Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-04-05 · 112 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1962/63 inom handelsdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 (bilaga 12, punkt 1, s. 18 och 19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1962/63, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 593 000 kr.

För handelsdepartementets del räknar departementschefen för nästa budgetår

inte med några större förändringar i fråga om personalens storlek

och sammansättning. Dock synes anslagsposten Ersättning till expertis och

tillfällig arbetskraft böra höjas med 90 000 kr., främst på grund av den

ökade arbetsbelastningen inom departementets handelsavdelning. Men även

när det gäller departementets handläggning av frågor rörande de statsägda

industriföretagen kan en viss personalökning bli nödvändig. För nästkommande

budgetår torde behovet därav få tillgodoses främst genom anlitande

av den förslagsvis betecknade posten för expertis och tillfällig arbetskraft.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde medel böra beräknas

för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som kanslibiträde i Ao 7 till kon1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

torist i Ao 9. Slutligen bör upptagas ytterligare 6 800 kr. för vissa automatiska

förändringar, främst löneklasshöjningar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag

under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, bär

icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för handelsdepartementet, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ........... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 662 200

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ......................... 222 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 403 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 331 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 21 900

Summa kr. 1 692 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kr.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj.t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 75 000 kr.

Anslagsposten Expenser å för närvarande 47 500 kr. bör höjas med 20 000

kr. för att möjliggöra vissa anskaffningar m. m. av engångsnatur, bl. a. utbyggnad

av departementets snabbtelefonanläggning. Inom ramen för de

pågående diskussionerna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete

har behov visat sig föreligga av att i allmänt informerande syfte publicera

förekommande utredningar i marknadsfrågor, analyser av internationella

fördrag på området etc. För tillgodoseende härav synes en väsentlig förstärkning

av anslagsposten Publikationstryck böra äga rum. Det föreslås

att posten för nästa budgetår uppföres med 75 000 kr., innebärande en ök
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

3

ning med 60 000 kr. Med hänsyn härtill och då under övriga anslagsposter

torde räknas med oförändrat medelsbehov bör anslaget i sin helhet för budgetåret

1962/63 upptagas med 155 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

155 000 kr.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 19), innebärande

en uppräkning av anslaget med 7 000 kr. på grund av kostnadsökningar

främst av automatisk karaktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kr.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4, s. 20), innebärande en sänkning av anslaget med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 550 000 kr.

5:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 20),

innebärande en uppräkning av anslaget med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Industri, hantverk och handel

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

7, s. 21—23) att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 335 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 340 000 kr.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde däremot ökade medel

böra beräknas för förändring av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

befordringsgång till kanslibiträde i lönegraden Ae 7. Den erforderliga anslagshöjningen

utgör 600 kr. Kommerskollegiets beräkningar av medelsbehovet

till extra biträdeskraft, kallortstillägg och löneklassändringar torde

lämnas utan erinran. Anslagsposten Rörligt tillägg bör nedräknas med

1 700 kr.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 24 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 73 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 5 000

Summa kr. 335 000

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1962/63 an
visa

ett förslagsanslag av 335 000 kr.

7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 23), innebärande en uppräkning av anslaget med 4 000 kr.,

varav 2 600 kr. hänför sig till posten Reseersättningar och 1 400 kr. till

delposten Övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 23—28) att dels godkänna av departementschefen framlagt

förslag till omorganisation av sprängämnesinspektionen, dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för

sprängämnesinspektionen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1962/63, dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehafl två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gunnar Berg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

5

(I: 91) och den andra inom andra kammaren av herr Fredriksson m. fl.

(II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sprängämnesinspektionen

skall erhålla den organisation i fråga om antalet tjänster som

kommerskollegium föreslagit.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 126.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 293 000 kr.

Genom beslut av förra årets riksdag kommer nu gällande förordning om

eldfarliga oljor att ersättas av en ny förordning angående brandfarliga varor.

Den nya förordningen har ett vidare tillämpningsområde än den nuvarande

— den omfattar ett större antal varuområden och blir i stor utsträckning

tillämplig även för statliga myndigheter, bl. a. inom försvaret.

Det är att räkna med att den nya lagstiftningen — som träder i kraft den 1

januari 1963 — kommer att medföra väsentligt ökade arbetsuppgifter för

sprängämnesinspektionen. Kommerskollegium har med hänvisning härtill

föreslagit utökning och omorganisation av inspektionen, innebärande i huvudsak

att verksamheten under ledning av en sprängämnesöverinspektör fördelas

på tre avdelningar, nämligen två civila avdelningar för ärenden rörande

explosiva varor och brandfarliga gaser resp. brandfarliga vätskor samt

en militär avdelning. Personalen skulle enligt förslaget öka från 11 till 16

personer.

Departementschefen är ense med kollegium om behovet av en förstärkning

av sprängämnesinspektionen och bedömer en uppdelning av arbetet på tre

avdelningar under en gemensam chef vara den ändamålsenligaste organisationsformen.

Bl. a. torde därigenom behovet av specialister inom de artskilda

grenarna bäst kunna tillgodoses. Men självfallet får en dylik organisation

inte hindra en viss rörlighet mellan avdelningarna vid förskjutningar i arbetsbelastningen.

I fråga om personalens sammansättning och löneställning

har han funnit skäl att på några punkter avvika från kommerskollegiets förslag

och föreslår nu följande.

Tjänsten som chef för sprängämnesinspektionen bör inplaceras i lönegrad

Bo 1 med tjänstebenämningen sprängämnesinspektör. Envar av de tre

i organisationen ingående avdelningarna bör förestås av en byrådirektör i

Ae 24. Vad gäller den underlydande personalen torde på civila avdelningen för

explosiva varor och brandfarliga gaser böra finnas en tjänst som förste byråingenjör

i Ae 21. Vid civila avdelningen för brandfarliga vätskor bör finnas

två tjänster som förste byråingenjör, varav en i Ao 23 och en i Ao 21, samt

en befattning som ingenjör med arvode enligt löneklass 21. Vid den militära

avdelningen bör finnas två tjänster som förste byråingenjör, varav en i Ae

23 och en i Ae 21. Såsom kommerskollegium föreslagit bör vidare till inspektionen

knytas ett för de tre avdelningarna gemensamt kansli. Personalen där

bör utgöras av en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och två kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång. Samtidigt bör enligt grunderna för den

reglerade befordringsgången för kontorsbiträdespersonal i personalförteckningen

uppföras tre tjänster som biträde i Ao 5. Den sammanlagda personalstyrkan

blir 14 personer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Med hänsyn till det antal befattningar i motsvarande lönegrader, som redan

finns vid sprängämnesinspektionen, innebär förslaget till omorganisation,

att vid inspektionen bör från och med nästa budgetår nyinrättas

följande tjänster, nämligen en tjänst som sprängämnesinspektör i Bo 1, tre

tjänster som byrådirektör i Ae 24, en tjänst som förste byråingenjör i Ae 21,

en tjänst som kontorist i Ae 9 och en tjänst som biträde i reglerad befordringsgång.

Samtidigt torde böra indragas dels tjänsterna som sprängämnesinspektör

i Ao 26 och byråingenjör i Ae 19, dels en arvodesbefattning i löneklass

21.

Omorganisationen bör genomföras den 1 juli 1962, varigenom det blir

möjligt att inhämta en viss eftersläpning, som föreligger i fråga om nuvarande

arbetsuppgifter, och även att instruera personalen i tillämpningen av

den nya lagstiftningen.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits om ändrad organisation vid sprängämnesinspektionen

från och med nästa budgetår ökar förevarande anslag

med netto 97 000 kr. till 390 000 kr.

Utskottet. Tillkomsten av den nya lagstiftningen om brandfarliga varor

förväntas medföra ökade arbetsuppgifter för sprängämnesinspektionen. För

att sätta inspektionen i stånd att klara dessa har departementschefen — på

grundval av ett av kommerskollegium framlagt förslag — förordat en omorganisation

och förstärkning av myndigheten. I motionerna 1:91 och II:

126 konstateras, att departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka

inrättandet av samtliga de av kollegium föreslagna tjänsterna. Enligt motionärerna

bör någon minskning icke ske av dessa, om sprängämnesinspektionen

på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det

kan enligt dem också ifrågasättas, om den sänkning av de nya tjänsternas

lönegradsplacering, som i vissa fall skett i förhållande till kollegiums förslag,

är försvarbar ur rekryteringssynpunkt.

Utskottet finner för sin del, att kollegiums förslag i väsentliga hänseenden

blivit beaktat genom vad departementschefen förordat. Sålunda har avdelningsorganisationen

godtagits, antalet tjänster utökats och en i förhållande

till nuläget bättre löneställning för personalen skapats. Om kollegiums

förslag i fråga om antalet tjänster icke helt blivit tillgodosett bör här dock

beaktas, att den förväntade ökningen i arbetsuppgifterna kommer att göra

sig gällande först successivt. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till

statskontorets i statsverkspropositionen redovisade yttrande. I enlighet med

det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Med hänsyn till angivna ställningstagande och då i övrigt anledning till

erinran icke finnes mot departementschefens förslag, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:91 och II: 126, godkänna

av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1962 framlagt förslag till omorganisation

av sprängämnesinspektionen;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

7

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sprängämnesinspektionen, som

föranledas av vad departementschefen anfört i nämnda

statsrådsprotokoll;

c) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 91600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 211000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 80 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 6 500

Summa kr. 390 000

d) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 10, s. 28 och 29), som innebär att posterna Sjukvård,

Reseersättningar och Övriga expenser uppräknas med resp. 200, 7 000 och

10 000 kr. och att posten Publikationstryck nedräknas med 200 kr., får utskottet

— under erinran om att anslagshöjningen utgör 17 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

53 000 kr.

10 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 29—33) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens

hantverksinstitut, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 819 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 778 000 kr.

För att möjliggöra en permanentning och utbyggnad av hantverksinstitutets

kursverksamhet i Norrbotten föreslår departementschefen — i anslutning

till institutsstyrelsens och Tornedalsutredningens förslag — inrättande

på hantverksinstitutets stat från och med nästa budgetår av en tjänst

som ingenjör i Ae 21. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med

20 800 kr. Övriga förslag om nya tjänster torde lämnas utan bifall.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Med hänsyn till omfattningen numera av verksamheten vid sektionen för

värme-, ventilations- och sanitetsteknik synes denna enhet böra ombildas

och från och med nästa budgetår utgöra en särskild avdelning inom institutet.

I samband därmed bör tjänsten som chef för sektionen (värme- och

sanitetsingenjör i Ae 24) utbytas mot en tjänst som avdelningschef i Ae

26. Härför beräknas en ökning av anslaget med 1 400 kr.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit om uppflyttning i

lönegrad av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till

kanslibiträde i Ao 7 inräknas i anslaget ökade kostnader härför med 600

kr. Övriga yrkanden om ändrad lönegradsplacering kan inte biträdas. Däremot

tillstyrkes förslaget om ordinariesättning i lönegrad Ao 5 av en tjänst

som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Styrelsens beräkningar av

medelsbehovet till övertids- och vikariatsersättningar, till kallortstillägg

samt till automatiska lönegrads- och löneklassändringar torde godkännas.

Därvid ökar anslaget med ytterligare sammanlagt 8 200 kr. Slutligen bör

anslagsposten Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

höjas med tillhopa 10 000 kr.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och departementschefens

förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som

föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 249 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 3 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 369 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 184 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 12 400

Summa kr. 819 000

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

819 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 9

ll:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 12, s. 33), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa

omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 69 000 kr.

12:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 34 och 35) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

435 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordgren m. fl. (11:477), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 575 000 kr.,

dels ock en inom första kammaren av herrar Mattsson och Wärnberg

väckt motion (1:392), vari hemställts, att riksdagen måtte till Statens

hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 477

och I: 392.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 400 000 kr.

Kostnaden för kursverksamheten under budgetåret 1961/62 har i en av

institutets styrelse fastställd inkomst- och utgiftsstat upptagits till 2 345 000

kr. Å inkomstsidan har upptagits, förutom riksstatsanslaget, 1 200 000 kr. i

kursavgifter, 85 000 kr. i bidrag från näringsorganisationer m. fl. samt

660 000 kr. i inkomster av informationsverksamhet och publikationstryck.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att för kursverksamheten

vid institutet under budgetåret 1962/63 måtte anvisas ytterligare

175 000 kr. Härav hänför sig 50 000 kr. till allmänt ökade löne- och pensionskostnader

m. m., 75 000 kr. till uppräkning av anslaget i proportion till

den stegrade verksamheten samt 50 000 kr. till utvidgade verksamhetsuppgifter.

Departementschefen tillstyrker för nästa budgetår höjning med sammanlagt

35 000 kr.

Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande

anslag bedrivna kursverksamheten vid hantverksinstitutet, är dock

icke berett att tillstyrka någon höjning av anslaget utöver vad som förordats

av Kungl. Maj:t. De i ämnet väckta motionerna avstyrkas sålunda.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:397 och 11:477 samt I:

392, till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 435 000 kr.

13:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 35—41) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Stefanson m. fl. (I: 395) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m. fl. (II: 476), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Statens

hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 395.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 180 000 kr.

Departementschefen erinrar om att detta reservationsanslag höjts flera

gånger under senare år och att det f. n. uppgår till 180 000 kr. För hantverksinstitutets

styrelse har det likväl inte varit möjligt att inom ramen

för tillgängliga medel hålla utrustningen vid laboratorier och verkstäder

i nivå med den tekniska utvecklingen och med utbyggnaden av institutets

kursverksamhet. Detta förhållande uppmärksammades av riksdagen i fjol.

Vid sin behandling då av frågan om erforderliga medel till utrustningsanskaffning

vid hantverksinstitutet för innevarande budgetår uttalade statsutskottet

(SU 10), att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t, efter översyn

inom hantverksinstitutet av föreliggande utrustningsbehov, övervägde därav

föranledda förslag från institutet och till riksdagen framförde de äskanden,

som kunde visa sig motiverade. Detta uttalande lämnade riksdagen

utan erinran (Rskr 10).

Styrelsen för hantverksinstitutet har nu med skrivelse den 14 november

1961 redovisat resultatet av en inom institutet verkställd utredning om det

aktuella läget i vad gäller tillgången på utrustning samt om föreliggande

behov av nyanskaffningar. Det samlade medelsbehovet för nyinköp under

perioden 1962/63—1964/65 uppskattas av institutsstyrelsen till drygt två

milj. kr., varav omkring 460 000 kr. borde ställas till förfogande för budgetåret

1962/63 och återstoden under de två därefter följande budgetåren.

Den verkställda utredningen bestyrker enligt departementschefen, att

hantverksinstitutets uppsättning av apparater, instrument och maskiner

behöver förnyas och moderniseras. Å andra sidan är han ense med statskontoret

att olika omständigheter motiverar en något långsammare takt i

utrustningsanskaffningen, än styrelsen förutsätter. Sålunda bör inte för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

11

värvas apparater och instrument för användning i hantverksinstitutets

provningsverksamhet, innan klarhet vunnits, huruvida de ifrågavarande

provningarna skall vara förlagda till hantverksinstitutet eller till annan statlig

institution, som redan förfogar över behövliga hjälpmedel. Han vill därutinnan

hänvisa till de av förra årets riksdag beslutade (prop. 41; SU 41; Rskr

121) riktlinjerna angående rationalisering av den statliga provningsverksamheten.

Även personalens storlek och tillgängliga lokalutrymmen kräver

beaktande vid utrustningsanskaffningen. Med hänsyn härtill är han inte

beredd att för nästa budgetår tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning

som styrelsen har föreslagit. Han förordar att till utrustningsanskaffning

vid statens hantverksinstitut nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande punkt i fjolårets statsverksproposition

underströk utskottet angelägenheten av att hantverksinstitutet

med hänsyn till sin undervisnings- och instruktionsverksamhet

förfogade över en utrustning, som motsvarade utvecklingens krav och som

kunde ge den meddelade undervisningen en även i tekniskt hänseende

förebildlig karaktär. Då i utrustningshänseende en eftersläpning syntes

råda, som var till olägenhet för verksamheten, ansåg utskottet, att hantverksinstitutet

borde göra en översyn av föreliggande upprustningsbehov.

Resultatet härav kunde sedan ligga till grund för Kungl. Maj :ts anslagsöverväganden.

Institutet har numera verkställt nämnda översyn och för

Kungl. Maj :t framlagt en upprustningsplan för den närmaste treårsperioden

representerande ett sammanlagt medelsbehov av ca 2 miljoner kr., därav

institutet för nästa budgetår äskat 458 000 kr. Departementschefen har

förordat 250 000 kr., innebärande en uppräkning i förhållande till innevarande

budgetår med 70 000 kr.

Utskottet vill för sin del framhålla, att det genom den verkställda översynen

stärkts i sin uppfattning om nödvändigheten av en förbättrad materiel-

och utrustningsstandard. De brister, som konstaterats föreligga, äro

enligt utskottets uppfattning också sådana, att de relativt snart böra avhjälpas

om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande

sätt. Med tanke härpå synes en snabbare takt i utrustningsanskaffningarna

önskvärd än den som skulle bli möjlig, om den årliga anslagstilldelningen

fortsättningsvis begränsades till vad departementschefen

förordat för 1962/63. Om utskottet likväl biträder förslaget för nästa budgetår,

så sker det utifrån förutsättningen att de anförda synpunkterna bli

beaktade av Kungl. Maj :t vid anslagsbestämningen för de närmast följande

åren. I enlighet härmed avstyrkas motionerna I: 395 och II: 476.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:395 och 11:476, till Statens

hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

14:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 15, s. 41—45) att dels medgiva att statsgaranti för lån

till hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret 1962/63

beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr., dels ock till Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Yngve Nilsson m. fl. (1:249) och den andra inom andra kammaren

av herr Darlin m. fl. (II: 248), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

m. m. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett belopp av

55 000 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mattsson m. fl. (1:394) och den andra inom andra kammaren av

herrar Andersson i Knäred och Nilsson i Tvärålund (II: 468), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte dels medgiva att statsgaranti för lån till hantverks-

och industriföretag m. m. under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett

belopp av 55 000 000 kr., dels för nämnda budgetår under anslaget Bidrag

till företagareföreningar in. fl. anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 399) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordgren m. fl. (11:480), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 2 100 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson m. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m. fl. (II: 481), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

en betydande del av de under reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar

m. fl. behållna medlen för risktäckningsändamål skall efter

Kungl. Maj :ts prövning fördelas mellan företagareföreningarna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mattsson m. fl. (I: 393) och den andra inom andra kammaren av

herrar Andersson i Knäred och Nilsson i Tvärålund (II: 469), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1962/63 till Statens hantverksoch

industrilånefond anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 396) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordgren m. fl. (11:479), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag till

förstärkning av statens hantverks- och industrilånefond med 25 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 248,

I: 394, II: 480, I: 398, I: 393 samt II: 479.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

13

Anslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl. är för innevarande budgetår

upptaget med 1 100 000 kr.

Statsmedel ställes till förfogande för företagareföreningarnas verksamhet

till gagn för hantverk och småindustri dels i form av lån från statens hantverks-

och industrilånefond, dels i form av bidrag och subventioner från nu

förevarande anslag. En ytterligare form för statligt ekonomiskt stöd på hithörande

område är kreditgarantigivningen för lån till mindre företag.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom lån till företagareföreningar har under statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1961/62 anvisats 10 milj. kr. Med tillägg av

innestående odisponerade lånemedel hos föreningarna samt av inflytande

amorteringar på tidigare lämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet

under det nu löpande budgetåret 24,3 milj. kr. Detta belopp torde komma

att vara helt taget i anspråk vid ingången av budgetåret 1962/63. För

ny utlåning under sistnämnda budgetår kommer föreningarna därvid att

vara hänvisade till dels inflytande amorteringar, dels det lånemedelsanslag,

som kan komma att anvisas. Amorteringarna beräknas under nästa budgetår

uppgå till drygt 11 milj. kr. För att möjliggöra en viss ökning av utlåningsvolymen

under budgetåret 1962/63, jämfört med det låneutrymme, som

står till föreningarnas förfogande under det nu löpande budgetåret, torde

— såsom kommerskollegium föreslagit — under lånemedelsanslaget för

nästa budgetår böra anvisas 15 milj. kr. Det innebär en ökning av anslaget

med 5 milj. kr. Hemställan görs i det följande under vederbörande punkt

på kapitalbudgeten. Av anslaget bör, i likhet med vad som gäller för närvarande,

en del hållas i beredskap och användas för lån i sådana fall, då lånestöd

är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.

Ramen för statlig garanti åt hantverks- och småindustriföretag är för

budgetåret 1961/62 bestämd till 45 milj. kr., varav 3 milj kr. beräknats för

turisthotellnäringen. Under hänvisning till att kreditgarantiramen för innevarande

budgetår sannolikt inte kommer att helt tagas i anspråk, hemställer

kommerskollegium att densamma för budgetåret 1962/63 bestäms till

40 milj. kr. Med hänsyn till svårigheterna att på förhand göra en närmare

bedömning av kreditbehovets storlek föreslår jag att bemyndiganderamen

för nästa budgetår bestäms till samma belopp som för närvarande, d. v. s.

