ändamål för vilka medel anvisas under förevarande anslag. Vad
beträffar medelsbehovet vill departementschefen i korthet anföra följande.
Till handelssekreterareorganisationen har för innevarande budgetår anvisats
1 110 000 kr. för att bestrida kostnaderna för eu organisation av sju
handelssekreterare. Departementschefen är ense med exportstödsberedningen
om handelssekreterarnas värde som komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen
och om behovet av en större organisation än den nuvarande.
För nästkommande budgetår anser han sig dock böra begränsa sig till
att tillstyrka en utökning med en handelssekreterare. Av särskilt intresse
20
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
synes honom vara att pröva beredningens uppslag om en rörlig handelssekreterare.
Han delar också de synpunkter som anförts rörande behovet av
ökad kommersiell representation på nya marknader, särskilt i Afrika. Sammanlagt
räknar han med ett medelsbehov till handelssekreterarna för nästkommande
budgetår av 1 370 000 kr.
I likhet med exportstödsberedningen anser han, att de svenska handelskamrarna
i utlandet utgör en värdefull tillgång för Sverige, och att det finns
goda skäl att lämna kamrarna fortsatt stöd i form av statsbidrag i ungefär
hittillsvarande omfattning. Till sådana bidrag har för innevarande budgetår
anvisats ett särskilt reservationsanslag å 700 000 kr. Kommerskollegium
tillstyrker, att till bidrag till svenska handelskamrar i utlandet för budgetåret
1962/63 anvisas 761 000 kr., varav 90 000 kr. till kammaren i Diisseldorf
för räkenskapsåret 1962/63 och återstoden, 671 000 kr., till övriga kamrar
för år 1963. Han finner liksom kollegium en viss förstärkning av bidragen
till kamrarna befogad men anser sig inte för detta ändamål böra beräkna
mer än 45 000 kr. och tillstyrker alltså att till bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1962/63 anvisas 745 000 kr.
Småindustriens exportråds av kommerskollegium tillstyrkta hemställan
om medelsanvisning för budgetåret 1962/63 för rådets och Småindustriens
exportbyrås verksamhet lämnar han utan erinran. För ändamålet torde böra
upptagas ett till 150 000 kr. avrundat belopp.
För framträdanden av traditionell art på internationella mässor och utställningar
i form av informationskontor har utställningsberedningen räknat
med ett medelsbehov för nästa budgetår av minst 300 000 kr. För egen
del tillstyrker han ett belopp om 300 000 kr. vilket med ca 50 000 kr. överstiger
de beräknade utgifterna under innevarande budgetår.
Vad beträffar andra exportfrämjande åtgärder, såsom bidrag till marknadsundersökningar,
utrikeshandels stipendier och praktikanter, har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av sammanlagt 96 100 kr. Vad
exportstödsberedningen allmänt anfört om behovet av ökade resurser för
åtgärder av hithörande slag föranleder ingen erinran. I departementschefens
anslagsberäkning för nästkommande budgetår har räknats med ett
belopp av 200 000 kr.
Förslaget om en upplysningskampanj i Amerikas förenta stater har föregåtts
av omfattande undersökningar och utredningar. En redogörelse för
dessa har lämnats i det föregående. Förslaget har till ändamål att presentera
Sverige som ett modernt industriland med hög standard i olika avseenden.
Att gagna de svenska exportansträngningarna är huvudsyftet med
aktionen. Från denna utgångspunkt skall information lämnas om svensk
teknisk-vetenskaplig forskning samt svensk industri, om den svenska arbetsmarknaden
och om sociala och kulturella förhållanden i Sverige samt
om den svenska inställningen till den europeiska gemensamma marknaden
ävensom om den svenska neutralitetspolitiken. Kampanjen avses pågå under
en tid av tre år, och kostnaderna har beräknats till 6 milj. kr., d. v. s.
ca 2 milj. kr. för år. Näringslivets intresse har dokumenterats därigenom,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062
21
att man tillsatt en särskild kommitté med uppgift att såsom rådgivande
organ medverka vid genomförandet. De sonderingar som gjorts visar också
att det svenska näringslivet är berett att satsa stora belopp på en aktion
med denna utformning. Enligt förslaget skall kostnaderna fördelas lika mellan
staten och näringslivet.
Departementschefen anser, att en kampanj för de föreslagna riktlinjerna
är ägnad att ge opinionen i Förenta staterna en riktigare bild av de faktiska
förhållandena inom vårt samhälle och näringsliv än de föreställningar härom
som nu synes råda. Särskilt mot bakgrunden av aktionens expoi tfrämjande
inriktning vill han därför tillstyrka, att staten lämnar sin medverkan.
Han har inget att erinra mot den föreslagna kostnadsramen,
sammanlagt 6 milj. kr. under en treårsperiod, men förutsätter att kostnaderna
skall fördelas lika mellan staten och näringslivet. I fråga om medelsbehovet
till USA-kampanjen för nästa budgetår återkommer han i det
följande.
Men behovet av upplysning om vårt land, kommersiellt och i övrigt, gäller
givetvis inte enbart Förenta staterna. Departementschefen vill understryka
vikten av att bevaka även de näraliggande marknaderna i Europa.
De genom integrationen pågående strukturella förändringar av dessa för
vår export centralt betydelsefulla marknader medför krav på förstärkta
kommersiella insatser främst från näringslivet och i samband därmed även
på ökad information om Sverige i olika avseenden. Utställningsberedningen
bär beaktat dessa frågeställningar och har, förutom till förut behandlade
informationskontor, hemställt om statsanslag till samlade framträdanden
i Europa för kommersiell information om Sverige. Beredningen har då närmast
syftat på aktioner i Västtyskland och senare även i Frankrike och
Belgien och beräknar för nästkommande budgetår medelsbehovet härför till
sammanlagt 600 000 kr. Departementschefen delar uppfattningen, att en
ökad aktivitet i förevarande hänseenden är erforderlig även i Europa och
tillstyrker därför, att medel härför reserveras inom ramen för detta anslag.
För närvarande är han dock inte beredd att specificerat ta ställning ifråga
om medelstilldelning till skilda framträdanden av denna art. Vid bedömning
av statens insats i de olika projekt som framkommer måste hänsyn
tas till näringslivets intresse och villighet att bidraga. Målsättningen bör
vara att näringslivet även vid framträdanden i Europa lämnar bidrag av
i huvudsak samma storleksordning som staten. Liksom i fråga om USAkampanjen
kan det befinnas lämpligt att tillsätta särskilda, för de olika
projekten lämpligt sammansatta kommittéer med uppgift att planera och
genomföra aktionerna.
Vid anmälan under tredje huvudtiteln av anslagen Utländska pressbesök
och Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige har ministern för
utrikes ärendena understrukit behovet att intensifiera informationen utomlands
om Sverige och svenska förhållanden. Den därvid åsyftade informationen
ligger givetvis på ett mera allmänt plan än den här ifrågavarande mer
kommersiellt inriktade. Som framgår av de närmare redogörelserna för de
22
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
planerade framträdandena i Amerikas förenta stater och Europa förekommer
i dessa också inslag av kulturell och allmän art. Det är självfallet angeläget
att en nära samordning åstadkommes mellan olika här verksamma organs
insatser. För framträdanden av det slag som nyss berörts torde medelsbehovet
i viss utsträckning kunna täckas från nämnda anslag under tredje
huvudtiteln. Vad beträffar medelsbehovet i övrigt under nästa budgetår till
kommersiell informationsverksamhet m. m. torde vidare ett belopp av ca
650 000 kr. kunna ställas till förfogande av medel, som ur handels- och sjöfartsfonden
reserverats för den aktion som avses med den i föregående redogörelse
omnämnda USA-beredningens verksamhet. Därutöver beräknas under
förevarande anslag till kommersiell informationsverksamhet i Förenta
staterna och Europa för budgetåret 1962/63 sammanlagt 735 000 kr.
Vid bifall till vad under denna anslagspunkt föreslagits bör för budgetåret
1962/63 anslaget uppföras med tillhopa 3 500 000 kr. Härav bör beräknas
till handelssekreterareorganisationen 1 370 000 kr., till bidrag till
svenska handelskamrar i utlandet 745 000 kr., till exportbyrån och exportrådet
150 000 kr., till informationskontor m. in. vid mässor och utställningar
i utlandet 300 000 kr., till övriga exportfrämjande åtgärder 200 000
kr. och till kommersiell information m. m. i Förenta staterna och Europa
735 000 kr. Liksom tidigare torde det få ankomma på Kungl. Maj:t alt meddela
närmare bestämmelser om användningen av dessa medel ävensom att
vid behov göra jämkningar mellan olika ändamål.
Anslaget torde, liksom under innevarande budgetår gäller för anslagen Åtgärder
för främjande av varuutbytet med främmande länder och Bidrag till
svenska handelskamrar i utlandet, böra uppföras som ett reservationsanslag.
Till anslaget torde även, om riksdagen ej anför erinran häremot, få föras
eventuella vid utgången av budgetåret 1961/62 föreliggande reservationer å
nyssnämnda två anslag.
Utskottet. Den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och
fri handel samt den skärpta internationella konkurrensen över huvud har
medfört, att de exportstödjande verksamheter, som bedrivas med anlitande
av medel från förevarande anslag, ha fått en successivt ökad betydelse. Det
gäller handelssekreterarverksamheten, som på de marknader den berör utgör
ett värdefullt komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen. Det
gäller vidare den verksamhet, som utövas av de svenska handelskamrarna
utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras för att manifestera de
svenska exportintressena genom mäss- och utställningsframträdanden etc.
Den ökade betydelsen av angivna aktiviteter har medfört, att desamma under
senare år varit föremål för fortlöpande överväganden och då främst
genom vissa inom handelsdepartementet tillsatta beredningar. Den s. k.
exportstödsberedningen har sålunda övervägt problem sammanhängande
med den kommersiella utlandsrepresentationen. En särskild utställningsberedning
har behandlat frågor angående vårt lands medverkan i utländska
mässor och utställningar samt kommersiell upplysningsverksamhet i utlan
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
23
det över huvud. Slutligen har den s. k. USA-beredningen övervägt åtgärder
syftande till att främja våra kommersiella förbindelser med Amerikas förenta
stater. Nämnda beredningar ha i skrivelser till Kungl. Maj :t redovisat
resultatet av sitt arbete och framlagt förslag till åtgärder i olika hänseenden,
vilka förslag beaktats av Kungl. Maj:t vid bedömningen av anslagsbehovet
för nästa budgetår. Detta har uppskattats till 3 500 000 kr., vilket innebär
en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår med 1 200 000
kr.
Av ökningen avser ca 450 000 kr. exportfrämjande verksamhet av mera
traditionell karaktär, d. v. s. handelssekreterar- och handelskammarverksamhet,
marknadsundersökningsbidrag, utrikeshandelsstipendier samt bidrag
till informationskontor vid utländska mässor och utställningar. Vad
angår sistnämnda ändamål innebär uppräkningen, att för detsamma kunna
under nästa budgetår disponeras sammanlagt 300 000 kr. Utskottet finner
vad sålunda förordats i fråga om vidgat medelsutrymme medge en rimlig
förstärkning av olika berörda exportstödsformer. Härav följer att utskottet
icke anser skäl föreligga att biträda det i motionen II: 72 gjorda yrkandet
att för bidrag till informationskontor vid mässor och utställningar anvisa
ytterligare 100 000 kr.
Huvuddelen av ökningen under anslaget eller ca 750 000 kr. hänför sig
till av utställnings- och USA-beredningarna förordade upplysningskampanjer
i Västeuropa och Amerikas förenta stater, vilka kampanjer sikta till
att genom en mera brett upplagd information om vårt land och dess näringsliv
skapa förbättrade betingelser för att handelspolitiskt och kommersiellt
hävda våra exportintressen på berörda utlandsmarknader. Utskottet
finner den aktivering av vår utlandsinformation, som härvid åsyftas väl
motiverad. En sådan aktivering ter sig särskilt angelägen med hänsyn till
förestående förhandlingar om vårt lands medverkan i en vidare västeuropeisk
integration. Inför dessa förhandlingar är det sålunda av vikt, att alla
möjligheter tillvaratagas att förbättra den allmänna kännedomen utomlands
om svensk industri och svenskt näringsliv, om de ekonomiska och
sociala förhållandena över huvud i vårt land samt om de utrikes- och handelspolitiska
förutsättningarna för vårt deltagande i integrationsarbetet.
Utskottet tillstyrker den för ifrågavarande informationsverksamhet erforderliga
medelsanvisningen. Som framgår av departementschefens uttalande
avses upplysningsarbetet planlagt och genomfört i nära samarbete med
näringslivet, som förutsattes taga del i kostnaderna. I detta sammanhang
vill utskottet -— under hänvisning till sitt utlåtande i anslutning till det
under tredje huvudtiteln upptagna anslaget till upplysningsverksamhet i
utlandet angående Sverige -— understryka angelägenheten av att lämpliga
former skapas för statens och näringslivets samarbete på förevarande område.
Det är även av synnerlig vikt, att den här avsedda informationsverksamheten
nära samordnas med den, som finansieras över nyssnämnda anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 72 till Främjande av utrikeshandeln
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.
Sveriges geologiska "undersökning
20:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär
föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 63—66) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sveriges
geologiska undersökning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 2 776 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 637 000 kr.
Malmletningsverksamheten i statlig regi har under senare år ökat betydligt.
Utbyggnaden av verksamheten kommer att fortsätta därest det förslag
om intensifiering av prospekteringsverksamheten i Norrland, som i det följande
framlägges, blir genomfört. Denna utveckling motiverar förstärkning
av geologiska undersökningens laboratoriepersonal. Departementschefen
tillstyrker därför inrättande vid undersökningen från och med nästa
budgetår av dels en tjänst som statsgeofysiker i Ae 25, dels tre tjänster som
ingenjör i högst Ag 15. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med
sammanlagt 67 600 kr. Övriga yrkanden om nya tjänster torde lämnas utan
bifall. Då emellertid en Viss eftersläpning kommit att ske i fråga om det
reguljära karteringsarbetet föreslås till förstärkning av den därmed sysselsatta
personalen anvisande av 20 000 kr. för anställning mot arvode av
extra befattningshavare.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas sammanlagt
1 800 kr. för uppflyftning i lönegrad av en tjänst som ingenjör från Ae 17
till Ae 19 med tjänstebenämningen byråingenjör (malmbyrån). Övriga av
geologiska undersökningen framförda förslag till lönegradsuppflyttningar
torde lämnas utan bifall. Dock föreslås med hänsyn till den omfattning
geologiska undersökningens kassarörelse numera har, att den f. n. på övergångsstat
uppförda tjänsten som kassör i Ao 12 återföres till ordinarie
stat och att i samband därmed den f. n. vakanta tjänsten som kassör i
Ao 10 indrages.
Arvoderingen till extrageologer är f. n. under omprövning. För beräknade
kostnader i samband därmed föreslås en uppskrivning av förevarande
anslag med 15 000 kr.
Yrkandena om medelsanvisning i anledning av redan genomförda löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
25
gradsförändringar torde bifallas. Under anslagsposterna Rörligt tillägg och
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas ytterligare resp.
23 800 kr. och 2 200 kr.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt här är i
fråga, har icke något att erinra mot de förordade ändringarna i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning liksom ej heller mot
den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,
som föranledas av vad departementschefen anfört i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 504 600
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200
3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis---- 777 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 023 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 423 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 46 200
Summa kr. 2 776 000
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 776 000
kr.
21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 67), som innebär att posterna Sjukvård,
Övriga expenser och Övriga utgifter uppräknas med resp. 1 000, 15 000 och
10 000 kr. och att posten Bränsle, elektrisk energi och vatten sänkes med
1 000 kr., får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen utgör
25 000 kr. — hemställa,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 036 000 kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
22:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. Kung].
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 67 och 68) att till ifrågavarande
ändamål för hudgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 176 000
kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 154 000 kr.
Under förevarande anslag beräknar departementschefen en ökning med
15 000 kr. till följd av vidgad karteringsverksamhet under budgetåret 1962/
63. Samtidigt bör 7 000 kr. upptagas som kompensation för de fr. o. m.
den 1 juli förra året höjda traktamentena. Liksom sker nu torde 5 000 kr.
av anslaget få användas till bekostande av internordiska resor i studiesyfte
eller för deltagande i sammanträden med företrädare för geologinstitutionerna
i de övriga nordiska länderna.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 176 000 kr.
23:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Kungl. Maj:t hai
föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 68 och 69) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.
Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet har byggts ut avsevärt
under senare år och kommer vid bifall till vad som föreslås under reservationsanslagen
Malmletning och Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten
att bli av än större omfattning under nästa budgetår. En förstärkning
av utrustningsanslaget framstår därvid som nödvändig. Anslagsbehovet
fördelar sig ganska jämnt mellan laboratorierna här i Stockholm —
där huvuddelen av analysarbetet äger rum — och arbetsplatserna ute på
fältet. För egen del uppskattar departementschefen det samlade medelsbehovet
till utrustningsanskaffning under nästa budgetår till 250 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
24:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t hai
föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 69—79) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 991 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
27
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 991 000 kr.
Departementschefen anför i huvudsak följande.
Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet har byggts ut avsevärt
under senare år. Bakom ligger främst förväntningarna på ett gott
ekonomiskt utbyte av förekommande fyndigheters framtida brytning och
tillvaratagande. Men särskilt i vad gäller Norrbotten tillkommer att gruvdrift
ger arbetstillfällen och skapar underlag för ökad livaktighet i bygder,
som eljest på grund av sitt isolerade läge har ett svagt utvecklat näringsliv.
Successivt ökade personella och materiella resurser har därför ställts
till förfogande för prospekteringsverksamheten. Denna har kunnat intensifieras
även genom att äldre undersökningsmetoder förbättrats och nya
sådana tillkommit. Omfattande arbeten pågår f. n. dels inom Skelleftefältet
och Vilhelminafjällen väster därom, dels inom Svappavaaraområdet i
Norrbotten. På båda ställena bär värdefulla resultat kunnat noteras.
Mycket stora arealer återstår emellertid att gå över, framför allt i Norrbotten.
För alt få underlag för en bedömning av den ordning, i vilken de
fortsatta arbetena bör bedrivas, tillkallades i juli 1960, med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande, särskilda sakkunniga (malmutredningen för Norrbotten)
för att verkställa utredning av frågor, som äger samband med en inventering
av Norrbottens naturtillgångar.
I en den 21 augusti 1961 ingiven skrivelse har malmutredningen föreslagit
fortsatt regionalprospektering över det redan flygundersökta kartbladet
Kiruna samt påbörjande av dylik prospektering inom Paj ala- och Tärendöområdena,
allt för en kostnad till den 1 juli 1963 av 1 650 000 kr. Med hänsyn
till angelägenheten av att arbetena igångsätts redan våren 1962, föreslår
utredningen att av nämnda belopp 150 000 kr. ställs till geologiska undersökningens
förfogande under innevarande budgetår. Utredningen anser att
kostnaderna för de nu nämnda arbetena i anslagshänseende bör hållas skilda
från kostnaderna för pågående arbeten avseende ltis- och kopparmalmsfyndigheter
inom Skelleftefältet och fjälltrakterna väster därom, vilka senare
kostnader belastar förevarande anslag.
Med hänsyn till vad nyss anförts om värdet av den malmletningsverksamhet
i statlig regi, som för närvarande äger rum i vårt land, tillstyrker departementschefen
malmutredningens av samtliga remissinstanser godkända
förslag om intensifierad prospekteringsverksamhet inom Kirunaområdet
samt Paj ala- och Tärendöområdena. I likhet med utredningen finner han
angeläget, att arbetena igångsätts så snart ske kan. Med hänsyn härtill
och då han ej heller i övrigt har någon erinran mot vad utredningen förordat
om nu nämnda arbeten, torde till desamma för budgetåren 1961/62
och 1962/63 böra anvisas sammanlagt 1 650 000 kr., varav 150 000 kr. bör
upptagas på tilläggsstat för innevarande budgetår och återstoden på riksstaten
för nästa budgetår. Hemställan om sistnämnda medelsanvisning görs
under närmast efterföljande anslagspunkt.
Malmutredningens förslag om snart påbörjande av malmundersökningar
inom Ekströmsberg in. fl. redan kända malmfält och om finansieringen
28
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
den närmaste tiden av dessa arbeten föranleder inte någon erinran från
departementschefens sida.
Vad gäller det av Tornedalsutredningen uttalade önskemålet, att malmundersökningar
snarast bör igångsättas inom Masugnsby- och Kaunisvaarafälten
samt att därvid även grafit- m. fl. fyndigheter bör ägnas uppmärksamhet,
hänvisas till den föregående redogörelsen över malmutredningens förslag.
Av de i förslaget redovisade planerna — vilka departementschefen lämnat
utan erinran — framgår, att i vart fall Kaunisvaara-fältet snart skall bli
föremål för närmare undersökningar. Han förutsätter med malmutredningen,
att vid järnmalmsinventeringen andra mineraltillgångar beaktas, bl. a.
grafitfyndigheter.
Geologiska undersökningens uppskattning av medelsbehovet för de sedvanliga
arbetena inom Skelleftefältet och Vilhelminafjällen torde i allt väsentligt
böra godtagas och förevarande anslag för nästa budgetår bestämmas
till oförändrat 1 991 000 kr. Detta innebär i realiteten en höjning med
400 000 kr., eftersom kostnaderna för flygmätningar förutsättes från och
med nästa budgetår skola betalas ur det nya anslaget Järnmalmsinventering
in. m. i Norrbotten.
Utskottet. För att möjliggöra fortsatt regionalprospektering inom Kirunaområdet
och påbörjande av dylik prospektering inom Paj ala- och Tärendöområdena
har departementschefen räknat med en sammanlagd medelsanvisning
av 1 650 000 kr. Av detta belopp har innevarande års riksdag å tillläggsstat
anvisat 150 000 kr. Utskottet är berett tillstyrka, att återstoden,
1 500 000 kr., anvisas för nästa budgetår. Då skäl förebragts att särskilja
kostnaderna för regionalprospekteringen från kostnaderna för de egentliga
malmundersökningarna har riksdagen i samband med förenämnda
tilläggsstatsanslag beslutat, att angivna medel skola ställas till förfogande
under ett särskilt anslag, benämnt Sveriges geologiska undersökning:
Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten. Vad angår medelsberäkningen
för geologiska undersökningens pågående malmundersökningar inom
Skelleftefältet och Vilhelminafjällen har utskottet icke något att erinra.
Förevarande anslag till malmletning bör sålunda upptagas med oförändrat
1 991 000 kr., vilket i realiteten innebär en ökning med 400 000 kr.,
eftersom kostnaderna för flygmätningar fortsättningsvis avses skola belasta
nyssnämnda anslag till järnmalmsinventering.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 991 000 kr.
25:o) Sveriges geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i
Norrbotten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 79) och under
åberopande av vad som anförts under föregående punkt hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 29
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
Teknisk provnings- och försöksverksamhet
26 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 27, s. 80—82) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens provningsanstalt:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 254 000
kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 249 000 kr.