45 milj. kr. Liksom sker nu bör en mindre del därav reserveras för i första

hand turisthotellnäringen.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande

budgetår till administrationskostnader beräknade 800 000 kr. Kommerskollegium

hemställer för budgetåret 1962/63 om ökning därav med 600 000 kr.

Kommerskollegium uppskattar föreningarnas utgifter för administrationsändamål

under nästa budgetår till 4,6 milj. kr. och de häremot svarande inkomsterna

till 3 milj. kr. Vad utgiftssidan beträffar innebär siffran 4,6

milj. kr. en ökning av administrationen med 0,6 milj. kr. jämfört med innevarande

budgetår och med 0,9 milj. kr. jämfört med budgetåret 1960/61. Vid

bedömningen av anslagsbehovet för nästa budgetår torde, liksom tidigare,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

hänsyn få tagas till att föreningarna fortfarande disponerar ej oväsentliga

besparingar från nettoränteinkomsten å statslånemedel, vilka inkomster

enligt uttalanden av riksdagen — bl. a. år 1958 men även tidigare — skall

kunna användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader.

Summan av dylika besparingar torde den 1 juli 1962 komma att vara omkring

2 milj. kr. Med hänsyn härtill anser jag, att det löpande statliga

administrationsbidraget för budgetåret 1962/63 bör bestämmas till 1 100 000

kr. Därutöver torde i anledning av Tornedalsutredningens förslag, som jag

räknar med skall kunna innebära ett verksamt stöd åt företagsamheten i

Tornedalen, böra under anslaget anvisas 100 000 kr. att ställas till förfogande

för företagareföreningen i Norrbottens län. Administrationsposten för nästa

budgetår kommer vid bifall härtill att öka med sammanlagt 400 000 kr.

Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Kommerskollegium

beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 till oförändrat

300 000 kr. och har därvid tagit hänsyn till storleken av dels beräknade

förluster innevarande budgetår, dels föreliggande reservation under anslaget,

dels reserverade subventionsmedel hos föreningarna. Kollegiets beräkning

bör godtagas och subventionsmedelsposten för budgetåret 1962/63 bestämmas

till oförändrat 300 000 kr.

Med hänsyn till vad nu sagts torde anslaget Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för budgetåret 1962/63 uppföras med 1,5 milj. kr., eller med

0,4 milj. kr. mer än som är anvisat för närvarande.»

Utskottet. I fråga om lånemedelsanslaget på kapitalbudgeten kan konstateras,

att över detsamma under senare år avsatts medel till hantverksoch

industrilånefonden i en utsträckning, som möjliggjort en successiv

ökning av företagareföreningarnas utlåningskapacitet. Budgetåret 1959/60

uPP§ick utlåningen sålunda till 18 miljoner kr., 1960/61 till 23 miljoner kr.

och för innevarande budgetår — då 10 miljoner kr. avsatts till fonden —

förväntas utlåningen komma att stiga till 24,3 miljoner kr. För nästa budgetår

föreslår departementschefen, att 15 miljoner kr. tillföras fonden, som

därvid skulle innefatta ett kapital om 115 miljoner kr. Nämnda tillskott i

förening med inflytande amorteringar bedömes tillåta en utlåning om ca

26 miljoner kr.

Med tanke på utlåningsverksamhetens betydelse för hantverks- och småindustriföretagen

finner utskottet i likhet med departementschefen en förstärkning

av hantverks- och industrilånefonden väl motiverad. Därmed

avses en reell förstärkning, som medger en faktisk ökning av företagareföreningarnas

utlåning. Då departementschefens förslag till medelsanvisning

synes möjliggöra en rimlig sådan ökning, är utskottet berett att godtaga

detsamma. Härav följer att de i motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396

och II: 479 gjorda yrkandena om ytterligare avsättning avstyrkas.

Vad angår kreditgarantiramen har även denna under senare år successivt

ökats. Från att år 1959/60 ha varit 30 miljoner kr. ökades den 1960/61

till 35 miljoner kr.; för innevarande budgetår har den bestämts till 45

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

15

miljoner kr. Under hänvisning till att detta garantiutrymme sannolikt icke

kommer att utnyttjas har kommerskollegium föreslagit, att ramen för

nästa budgetår begränsas till 40 miljoner kr. Departementschefen har dock

ansett, att densamma bör upptagas med oförändrat belopp.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att någon minskning

av garantiutrymmet icke bör ske. Å andra sidan framstår det mot bakgrund

av den aktuella utmyttjandegraden knappast som motiverat att utvidga ramen,

vilket påyrkats i motionerna I: 249 och II: 248 samt I: 394 och II: 468.

Utskottets ställningstagande blir därför ett tillstyrkande av departementschefens

förslag samt ett avstyrkande av nämnda motionsyrkanden.

I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad det vid

sin behandling av motsvarande punkt i fjolårets statsverksproposition uttalade

om önskvärdheten av att gällande riktlinjer för garanti- och lånegivningen

tid efter annan omprövades ur synpunkten att ge det samlade

lånestödet en så ändamålsenlig inriktning som möjligt. Bl. a. syntes det

utskottet böra övervägas, om icke med hänsyn till garantiutrymmets storlek

en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier

borde ske. Det framstår också som önskvärt att lämpliga åtgärder vidtagas

för att åstadkomma en snabbare och rationellare behandling av föreliggande

garantiärenden. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på dessa frågor och för riksdagen redovisar resultatet av sina

överväganden.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. har för innevarande

budgetår till administrationskostnader beräknats 800 000 kr. och till subventioner

300 000 kr. eller tillhopa 1 100 000 kr. Departementschefen föreslår

för nästa budgetår en uppräkning av administrationsdelen till 1 200 000

kr., innebärande att anslaget i sin helhet upptages med 1 500 000 kr.

Vad angår administrationskostnaderna yrkas i motionerna I: 399 och

II: 480, att till täckande av dessa kostnader anvisas 1,8 miljoner kr. Detta

svarar mot företagareföreningarnas egen bedömning av medelsbehovet för

ändamålet. Föreningarna beräkna sålunda sina utgifter för nästa budgetår

till 4,7 miljoner kr. och sina inkomster till 3 miljoner kr. Mellanskillnaden

— som i sin helhet anses böra bestridas med statsmedel — blir 1,7 miljoner

kr. Härtill kommer i administrationsdelen av anslaget inräknade bidrag till

vissa organisationer om 0,1 miljoner kr. — Även i motionerna 1:394 och

11:468 kräves en ökning av medelsutrymmet för administrationsändamål.

Hur stor denna ökning bör vara anges dock icke närmare i motionerna, i

vilka föreslås att anslaget i sin helhet — alltså inklusive subventionsdelen

— upptages med 1,8 miljoner kr.

Utskottet är för sin del medvetet om behovet att successivt förstärka

företagareföreningarnas organisation med hänsyn till de ökade anspråk,

som efter hand ställas på dem. En fortskridande förstärkning har också

möjliggjorts genom de ökade medel, som under senare år ställts till

föreningarnas förfogande för administrationsändamål. En ytterligare ökning

av anslagets administrationsdel föreslås nu för nästa budgetår av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

departementschefen. Vid sin bestämning av medelsbehovet har denne utgått

från kommerskollegiets beräkningar, som enligt den tidigare lämnade

redogörelsen bygga på något lägre utgifter och något högre inkomster för

företagareföreningarna än vad dessa själva angivit. Underskottet begränsas

därvid till 1,3 miljoner kr., vartill kommer nyssnämnda bidrag till vissa

organisationer om 0,1 miljoner kr. Till täckande av detta administrationsmedelsbehov

om tillhopa 1,4 miljoner kr. föreslår departementschefen anvisning

av 1,2 miljoner kr. I fråga om det ytterligare medelstillskott, som

härutöver erfordras, hänvisas till de ganska betydande besparingar från

nettoränteinkomster å statslånemedel, som föreningarna förfoga över. Utskottet

har för sin del icke något att erinra mot de bedömningar, som ligga

till grund för denna medelsberäkning, och är berett att godtaga departementschefens

bestämning av administrationsdelen av anslaget. Såsom departementschefen

förordat torde av denna — i anledning av Tornedalsutredningens

förslag — ett belopp av 100 000 kr. böra reserveras för företagareföreningen

i Norrbottens län. Det anförda innebär, att angivna motionsyrkanden

avstyrkas.

I anslutning till det föregående vill utskottet framhålla önskvärdheten av

att Kungl. Maj:t överväger möjligheterna till en tidigare utbetalning av

företagareföreningarnas administrationsbidrag än vad nu är fallet.

Beträffande medelsbehovet till subventioner synes detta i enlighet med

departementschefens förslag böra upptagas med oförändrat 300 000 kr.

I sammanhanget vill utskottet erinra om det i motionerna I: 398 och II:

481 framförda yrkandet om fördelning mellan företagareföreningarna av under

bidragsanslaget behållna subventionsmedel. I anslutning härtill må hänvisas

till det av riksdagen så sent som 1958 gjorda uttalandet av innebörd

i huvudsak, att det med hänsyn till den ojämna fördelningen av förluster

mellan företagareföreningarna är motiverat, att anvisade subventionsmedel

i viss utsträckning stå kvar under anslaget intill dess de olika föreningarnas

behov av medel för förlusttäckning kan med någon högre grad av

säkerhet bedömas. Utskottet ser icke för närvarande någon anledning att

frångå angivna ställningstagande och avstyrker sålunda bifall till motionerna.

I fråga om anslaget till hantverks- och industrilånefonden gör utskottet

hemställan under punkten 117.

Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:249 och 11:248 samt

1: 394 och II: 468, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga,

medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill

ett belopp av 45 000 000 kr.;

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:399 och 11:480 samt I:

394 och II: 468, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

17

i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000

kr.;

c) att motionerna I: 398 och II: 481 icke må av riksdagen

bifallas.

15:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till

hantverks- och industriföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 16, s. 45), innebärande en uppräkning av anslaget med 500 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning av

statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kr.

16 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 45 och 46), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

566 000 kr.

17:o) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 18, s. 46 och 47) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 55 000 kr.

Den i 1961 års statsverksproposilion under förevarande punkt omnämnda

utredningen av frågan om den statliga bidragsgivningen till hemslöjdsändamål

har numera slutförts genom att utredningsmannen i maj 1961 avgivit ett

stencilerat betänkande i frågan. Betänkandet har vid remissbehandlingen

blivit föremål för rätt stark kritik från flera håll och torde enligt departementschefen

inte böra läggas till grund för proposition i ämnet. Han ämnar

därför låta frågan bli föremål för ny utredning.

De samlade statliga bidragen till hemslöjdsändamål uppgår f. n. till 266 000

kr. för år, varav 55 000 kr. anvisas över förevarande anslag och återstoden

ur manufakturförlagslånefonden. Denna fond är numera i stort sett förbrukad.

I avvaktan på resultatet av den förnyade utredningen om hemslöjdsändamålens

finansiering synes det för nästa budgetår erforderliga statsbidraget

böra i sin helhet anvisas över förevarande anslag. Bidragsbehovet

uppskattar departementschefen till 266 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

2 fiihang till riksdagens piotokoll 1962. 6 samt. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.

18 :o) Bidrag till Svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 19, s. 48), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

19:o) Främjande av utrikeshandeln m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 48—62) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Darlin och Nordgren väckt motion (II: 72), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Främjande av utrikeshandeln

in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Statens utgifter under tionde huvudtiteln till åtgärder för främjande av

utrikeshandeln bestrids innevarande budgetår över två reservationsanslag,

nämligen Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder

å 1 600 000 kr. och Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet å 700 000

kr. Ifrågavarande båda anslag torde, enligt departementschefen, av praktiska

skäl böra sammanslås till ett och under förevarande punkt torde därför

få anmälas medelsäskanden, som hänför sig till dessa tidigare anslag,

under den gemensamma rubriken Främjande av utrikeshandeln m. m.

Departementschefen erinrar om att frågan om i vilken omfattning och i

vilka former åtgärder bör vidtagas för att stödja och stimulera en aktiv

bearbetning från näringslivets sida av utlandsmarknaderna på senare år

varit föremål för uppmärksamhet och utredning i olika sammanhang. Exportstödsberedningen

har under ett par år gjort en genomgång av särskilt

sådana spörsmål som har samband med den kommersiella utlandsrepresentationen

och samordningen på detta område av det allmännas och näringslivets

egna insatser. Beredningen har nu slutfört sitt arbete och har redovisat

sina synpunkter i en rapport. När det gäller vårt lands medverkan i

utställningar och mässor i utlandet har sedan några år tillbaka en särskild

beredning inom handelsdepartementet, den s. k. utställningsberedningen,

handlagt hithörande frågor. De erfarenheter som där efter hand vunnits har

gett anledning till förslag från utställningsberedningens sida om den långsiktiga

uppläggningen av insatserna på detta område. En annan beredning,

USA-beredningen, har särskilt ägnat sig åt frågan om åtgärder syftande

till att främja våra förbindelser med Amerikas förenta stater. Som

ett resultat av dess arbete och i anslutning härtill gjorda utredningar har

nu förslag framlagts om en på bred bas uppbyggd upplysningsaktion, ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

19

nomförd under en följd av år och i ekonomisk samverkan mellan staten och

näringslivet.

De medelsbehov som aktualiseras för ändamål av skiftande slag på hithörande

område har under åtskilliga år kunnat tillgodoses med särskilda

fondmedel, främst från handels- och sjöfartsfonden. Då sådana medel inte

längre står till förfogande, genomfördes fr. o. in. innevarande budgetår den

förändringen, att de stödåtgärder av olika slag varom här är fråga kan finansieras

över anslag på riksstaten.

Genomförande av de angivna förslagen medför behov av en betydande anslagsökning

jämfört med de medel som står till förfogande för innevarande

budgetår. Den allmänna bakgrunden härtill är självfallet främst att

söka i den tilltagande internationella konkurrensen och den starka aktivitet

som från andra, med Sverige jämförbara länder utövas på hithörande

områden. Denna aktivitet tar sig bl. a. uttryck i en kraftig upprustning av

utlandsrepresentationen, icke minst på det kommersiella området, i offentligt

stöd för intensifierad marknadsundersökning och marknadsbearbetning,

i utökat deltagande i internationella utställningar och mässor och i brett

upplagda allmänna upplysnings- och goodwill-kampanjer. De resurser som

från andra länders sida avdelas för dessa ändamål är ofta av imponerande

storlek.

För egen del finner departementschefen det angeläget att dessa frågor

även i vårt land ägnas ökad uppmärksamhet. Det krävs därvid ökade resurser

och insatser både från det allmännas och från näringslivets sida.

Självfallet är den kommersiella bearbetningen av utlandsmarknaderna i

första hand en näringslivets egen angelägenhet och huvudansvaret måste

vila där. Men det ligger också ett starkt allmänt intresse däri att vårt land

väl utnyttjar de tillfällen som erbjuder sig att stärka och utvidga kontakterna

med för oss viktiga marknader. Detta framstår som särskilt angeläget

mot bakgrunden av dagens handelspolitiska läge och våra strävanden att få

tillträde till en vidgad europeisk stormarknad. Inför de kommande förhandlingarna

härom måste möjligheterna väl tillvaratas att öka de kommersiella

kontakterna med viktiga marknader inom och utom Europa, att förbättra

den allmänna kännedomen utomlands om vårt land och dess näringsliv,

om vårt handelspolitiska och utrikespolitiska läge etc. För att dessa syften

skall nås krävs insatser på en rad olika vägar och av skiftande karaktär.

De allmänna synpunkter som här anförts har sin giltighet i fråga om flertalet

av de ändamål för vilka medel anvisas under förevarande anslag. Vad

beträffar medelsbehovet vill departementschefen i korthet anföra följande.

Till handelssekreterareorganisationen har för innevarande budgetår anvisats

1 110 000 kr. för att bestrida kostnaderna för eu organisation av sju

handelssekreterare. Departementschefen är ense med exportstödsberedningen

om handelssekreterarnas värde som komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen

och om behovet av en större organisation än den nuvarande.

För nästkommande budgetår anser han sig dock böra begränsa sig till

att tillstyrka en utökning med en handelssekreterare. Av särskilt intresse

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

synes honom vara att pröva beredningens uppslag om en rörlig handelssekreterare.

Han delar också de synpunkter som anförts rörande behovet av

ökad kommersiell representation på nya marknader, särskilt i Afrika. Sammanlagt

räknar han med ett medelsbehov till handelssekreterarna för nästkommande

budgetår av 1 370 000 kr.

I likhet med exportstödsberedningen anser han, att de svenska handelskamrarna

i utlandet utgör en värdefull tillgång för Sverige, och att det finns

goda skäl att lämna kamrarna fortsatt stöd i form av statsbidrag i ungefär

hittillsvarande omfattning. Till sådana bidrag har för innevarande budgetår

anvisats ett särskilt reservationsanslag å 700 000 kr. Kommerskollegium

tillstyrker, att till bidrag till svenska handelskamrar i utlandet för budgetåret

1962/63 anvisas 761 000 kr., varav 90 000 kr. till kammaren i Diisseldorf

för räkenskapsåret 1962/63 och återstoden, 671 000 kr., till övriga kamrar

för år 1963. Han finner liksom kollegium en viss förstärkning av bidragen

till kamrarna befogad men anser sig inte för detta ändamål böra beräkna

mer än 45 000 kr. och tillstyrker alltså att till bidrag till svenska handelskamrar

i utlandet för budgetåret 1962/63 anvisas 745 000 kr.

Småindustriens exportråds av kommerskollegium tillstyrkta hemställan

om medelsanvisning för budgetåret 1962/63 för rådets och Småindustriens

exportbyrås verksamhet lämnar han utan erinran. För ändamålet torde böra

upptagas ett till 150 000 kr. avrundat belopp.

För framträdanden av traditionell art på internationella mässor och utställningar

i form av informationskontor har utställningsberedningen räknat

med ett medelsbehov för nästa budgetår av minst 300 000 kr. För egen

del tillstyrker han ett belopp om 300 000 kr. vilket med ca 50 000 kr. överstiger

de beräknade utgifterna under innevarande budgetår.

Vad beträffar andra exportfrämjande åtgärder, såsom bidrag till marknadsundersökningar,

utrikeshandels stipendier och praktikanter, har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av sammanlagt 96 100 kr. Vad

exportstödsberedningen allmänt anfört om behovet av ökade resurser för

åtgärder av hithörande slag föranleder ingen erinran. I departementschefens

anslagsberäkning för nästkommande budgetår har räknats med ett

belopp av 200 000 kr.

Förslaget om en upplysningskampanj i Amerikas förenta stater har föregåtts

av omfattande undersökningar och utredningar. En redogörelse för

dessa har lämnats i det föregående. Förslaget har till ändamål att presentera

Sverige som ett modernt industriland med hög standard i olika avseenden.

Att gagna de svenska exportansträngningarna är huvudsyftet med

aktionen. Från denna utgångspunkt skall information lämnas om svensk

teknisk-vetenskaplig forskning samt svensk industri, om den svenska arbetsmarknaden

och om sociala och kulturella förhållanden i Sverige samt

om den svenska inställningen till den europeiska gemensamma marknaden

ävensom om den svenska neutralitetspolitiken. Kampanjen avses pågå under

en tid av tre år, och kostnaderna har beräknats till 6 milj. kr., d. v. s.

ca 2 milj. kr. för år. Näringslivets intresse har dokumenterats därigenom,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062

21

att man tillsatt en särskild kommitté med uppgift att såsom rådgivande

organ medverka vid genomförandet. De sonderingar som gjorts visar också

att det svenska näringslivet är berett att satsa stora belopp på en aktion

med denna utformning. Enligt förslaget skall kostnaderna fördelas lika mellan

staten och näringslivet.

Departementschefen anser, att en kampanj för de föreslagna riktlinjerna

är ägnad att ge opinionen i Förenta staterna en riktigare bild av de faktiska

förhållandena inom vårt samhälle och näringsliv än de föreställningar härom

som nu synes råda. Särskilt mot bakgrunden av aktionens expoi tfrämjande

inriktning vill han därför tillstyrka, att staten lämnar sin medverkan.

Han har inget att erinra mot den föreslagna kostnadsramen,

sammanlagt 6 milj. kr. under en treårsperiod, men förutsätter att kostnaderna

skall fördelas lika mellan staten och näringslivet. I fråga om medelsbehovet

till USA-kampanjen för nästa budgetår återkommer han i det

följande.

Men behovet av upplysning om vårt land, kommersiellt och i övrigt, gäller

givetvis inte enbart Förenta staterna. Departementschefen vill understryka

vikten av att bevaka även de näraliggande marknaderna i Europa.

De genom integrationen pågående strukturella förändringar av dessa för

vår export centralt betydelsefulla marknader medför krav på förstärkta

kommersiella insatser främst från näringslivet och i samband därmed även

på ökad information om Sverige i olika avseenden. Utställningsberedningen

bär beaktat dessa frågeställningar och har, förutom till förut behandlade

informationskontor, hemställt om statsanslag till samlade framträdanden

i Europa för kommersiell information om Sverige. Beredningen har då närmast

syftat på aktioner i Västtyskland och senare även i Frankrike och

Belgien och beräknar för nästkommande budgetår medelsbehovet härför till

sammanlagt 600 000 kr. Departementschefen delar uppfattningen, att en

ökad aktivitet i förevarande hänseenden är erforderlig även i Europa och

tillstyrker därför, att medel härför reserveras inom ramen för detta anslag.