Med hänsyn till den förstärkning av personalen i provningsanstaltens
allmänna verksamhet, som ägde rum förra året, anser departementschefen
sig inte böra för nästa budgetår föreslå inrättande av ytterligare tjänster
eller uppflyttning i lönegrad av befintliga tjänster. Dock torde tjänsten som
elektriker i Ag 10 överföras på extra ordinarie stat, med bibehållande av nuvarande
benämning och lönegradsplacering. I samband därmed bör en
tjänst som elektriker i Ae 9 indragas.
Till löneklassändringar torde enligt anstaltsstyrelsens förslag böra anvisas
ytterligare 3 600 kr. Därjämte bör anslagsposterna Rörligt tillägg och
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter höjas med resp. 1 300 kr. och
100 kr.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits kommer för budgetåret 1962/63 anslaget
i sin helhet att uppföras med 1 254 000 kr., innebärande en ökning
med 5 000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provnings
anstalts
allmänna verksamhet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................
269 600
1 500
680 100
283 900
18 900
Summa kr. 1 254 000
30
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 254 000 kr.
27 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :l har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 82 och 83) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 137 000 kr.
Av anslagsposten Reseersättningar, som för nästa budgetår bör bestämmas
till 13 000 kr., torde 3 000 kr. få disponeras för bestridande av kostnader
för internordiska resor. Innevarande budgetår upptogs under delposten
Övriga expenser ett belopp av engångsnatur å 35 000 kr. för inköp av möbler
m. in. Då departementschefen blivit övertygad om behovet av en fortsatt
upprustning av anstaltens bestånd av möbler och kontorsmaskiner beräknas
även för nästa budgetår en engångsanvisning för detta ändamål å
32 000 kr. Delposten sänkes därigenom med 3 000 kr. Under övriga anslagsposter
och delposter räknas för budgetåret 1962/63 med samma medelsbehov
som för innevarande budgetår. Anslaget i sin helhet blir därför oförändrat
137 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
137 000 kr.
28:o) Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 84—86) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalts uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,
dels ock till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 488 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 518 000 kr.
Detta anslag kom till förra året i samband med den av riksdagen då beslutade
omorganisationen av statens provningsanstalt. På grund av svårigheter
att anskaffa för de olika tekniska arbetsuppgifterna kvalificerad
personal har anslaget kommit att belastas något mindre än som förutsattes,
när den nya organisationen beslutades och anslagets storlek bestämdes. En
viss eftersläpning torde komma att föreligga även under budgetåret 1962/
63. Med hänsyn härtill är en generell minskning av anslaget för nästa budgetår
möjlig att vidtaga, förslagsvis med 100 000 kr., som bör fördelas med
77 000 kr. på anslagsposten Avlöningar till extra personal jämte rörligt
tillägg samt med 23 000 kr. på delposten Förbrukningsartiklar in. m. Å andra
sidan torde för befintlig personal avlöningsmedlen böra höjas med sammanlagt
30 000 kr. för bestridande av vissa automatiska utgiftsökningar.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
31
Vidare bör å omkostnadssidan räknas med ytterligare 1 000 kr. till sjukvård,
25 000 kr. till expenser samt 14 000 kr. till frakt och spedition av provföremål.
Med hänsyn härtill och då rörande delposten Förbrukningsartiklar
m. m. ej bör vidtagas annan ändring än nyss föreslagits samt delposten
Löpande underhåll och ersättningsanskaffningar av apparater och instrument
bör upptagas med oförändrat belopp minskar anslaget netto med
30 000 kr. till 2 488 000 kr.
Yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal anser departementschefen
sig böra för nästa budgetår biträda i så måtto, att han föreslår
inrättande — i utbyte mot motsvarande Ag-placerade tjänster — av
följande tjänster på extra ordinarie stat, nämligen två tjänster som ingenjör
i Ae 17, en tjänst som ingenjör i högst Ae 15, fyra tjänster som tekniker
i Ae 10, nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt — inom ramen
för den reglerade befordringsgången för dylik personal — fyra tjänster
som laboratoriebiträde i högst Ae 9.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
alt riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 400
2. Avlöningar till extra personal, jämte rörligt till
lägg,
förslagsvis ........................... 486 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 011 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 315 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................. 21 100
Summa kr. 1 897 000
b) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 488 000 kr.
29:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 30, s. 86 och 87) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 300 000 kr.
Med hänsyn till den stora eftersläpningen vid provningsanstalten i fråga
om tillgången på modern apparat- och instrumentutrustning förordar departementschefen
att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 200 000
kr. till 500 000 kr.
32 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.
30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 31, s. 87—91) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 137 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 600 000 kr.
För innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader vid försöksanstalten
anvisats sammanlagt 7,8 milj. kr. Därav beräknas 6,6 milj.
kr. komma att återdebiteras anstaltens uppdragsgivare och tillgodoföras
riksslatens inkomstsida. Mellanskillnaden, 1,2 milj. kr., är den s. k. nettoutgiften,
som bestämmer anstaltens utrymme för egen forskning. För nästa
budgetår räknar anstaltsstyrelsen med en ökning av inkomsterna i beställningsverksamheten
med 0,5 milj. kr. till 7,1 milj. kr.
I fråga om nettoutgiften föreslår departementschefen för nästa budgetår
en höjning med 100 000 kr.
För drift och skötsel av den nya supersonisk-hypersoniska vindtunnelanläggningen,
som väntas bli klar att tagas i bruk hösten 1963, torde -—• i anledning
av vad därom föreslagits i petitaskrivelsen — under anslagsposten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår böra anvisas
sammanlagt 155 200 kr. för inrättande från och med den 1 januari 1963
av följande tjänster, nämligen en tjänst som avdelningschef i Bg 1, sex
tjänster som förste forskningsingenjör, varav två i Ae och två i Ag 26
samt en i Ae och en i Ag 24, en tjänst som forskningsingenjör i Ae 23
samt fyra tjänster som avdelningsingenjör, varav en i Ae och två i Ag 21
samt en i Ae 19. Yrkandet om inrättande av en tjänst som forskningschet
i Bp 3 på liållfasthetsavdelningen torde lämnas utan bifall liksom förslagen
rörande ändrad lönegradsplacering för verkschefen och för en avdelningschef
i Bp 1.
Vad härefter gäller yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal
tillstyrkes för nästa budgetår inrättande —- i utbyte mot motsvarande
extra tjänster — av tre tjänster som avdelningsingenjör i Ae 21, en
tjänst som försöksledare i Ae 17, två tjänster som ingenjör i högst Ae 15,
två tjänster som ritare i Ae 13, en tjänst som fotograf i Ae 9 samt fyra
tjänster som kanslibiträde i Ae 7.
Utöver vad nu sagts förordas i anslutning till den förväntade ökningen
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
33
av beställningsvolymen höjning av anslagsposten Extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden med 258 000 kr. Till redan beslutade
lönegradshöjningar och för löneklassförändringar bör vidare enligt anstaltsstyrelsens
förslag upptagas höjningar med sammanlagt 38 100 kr. Till Rörligt
tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör slutligen
anvisas ytterligare resp. 78 200 kr. och 7 500 kr.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits blir anslaget i sin helhet
6 137 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaas
vis
....................................... 232 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 18 600
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 2 255 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 602 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 971 400
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 56 800
Summa kr. 6 137 000
c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 137 000 kr.
31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 32, s. 91 och 92) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 263 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 200 000 kr.
I anslutning till den ökade beställningsverksamheten föreslår departementschefen
uppräkning av delposten Anskaffning och underhåll av försöks-
och verkstadsutrusining in. m. med 50 200 kr. samt av delposten
Övriga expenser med 8 300 kr. Kostnaderna under nästa budgetår för
3 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10
34
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
personalens deltagande i fortbildningskurser uppskattas till 3 500 kr. Ytterligare
torde under anslaget 3 000 kr. böra anvisas för verkskyddsändamål.
I övrigt bör oförändrade belopp upptagas under de skilda posterna.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning
och hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 2 263 000 kr.
32:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 33, s. 92 och 93) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 200 000 kr.
Departementschefen är inte beredd att för nästa budgetår tillstyrka större
höjning av detta anslag än med 100 000 kr. Han förutsätter därvid att försvaret,
på sätt som skett hittills, bekostar för sina uppdrag nödvändig utrustning.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
33 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 34, s. 93—96) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skeppsprovningsanstalt, att tiilämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 040 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 003 000 kr.
I anledning av yrkandena om nya tjänster vid anstalten tillstyrker departementschefen
inrättandet av en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Vidkommande
förslagen om ändrad anställningsform förordas, att en förste
forskningsingenjör i Ag 26 överföres på extra ordinarie stat. För redan genomförda
lönegradsuppflyttningar och för löneklassändringar torde en uppräkning
ske i enlighet med anstaltens bedömning. Posterna till rörligt tilllägg
och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter höjes med 15 900
resp. 1 000 kr.
För nästa budgetår torde anslaget i överensstämmelse med vad sålunda
anförts böra upptagas med (1 003 000 -)- 37 000) 1 040 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
35
Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen.
Mot anslagsberäkningen bär utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att -vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 73 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 600
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 285 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 496 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 170 900
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis 11400
Summa kr. 1 040 009
c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 040 009
kr.
34:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 96 och 97), innebärande en uppräkning
av anslaget med 43 000 kr., varav 25 000 kr. hänför sig till posten Övriga
expenser, 1 000 kr. till posten Publikationstryck, 15 000 kr. till posten Verktyg,
förbrukningsartiklar etc., 1 000 kr. Lill posten Underhåll av maskiner
och apparater samt 1 000 kr. till posten Frakter och transporter, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 187 000 kr.
35:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 36, s. 97 och 98) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kr.
För att möjliggöra anskaffning av en elektrisk analogimaskin är departementschefen
beredd att för nästa budgetår tillstyrka anvisning av 85 000 kr.
36
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Utskottet liar icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kr.
Teknisk forskning
36 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 37, s. 99 och 100) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 162 000 kr.
Då departementschefen är ense med tekniska forskningsrådet om alt den
successivt ökade bidragsgivningen motiverar utbyggnad av rådets administrativa
resurser förordar han i anledning av förslagen i petitaskrivelsen
uppräkning av förevarande anslag med i ett för allt 48 000 kr. De ökade
medlen torde i första hand böra användas för anställande av en biträdande
sekreterare med arvode motsvarande högst 23 lönegraden samt av den ytterligare
skriv- och kontorspersonal, varav behov kan föreligga. I nämnda
belopp ingår även 1 200 kr. för att möjliggöra höjning av kamrerarens arvode.
Däremot har han inte ansett sig böra tillstyrka medelsanvisning för
höjning av sekreterarens arvode eller förändring av en tjänst som kanslibiträde
till kontorist.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.
37 :o) Teknisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
38, s. 100—102) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 600 000 kr.
Anslaget till teknisk forskning har för vart och ett av de två senaste budgetåren
höjts med resp. 600 000 och 500 000 kr. Samtidigt ökar emellertid
behoven av bidrag till aktiva forskningsinsatser inom skilda grenar av tekniken.
Även för nästa budgetår synes därför en höjning av anslaget böra äga
rum. Departementschefen föreslår att detsamma uppräknas med 900 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
37
att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
38 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 39, s. 102 och 103) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 330 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 260 000 kr.
Under anslaget föreslår departementschefen för nästa budgetår ingen
annan ändring, än att kostnaderna för den tekniskt-vetenskapliga kontaktverksamheten
i USA — som departementschefen tillmäter stor betydelse i
vårt umgänge med utlandet på det tekniska området — synes i sin helhet
böra bestridas från anslaget. Detta bör då höjas med avrundat 70 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsuetenskapsakademien
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 330 000
kr.
39 :o) Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 40, propositionen
nr 89) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande
nr 51), varom utskottet velat här
erinra.
40:o) Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 104—110) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att — i anslutning till vad departementschefen förordat om nya grunder
för pensionering av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska textilforskningsinstitutet
och om bestridande av pensionskostnaderna — överenskomma
med Stiftelsen Svensk textilforskning om sådana ändringar i det mellan
staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten vid institutet,
vilka betingas av omläggningen, dels ock till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
278 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 270 000 kr.
Vid en del av de under handelsdepartementet sorterande statsunderstödda
branschforskningsinstituten svarar staten avlalsenligt för lönekostnaderna
för vissa i avtalet angivna befattningshavare och grupper av befattningshavare.
Avvägningen av statsbidraget bygger på jämförelse med löneställningen
för statsanställda med likvärdiga arbetsuppgifter, dock alt bidraget
inte omfattar lönedelar motsvarande de statliga ålderslilläggen. På detla
38
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
sätt är statsbidraget till löner utformat vid träforskningsinstitutet, textilforskningsinstitutet,
konserveringsforskningsinstitutet och institutet för optisk
forskning. Staten svarar i dessa fall även för kostnaderna för vederbörande
befattningshavares pensionering. Pensionsfrågan har hittills varit
ordnad genom anslutning till Svenska personalpensionskassan (SPP). Till
grund för storleken av försäkringsavgifterna och av utgående pensioner har
legat grundlönerna enligt 1947 års statliga löneplan. Ändring därutinnan
har under senare år inte vidtagits i avvaktan på resultaten av pågående utredningar
rörande den allmänna pensioneringen (ATP) och den statliga
personalpensioneringen.
Hur pensionsfrågan vid här åsyftade branschforskningsinstitut för framliden
bör ordnas har nu varit föremål för utredning inom handelsdepartementet.
Den härför anlitade utredningsmannen har den 1 november 1961
lagt fram ett förslag till lösning, som i huvudsak innebär att den med statsmedel
avlönade personalen hos instituten skall, räknat från och med den
1 januari 1960, komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som industriens
tjänstemän m. fl. enligt de för denna grupp på arbetsmarknaden
särskilt träffade pensionsuppgörelserna (ITP). De löpande försäkringsavgifterna
avseende såväl ATP som ITP förutsättes skola betalas av staten.
1 de fall staten bidragsvägcn inte svarar för hela lönen föreslås, att pensionskostnaderna
delas mellan staten och vederbörande instituts huvudman,
stiftelsen, i proportion efter statens respektive stiftelsens andel i hela
lönekostnaden.
Utredningsmannens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
de berörda stiftelserna, efter hörande av styrelserna för resp. institut.
Departementschefen har funnit utredningsförslaget till ordnande av pensionsfrågan
vid ifrågavarande branschforskningsinstitut innebära en för
staten ur skilda synpunkter godtagbar lösning. Att ITP-alternativet valts
anser också departementschefen motiverat med hänsyn till branschforskningsinstitutens
samhörighet med industrien i vad gäller personalens rekryterings-
och befordringsförhållanden. över huvud taget råder mellan den
forskningsverksamhet, som äger rum vid branschforskningsinstituten, och
den av industrien själv organiserade forskningen en så nära samverkan,
att det skulle erbjuda avsevärda praktiska olägenheter med en differentiering
i pensionshänseende allt efter som personalen arbetar i statsunderstödd
forskning eller i industriforskning. Som utredningsmannen förutsatt torde
kompletteringspensioneringen böra ordnas genom central försäkring, lämpligast
i SPP, där personalen för närvarande är pensionsförsäkrad. Han tillstyrker
även vad utredningsmannen förordat om bestridande av försäkringsavgifterna
och har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
förslagen i utredningspromemorian.
Övergång till det nya pensionssystemet förutsätter ändringar i gällande
avtal mellan staten och resp. stiftelser om verksamheten vid instituten.
Kungl. Maj :t torde under de skilda anslagspunkterna böra inhämta riksda
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
39
gens bemyndigande att med stiftelserna överenskomma om erfoiderliga
jämkningar i avtalstexterna. Därest riksdagen inte har någon erinran däremot
torde det under tiden fram till den 1 juli 1962 få ankomma på Kungl.
Maj :t att särskilt besluta i sådana uppkommande pensionsfall, där pensionsförsäkring
inte har tecknats enligt de nya reglerna.
Vid nuvarande ATP-avgifter kommer omläggningen i kostnadshänseende
att för statens del innebära en ökning med sammanlagt i runt tal 30 000 kr.
På grundval av innehållet i avtalen och av uppgifter, som under hand inhämtats
från instituten om storleken och sammansättningen under budgetåret
1962/63 av den med statsmedel avlönade personalen, uppskattas sålunda
storleken av erforderligt statsanslag till bestridande av pensionskostnaderna
vid vart och ett av här åsyftade fyra branschforskningsinstitut
till, för träforskningsinstitutet 124 000 kr., innebärande en ökning med
29 000 kr., för textilforskningsinstitutet 32 000 kr., innebärande en ökning
med 8 000 kr., för konserveringsforskningsinstitutet 48 100 kr., innebärande
en minskning med 8 000 kr., samt för optikforskningsinstitutet 9 350 kr.,
innebärande en ökning med 1 000 kr.
Beräkningen för träforskningsinstitutets del är baserad på nu gällande
avtal, som emellertid upphör den 30 juni 1962. Utredning pågår om träffande
av nytt avtal för tiden därefter. Genom det nya avtalet kan den nyssnämnda
siffran 124 000 kr. komma att något förändras. Hemställan i detta
fall om medelsanvisning till gäldande av pensionskostnaderna för budgetåret
1962/63 torde få ske senare i vår, i samband med att det nya avtalet för
träforskningsinstitutet underställes riksdagens prövning. Motsvarande hemställan
i fråga om konserveringsforskningsinstitutet och institutet för optisk
forskning må göras under resp. anslagspunkter. Rörande textilforskningsinstitutet
föreslås nu till bestridande av pensionskostnaderna för statsavlönad
personal där anvisande för nästa budgetår av 32 000 kr.
Vad gäller anslagsbehovet i övrigt för textilforskningsinstitutet tillstyrker
departementschefen institutsstyrelsens förslag om oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad
departementschefen förordat om nya grunder för pensionering
av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska textilforskningsinstitutet
och om bestridande av pensionskostnaderna
— överenskomma med Stiftelsen Svensk textilforskning
om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen
gällande avtalet om verksamheten vid institutet, vilka betingas
av omläggningen;
b) till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kr.
40
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
41 :o) Bidrag till Metallografiska institutet. Beträffande Kungl. Maj :ts
framställning om anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 42, propositionen
nr 73) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande nr
50), varom utskottet velat här
erinra.
42 :o) Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43, s. Ilo och 111) att dels bemyndiga
Kungl. Maj .t att överenskomma med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning
om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen gällande avtalet
om verksamheten vid institutet, vilka betingas av viss omläggning av pensioneringssystemet,
dels ock till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 728 000
kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 729 000 kr.
Under åberopande av vad vid anmälan av anslaget Bidrag till Svenska
textilforskningsinstitutet anförts rörande nya grunder för pensionering av
vissa befattningshavare vid bl. a. konserveringsforskningsinstitutet och om
bestridande av pensionskostnaderna, föreslår departementschefen dels att
Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att överenskomma
med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning om sådana ändringar i gällande
avtal mellan staten och stiftelsen, vilka betingas av oinläggningen,
dels att anslagsposten Pensionsavgifter i institutets stat för budgetåret 1962/
63 bestäms till 48 100 kr., innebärande en minskning med 8 000 kr.
Institutsstyrelsens yrkanden om ökade medel för nästa budgetår till rörligt
tillägg och till arbetsgivarbidrag m. m. bör biträdas.
I enlighet härmed minskar medelsbehovet under anslaget med netto 1 000
kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad
departementschefen förordat om nya grunder för pensionering
av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska institutet
för konserveringsforskning och om bestridande av pensionskostnaderna
— överenskomma med Stiftelsen Svensk
konserveringsforskning om sådana ändringar i det mellan
staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten vid
institutet, vilka betingas av omläggningen;
b) till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 728 000 kr.
43 :o) Bidrag till Institutet för optisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 44, s. 111 och 112) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
41
att överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning om sådana ändringar
i det mellan staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten
vid institutet, vilka betingas av viss omläggning av pensioneringssystemet,
dels ock till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 144 000 kr.
Under åberopande av vad vid anmälan av anslaget Bidrag till Svenska
textilforskningsinstitutet anförts rörande nya grunder för pensionering
av vissa befattningshavare vid bl. a. Institutet för optisk forskning, föreslår
departementschefen dels att Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens
bemyndigande att överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning om
sådana ändringar i gällande avtal mellan staten och stiftelsen, vilka betingas
av omläggningen, dels att anslagsposten Pensionsavgifter i institutets
stat för budgetåret 1962/63 bestäms till 9 350 kr., innebärande en ökning
med 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad
departementschefen förordat om nya grunder för pensionering
av vissa befattningshavare vid bl. a. Institutet för
optisk forskning och om bestridande av pensionskostnaderna
— överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning
om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen gällande
avtalet om verksamheten vid institutet, vilka betingas
av omläggningen;
b) till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kr.
44:o) Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 112 och 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet
att riksdagen må till Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 kr.
45:o) Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 15 000
kr.
42
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Atomenergiverksamhet
46 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Ivungl. Maj :ts
förslag (punkt 47, s. 114), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kr.
47 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 114—133) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 102 000 000 kr.
Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes
riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran (prop. 176, LSU 22,
Rskr 344). En viss omläggning av atomenergiprogrammet godkändes av
1958 års B-riksdag (prop. B 49, SU B 94, Rskr B 123). — Riksdagarna åren
1957—1961 har till fullföljande av programmet anvisat sammanlagt 550,7
milj. kr. till Aktiebolaget Atomenergi och 70,0 milj. kr. till vattenfallsstyrelsen.
Atomenergiverksamheten utgör en del av det investeringsprogram
på energiområdet, som ingick i motiveringen till den av 1957 års riksdag
beslutade allmänna energiskatten (prop. 175, BevU 47, Rskr 363).
Departementschefen har anfört bl. a. följande.
»Inriktningen av det svenska atomenergiarbetet har skett i enlighet med
årliga beslut av statsmakterna under tiden 1956—61. Målsättningen är alt
mot bakgrunden av vattenkraftens färdigutbyggnad om 10—15 år och en
hastigt växande bränsleimport, som redan utgör ca 15 procent av vår totala
import, genomföra ett utvecklingsprogram, som möjliggör inhemsk industriell
tillverkning för den betydande insats av atomkraftverk, som beräknas
erforderlig med början under perioden 1970—75. På grund av de
avsevärda kostnaderna och personella insatserna har utvecklingsarbetet
koncentrerats på tungvattenreaktorn med naturligt uran som bränsle, vilken
är den reaktortyp som är bäst lämpad för våra energi- och handelspolitiska
förhållanden. Denna reaktor har nämligen speciellt låga bränslekostnader,
vilket har avgörande betydelse vare sig uranbränslet skall importeras eller
lramställas ur de omfattande, men låghaltiga svenska urantillgångarna.
Dessa tillgångar medger en önskvärd handlingsfrihet och trygghet ur beredskapssynpunkt
för den svenska atomenergiverksamheten.
Aktiebolaget Atomenergis uppbyggnad har dimensionerats med tanke
på att möjliggöra utvecklande av tungvattenreaktorn. Bolaget har i detta
syfte byggt upp en forskningsorganisation med tyngdpunkt i Studsvik, som
utrustats med eu rad forskningsreaktorer och andra dyrbara instrument
och laboratorier. I Ranstad vid Billingen uppför bolaget ett uranverk och
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
43
framställning av bränsleelement sker vid bolagets anläggning i Stockholm.
Atombolagets verksamhet kompletteras av atomkraftavdelningarna inom
vattenfallsstyrelsen och inom de närmast berörda industrierna. Av vikt för
atomenergiprogrammet är vidare den utbildningsorganisation för atomingenjörer,
som av 1960 års riksdag beslöts vid de tekniska högskolorna.