För närvarande är han dock inte beredd att specificerat ta ställning ifråga

om medelstilldelning till skilda framträdanden av denna art. Vid bedömning

av statens insats i de olika projekt som framkommer måste hänsyn

tas till näringslivets intresse och villighet att bidraga. Målsättningen bör

vara att näringslivet även vid framträdanden i Europa lämnar bidrag av

i huvudsak samma storleksordning som staten. Liksom i fråga om USAkampanjen

kan det befinnas lämpligt att tillsätta särskilda, för de olika

projekten lämpligt sammansatta kommittéer med uppgift att planera och

genomföra aktionerna.

Vid anmälan under tredje huvudtiteln av anslagen Utländska pressbesök

och Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige har ministern för

utrikes ärendena understrukit behovet att intensifiera informationen utomlands

om Sverige och svenska förhållanden. Den därvid åsyftade informationen

ligger givetvis på ett mera allmänt plan än den här ifrågavarande mer

kommersiellt inriktade. Som framgår av de närmare redogörelserna för de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

planerade framträdandena i Amerikas förenta stater och Europa förekommer

i dessa också inslag av kulturell och allmän art. Det är självfallet angeläget

att en nära samordning åstadkommes mellan olika här verksamma organs

insatser. För framträdanden av det slag som nyss berörts torde medelsbehovet

i viss utsträckning kunna täckas från nämnda anslag under tredje

huvudtiteln. Vad beträffar medelsbehovet i övrigt under nästa budgetår till

kommersiell informationsverksamhet m. m. torde vidare ett belopp av ca

650 000 kr. kunna ställas till förfogande av medel, som ur handels- och sjöfartsfonden

reserverats för den aktion som avses med den i föregående redogörelse

omnämnda USA-beredningens verksamhet. Därutöver beräknas under

förevarande anslag till kommersiell informationsverksamhet i Förenta

staterna och Europa för budgetåret 1962/63 sammanlagt 735 000 kr.

Vid bifall till vad under denna anslagspunkt föreslagits bör för budgetåret

1962/63 anslaget uppföras med tillhopa 3 500 000 kr. Härav bör beräknas

till handelssekreterareorganisationen 1 370 000 kr., till bidrag till

svenska handelskamrar i utlandet 745 000 kr., till exportbyrån och exportrådet

150 000 kr., till informationskontor m. in. vid mässor och utställningar

i utlandet 300 000 kr., till övriga exportfrämjande åtgärder 200 000

kr. och till kommersiell information m. m. i Förenta staterna och Europa

735 000 kr. Liksom tidigare torde det få ankomma på Kungl. Maj:t alt meddela

närmare bestämmelser om användningen av dessa medel ävensom att

vid behov göra jämkningar mellan olika ändamål.

Anslaget torde, liksom under innevarande budgetår gäller för anslagen Åtgärder

för främjande av varuutbytet med främmande länder och Bidrag till

svenska handelskamrar i utlandet, böra uppföras som ett reservationsanslag.

Till anslaget torde även, om riksdagen ej anför erinran häremot, få föras

eventuella vid utgången av budgetåret 1961/62 föreliggande reservationer å

nyssnämnda två anslag.

Utskottet. Den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och

fri handel samt den skärpta internationella konkurrensen över huvud har

medfört, att de exportstödjande verksamheter, som bedrivas med anlitande

av medel från förevarande anslag, ha fått en successivt ökad betydelse. Det

gäller handelssekreterarverksamheten, som på de marknader den berör utgör

ett värdefullt komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen. Det

gäller vidare den verksamhet, som utövas av de svenska handelskamrarna

utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras för att manifestera de

svenska exportintressena genom mäss- och utställningsframträdanden etc.

Den ökade betydelsen av angivna aktiviteter har medfört, att desamma under

senare år varit föremål för fortlöpande överväganden och då främst

genom vissa inom handelsdepartementet tillsatta beredningar. Den s. k.

exportstödsberedningen har sålunda övervägt problem sammanhängande

med den kommersiella utlandsrepresentationen. En särskild utställningsberedning

har behandlat frågor angående vårt lands medverkan i utländska

mässor och utställningar samt kommersiell upplysningsverksamhet i utlan
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

23

det över huvud. Slutligen har den s. k. USA-beredningen övervägt åtgärder

syftande till att främja våra kommersiella förbindelser med Amerikas förenta

stater. Nämnda beredningar ha i skrivelser till Kungl. Maj :t redovisat

resultatet av sitt arbete och framlagt förslag till åtgärder i olika hänseenden,

vilka förslag beaktats av Kungl. Maj:t vid bedömningen av anslagsbehovet

för nästa budgetår. Detta har uppskattats till 3 500 000 kr., vilket innebär

en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår med 1 200 000

kr.

Av ökningen avser ca 450 000 kr. exportfrämjande verksamhet av mera

traditionell karaktär, d. v. s. handelssekreterar- och handelskammarverksamhet,

marknadsundersökningsbidrag, utrikeshandelsstipendier samt bidrag

till informationskontor vid utländska mässor och utställningar. Vad

angår sistnämnda ändamål innebär uppräkningen, att för detsamma kunna

under nästa budgetår disponeras sammanlagt 300 000 kr. Utskottet finner

vad sålunda förordats i fråga om vidgat medelsutrymme medge en rimlig

förstärkning av olika berörda exportstödsformer. Härav följer att utskottet

icke anser skäl föreligga att biträda det i motionen II: 72 gjorda yrkandet

att för bidrag till informationskontor vid mässor och utställningar anvisa

ytterligare 100 000 kr.

Huvuddelen av ökningen under anslaget eller ca 750 000 kr. hänför sig

till av utställnings- och USA-beredningarna förordade upplysningskampanjer

i Västeuropa och Amerikas förenta stater, vilka kampanjer sikta till

att genom en mera brett upplagd information om vårt land och dess näringsliv

skapa förbättrade betingelser för att handelspolitiskt och kommersiellt

hävda våra exportintressen på berörda utlandsmarknader. Utskottet

finner den aktivering av vår utlandsinformation, som härvid åsyftas väl

motiverad. En sådan aktivering ter sig särskilt angelägen med hänsyn till

förestående förhandlingar om vårt lands medverkan i en vidare västeuropeisk

integration. Inför dessa förhandlingar är det sålunda av vikt, att alla

möjligheter tillvaratagas att förbättra den allmänna kännedomen utomlands

om svensk industri och svenskt näringsliv, om de ekonomiska och

sociala förhållandena över huvud i vårt land samt om de utrikes- och handelspolitiska

förutsättningarna för vårt deltagande i integrationsarbetet.

Utskottet tillstyrker den för ifrågavarande informationsverksamhet erforderliga

medelsanvisningen. Som framgår av departementschefens uttalande

avses upplysningsarbetet planlagt och genomfört i nära samarbete med

näringslivet, som förutsattes taga del i kostnaderna. I detta sammanhang

vill utskottet -— under hänvisning till sitt utlåtande i anslutning till det

under tredje huvudtiteln upptagna anslaget till upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige -— understryka angelägenheten av att lämpliga

former skapas för statens och näringslivets samarbete på förevarande område.

Det är även av synnerlig vikt, att den här avsedda informationsverksamheten

nära samordnas med den, som finansieras över nyssnämnda anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 72 till Främjande av utrikeshandeln

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kr.

Sveriges geologiska "undersökning

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär

föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 63—66) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för Sveriges geologiska undersökning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sveriges

geologiska undersökning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 2 776 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 637 000 kr.

Malmletningsverksamheten i statlig regi har under senare år ökat betydligt.

Utbyggnaden av verksamheten kommer att fortsätta därest det förslag

om intensifiering av prospekteringsverksamheten i Norrland, som i det följande

framlägges, blir genomfört. Denna utveckling motiverar förstärkning

av geologiska undersökningens laboratoriepersonal. Departementschefen

tillstyrker därför inrättande vid undersökningen från och med nästa

budgetår av dels en tjänst som statsgeofysiker i Ae 25, dels tre tjänster som

ingenjör i högst Ag 15. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med

sammanlagt 67 600 kr. Övriga yrkanden om nya tjänster torde lämnas utan

bifall. Då emellertid en Viss eftersläpning kommit att ske i fråga om det

reguljära karteringsarbetet föreslås till förstärkning av den därmed sysselsatta

personalen anvisande av 20 000 kr. för anställning mot arvode av

extra befattningshavare.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas sammanlagt

1 800 kr. för uppflyftning i lönegrad av en tjänst som ingenjör från Ae 17

till Ae 19 med tjänstebenämningen byråingenjör (malmbyrån). Övriga av

geologiska undersökningen framförda förslag till lönegradsuppflyttningar

torde lämnas utan bifall. Dock föreslås med hänsyn till den omfattning

geologiska undersökningens kassarörelse numera har, att den f. n. på övergångsstat

uppförda tjänsten som kassör i Ao 12 återföres till ordinarie

stat och att i samband därmed den f. n. vakanta tjänsten som kassör i

Ao 10 indrages.

Arvoderingen till extrageologer är f. n. under omprövning. För beräknade

kostnader i samband därmed föreslås en uppskrivning av förevarande

anslag med 15 000 kr.

Yrkandena om medelsanvisning i anledning av redan genomförda löne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

25

gradsförändringar torde bifallas. Under anslagsposterna Rörligt tillägg och

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas ytterligare resp.

23 800 kr. och 2 200 kr.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt här är i

fråga, har icke något att erinra mot de förordade ändringarna i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning liksom ej heller mot

den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,

som föranledas av vad departementschefen anfört i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 504 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200

3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis---- 777 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 023 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 423 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 46 200

Summa kr. 2 776 000

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 776 000

kr.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 67), som innebär att posterna Sjukvård,

Övriga expenser och Övriga utgifter uppräknas med resp. 1 000, 15 000 och

10 000 kr. och att posten Bränsle, elektrisk energi och vatten sänkes med

1 000 kr., får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen utgör

25 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 036 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

22:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. Kung].

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 67 och 68) att till ifrågavarande

ändamål för hudgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 176 000

kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 154 000 kr.

Under förevarande anslag beräknar departementschefen en ökning med

15 000 kr. till följd av vidgad karteringsverksamhet under budgetåret 1962/

63. Samtidigt bör 7 000 kr. upptagas som kompensation för de fr. o. m.

den 1 juli förra året höjda traktamentena. Liksom sker nu torde 5 000 kr.

av anslaget få användas till bekostande av internordiska resor i studiesyfte

eller för deltagande i sammanträden med företrädare för geologinstitutionerna

i de övriga nordiska länderna.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Resor och fältarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 176 000 kr.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Kungl. Maj:t hai

föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 68 och 69) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.

Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet har byggts ut avsevärt

under senare år och kommer vid bifall till vad som föreslås under reservationsanslagen

Malmletning och Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten

att bli av än större omfattning under nästa budgetår. En förstärkning

av utrustningsanslaget framstår därvid som nödvändig. Anslagsbehovet

fördelar sig ganska jämnt mellan laboratorierna här i Stockholm —

där huvuddelen av analysarbetet äger rum — och arbetsplatserna ute på

fältet. För egen del uppskattar departementschefen det samlade medelsbehovet

till utrustningsanskaffning under nästa budgetår till 250 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t hai

föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 69—79) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 991 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

27

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 991 000 kr.

Departementschefen anför i huvudsak följande.

Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet har byggts ut avsevärt

under senare år. Bakom ligger främst förväntningarna på ett gott

ekonomiskt utbyte av förekommande fyndigheters framtida brytning och

tillvaratagande. Men särskilt i vad gäller Norrbotten tillkommer att gruvdrift

ger arbetstillfällen och skapar underlag för ökad livaktighet i bygder,

som eljest på grund av sitt isolerade läge har ett svagt utvecklat näringsliv.

Successivt ökade personella och materiella resurser har därför ställts

till förfogande för prospekteringsverksamheten. Denna har kunnat intensifieras

även genom att äldre undersökningsmetoder förbättrats och nya

sådana tillkommit. Omfattande arbeten pågår f. n. dels inom Skelleftefältet

och Vilhelminafjällen väster därom, dels inom Svappavaaraområdet i

Norrbotten. På båda ställena bär värdefulla resultat kunnat noteras.

Mycket stora arealer återstår emellertid att gå över, framför allt i Norrbotten.

För alt få underlag för en bedömning av den ordning, i vilken de

fortsatta arbetena bör bedrivas, tillkallades i juli 1960, med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande, särskilda sakkunniga (malmutredningen för Norrbotten)

för att verkställa utredning av frågor, som äger samband med en inventering

av Norrbottens naturtillgångar.

I en den 21 augusti 1961 ingiven skrivelse har malmutredningen föreslagit

fortsatt regionalprospektering över det redan flygundersökta kartbladet

Kiruna samt påbörjande av dylik prospektering inom Paj ala- och Tärendöområdena,

allt för en kostnad till den 1 juli 1963 av 1 650 000 kr. Med hänsyn

till angelägenheten av att arbetena igångsätts redan våren 1962, föreslår

utredningen att av nämnda belopp 150 000 kr. ställs till geologiska undersökningens

förfogande under innevarande budgetår. Utredningen anser att

kostnaderna för de nu nämnda arbetena i anslagshänseende bör hållas skilda

från kostnaderna för pågående arbeten avseende ltis- och kopparmalmsfyndigheter

inom Skelleftefältet och fjälltrakterna väster därom, vilka senare

kostnader belastar förevarande anslag.

Med hänsyn till vad nyss anförts om värdet av den malmletningsverksamhet

i statlig regi, som för närvarande äger rum i vårt land, tillstyrker departementschefen

malmutredningens av samtliga remissinstanser godkända

förslag om intensifierad prospekteringsverksamhet inom Kirunaområdet

samt Paj ala- och Tärendöområdena. I likhet med utredningen finner han

angeläget, att arbetena igångsätts så snart ske kan. Med hänsyn härtill

och då han ej heller i övrigt har någon erinran mot vad utredningen förordat

om nu nämnda arbeten, torde till desamma för budgetåren 1961/62

och 1962/63 böra anvisas sammanlagt 1 650 000 kr., varav 150 000 kr. bör

upptagas på tilläggsstat för innevarande budgetår och återstoden på riksstaten

för nästa budgetår. Hemställan om sistnämnda medelsanvisning görs

under närmast efterföljande anslagspunkt.

Malmutredningens förslag om snart påbörjande av malmundersökningar

inom Ekströmsberg in. fl. redan kända malmfält och om finansieringen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

den närmaste tiden av dessa arbeten föranleder inte någon erinran från

departementschefens sida.

Vad gäller det av Tornedalsutredningen uttalade önskemålet, att malmundersökningar

snarast bör igångsättas inom Masugnsby- och Kaunisvaarafälten

samt att därvid även grafit- m. fl. fyndigheter bör ägnas uppmärksamhet,

hänvisas till den föregående redogörelsen över malmutredningens förslag.

Av de i förslaget redovisade planerna — vilka departementschefen lämnat

utan erinran — framgår, att i vart fall Kaunisvaara-fältet snart skall bli

föremål för närmare undersökningar. Han förutsätter med malmutredningen,

att vid järnmalmsinventeringen andra mineraltillgångar beaktas, bl. a.

grafitfyndigheter.

Geologiska undersökningens uppskattning av medelsbehovet för de sedvanliga

arbetena inom Skelleftefältet och Vilhelminafjällen torde i allt väsentligt

böra godtagas och förevarande anslag för nästa budgetår bestämmas

till oförändrat 1 991 000 kr. Detta innebär i realiteten en höjning med

400 000 kr., eftersom kostnaderna för flygmätningar förutsättes från och

med nästa budgetår skola betalas ur det nya anslaget Järnmalmsinventering

in. m. i Norrbotten.

Utskottet. För att möjliggöra fortsatt regionalprospektering inom Kirunaområdet

och påbörjande av dylik prospektering inom Paj ala- och Tärendöområdena

har departementschefen räknat med en sammanlagd medelsanvisning

av 1 650 000 kr. Av detta belopp har innevarande års riksdag å tillläggsstat

anvisat 150 000 kr. Utskottet är berett tillstyrka, att återstoden,

1 500 000 kr., anvisas för nästa budgetår. Då skäl förebragts att särskilja

kostnaderna för regionalprospekteringen från kostnaderna för de egentliga

malmundersökningarna har riksdagen i samband med förenämnda

tilläggsstatsanslag beslutat, att angivna medel skola ställas till förfogande

under ett särskilt anslag, benämnt Sveriges geologiska undersökning:

Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten. Vad angår medelsberäkningen

för geologiska undersökningens pågående malmundersökningar inom

Skelleftefältet och Vilhelminafjällen har utskottet icke något att erinra.

Förevarande anslag till malmletning bör sålunda upptagas med oförändrat

1 991 000 kr., vilket i realiteten innebär en ökning med 400 000 kr.,

eftersom kostnaderna för flygmätningar fortsättningsvis avses skola belasta

nyssnämnda anslag till järnmalmsinventering.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 991 000 kr.

25:o) Sveriges geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i

Norrbotten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 79) och under

åberopande av vad som anförts under föregående punkt hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 29

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Teknisk provnings- och försöksverksamhet

26 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 27, s. 80—82) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens provningsanstalt:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 254 000

kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 249 000 kr.

Med hänsyn till den förstärkning av personalen i provningsanstaltens

allmänna verksamhet, som ägde rum förra året, anser departementschefen

sig inte böra för nästa budgetår föreslå inrättande av ytterligare tjänster

eller uppflyttning i lönegrad av befintliga tjänster. Dock torde tjänsten som

elektriker i Ag 10 överföras på extra ordinarie stat, med bibehållande av nuvarande

benämning och lönegradsplacering. I samband därmed bör en

tjänst som elektriker i Ae 9 indragas.

Till löneklassändringar torde enligt anstaltsstyrelsens förslag böra anvisas

ytterligare 3 600 kr. Därjämte bör anslagsposterna Rörligt tillägg och

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter höjas med resp. 1 300 kr. och

100 kr.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits kommer för budgetåret 1962/63 anslaget

i sin helhet att uppföras med 1 254 000 kr., innebärande en ökning

med 5 000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provnings
anstalts

allmänna verksamhet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

269 600

1 500

680 100

283 900

18 900

Summa kr. 1 254 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 254 000 kr.

27 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :l har föreslagit

riksdagen (punkt 28, s. 82 och 83) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 137 000 kr.

Av anslagsposten Reseersättningar, som för nästa budgetår bör bestämmas

till 13 000 kr., torde 3 000 kr. få disponeras för bestridande av kostnader

för internordiska resor. Innevarande budgetår upptogs under delposten

Övriga expenser ett belopp av engångsnatur å 35 000 kr. för inköp av möbler

m. in. Då departementschefen blivit övertygad om behovet av en fortsatt

upprustning av anstaltens bestånd av möbler och kontorsmaskiner beräknas

även för nästa budgetår en engångsanvisning för detta ändamål å

32 000 kr. Delposten sänkes därigenom med 3 000 kr. Under övriga anslagsposter

och delposter räknas för budgetåret 1962/63 med samma medelsbehov

som för innevarande budgetår. Anslaget i sin helhet blir därför oförändrat

137 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

137 000 kr.

28:o) Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 84—86) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalts uppdragsverksamhet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,

dels ock till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 488 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 518 000 kr.

Detta anslag kom till förra året i samband med den av riksdagen då beslutade

omorganisationen av statens provningsanstalt. På grund av svårigheter

att anskaffa för de olika tekniska arbetsuppgifterna kvalificerad

personal har anslaget kommit att belastas något mindre än som förutsattes,

när den nya organisationen beslutades och anslagets storlek bestämdes. En

viss eftersläpning torde komma att föreligga även under budgetåret 1962/

63. Med hänsyn härtill är en generell minskning av anslaget för nästa budgetår

möjlig att vidtaga, förslagsvis med 100 000 kr., som bör fördelas med

77 000 kr. på anslagsposten Avlöningar till extra personal jämte rörligt

tillägg samt med 23 000 kr. på delposten Förbrukningsartiklar in. m. Å andra

sidan torde för befintlig personal avlöningsmedlen böra höjas med sammanlagt

30 000 kr. för bestridande av vissa automatiska utgiftsökningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

31

Vidare bör å omkostnadssidan räknas med ytterligare 1 000 kr. till sjukvård,

25 000 kr. till expenser samt 14 000 kr. till frakt och spedition av provföremål.

Med hänsyn härtill och då rörande delposten Förbrukningsartiklar

m. m. ej bör vidtagas annan ändring än nyss föreslagits samt delposten

Löpande underhåll och ersättningsanskaffningar av apparater och instrument

bör upptagas med oförändrat belopp minskar anslaget netto med

30 000 kr. till 2 488 000 kr.

Yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal anser departementschefen

sig böra för nästa budgetår biträda i så måtto, att han föreslår

inrättande — i utbyte mot motsvarande Ag-placerade tjänster — av

följande tjänster på extra ordinarie stat, nämligen två tjänster som ingenjör

i Ae 17, en tjänst som ingenjör i högst Ae 15, fyra tjänster som tekniker

i Ae 10, nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt — inom ramen

för den reglerade befordringsgången för dylik personal — fyra tjänster

som laboratoriebiträde i högst Ae 9.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

alt riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalts

uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 400

2. Avlöningar till extra personal, jämte rörligt till
lägg,

förslagsvis ........................... 486 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 011 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 315 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................. 21 100

Summa kr. 1 897 000

b) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 488 000 kr.

29:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 30, s. 86 och 87) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 300 000 kr.

Med hänsyn till den stora eftersläpningen vid provningsanstalten i fråga

om tillgången på modern apparat- och instrumentutrustning förordar departementschefen

att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 200 000

kr. till 500 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kr.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 31, s. 87—91) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 137 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 600 000 kr.

För innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader vid försöksanstalten

anvisats sammanlagt 7,8 milj. kr. Därav beräknas 6,6 milj.

kr. komma att återdebiteras anstaltens uppdragsgivare och tillgodoföras

riksslatens inkomstsida. Mellanskillnaden, 1,2 milj. kr., är den s. k. nettoutgiften,

som bestämmer anstaltens utrymme för egen forskning. För nästa

budgetår räknar anstaltsstyrelsen med en ökning av inkomsterna i beställningsverksamheten

med 0,5 milj. kr. till 7,1 milj. kr.

I fråga om nettoutgiften föreslår departementschefen för nästa budgetår

en höjning med 100 000 kr.

För drift och skötsel av den nya supersonisk-hypersoniska vindtunnelanläggningen,

som väntas bli klar att tagas i bruk hösten 1963, torde -—• i anledning

av vad därom föreslagits i petitaskrivelsen — under anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår böra anvisas

sammanlagt 155 200 kr. för inrättande från och med den 1 januari 1963

av följande tjänster, nämligen en tjänst som avdelningschef i Bg 1, sex

tjänster som förste forskningsingenjör, varav två i Ae och två i Ag 26

samt en i Ae och en i Ag 24, en tjänst som forskningsingenjör i Ae 23

samt fyra tjänster som avdelningsingenjör, varav en i Ae och två i Ag 21

samt en i Ae 19. Yrkandet om inrättande av en tjänst som forskningschet

i Bp 3 på liållfasthetsavdelningen torde lämnas utan bifall liksom förslagen

rörande ändrad lönegradsplacering för verkschefen och för en avdelningschef

i Bp 1.

Vad härefter gäller yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal

tillstyrkes för nästa budgetår inrättande —- i utbyte mot motsvarande

extra tjänster — av tre tjänster som avdelningsingenjör i Ae 21, en

tjänst som försöksledare i Ae 17, två tjänster som ingenjör i högst Ae 15,

två tjänster som ritare i Ae 13, en tjänst som fotograf i Ae 9 samt fyra

tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Utöver vad nu sagts förordas i anslutning till den förväntade ökningen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

33

av beställningsvolymen höjning av anslagsposten Extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden med 258 000 kr. Till redan beslutade

lönegradshöjningar och för löneklassförändringar bör vidare enligt anstaltsstyrelsens

förslag upptagas höjningar med sammanlagt 38 100 kr. Till Rörligt

tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör slutligen

anvisas ytterligare resp. 78 200 kr. och 7 500 kr.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits blir anslaget i sin helhet

6 137 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaas
vis

....................................... 232 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 18 600

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 2 255 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 602 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 971 400

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 56 800

Summa kr. 6 137 000

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 137 000 kr.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 32, s. 91 och 92) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 263 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 200 000 kr.

I anslutning till den ökade beställningsverksamheten föreslår departementschefen

uppräkning av delposten Anskaffning och underhåll av försöks-

och verkstadsutrusining in. m. med 50 200 kr. samt av delposten

Övriga expenser med 8 300 kr. Kostnaderna under nästa budgetår för

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

personalens deltagande i fortbildningskurser uppskattas till 3 500 kr. Ytterligare

torde under anslaget 3 000 kr. böra anvisas för verkskyddsändamål.

I övrigt bör oförändrade belopp upptagas under de skilda posterna.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning

och hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 2 263 000 kr.

32:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 33, s. 92 och 93) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 200 000 kr.

Departementschefen är inte beredd att för nästa budgetår tillstyrka större

höjning av detta anslag än med 100 000 kr. Han förutsätter därvid att försvaret,

på sätt som skett hittills, bekostar för sina uppdrag nödvändig utrustning.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

33 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 34, s. 93—96) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skeppsprovningsanstalt, att tiilämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 040 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 003 000 kr.

I anledning av yrkandena om nya tjänster vid anstalten tillstyrker departementschefen

inrättandet av en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Vidkommande

förslagen om ändrad anställningsform förordas, att en förste

forskningsingenjör i Ag 26 överföres på extra ordinarie stat. För redan genomförda

lönegradsuppflyttningar och för löneklassändringar torde en uppräkning

ske i enlighet med anstaltens bedömning. Posterna till rörligt tilllägg

och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter höjes med 15 900

resp. 1 000 kr.

För nästa budgetår torde anslaget i överensstämmelse med vad sålunda

anförts böra upptagas med (1 003 000 -)- 37 000) 1 040 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

35

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen.

Mot anslagsberäkningen bär utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att -vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 3 januari 1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 73 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 600

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 285 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 496 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 170 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis 11400

Summa kr. 1 040 009

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 040 009

kr.

34:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 96 och 97), innebärande en uppräkning

av anslaget med 43 000 kr., varav 25 000 kr. hänför sig till posten Övriga

expenser, 1 000 kr. till posten Publikationstryck, 15 000 kr. till posten Verktyg,

förbrukningsartiklar etc., 1 000 kr. Lill posten Underhåll av maskiner

och apparater samt 1 000 kr. till posten Frakter och transporter, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 187 000 kr.

35:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 36, s. 97 och 98) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kr.

För att möjliggöra anskaffning av en elektrisk analogimaskin är departementschefen

beredd att för nästa budgetår tillstyrka anvisning av 85 000 kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Utskottet liar icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kr.

Teknisk forskning

36 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 37, s. 99 och 100) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 162 000 kr.

Då departementschefen är ense med tekniska forskningsrådet om alt den

successivt ökade bidragsgivningen motiverar utbyggnad av rådets administrativa

resurser förordar han i anledning av förslagen i petitaskrivelsen

uppräkning av förevarande anslag med i ett för allt 48 000 kr. De ökade

medlen torde i första hand böra användas för anställande av en biträdande

sekreterare med arvode motsvarande högst 23 lönegraden samt av den ytterligare

skriv- och kontorspersonal, varav behov kan föreligga. I nämnda

belopp ingår även 1 200 kr. för att möjliggöra höjning av kamrerarens arvode.

Däremot har han inte ansett sig böra tillstyrka medelsanvisning för

höjning av sekreterarens arvode eller förändring av en tjänst som kanslibiträde

till kontorist.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.

37 :o) Teknisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

38, s. 100—102) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 600 000 kr.

Anslaget till teknisk forskning har för vart och ett av de två senaste budgetåren

höjts med resp. 600 000 och 500 000 kr. Samtidigt ökar emellertid

behoven av bidrag till aktiva forskningsinsatser inom skilda grenar av tekniken.

Även för nästa budgetår synes därför en höjning av anslaget böra äga

rum. Departementschefen föreslår att detsamma uppräknas med 900 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

37

att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

38 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 39, s. 102 och 103) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 330 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 260 000 kr.

Under anslaget föreslår departementschefen för nästa budgetår ingen

annan ändring, än att kostnaderna för den tekniskt-vetenskapliga kontaktverksamheten

i USA — som departementschefen tillmäter stor betydelse i

vårt umgänge med utlandet på det tekniska området — synes i sin helhet

böra bestridas från anslaget. Detta bör då höjas med avrundat 70 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsuetenskapsakademien

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 330 000

kr.

39 :o) Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 40, propositionen

nr 89) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande

nr 51), varom utskottet velat här

erinra.

40:o) Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 41, s. 104—110) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att — i anslutning till vad departementschefen förordat om nya grunder

för pensionering av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska textilforskningsinstitutet

och om bestridande av pensionskostnaderna — överenskomma

med Stiftelsen Svensk textilforskning om sådana ändringar i det mellan

staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten vid institutet,

vilka betingas av omläggningen, dels ock till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

278 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 270 000 kr.

Vid en del av de under handelsdepartementet sorterande statsunderstödda

branschforskningsinstituten svarar staten avlalsenligt för lönekostnaderna

för vissa i avtalet angivna befattningshavare och grupper av befattningshavare.

Avvägningen av statsbidraget bygger på jämförelse med löneställningen

för statsanställda med likvärdiga arbetsuppgifter, dock alt bidraget

inte omfattar lönedelar motsvarande de statliga ålderslilläggen. På detla

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

sätt är statsbidraget till löner utformat vid träforskningsinstitutet, textilforskningsinstitutet,

konserveringsforskningsinstitutet och institutet för optisk

forskning. Staten svarar i dessa fall även för kostnaderna för vederbörande

befattningshavares pensionering. Pensionsfrågan har hittills varit

ordnad genom anslutning till Svenska personalpensionskassan (SPP). Till

grund för storleken av försäkringsavgifterna och av utgående pensioner har

legat grundlönerna enligt 1947 års statliga löneplan. Ändring därutinnan

har under senare år inte vidtagits i avvaktan på resultaten av pågående utredningar

rörande den allmänna pensioneringen (ATP) och den statliga

personalpensioneringen.

Hur pensionsfrågan vid här åsyftade branschforskningsinstitut för framliden

bör ordnas har nu varit föremål för utredning inom handelsdepartementet.

Den härför anlitade utredningsmannen har den 1 november 1961

lagt fram ett förslag till lösning, som i huvudsak innebär att den med statsmedel

avlönade personalen hos instituten skall, räknat från och med den

1 januari 1960, komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som industriens

tjänstemän m. fl. enligt de för denna grupp på arbetsmarknaden

särskilt träffade pensionsuppgörelserna (ITP). De löpande försäkringsavgifterna

avseende såväl ATP som ITP förutsättes skola betalas av staten.

1 de fall staten bidragsvägcn inte svarar för hela lönen föreslås, att pensionskostnaderna

delas mellan staten och vederbörande instituts huvudman,

stiftelsen, i proportion efter statens respektive stiftelsens andel i hela

lönekostnaden.

Utredningsmannens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

de berörda stiftelserna, efter hörande av styrelserna för resp. institut.

Departementschefen har funnit utredningsförslaget till ordnande av pensionsfrågan

vid ifrågavarande branschforskningsinstitut innebära en för

staten ur skilda synpunkter godtagbar lösning. Att ITP-alternativet valts

anser också departementschefen motiverat med hänsyn till branschforskningsinstitutens

samhörighet med industrien i vad gäller personalens rekryterings-

och befordringsförhållanden. över huvud taget råder mellan den

forskningsverksamhet, som äger rum vid branschforskningsinstituten, och

den av industrien själv organiserade forskningen en så nära samverkan,

att det skulle erbjuda avsevärda praktiska olägenheter med en differentiering

i pensionshänseende allt efter som personalen arbetar i statsunderstödd

forskning eller i industriforskning. Som utredningsmannen förutsatt torde

kompletteringspensioneringen böra ordnas genom central försäkring, lämpligast

i SPP, där personalen för närvarande är pensionsförsäkrad. Han tillstyrker

även vad utredningsmannen förordat om bestridande av försäkringsavgifterna

och har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

förslagen i utredningspromemorian.

Övergång till det nya pensionssystemet förutsätter ändringar i gällande

avtal mellan staten och resp. stiftelser om verksamheten vid instituten.

Kungl. Maj :t torde under de skilda anslagspunkterna böra inhämta riksda
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

39

gens bemyndigande att med stiftelserna överenskomma om erfoiderliga

jämkningar i avtalstexterna. Därest riksdagen inte har någon erinran däremot

torde det under tiden fram till den 1 juli 1962 få ankomma på Kungl.

Maj :t att särskilt besluta i sådana uppkommande pensionsfall, där pensionsförsäkring

inte har tecknats enligt de nya reglerna.

Vid nuvarande ATP-avgifter kommer omläggningen i kostnadshänseende

att för statens del innebära en ökning med sammanlagt i runt tal 30 000 kr.

På grundval av innehållet i avtalen och av uppgifter, som under hand inhämtats

från instituten om storleken och sammansättningen under budgetåret

1962/63 av den med statsmedel avlönade personalen, uppskattas sålunda

storleken av erforderligt statsanslag till bestridande av pensionskostnaderna

vid vart och ett av här åsyftade fyra branschforskningsinstitut

till, för träforskningsinstitutet 124 000 kr., innebärande en ökning med

29 000 kr., för textilforskningsinstitutet 32 000 kr., innebärande en ökning

med 8 000 kr., för konserveringsforskningsinstitutet 48 100 kr., innebärande

en minskning med 8 000 kr., samt för optikforskningsinstitutet 9 350 kr.,

innebärande en ökning med 1 000 kr.

Beräkningen för träforskningsinstitutets del är baserad på nu gällande

avtal, som emellertid upphör den 30 juni 1962. Utredning pågår om träffande

av nytt avtal för tiden därefter. Genom det nya avtalet kan den nyssnämnda

siffran 124 000 kr. komma att något förändras. Hemställan i detta

fall om medelsanvisning till gäldande av pensionskostnaderna för budgetåret

1962/63 torde få ske senare i vår, i samband med att det nya avtalet för

träforskningsinstitutet underställes riksdagens prövning. Motsvarande hemställan

i fråga om konserveringsforskningsinstitutet och institutet för optisk

forskning må göras under resp. anslagspunkter. Rörande textilforskningsinstitutet

föreslås nu till bestridande av pensionskostnaderna för statsavlönad

personal där anvisande för nästa budgetår av 32 000 kr.

Vad gäller anslagsbehovet i övrigt för textilforskningsinstitutet tillstyrker

departementschefen institutsstyrelsens förslag om oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad

departementschefen förordat om nya grunder för pensionering

av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska textilforskningsinstitutet

och om bestridande av pensionskostnaderna

— överenskomma med Stiftelsen Svensk textilforskning

om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen

gällande avtalet om verksamheten vid institutet, vilka betingas

av omläggningen;

b) till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

41 :o) Bidrag till Metallografiska institutet. Beträffande Kungl. Maj :ts

framställning om anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 42, propositionen

nr 73) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande nr

50), varom utskottet velat här

erinra.

42 :o) Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43, s. Ilo och 111) att dels bemyndiga

Kungl. Maj .t att överenskomma med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning

om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen gällande avtalet

om verksamheten vid institutet, vilka betingas av viss omläggning av pensioneringssystemet,

dels ock till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 728 000

kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 729 000 kr.

Under åberopande av vad vid anmälan av anslaget Bidrag till Svenska

textilforskningsinstitutet anförts rörande nya grunder för pensionering av

vissa befattningshavare vid bl. a. konserveringsforskningsinstitutet och om

bestridande av pensionskostnaderna, föreslår departementschefen dels att

Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att överenskomma

med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning om sådana ändringar i gällande

avtal mellan staten och stiftelsen, vilka betingas av oinläggningen,

dels att anslagsposten Pensionsavgifter i institutets stat för budgetåret 1962/

63 bestäms till 48 100 kr., innebärande en minskning med 8 000 kr.

Institutsstyrelsens yrkanden om ökade medel för nästa budgetår till rörligt

tillägg och till arbetsgivarbidrag m. m. bör biträdas.

I enlighet härmed minskar medelsbehovet under anslaget med netto 1 000

kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad

departementschefen förordat om nya grunder för pensionering

av vissa befattningshavare vid bl. a. Svenska institutet

för konserveringsforskning och om bestridande av pensionskostnaderna

— överenskomma med Stiftelsen Svensk

konserveringsforskning om sådana ändringar i det mellan

staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten vid

institutet, vilka betingas av omläggningen;

b) till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 728 000 kr.

43 :o) Bidrag till Institutet för optisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 44, s. 111 och 112) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

41

att överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning om sådana ändringar

i det mellan staten och stiftelsen gällande avtalet om verksamheten

vid institutet, vilka betingas av viss omläggning av pensioneringssystemet,

dels ock till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 144 000 kr.

Under åberopande av vad vid anmälan av anslaget Bidrag till Svenska

textilforskningsinstitutet anförts rörande nya grunder för pensionering

av vissa befattningshavare vid bl. a. Institutet för optisk forskning, föreslår

departementschefen dels att Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens

bemyndigande att överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning om

sådana ändringar i gällande avtal mellan staten och stiftelsen, vilka betingas

av omläggningen, dels att anslagsposten Pensionsavgifter i institutets

stat för budgetåret 1962/63 bestäms till 9 350 kr., innebärande en ökning

med 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i anslutning till vad

departementschefen förordat om nya grunder för pensionering

av vissa befattningshavare vid bl. a. Institutet för

optisk forskning och om bestridande av pensionskostnaderna

— överenskomma med Stiftelsen Svensk optikforskning

om sådana ändringar i det mellan staten och stiftelsen gällande

avtalet om verksamheten vid institutet, vilka betingas

av omläggningen;

b) till Bidrag till Institutet för optisk forskning för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kr.

44:o) Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 112 och 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet

att riksdagen må till Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 125 000 kr.

45:o) Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 15 000

kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Atomenergiverksamhet

46 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Ivungl. Maj :ts

förslag (punkt 47, s. 114), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kr.

47 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 114—133) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 102 000 000 kr.

Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes

riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran (prop. 176, LSU 22,

Rskr 344). En viss omläggning av atomenergiprogrammet godkändes av

1958 års B-riksdag (prop. B 49, SU B 94, Rskr B 123). — Riksdagarna åren

1957—1961 har till fullföljande av programmet anvisat sammanlagt 550,7

milj. kr. till Aktiebolaget Atomenergi och 70,0 milj. kr. till vattenfallsstyrelsen.

Atomenergiverksamheten utgör en del av det investeringsprogram

på energiområdet, som ingick i motiveringen till den av 1957 års riksdag

beslutade allmänna energiskatten (prop. 175, BevU 47, Rskr 363).

Departementschefen har anfört bl. a. följande.

»Inriktningen av det svenska atomenergiarbetet har skett i enlighet med

årliga beslut av statsmakterna under tiden 1956—61. Målsättningen är alt

mot bakgrunden av vattenkraftens färdigutbyggnad om 10—15 år och en

hastigt växande bränsleimport, som redan utgör ca 15 procent av vår totala

import, genomföra ett utvecklingsprogram, som möjliggör inhemsk industriell

tillverkning för den betydande insats av atomkraftverk, som beräknas

erforderlig med början under perioden 1970—75. På grund av de

avsevärda kostnaderna och personella insatserna har utvecklingsarbetet

koncentrerats på tungvattenreaktorn med naturligt uran som bränsle, vilken

är den reaktortyp som är bäst lämpad för våra energi- och handelspolitiska

förhållanden. Denna reaktor har nämligen speciellt låga bränslekostnader,

vilket har avgörande betydelse vare sig uranbränslet skall importeras eller

lramställas ur de omfattande, men låghaltiga svenska urantillgångarna.

Dessa tillgångar medger en önskvärd handlingsfrihet och trygghet ur beredskapssynpunkt

för den svenska atomenergiverksamheten.

Aktiebolaget Atomenergis uppbyggnad har dimensionerats med tanke

på att möjliggöra utvecklande av tungvattenreaktorn. Bolaget har i detta

syfte byggt upp en forskningsorganisation med tyngdpunkt i Studsvik, som

utrustats med eu rad forskningsreaktorer och andra dyrbara instrument

och laboratorier. I Ranstad vid Billingen uppför bolaget ett uranverk och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

43

framställning av bränsleelement sker vid bolagets anläggning i Stockholm.

Atombolagets verksamhet kompletteras av atomkraftavdelningarna inom

vattenfallsstyrelsen och inom de närmast berörda industrierna. Av vikt för

atomenergiprogrammet är vidare den utbildningsorganisation för atomingenjörer,

som av 1960 års riksdag beslöts vid de tekniska högskolorna.

Anslagen till atomenergiprogrammet utgör för innevarande budgetår till

atombolaget och vattenfallsstyrelsen samt till internationellt atomenergisamarbete

tillhopa 148,0 milj. kr. Motsvarande medelsanvisning under budgetåret

1960/61 utgjorde 140,2 milj. kr.

För budgetåret 1962/63 förordar delegationen för atomenergifrågor, att

motsvarande anslag beräknas till sammanlagt 157,6 milj. kr., vilket innebär

en nedräkning med totalt 25,1 milj. kr. i förhållande till atombolagets och

vattenfallsstyrelsens äskanden. Vidare tillstyrker delegationen vattenfallsstyrelsens

framställning om tilläggsanslag med 10 milj. kr. för innevarande

budgetår.

Huvuddelen av de äskade atomenergianslagen avser fullföljande och drift

av redan tidigare beslutade anläggningar samt fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.