Anslagen till atomenergiprogrammet utgör för innevarande budgetår till
atombolaget och vattenfallsstyrelsen samt till internationellt atomenergisamarbete
tillhopa 148,0 milj. kr. Motsvarande medelsanvisning under budgetåret
1960/61 utgjorde 140,2 milj. kr.
För budgetåret 1962/63 förordar delegationen för atomenergifrågor, att
motsvarande anslag beräknas till sammanlagt 157,6 milj. kr., vilket innebär
en nedräkning med totalt 25,1 milj. kr. i förhållande till atombolagets och
vattenfallsstyrelsens äskanden. Vidare tillstyrker delegationen vattenfallsstyrelsens
framställning om tilläggsanslag med 10 milj. kr. för innevarande
budgetår.
Huvuddelen av de äskade atomenergianslagen avser fullföljande och drift
av redan tidigare beslutade anläggningar samt fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.
Förslagen innebär emellertid också viss medelsanvisning
för Marvikens atomkraftverk, som i enlighet med tidigare beslut nu färdigprojekterats
och till vars uppförande statsmakterna därför har att taga ställning.
Marviken-reaktorn utgör en vidareutveckling av den reaktor typ, som ingår
i Ågesta kraftvärmeverk, där nu montage av maskineriet pågår. Igångsättning
av reaktorn beräknas ske under nästa budgetår. Verket skall utveckla
65 MW värmeeffekt, varav 10 MW uttages i form av eleffekt i en
s. k. mottrycksturbin och återstående 55 MW användes som centralvärme i
Farsta. Ändamålet med Ågesta-verket är inte primärt att ge ekonomisk kraft
och värme utan att vara ett första utvecklingssteg mot större kraftreaktorer.
Marviken-stationen är nästa steg mot fullstora, kommersiella atomkraftverk,
vilket för tungvattenreaktorn innebär storleksordningen 400 MW eleffekt.
Marvikens eleffekt blir i begynnelseskedet 105 MW. Enär det av tekniska
skäl är uteslutet att direkt ta steget från Ågesta till fullstora anläggningar,
måste under alla förhållanden ett i och för sig oekonomiskt mellansteg
i Marvikens storleksklass utföras. Detta medför att av den totala anslagskostnaden
för Marviken-stationen, som beräknas till 320 milj. kr., 220
milj. kr. för närvarande betraktas som en långsiktig utvecklingskostnad för
reaktorprogrammet.
Målsättningen för det svenska atomenergiarbetet är, som jag nyss nämnt,
att ge svensk industri möjlighet att prestera kommersiellt gångbara atomkraftverk,
då dylika från och med mitten av 1970-talet i successivt ökad
omtattning kommer att erfordras för vår kraftförsörjning. För att möjliggöra
detta bör den första fullstora prototypen till dessa atomkraftverk vara
lärdig omkring år 1973, d. v. s. 10 år efter Ågesta. Den lämpliga tidpunkten
för färdigställande av mellansteget Marviken är med hänsyn härtill
1967—68. Det nu framlagda Marviken-projektet förutser, att stationen
skall kunna tagas i drift år 1967.
44
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Delegationen för atomenergifrågor har efter en ingående granskning av
atomenergiprogrammets olika förutsättningar och tänkbara alternativ för
utvecklingsarbetet uttalat, att den finner ådagalagt övertygande skäl för att
man i vårt land uthålligt och konsekvent bör fasthålla vid det av statsmakterna
sedan mer än fem år fullföljda inhemska atomenergiarhetet, siktande
till egen konstruktion och tillverkning av reaktorer, som speciellt anpassats
till våra behov. För denna slutsats talar enligt delegationen såväl
energipolitiska, handelspolitiska som beredskapsmässiga synpunkter. Därtill
kommer att vår industris inriktning gör atomtekniken till ett lämpligt
arbetsområde. Enligt delegationens mening bör statsmakterna genom ett
tydligt uttalande i denna principfråga skapa den klarhet beträffande avsikten
att fullfölja ett inhemskt projelctbundet atomenergiarbete, som är
nödvändig för att mobilisera det uthålliga intresse från industrins sida som
är en förutsättning för arbetets framgång.
Det närmaste projektinriktade atomenergiarbetet bör enligt delegationen
anknyta till Marviken-projektet, som tillgodoser flertalet av de krav vilka
bör ställas på det nu aktuella steget i reaktorutvecklingsarbetet i vårt land.
Utom alt utgöra en vidareutveckling av den med Agesta-reaktorn påbörjade
utvecklingslinjen erbjuder Marviken-reaktorn även möjlighet att vid
lämplig tidpunkt utrustas med olika tillbyggnader, vilka kan tjäna till fortsatt
utveckling av tungvattenreaktorn i olika riktningar såsom närmare
avhandlas i delegationens utlåtande. Vidare är Marviken-anläggningen av
den storleksklass, som ger de tekniska erfarenheter beträffande kraven på
och tillverkningen av komponenter m. in., som är oundgängligen nödvändiga
för att nästa steg skall kunna tagas till fullstora, kommersiellt gångbara
atomkraftstationer.
Tidsplanen för Marviken-stationen bör enligt delegationen syfta till att
utan forcering utföra anläggningen till den tidpunkt, som är lämpligast med
hänsyn till det successiva tillgodogörandet av erfarenheter från Ågesta-aniäggningen
och till den mest ekonomiska utbyggnadstakten. Enligt delegationen
bör anläggningen med dessa utgångspunkter kunna tagas i drift
19(57—68.
För egen del kan jag i allt väsentligt instämma i den bedömning delegationen
för atomenergifrågor verkställt beträffande de omständigheter, som
bör avgöra inriktningen av det fortsatta atomenergiarbetet i vårt land under
de närmaste åren.
Statsmakterna har under en följd av år, trots de kostnader det här är fråga
om, av flera skäl ansett det motiverat att satsa på ett atomenergiprogram
av betydande omfattning. Vår energisituation, vårt importberoende i
fråga om fossila bränslen och vårt intresse av en viss beredskapspotential
gör det önskvärt med en under 1970-talet successivt ökad insats av atomkraftverk.
Den handlingsfrihet, som ett självständigt atomenergiprogram
ger, har även tillmätts ett avgörande värde i vår bedömning.
För att ytterligare framhålla den långsiktiga karaktären av planeringen på
energiområdet, vill jag fästa uppmärksamheten på att de värmekraftverk,
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
45
som tages i bruk från och med år 1975, kommer att ha en livslängd, som
sträcker sig in i nästa sekel och deras ekonomi avhänger således av bränslepriserna
under främst 1980- och 1990-talen.
Av hänsyn till kostnader och personella resurser är det för Sveriges del
nödvändigt att koncentrera insatserna till en huvudtyp av reaktorer och som
den mest lämpliga för våra förhållanden har utvalts tungvattenreaktorn med
naturligt uran såsom bränsle. Värdefulla erfarenheter från utländska arbeten
av betydelse för det svenska atomenergiarbetet tillgodogöres fortlöpande,
och de kontakter som upprätthålles kommer att ytterligare förstärkas. Som
komplement till det fortsatta utvecklingsarbete som utföres i vårt land i
samband med uppförandet av Marvikens atomkraftverk, får vi sålunda möjlighet
att förvärva kunskaper beträffande närbesläktade utvecklingslinjer.
Beträffande den konkreta utformningen av det fortsatta projektbundna
utvecklingsarbetet är jag av den uppfattningen, att det bör anknytas till
Marviken-siationen, vars uppförande nu torde beslutas med sikte på att stationen
skall kunna tagas i drift under budgetåret 1967/68. Stationen torde
böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande projektplanering.
Det slutliga ställningstagandet till den konstruktiva utformningen
av projektet torde, sedan yttrande avgivits av delegationen för atomenergifrågor,
få ankomma på Kungl. Maj :t, som har att pröva frågan om tillstånd
att uppföra reaktorn. Denna avses, som jag anmälde under motsvarande
punkt i fjolårets statsverksproposition, bli förlagd inom Östra Vikbolandets
kommun i Östergötlands län.
Med ett beslut rörande Marviken-stationen i enlighet med vad jag bär förordar
torde ett tillräckligt underlag ha skapats för den långsiktiga inriktning
av erforderliga resurser, som måste verkställas hos berörda industrier och
övriga företag och institutioner.
Det ställningstagande jag här förordat innebär ett konsekvent fulföljande
av ett svenskt program på atomenergiområdet. Det kommer att tillföra
vår industri arbetsuppgifter som starkt främjar utvecklingen mot avancerat
tekniskt kunnande och som skapar underlaget för en väsentlig framtida
tillverknings- och leveranskapacitet på berörda områden. Det är under sådana
förhållanden naturligt att de värden som ligger häri, sett ur näringslivets
synpunkt, beaktas. Det är önskvärt att utvecklingsprogrammet kan
genomföras i nära samverkan mellan staten och näringslivet. Jag vill för
egen del understryka betydelsen av att denna samverkan får sådan karaktär
att en skälig fördelning åstadkommes av kostnader och ansvar för programmets
genomförande. Denna fråga kommer alt ägnas särskild uppmärksamhet
vid förestående överläggningar med berörda delar av näringslivet.
Med den ståndpunkt jag här intagit till Marvikenprojektet har jag också
tagit ställning mot tanken att ett antal år uppskjuta det mellansteg till fullstora
atomkraftverk, som Marviken representerar, till förmån för projektering
och eventuellt uppförande av en cxperimenlrcaktor i Ågestas storleksklass.
De syften som skulle tillgodoses genom ett dylikt experiment synes
mig med fördel kunna vinnas genom Marviken-reaktorn, som ger möjlighet
46
Statsutskottets utlåtande nr JO år J962
till utprovning av olika utvecklingslinjer genom senare tillsatser vid önskad
tidpunkt.
Jag har vidare funnit den föreslagna tidsplanen för utförande av Marvikenprojektet
rimligt anpassad till önskemålet att vid konstruktionsarbetet
fortlöpande kunna dra nytta av exempelvis erfarenheter från tidigare reaktorer
inom och utom landet. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas,
att den nu uppbyggda organisationen för atomenergiarbetet drar en årlig
kostnad av storleksordningen 100 milj. kr. Dylika kostnader gör det nödvändigt
att kräva väl fixerade arbetsprogram inriktade på att ge praktiska
resultat.
I fråga om det av vissa större privata och kommunala kraftföretag planerade
men ännu ej beslutade atomkraftverket i Simpevarp med en i Förenta
staterna utvecklad och konstruerad reaktor av annan typ än den i Sverige
bearbetade, vill jag hänvisa till vad delegationen för atomenergifrågor anför
i sitt här tidigare återgivna utlåtande. Jag ansluter mig till delegationens
slutsats att Simpevarps-projektet, vars reaktor är av ungefärligen Ågestareaktorns
storlek, icke tillgodoser önskemålet att vara ett för det svenska
reaktorutvecklingsarbetet tillräckligt mellansteg till fullstora enheter och
att projektet därför icke kan betraktas som ett alternativ till Marviken-projektet.
Jag övergår därefter till anslagsavvägningen för atomenergiändamålen under
budgetåret 1962/63.
Såsom chefen för kommunikationsdepartementet tidigare i dag föreslagit
har för Marvikens kraftstation i enlighet med delegationens förslag beräknats
15 milj. kr., huvudsakligen till fortsatt konstruktionsarbete och markförvärv.
För vissa under innevarande budgetår pågående projekteringsarbeten
torde 10 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat II. Under budgetåret 1962/
63 har dessutom 10 milj. kr. beräknats till vattenfallsstyrelsens del i återstående
kostnader för Ågesta kraftvärmeverk.
Den i vattenfallsstyrelsens petita gjorda uppdelningen mellan förräntningspliktigt
och icke förräntningspliktigt kapital torde höra preliminärt
godtagas. Den icke förräntningsbara delen bör i princip avskrivas med anslag
på driftbudgeten. Avskrivningsdelens storlek bör dock göras beroende
av projektets slutliga utformning. Vattenfallsstyrelsen kan, om förslagen
bifalles, ha nedlagt upp till 45 milj. kr. på Marviken-projektet vid utgången
av budgetåret 1962/63. I anknytning härtill har tidigare i dag på förslag av
chefen för kommunikationsdepartementet beräknats ett avskrivningsanslag
av 15 milj. kr. på driftbudgeten för budgetåret 1962/63.
Inom atombolaget avslutas under budgetåret 1962/63 i huvudsak utbyggnaden
av forskningsstationen i Studsvik. Jag anser i likhet med delegationen
angeläget att stationens färdigställande icke fördröjes och förordar därför
för 1962/63 beräknade 18 milj. kr. till detta ändamål.
Atombolaget och vattenfallsstyrelsen har anmält att Ågesta kraftvärmeverk,
som de uppför tillsammans med Stockholms elverk, beräknas planenligt
kunna tagas i drift under år 1963 men att en ytterligare kostnadsökning
Statsutskottets utlåtande nr JO år J962
47
med 20 milj. kr. till 175 milj. kr. nu förutses jämfört med den år 1959 redovisade
kalkylen. I totalkostnaden ingår emellertid utvecklingsarbete m. m.
för över 50 milj. kr., som närmast är en kostnad för hela tungvattenlinjen.
Fördyringen hänför sig till vissa reaktorkomponenter samt till den allmänna
prishöjningen. Till atombolagets kostnader för Ågesta-verket bör 10 milj. kr.
beräknas under 1962/63.
Ranstads-verkets uppförande sker med sikte på färdigställande under budgetåret
1964/65. Till och med innevarande budgetår har 58 milj. kr. anvisats
och för 1962/63 äskas ytterligare 33 milj. kr. Enligt vad atombolaget nu
anmäler kommer anläggningen, som i 1957 års prisnivå kalkylerades till 115
milj. kr., att på grund av prishöjningar dra omkring 20 milj. kr. i ökade anslagskostnader.
Den återhållsamhet som allmänt sett bör iakttagas vid anslagsavvägningen
föranleder mig att i enlighet med delegationens förslag förorda att atombolagets
kostnadsram under vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63
nedpressas med 10 milj. kr. jämfört med den av bolaget i dess petita förutsedda
medelsförbrukningen. De omdispositioner denna medelsberäkning föranleder
torde få ankomma på bolagets styrelse, som därvid även bör överväga
möjligheten att något förskjuta Ranstads-verkets utbyggnad.
Vid anslagsberäkningen utgår jag sålunda från att bolaget vid ingången
av budgetåret 1962/63 förfogar över 19 milj. kr. i reserverade driftsmedel
i stället för i petita beräknade 8,9 milj. kr. I likhet med delegationen förordar
jag därför att anslagen till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1962/63 upptages med tillhopa 128 milj. kr. Detta innebär i förhållande till
innevarande budgetår en höjning med 6 milj. kr. Av beloppet torde 108 milj.
kr. anvisas under förevarande anslag. Jag kommer senare vid anmälan av
anslagsfrågorna under kapitalbudgeten att föreslå, att återstående medelsbehov,
20 milj. kr., anvisas Aktiebolaget Atomenergi under fonden för låneunderstöd.
»
Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget
yrkat 148,1 miljoner kr. och vattenfallsstyrelsen 30 miljoner kr. till
atomenergiverksamhet. Styrelsen har jämväl äskat 10 miljoner kr. på tillläggsstat
för innevarande budgetår till samma ändamål. Vad angår atombolaget
har delegationen för atomenergifrågor i stort sett tillstyrkt de förslag,
som ligga till grund för yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen
till 128 miljoner kr., vilket även motsvarar departementschefens
bedömning av medelsbehovet. I fråga om vattenfallsstyrelsen har
departementschefen tillstyrkt anvisning av för nästa budgetår 25 miljoner
kr. och på tilläggsstat för innevarande budgetår 10 miljoner kr. Utskottet vill
i sammanhanget erinra om att riksdagen numera på kapitalbudgeten, under
statens vattenfallsverks fond, anvisat investeringsanslag å sistnämnda
båda belopp.
Beträffande de för vattenfallsstyrelsen avsedda medlen må här i korthet
nämnas, att tilläggsanslaget liksom 15 miljoner kr. av anslaget för nästa
48
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
budetår skola disponeras för förberedelse- och projekteringsarbeten för
det planerade atomkraftverket vid Marviken på östra Vikbolandet i Östergötland.
Ifrågavarande projekt, till vars genomförande i enlighet med av
departementschefen angivna riktlinjer riksdagen i princip tagit ställning
i samband med anvisningen av nyssnämnda anslag, innebär ett fullföljande
av det svenska reaktorprogrammet och representerar ett sista mellanled
på vägen mot kommersiellt fullstora atomanläggningar. Kostnaden
beräknas totalt till 320 miljoner kr., och idrifttagningen av anläggningen
förutsättes ske under budgetåret 1987/68 och då med en eleffekt i begynnelseskedet
om 105 MW.
Medelsanvisningen under förevarande anslag avses för fullföljande och
drift av tidigare beslutade anläggningar i bolagets regi samt för fortsatt utrednings-
och utvecklingsarbete. Medelsutrymme har bl. a. beräknats för
vissa avslutande arbeten och materielanskaffningar i anslutning till kraftvärmeverket
R 3 / Adam i Ågesta, fortsatt utbyggnad av forskningsstationen
i Studsvik och fullföljande av Ranstadsanläggningen. Utskottet har
icke något att erinra mot de sålunda gjorda anslagsbedömningarna och
tillstyrker, att i enlighet med departementschefens förslag ett belopp av
128 miljoner kr. ställes till atombolagets förfogande, därav 108 miljoner
kr. på driftbudgeten och 20 miljoner kr. på kapitalbudgeten.
Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer
att göra hemställan under punkten 119 i det följande, hemställer såvitt
angår här förevarande anslag,
att riksdagen må till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 108 000 000 kr.
48 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 49, s. 133—135) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 6 000 000 kr.
Det internationella samarbetet på atomenergiområdet möjliggör framför
allt för vårt land att till begränsade kostnader direkt tillgodogöra oss betydelsefulla
erfarenheter från projekt, som vi inte själva kan genomföra.
Under nästa budgetår förutser departementschefen endast kostnader för
tidigare beslutade engagemang.
I detta sammanhang torde få erinras, att Aktiebolaget Atomenergi (skr.
29/11 1961) anmält, att styrelsen för Eurochemic funnit sig böra föreslå
ytterligare ökning av aktiekapitalet, samt i anslutning härtill hos Kungl.
Maj :t anhållit om bemyndigande att teckna ytterligare tio aktier i Eurochemic,
envar med ett nominellt värde av 50 000 avräkningsenheter. Kungl.
Maj :t har den 1 december 1961 efter tillstyrkan av delegationen för atomenergifrågor
lämnat begärt bemyndigande. Om riksdagen icke har något att
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
49
erinra mot aktieteckningen, torde medel i ett senare sammanhang få beräknas
för ändamålet. Anslagsbehovet torde dock icke komma att aktualiseras
före budgetåret 1963/64.
Med godkännande av delegationens beräkningar av medelsbehovet föreslår
departementschefen att anslaget uppföres med 4 600 000 kr. innebärande
en minskning med 1 400 000 kr.
Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
4 600 000 kr.
Pris- och konkurrensförhållanden m. in
49:o) Näringsfrilietsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 50, s. 136), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 31000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 102 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 10 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................ 2100
Summa kr. 146 000
b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kr.
50 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 51, s. 136), innebärande oförändrad mcdelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kr.
51 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 137 och 138), som innebär
4 liihang till riksdagens protokoll 19(12. 6 samt. Nr 10
50 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
en uppräkning av anslaget med 2 000 kr. huvudsakligen till följd av automatiska
utgiftsförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 312 300
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 82 300
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 5 400
Summa kr. 400 000
b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kr.
52 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 138), innebärande en nedräkning
av anslaget med 4 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 32 000 kr.
53:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 54, s. 138 och 139) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd,
att tillämpas från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens prisoch
kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 522 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nordenson
(I: 350) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
m. fl. (II; 424), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret
1962/63 under statens pris- och kartellnämnds avlönings- och omkostnadsanslag
anvisa resp. 2 272 000 och 348 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vid detta års höstriksdag framlägga
förslag om en ytterligare begränsning av verksamheten vid statens prisoch
kartellnämnd från och med den 1 januari 1963.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 424.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
51
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 526 000 kr.
Vad pris- och kartellnämnden föreslagit såvitt angår lönegrads- och
löneklassändringar, minskat behov av medel till icke-ordinarie personal
samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör enligt departementschefen
biträdas. Under anslagsposten Rörligt tillägg beräknas en sänkning
med 1 000 kr. Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit
minskar anslaget med netto 4 000 kr.
Utskottet. I förevarande motioner uttalas, att förhållandena inom svenskt
näringsliv i dagens läge äro sådana, att de inrymma goda förutsättningar
för en effektiv priskonkurrens företagen emellan. Mot denna bakgrund
betecknas den under senare år verkställda utbyggnaden av pris- och kartellnämnden
som opåkallad. Enligt motionärerna bör det vara möjligt att
redan i detta sammanhang i viss utsträckning begränsa nämndens verksamhet
och att senare — efter förslag av Kungl. Maj :t — genomföra en
ytterligare krympning.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att pris- och kartellnämndens
verksamhet så sent som i fjol var föremål för statsmakternas överväganden
(prop. nr 86/1961, SU 105, rskr 276) och att som resultat av dessa
en förstärkning av myndigheten kom till stånd. Utskottet uttalade i sammanhanget,
alt läget icke var sådant, att en skärpning av vaksamheten
mot olika företeelser på pris- och konkurrensområdet skulle vara obehövlig.
Tvärtom fanns det övertygande skäl för en effektivisering av verksamheten
och främst då genom en administrativ och personalmässig upprustning.
Härigenom skulle särskilt nämndens undersökningsarbete, som
hittills hämmats av otillräckliga resurser, kunna intensifieras.
Under hänvisning till det anförda avstyrkas motionerna, såväl i vad de
avse särskild skrivelse till Kungl. Maj:t som i fråga om medelsanvisningen
under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag. Då anledning
till erinran i övrigt icke finnes mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 350 och II: 424, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 84 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 34 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 820 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 544 500
52
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 38 100
Summa kr. 2 522 000
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 522 000 kr.;
II. att motionerna 1:350 och 11:424, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
54:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 139 och 140) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 388 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 399 000 kr.
Statens pris- och kartellnämnd föreslår en uppräkning av posterna
Bränsle, lyse och vatten samt Publikationstryck med resp. 1 500 och 20 000
kr. och en nedräkning av posten Övriga expenser med 33 000 kr.
Departementschefen godtager nämndens medelsberäkning och föreslår,
att anslaget uppföres med avrundat 388 000 kr.
Utskottet, som under punkten 53 avstyrkt motionerna 1:350 och 11:424,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu
är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
388 000 kr.
55 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 140—444) att dels godkänna av föredragande
statsrådet förordade ändringar i personalförteckningen för statens
institut för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad
avlöningsstat för institutet, alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 067 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 882 000 kr.