Förslagen innebär emellertid också viss medelsanvisning

för Marvikens atomkraftverk, som i enlighet med tidigare beslut nu färdigprojekterats

och till vars uppförande statsmakterna därför har att taga ställning.

Marviken-reaktorn utgör en vidareutveckling av den reaktor typ, som ingår

i Ågesta kraftvärmeverk, där nu montage av maskineriet pågår. Igångsättning

av reaktorn beräknas ske under nästa budgetår. Verket skall utveckla

65 MW värmeeffekt, varav 10 MW uttages i form av eleffekt i en

s. k. mottrycksturbin och återstående 55 MW användes som centralvärme i

Farsta. Ändamålet med Ågesta-verket är inte primärt att ge ekonomisk kraft

och värme utan att vara ett första utvecklingssteg mot större kraftreaktorer.

Marviken-stationen är nästa steg mot fullstora, kommersiella atomkraftverk,

vilket för tungvattenreaktorn innebär storleksordningen 400 MW eleffekt.

Marvikens eleffekt blir i begynnelseskedet 105 MW. Enär det av tekniska

skäl är uteslutet att direkt ta steget från Ågesta till fullstora anläggningar,

måste under alla förhållanden ett i och för sig oekonomiskt mellansteg

i Marvikens storleksklass utföras. Detta medför att av den totala anslagskostnaden

för Marviken-stationen, som beräknas till 320 milj. kr., 220

milj. kr. för närvarande betraktas som en långsiktig utvecklingskostnad för

reaktorprogrammet.

Målsättningen för det svenska atomenergiarbetet är, som jag nyss nämnt,

att ge svensk industri möjlighet att prestera kommersiellt gångbara atomkraftverk,

då dylika från och med mitten av 1970-talet i successivt ökad

omtattning kommer att erfordras för vår kraftförsörjning. För att möjliggöra

detta bör den första fullstora prototypen till dessa atomkraftverk vara

lärdig omkring år 1973, d. v. s. 10 år efter Ågesta. Den lämpliga tidpunkten

för färdigställande av mellansteget Marviken är med hänsyn härtill

1967—68. Det nu framlagda Marviken-projektet förutser, att stationen

skall kunna tagas i drift år 1967.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Delegationen för atomenergifrågor har efter en ingående granskning av

atomenergiprogrammets olika förutsättningar och tänkbara alternativ för

utvecklingsarbetet uttalat, att den finner ådagalagt övertygande skäl för att

man i vårt land uthålligt och konsekvent bör fasthålla vid det av statsmakterna

sedan mer än fem år fullföljda inhemska atomenergiarhetet, siktande

till egen konstruktion och tillverkning av reaktorer, som speciellt anpassats

till våra behov. För denna slutsats talar enligt delegationen såväl

energipolitiska, handelspolitiska som beredskapsmässiga synpunkter. Därtill

kommer att vår industris inriktning gör atomtekniken till ett lämpligt

arbetsområde. Enligt delegationens mening bör statsmakterna genom ett

tydligt uttalande i denna principfråga skapa den klarhet beträffande avsikten

att fullfölja ett inhemskt projelctbundet atomenergiarbete, som är

nödvändig för att mobilisera det uthålliga intresse från industrins sida som

är en förutsättning för arbetets framgång.

Det närmaste projektinriktade atomenergiarbetet bör enligt delegationen

anknyta till Marviken-projektet, som tillgodoser flertalet av de krav vilka

bör ställas på det nu aktuella steget i reaktorutvecklingsarbetet i vårt land.

Utom alt utgöra en vidareutveckling av den med Agesta-reaktorn påbörjade

utvecklingslinjen erbjuder Marviken-reaktorn även möjlighet att vid

lämplig tidpunkt utrustas med olika tillbyggnader, vilka kan tjäna till fortsatt

utveckling av tungvattenreaktorn i olika riktningar såsom närmare

avhandlas i delegationens utlåtande. Vidare är Marviken-anläggningen av

den storleksklass, som ger de tekniska erfarenheter beträffande kraven på

och tillverkningen av komponenter m. in., som är oundgängligen nödvändiga

för att nästa steg skall kunna tagas till fullstora, kommersiellt gångbara

atomkraftstationer.

Tidsplanen för Marviken-stationen bör enligt delegationen syfta till att

utan forcering utföra anläggningen till den tidpunkt, som är lämpligast med

hänsyn till det successiva tillgodogörandet av erfarenheter från Ågesta-aniäggningen

och till den mest ekonomiska utbyggnadstakten. Enligt delegationen

bör anläggningen med dessa utgångspunkter kunna tagas i drift

19(57—68.

För egen del kan jag i allt väsentligt instämma i den bedömning delegationen

för atomenergifrågor verkställt beträffande de omständigheter, som

bör avgöra inriktningen av det fortsatta atomenergiarbetet i vårt land under

de närmaste åren.

Statsmakterna har under en följd av år, trots de kostnader det här är fråga

om, av flera skäl ansett det motiverat att satsa på ett atomenergiprogram

av betydande omfattning. Vår energisituation, vårt importberoende i

fråga om fossila bränslen och vårt intresse av en viss beredskapspotential

gör det önskvärt med en under 1970-talet successivt ökad insats av atomkraftverk.

Den handlingsfrihet, som ett självständigt atomenergiprogram

ger, har även tillmätts ett avgörande värde i vår bedömning.

För att ytterligare framhålla den långsiktiga karaktären av planeringen på

energiområdet, vill jag fästa uppmärksamheten på att de värmekraftverk,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

45

som tages i bruk från och med år 1975, kommer att ha en livslängd, som

sträcker sig in i nästa sekel och deras ekonomi avhänger således av bränslepriserna

under främst 1980- och 1990-talen.

Av hänsyn till kostnader och personella resurser är det för Sveriges del

nödvändigt att koncentrera insatserna till en huvudtyp av reaktorer och som

den mest lämpliga för våra förhållanden har utvalts tungvattenreaktorn med

naturligt uran såsom bränsle. Värdefulla erfarenheter från utländska arbeten

av betydelse för det svenska atomenergiarbetet tillgodogöres fortlöpande,

och de kontakter som upprätthålles kommer att ytterligare förstärkas. Som

komplement till det fortsatta utvecklingsarbete som utföres i vårt land i

samband med uppförandet av Marvikens atomkraftverk, får vi sålunda möjlighet

att förvärva kunskaper beträffande närbesläktade utvecklingslinjer.

Beträffande den konkreta utformningen av det fortsatta projektbundna

utvecklingsarbetet är jag av den uppfattningen, att det bör anknytas till

Marviken-siationen, vars uppförande nu torde beslutas med sikte på att stationen

skall kunna tagas i drift under budgetåret 1967/68. Stationen torde

böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande projektplanering.

Det slutliga ställningstagandet till den konstruktiva utformningen

av projektet torde, sedan yttrande avgivits av delegationen för atomenergifrågor,

få ankomma på Kungl. Maj :t, som har att pröva frågan om tillstånd

att uppföra reaktorn. Denna avses, som jag anmälde under motsvarande

punkt i fjolårets statsverksproposition, bli förlagd inom Östra Vikbolandets

kommun i Östergötlands län.

Med ett beslut rörande Marviken-stationen i enlighet med vad jag bär förordar

torde ett tillräckligt underlag ha skapats för den långsiktiga inriktning

av erforderliga resurser, som måste verkställas hos berörda industrier och

övriga företag och institutioner.

Det ställningstagande jag här förordat innebär ett konsekvent fulföljande

av ett svenskt program på atomenergiområdet. Det kommer att tillföra

vår industri arbetsuppgifter som starkt främjar utvecklingen mot avancerat

tekniskt kunnande och som skapar underlaget för en väsentlig framtida

tillverknings- och leveranskapacitet på berörda områden. Det är under sådana

förhållanden naturligt att de värden som ligger häri, sett ur näringslivets

synpunkt, beaktas. Det är önskvärt att utvecklingsprogrammet kan

genomföras i nära samverkan mellan staten och näringslivet. Jag vill för

egen del understryka betydelsen av att denna samverkan får sådan karaktär

att en skälig fördelning åstadkommes av kostnader och ansvar för programmets

genomförande. Denna fråga kommer alt ägnas särskild uppmärksamhet

vid förestående överläggningar med berörda delar av näringslivet.

Med den ståndpunkt jag här intagit till Marvikenprojektet har jag också

tagit ställning mot tanken att ett antal år uppskjuta det mellansteg till fullstora

atomkraftverk, som Marviken representerar, till förmån för projektering

och eventuellt uppförande av en cxperimenlrcaktor i Ågestas storleksklass.

De syften som skulle tillgodoses genom ett dylikt experiment synes

mig med fördel kunna vinnas genom Marviken-reaktorn, som ger möjlighet

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr JO år J962

till utprovning av olika utvecklingslinjer genom senare tillsatser vid önskad

tidpunkt.

Jag har vidare funnit den föreslagna tidsplanen för utförande av Marvikenprojektet

rimligt anpassad till önskemålet att vid konstruktionsarbetet

fortlöpande kunna dra nytta av exempelvis erfarenheter från tidigare reaktorer

inom och utom landet. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas,

att den nu uppbyggda organisationen för atomenergiarbetet drar en årlig

kostnad av storleksordningen 100 milj. kr. Dylika kostnader gör det nödvändigt

att kräva väl fixerade arbetsprogram inriktade på att ge praktiska

resultat.

I fråga om det av vissa större privata och kommunala kraftföretag planerade

men ännu ej beslutade atomkraftverket i Simpevarp med en i Förenta

staterna utvecklad och konstruerad reaktor av annan typ än den i Sverige

bearbetade, vill jag hänvisa till vad delegationen för atomenergifrågor anför

i sitt här tidigare återgivna utlåtande. Jag ansluter mig till delegationens

slutsats att Simpevarps-projektet, vars reaktor är av ungefärligen Ågestareaktorns

storlek, icke tillgodoser önskemålet att vara ett för det svenska

reaktorutvecklingsarbetet tillräckligt mellansteg till fullstora enheter och

att projektet därför icke kan betraktas som ett alternativ till Marviken-projektet.

Jag övergår därefter till anslagsavvägningen för atomenergiändamålen under

budgetåret 1962/63.

Såsom chefen för kommunikationsdepartementet tidigare i dag föreslagit

har för Marvikens kraftstation i enlighet med delegationens förslag beräknats

15 milj. kr., huvudsakligen till fortsatt konstruktionsarbete och markförvärv.

För vissa under innevarande budgetår pågående projekteringsarbeten

torde 10 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat II. Under budgetåret 1962/

63 har dessutom 10 milj. kr. beräknats till vattenfallsstyrelsens del i återstående

kostnader för Ågesta kraftvärmeverk.

Den i vattenfallsstyrelsens petita gjorda uppdelningen mellan förräntningspliktigt

och icke förräntningspliktigt kapital torde höra preliminärt

godtagas. Den icke förräntningsbara delen bör i princip avskrivas med anslag

på driftbudgeten. Avskrivningsdelens storlek bör dock göras beroende

av projektets slutliga utformning. Vattenfallsstyrelsen kan, om förslagen

bifalles, ha nedlagt upp till 45 milj. kr. på Marviken-projektet vid utgången

av budgetåret 1962/63. I anknytning härtill har tidigare i dag på förslag av

chefen för kommunikationsdepartementet beräknats ett avskrivningsanslag

av 15 milj. kr. på driftbudgeten för budgetåret 1962/63.

Inom atombolaget avslutas under budgetåret 1962/63 i huvudsak utbyggnaden

av forskningsstationen i Studsvik. Jag anser i likhet med delegationen

angeläget att stationens färdigställande icke fördröjes och förordar därför

för 1962/63 beräknade 18 milj. kr. till detta ändamål.

Atombolaget och vattenfallsstyrelsen har anmält att Ågesta kraftvärmeverk,

som de uppför tillsammans med Stockholms elverk, beräknas planenligt

kunna tagas i drift under år 1963 men att en ytterligare kostnadsökning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år J962

47

med 20 milj. kr. till 175 milj. kr. nu förutses jämfört med den år 1959 redovisade

kalkylen. I totalkostnaden ingår emellertid utvecklingsarbete m. m.

för över 50 milj. kr., som närmast är en kostnad för hela tungvattenlinjen.

Fördyringen hänför sig till vissa reaktorkomponenter samt till den allmänna

prishöjningen. Till atombolagets kostnader för Ågesta-verket bör 10 milj. kr.

beräknas under 1962/63.

Ranstads-verkets uppförande sker med sikte på färdigställande under budgetåret

1964/65. Till och med innevarande budgetår har 58 milj. kr. anvisats

och för 1962/63 äskas ytterligare 33 milj. kr. Enligt vad atombolaget nu

anmäler kommer anläggningen, som i 1957 års prisnivå kalkylerades till 115

milj. kr., att på grund av prishöjningar dra omkring 20 milj. kr. i ökade anslagskostnader.

Den återhållsamhet som allmänt sett bör iakttagas vid anslagsavvägningen

föranleder mig att i enlighet med delegationens förslag förorda att atombolagets

kostnadsram under vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63

nedpressas med 10 milj. kr. jämfört med den av bolaget i dess petita förutsedda

medelsförbrukningen. De omdispositioner denna medelsberäkning föranleder

torde få ankomma på bolagets styrelse, som därvid även bör överväga

möjligheten att något förskjuta Ranstads-verkets utbyggnad.

Vid anslagsberäkningen utgår jag sålunda från att bolaget vid ingången

av budgetåret 1962/63 förfogar över 19 milj. kr. i reserverade driftsmedel

i stället för i petita beräknade 8,9 milj. kr. I likhet med delegationen förordar

jag därför att anslagen till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret

1962/63 upptages med tillhopa 128 milj. kr. Detta innebär i förhållande till

innevarande budgetår en höjning med 6 milj. kr. Av beloppet torde 108 milj.

kr. anvisas under förevarande anslag. Jag kommer senare vid anmälan av

anslagsfrågorna under kapitalbudgeten att föreslå, att återstående medelsbehov,

20 milj. kr., anvisas Aktiebolaget Atomenergi under fonden för låneunderstöd.

»

Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget

yrkat 148,1 miljoner kr. och vattenfallsstyrelsen 30 miljoner kr. till

atomenergiverksamhet. Styrelsen har jämväl äskat 10 miljoner kr. på tillläggsstat

för innevarande budgetår till samma ändamål. Vad angår atombolaget

har delegationen för atomenergifrågor i stort sett tillstyrkt de förslag,

som ligga till grund för yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen

till 128 miljoner kr., vilket även motsvarar departementschefens

bedömning av medelsbehovet. I fråga om vattenfallsstyrelsen har

departementschefen tillstyrkt anvisning av för nästa budgetår 25 miljoner

kr. och på tilläggsstat för innevarande budgetår 10 miljoner kr. Utskottet vill

i sammanhanget erinra om att riksdagen numera på kapitalbudgeten, under

statens vattenfallsverks fond, anvisat investeringsanslag å sistnämnda

båda belopp.

Beträffande de för vattenfallsstyrelsen avsedda medlen må här i korthet

nämnas, att tilläggsanslaget liksom 15 miljoner kr. av anslaget för nästa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

budetår skola disponeras för förberedelse- och projekteringsarbeten för

det planerade atomkraftverket vid Marviken på östra Vikbolandet i Östergötland.

Ifrågavarande projekt, till vars genomförande i enlighet med av

departementschefen angivna riktlinjer riksdagen i princip tagit ställning

i samband med anvisningen av nyssnämnda anslag, innebär ett fullföljande

av det svenska reaktorprogrammet och representerar ett sista mellanled

på vägen mot kommersiellt fullstora atomanläggningar. Kostnaden

beräknas totalt till 320 miljoner kr., och idrifttagningen av anläggningen

förutsättes ske under budgetåret 1987/68 och då med en eleffekt i begynnelseskedet

om 105 MW.

Medelsanvisningen under förevarande anslag avses för fullföljande och

drift av tidigare beslutade anläggningar i bolagets regi samt för fortsatt utrednings-

och utvecklingsarbete. Medelsutrymme har bl. a. beräknats för

vissa avslutande arbeten och materielanskaffningar i anslutning till kraftvärmeverket

R 3 / Adam i Ågesta, fortsatt utbyggnad av forskningsstationen

i Studsvik och fullföljande av Ranstadsanläggningen. Utskottet har

icke något att erinra mot de sålunda gjorda anslagsbedömningarna och

tillstyrker, att i enlighet med departementschefens förslag ett belopp av

128 miljoner kr. ställes till atombolagets förfogande, därav 108 miljoner

kr. på driftbudgeten och 20 miljoner kr. på kapitalbudgeten.

Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer

att göra hemställan under punkten 119 i det följande, hemställer såvitt

angår här förevarande anslag,

att riksdagen må till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 108 000 000 kr.

48 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 49, s. 133—135) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 6 000 000 kr.

Det internationella samarbetet på atomenergiområdet möjliggör framför

allt för vårt land att till begränsade kostnader direkt tillgodogöra oss betydelsefulla

erfarenheter från projekt, som vi inte själva kan genomföra.

Under nästa budgetår förutser departementschefen endast kostnader för

tidigare beslutade engagemang.

I detta sammanhang torde få erinras, att Aktiebolaget Atomenergi (skr.

29/11 1961) anmält, att styrelsen för Eurochemic funnit sig böra föreslå

ytterligare ökning av aktiekapitalet, samt i anslutning härtill hos Kungl.

Maj :t anhållit om bemyndigande att teckna ytterligare tio aktier i Eurochemic,

envar med ett nominellt värde av 50 000 avräkningsenheter. Kungl.

Maj :t har den 1 december 1961 efter tillstyrkan av delegationen för atomenergifrågor

lämnat begärt bemyndigande. Om riksdagen icke har något att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

49

erinra mot aktieteckningen, torde medel i ett senare sammanhang få beräknas

för ändamålet. Anslagsbehovet torde dock icke komma att aktualiseras

före budgetåret 1963/64.

Med godkännande av delegationens beräkningar av medelsbehovet föreslår

departementschefen att anslaget uppföres med 4 600 000 kr. innebärande

en minskning med 1 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

4 600 000 kr.

Pris- och konkurrensförhållanden m. in

49:o) Näringsfrilietsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 50, s. 136), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 31000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 102 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 10 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................ 2100

Summa kr. 146 000

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kr.

50 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 51, s. 136), innebärande oförändrad mcdelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kr.

51 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 137 och 138), som innebär

4 liihang till riksdagens protokoll 19(12. 6 samt. Nr 10

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

en uppräkning av anslaget med 2 000 kr. huvudsakligen till följd av automatiska

utgiftsförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 312 300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 82 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 5 400

Summa kr. 400 000

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

400 000 kr.

52 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 138), innebärande en nedräkning

av anslaget med 4 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 32 000 kr.

53:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 54, s. 138 och 139) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd,

att tillämpas från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens prisoch

kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 522 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nordenson

(I: 350) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m. fl. (II; 424), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret

1962/63 under statens pris- och kartellnämnds avlönings- och omkostnadsanslag

anvisa resp. 2 272 000 och 348 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vid detta års höstriksdag framlägga

förslag om en ytterligare begränsning av verksamheten vid statens prisoch

kartellnämnd från och med den 1 januari 1963.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 424.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

51

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 526 000 kr.

Vad pris- och kartellnämnden föreslagit såvitt angår lönegrads- och

löneklassändringar, minskat behov av medel till icke-ordinarie personal

samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör enligt departementschefen

biträdas. Under anslagsposten Rörligt tillägg beräknas en sänkning

med 1 000 kr. Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit

minskar anslaget med netto 4 000 kr.

Utskottet. I förevarande motioner uttalas, att förhållandena inom svenskt

näringsliv i dagens läge äro sådana, att de inrymma goda förutsättningar

för en effektiv priskonkurrens företagen emellan. Mot denna bakgrund

betecknas den under senare år verkställda utbyggnaden av pris- och kartellnämnden

som opåkallad. Enligt motionärerna bör det vara möjligt att

redan i detta sammanhang i viss utsträckning begränsa nämndens verksamhet

och att senare — efter förslag av Kungl. Maj :t — genomföra en

ytterligare krympning.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att pris- och kartellnämndens

verksamhet så sent som i fjol var föremål för statsmakternas överväganden

(prop. nr 86/1961, SU 105, rskr 276) och att som resultat av dessa

en förstärkning av myndigheten kom till stånd. Utskottet uttalade i sammanhanget,

alt läget icke var sådant, att en skärpning av vaksamheten

mot olika företeelser på pris- och konkurrensområdet skulle vara obehövlig.

Tvärtom fanns det övertygande skäl för en effektivisering av verksamheten

och främst då genom en administrativ och personalmässig upprustning.

Härigenom skulle särskilt nämndens undersökningsarbete, som

hittills hämmats av otillräckliga resurser, kunna intensifieras.

Under hänvisning till det anförda avstyrkas motionerna, såväl i vad de

avse särskild skrivelse till Kungl. Maj:t som i fråga om medelsanvisningen

under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag. Då anledning

till erinran i övrigt icke finnes mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 350 och II: 424, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 84 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 34 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 820 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 544 500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 38 100

Summa kr. 2 522 000

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 522 000 kr.;

II. att motionerna 1:350 och 11:424, såvitt de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

54:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 139 och 140) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 388 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 399 000 kr.