Den successiva ökningen av verksamheten vid statens institut för konsumentfrågor
motiverar enligt föredragande statsrådet förstärkning av institutets
biträdespersonal. I anledning av önskemålen i petitaskrivelsen om
ytterligare biträdestjänster tillstyrkes inrättande från och med nästa budgetår
av en tjänst som tekniskt biträde i lönegraden Ae 7 vid avdelningen
för hushållsorganisation samt av7 en tjänst som kontor sbiträde i reglerad
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1902
53
befordringsgång vid institutets kansli. Medelsbehovet under anslaget ökar
härigenom med 20 200 kr.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 1 800 kr.
böra beräknas för förändring av dels en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 till
kontorist i Ae 9, dels en tjänst som institutionsbiträde i högst Ae 5 till tekniskt
biträde i Ae 7, dels en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång
till kanslibiträde i Ao 7. Därutöver förordas att en tjänst som
assistent i Ae 13 utbytes mot en tjänst som ingenjör i högst Ae 15. Merkostnaden
härför blir 800 kr. Övriga förslag om höjd lönegradsplacering
prövas inte i detta sammanhang.
Yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal torde lämnas
utan bifall, utom såvitt gäller tjänsten som kassör i Ae 10, vilken från och
med nästa budgetår bör uppföras på ordinarie stat.
Förra årets riksdag beslutade, att medel för driften av konsumentinstitutets
laboratorium — vilka f. n. ställs till förfogande av statens konsumentråd —
skall från och med den 1 februari i år belasta institutets avlönings- och omkostnadsanslag.
För nästa budgetår kommer hela årskostnaden för laboratoriet
att bestridas över institutets stat. Därvid ökar medelsbehovet under
förevarande anslag med 112 800 kr.
Ytterligare torde till täckande av huvudsakligen automatiska kostnadsökningar
böra anvisas 600 kr. till vikariatsersättningar, 6 700 kr. till lönegrads-
och löneklassändringar, 39 500 kr. till rörligt tillägg och 2 600 kr. till
kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj ris
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och
föredragande statsrådets förslag i övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens institut för konsumentfrågor,
som föranledas av vad föredragande statsrådet anfört
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 66 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 3 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 753 200
54
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
4. Rörligt, tillägg, förslagsvis.................... 223 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 20 400
Summa kr. 1 067 000
c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 067 000 kr.
56:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t
bär föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 144—146) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 307 000 kr.
Anslagsposten Reseersättningar torde enligt föredragande statsrådet för
nästa budgetår böra bestämmas till 13 500 kr., innebärande en höjning med
4 000 kr. Av anslagsposten bör 3 500 kr. få disponeras för bestridande av
kostnader för internordiska resor.
I fråga om delposten Övriga expenser förordas en höjning med 19 000
kr., varav 3 000 kr. avser den begärda engångsanvisningen till komplettering
av inredningen i föreläsningssal m. m.
I övrigt föranleder inte institutets beräkningar av medelsbehovet under
omkostnadsanslaget någon erinran. Anslaget torde sålunda böra uppföras
med 425 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 425 000 kr.
57 :o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
58, s. 146 och 147) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 73 000 kr.
Föredragande statsrådet tillstyrker anvisande för nästa budgetår av 2 000
kr. för att möjliggöra för rådet att i kassarörelsen anlita särskild bokföringshjälp.
Till löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg bör beräknas ytterligare
resp. 1 400 och 600 kr. Anslagsposten Reseersättningar torde i
enlighet med rådets förslag böra upptagas med 9 000 kr., vilket är 600 kr.
mindre än nu. Under anslagsposten Expenser uppskattas medelsbehovet för
nästa budgetår till 8 800 kr., innebärande en minskning med 1 400 kr. Av
anslagsposten avses 2 100 kr. för utgifter av engångsnatur i anledning av
rådets flyttning till nya lokaler och återstoden till löpande ändamål. Yr
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
55
kandena om höjda arvoden till ordföranden och övriga ledamöter i rådets
arbetsutskott ankommer det på Kungl. Maj :t att pröva.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
58:o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 59, s. 148 och 149) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson
(1:400) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
(11:475), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 807 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 475.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 700 000 kr.
Föredragande statsrådet framhåller, att konsumentrådets verksamhet
främst syftar till att genom utredningar och undersökningar skapa underlag
för en ökad pris- och varukännedom, som ger konsumenterna bättre
möjligheter att överblicka marknaden. På många områden har därutinnan
betydelsefulla resultat redan kunnat noteras. Men oerhört mycket återstår
att göra, därom vittnar bl. a. storleken av föreliggande bidragsanspråk, vilka
f. n. vida överstiger tillgängliga resurser. Med hänsyn härtill och då
enighet synes råda om det stora värdet för konsumenterna av en effektiv,
samordnad pris- och kvalitetsupplysning vill statsrådet medverka till att
ökade medel ställs till konsumentrådets förfogande.
Konsumentrådet räknar med att under innevarande budgetår kunna lämna
ut bidrag till ett sammanlagt belopp av drygt 0,8 milj. kr. Därav disponeras
0,7 milj. kr. ur förevarande riksstatsanslag och återstoden av fondmedel.
Nästa budgetår kommer endast riksstatsanslaget att stå till förfogande.
Statsrådet föreslår att detsamma uppräknas med 0,3 milj. kr. till
1,0 milj. kr.
Utskottet. Med hänsyn till storleken av de bidragsanspråk som riktas
mot konsumenlrådet och till angelägenheten av att i rimlig utsträckning
kunna tillgodose dessa vill utskottet icke framställa någon erinran mot den
av föredragande statsrådet begärda uppräkningen av anslaget. Härav följer
att motionerna 1:400 och 11:475 avstyrkas.
56
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
Utskoltet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:400 och 11:475, till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.
59:o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 60, s. 149) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 225 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 195 000 kr.
Med hänsyn till ökade kostnader, främst för löner till personalen vid
nämndens kansli, tillstyrker föredragande statsrådet, att anslaget uppräknas
med 30 000 kr.
Utskottet har icke något att invända mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 225 000 kr.
Sjöfart
Sjöfartsverket
60:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen
(punkt 61, s. 150—157) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 5 806 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 635 000 kr.
Med hänsyn till arbetsbelastningen inom sjöfartsstyrelsens ekonomiska
sektion är departementschefen beredd förorda inrättandet där av en tjänst
som förste aktuarie i Ag 23. Likaså förordar han inrättandet av en kanslistbefattning
i reglerad befordringsgång inom styrelsens juridisk-sociala byrå.
I anledning av yrkandena om ändrad lönegradsplacering föreslår han utbyte
av fyra tjänster som ritare, varav en i Ao 13 och tre i Ae 13, mot tjänster
som ingenjör i högst Ae 15, ävensom utbyte av en tjänst som kartograf
i Ae 13 mot en tjänst som faktor i Ae 17. Tjänsten som ritare i Ao 13 torde
samtidigt böra föras å övergångsstat. Ytterligare bör — i överensstämmelse
med vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera
huvudtitlar gemensamma frågor — medel beräknas för uppflyttning i löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
57
grad av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till tjänst
som kanslibiträde i Ae 7.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit om inrättande från och med nästa budgetår
av nya tjänster och om ändrad lönegradsplacering av befintliga tjänster
torde lämnas utan bifall. Såvitt gäller yrkandena om nya befattningshavare
på sjökartebyrån innebär departementschefens ställningstagande, att
han icke är beredd att vidtaga någon ändring i formerna för det samarbete
som på sjömätningsområdet bedrivs mellan sjöfartsstyrelsen och marinen.
Vidkommande förslagen om ändrad anställningsform begränsar han sig
till att förorda, att en kontorsskrivare i Ae 13 ordinariesättes.
I övrigt beräknas ökat medelsutrymme för arvodesanställning av en föredragande
i vissa beredskapsfrågor med 15 000 kr. och för anställning av
extra tryckeripersonal å sjökartebyrån med 20 000 kr. Till bestridande av
ökade kostnader för sjömansnämnderna torde en höjning ske med 24 000
kr. Styrelsens beräkning av medelsbehovet med hänsyn till redan genomförda
lönegradsuppflyttningar och till löneklassändringar godtages. Posterna
till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör
höjas med resp. 28 500 och 1 100 kr.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och
departementschefens förslag i övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . .
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
2 075 100
Kungl. Maj:t ..............................
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .........
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifler,
7 100
2 251 600
195 000
1 190 400
förslagsvis
86 800
Summa kr. 5 806 000
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 5 806 000 kr.
58
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
61 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 62, s. 157—159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 175 000 kr.
Under delposten Resekostnadsersättningar och traktamenten in. in. räknar
departementschefen med ett ökat medelsbehov av 10 000 kr. Delposten
Mässpenningar etc. däremot torde i anslutning till belastningen under sistförflutna
budgetår kunna nedräknas med 25 000 kr. Vad angår delposten
Övriga expenser för eget behov bör för telegram, telefon etc. en uppräkning
ske med 12 000 kr. och för inköp och underhåll av möbler etc. en
minskning ske med 17 000 kr. Under anslagsposten Publikationstryck beräknas
ett ökat medelsutrymme av 40 000 kr. för delposten Sjökort etc. och
3 000 kr. för delposten Övriga publikationer. Andra anslagsposter och delposter
än de nu nämnda bör upptagas med oförändrade belopp.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.
62 :o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 159—165) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels
lämna bemyndigande att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie
personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de
övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen
redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsoch
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,
dels ock till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 25 701 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 052 000 kr.
Som ett led i de pågående strävandena att rationalisera lotsplatsorganisationen
kommer under innevarande budgetår —- i enlighet med statsmakternas
beslut —- Skäggenäs lotsplats att indragas, Hälsingborgs och Råås
lotsplatser att sammanslås samt bemanningen vid Väderöarnas lotsplats att
minskas. Ifrågavarande organisationsförändringar får anslagsmässigt sett
full verkan först under budgetåret 1962/63. En ytterligare minskning i personalkostnader
— utöver vad som sparats för innevarande budgetår — kan
då förväntas ske med ca 61 000 kr.
För nästa budgetår föreslår sjöfartsstyrelsen slopande av Burgsviks lotsplats
på Gotland. Därvid kan två lotstjänster indragas, vilket innebär mins
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
59
kade avlöningskostnader med ca 31 000 kr. Vidare förordas viss koncentration
av lotsningstjänsten vid Ronneby lotsplats, vilket så småningom torde
möjliggöra indragning av ytterligare fyra lots- och båtmansbefattningar. Departementschefen
tillstyrker dessa ändringar i lotsplatsorganisationen och
har inte något att erinra mot därav föranledda indragningar och andra personaldispositioner
enligt styrelsens förslag.
Betydande personalminskningar blir möjliga på fyrväsendets område genom
där pågående rationaliserings- och moderniseringsarbete. På grundval
av redan fattade beslut indrages sålunda under innevarande budgetår femton
tjänster, och från och med nästa budgetår föreslår sjöfartsstyrelsen indragning
av ytterligare nitton befattningar jämte en tjänsts förande på
övergångsstat. Avlöningskostnaderna beräknas genom dessa senare förslag
komma att minska med ca 284 000 kr. — Vad sålunda förordats tillstyrkes.
Departementschefen anser sig även böra biträda förslaget om inrättandet
av vissa ingenjörstjänster — en fyringenjör i Ae 19 och två ingenjörer i
högst Ae 15 — som motiveras av det ökade tekniska servicearbetet i samband
med fyrautomatiseringen.
Sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av fem tjänster som förste reparatör
i Ae 11 i utbyte mot lika många befattningar som båtman i Ae 8 resp.
motorskötare i Ae 9 bör tillstyrkas. Vidare bör i överensstämmelse med vad
chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera huvudtitlar
gemensamma frågor medel beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst
som fyrmästare i Ao 10 till Ao 14. -— Förslagen om lönegradsuppflyttning
av lotsdirektörs- och distriktskassörstjänsterna är departementschefen icke
beredd att tillstyrka. I fråga om distriktskassörsbefattningarna bör dock den
ändringen ske, att tjänstebenämningen fortsättningsvis blir lotskassör.
Såvitt angår lotselevernas utbildningsarvoden förordas eu höjning på
så sätt, att arvode fortsättningsvis motsvarar lön enligt löneklass 1, ortsgrupp
4. Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas till 35 000 kr.
Styrelsens förslag i fråga om lotspersonalens löneförmåner vid bevistandet
av sjöbefälsskolornas radarkurser biträdes däremot icke.
I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan
svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal etc.
Kungl. Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår -— böra
inhämta riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie
personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som
kan befinnas erforderliga.
Sjöfarlsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar
av automatisk karaktär och föranleder ingen annan erinran
än att minskningarna under anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation
för höjda folkpensionsavgifter torde böra beräknas till 52 800 resp.
5 800 kr.
Utskottet. Som utskottet tidigare framhållit torde det vid det rationaliserings-
och moderniseringsarbete, som för närvarande bedrives inom lots- och
60
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
fyrväsendet, visa sig möjligt att uppnå betydande besparingar utan att sjöfartens
och kustbefolkningens intressen behöva eftersättas. För nästa budgetår
har som resultat av detta arbete förslag framlagts, som möjliggöra betydande
personalminskningar. Utskottet tillstyrker nämnda förslag med vad
de innebära av övergångsanordningar och ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten. Vad i övrigt förordats i fråga om medelsanvisningen
för nästa budgetår — därvid fråga huvudsakligen är om utgiftsförändringar
av automatisk karaktär — föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet vill slutligen erinra om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra
ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrslaten på övergångsstat
och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar
som kunna bli erforderliga i anledning av i nämnda statsrådsprotokoll
redovisade rationaliseringsåtgärder inom lotsoch
fyrstaten;
c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 136 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-
vis ....................................... 8 125 300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal, förslagsvis .............. 5 072 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 043 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 324 200
Summa kr. 25 701 000
d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 25 701 000 kr.
63:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 64, s. 165—169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 091 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
61
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gorthon m. fl. (1:44) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson
i öckerö m. fl. (II: 129), i vilka hemställts att riksdagen måtte
för anskaffning av säkerhetsutrustning till lotsbåtar uppräkna lots- och
fvrstatens omkostnadsanslag med 50 000 kr. till 6 141 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 129.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 728 000 kr.
Under förevarande anslag har departementschefen redovisat dels sjöfartsstyrelsens
sedvanliga äskanden i anslutning till olika poster i lotsoch
fyrstatens omkostnadsstat, dels en särskild framställning från sjöfartsstyrelsen
om medelsanvisning för komplettering av säkerhetsutrustningen
å lotsbåtar.
Till grund för det senare yrkandet ligger en inom styrelsen verkställd
expertutredning, föranledd av en framställning från lotsförbundet. Utredningen
visar att stora brister föreligger i fråga om berörda utrustning.
Gjorda överväganden har resulterat dels i en standardförteckning över den
säkerhetsmateriel, som regelmässigt bör finnas på lotsbåtarna, dels i en
sammanställning över de kompletteringar av den befintliga materielen, som
erfordras för att tillgodose de uppställda standardkraven. Det är fråga om
anskaffning av exempelvis gummiflottar, lättmetallejdare, eldsläckare, nödsegel,
flytvästar etc. — Det sammanlagda medelsbehovet uppgår till 325 000
kr. Härav har 25 000 kr. yrkats under anslaget Viss utrustning för statlig
sjöräddningsverksamhet. Återstående 300 000 kr. bör enligt sjöfartsstyrelsen
anvisas under särskilt anslag och ställas till förfogande så snart som
möjligt. Styrelsen vill dock icke motsätta sig uppdelning av beloppet på förslagsvis
en treårsperiod.
Departementschefens ställningstagande till de olika medelsäskandena innebär
följande. Anslagsposten Sjukvård anses böra ökas med 5 000 kr.
Något medelsutrymme har därvid icke beräknats med hänsyn till det eventuella
införandet av en kontinuerlig hälsokontroll för lotspersonalen, vilken
fråga f. n. övervägs inom sjöfartsstyrelsen. Departementschefen förutsätter
emellertid, att för det fall en sådan hälsokontroll bedömes böra komma
till stånd, något hinder icke föreligger mot att sjukvårdsposten belastas
med av kontrollen föranledda utgifter. Under anslagsposten Reseersättningar
räknas med ytterligare 54 000 kr.
I fråga om städningen av sjöfartsverkets lokaler å lotsplatserna delar departementschefen
sjöfartsstyrelsens uppfattning om det otillfredsställande
i alt som nu sker ålägga lotspersonalen allt ansvar för denna städning. På
sätt styrelsen föreslagit torde i fortsättningen styrelsen själv böra ha ansvaret
för städningen och vara arbetsgivare åt den städpersonal som anställs.
Den ändrade ordningen för städningsarbetet på lotsplatserna beräknas
medföra ett ökat medelsbehov av 16 500 kr. För städning av lotsdistriktsexpcdilionernas
lokaler erfordras därjämte eu höjning med 1 500
62
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
kr. Anslagsposten Expenser bör med hänsyn till vad nu sagts uppräknas
med tillhopa 18 000 kr. En ytterligare uppräkning av nämnda post med
6 000 kr. är motiverad av ökade utgifter för telegram, telefon och annonsering.
Vad angår de under anslagsposten Övriga utgifter upptagna särskilda delposterna
torde under Förbrukningsartiklar i anslutning till belastningen
under sistförflutna budgetår böra räknas med en höjning om 135 000 kr.
Den fortgående automatiseringen av fyrarna och indragningen i samband
därmed av vissa fyrskepp medför å ena sidan ett ökat medelsbehov under delposten
Reparation och underhåll av obevakade fyrar etc. och å andra sidan
ett minskat medelsbehov under delposten Reparation och underhåll av fyrskepp,
tjänstefartyg etc. I förra fallet bör en uppräkning ske med 50 000 kr.
och i senare fallet en nedräkning med 20 000 kr. Även delposten Drift av
lotsbåtar bör kunna minskas, förslagsvis med 15 000 kr. Ett väsentligt ökat
medelsutrymme beräknar departementschefen under delposten Reparation
och underhåll av lotsbåtar, sammanlagt 100 000 kr. Därav bör emellertid
hälften, eller 50 000 kr., reserveras för erforderlig komplettering av säkerhetsutrustningen
å lotsbåtarna i enlighet med sjöfartsstyrelsens i det föregående
redovisade särskilda framställning. Det är i hög grad angeläget
med hänsyn till såväl lotsarnas säkerhet som lotsningstjänstens effektivitet
att konstaterade brister i berörda utrustning avhjälpes. — Delposten Resor
i samband med lotsning bör uppräknas med 30 000 kr. Övriga delposter
upptages med oförändrade belopp.
Utskottet har i stort sett icke något att erinra mot den verkställda beräkningen
av anslaget. I likhet med motionärerna finner utskottet dock det
medelsutrymme som departementschefen reserverat för komplettering av
lotsbåtarnas säkerhetsutrustning — 50 000 kr. — vara val knappt tilltaget.
En årlig medelstilldelning av ifrågavarande storleksordning skulle nämligen
innebära, att de erforderliga utrustningsanskaffningarna -— som sammanlagt
representera ett medelsbehov av 325 000 kr. — utsträcktes över en
längre tidrymd. En sådan fördröjning i avhjälpandet av de konstaterade
bristerna anser utskottet sig icke kunna godtaga med hänsyn till lotsarnas
rimliga krav på säkerhet i arbetet. Utskottet är därför i likhet med motionärerna
berett att förorda en uppräkning av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag
med 50 000 kr. för att därmed möjliggöra, att ett belopp av
100 000 kr. kan disponeras för berörda ändamål under nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:44 och II: 129, till Lotsoch
fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 6 141 000 kr.
64 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 65, s. 169 171) att dels godkänna av departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
63
förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 518 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 1 517 000 kr.
Enligt departementschefen torde sjöfartsstyrelsens förslag om ändrad
lönegradsplacering av vissa tjänster lämnas utan bifall. Däremot förordas
extra-ordinariesättning av tre tjänster som mätbiträden i Ag 7. Tjänstebenämningen
föreslås samtidigt ändrad till tekniska biträden. — Styrelsens
beräkning av medelsbehovet med hänsyn till redan genomförda lönegradsuppflyttningar
och till löneklassändringar godtages. Posten till rörligt tilllägg
höjes med 300 kr. — Anslaget torde i enlighet med det anförda böra
upptagas med (1 517 000 -f- 1 000 = ) 1 518 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ....................................... 701 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t........................... 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 448 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 335 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 23 100
Summa kr. 1 518 000
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 518 000 kr.
65:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 66, s. 171 och 172), innebärande en uppräkning av anslaget
med avrundat 22 000 kr., varav 15 000 kr. hänför sig till anslagsposten Reseersättningar,
1 500 kr. till delposten Bränsle, lyse och vatten samt 5 000 kr.
till delposten Övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 229 000
kr.
64
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
66:o) Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen i Salmis. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 172—174) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Lotsplatsen i Salmis flyttades den 1 juli 1960 till Kalix. Tre av lotsarna,
som följde med dit, äger fastigheter i Salmis. De har försökt att sälja dessa
men haft svårt att finna köpare. Salmis är en by på mellan 150 och 200 invånare.
Någon industri finns inte där, fisket ger dåliga fångster, och för
jordbruket är möjligheterna små. Folkmängden i byn har minskat under
hela 1950-talet och fortsätter att minska.
Under dessa betingelser — framhåller departementschefen — är det givetvis
svårt för de tre Salmislotsarna att sälja sina fastigheter till priser,
som står i rimlig proportion till nedlagt kapital. Han anser att i dessa fall
billighetsskäl talar för att tjänstemännen erhåller ekonomisk gottgörelse
för de förluster, som de får vidkännas i samband med försäljning av fastigheterna.
Huruvida gottgörelse skall utgå i form av kontant ersättning på
grundval av den eventuella förlust, vederbörande visar sig ha lidit, eller om
staten skall lösa in fastigheterna och sedan i sin tur sälja desamma, är
han inte för dagen beredd att taga ställning till — båda utvägarna bör stå
öppna. Ej heller vill han nu göra något bestämt uttalande om fastigheternas
värde. Den rimliga storleken därav har vid ärendets remissbehandling blivit
föremål för olika bedömningar, och frågan synes före slutligt ställningstagande
böra bli föremål för ytterligare överväganden och förhandlingar.
Om riksdagen inte reser någon invändning däremot torde det på grundval
av erforderliga kompletterande utredningar få ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta såväl i fråga om formen för ersättning åt lotsarna som beträffande
fastigheternas värde vid framräkning av ersättningarnas storlek.
När försäljningarna i sinom tid är klara bör det ankomma på Kungl.
Maj :t att lämna en redogörelse till riksdagen för det ekonomiska resultatet
därav. — Under nu angivna förhållanden anser departementschefen sig böra
i huvudsak godtaga sjöfartsstyrelsens anslagsberäkning.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Ersättningar i anledning av flyttning
av lotsplatsen i Salmis för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kr.
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
67 ro) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 68, s. 174—176) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 300 000 kr.
Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande
under förevarande anslag, har moderniseringen och rationaliseringen
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
65
av säkerhetsanstalterna för sjöfarten kunnat fullföljas i snabb takt. Vad
angår de fasta säkerhetsanordningarna har medelstilldelningen möjliggjort
nybyggnad och automatisering av ett flertal fyranläggningar. I fråga om
båtmaterielen bär väsentliga brister kunnat avhjälpas. Icke minst betydelsefullt
har det med hänsyn till personalen varit, att ökade resurser kunnat
disponeras för modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler
och tjänstebostäder.
De i petitaskrivelsen för nästa budgetår upptagna förslagen avser ett fullföljande
av de upprustningsplaner, som under senare år legat till grund för
styrelsens anslagsberäkningar. I och för sig synes styrelsens äskanden departementschefen
väl motiverade med tanke på de rationaliseringsvinster,
som planernas genomförande på längre sikt möjliggör. Insatserna i detta
sammanhang måste dock vägas mot andra angelägna anslagsändamål, ej
minst på sjöfartsområdet. Han finner det med hänsyn härtill inte möjligt
att ställa medel till förfogande i den utsträckning styrelsen föreslagit. Eu
viss uppräkning bör emellertid ske, och han föreslår i det hänseendet, att
drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten sammanlagt
höjes med 400 000 kr. till 3 700 000 kr. Av nämnda belopp bör
2 500 000 kr. anvisas på driftbudgeten och 1 200 000 kr. på kapitalbudgeten.
Därest riksdagen godtager den medelsanvisning som nu förordats, torde
det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma
anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet
att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under
budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.
I delta sammanhang vill departementschefen erinra om att Kungl. Maj :t
genom beslut den 29 september 1961 godkänt ett mellan sjöfartsstyrelsen
och Decca navigatör och radar aktiebolag träffat avtal angående viss komplettering
av deccakedjan för Östersjön syftande till ett vidgat verkningsområde
för anläggningen. Enligt avtalet skall för ifrågavarande komplettering
betalning utgå till bolaget med ett belopp av 20 000 engelska pund eller
i svenskt motvärde ca 300 000 kr. Av beloppet skall enligt överenskommelse
sjöfartsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, marinförvaltningen och flygförvaltningen
svara för vardera en fjärdedel eller ca 75 000 kr. Vad angår sjöfartsstyrelsens
betalningsandel, som skall erläggas den 1 juli 1962, förutsätter departementschefen
att densamma — i den mån den icke kan bestridas ur
en eventuell behållning under det för budgetåret 1961/62 anvisade reservationsanslaget
Anläggning av radionavigeringssystem — må utbetalas från
det för budgetåret 1962/63 anvisade driftbudgetanslaget Säkerhetsanstalter
för sjöfarten.
Utskottet. Genom de medel, som under senare år tillförts sjöfartsstyrelsen
via drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten,
har en väsentlig upprustning av de marina säkerhetsanordningarna
kommit till stånd. Angelägna behov återstå för visso att tillgodose, och i
årets statsverksproposition har också eu ökad medelsram beräknats för
It ihan q till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10
66
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
ändamålet. Sålunda har anslagstilldelningen föreslagits ökad med 400 000
kr. till 3 700 000 kr., av vilket belopp 2 500 000 kr. skulle ställas till förfogande
på driftbudgeten och 1 200 000 kr. på kapitalbudgeten. Förslaget till
medelsanvisning synes möjliggöra en fortsatt rimlig utbyggnads- och moderniseringstakt
på förevarande område och tillstyrkes av utskottet, som
anser att för dispositionen av berörda anslag böra tillämpas de riktlinjer,
som angivits av departementschefen.
Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan under punkten 116 i det följande.
Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kr.
68: o) Nytt lotsdistriktsfartyg. Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen
(punkt 69, s. 176 och 177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Då departementschefen i anslutning till fjolårets statsverksproposition
prövade frågan om ett nytt isbrytande tjänstefartyg för övre norra lotsdistriktet,
bedömde han på då tillgängligt material, att det dittillsvarande
tjänstefartyget Vega efter vissa begränsade reparationer skulle kunna på
ett godtagbart sätt fylla sina uppgifter under ytterligare tre å fyra år och
att det därför kunde anstå något med att anskaffa ett nytt fartyg. Ställningstagandet
motiverades också av det goda sysselsättningsläget vid varven. Det
visade sig emellertid senare vid en mera ingående inspektion av Vega, alt
fartyget var i sådant skick, att det måste tagas ur tjänst. Reparation och
ombyggnad ansågs ur tekniska och ekonomiska synpunkter ej böra ifrågakomma.
I denna situation lät departementschefen undersöka andra utvägar
för att tillgodose övre norra lotsdistriktets behov av ett tjänstefartyg
under de närmaste åren. Det visade sig därvid möjligt att till rimlig kostnad
rusta upp reservfartyget Orion och taga detsamma i bruk. Men givetvis
måste detta arrangemang betraktas som ett provisorium, och åtgärder
bör snarast vidtagas för anskaffning av ett nytt tjänstefartyg. Han tillstyrker,
att erforderliga medel ställs till förfogande redan för nästa budgetår.
Kostnaderna för ett nytt tjänstefartyg har av styrelsen beräknats till 4,5
milj. kr. Mot denna bedömning har han icke något att erinra.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Nytt lotsdistriktsfartyg för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
69: o) Materielanskaffning till vissa farleder m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 70, s. 178) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
67
För att i möjlig mån tillgodose det av sjöfartsstyrelsen redovisade behovet
av materielanskaffningar m. m. för vissa beredskapsändamål är departementschefen
beredd att för nästa budgetår tillstyrka anvisning av 300 000
kr. Det torde enligt honom få ankomma på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande sjöfartsstyrelsen — att närmare bestämma om anslagets
användning.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
70: o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. Kungl.
Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 178 och 179) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
90 000 kr.
I anledning av medlemsförslag från svensk och norsk sida antog nordiska
rådet vid sin sjunde session år 1959 en rekommendation (nr 1/1959), i vilken
de nordiska regeringarna uppmanades att utreda förutsättningarna för
ett förenhetligande av reglerna för ^prickning av farvatten. I anledning
härav har överläggningar ägt rum mellan företrädare för vederbörande sjöfartsmyndigheter
i Danmark, Finland, Norge och Sverige, vilka överläggningar
resulterat i ett förslag till överenskommelse, över förslaget har sjöfartsstyrelsen
— efter samråd med berörda civila och militära myndigheter
och efter hörande av olika organisationer på sjöfartens område — avgivit
yttrande. Härefter har Kungl. Maj:t för sin del genom beslut den 15 december
1961 godkänt överenskommelsen. Denna, som syftar till att uppnå
en för sjöfartssäkerheten önskvärd likformighet i de olika ländernas utprickning,
innebär för Sveriges del att färgsättningen på bojar och prickar
ändras i enlighet med det system som tillämpas i Finland och Norge.
Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 7 oktober 1961 hemställt om medel
för de åtgärder, som krävs i anledning av nyssnämnda omläggning av utprickningssystemet.
För ändamålet krävs tillhopa 215 000 kr., varav 30 000
kr. avser ändring av sjöfartsverkets bojar och prickar, 170 000 kr. ändring
av sjökort samt 15 000 kr. ersättningar till vissa icke-statliga prickhållare.
Det sålunda erforderliga beloppet kan enligt styrelsen lämpligen fördelas på
tre budgetår, därvid 90 000 kr. bör anvisas för 1962/63, 75 000 kr. för 1963/
64 och 50 000 kr. för 1964/65.
Enligt departementschefen har genom den angivna överenskommelsen
större enhetlighet vunnits i fråga om de nordiska ländernas bestämmelser
för utprickning av farvatten, något som ur sjösäkerhetssynpunkt är att
hälsa med stor tillfredsställelse. Medel bör nu anvisas för att täcka de kost
-
68
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
nader, som på svensk sida uppkommer i anledning av omläggningen. Departementschefen
har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens beräkning
av kostnaderna och dess förslag i fråga om kostnadernas fördelning
på olika budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssgstemet
för sjöfarten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 90 000 kr.
71: o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 72, s. 179 och 180), innebärande en uppräkning av
anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.
72 ro) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73, s. 180 och 181), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
73:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 181 och 182), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 kr.
74 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 182), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
75:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 76, s. 182—184), vilket innebär en anslagssänkning av 100 000 kr.
på grund av förväntad minskad belastning å anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
69
76:o) Nytt isbrytarfartyg. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
77, s. 184—187) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 000 000 kr.
I fjolårets statsverksproposition anmälde departementschefen under
tionde huvudtiteln behovet av en ytterligare statsisbrytare. I sammanhanget
erinrades om den pågående utbyggnaden av skogsindustrien längs Norrlandskusten
och det därav följande behovet av effektivare isbrytning inom
berörda område. Det konstaterades även nödvändigheten att ersätta den
nuvarande statsisbrytaren Atle, som var hårt försliten och knappast längre
lämpade sig för havsisbrytning. För att kunna igångsätta de projekterings-
och konstruktionsarbeten, som bedömdes erforderliga för utläggandet
av en beställning, yrkades medelsanvisning om 2 milj. kr. Vid riksdagsbehandlingen
av ärendet underströk även statsutskottet för sin del angelägenheten
av en nybyggnad och betonade särskilt den vikt, som i sammanhanget
måste tillmätas tidsfaktorn. Riksdagens ställningstagande innebar
ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att i anslutning till verkställt
anbudsförfarande teckna leveranskontrakt. I den mån under budgetåret
1961/62 ytterligare anslagstilldelning — utöver nyssnämnda 2 milj. kr. —
skulle bli erforderlig, hänvisades till möjligheten att äska medel på tillläggsstat.
Under hösten 1961 har genom marinförvaltningens försorg anbudsförfarande
ägt rum, vilket avsett ett isbrytarfartyg av i huvudsak samma typ som
statsisbrytaren Oden. Anbud har därvid inkommit dels från Kockums mekaniska
verkstads aktiebolag, dels från ett finskt företag, nämligen Wärtsiläkoncernen
aktiebolag. Marinförvaltningen har som resultat av anbudsprövningen
förordat det finska anbudet, som bl. a. innebär ett reellt sett lägre,
tillika fast pris samt ett års kortare leveranstid. Kungl. Maj :ts ställningstagande
har också blivit, att förvaltningen bemyndigats teckna kontrakt med
Wärtsilä-koncernen. — Det må konstateras, att bygget genom denna lösning
av beställningsfrågan kommer att omhänderhas av ett varv med omfattande
erfarenhet just i fråga om isbrytarfartyg. Driftserfarenheterna från stalsisbrytaren
Oden, som för några år sedan levererades från samma varv, ger
också anledning räkna med att den färdiga isbrytaren skall motsvara de
höga tekniska krav, som måste uppställas i sammanhanget. Av särskilt värde
är givetvis, att vi genom antagandet av det finska anbudet kan räkna med
en förstärkt isbrytarberedskap redan under vintersäsongen 1963—1964.
I anslagshänseende representerar isbrytarbygget ett sammanlagt medelsbehov
av 45 milj. kr., därav 40 milj. kr. utgör den kontraktsenliga likviden
till bolaget och 5 milj. kr. marinförvaltningens egna personal- och materielkostnader
i anslutning till beställningen. Av nämnda totalbelopp om 45 milj.
kr. torde — jämlikt den i kontraktet intagna betalningsplanen och i anslutning
till förvaltningens bedömning av sitt eget medelsbehov under olika
år — 21,6 milj. kr. böra ställas till förfogande budgetåret 1961/62 samt 11,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
tO Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
milj. kr. ettvart av budgetåren 1962/63 och 1963/64. Av förstnämnda delbelopp
om 21,6 milj. kr. har 2 milj. kr. redan anvisats på riksstaten för innevarande
budgetår. Återstående 19,6 milj. kr. avser departementschefen
att anmäla för äskande på tilläggsstat. Vad därefter angår de 11,7 milj. kr.,
som hänför sig till 1962/63, torde medelsyrkande få göras i detta sammanhang.
Utskottet. Under erinran om att innevarande års riksdag å tilläggsstat
anvisat 19 600 000 kr. för här ifrågavarande ändamål tillstyrker utskottet
den nu föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår och hemställer,
att riksdagen må till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.
77 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 78, s. 187—190) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 550 000 kr.
Genom medelsanvisningen under förevarande anslag har enligt departementschefen
under senare år en intensifiering av sjömätningsverksamheten
längs våra kuster möjliggjorts. Nya mätmetoder och ny teknisk apparatur
bär samtidigt medfört alt resurserna kunnat utnyttjas mera rationellt. I
årets petita har sjöfartsstyrelsen som resultat av ett under flera år pågående
utvecklingsarbete framlagt förslag, som siktar till en ytterligare väsentlig
höjning av produktiviteten i sjömätningsarbetet. Förslagens genomförande
innebär bl. a. övergång till s. k. parallellodning vid kust- och utsjömätning,
användning av självregistrerande ekolodsinstrument, halvautomatisk
utvärdering av ekolodsdiagram samt analys och presentation av
mätresultaten genom databehandling. För att möjliggöra en omläggning i
enlighet med styrelsens förslag torde viss medelsförstärkning under förevarande
anslag vara nödvändig. För att parallellodningstekniken med fördel
skall kunna användas särskilt vid ^sjömätning synes dock i första hand
en ombyggnad av sjömätningsfartyget Gustaf af Klint böra komma till
stånd. Medel för ändamålet äskas under särskild punkt. Vad angår här förevarande
anslag föreslår departementschefen för nästa budgetår en uppräkning
med 100 000 kr. Härav motiveras 50 000 kr. av prisstegringar under
posterna till fältarbeten samt till underhåll och förnyelse av sjömätningsmaterielen,
vilka poster bör höjas med 10 000 resp. 40 000 kr. Återstående
50 000 kr. bör anvisas för att möjliggöra anskaffning av viss specialtillverkad
apparatur för utvärdering av mätresultat. Angivna apparatur beräknas
totalt kosta 150 000 kr., vilket belopp emellertid kan fördelas på ett par
budgetår.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 650 000 kr.
71
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
78:o) Ombyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 79, s. 190 och 191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Departementschefen föreslår — i anslutning till vad han uttalat vid anmälan
av anslaget Mätnings- och rekognosceringsverksamhet — alt medel
beräknas för ombyggnad av sjömätningsfartyget Gustaf af Klint. Kostnaden
härför, som totalt beräknas till 750 000 kr, kan lämpligen fördelas
på två år, därvid för nästa budgetår erfordras 500 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Ombyggnad av sjömätningsf artyg
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.
Hamnar och farleder
79:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
81, s. 195 och 196) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av heirar
Gösta Jacobsson och Gorthon (1:92) ss*mt den andra inom andra kammaren
av herrar Braconier och Adamsson (II: 124), i vilka hemställts, att
riksdagen för budgetåret 1962/63 måtte under tionde huvudtiteln bevilja
sjöfartsstyrelsen ett reservationsanslag för statliga farledsarbeten av 425 000
kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 92.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 125 000 kr.
Sjöf artsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 325 000 kr. till
450 000 kr. Av detta belopp avses 300 000 kr. för vissa provmuddringar i
Flintrännan i Öresund. I sammanhanget upplyser styrelsen, att i frågan om
Flintrännans fördjupning har inom styrelsen en preliminär trafikekonomisk
utredning verkställts, vilken varit föremål för remissbehandling. Vid
denna har behov konstaterats föreligga av vissa kompletterande trafikekonomiska
undersökningar. Vid sidan härav har det för styrelsens slutliga
ställningstagande till projektet visat sig nödvändigt att skaffa ett säkrare
underlag för bedömningen av fördjupningskostnaderna. Härför krävs provmuddringar
ävensom vissa vattenstånds- och strömundersökningar.
Departementschefen anser, att de av sjöfartsstyrelsen föreslagna provmuddringarna
i Flintrännan bör anslå i avvaktan på slutförandet av den
trafikekonomiska utredningen rörande denna farled. För fullföljande av
72
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
övriga arbeten och projekteringar torde för nästa budgetår böra anvisas
oförändrat 125 000 kr.
Utskottet. I angivna motioner har föreslagits en uppräkning av anslaget
med 300 000 kr. för att möjliggöra utförandet av vissa av sjöfartsstyrelsen
begärda provmuddringar i Flintrännan i Öresund. Dessa ha samband med
en inom styrelsen bedriven utredning angående de trafikekonomiska aspekterna
på frågan om en fördjupning av nämnda farled och avse att skapa
säkrare underlag för en bedömning av fördjupningskostnaderna. Utskottet
har full förståelse för betydelsen för styrelsens utredningsarbete att provmuddringarna
komma till stånd. Om utskottet likväl icke är berett att nu
förorda en uppräkning av anslaget för ändamålet, utgår utskottet ifrån att
Kungl. Maj :t beaktar möjligheterna att låta provmuddringarna komma till
snart utförande. Enligt vad utskottet inhämtat kunna kostnaderna för dessa
under vissa förhållanden väntas bli väsentligt lägre än vad sjöfartsstyrelsen
angivit i sin petitaframställning. Det anförda innebär, att motionerna
I: 92 och II: 124 avstyrkas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 124, till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kr.
80 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 212), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kr.
81 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 84, s. 212 och 213) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Scliött m. fl. (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr
Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 73), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Virgin och Holmberg (I: 402) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren m. fl. (11:478), i vilka hemställts, att riksdagen
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062
73
måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en skyndsam utredning av
småbåtsbeståndets sannolika framtida utveckling, dess behov av hamnar och
andra anläggningar samt de problem som denna utveckling kan medföra i
olika avseenden, dels ock besluta att till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna IT: 73
och I:402.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 000 kr.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppräknas till 2 000 000 kr.
Styrelsen erinrar i sammanhanget om en av styrelsen år 1957 avgiven utredning,
som visade, att den bensinskatt som årligen belöpte på motorbåtarna
— därvid undantogs de bensindrivna fiskebåtarna — kunde beräknas
till 6,8 milj. kr. Sedan dess har motorbåtsbeståndet uppvisat en mycket
kraftig ökning. Utvecklingen har medfört behov av allt större utrymmen
och anläggningar för att härbärgera ifrågavarande båtkategori. För att tillgodose
dessa behov är de medel som hittills anvisats för ändamålet helt
otillräckliga. Styrelsen anmäler i sammanhanget, att en översyn f. n. pågår
av nyssnämnda utredning i syfte att aktualisera de där gjorda beräkningarna.
Resultatet kommer senare att redovisas.
Departementschefen anser sig icke böra tillstyrka någon uppräkning av
anslaget utan föreslår, att detsamma upptages med oförändrat belopp eller
1 000 000 kr.
Utskottet. I statsverkspropositionen, vari förevarande anslag föreslås anvisat
med oförändrat belopp, har anmälts, att utredning påginge inom sjöfartsstyrelsen
angående storleken av landets motorbåtsbestånd och av den
bensinskatt, som belöpte på ifrågavarande båtkategori. Sedan statsverkspropositionen
framlagts har utredningen slutförts och resultatet redovisats i
skrivelse till chefen för handelsdepartementet. Utskottet liar erhållit del av
skrivelsen och noterat den kraftiga ökning av båtbeståndet, som utredningen
påvisat. Med hänsyn såväl härtill som till ökningen av inflytande bensinskattemedel
finner utskottet skäl tala för en höjning av anslaget. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t vid höstens budgetarbete överväger möjligheterna
till en sådan. I avvaktan på Kungl. Maj :ts ställningstagande i frågan
torde anslaget böra upptagas med oförändrat belopp, d. v. s. med 1 000 000
kr. Detta innebär, att yrkandena i motionerna I: 58 och II: 73 samt I: 402
och II: 478 om ytterligare medelsanvisning avstyrkas.
Vad angår det i sistnämnda båda motioner framförda yrkandet om utredning
angående utvecklingen av motorbåtsbeståndet och dettas behov av
hamnanläggningar etc. anser utskottet, att motionärernas önskemål delvis
tillgodosetts genom nyssnämnda av sjöfartsstyrelsen framlagda utredning.
Med hänsyn härtill och till alt hithörande problem äro föremål för styrel
-
74
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
sens fortlöpande överväganden, torde yrkandet icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 58 och II: 73 samt I: 402
och II: 478, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och
farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
att motionerna 1:402 och 11:478, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Sjöbefälsskolorna
82 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 85, s. 213—216) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 799 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 756 000 kr.
I anslutning till den i fjol genomförda omläggningen av den lägre nautiska
utbildningen förordar departementschefen inrättandet av en tjänst som
adjunkt i Ag 23 vid sjöbefälsskolan i Göteborg. Han tillstyrker vidare inrättandet
av en institutionsteknikertjänst i Ae 9 vid skolan i Kalmar. För
halvtidsanställning av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid
skolan i Göteborg bör erforderliga medel beräknas. Övriga förslag om nya
tjänster torde lämnas utan bifall. Detsamma gäller yrkandena om förändring
av rektorernas avlöningsförmåner.
Till timlärararvoden beräknas en ökning av icke-ordinarieposten med
47 600 kr. Därvid har medelsutrymme reserverats för en extra sjökaptenskurs
jämväl under budgetåret 1962/63. Till följd av ökade kostnader för
privatistexamina bör en uppräkning ske med 4 000 kr. Avveckling av vissa
sjökaptens- och sjöingenjörsklasser enligt den äldre studieordningen
samt löneklassändringar medför ett minskat medelsbehov om 36 600 resp.
15 300 kr. Posterna till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde höjas med 6 300 resp. 800 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962 75
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 287 300
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 13 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 1 028 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 444 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 26 100
Summa kr. 2 799 000
b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 2 799 000 kr.
83:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 86, s. 216—218), som innebär dels att utgiftsposterna Sjukvård,
Reseersättningar och Övriga expenser uppräknas med resp. 500, 800
och 40 000 kr. och dels att inkomstposten Hyror, hyresersättningar etc.
höjes med 5 300 kr., får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen
utgör 36 000 kr. — hemställa,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.
84:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 218 och 219) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 400 000 kr.
Sammanlagt beräknar sjöfartsstyrelsen belastningen å anslaget för budgetåret
1961/62 till omkring 200 000 kr., vilket innebär att ett lika slort
belopp överföres till nästa budgetår som reservation.
Sjöfartsstyrelsen har icke funnit det möjligt att med säkerhet bedöma
anslagsbehovet för budgetåret 1962/63, då detta helt är beroende av när nybyggnaderna
för sjöbefälsskolorna i Malmö och Härnösand blir inflyttningsklara.
I fråga om Malmö kan inflyttning eventuellt komma att ske under
vårterminen 1963. För inventarieanskaffning erfordras då enligt preliminär
uppskattning 200 000 kr. Beträffande sjöbefälsskolan i Härnösand är avsikten
att i en första byggnadsetapp uppföra en laboratoriebyggnad, vilken
förväntas bli färdig hösten 1962. För inredning av laboratorielokalerna är
ett belopp av 50 000 kr. erforderligt. Härnösandsskolans huvudbyggnad torde
däremot ej vara klar förrän 1963/64. -— Det totala medelsbehovet för
budgetåret 1962/63 beräknas sålunda uppgå till 250 000 kr. Med hänsyn till
en förväntad reservation från innevarande budgetår om 200 000 kr., skulle
anslagstilldelningen kunna begränsas till 50 000 kr.
76
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Departementschefen har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens anslagsberäkning.
Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till
nya skollokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
65 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 88, s. 219—221) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 250 000 kr.
För inköp av undervisningsmateriel m. in. vid sjöbefälsskolorna har under
de tre senaste åren anvisats — över riksstaten och av fondmedel — sammanlagt
närmare 1,2 milj. kr. Departementschefen är medveten om de ytterligare
utrustningsbehov som föreligger. Då det gäller att tillgodose dessa
är det givetvis angeläget att alla möjligheter tillvaratages att begränsa anskaffningskostnaderna.