Statens pris- och kartellnämnd föreslår en uppräkning av posterna

Bränsle, lyse och vatten samt Publikationstryck med resp. 1 500 och 20 000

kr. och en nedräkning av posten Övriga expenser med 33 000 kr.

Departementschefen godtager nämndens medelsberäkning och föreslår,

att anslaget uppföres med avrundat 388 000 kr.

Utskottet, som under punkten 53 avstyrkt motionerna 1:350 och 11:424,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu

är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

388 000 kr.

55 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 140—444) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordade ändringar i personalförteckningen för statens

institut för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad

avlöningsstat för institutet, alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 067 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 882 000 kr.

Den successiva ökningen av verksamheten vid statens institut för konsumentfrågor

motiverar enligt föredragande statsrådet förstärkning av institutets

biträdespersonal. I anledning av önskemålen i petitaskrivelsen om

ytterligare biträdestjänster tillstyrkes inrättande från och med nästa budgetår

av en tjänst som tekniskt biträde i lönegraden Ae 7 vid avdelningen

för hushållsorganisation samt av7 en tjänst som kontor sbiträde i reglerad

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1902

53

befordringsgång vid institutets kansli. Medelsbehovet under anslaget ökar

härigenom med 20 200 kr.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 1 800 kr.

böra beräknas för förändring av dels en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 till

kontorist i Ae 9, dels en tjänst som institutionsbiträde i högst Ae 5 till tekniskt

biträde i Ae 7, dels en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

till kanslibiträde i Ao 7. Därutöver förordas att en tjänst som

assistent i Ae 13 utbytes mot en tjänst som ingenjör i högst Ae 15. Merkostnaden

härför blir 800 kr. Övriga förslag om höjd lönegradsplacering

prövas inte i detta sammanhang.

Yrkandena om ändrad anställningsform för viss personal torde lämnas

utan bifall, utom såvitt gäller tjänsten som kassör i Ae 10, vilken från och

med nästa budgetår bör uppföras på ordinarie stat.

Förra årets riksdag beslutade, att medel för driften av konsumentinstitutets

laboratorium — vilka f. n. ställs till förfogande av statens konsumentråd —

skall från och med den 1 februari i år belasta institutets avlönings- och omkostnadsanslag.

För nästa budgetår kommer hela årskostnaden för laboratoriet

att bestridas över institutets stat. Därvid ökar medelsbehovet under

förevarande anslag med 112 800 kr.

Ytterligare torde till täckande av huvudsakligen automatiska kostnadsökningar

böra anvisas 600 kr. till vikariatsersättningar, 6 700 kr. till lönegrads-

och löneklassändringar, 39 500 kr. till rörligt tillägg och 2 600 kr. till

kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj ris

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och

föredragande statsrådets förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens institut för konsumentfrågor,

som föranledas av vad föredragande statsrådet anfört

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 66 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 3 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 753 200

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

4. Rörligt, tillägg, förslagsvis.................... 223 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 20 400

Summa kr. 1 067 000

c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 067 000 kr.

56:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t

bär föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 144—146) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 307 000 kr.

Anslagsposten Reseersättningar torde enligt föredragande statsrådet för

nästa budgetår böra bestämmas till 13 500 kr., innebärande en höjning med

4 000 kr. Av anslagsposten bör 3 500 kr. få disponeras för bestridande av

kostnader för internordiska resor.

I fråga om delposten Övriga expenser förordas en höjning med 19 000

kr., varav 3 000 kr. avser den begärda engångsanvisningen till komplettering

av inredningen i föreläsningssal m. m.

I övrigt föranleder inte institutets beräkningar av medelsbehovet under

omkostnadsanslaget någon erinran. Anslaget torde sålunda böra uppföras

med 425 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 425 000 kr.

57 :o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

58, s. 146 och 147) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 73 000 kr.

Föredragande statsrådet tillstyrker anvisande för nästa budgetår av 2 000

kr. för att möjliggöra för rådet att i kassarörelsen anlita särskild bokföringshjälp.

Till löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg bör beräknas ytterligare

resp. 1 400 och 600 kr. Anslagsposten Reseersättningar torde i

enlighet med rådets förslag böra upptagas med 9 000 kr., vilket är 600 kr.

mindre än nu. Under anslagsposten Expenser uppskattas medelsbehovet för

nästa budgetår till 8 800 kr., innebärande en minskning med 1 400 kr. Av

anslagsposten avses 2 100 kr. för utgifter av engångsnatur i anledning av

rådets flyttning till nya lokaler och återstoden till löpande ändamål. Yr
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

55

kandena om höjda arvoden till ordföranden och övriga ledamöter i rådets

arbetsutskott ankommer det på Kungl. Maj :t att pröva.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

58:o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 59, s. 148 och 149) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson

(1:400) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

(11:475), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 807 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 475.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 700 000 kr.

Föredragande statsrådet framhåller, att konsumentrådets verksamhet

främst syftar till att genom utredningar och undersökningar skapa underlag

för en ökad pris- och varukännedom, som ger konsumenterna bättre

möjligheter att överblicka marknaden. På många områden har därutinnan

betydelsefulla resultat redan kunnat noteras. Men oerhört mycket återstår

att göra, därom vittnar bl. a. storleken av föreliggande bidragsanspråk, vilka

f. n. vida överstiger tillgängliga resurser. Med hänsyn härtill och då

enighet synes råda om det stora värdet för konsumenterna av en effektiv,

samordnad pris- och kvalitetsupplysning vill statsrådet medverka till att

ökade medel ställs till konsumentrådets förfogande.

Konsumentrådet räknar med att under innevarande budgetår kunna lämna

ut bidrag till ett sammanlagt belopp av drygt 0,8 milj. kr. Därav disponeras

0,7 milj. kr. ur förevarande riksstatsanslag och återstoden av fondmedel.

Nästa budgetår kommer endast riksstatsanslaget att stå till förfogande.

Statsrådet föreslår att detsamma uppräknas med 0,3 milj. kr. till

1,0 milj. kr.

Utskottet. Med hänsyn till storleken av de bidragsanspråk som riktas

mot konsumenlrådet och till angelägenheten av att i rimlig utsträckning

kunna tillgodose dessa vill utskottet icke framställa någon erinran mot den

av föredragande statsrådet begärda uppräkningen av anslaget. Härav följer

att motionerna 1:400 och 11:475 avstyrkas.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

Utskoltet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:400 och 11:475, till Konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kr.

59:o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 60, s. 149) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 225 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 195 000 kr.

Med hänsyn till ökade kostnader, främst för löner till personalen vid

nämndens kansli, tillstyrker föredragande statsrådet, att anslaget uppräknas

med 30 000 kr.

Utskottet har icke något att invända mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 225 000 kr.

Sjöfart

Sjöfartsverket

60:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen

(punkt 61, s. 150—157) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 5 806 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 635 000 kr.

Med hänsyn till arbetsbelastningen inom sjöfartsstyrelsens ekonomiska

sektion är departementschefen beredd förorda inrättandet där av en tjänst

som förste aktuarie i Ag 23. Likaså förordar han inrättandet av en kanslistbefattning

i reglerad befordringsgång inom styrelsens juridisk-sociala byrå.

I anledning av yrkandena om ändrad lönegradsplacering föreslår han utbyte

av fyra tjänster som ritare, varav en i Ao 13 och tre i Ae 13, mot tjänster

som ingenjör i högst Ae 15, ävensom utbyte av en tjänst som kartograf

i Ae 13 mot en tjänst som faktor i Ae 17. Tjänsten som ritare i Ao 13 torde

samtidigt böra föras å övergångsstat. Ytterligare bör — i överensstämmelse

med vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera

huvudtitlar gemensamma frågor — medel beräknas för uppflyttning i löne
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

57

grad av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till tjänst

som kanslibiträde i Ae 7.

Vad styrelsen i övrigt föreslagit om inrättande från och med nästa budgetår

av nya tjänster och om ändrad lönegradsplacering av befintliga tjänster

torde lämnas utan bifall. Såvitt gäller yrkandena om nya befattningshavare

på sjökartebyrån innebär departementschefens ställningstagande, att

han icke är beredd att vidtaga någon ändring i formerna för det samarbete

som på sjömätningsområdet bedrivs mellan sjöfartsstyrelsen och marinen.

Vidkommande förslagen om ändrad anställningsform begränsar han sig

till att förorda, att en kontorsskrivare i Ae 13 ordinariesättes.

I övrigt beräknas ökat medelsutrymme för arvodesanställning av en föredragande

i vissa beredskapsfrågor med 15 000 kr. och för anställning av

extra tryckeripersonal å sjökartebyrån med 20 000 kr. Till bestridande av

ökade kostnader för sjömansnämnderna torde en höjning ske med 24 000

kr. Styrelsens beräkning av medelsbehovet med hänsyn till redan genomförda

lönegradsuppflyttningar och till löneklassändringar godtages. Posterna

till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör

höjas med resp. 28 500 och 1 100 kr.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och

departementschefens förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

2 075 100

Kungl. Maj:t ..............................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .........

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifler,

7 100

2 251 600

195 000

1 190 400

förslagsvis

86 800

Summa kr. 5 806 000

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 5 806 000 kr.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

61 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 62, s. 157—159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 175 000 kr.

Under delposten Resekostnadsersättningar och traktamenten in. in. räknar

departementschefen med ett ökat medelsbehov av 10 000 kr. Delposten

Mässpenningar etc. däremot torde i anslutning till belastningen under sistförflutna

budgetår kunna nedräknas med 25 000 kr. Vad angår delposten

Övriga expenser för eget behov bör för telegram, telefon etc. en uppräkning

ske med 12 000 kr. och för inköp och underhåll av möbler etc. en

minskning ske med 17 000 kr. Under anslagsposten Publikationstryck beräknas

ett ökat medelsutrymme av 40 000 kr. för delposten Sjökort etc. och

3 000 kr. för delposten Övriga publikationer. Andra anslagsposter och delposter

än de nu nämnda bör upptagas med oförändrade belopp.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

62 :o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 63, s. 159—165) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels

lämna bemyndigande att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie

personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de

övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen

redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsoch

fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,

dels ock till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 25 701 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 052 000 kr.

Som ett led i de pågående strävandena att rationalisera lotsplatsorganisationen

kommer under innevarande budgetår —- i enlighet med statsmakternas

beslut —- Skäggenäs lotsplats att indragas, Hälsingborgs och Råås

lotsplatser att sammanslås samt bemanningen vid Väderöarnas lotsplats att

minskas. Ifrågavarande organisationsförändringar får anslagsmässigt sett

full verkan först under budgetåret 1962/63. En ytterligare minskning i personalkostnader

— utöver vad som sparats för innevarande budgetår — kan

då förväntas ske med ca 61 000 kr.

För nästa budgetår föreslår sjöfartsstyrelsen slopande av Burgsviks lotsplats

på Gotland. Därvid kan två lotstjänster indragas, vilket innebär mins
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

59

kade avlöningskostnader med ca 31 000 kr. Vidare förordas viss koncentration

av lotsningstjänsten vid Ronneby lotsplats, vilket så småningom torde

möjliggöra indragning av ytterligare fyra lots- och båtmansbefattningar. Departementschefen

tillstyrker dessa ändringar i lotsplatsorganisationen och

har inte något att erinra mot därav föranledda indragningar och andra personaldispositioner

enligt styrelsens förslag.

Betydande personalminskningar blir möjliga på fyrväsendets område genom

där pågående rationaliserings- och moderniseringsarbete. På grundval

av redan fattade beslut indrages sålunda under innevarande budgetår femton

tjänster, och från och med nästa budgetår föreslår sjöfartsstyrelsen indragning

av ytterligare nitton befattningar jämte en tjänsts förande på

övergångsstat. Avlöningskostnaderna beräknas genom dessa senare förslag

komma att minska med ca 284 000 kr. — Vad sålunda förordats tillstyrkes.

Departementschefen anser sig även böra biträda förslaget om inrättandet

av vissa ingenjörstjänster — en fyringenjör i Ae 19 och två ingenjörer i

högst Ae 15 — som motiveras av det ökade tekniska servicearbetet i samband

med fyrautomatiseringen.

Sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av fem tjänster som förste reparatör

i Ae 11 i utbyte mot lika många befattningar som båtman i Ae 8 resp.

motorskötare i Ae 9 bör tillstyrkas. Vidare bör i överensstämmelse med vad

chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera huvudtitlar

gemensamma frågor medel beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst

som fyrmästare i Ao 10 till Ao 14. -— Förslagen om lönegradsuppflyttning

av lotsdirektörs- och distriktskassörstjänsterna är departementschefen icke

beredd att tillstyrka. I fråga om distriktskassörsbefattningarna bör dock den

ändringen ske, att tjänstebenämningen fortsättningsvis blir lotskassör.

Såvitt angår lotselevernas utbildningsarvoden förordas eu höjning på

så sätt, att arvode fortsättningsvis motsvarar lön enligt löneklass 1, ortsgrupp

4. Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas till 35 000 kr.

Styrelsens förslag i fråga om lotspersonalens löneförmåner vid bevistandet

av sjöbefälsskolornas radarkurser biträdes däremot icke.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan

svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal etc.

Kungl. Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår -— böra

inhämta riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie

personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som

kan befinnas erforderliga.

Sjöfarlsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar

av automatisk karaktär och föranleder ingen annan erinran

än att minskningarna under anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation

för höjda folkpensionsavgifter torde böra beräknas till 52 800 resp.

5 800 kr.

Utskottet. Som utskottet tidigare framhållit torde det vid det rationaliserings-

och moderniseringsarbete, som för närvarande bedrives inom lots- och

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

fyrväsendet, visa sig möjligt att uppnå betydande besparingar utan att sjöfartens

och kustbefolkningens intressen behöva eftersättas. För nästa budgetår

har som resultat av detta arbete förslag framlagts, som möjliggöra betydande

personalminskningar. Utskottet tillstyrker nämnda förslag med vad

de innebära av övergångsanordningar och ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten. Vad i övrigt förordats i fråga om medelsanvisningen

för nästa budgetår — därvid fråga huvudsakligen är om utgiftsförändringar

av automatisk karaktär — föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet vill slutligen erinra om att riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra

ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrslaten på övergångsstat

och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar

som kunna bli erforderliga i anledning av i nämnda statsrådsprotokoll

redovisade rationaliseringsåtgärder inom lotsoch

fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 136 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ....................................... 8 125 300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

personal, förslagsvis .............. 5 072 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 043 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 324 200

Summa kr. 25 701 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 25 701 000 kr.

63:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 64, s. 165—169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 091 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

61

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gorthon m. fl. (1:44) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson

i öckerö m. fl. (II: 129), i vilka hemställts att riksdagen måtte

för anskaffning av säkerhetsutrustning till lotsbåtar uppräkna lots- och

fvrstatens omkostnadsanslag med 50 000 kr. till 6 141 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 129.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 728 000 kr.

Under förevarande anslag har departementschefen redovisat dels sjöfartsstyrelsens

sedvanliga äskanden i anslutning till olika poster i lotsoch

fyrstatens omkostnadsstat, dels en särskild framställning från sjöfartsstyrelsen

om medelsanvisning för komplettering av säkerhetsutrustningen

å lotsbåtar.

Till grund för det senare yrkandet ligger en inom styrelsen verkställd

expertutredning, föranledd av en framställning från lotsförbundet. Utredningen

visar att stora brister föreligger i fråga om berörda utrustning.

Gjorda överväganden har resulterat dels i en standardförteckning över den

säkerhetsmateriel, som regelmässigt bör finnas på lotsbåtarna, dels i en

sammanställning över de kompletteringar av den befintliga materielen, som

erfordras för att tillgodose de uppställda standardkraven. Det är fråga om

anskaffning av exempelvis gummiflottar, lättmetallejdare, eldsläckare, nödsegel,

flytvästar etc. — Det sammanlagda medelsbehovet uppgår till 325 000

kr. Härav har 25 000 kr. yrkats under anslaget Viss utrustning för statlig

sjöräddningsverksamhet. Återstående 300 000 kr. bör enligt sjöfartsstyrelsen

anvisas under särskilt anslag och ställas till förfogande så snart som

möjligt. Styrelsen vill dock icke motsätta sig uppdelning av beloppet på förslagsvis

en treårsperiod.

Departementschefens ställningstagande till de olika medelsäskandena innebär

följande. Anslagsposten Sjukvård anses böra ökas med 5 000 kr.

Något medelsutrymme har därvid icke beräknats med hänsyn till det eventuella

införandet av en kontinuerlig hälsokontroll för lotspersonalen, vilken

fråga f. n. övervägs inom sjöfartsstyrelsen. Departementschefen förutsätter

emellertid, att för det fall en sådan hälsokontroll bedömes böra komma

till stånd, något hinder icke föreligger mot att sjukvårdsposten belastas

med av kontrollen föranledda utgifter. Under anslagsposten Reseersättningar

räknas med ytterligare 54 000 kr.

I fråga om städningen av sjöfartsverkets lokaler å lotsplatserna delar departementschefen

sjöfartsstyrelsens uppfattning om det otillfredsställande

i alt som nu sker ålägga lotspersonalen allt ansvar för denna städning. På

sätt styrelsen föreslagit torde i fortsättningen styrelsen själv böra ha ansvaret

för städningen och vara arbetsgivare åt den städpersonal som anställs.

Den ändrade ordningen för städningsarbetet på lotsplatserna beräknas

medföra ett ökat medelsbehov av 16 500 kr. För städning av lotsdistriktsexpcdilionernas

lokaler erfordras därjämte eu höjning med 1 500

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

kr. Anslagsposten Expenser bör med hänsyn till vad nu sagts uppräknas

med tillhopa 18 000 kr. En ytterligare uppräkning av nämnda post med

6 000 kr. är motiverad av ökade utgifter för telegram, telefon och annonsering.

Vad angår de under anslagsposten Övriga utgifter upptagna särskilda delposterna

torde under Förbrukningsartiklar i anslutning till belastningen

under sistförflutna budgetår böra räknas med en höjning om 135 000 kr.

Den fortgående automatiseringen av fyrarna och indragningen i samband

därmed av vissa fyrskepp medför å ena sidan ett ökat medelsbehov under delposten

Reparation och underhåll av obevakade fyrar etc. och å andra sidan

ett minskat medelsbehov under delposten Reparation och underhåll av fyrskepp,

tjänstefartyg etc. I förra fallet bör en uppräkning ske med 50 000 kr.

och i senare fallet en nedräkning med 20 000 kr. Även delposten Drift av

lotsbåtar bör kunna minskas, förslagsvis med 15 000 kr. Ett väsentligt ökat

medelsutrymme beräknar departementschefen under delposten Reparation

och underhåll av lotsbåtar, sammanlagt 100 000 kr. Därav bör emellertid

hälften, eller 50 000 kr., reserveras för erforderlig komplettering av säkerhetsutrustningen

å lotsbåtarna i enlighet med sjöfartsstyrelsens i det föregående

redovisade särskilda framställning. Det är i hög grad angeläget

med hänsyn till såväl lotsarnas säkerhet som lotsningstjänstens effektivitet

att konstaterade brister i berörda utrustning avhjälpes. — Delposten Resor

i samband med lotsning bör uppräknas med 30 000 kr. Övriga delposter

upptages med oförändrade belopp.

Utskottet har i stort sett icke något att erinra mot den verkställda beräkningen

av anslaget. I likhet med motionärerna finner utskottet dock det

medelsutrymme som departementschefen reserverat för komplettering av

lotsbåtarnas säkerhetsutrustning — 50 000 kr. — vara val knappt tilltaget.

En årlig medelstilldelning av ifrågavarande storleksordning skulle nämligen

innebära, att de erforderliga utrustningsanskaffningarna -— som sammanlagt

representera ett medelsbehov av 325 000 kr. — utsträcktes över en

längre tidrymd. En sådan fördröjning i avhjälpandet av de konstaterade

bristerna anser utskottet sig icke kunna godtaga med hänsyn till lotsarnas

rimliga krav på säkerhet i arbetet. Utskottet är därför i likhet med motionärerna

berett att förorda en uppräkning av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag

med 50 000 kr. för att därmed möjliggöra, att ett belopp av

100 000 kr. kan disponeras för berörda ändamål under nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:44 och II: 129, till Lotsoch

fyrstaten: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 6 141 000 kr.

64 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 65, s. 169 171) att dels godkänna av departementschefen

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

63

förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 518 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 1 517 000 kr.

Enligt departementschefen torde sjöfartsstyrelsens förslag om ändrad

lönegradsplacering av vissa tjänster lämnas utan bifall. Däremot förordas

extra-ordinariesättning av tre tjänster som mätbiträden i Ag 7. Tjänstebenämningen

föreslås samtidigt ändrad till tekniska biträden. — Styrelsens

beräkning av medelsbehovet med hänsyn till redan genomförda lönegradsuppflyttningar

och till löneklassändringar godtages. Posten till rörligt tilllägg

höjes med 300 kr. — Anslaget torde i enlighet med det anförda böra

upptagas med (1 517 000 -f- 1 000 = ) 1 518 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 701 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t........................... 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 448 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 335 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 23 100

Summa kr. 1 518 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 518 000 kr.

65:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 66, s. 171 och 172), innebärande en uppräkning av anslaget

med avrundat 22 000 kr., varav 15 000 kr. hänför sig till anslagsposten Reseersättningar,

1 500 kr. till delposten Bränsle, lyse och vatten samt 5 000 kr.

till delposten Övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 229 000

kr.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

66:o) Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen i Salmis. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 172—174) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Lotsplatsen i Salmis flyttades den 1 juli 1960 till Kalix. Tre av lotsarna,

som följde med dit, äger fastigheter i Salmis. De har försökt att sälja dessa

men haft svårt att finna köpare. Salmis är en by på mellan 150 och 200 invånare.

Någon industri finns inte där, fisket ger dåliga fångster, och för

jordbruket är möjligheterna små. Folkmängden i byn har minskat under

hela 1950-talet och fortsätter att minska.

Under dessa betingelser — framhåller departementschefen — är det givetvis

svårt för de tre Salmislotsarna att sälja sina fastigheter till priser,

som står i rimlig proportion till nedlagt kapital. Han anser att i dessa fall

billighetsskäl talar för att tjänstemännen erhåller ekonomisk gottgörelse

för de förluster, som de får vidkännas i samband med försäljning av fastigheterna.

Huruvida gottgörelse skall utgå i form av kontant ersättning på

grundval av den eventuella förlust, vederbörande visar sig ha lidit, eller om

staten skall lösa in fastigheterna och sedan i sin tur sälja desamma, är

han inte för dagen beredd att taga ställning till — båda utvägarna bör stå

öppna. Ej heller vill han nu göra något bestämt uttalande om fastigheternas

värde. Den rimliga storleken därav har vid ärendets remissbehandling blivit

föremål för olika bedömningar, och frågan synes före slutligt ställningstagande

böra bli föremål för ytterligare överväganden och förhandlingar.

Om riksdagen inte reser någon invändning däremot torde det på grundval

av erforderliga kompletterande utredningar få ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta såväl i fråga om formen för ersättning åt lotsarna som beträffande

fastigheternas värde vid framräkning av ersättningarnas storlek.

När försäljningarna i sinom tid är klara bör det ankomma på Kungl.

Maj :t att lämna en redogörelse till riksdagen för det ekonomiska resultatet

därav. — Under nu angivna förhållanden anser departementschefen sig böra

i huvudsak godtaga sjöfartsstyrelsens anslagsberäkning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar i anledning av flyttning

av lotsplatsen i Salmis för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

67 ro) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 68, s. 174—176) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 300 000 kr.

Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande

under förevarande anslag, har moderniseringen och rationaliseringen

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

65

av säkerhetsanstalterna för sjöfarten kunnat fullföljas i snabb takt. Vad

angår de fasta säkerhetsanordningarna har medelstilldelningen möjliggjort

nybyggnad och automatisering av ett flertal fyranläggningar. I fråga om

båtmaterielen bär väsentliga brister kunnat avhjälpas. Icke minst betydelsefullt

har det med hänsyn till personalen varit, att ökade resurser kunnat

disponeras för modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler

och tjänstebostäder.

De i petitaskrivelsen för nästa budgetår upptagna förslagen avser ett fullföljande

av de upprustningsplaner, som under senare år legat till grund för

styrelsens anslagsberäkningar. I och för sig synes styrelsens äskanden departementschefen

väl motiverade med tanke på de rationaliseringsvinster,

som planernas genomförande på längre sikt möjliggör. Insatserna i detta

sammanhang måste dock vägas mot andra angelägna anslagsändamål, ej

minst på sjöfartsområdet. Han finner det med hänsyn härtill inte möjligt

att ställa medel till förfogande i den utsträckning styrelsen föreslagit. Eu

viss uppräkning bör emellertid ske, och han föreslår i det hänseendet, att

drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten sammanlagt

höjes med 400 000 kr. till 3 700 000 kr. Av nämnda belopp bör

2 500 000 kr. anvisas på driftbudgeten och 1 200 000 kr. på kapitalbudgeten.

Därest riksdagen godtager den medelsanvisning som nu förordats, torde

det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma

anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet

att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under

budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.

I delta sammanhang vill departementschefen erinra om att Kungl. Maj :t

genom beslut den 29 september 1961 godkänt ett mellan sjöfartsstyrelsen

och Decca navigatör och radar aktiebolag träffat avtal angående viss komplettering

av deccakedjan för Östersjön syftande till ett vidgat verkningsområde

för anläggningen. Enligt avtalet skall för ifrågavarande komplettering

betalning utgå till bolaget med ett belopp av 20 000 engelska pund eller

i svenskt motvärde ca 300 000 kr. Av beloppet skall enligt överenskommelse

sjöfartsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, marinförvaltningen och flygförvaltningen

svara för vardera en fjärdedel eller ca 75 000 kr. Vad angår sjöfartsstyrelsens

betalningsandel, som skall erläggas den 1 juli 1962, förutsätter departementschefen

att densamma — i den mån den icke kan bestridas ur

en eventuell behållning under det för budgetåret 1961/62 anvisade reservationsanslaget

Anläggning av radionavigeringssystem — må utbetalas från

det för budgetåret 1962/63 anvisade driftbudgetanslaget Säkerhetsanstalter

för sjöfarten.

Utskottet. Genom de medel, som under senare år tillförts sjöfartsstyrelsen

via drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten,

har en väsentlig upprustning av de marina säkerhetsanordningarna

kommit till stånd. Angelägna behov återstå för visso att tillgodose, och i

årets statsverksproposition har också eu ökad medelsram beräknats för

It ihan q till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 10

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

ändamålet. Sålunda har anslagstilldelningen föreslagits ökad med 400 000

kr. till 3 700 000 kr., av vilket belopp 2 500 000 kr. skulle ställas till förfogande

på driftbudgeten och 1 200 000 kr. på kapitalbudgeten. Förslaget till

medelsanvisning synes möjliggöra en fortsatt rimlig utbyggnads- och moderniseringstakt

på förevarande område och tillstyrkes av utskottet, som

anser att för dispositionen av berörda anslag böra tillämpas de riktlinjer,

som angivits av departementschefen.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten

gör utskottet hemställan under punkten 116 i det följande.

Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kr.

68: o) Nytt lotsdistriktsfartyg. Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen

(punkt 69, s. 176 och 177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

Då departementschefen i anslutning till fjolårets statsverksproposition

prövade frågan om ett nytt isbrytande tjänstefartyg för övre norra lotsdistriktet,

bedömde han på då tillgängligt material, att det dittillsvarande

tjänstefartyget Vega efter vissa begränsade reparationer skulle kunna på

ett godtagbart sätt fylla sina uppgifter under ytterligare tre å fyra år och

att det därför kunde anstå något med att anskaffa ett nytt fartyg. Ställningstagandet

motiverades också av det goda sysselsättningsläget vid varven. Det

visade sig emellertid senare vid en mera ingående inspektion av Vega, alt

fartyget var i sådant skick, att det måste tagas ur tjänst. Reparation och

ombyggnad ansågs ur tekniska och ekonomiska synpunkter ej böra ifrågakomma.

I denna situation lät departementschefen undersöka andra utvägar

för att tillgodose övre norra lotsdistriktets behov av ett tjänstefartyg

under de närmaste åren. Det visade sig därvid möjligt att till rimlig kostnad

rusta upp reservfartyget Orion och taga detsamma i bruk. Men givetvis

måste detta arrangemang betraktas som ett provisorium, och åtgärder

bör snarast vidtagas för anskaffning av ett nytt tjänstefartyg. Han tillstyrker,

att erforderliga medel ställs till förfogande redan för nästa budgetår.

Kostnaderna för ett nytt tjänstefartyg har av styrelsen beräknats till 4,5

milj. kr. Mot denna bedömning har han icke något att erinra.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Nytt lotsdistriktsfartyg för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

69: o) Materielanskaffning till vissa farleder m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 70, s. 178) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

67

För att i möjlig mån tillgodose det av sjöfartsstyrelsen redovisade behovet

av materielanskaffningar m. m. för vissa beredskapsändamål är departementschefen

beredd att för nästa budgetår tillstyrka anvisning av 300 000

kr. Det torde enligt honom få ankomma på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande sjöfartsstyrelsen — att närmare bestämma om anslagets

användning.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

70: o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. Kungl.

Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 178 och 179) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

90 000 kr.

I anledning av medlemsförslag från svensk och norsk sida antog nordiska

rådet vid sin sjunde session år 1959 en rekommendation (nr 1/1959), i vilken

de nordiska regeringarna uppmanades att utreda förutsättningarna för

ett förenhetligande av reglerna för ^prickning av farvatten. I anledning

härav har överläggningar ägt rum mellan företrädare för vederbörande sjöfartsmyndigheter

i Danmark, Finland, Norge och Sverige, vilka överläggningar

resulterat i ett förslag till överenskommelse, över förslaget har sjöfartsstyrelsen

— efter samråd med berörda civila och militära myndigheter

och efter hörande av olika organisationer på sjöfartens område — avgivit

yttrande. Härefter har Kungl. Maj:t för sin del genom beslut den 15 december

1961 godkänt överenskommelsen. Denna, som syftar till att uppnå

en för sjöfartssäkerheten önskvärd likformighet i de olika ländernas utprickning,

innebär för Sveriges del att färgsättningen på bojar och prickar

ändras i enlighet med det system som tillämpas i Finland och Norge.

Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 7 oktober 1961 hemställt om medel

för de åtgärder, som krävs i anledning av nyssnämnda omläggning av utprickningssystemet.

För ändamålet krävs tillhopa 215 000 kr., varav 30 000

kr. avser ändring av sjöfartsverkets bojar och prickar, 170 000 kr. ändring

av sjökort samt 15 000 kr. ersättningar till vissa icke-statliga prickhållare.

Det sålunda erforderliga beloppet kan enligt styrelsen lämpligen fördelas på

tre budgetår, därvid 90 000 kr. bör anvisas för 1962/63, 75 000 kr. för 1963/

64 och 50 000 kr. för 1964/65.

Enligt departementschefen har genom den angivna överenskommelsen

större enhetlighet vunnits i fråga om de nordiska ländernas bestämmelser

för utprickning av farvatten, något som ur sjösäkerhetssynpunkt är att

hälsa med stor tillfredsställelse. Medel bör nu anvisas för att täcka de kost
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

nader, som på svensk sida uppkommer i anledning av omläggningen. Departementschefen

har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens beräkning

av kostnaderna och dess förslag i fråga om kostnadernas fördelning

på olika budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssgstemet

för sjöfarten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 90 000 kr.

71: o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 72, s. 179 och 180), innebärande en uppräkning av

anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kr.

72 ro) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, s. 180 och 181), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

73:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 181 och 182), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning

för fiskefartyg för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 kr.

74 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 182), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

75:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 76, s. 182—184), vilket innebär en anslagssänkning av 100 000 kr.

på grund av förväntad minskad belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

69

76:o) Nytt isbrytarfartyg. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

77, s. 184—187) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 000 000 kr.

I fjolårets statsverksproposition anmälde departementschefen under

tionde huvudtiteln behovet av en ytterligare statsisbrytare. I sammanhanget

erinrades om den pågående utbyggnaden av skogsindustrien längs Norrlandskusten

och det därav följande behovet av effektivare isbrytning inom

berörda område. Det konstaterades även nödvändigheten att ersätta den

nuvarande statsisbrytaren Atle, som var hårt försliten och knappast längre

lämpade sig för havsisbrytning. För att kunna igångsätta de projekterings-

och konstruktionsarbeten, som bedömdes erforderliga för utläggandet

av en beställning, yrkades medelsanvisning om 2 milj. kr. Vid riksdagsbehandlingen

av ärendet underströk även statsutskottet för sin del angelägenheten

av en nybyggnad och betonade särskilt den vikt, som i sammanhanget

måste tillmätas tidsfaktorn. Riksdagens ställningstagande innebar

ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att i anslutning till verkställt

anbudsförfarande teckna leveranskontrakt. I den mån under budgetåret

1961/62 ytterligare anslagstilldelning — utöver nyssnämnda 2 milj. kr. —

skulle bli erforderlig, hänvisades till möjligheten att äska medel på tillläggsstat.

Under hösten 1961 har genom marinförvaltningens försorg anbudsförfarande

ägt rum, vilket avsett ett isbrytarfartyg av i huvudsak samma typ som

statsisbrytaren Oden. Anbud har därvid inkommit dels från Kockums mekaniska

verkstads aktiebolag, dels från ett finskt företag, nämligen Wärtsiläkoncernen

aktiebolag. Marinförvaltningen har som resultat av anbudsprövningen

förordat det finska anbudet, som bl. a. innebär ett reellt sett lägre,

tillika fast pris samt ett års kortare leveranstid. Kungl. Maj :ts ställningstagande

har också blivit, att förvaltningen bemyndigats teckna kontrakt med

Wärtsilä-koncernen. — Det må konstateras, att bygget genom denna lösning

av beställningsfrågan kommer att omhänderhas av ett varv med omfattande

erfarenhet just i fråga om isbrytarfartyg. Driftserfarenheterna från stalsisbrytaren

Oden, som för några år sedan levererades från samma varv, ger

också anledning räkna med att den färdiga isbrytaren skall motsvara de

höga tekniska krav, som måste uppställas i sammanhanget. Av särskilt värde

är givetvis, att vi genom antagandet av det finska anbudet kan räkna med

en förstärkt isbrytarberedskap redan under vintersäsongen 1963—1964.

I anslagshänseende representerar isbrytarbygget ett sammanlagt medelsbehov

av 45 milj. kr., därav 40 milj. kr. utgör den kontraktsenliga likviden

till bolaget och 5 milj. kr. marinförvaltningens egna personal- och materielkostnader

i anslutning till beställningen. Av nämnda totalbelopp om 45 milj.

kr. torde — jämlikt den i kontraktet intagna betalningsplanen och i anslutning

till förvaltningens bedömning av sitt eget medelsbehov under olika

år — 21,6 milj. kr. böra ställas till förfogande budgetåret 1961/62 samt 11,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

tO Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

milj. kr. ettvart av budgetåren 1962/63 och 1963/64. Av förstnämnda delbelopp

om 21,6 milj. kr. har 2 milj. kr. redan anvisats på riksstaten för innevarande

budgetår. Återstående 19,6 milj. kr. avser departementschefen

att anmäla för äskande på tilläggsstat. Vad därefter angår de 11,7 milj. kr.,

som hänför sig till 1962/63, torde medelsyrkande få göras i detta sammanhang.

Utskottet. Under erinran om att innevarande års riksdag å tilläggsstat

anvisat 19 600 000 kr. för här ifrågavarande ändamål tillstyrker utskottet

den nu föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår och hemställer,

att riksdagen må till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

77 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 78, s. 187—190) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 550 000 kr.

Genom medelsanvisningen under förevarande anslag har enligt departementschefen

under senare år en intensifiering av sjömätningsverksamheten

längs våra kuster möjliggjorts. Nya mätmetoder och ny teknisk apparatur

bär samtidigt medfört alt resurserna kunnat utnyttjas mera rationellt. I

årets petita har sjöfartsstyrelsen som resultat av ett under flera år pågående

utvecklingsarbete framlagt förslag, som siktar till en ytterligare väsentlig

höjning av produktiviteten i sjömätningsarbetet. Förslagens genomförande

innebär bl. a. övergång till s. k. parallellodning vid kust- och utsjömätning,

användning av självregistrerande ekolodsinstrument, halvautomatisk

utvärdering av ekolodsdiagram samt analys och presentation av

mätresultaten genom databehandling. För att möjliggöra en omläggning i

enlighet med styrelsens förslag torde viss medelsförstärkning under förevarande

anslag vara nödvändig. För att parallellodningstekniken med fördel

skall kunna användas särskilt vid ^sjömätning synes dock i första hand

en ombyggnad av sjömätningsfartyget Gustaf af Klint böra komma till

stånd. Medel för ändamålet äskas under särskild punkt. Vad angår här förevarande

anslag föreslår departementschefen för nästa budgetår en uppräkning

med 100 000 kr. Härav motiveras 50 000 kr. av prisstegringar under

posterna till fältarbeten samt till underhåll och förnyelse av sjömätningsmaterielen,

vilka poster bör höjas med 10 000 resp. 40 000 kr. Återstående

50 000 kr. bör anvisas för att möjliggöra anskaffning av viss specialtillverkad

apparatur för utvärdering av mätresultat. Angivna apparatur beräknas

totalt kosta 150 000 kr., vilket belopp emellertid kan fördelas på ett par

budgetår.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 650 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

78:o) Ombyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 79, s. 190 och 191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Departementschefen föreslår — i anslutning till vad han uttalat vid anmälan

av anslaget Mätnings- och rekognosceringsverksamhet — alt medel

beräknas för ombyggnad av sjömätningsfartyget Gustaf af Klint. Kostnaden

härför, som totalt beräknas till 750 000 kr, kan lämpligen fördelas

på två år, därvid för nästa budgetår erfordras 500 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjömätningsf artyg

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kr.

Hamnar och farleder

79:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

81, s. 195 och 196) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av heirar

Gösta Jacobsson och Gorthon (1:92) ss*mt den andra inom andra kammaren

av herrar Braconier och Adamsson (II: 124), i vilka hemställts, att

riksdagen för budgetåret 1962/63 måtte under tionde huvudtiteln bevilja

sjöfartsstyrelsen ett reservationsanslag för statliga farledsarbeten av 425 000

kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 92.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 125 000 kr.

Sjöf artsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 325 000 kr. till

450 000 kr. Av detta belopp avses 300 000 kr. för vissa provmuddringar i

Flintrännan i Öresund. I sammanhanget upplyser styrelsen, att i frågan om

Flintrännans fördjupning har inom styrelsen en preliminär trafikekonomisk

utredning verkställts, vilken varit föremål för remissbehandling. Vid

denna har behov konstaterats föreligga av vissa kompletterande trafikekonomiska

undersökningar. Vid sidan härav har det för styrelsens slutliga

ställningstagande till projektet visat sig nödvändigt att skaffa ett säkrare

underlag för bedömningen av fördjupningskostnaderna. Härför krävs provmuddringar

ävensom vissa vattenstånds- och strömundersökningar.

Departementschefen anser, att de av sjöfartsstyrelsen föreslagna provmuddringarna

i Flintrännan bör anslå i avvaktan på slutförandet av den

trafikekonomiska utredningen rörande denna farled. För fullföljande av

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

övriga arbeten och projekteringar torde för nästa budgetår böra anvisas

oförändrat 125 000 kr.

Utskottet. I angivna motioner har föreslagits en uppräkning av anslaget

med 300 000 kr. för att möjliggöra utförandet av vissa av sjöfartsstyrelsen

begärda provmuddringar i Flintrännan i Öresund. Dessa ha samband med

en inom styrelsen bedriven utredning angående de trafikekonomiska aspekterna

på frågan om en fördjupning av nämnda farled och avse att skapa

säkrare underlag för en bedömning av fördjupningskostnaderna. Utskottet

har full förståelse för betydelsen för styrelsens utredningsarbete att provmuddringarna

komma till stånd. Om utskottet likväl icke är berett att nu

förorda en uppräkning av anslaget för ändamålet, utgår utskottet ifrån att

Kungl. Maj :t beaktar möjligheterna att låta provmuddringarna komma till

snart utförande. Enligt vad utskottet inhämtat kunna kostnaderna för dessa

under vissa förhållanden väntas bli väsentligt lägre än vad sjöfartsstyrelsen

angivit i sin petitaframställning. Det anförda innebär, att motionerna

I: 92 och II: 124 avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 124, till Statliga

farledsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kr.

80 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 212), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kr.

81 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 84, s. 212 och 213) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Scliött m. fl. (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 73), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Virgin och Holmberg (I: 402) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordgren m. fl. (11:478), i vilka hemställts, att riksdagen

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062

73

måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en skyndsam utredning av

småbåtsbeståndets sannolika framtida utveckling, dess behov av hamnar och

andra anläggningar samt de problem som denna utveckling kan medföra i

olika avseenden, dels ock besluta att till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna IT: 73

och I:402.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppräknas till 2 000 000 kr.

Styrelsen erinrar i sammanhanget om en av styrelsen år 1957 avgiven utredning,

som visade, att den bensinskatt som årligen belöpte på motorbåtarna

— därvid undantogs de bensindrivna fiskebåtarna — kunde beräknas

till 6,8 milj. kr. Sedan dess har motorbåtsbeståndet uppvisat en mycket

kraftig ökning. Utvecklingen har medfört behov av allt större utrymmen

och anläggningar för att härbärgera ifrågavarande båtkategori. För att tillgodose

dessa behov är de medel som hittills anvisats för ändamålet helt

otillräckliga. Styrelsen anmäler i sammanhanget, att en översyn f. n. pågår

av nyssnämnda utredning i syfte att aktualisera de där gjorda beräkningarna.

Resultatet kommer senare att redovisas.

Departementschefen anser sig icke böra tillstyrka någon uppräkning av

anslaget utan föreslår, att detsamma upptages med oförändrat belopp eller

1 000 000 kr.