Sjöfartsstyrelsen har i en särskild skrivelse redovisat
de fördelar, som skulle stå att vinna genom samverkan i utrustningshänseende
mellan å ena sidan sjöbefälsskolorna och å andra sidan de tekniska
läroverken och sjömansskolorna. För egen del är departementschefen
helt införstådd med värdet av ett sådant samarbete. Det förefaller honom
dock vara möjligt att på denna väg — utan alltför stora sänkningar av
standardkraven — uppnå mera påtagliga ekonomiska fördelar än dem som
redovisats av sjöfartsstyrelsen i förenämnda skrivelse.
För att möjliggöra den utrustningsanskaffning, som blir nödvändig i samband
med färdigställandet av laboratorieutrymmena vid vissa sjöbefälsskolor,
är han beredd att för nästa budgetår tillstyrka en uppräkning av förevarande
anslag med 150 000 kr. till 400 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kr.
86:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 89, s. 221—223) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 000 kr.
Med hänsyn till sjöfartsteknikens utveckling är det enligt departementschefen
angeläget, att sjöbefälet beredes möjligheter till kompletterande utbildning
på ur tjänstens synpunkt viktiga ämnesområden. De vid sjöbefäls
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
77
skolorna anordnade fortbildningskurserna har därvidlag en viktig uppgift
alt fylla. Dessa kurser är för övrigt icke bara inriktade på det aktiva
sjöbefälet utan även på sådana grupper som sjöbefälsskollärare och lotspersonal.
De goda erfarenheterna av kursverksamheten föranledde departementschefen
att redan i fjolårets statsverksproposition förorda uppräkning
av förevarande anslag. Då han är medveten om storleken av de fortbildningsbehov,
som föreligger, vill han för nästa budgetår tillstyrka en ytterligare
höjning och föreslår att anslaget uppräknas med 25 000 kr., därvid
erhålles en fördubbling av nuvarande medelsram. — Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande sjöfartsstyrelsen
— att närmare bestämma om anslagets användning.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Sjöbefäls skolorna: Fortbildningskurser
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
87 :o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 223 och 224), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare
av läroböcker m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kr.
Övriga sjöfartsändamål
88 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 91, s. 224—226) att dels godkänna
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för handelsflottans
pensionsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad
stat för handelsflottans pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1962/63, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.
Medelsanvisningen till täckande av handelsflottans pensionsanstalts administrationskostnader
sker f. n. under anslagen Handelsflottans pensionsanstalt:
Avlöningar och Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader.
Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1961/62 anvisade med 74 000 resp.
9 000 kr.
1 samband med behandlingen av anstaltens anslagsäskanden har frågan
om sättet för finansieringen av de med anstaltens verksamhet förenade administrationskostnaderna
varit föremål för närmare överväganden. Departementschefen
har därvid kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande
78
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
kostnader efter den genomförda omläggningen av sjömanspensioneringen
bör täckas genom bidrag av för pensioneringen disponibla fondmedel. En
tekniskt lämplig lösning har från denna utgångspunkt synts honom vara att
av behållningen i den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen ett så
stort belopp tages till uppbörd under anslaget, som motsvarar summan av
anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp
av 1 000 kr. Sistnämnda belopp utgör sålunda den anslagsmässiga nettoutgiften.
Om riksdagen icke har något att erinra däremot, torde ett sådant
arrangemang böra tillämpas från och med nästa budgetår. I samband därmed
bör även anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag sammanföras
till ett gemensamt administrationsanslag.
Vad angår anstaltens yrkanden på personalsidan kan departementschefen
icke bifalla förslaget om lönegradsuppflyttning av en kansliskrivarebefattning.
Däremot bör i anslutning till vad chefen för civildepartementet tidigare
denna dag föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma
frågor medel beräknas för uppflyttning av en tjänst som kontor sbiträde
i reglerad befordringsgång till tjänst som kanslibiträde i Ao 7. Vidare bör de
särskilda arvodesmedlen till försäkringsteknisk expertis uppräknas med
1 100 kr. I övrigt beräknas utgiftsökningar för löneldassändringar med 900
kr., för rörligt tillägg med 700 kr. och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med 100 kr.
Vad sålunda föreslagits innebär att avlöningskostnaderna ökar med 4 000
kr. till 87 000 kr. På omkostnadssidan upptages oförändrat belopp eller
9 000 kr. Tillhopa utgör sålunda administrationskostnaderna för nästa budgetår
(87 000 -f- 9 000 =) 96 000 kr. Till uppbörd under anslaget skall enligt
det föregående tagas motsvarande belopp med avdrag för ett formellt
belopp av 1 000 kr.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt,
som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 36 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............ 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 26 800
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
79
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 17 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 1 300
Omkostnader, förslagsvis ...................... 9 000
Summa kr. 96 000
Särskilda uppbördsmedel
Inflytande fondmedel .......................... 95 000
Nettoutgift kr. 1 000
c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 000
kr.
89: o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 226—229) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens
sjöhistoriska museum: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 361 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 338 000 kr.
Enligt departementschefen torde vad museinämnden föreslagit om inrättande
av nya tjänster vid museet och om ändrad lönegradsplacering av
befintliga tjänster där lämnas utan bifall, utom såvitt gäller yrkandet om en
ny tjänst som fotograf. En sådan bör inrättas i lönegraden Ae 11 med
fjänstebenämningen förste fotograf. Härför beräknas i enlighet med yrkandet
i petitaskrivelsen under icke-ordinarieposten en höjning av 7 900 kr.
I övrigt tillstyrkes museinämndens äskanden, dock att under anslagsposterna
Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningarna
bör bestämmas till 6 000 resp. 400 kr. — Avlöningsanslaget bör
i enlighet med vad nu anförts upptagas med (338 000 + 23 000 =) 361 000
kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 118 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 600
80
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 159 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 76 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 5 600
Summa kr. 361 000
b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar förbudgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 361 000 kr.
90:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 93, s. 229 och 230), innebärande en uppräkning av
anslaget med 3 000 kr., varav 500 kr. hänför sig till anslagsposten Sjukvård,
500 kr. till anslagsposten Reseersättningar samt 2 000 kr. till delposten
Övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 49 000 kr.
91: o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 230), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kr.
92: o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 95, s. 230 och 231) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 450 000 kr.
De ändrade bestämmelserna för läkarundersökning av sjöfolk i förening
med de ändrade ersättningsgrunderna kommer att medföra ett ökat medelsbehov.
Vid beräkningen av detta för nästa budgetår har medicinalstyrelsen
utgått från att antalet nyinskrivna vid sjömanshusen kommer att uppgå till
ca 5 000. Alla dessa skall genomgå grundlig läkarundersökning, vilket innebär
en kostnad för statsverket med 15 kr. för person, eller med tillhopa
(15 X 5 000 =) 75 000 kr. Av de sjömän, som under budgetåret är inskrivna
vid sjömanshusen, kan ca 35 000 beräknas genomgå förnyad läkarundersökning.
Hälften av dem avses bli underkastade en grundlig läkarundersökning,
vilket betyder en kostnad av (15 X 17 500 =) 262 500 kr. För återstoden
torde det räcka med en lungundersökning, vilket — då denna betingar
en utgift å 10 kr. för undersökning — skulle innebära ett medelsbehov av
(10 X 17 500 =) 175 000 kr. I samtliga fall tillkommer röntgen- eller
skärmbildsundersökning. Då ersättning för sådan utgår med 5 kr., blir kost
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
81
naden i detta fall (5 X 40 000 =) 200 000 kr. För budgetåret 1962/63 skulle
sålunda det totala medelsbehovet uppgå till (75 000 + 262 500 + 175 000 +
200 000 =) 712 500 kr. Ett icke ringa antal av de angivna undersökningarna
torde dock komma att äga rum utomlands utan kostnad för statsverket.
Med hänsyn härtill och till en viss osäkerhet i fråga om beräkningsgrunderna
anser styrelsen det möjligt att begränsa medelsanvisningen till 650 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
93: o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 231), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 85 000 kr.
94: o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 97, s. 232), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kr.
95: o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 98, s. 232 och 233) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.
Från anslaget, som för innevarande budgetår är upptaget med 260 000 kr.,
bestrides huvudsakligen statens andel i kostnaderna för upprätthållande
av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård.
1961 års riksdag godkände ett principförslag om lösning på längre sikt
av båtkommunikationerna i berörda delar av skärgården (prop. 74, SU 91,
llskr 259). Förslaget innebär övergång till ett system med passbåtsförbindelser
mellan ifrågakommande öar och platser på närmast belägna fastland
med tillgång till lämpliga bryggor och tillfredsställande vägförbindelser inåt.
Det förutsätts att trafiken skall omhänderhas av kommunägda eller privata
rederier i samverkan med staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting. Riksdagen lämnade bemyndigande för Kungl. Maj:t att gemensamt
med staden och landstinget teckna kreditgarantier intill ett belopp av
högst 6 milj. kr. för lån till anskaffning av passagerarbåtar. Omläggningen av
trafiken kan inte ske förrän under år 1964. Tiden dessförinnan behövs för alt
B Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 10
82
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
skaffa fram erforderligt tonnage, förbättra bryggor och vägförbindelser,
göra upp trafikplaner etc. Under mellantiden avses trafiken skola upprätthållas
i samma ordning som gäller för närvarande.
I skrivelse den 27 mars 1961 har statens företrädare i förhandlingarna om
båttrafikens ordnande lagt fram ett detaljerat förslag i ämnet med trafikplan
i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. Trafikplanen,
som i allt väsentligt tillstyrkts i inhämtade yttranden, ligger nu till grund
för förhandlingar mellan företrädarna för det allmänna och berörda kommuner
resp. privata företag. Resultatet därav kommer enligt departementschefen
i sinom tid att underställas Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning.
När fråga om erforderlig medelsanvisning för båttrafikens upprätthållande
under budgetåret 1961/62 i våras var föremål för riksdagens prövning
upprätthölls trafiken i Blidö—Yxlan-området av Ångfartygs aktiebolaget
Stockholm—Blidösund enligt avtal den 30 september 1959 mellan bolaget, å
ena sidan, och staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å
andra sidan. Avtalet gällde till den 1 oktober 1964. I propositionen anmäldes
emellertid att bolaget den 22 februari 1961 begärt att på grund av likvidi - tetssvårigheter bli löst från sina förpliktelser med avseende å passagerartrafiken
i Blidö—Yxlan-området. Bolaget kom också sedermera att träda i likvidation,
och avtalet upphörde att gälla. I den situationen godkände Kungl.
Maj :t, med stöd av riksdagens bemyndigande, ett mellan företrädarna för
det allmänna och Waxholmsbolaget den 21 april 1961 träffat avtal om upprätthållande
av trafiken i området till den 1 oktober 1964. Enligt detta avtal
utgår driftsbidraget till bolaget med ett grundbelopp av 48 000 kr. per år.
För staten, som svarar för en tredjedel av beloppet, innebär detta en kostnadsökning
för Blidö—Yxlantrafiken med ca 4 000 kr. per år.
De båda trafikavtalen med Waxholmsbolaget är indexreglerade. Med beaktande
av redan inträffade indexstegringar och eventuella ytterligare dylika
förändringar under det närmaste året räknar departementschefen med att
anslaget, som nu är 260 000 kr., för nästa budgetår behöver höjas med 5 000
kr. till 265 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
265 000 kr.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
96: o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 99, s. 234—253) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och
registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlö
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
83
ningsstat för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63, dels ock till Patent- och registreringsverket:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 9 106 000 kr.
Departementschefen har anfört följande.
»Patentverksutredningen, som tillkallades i juli 1958 med uppdrag att utreda
i första hand patentanmälningsavdelningarnas organisation och personaluppsättning,
har den 5 juni 1961 avlämnat sitt andra delbetänkande benämnt
»Patentanmälningsavdelningarnas organisation och arbetssätt». Utgångspunkten
har nu, liksom fallet var beträffande det två år tidigare avgivna
första delbetänkandet rörande anställning av läroverksingenjörer och
inrättande av subrotlar inom patentverket, varit den ständigt växande balansen
oavgjorda ärenden inom anmälningsavdelningarna. Totalbalansen
oavgjorda patentansökningar, som i juli 1959 något översteg 40 000 är nu
uppe i ungefär 50 000 ärenden. Behandlingstiden för en patentansökan som
leder till patent uppgår genomsnittligt till omkring fyra år.
Den fortgående ökningen av balanserade patentärenden är otvivelaktigt
oroande. Den ogynnsamma utvecklingen med anhopning av oavgjorda ärenden
förekommer även i flertalet andra länder med samma principiella uppbyggnad
av patentväsendet som vårt, och patentorganen där brottas med
likartade svårigheter. Dessa förhållanden har medfört starka strävanden alt
åstadkomma internationellt samarbete på patentområdet. I första hand skall
här nämnas det nordiska patentsamarbetet, syftande bl. a. till genomgripande
samarbete vid handläggningen av patentansökningar. En reform grundad
på detta utredningsarbete kan, såsom den svenska kommittén anfört, tidigast
träda i kraft under år 1966. Även på ett vidare internationellt fält,
bl. a. inom Europarådet, förekommer ett målmedvetet arbete för att vidareutveckla
samarbetet länderna emellan i patentfrågor. De åtgärder som under
senare år vidtagits för att komma tillrätta med patentverkets balansökning
har tagit sikte på dels personalförstärkning dels förändringar av
organisatorisk art. I sistnämnda hänseende må hänvisas till det system med
subrotlar som prövas sedan den 1 juni 1961. Vad gäller personalsidan visar
erfarenheterna att den under årens lopp vidtagna utökningen av antalet
ledamotstjänster endast i begränsad utsträckning kunnat utnyttjas av ämbetsverket.
Anledningen härtill är att söka i den stora brist på kompetent
ingenjörspersonal som sedan lång tid råder.
Det nu föreliggande förslaget av patentverksutredningen innefattar olika
reformer ägnade att effektivisera arbetet inom patentanmälningsavdelningarna
och därmed öka avverkningskapaciteten. Av principiell räckvidd är
förslaget att vid nyhetsgranskningen utesluta de brittiska och franska patentskrifterna
från det obligatoriska granskningsinaterialet. Ett genomförande
av detta förslag skulle otvivelaktigt i icke ringa mån bidraga till
att hejda ökningen av arbetsbalansen. Den anvisade vägen torde dock knappast
vara framkomlig. Den svenska kommittén för nordiska patent har framhållit,
att under dess utredningsarbete förutsatts alt bl. a. franska och brit
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
tiska patentskrifter skall ingå i det obligatoriska granskningsmaterialet och
att granskningen i alla de nordiska länderna blir i huvudsak likvärdig. Med
hänsyn till detta förhållande och till att flertalet övriga remissorgan ställt
sig avvisande till förslaget är jag icke beredd förorda dess genomförande.
Utredningens förslag i övrigt utgör en värdefull inventering av åtgärder av
skilda slag som kan effektivisera granskningsarbetet och arbetsrutinen. Jag
saknar anledning att närmare uppehålla mig vid de olika uppslag i det La
hänseende som utredningen kommit med. Det torde få ankomma på patentverket,
som i stort biträder dessa förslag, att noga pröva varje åtgärd, som
kan vara ägnad att effektivisera handläggningen av patentärendena. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om att åstadkomma en effektiv arbetsledning
på avdelningarna. Vad utredningen föreslagit i detta hänseende
hör verket i stort sett försöka genomföra. Detsamma gäller förslaget att avdelningschef
skall deltaga i ärenden, där det ifrågasättes att utfärda fler
tekniska förelägganden än två. Enligt min mening är även förslaget om avdelningschefs
(byråchefs) deltagande i handläggningen av invändningsärenden
av den vikt att det hör vidare övervägas av verket. — Utredningen tar
även upp frågan om personalförstärkning i samband med vissa organisatoriska
förändringar inom anmälningsavdelningarna. I den mån ett genomförande
av betänkandets förslag skulle kräva ändring i patentverkets instruktion
torde det få ankomma på ämbetsverket att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag härtill.
Vad härefter gäller personal- och organisationsfrågorna vill jag först ta
upp ett särskilt spörsmål, som inte har behandlats av utredningen eller i petitaskrivelsen
och som gäller benämningarna på de olika arbetsenheterna
inom patentverket. För att vinna jämförbarhet med förhållandena vid motsvarande
andra ämbetsverk föreslår jag i det hänseendet att från och med
budgetåret 1962/63 de nuvarande patentanmälningsavdelningarna kallas
patentbyråer och organisatoriskt sammanföres inom en patentavdelning. På
motsvarande sätt bör administrativa avdelningen i fortsättningen kallas administrativa
byrån med därunder sorterande en administrativ sektion och
en kanslisektion. Likaså bör varumärkes- och bolagsavdelningarna byta
namn och kallas respektive varumärkesbyrån och bolagsbyrån. Av dessa förslag
motiverade ändringar i patentförordningen och varumärkeslagstiftningen
torde i annat sammanhang få underställas Kungl. Maj:ts och, i förekommande
fall, riksdagens prövning.
Jag övergår sedan till att behandla patentverksutredningens och ämbetsverkets
förslag till personalorganisation för nästa budgetår. I anledning av
förslagen om inrättande av en överdirektör stjänst, vars innehavare skulle
ha till huvudsaklig uppgift att sammanhålla arbetet inom patentavdelningen
och dess olika byråer föreslår jag inrättande vid ämbetsverket från och
med nästa budgetår av en tjänst som avdelningschef i Be 3. Innehavaren bör
vara generaldirektörens ställföreträdare och härför uppbära sedvanligt årsarvode.
För att inom patentavdelningen möjliggöra en minskning av antalet leda
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
85
möter per byrå och därigenom underlätta för resp. byråchefer att leda arbetet,
torde från och med den 1 juli 1962 antalet byråer böra utökas från sex
till sju. I samband därmed bör nyinrättas en tjänst som byråchef i Bg 1.
Ytterligare bör patentavdelningen nästa budgetår tillföras två tjänster som
byrådirektör, varav en i Ae 26 och en i Ae 24, en tjänst som förste byråingenjör
i Ae 23, två tjänster som byråingenjör i Ae 19 samt fem tjänster
som ingenjör i högst Ae 15. Därutöver torde för patentärendenas beredning
böra räknas med ytterligare 50 000 kr. till anställande av tillfällig arbetskraft,
såsom pensionerade tjänstemän och teknologer. Inklusive nämnda
belopp uppgår medelsbehovet för vad jag nu föreslagit till 317 100 kr.
För studier och utredningar av frågan om mekanisering av nyhetsgranskningen
— vars lösning kan komma att innebära en väsentlig rationalisering
och besparingar — beräknar jag 28 320 kr. för ett förordnande att bestrida
göromål, som ankommer på byrådirektör i lönegraden A 26.
För att klara den ökande arbetsbelastningen inom bolagsbyrån medverkade
jag förra året till erforderlig medelsanvisning för ett göromålsförordnande
i A 24. Antalet inkommande bolagsärenden är alltjämt mycket
stort. För nästa budgetår torde för bolagsbyrån 25 600 kr. böra beräknas
för ytterligare ett förordnande att bestrida göromål som ankommer på byrådirektör
i A 24.
Vad jag nu förordat i fråga om nya föredragandetjänster m. m. motiverar
förstärkning av även biträdespersonalen. Jag föreslår inrättande av tre
tjänster som kanslist i reglerad befordringsgång vid envar av besvärsavdelningen,
administrativa byrån och varumärkesbyrån, en tjänst som kontorist
i Ae 9 vid patentavdelningen ävensom fem tjänster som kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång, varav en på patentavdelningen, en på varumärkesbyrån
och tre på bolagsbyrån. För att möjliggöra ytterligare förstärkning av
sistnämnda tre enheter torde i icke-ordinarieposten böra inräknas 35 000 kr.
för anställande av extra biträdespersonal. Inklusive nämnda belopp blir det
sammanlagda medelsbehovet 119 100 kr.
I anledning av yrkandena om utbyggnad av expeditionsvaktskåren torde
9 600 kr. böra anvisas för anställande av ett kontorsbud.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag
föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar
jag sammanlagt 9 600 kr. för uppflyttning i lönegrad av dels en tjänst
som förste byråsekreterare i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, dels en tjänst
som förste expcditionsvakt i Ao 9 till uppsyningsman i Ao 10, dels tre tjänster
som kanslibiträde i Ao 7 till kontorist i Ao 9, dels fyra tjänster som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång till kanslibiträde i Ao 7. Övriga yrkanden
om ändrad lönegradsplacering torde lämnas utan bifall. Dock torde
4 500 kr. böra beräknas för utbyte av en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång
mot en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23.
Under anslagsposten Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t beräknar jag ett
ökat medelsbehov av netto 2 400 kr.
Jag ansluter mig till förslaget att handläggningen av namnärenden från
86
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
och med nästa budgetår flyttas över från statistiska centralbyrån till patentverket.
Det är ännu oklart vid vilken tidpunkt föreliggande förslag om en ny
namnlag kommer att realiseras. I avvaktan på statsmakternas beslut därom
synes inte möjligt att taga definitiv ställning till det framtida personalbehovet
för handläggning av namnärendena. Tills vidare bör räknas med i huvudsak
oförändrad personaluppsättning. I enlighet härmed föreslår jag uppförande
på patentverkets stat för nästa budgetår av följande tjänster, nämligen
en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23, en kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde
i Ao 7 och ett kontorsbiträde i Ao 5. Medelsbehovet härför och för
arvode åt en språkexpert beräknar jag till 61 700 kr. Därest personaluppsättningen
på namnsektionen under budgetåret 1962/63 skulle visa sig otillräcklig,
torde det ytterligare behovet av personal få tillgodoses genom anställande
av extra arbetskraft. Jag syftar härvid i första hand på de personalförändringar,
som kan bli betingade av ett eventuellt beslut av statsmakterna
om en ny namnlag. För ifrågavarande ändamål beräknar jag under
anslaget 75 000 kronor.
Till redan beslutade lönegradshöjningar torde anvisas 8 600 kr. Ytterligare
beräknar jag för lönegrads- och löneklasshöjningar enligt reglerad befordringsgång,
för rörligt tillägg och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
ökningar med resp. 35 500 kr., 157 100 kr. och 13 600 kr. Felräkningspenningar
till ämbetsverkets kassör kan jag inte tillstyrka.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer avlöningsanslaget att öka med
868 000 kr. till 9 974 000 kr. Det kan nämnas att denna anslagsökning motväges
av en beräknad ökning om 1 700 000 kr. på inkomstsidan, varigenom
patentverkets inkomsttitel för nästa budgetår kommer att vara uppförd med
16 500 000 kr.»
Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen
och de förordade ändringarna i personalförteckningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1962;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 497 200
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 6 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... 4 151 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 165 900
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
87
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 153 000
Summa kr. 9 974 000
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.
97 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 100, s. 253 och 254) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 604 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 417 000 kr.
Under anslagsposten Reseersättningar och delposten Övriga expenser
uppskattar departementschefen det ökade medelsbehovet till resp. 1 500 kr.
och 100 000 kr. Av sistnämnda belopp är 75 000 kr. att betrakta som en engångsanvisning
för inköp av följande utrustning och maskiner, nämligen
kontorsutrustning i anledning av erhållna nya tjänster (15 500), en kvitteringsmaskin
(30 000), en datumstämplingsmaskin (1 500), en dupliceringsapparat
(11 000) och en kopieringsutrustning (17 000).
Vad gäller övriga anslagsposter ansluter departementschefen sig till ämbetsverkets
förslag och räknar sålunda med en ökning av 100 000 kr. för publikationstryck
och med oförändrat medelsbehov till övriga ändamål.
Inkomstposten Prenumerationsavgifter bör i anslutning till inkomsterna
sistförflutna budgetår uppräknas med 25 000 kr.
I anledning av vad under nästföregående anslag förordats om överflyttning
den 1 juli 1962 till patentverket av namnärendena torde i anslagsposten
Expenser böra inräknas ytterligare 10 000 kr., varav 1 000 kr. gäller
bränsle, lyse och vatten samt 9 000 kr. övriga expenser.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 604 000 kr.
98 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 254 och 255) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 245 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Mattsson och Torsten Andersson (1:391) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping (II:
474), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels till Svenska uppfinnarkontoret:
Administrationskostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett
88
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
anslag av 292 000 kr., dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning rörande Svenska uppfinnarkontorets organisationsformer,
vidgning av dess verksamhet m. m. i enlighet med vad som anförts i
motionerna.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen I: 391.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 193 000 kr.
Svenska uppfinnarkontoret beräknar för nästa budgetår kostnaderna för
kontorets verksamhet till sammanlagt 437 000 kr. Därvid har räknats med
återbesättande av en sedan 1957 vakant ingenjörstjänst, vilket ökar löneoch
pensionskostnaderna med 36 000 kr. resp. 6 000 kr. Dessa poster har
därjämte uppräknats med 18 000 kr. resp. 4 000 kr. motsvarande huvudsakligen
automatiska kostnadsökningar. Slutligen har omkostnadsposten
ökats med cirka 13 000 kr., vilket anges vara nödvändigt för att kunna bedriva
en effektiv informationsverksamhet. De totala kostnaderna överstiger
de för innevarande budgetår beräknade (se X ht 1961, s. 225) med
60 000 kr.
Inkomsterna utgöres av statsbidrag, enskilda bidrag samt avgifter från
uppfinnare, som anlitar kontorets tjänster. För nästa budgetär beräknas i
avgifter inflyta 72 000 kr., jämfört med 85 000 kr. under innevarande budgetår
(se X ht 1961, s. 226). Därefter återstår 365 000 kr. att täcka genom
statliga och enskilda bidrag. Kontoret anser att därav SO procent, vilket är
något mer än hittills tillämpad fördelningsgrund, bör utgå i form av statsanslag.
Detta bör sålunda fastställas till 292 000 kr.
Departementschefen beräknar den under nästa budgetår erforderliga medelsanvisningen
till 245 000 kr., innebärande en ökning med 52 000 kr. Han
förutsätter därvid ait uppfinnarkontorets styrelse inom en i stort sett oförändrad
organisatorisk ram i besparingssyfte tillvaratar de möjligheter till
rationaliseringar i arbetsrutinen, som kan visa sig föreligga.
Utskottet. I angivna motioner framhålles betydelsen av uppfinnarkontorets
verksamhet och angelägenheten av att tillräckliga resurser ställas till
förfogande för ändamålet. Nuvarande förhållanden motivera enligt motionärerna,
att en särskild utredning kominer till stånd, som klarlägger dels
de lämpliga organisatoriska formerna för kontorets verksamhet, dels de
medelsbehov som denna i fortsättningen aktualiserar. En sådan utredningbör
av riksdagen begäras hos Kungl. Maj :t. Vad angår uppfinnarkontorets
medelsbehov för nästa budgetår, torde enligt motionärerna ett belopp av
292 000 kr. böra anvisas, vilket motsvarar vad uppfinnarkontoret begärt i
sin petitaskrivelse.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer chefen för handelsdepartementet
inom kort att föranstalta om en utredning av uppfinnarkontorets verksamhet
och därmed sammanhängande förhållanden. Utskottet förutsätter,
att de av motionärerna anförda synpunkterna därvid komma att
beaktas. Vid sådant förhållande och då frågan om eventuell ytterligare me
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 89
delslilldelning torde böra bedömas på grundval av vad som kommer fram
vid utredningen, torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 391 och II: 474, såvitt nu
är i fråga, till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 245 000
kr.;
II. att motionerna 1:391 och 11:474, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
99:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 255 och 256), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kr.
100:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 256), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 455 000 kr.
Ekonomisk försvarsberedskap
101 :o) Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Kungl. Maj :t bär föreslagit riksdagen (punkt 104, s. 257 och 258) att dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1962/63, dels ock till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 447 000 kr.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap omorganiserades genom
beslut av 1961 ars riksdag (prop. 84, SU 118, Rskr. 301). Den nya organisationen,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, trädde i verksamhet
den 1 januari 1962. — Av anslaget för budgetåret 1961/62 — 1 467 000
avsåg 744 000 kr. riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
för tiden 1/7—31/12 1961 och 723 000 kr. överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap för liden 1/1—30/6 1962.
90
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap hemställer, att anslaget
för nästa budgetår upptages med 1 441 700 kr. Jämfört med nu utgående
anslag till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, räknat för helt
år, innebär yrkandet en minskning med 4 300 kr.
Departementschefen har icke något att erinra mot överstyrelsens beräkning
av anslaget, dock att posten Arvoden och ersättningar, bestämda
av Ivungl. Maj :t bör höjas med ytterligare 5 400 kr. Anslaget bör därvid
upptagas med avrundat 1 447 000 kr.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen
och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 262 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.................................. 22 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis
........................................ 843 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 298 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 19 900
Summa kr. 1 447 000
b) till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöninqar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 1 447 000 kr.
102:o) Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105, s. 258 och 259) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
272 000 kr.
Av anslaget för budgetåret 1961/62 — 177 000 kr. — avsåg 90 000 kr.
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap för tiden 1/7—31/12 1961
och 87 000 kr. överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap för tiden
1/1—30/6 1962.
Anslagsposten Reseersättningar bör enligt departementschefen för nästa
budgetår höjas med 5 000 kr., jämfört med överstyrelsens nuvarande anslag
till dylika ersättningar, räknat för helt år. På samma sätt torde under anslagsposten
Expenser böra upptagas ytterligare 1 000 kr. för täckande av
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
91
överstyrelsens kostnader för förvaltning av gemensamma krigsuppehållsplatser,
7 000 kr. för möblering av sex sådana krigsuppehållsplatser samt
85 000 kr. för bestridande av kostnaderna i sammanhang med överstyrelsens
flyttning under nästa budgetår till nya lokaler. Med hänsyn härtill och då
under övriga anslagsposter och delposter bör räknas med oförändrade belopp
för nästa budgetår blir anslaget sammanlagt 272 000 kr.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 272 000 kr.
103:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 106, s. 260 och 261) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 34 300 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 31 500 000 kr. Härav
har 27 500 000 kr. beräknats till räntekostnader för den rörliga krediten
i riksgäldskontoret, 3 760 000 kr. till övriga kostnader för nämndens lagerhållning
och 240 000 kr. till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrin
(se prop. 1949:211). Från anslaget bestrides även kostnaderna
för riksnämndens cisternförvaltning. Dessa kostnader täcks i allmänhet
av inkomster i förvaltningen.
Enligt departementschefens bedömning kommer efter höjning av den rörliga
krediten till överstyrelsens förfogande med 40 milj. kr. till 540 milj.
kr. vid nu gällande räntesats räntekostnaderna att stiga till 29 700 000 kr.
för år. Detta motiverar uppräkning av anslaget med 2 200 000 kr. Därutöver
torde för nästa budgetår till övriga ändamål under anslaget böra räknas med
en ökning av medelsbehovet med 600 000 kr. I enlighet härmed bör anslaget
för nästa budgetår upptagas till 34 300 000 kr.
Yrkandena om överflyttning på extra ordinarie stat av vissa f. n. extra
tjänster kan tillstyrkas endast såvitt angår extraordinariesättning i lönegraden
Ae 11 av en tjänst som montör.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 34 300 000 kr.
104: o) Distributionsmateriel för olja. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 107, s. 261 och 262) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
92
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt att för budgetåret
1962/63 måtte — inom ett av nämnden föreslaget program för anskaffning
av distributionsmateriel för oljelagringsanläggningar — anvisas
1 050 000 kr. för anskaffning av sådan utrustning till två av nämnden förvaltade
bergcisternanläggningar.
Riksnämnden hemställer dessutom, att å tilläggsstat för innevarande
budgetår måtte anvisas 500 000 kr. för anskaffningsprogrammets igångsättande.
Ärendet uppges vara av den natur att redogörelse för detsamma inte bör
lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar kan inhämtas
av de handlingar, som tillhandahålles riksdagens statsutskott.
Departementschefen biträder riksnämndens förslag i så måtto att han
föreslår anvisande till ändamålet av 500 000 kr. på tilläggsstat för innevarande
budgetår samt 500 000 kr. på riksstaten för nästa budgetår. Hemställan
om medelsanvisning på tilläggsstat göres i särskild ordning.
Utskottet. Under erinran om att innevarande års riksdag för här ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat anvisat 500 000 kr. tillstyrker utskottet den
nu för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Distributionsmateriel för olja för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.
Diverse
105: o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 110, s. 263 och 264) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 kr.
Från anslaget, som för innevarande budgetår är upptaget med 119 000 kr.,
bestrides avlöningskostnader för sådana tjänstemän, vilka innehar extra
ordinarie tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen
upphört, utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast
placering eller anställning med ersättning i annan ordning.
För närvarande belastas anslaget med avlöningskostnaderna för tre tjänstemän,
vilka samtliga är förordnade som sakkunniga hos statens pris- och
kartellnämnd, nämligen en byråchef i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24 och en
förste byråsekreterare i Ae 21.
Innehavaren av byrådirektörstjänsten väntas avgå med pension i oktober
1962. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår minskar därvid
med 27 000 kr. Anslaget bör alltså uppföras med (119 000—27 000) 92 000
kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
93
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till
viss personal för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 kr.
106: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 111 och
112, s. 264) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 867 000
kr.;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 853 000 kr.
107: o) Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 113, s. 264 och 265) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000 kr.
Svenska turisttrafikförbundets hemställan torde enligt departementschefen
böra tillstyrkas och anslaget för nästa budgetår uppföras med oförändrat
1 500 000 kr. Departementschefen utgår därvid från att bidragen från
enskilt håll blir av samma omfattning som nu.
I förra årets statsverksproposition (X ht., s. 247) underrättades riksdagen
om planerna att i Stockholm uppföra en för bl. a. Svenska turisttrafikförbundet
och Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet gemensam
administrationsbyggnad (Sverigehuset). Nu torde få bringas till riksdagens
kännedom, att Kungl. Maj :t genom beslut den 26 maj 1961 lämnat i
uppdrag åt byggnadsstyrelsen att i egen regi, på grundval i huvudsak av
föreliggande utredningsförslag, projektera byggnadsföretaget fram till och
med färdigställande av huvudhandlingar, varefter ärendet skall underställas
Kungl. Maj :ts prövning. Det är att räkna med att byggnadsstyrelsens
uppdrag kommer att vara slutfört under innevarande år.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 500 000
kr.
108: o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 114, s. 265 och 266), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
94
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
104 000 kr.
109:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 115, s. 266—268) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 12 700 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 197) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 185), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta om stadgande av förbud mot tävlingar och uppvisning
i boxning mellan professionella boxare samt att riksdagen vidare måtte
besluta att ingen del av anslaget till fonden för idrottens främjande får
disponeras för stöd åt boxningssporten,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Holmberg väckt motion (11:594), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1962/63 anvisa ett belopp av 19 698 600 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II:
185 och II: 594.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 12 100 000 kr.
Enligt departementschefen erkännes numera allmänt värdet av den ungdomsfostrande
gärning, som idrottsrörelsen utövar. Det är ur den synpunkten
glädjande, att antalet medlemmar i föreningarna och antalet föreningar
i riksorganisationerna successivt stiger. Men tillströmningen medför ett
stegrat behov av nya idrottsanläggningar och av utbildning av ungdomsledare,
idrottskonsulenter, instruktörer m. fl., vilket allt kostar pengar. Avsättningen
till idrottsfonden har därför höjts undan för undan och uppgår
för innevarande budgetår till drygt 12 milj. kr. Det är tre gånger så mycket
som för omkring tio år sedan. I sammanhanget må även erinras om riksdagens
beslut förra året om slopande av nöjesskatten på idrottsarrangemang,
varigenom årligen åtminstone ett par milj. kr. mer än tidigare stannar
inom idrottsrörelsen. Det må också erinras om pågående utredning rörande
organisationen av det statliga stödet till idrotten. Under dessa omständigheter
föreslås att avsättningen till idrottsfonden bestäms till 12,7
milj. kr., innebärande en ökning med 600 000 kr.
Vad gäller dispositionen av avkastningen av riksidrottsförbundets idrottsfond
har departementschefen —- med hänsyn till det värde han tillmäter
konsulentverksamheten — inte funnit anledning till erinran mot vad förbundet
därutinnan föreslagit. Om riksdagen inte reser någon invändning däremot
torde alltså förbundet böra bemyndigas att i mån av behov ta avkast
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062
95
ningen av fonden i anspråk för täckande av förbundets egeninsats i konsulentverksamheten.
Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. Trots
detta har medelstilldelningen icke räckt till för att tillgodose de växande
anspråk, som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingas av
den ständigt stigande medlemsanslutningen till dessa. En ytterligare förbättring
av det ekonomiska stödet åt idrottsrörelsen ter sig därför motiverad.
Utskottet biträder också departementschefens förslag om en uppräkning
av anslaget med 600 000 kr. till 12 700 000 kr. Någon medelstilldelning
därutöver är utskottet dock icke berett att medverka till. Motionen
II: 594 avstyrkes sålunda.
I motionerna I: 197 och II: 185 har yrkats, att ingen del av anslaget till
idrottens främjande måtte disponeras för stöd åt boxningssporten. I anslutning
härtill vill utskottet erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande
i anledning av då föreliggande motioner rörande boxningssporten.
Utskottet uttalade därvid, att riksdagen icke lämpligen borde uttala sig i
frågan vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande av bidrag
från idrottsanslaget. Utskottet har icke funnit skäl frångå denna sin
ståndpunkt och anser därför, att det liksom tidigare bör ankomma på riksidrottsförbundet
att bestämma i fördelningsfrågan. Ifrågavarande yrkande
avstyrkes alltså.
Vad angår det i sistnämnda båda motioner framförda yrkandet om förbud
mot professionella boxningstävlingar vill utskottet erinra om att motionerna
i denna del varit föremål för behandling av riksdagen och därvid
avslagits.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 594, till Avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 12 700 000 kr.;
b) att motionerna I: 197 och II: 185, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
110: o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 116, s. 268—270) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 800 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 600 000 kr.
Med femdagarsveckan redan i stor utsträckning genomförd och med fyraveckorssemestern
på väg måste enligt departementschefen åtgärder till från
det allmännas sida i syfte att underlätta för människorna att begagna sin
lediga tid på ett värdefullt sätt. Friluftslivet har därvidlag mänga möjligheter
att bjuda. En broms utgör emellertid bristen på ändamålsenliga frilufts
-
96
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
anläggningar. Exempelvis är i fråga om tältplatserna de hygieniska anordningarna
på många håll långt ifrån tillfredsställande, och antalet friluftsgårdar,
raststugor, fjällstugor etc. måste ökas, om vi skall kunna möta tillströmningen
av aktiva friluftsutövare. Statsbidrag till förbättring och utbyggnad
av nu nämnda anläggningar förmedlas genom statens fritidsnämnd.
Avsättningen till friluftsfonden höjdes förra året med 200 000 kr. Departementschefen
tillstyrker för budgetåret 1962/63 en ytterligare höjning med
200 000 kr., varvid avsättningen till fonden kommer att utgöra 1,8 milj. kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag
av 1 800 000 kr.
111: o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 117, s. 270—279) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett anslag av 28 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr
Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning för översyn
av den nuvarande splittrade administrationsformen i fråga om det
statliga stödet till kulturlivet i syfte att nå ökad enhetlighet, varvid bör
övervägas att skapa ett fristående administrativt organ för nämnda stödverksamhet,
dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att lotterimedelsfonden
överföres från handelsdepartementet till ecklesiastikdepartementet,
dels att höja anslaget till Avsättning till lotterimedelsfonden till 30 miljoner
kr. för budgetåret 1962/63, dels ock att staten vid utförande av offentliga
byggnader skall avsätta 1 procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig
utsmyckning med genomförande i den ordning som angivits i motionerna;
dels
ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Torsten Andersson och Thorsten Larsson (1:387) och den
andra inom andra kammaren av herrar Wahlund och Fälldin (II: 482), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.
samt i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att lotterimedelsfondens förvaltning
och lotterimedlens fördelning måtte överföras från handelsdepartementet
till ecklesiastikdepartementet.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II319
och I: 387.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
97
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 600 000 kr.
Inledningsvis redogör departementschefen för ett av 1955 års provinsleaterutredning
avlämnat delbetänkande rörande den statsunderstödda teaterverksamheten
i landsorten och sina synpunkter och överväganden i anslutning
därtill.
Fortsättningsvis berör departementschefen det av kulturfondsutredningen
på sin tid avgivna betänkandet med förslag angående riktlinjer och former
för fördelningen av lotterimedel. Ifrågavarande betänkande har under
senare år vilat i avvaktan på olika pågående utredningar, vilka behandlat
ändamål, som omfattas av lotterimedelstilldelningen. Erinras må i sammanhanget
om 1948 års konstutredning, byggnadsminnesutredningen, 1955
års provinsteaterutredning och den särskilda utredningen rörande operaverksamheten.
Berörda utredningsuppgifter är numera i stort sett slutförda.
Provinsteaterutredningen har sålunda under hösten 1961 avgivit sitt
slutbetänkande, som f. n. är föremål för remissbehandling. Även operautredningen
har nyligen framlagt ett betänkande, vilket dock icke innebär
en slutredovisning av uppdraget.
För egen del anser departementschefen läget numera vara sådant, att
kulturfondsutredningens förenämnda förslag bör kunna upptagas till behandling.
Därvid är erforderligt att i lämplig utsträckning även beakta det
material som genom nyss berörda övriga utredningar framkommit. Då vissa
av kulturfondsutredningens förslag nära sammanhänger med frågan om
den departenrentala arbetsfördelningen, är det givetvis angeläget, att översynen
samordnas med frågan om departementsorganisationen.
Vad slutligen gäller storleken av avsättningen till lotterimedelsfonden för
budgetåret 1962/63 kan konstateras att anspråken på fonden ständigt växer.
Ökningarna i medelsbehovet är främst av automatisk karaktär, sammanhängande
med att bidragen till teatrar och orkestrar huvudsakligen avser
löner och pensioner. Också för nästa budgetår måste i första hand de automatiska
kostnadsökningarna beaktas vid bedömning av anslagsbehovet. Därjämte
bör räknas med ett visst ökat utrymme för bidrag till olika tillfälliga
ändamål av kulturell natur. Med beaktande härav uppskattas det samlade
behovet av medel för avsättning till fonden för nästa budgetår till 28,0
milj. kr., innebärande en uppräkning med 2,4 miljoner kr.
Utskottet. Under senare år har en betydande förstärkning skett av förevarande
anslag. För budgetåren 1960/61 och 1961/62 uppräknades det sålunda
med 2,3 resp. 1,5 miljoner kr., och för nästa budgetår förordar departementschefen
en ytterligare höjning med 2,4 miljoner kr.
Med hänsyn till storleken av de anspråk, som ställas på fonden, anser utskottet
sig böra biträda departementschefens förslag. En höjning därutöver,
som yrkats i motionerna I: 329 och II: 319 samt I: 387 och II: 482, är utskotlet
icke berett att tillstyrka.
I anslutning till frågan om medelsavsättning till lotterimedelsfonden har
departementschefen uttalat, att han är beredd att upptaga det av kultur7
liiliang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 10
98
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
fondsutredningen på sin tid avgivna betänkandet till behandling. Förutsättning
härför anses numera föreligga, sedan vissa andra utredningar
slutförts, vilka inverka på bedömningen av kulturfondsutredningens förslag.
Då vissa av dessa nära sammanhänga med frågan om den departementala
arbetsfördelningen, framhåller departementschefen lämplighetfen av
att behandlingen samordnas med frågan om departementsorganisationen.
Under hänvisning till sitt uttalande i ämnet förra året förutsätter utskottet,
att en prövning av kulturfondsutredningens förslag nu verkligen kommer
till stånd. Utskottet utgår från att därvid även kommer att övervägas
frågan om en överföring av lotterimedlens administration från handelsdepartementet
till ecklesiastikdepartementet. En dylik överföring har påyrkats
i förenämnda motioner. Då utskottet förutsätter att de av motionärerna
anförda synpunkterna skola bli beaktade utan någon särskild skrivelse
från riksdagens sida, avstyrkas motionerna i denna del.
Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande över
motionerna I: 329 och II: 319, i vad de avse dels översyn av den nuvarande
administrationsformen i fråga om det statliga stödet till kulturlivet, dels ock
avsättning av medel för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 329 och II: 319 samt
I: 387 och II: 482, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 28 000 000 kr.;
b) att motionerna 1:329 och 11:319 samt 1:387 och II:
482, i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t om överföring
av lotterimedlens administration från handelsdepartementet
till ecklesiastikdepartementet, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
112:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 118, s. 279 och 280), innebärande en nedräkning av anslaget
med 11 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. in.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kr.
113: o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 119, s. 280—282) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 392 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 282 000 kr.
Från anslaget bestrids för närvarande Sveriges andel i kostnaderna
för följande ändamål, nämligen internationella byrån i Paris för utställningar,
patentunionens internationella byrå i Bern, internationella rådgivande
bomullskommittén (ICAC), internationella studiegruppen för bly
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062
99
och zinkfrågor, internationella hydrografiska byrån, internationella organisationen
för fyrtekniska frågor (IALA), internationella kommissionen i
Bryssel för sjöfartskongresser, internationella valfångstkommissionen, mellanstatliga
rådgivande sjöfartsorganisationen (1MCO), internationell ispatrulleringstjänst
i norra Atlanten och ett kombinerat livräddnings- och
väderleksskepp i Nordsjön samt därjämte kostnaderna för handelssjöfartens
dirigering. Bidragen till nämnda byråer och kommittéer m. m. representerar
för nästa budgetår ett medelsbehov av 306 800 kr. — Från och med
nästa budgetår torde från anslaget böra bestridas jämväl å vårt land belöpande
kostnader för drift och underhåll av två i Röda havet på öarna Abu
Ail och Jabal åt Tair belägna fyrar ävensom kostnaderna för svenskt medlemskap
i internationella kaffestudiegruppen. För dessa båda tillkommande
ändamål beräknas ett ytterligare medelsbehov av 76 700 resp. 8 000
kr. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas med ett till
392 000 kr. avrundat belopp, vilket innebär en uppräkning i förhållande till
innevarande budgetår med 110 000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 392 000 kr.
114:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 282 och 283) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 200 000 kr.
Från anslaget bestrides kostnaderna för Sveriges deltagande i nordiska
ministerkommittén för ekonomiskt samarbete och nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet. Vidare bestrides härifrån kostnaderna för den svenska
kommittén för nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska
kommittén för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande
hälsotjänst för sjöfolk. Ytterligare belastas anslaget med vissa kostnader
i samband med överläggningar mellan representanter för de nordiska
patentverken i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet.
Med hänsyn till den förhållandevis stora reservationen synes departementschefen
för nästa budgetår en nedräkning av anslaget med 50 000 kr.
vara möjlig.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
alt riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kr.
100
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
115:o) Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut. Kungl. Maj:t liar
föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 284) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kr.
Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1959 års riksdag (kapitalbudgeten
1959, Bilaga 31) till förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut ett investeringsanslag
av 300 000 kr.
De för anläggningen erforderliga sprängningsarbetena har visat sig vara
betydligt mera omfattande än vad man tidigare kunnat bedöma. Sedan
byggnadsstyrelsen utfört en ny, på massförteckning baserad kostnadsberäkning,
finner styrelsen att kostnaderna för förrådsbyggnaden kommer att
uppgå till 450 000 kr. och att således ett medelstillskott om 150 000 kr. blir
erforderligt för uppförande av byggnaden.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 kr.
116:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 122, s. 284) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 67
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000
kr.
Statens utlåningsfonder
117 :o) Statens hantverks- och industrilånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 123, s. 285) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14
hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
101
samt med avslag å motionerna 1: 393 och II: 469 samt 1: 396
och II: 479, till Statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
15 000 000 kr.
118 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 124, s. 285 och 286) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Torsten Andersson och Mattsson (I: 388) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Grebäck och Walirendorff (II: 470), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam
prövning av den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning i enlighet med vad
i motionerna anförts samt till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 470.
Lånenämnden för den mindre skeppsfarten hemställer, att till fonden
för budgetåret 1962/63 anvisas investeringsanslag å nominellt belopp. Av
nämndens redogörelse framgår att i vad avser nämndens normala utlåningsverksamhet
summan av innestående behållning i fonden den 1 juli
1962 och inflytande amorteringar under budgetåret 1962/63 medger en utlåning
för nämnda budgetår av i stort sett samma volym, som nämnden
räknar med kommer att tagas i anspråk för det nu löpande budgetåret,
d. v. s. omkring 6 milj. kr. Vid dylikt förhållande synes enligt departementschefen
ytterligare medel inte nu behöva tillföras fonden, utan anslaget
kan upptagas med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Utskottet. Enligt lånenämndens för den mindre skeppsfarten bedömning
kommer summan av innestående behållning i fonden den 1 juli 1962 och inflytande
amorteringar under budgetåret 1962/63 att medge en utlåning för
nämnda budgetår av i stort sett samma volym, som nämnden räknar med
kommer att tagas i anspråk för det nu löpande budgetåret, d. v. s. omkring
6 miljoner kr. Med hänsyn härtill är utskottet berett att i likhet med departementschefen
förorda, att förevarande anslag för budgetåret 1962/63
upptages med endast ett nominellt belopp. Anslagsyrkandet i motionerna
I: 388 och II: 470 avstyrkes sålunda.
Icke heller finner utskottet skäl biträda den i samma motioner gjorda
hemställan, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
prövning av frågan om den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning. Utskotlel
förutsätter nämligen, att Kungl. Maj:t — ulan någon särskild hänvändelse
i ämnet — har sin uppmärksamhet riktad på förhållandena inom
den mindre skeppsfarten och vid behov framlägger de förslag i fråga om
långivningen, som kunna visa sig motiverade.
102
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 388 och II: 470, såvitt nu
är i fråga, till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kr.;
b) att motionerna I: 388 och II: 470, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Fonden för låneunderstöd
119:o) Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 125, s. 286) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 20 000 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 47
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
20 000 000 kr.
120 :o) Lån till Aktiebolaget Oljetransit. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 126, s. 286 och 287) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 7 500 000 kr.
Aktiebolaget Oljetransit hemställer i sin petitaskrivelse, att för budgetåret
1962/63 måtte anvisas ett belopp av 2 200 000 kr. Bolaget har sedermera
i särskild skrivelse anmält, att vid oljelagringsanläggningen i Trondheim
inträffat ett jordras i oktober 1961 medförande skador å huvudsakligen
anläggningens tillfartsvägar för ca 800 000 kr. Bolaget framhåller, att
ifrågavarande skador måste avhjälpas, innan arbetena med färdigställandet
av oljelagringsanläggningen kan fortsätta, och hemställer, att nämnda belopp
ställs till bolagets förfogande snarast.
Departementschefen är beredd att medverka till att erforderliga medel
snarast ställs till bolagets förfogande för avhjälpande av de vid raset inträffade
skadorna. Bolagets kostnadsuppskattning torde böra godtagas och
ifrågavarande belopp, 800 000 kr., anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår. —-Vad gäller medelsberäkningen för nästa budgetår föranleder
densamma icke någon erinran från departementschefens sida. Ett belopp om
2 200 000 kr. bör sålunda ställas till bolagets förfogande.
103
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera ställt nyssnämnda belopp
om 800 000 kr. till förfogande på tilläggsstat för innevarande budgetår,
har icke något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Oljetransit för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000
kr.
121 :o) Lån till utbyggnad av oljelagringen. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 127, s. 287 och 288) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 36 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 60 000 000 kr.
Departementschefen erinrar om att det för genomförandet av det fastställda
femårsprogrammet för utbyggnad av oljelagringen återstår medelsanvisning
å sammanlagt 48 milj. kr. Med hänsyn till förutsedd förskjutning
(jfr bil. 32 till statsv.prop. 1961, s, 5) i genomförande av lagerprogrammet
vad gäller skyddade lagringsanläggningar beräknas endast 36 milj. kr. bil
erforderliga under budgetåret 1962/63 och resterande 12 milj. kr. under
budgetåret 1963/64.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
36 000 000 kr.
Fonden för statens aktier
122 :o) Teckning av aktier i Aktiebolaget Ceaverken. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 128, propositionen
nr 72) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande
nr 49), varom utskottet velat här
erinra.
Fonden för förlag till statsverket
123:o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor
i Västerbottens län. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 130,
s. 289—291) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 000 000 kr.
Departementschefen framhåller, att arbetena med upprustning och modernisering
av anläggningarna i Adak, till vilka riksdagen under de senaste
åren anvisat mellan 6 och 7 milj. kr., numera är slutförda. I fråga
om legodriftsgruvorna synes därvid under förevarande anslag för nästa
budgetår endast behöva räknas med kostnaderna för löpande undersök
-
104
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
ningar, tillredningar och ersättningsanskaffningar. Härför torde i enlighet
med kommerskollegiets förslag böra upptagas sammanlagt 2 milj. kr.
Vad gäller Stekenjokkområdet erinras om att Sveriges geologiska undersökning
sedan många år bedriver diamantborrningar m. m. inom området.
Hittills har kunnat påvisas en malmkvantitet av omkring 11 milj. ton.
Kommerskollegium anser ekonomiska och andra skäl tala för att gruvdrift
upptages i Stekenjokk så snart ske kan. Vissa rätt omfattande kompletterande
undersökningar —- såväl i fråga om malmkroppens storlek och utsträckning
som rörande de praktiska förutsättningarna för gruvdrift —
måste emellertid utföras, innan det är möjligt att taga definitiv ställning till
utbyggnad. Oavsett när investeringsarbetena kan påbörjas är det, såsom
kommerskollegium framhåller i sin skrivelse, önskvärt att vägfrågan löses
utan dröjsmål. Vägförbindelsen till Stekenjokkområdet är nämligen inte
bara en förutsättning för anläggningsarbeten och gruvdrift utan skulle även
avsevärt underlätta och förbilliga geologiska undersökningens fortsatta prospekteringsarbeten.
Departementschefen tillstyrker därför att för nästa budgetår
erforderliga medel ställs till kollegiets förfogande för påbörjande av
en väg från Klimpfjälls by upp till malmfältet. Av de totala kostnaderna
för vägen, vilka torde röra sig om 4 milj. kr., bedömer kollegium ca 2,5 milj.
kr. behövliga under budgetåret 1962/63 och återstoden under budgetåret
1963/64. Dessa kostnadsuppskattningar synas böra godtagas. Därutöver torde
för nästa budgetår böra anvisas 500 000 kr. för fortsatta undersökningar
och utredningar rörande uppläggning av gruvdriften m. m. i Stekenjokk.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Dispositionsanslag för legodriften
vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens lön för
budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
5 000 000 kr.
124 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter
framställda förslag, nämligen
punkten 6: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,
punkten 80: Bidrag till handelshamnar och farleder,
punkten 82: Byggande av fiskehamnar,
punkten 108: Statens handelslicensnämnd: Avlöningar,
punkten 109: Statens handelslicensnämnd: Omkostnader samt
punkten 129: Teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 5 april 1962
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
105
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin,
Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i
Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Bohman, Eskel, Heidenberg
och Nelander.
Reservationer
1) vid punkten 12 (Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
in. m.) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Edström,
Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,
fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, Svensson
i Ljungskile, Bohman och Nelander, vilka ansett att utskottet i anledning av
motionerna 1: 397 och II: 477 samt 1: 392 bort tillstyrka en uppräkning av anslaget
till 475 000 kr. och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Departementschefen har för nästa budgetår föreslagit en uppräkning
av anslaget med 35 000 kr. till 435 000 kr. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att hantverksinstitutet självt i sin petitaframställning beräknat
det ökade medelsbehovet enbart i anledning av stegrade löne- och pensionskostnader
m. m. till 50 000 kr. Det kan sålunda konstateras, att med departementschefens
förslag institutet icke erhåller full täckning för de automatiska
utgiftsökningarna inom ramen för en oförändrad verksamhet. Härtill
kominer angelägenheten av att institutet beredes ekonomiska möjligheter
att successivt kunna dels utbygga kursverksamheten inom ramen för gällande
kursprogram, dels utvidga densamma att omfatta nya yrkes- och
fackområden. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid den fortsatta
budgetbehandlingen av anslaget beaktar de medelsbehov, som föranledas
härav. Redan nu anser sig utskottet emellertid med hänsyn till det knappa
utrymmet under anslaget böra medverka till en viss förstärkning. Utskottet
föreslår sålunda, att detsamma för nästa budgetår anvisas med 475 000
kr., innebärande en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår
med 75 000 kr. Utskottets ställningstagande betyder, att motionerna 1:397
och II: 477 samt 1:392, i vilka förordats ytterligare medelsanvisning, avstyrkas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 397 och II: 477 samt I: 392, till Statens
106
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten in. m. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 475 000
kr.»
2) vid punkten 74 (Bidrag till företagareföreningar nr. fl.)
a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric
Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396 och
II: 479 och att därför andra stycket i utskottets yttrande på s. 14 bort ha följande
lydelse:
»Utskottet delar departementschefens uppfattning om behovet att förstärka
hantverks- och industrilånefonden men finner ur denna synpunkt
den förordade medelsavsättningen otillräcklig. Kapitalinsatser av en betydligt
större omfattning krävas sålunda, om den mindre företagsamheten
skall kunna genomföra den upprustning och anpassning av sin produktions-
och försäljningsapparat, som är en oundgänglig förutsättning för att
den skall kunna hävda sig i det successivt ändrade marknadsläget. Beaktas
bör att ifrågavarande företagarekategoriers möjligheter att självfinansiera
erforderliga investeringar äro begränsade liksom deras möjligheter
att utnyttja de långfristiga kreditformer, som stå de större företagen till
buds. Vad angår storleken av den erforderliga avsättningen till fonden
har utskottet vid sin bedömning av medelsbehovet stannat för att föreslå
ett tillskott på 25 miljoner kr. Detta belopp i förening med inflytande
amorteringar skulle möjliggöra för företagareföreningarna att under nästa
budgetår bedriva en utlåning i storleksordningen 35 miljoner kr., vilket
bättre än departementschefens förslag kan anses motsvara föreliggande
lånebehov. Det anförda innebär, att utskottet tillstyrker bifall till motionerna
1:393 och 11:469 samt 1:396 och 11:479, i vilka yrkats anvisning
under lånemedelsanslaget med nyssnämnda belopp.»
b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric
Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett
att utskottet i anledning av motionerna 1: 249 och II: 248 samt 1: 394 och
II: 468, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, bort tillstyrka en höjning
av garantiramen till 50 miljoner kr. och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »nämnda motionsyrkanden», bort ha följande lydelse:
»Utskottet
finner för sin del, att de skäl, som motivera en förstärkning
av hantverks- och industrilånefonden, i lika mån tala för en utvidgning
av kreditgarantiramen. Ökat utrymme för såväl direktutlåning som garantigivning
bör sålunda tillskapas för att tillgodose de växande lånebehov, som
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
107
uppstå för den mindre företagsamheten i samband med dess omställning
och anpassning till successivt ändrade marknadsförhållanden. Med hänsyn
härtill och då garantisystemet som sådant utgör en ur både företagareföreningarnas
och statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt
stöd förordar utskottet en höjning av garantiramen till 50 miljoner kr.
För att bättre än hittills kunna utnyttja gällande garantiramar framstår
det som önskvärt, att i det följande anförda synpunkter på handläggningen
av garantiärendena beaktas.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:249 och 11:248 samt 1:394 och
II: 468, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, medgiva
att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag
in. in. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett belopp
av 50 000 000 kr.;»
c) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric
Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett att utskottet i anledning
av motionerna 1: 394 och II: 468, såvitt nu är i fråga, samt med
bifall till motionerna 1:399 och 11:480 bort tillstyrka en uppräkning avanslaget
Bidrag till företagareföreningar in. fl. till 2 100 000 kr., varav
1 800 000 kr. till administrationskostnader och 300 000 kr. till subventioner,
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Utskottet
är» och på s. 16 slutar med »motionsyrkanden avstyrkas», bort ha följande
lydelse:
»Utskottet vill för sin del allmänt understryka angelägenheten av att en
successiv upprustning kommer till stånd av företagareföreningarnas personalmässiga
och administrativa resurser. Föreningarna måste sålunda ges
möjligheter att vid sidan av sin långivning i ökad utsträckning kunna bedriva
en rådgivande och konsulterande verksamhet, som är ägnad att
hjälpa den mindre företagsamheten i dess strävanden att rationalisera och
effektivisera sin produktions- och försäljningsapparat. Det må emellertid
konstateras, att samtidigt som kraven på en effektiv organisation hos föreningarna
skärpts dessas förutsättningar alt med egna medel finansiera
en upprustning under de senaste åren minskat, främst då genom det bortfall
av ränteinkomster, som blivit en följd av de ändrade villkoren för den
statliga utlåningen till föreningarna. Ett ökat statsbidrag till administrationskostnader
är därför erforderligt. Vid avvägningen av storleken av detsamma
synes det utskottet väl motiverat att utgå från de bedömningar, som
föreningarna själva gjort angående sitt medelsbehov och som innebära, att
anslagets administrationsdel för nästa budgetår bör bestämmas till 1,8 miljoner
kr. Utskottet förordar alltså, att nämnda belopp ställes till förfogande
för administrationsändamål, vilket också betyder, att det tillstyrker
108
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
bifall till de förenämnda motionerna 1: 399 och II: 480. Såsom departementschefen
förordat torde av administrationsmedlen — i anledning av Tornedalsutredningens
förslag — ett belopp av 100 000 kr. böra reserveras för
företagareföreningen i Norrbottens län.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 394 och II: 468, såvitt nu är i fråga,
samt med bifall till motionerna 1:399 och 11:480, till Bidrag
till företagareföreningar in. fl. för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.;»
d) av herr Söderberg
3) vid punkten 53 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av fröken
Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och Bohman, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 350 och II: 424 och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Allmänt vill utskottet framhålla, att bedömningen av vilka resurser som
skola ställas till de statliga pris- och konkurrensövervakandc myndigheternas
förfogande bör ske mot bakgrund av rådande pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet. Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer
tillkommit, vilka lett till ökad konkurrens företagen emellan.
Den fortskridande liberaliseringen av handels- och valutapolitiken har även
medfört en hårdare priskonkurrens. Denna kan förväntas bli ytterligare
skärpt till följd av det pågående integrationsarbetet. Utskottet kan med hänsyn
till den angivna utvecklingen icke fritaga sig från uppfattningen, att
den personalmässiga och administrativa upprustning, som under senare år
skett av pris- och kartellnämnden, varit opåkallad. Åt en sådan uppfattning
har även givits uttryck i motionerna 1: 350 och II: 424, i vilka förordats
att en avveckling i viss utsträckning sker av nämndens resurser. Utskottet
är för sin del berett tillstyrka en begränsning av myndighetens verksamhet.
Härvidlag synes i första hand böra ifrågakomma att indraga de
tjänster, som i fjol tillfördes myndigheten. Detta skulle enligt utskottets
och även motionärernas bedömning möjliggöra en minskning av nämndens
avlönings- och omkostnadsanslag för nästa budgetår med tillhopa närmare
300 000 kr. Härutöver bör det emellertid uppdragas åt Kungl. Maj :t att
redan vid detta års höstriksdag framlägga förslag om en ytterligare begränsning
av pris- och kartellnämndens verksamhet, räknat från och med
den 1 januari 1963.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas från och med budgetåret 1962/
63:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
109
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...............................
84 600
34 500
1 640 300
474 500
38 100
Summa kr. 2 272 000
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 272 000
kr.;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:350
och II: 424, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.
Maj :t vid detta års höstriksdag måtte framlägga förslag om
en ytterligare begränsning av statens pris- och kartellnämnds
verksamhet från och med den 1 januari 1963.»
4) vid punkten 54 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader) av
fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och Bohman,
vilka under åberopande av den med 3) betecknade reservationen ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 350 och II: 424, såvitt
nu är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
348 000 kr.»
5) vid punkten 58 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)
av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och
Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 400 och II:
475 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse
:
»Den av statens konsumentråd bedrivna verksamheten har till främsta
syfte att genom beviljande av anslag till utredningar och undersökningar
skapa underlag för en förbättrad pris- och varukännedom, vilken skall ge
konsumenterna bättre möjligheter att överblicka marknaden. För att ge
konsumentrådet ökade möjligheter att verka härför har Kungl. Maj:t för
nästa budgetår föreslagit en väsentlig uppräkning av anslaget. Utskottet
känner sig för sin del icke övertygat om behovet av en sådan. Såsom framhållits
i motionerna I: 400 och II: 475 böra sålunda i sammanhanget beaktas
de alternativa möjligheter, som stå konsumenterna till buds att erhålla in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
formation av angivet slag. Härvidlag kan konstateras att de varuuppgifter,
som i dagens läge lämnas av vederbörande leverantörer, i flertalet fall fylla
rimliga anspråk på tillförlitlighet och utförlighet. Särskilt gäller detta beträffande
de enligt varudeklarationsnämndens normer deklarerade varorna,
vilka under senare år ökat betydligt i antal. Även andra skäl kunna anföras
mot en uppräkning av förevarande anslag. Utskottet tänker då på
inriktningen av konsumentrådets verksamhet, som i viss mån kan sägas
sikta till samordnade pris- och kvalitetsuppgifter. Mot en sådan uppläggning
av utrednings- och upplysningsarbetet kan principiell kritik riktas, då
den icke möjliggör objektiv sammanvägning av alla de faktorer, som betinga
konsumentvalet. Med tanke härpå kan det med skäl hävdas, att konsumentrådet
i fortsättningen bör begränsa sin verksamhet att avse studier
rörande de rent kvalitativa egenskaperna hos olika produkter. Vid en sådan
koncentration av uppgifterna torde anslaget kunna begränsas till 807 000
kr., vilket motsvarar det medelsutrymme som för innevarande budgetår
disponeras för ändamålet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 400 och 11:475, till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 807 000 kr.»
6) vid punkten 109 (Avsättning till fonden för idrottens främjande) av
herrar Per Jacobsson, Söderberg, Edström, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,
fröken Elmén herrar Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 197 och II: 185, i vad de avse
statsanslag till boxningssporten, och att därför
dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 95 bort ha följande lydelse:
»Vid sitt ställningstagande till tidigare motioner om stöd åt boxningssporten
har utskottet hänvisat bl. a. till att frågan om boxningssportens
skadeverkningar var föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig.
Denna utredning är numera slutförd och redovisad av Kungl. Maj :t. I sin
sammanfattning har utredningsmannen — under framhållande av att den
svenska boxningssporten domineras av amatörboxningen — förklarat, att
en expansion av den professionella boxningen i Sverige syntes olämplig.
Sakkunnigbetänkandet har remissbehandlats i vanlig ordning. Därvid har
framhållits av medicinalstyrelsen, att den professionella boxningen från
medicinsk synpunkt är en icke önskvärd företeelse på grund av de hälsorisker,
som äro förenade därmed, och av Svenska läkarsällskapet, att boxning
är den enda sport, som till sin syftning har att skada. Vad sålunda
anförts anser utskottet starkt tala för att i enlighet med yrkandet i motionerna
I: 197 och II: 185 ingen del av anslaget till fonden för idrottens
främjande får disponeras för stöd åt boxningssporten.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962
111
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 197
och II: 185, såvitt nu är i fråga, besluta att ingen del av anslaget
Avsättning till fonden för idrottens främjande får
disponeras för stöd åt boxningssporten.»
7) vid punkten 111 (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herrar Per
Jacobsson, Edström, Sundin, Per^Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson
i Stenkyrka, fröken Etmén, herrar Eliasson i Sundborn, Svensson i
Ljungskile och Helander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 329 och II: 319 samt I: 387 och II: 482, i vad de avse yrkande om en uppräkning
av anslaget till 30 000 000 kr., och att därför
dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 97 bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till storleken av de anspråk, som ställas på fonden, anser
utskottet sig icke bara böra biträda departementschefens förslag utan därutöver
föreslå en uppräkning av anslaget till 30 miljoner kr., vilket motsvarar
vad som yrkats i motionerna 1:329 och 11:319 samt 1:387 och
II: 482.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 329 och II: 319 samt
1:387 och 11:482, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1962/
63 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.;»
8) vid punkten 117 (Statens hantverks- och industrilånefond) av herrar
Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,
Svensson i Stenkyrka, fröken Etmén, herrar Nilsson i Göingegården, Eliasson
i Sundborn, Svensson i Ljungskile och Neländer, vilka under förutsättning
av bifall till den med 2 a) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396 och II: 479 och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14 hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:393 och 11:469 samt
1:396 och 11:479, till Statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kr.»
9) vid punkten 118 (Statens lånefond för den mindre skeppsfarten) av
herrar Per Jacobsson, Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,
Eliasson i Sundborn och Svensson i Ljungskile, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 388 och II: 470, i vad de avse utredning rörande
den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning, och att därför
112
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062
dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 101 bort ha följande lydelse:
»Beståndet av mindre tonnage har under senare år starkt föråldrats.
Med hänsyn till de konsekvenser, ej minst ur beredskapssynpunkt, som
denna utveckling kan medföra för det framtida transportbehovet, är det
enligt utskottets mening angeläget, att en inventering av det erforderliga
kapitalbehovet åstadkommes. Utskottet delar härvid motionärernas mening,
att denna fråga bör bli föremål för särskild utredning, i vilken bl. a. representanter
för den mindre skeppsfarten böra beredas tillfälle att deltaga.
Det synes utskottet önskvärt, att utredningen kan bedrivas i sådan takt, att
förslag i ämnet kan föreläggas nästa års riksdag.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 388 och
11:470, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsam utredning av den mindre skeppsfartens
kapitalförsörjning.»
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
620434
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962163 inom handelsdepa s. 1 i texten