Utskottet. I statsverkspropositionen, vari förevarande anslag föreslås anvisat

med oförändrat belopp, har anmälts, att utredning påginge inom sjöfartsstyrelsen

angående storleken av landets motorbåtsbestånd och av den

bensinskatt, som belöpte på ifrågavarande båtkategori. Sedan statsverkspropositionen

framlagts har utredningen slutförts och resultatet redovisats i

skrivelse till chefen för handelsdepartementet. Utskottet liar erhållit del av

skrivelsen och noterat den kraftiga ökning av båtbeståndet, som utredningen

påvisat. Med hänsyn såväl härtill som till ökningen av inflytande bensinskattemedel

finner utskottet skäl tala för en höjning av anslaget. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t vid höstens budgetarbete överväger möjligheterna

till en sådan. I avvaktan på Kungl. Maj :ts ställningstagande i frågan

torde anslaget böra upptagas med oförändrat belopp, d. v. s. med 1 000 000

kr. Detta innebär, att yrkandena i motionerna I: 58 och II: 73 samt I: 402

och II: 478 om ytterligare medelsanvisning avstyrkas.

Vad angår det i sistnämnda båda motioner framförda yrkandet om utredning

angående utvecklingen av motorbåtsbeståndet och dettas behov av

hamnanläggningar etc. anser utskottet, att motionärernas önskemål delvis

tillgodosetts genom nyssnämnda av sjöfartsstyrelsen framlagda utredning.

Med hänsyn härtill och till alt hithörande problem äro föremål för styrel
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

sens fortlöpande överväganden, torde yrkandet icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 58 och II: 73 samt I: 402

och II: 478, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

att motionerna 1:402 och 11:478, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Sjöbefälsskolorna

82 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 85, s. 213—216) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 799 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 756 000 kr.

I anslutning till den i fjol genomförda omläggningen av den lägre nautiska

utbildningen förordar departementschefen inrättandet av en tjänst som

adjunkt i Ag 23 vid sjöbefälsskolan i Göteborg. Han tillstyrker vidare inrättandet

av en institutionsteknikertjänst i Ae 9 vid skolan i Kalmar. För

halvtidsanställning av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid

skolan i Göteborg bör erforderliga medel beräknas. Övriga förslag om nya

tjänster torde lämnas utan bifall. Detsamma gäller yrkandena om förändring

av rektorernas avlöningsförmåner.

Till timlärararvoden beräknas en ökning av icke-ordinarieposten med

47 600 kr. Därvid har medelsutrymme reserverats för en extra sjökaptenskurs

jämväl under budgetåret 1962/63. Till följd av ökade kostnader för

privatistexamina bör en uppräkning ske med 4 000 kr. Avveckling av vissa

sjökaptens- och sjöingenjörsklasser enligt den äldre studieordningen

samt löneklassändringar medför ett minskat medelsbehov om 36 600 resp.

15 300 kr. Posterna till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

torde höjas med 6 300 resp. 800 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962 75

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 287 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 13 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1 028 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 444 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 26 100

Summa kr. 2 799 000

b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 2 799 000 kr.

83:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 86, s. 216—218), som innebär dels att utgiftsposterna Sjukvård,

Reseersättningar och Övriga expenser uppräknas med resp. 500, 800

och 40 000 kr. och dels att inkomstposten Hyror, hyresersättningar etc.

höjes med 5 300 kr., får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen

utgör 36 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.

84:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 218 och 219) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 400 000 kr.

Sammanlagt beräknar sjöfartsstyrelsen belastningen å anslaget för budgetåret

1961/62 till omkring 200 000 kr., vilket innebär att ett lika slort

belopp överföres till nästa budgetår som reservation.

Sjöfartsstyrelsen har icke funnit det möjligt att med säkerhet bedöma

anslagsbehovet för budgetåret 1962/63, då detta helt är beroende av när nybyggnaderna

för sjöbefälsskolorna i Malmö och Härnösand blir inflyttningsklara.

I fråga om Malmö kan inflyttning eventuellt komma att ske under

vårterminen 1963. För inventarieanskaffning erfordras då enligt preliminär

uppskattning 200 000 kr. Beträffande sjöbefälsskolan i Härnösand är avsikten

att i en första byggnadsetapp uppföra en laboratoriebyggnad, vilken

förväntas bli färdig hösten 1962. För inredning av laboratorielokalerna är

ett belopp av 50 000 kr. erforderligt. Härnösandsskolans huvudbyggnad torde

däremot ej vara klar förrän 1963/64. -— Det totala medelsbehovet för

budgetåret 1962/63 beräknas sålunda uppgå till 250 000 kr. Med hänsyn till

en förväntad reservation från innevarande budgetår om 200 000 kr., skulle

anslagstilldelningen kunna begränsas till 50 000 kr.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Departementschefen har icke något att erinra mot sjöfartsstyrelsens anslagsberäkning.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till

nya skollokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

65 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 88, s. 219—221) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 250 000 kr.

För inköp av undervisningsmateriel m. in. vid sjöbefälsskolorna har under

de tre senaste åren anvisats — över riksstaten och av fondmedel — sammanlagt

närmare 1,2 milj. kr. Departementschefen är medveten om de ytterligare

utrustningsbehov som föreligger. Då det gäller att tillgodose dessa

är det givetvis angeläget att alla möjligheter tillvaratages att begränsa anskaffningskostnaderna.

Sjöfartsstyrelsen har i en särskild skrivelse redovisat

de fördelar, som skulle stå att vinna genom samverkan i utrustningshänseende

mellan å ena sidan sjöbefälsskolorna och å andra sidan de tekniska

läroverken och sjömansskolorna. För egen del är departementschefen

helt införstådd med värdet av ett sådant samarbete. Det förefaller honom

dock vara möjligt att på denna väg — utan alltför stora sänkningar av

standardkraven — uppnå mera påtagliga ekonomiska fördelar än dem som

redovisats av sjöfartsstyrelsen i förenämnda skrivelse.

För att möjliggöra den utrustningsanskaffning, som blir nödvändig i samband

med färdigställandet av laboratorieutrymmena vid vissa sjöbefälsskolor,

är han beredd att för nästa budgetår tillstyrka en uppräkning av förevarande

anslag med 150 000 kr. till 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kr.

86:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 89, s. 221—223) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 000 kr.

Med hänsyn till sjöfartsteknikens utveckling är det enligt departementschefen

angeläget, att sjöbefälet beredes möjligheter till kompletterande utbildning

på ur tjänstens synpunkt viktiga ämnesområden. De vid sjöbefäls
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

77

skolorna anordnade fortbildningskurserna har därvidlag en viktig uppgift

alt fylla. Dessa kurser är för övrigt icke bara inriktade på det aktiva

sjöbefälet utan även på sådana grupper som sjöbefälsskollärare och lotspersonal.

De goda erfarenheterna av kursverksamheten föranledde departementschefen

att redan i fjolårets statsverksproposition förorda uppräkning

av förevarande anslag. Då han är medveten om storleken av de fortbildningsbehov,

som föreligger, vill han för nästa budgetår tillstyrka en ytterligare

höjning och föreslår att anslaget uppräknas med 25 000 kr., därvid

erhålles en fördubbling av nuvarande medelsram. — Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande sjöfartsstyrelsen

— att närmare bestämma om anslagets användning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Sjöbefäls skolorna: Fortbildningskurser

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

87 :o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 223 och 224), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare

av läroböcker m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

88 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 91, s. 224—226) att dels godkänna

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för handelsflottans

pensionsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad

stat för handelsflottans pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1962/63, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Medelsanvisningen till täckande av handelsflottans pensionsanstalts administrationskostnader

sker f. n. under anslagen Handelsflottans pensionsanstalt:

Avlöningar och Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader.

Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1961/62 anvisade med 74 000 resp.

9 000 kr.

1 samband med behandlingen av anstaltens anslagsäskanden har frågan

om sättet för finansieringen av de med anstaltens verksamhet förenade administrationskostnaderna

varit föremål för närmare överväganden. Departementschefen

har därvid kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

kostnader efter den genomförda omläggningen av sjömanspensioneringen

bör täckas genom bidrag av för pensioneringen disponibla fondmedel. En

tekniskt lämplig lösning har från denna utgångspunkt synts honom vara att

av behållningen i den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen ett så

stort belopp tages till uppbörd under anslaget, som motsvarar summan av

anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp

av 1 000 kr. Sistnämnda belopp utgör sålunda den anslagsmässiga nettoutgiften.

Om riksdagen icke har något att erinra däremot, torde ett sådant

arrangemang böra tillämpas från och med nästa budgetår. I samband därmed

bör även anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag sammanföras

till ett gemensamt administrationsanslag.

Vad angår anstaltens yrkanden på personalsidan kan departementschefen

icke bifalla förslaget om lönegradsuppflyttning av en kansliskrivarebefattning.

Däremot bör i anslutning till vad chefen för civildepartementet tidigare

denna dag föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma

frågor medel beräknas för uppflyttning av en tjänst som kontor sbiträde

i reglerad befordringsgång till tjänst som kanslibiträde i Ao 7. Vidare bör de

särskilda arvodesmedlen till försäkringsteknisk expertis uppräknas med

1 100 kr. I övrigt beräknas utgiftsökningar för löneldassändringar med 900

kr., för rörligt tillägg med 700 kr. och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med 100 kr.

Vad sålunda föreslagits innebär att avlöningskostnaderna ökar med 4 000

kr. till 87 000 kr. På omkostnadssidan upptages oförändrat belopp eller

9 000 kr. Tillhopa utgör sålunda administrationskostnaderna för nästa budgetår

(87 000 -f- 9 000 =) 96 000 kr. Till uppbörd under anslaget skall enligt

det föregående tagas motsvarande belopp med avdrag för ett formellt

belopp av 1 000 kr.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt,

som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 36 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............ 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 26 800

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

79

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 17 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 1 300

Omkostnader, förslagsvis ...................... 9 000

Summa kr. 96 000

Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel .......................... 95 000

Nettoutgift kr. 1 000

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 000

kr.

89: o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 226—229) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Statens

sjöhistoriska museum: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 361 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 338 000 kr.

Enligt departementschefen torde vad museinämnden föreslagit om inrättande

av nya tjänster vid museet och om ändrad lönegradsplacering av

befintliga tjänster där lämnas utan bifall, utom såvitt gäller yrkandet om en

ny tjänst som fotograf. En sådan bör inrättas i lönegraden Ae 11 med

fjänstebenämningen förste fotograf. Härför beräknas i enlighet med yrkandet

i petitaskrivelsen under icke-ordinarieposten en höjning av 7 900 kr.

I övrigt tillstyrkes museinämndens äskanden, dock att under anslagsposterna

Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningarna

bör bestämmas till 6 000 resp. 400 kr. — Avlöningsanslaget bör

i enlighet med vad nu anförts upptagas med (338 000 + 23 000 =) 361 000

kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 118 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 600

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1962

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 159 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 76 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 5 600

Summa kr. 361 000

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar förbudgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 361 000 kr.

90:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 93, s. 229 och 230), innebärande en uppräkning av

anslaget med 3 000 kr., varav 500 kr. hänför sig till anslagsposten Sjukvård,

500 kr. till anslagsposten Reseersättningar samt 2 000 kr. till delposten

Övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 49 000 kr.

91: o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 230), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kr.

92: o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 95, s. 230 och 231) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 450 000 kr.

De ändrade bestämmelserna för läkarundersökning av sjöfolk i förening

med de ändrade ersättningsgrunderna kommer att medföra ett ökat medelsbehov.

Vid beräkningen av detta för nästa budgetår har medicinalstyrelsen

utgått från att antalet nyinskrivna vid sjömanshusen kommer att uppgå till

ca 5 000. Alla dessa skall genomgå grundlig läkarundersökning, vilket innebär

en kostnad för statsverket med 15 kr. för person, eller med tillhopa

(15 X 5 000 =) 75 000 kr. Av de sjömän, som under budgetåret är inskrivna

vid sjömanshusen, kan ca 35 000 beräknas genomgå förnyad läkarundersökning.

Hälften av dem avses bli underkastade en grundlig läkarundersökning,

vilket betyder en kostnad av (15 X 17 500 =) 262 500 kr. För återstoden

torde det räcka med en lungundersökning, vilket — då denna betingar

en utgift å 10 kr. för undersökning — skulle innebära ett medelsbehov av

(10 X 17 500 =) 175 000 kr. I samtliga fall tillkommer röntgen- eller

skärmbildsundersökning. Då ersättning för sådan utgår med 5 kr., blir kost
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

81

naden i detta fall (5 X 40 000 =) 200 000 kr. För budgetåret 1962/63 skulle

sålunda det totala medelsbehovet uppgå till (75 000 + 262 500 + 175 000 +

200 000 =) 712 500 kr. Ett icke ringa antal av de angivna undersökningarna

torde dock komma att äga rum utomlands utan kostnad för statsverket.

Med hänsyn härtill och till en viss osäkerhet i fråga om beräkningsgrunderna

anser styrelsen det möjligt att begränsa medelsanvisningen till 650 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

93: o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 231), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 85 000 kr.

94: o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 97, s. 232), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kr.

95: o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 98, s. 232 och 233) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.

Från anslaget, som för innevarande budgetår är upptaget med 260 000 kr.,

bestrides huvudsakligen statens andel i kostnaderna för upprätthållande

av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård.

1961 års riksdag godkände ett principförslag om lösning på längre sikt

av båtkommunikationerna i berörda delar av skärgården (prop. 74, SU 91,

llskr 259). Förslaget innebär övergång till ett system med passbåtsförbindelser

mellan ifrågakommande öar och platser på närmast belägna fastland

med tillgång till lämpliga bryggor och tillfredsställande vägförbindelser inåt.

Det förutsätts att trafiken skall omhänderhas av kommunägda eller privata

rederier i samverkan med staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting. Riksdagen lämnade bemyndigande för Kungl. Maj:t att gemensamt

med staden och landstinget teckna kreditgarantier intill ett belopp av

högst 6 milj. kr. för lån till anskaffning av passagerarbåtar. Omläggningen av

trafiken kan inte ske förrän under år 1964. Tiden dessförinnan behövs för alt

B Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 10

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

skaffa fram erforderligt tonnage, förbättra bryggor och vägförbindelser,

göra upp trafikplaner etc. Under mellantiden avses trafiken skola upprätthållas

i samma ordning som gäller för närvarande.

I skrivelse den 27 mars 1961 har statens företrädare i förhandlingarna om

båttrafikens ordnande lagt fram ett detaljerat förslag i ämnet med trafikplan

i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. Trafikplanen,

som i allt väsentligt tillstyrkts i inhämtade yttranden, ligger nu till grund

för förhandlingar mellan företrädarna för det allmänna och berörda kommuner

resp. privata företag. Resultatet därav kommer enligt departementschefen

i sinom tid att underställas Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning.

När fråga om erforderlig medelsanvisning för båttrafikens upprätthållande

under budgetåret 1961/62 i våras var föremål för riksdagens prövning

upprätthölls trafiken i Blidö—Yxlan-området av Ångfartygs aktiebolaget

Stockholm—Blidösund enligt avtal den 30 september 1959 mellan bolaget, å

ena sidan, och staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å

andra sidan. Avtalet gällde till den 1 oktober 1964. I propositionen anmäldes

emellertid att bolaget den 22 februari 1961 begärt att på grund av likvidi - tetssvårigheter bli löst från sina förpliktelser med avseende å passagerartrafiken

i Blidö—Yxlan-området. Bolaget kom också sedermera att träda i likvidation,

och avtalet upphörde att gälla. I den situationen godkände Kungl.

Maj :t, med stöd av riksdagens bemyndigande, ett mellan företrädarna för

det allmänna och Waxholmsbolaget den 21 april 1961 träffat avtal om upprätthållande

av trafiken i området till den 1 oktober 1964. Enligt detta avtal

utgår driftsbidraget till bolaget med ett grundbelopp av 48 000 kr. per år.

För staten, som svarar för en tredjedel av beloppet, innebär detta en kostnadsökning

för Blidö—Yxlantrafiken med ca 4 000 kr. per år.

De båda trafikavtalen med Waxholmsbolaget är indexreglerade. Med beaktande

av redan inträffade indexstegringar och eventuella ytterligare dylika

förändringar under det närmaste året räknar departementschefen med att

anslaget, som nu är 260 000 kr., för nästa budgetår behöver höjas med 5 000

kr. till 265 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

265 000 kr.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

96: o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 99, s. 234—253) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och

registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlö
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

83

ningsstat för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63, dels ock till Patent- och registreringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 9 106 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Patentverksutredningen, som tillkallades i juli 1958 med uppdrag att utreda

i första hand patentanmälningsavdelningarnas organisation och personaluppsättning,

har den 5 juni 1961 avlämnat sitt andra delbetänkande benämnt

»Patentanmälningsavdelningarnas organisation och arbetssätt». Utgångspunkten

har nu, liksom fallet var beträffande det två år tidigare avgivna

första delbetänkandet rörande anställning av läroverksingenjörer och

inrättande av subrotlar inom patentverket, varit den ständigt växande balansen

oavgjorda ärenden inom anmälningsavdelningarna. Totalbalansen

oavgjorda patentansökningar, som i juli 1959 något översteg 40 000 är nu

uppe i ungefär 50 000 ärenden. Behandlingstiden för en patentansökan som

leder till patent uppgår genomsnittligt till omkring fyra år.

Den fortgående ökningen av balanserade patentärenden är otvivelaktigt

oroande. Den ogynnsamma utvecklingen med anhopning av oavgjorda ärenden

förekommer även i flertalet andra länder med samma principiella uppbyggnad

av patentväsendet som vårt, och patentorganen där brottas med

likartade svårigheter. Dessa förhållanden har medfört starka strävanden alt

åstadkomma internationellt samarbete på patentområdet. I första hand skall

här nämnas det nordiska patentsamarbetet, syftande bl. a. till genomgripande

samarbete vid handläggningen av patentansökningar. En reform grundad

på detta utredningsarbete kan, såsom den svenska kommittén anfört, tidigast

träda i kraft under år 1966. Även på ett vidare internationellt fält,

bl. a. inom Europarådet, förekommer ett målmedvetet arbete för att vidareutveckla

samarbetet länderna emellan i patentfrågor. De åtgärder som under

senare år vidtagits för att komma tillrätta med patentverkets balansökning

har tagit sikte på dels personalförstärkning dels förändringar av

organisatorisk art. I sistnämnda hänseende må hänvisas till det system med

subrotlar som prövas sedan den 1 juni 1961. Vad gäller personalsidan visar

erfarenheterna att den under årens lopp vidtagna utökningen av antalet

ledamotstjänster endast i begränsad utsträckning kunnat utnyttjas av ämbetsverket.

Anledningen härtill är att söka i den stora brist på kompetent

ingenjörspersonal som sedan lång tid råder.

Det nu föreliggande förslaget av patentverksutredningen innefattar olika

reformer ägnade att effektivisera arbetet inom patentanmälningsavdelningarna

och därmed öka avverkningskapaciteten. Av principiell räckvidd är

förslaget att vid nyhetsgranskningen utesluta de brittiska och franska patentskrifterna

från det obligatoriska granskningsinaterialet. Ett genomförande

av detta förslag skulle otvivelaktigt i icke ringa mån bidraga till

att hejda ökningen av arbetsbalansen. Den anvisade vägen torde dock knappast

vara framkomlig. Den svenska kommittén för nordiska patent har framhållit,

att under dess utredningsarbete förutsatts alt bl. a. franska och brit
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

tiska patentskrifter skall ingå i det obligatoriska granskningsmaterialet och

att granskningen i alla de nordiska länderna blir i huvudsak likvärdig. Med

hänsyn till detta förhållande och till att flertalet övriga remissorgan ställt

sig avvisande till förslaget är jag icke beredd förorda dess genomförande.

Utredningens förslag i övrigt utgör en värdefull inventering av åtgärder av

skilda slag som kan effektivisera granskningsarbetet och arbetsrutinen. Jag

saknar anledning att närmare uppehålla mig vid de olika uppslag i det La

hänseende som utredningen kommit med. Det torde få ankomma på patentverket,

som i stort biträder dessa förslag, att noga pröva varje åtgärd, som

kan vara ägnad att effektivisera handläggningen av patentärendena. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om att åstadkomma en effektiv arbetsledning

på avdelningarna. Vad utredningen föreslagit i detta hänseende

hör verket i stort sett försöka genomföra. Detsamma gäller förslaget att avdelningschef

skall deltaga i ärenden, där det ifrågasättes att utfärda fler

tekniska förelägganden än två. Enligt min mening är även förslaget om avdelningschefs

(byråchefs) deltagande i handläggningen av invändningsärenden

av den vikt att det hör vidare övervägas av verket. — Utredningen tar

även upp frågan om personalförstärkning i samband med vissa organisatoriska

förändringar inom anmälningsavdelningarna. I den mån ett genomförande

av betänkandets förslag skulle kräva ändring i patentverkets instruktion

torde det få ankomma på ämbetsverket att till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag härtill.

Vad härefter gäller personal- och organisationsfrågorna vill jag först ta

upp ett särskilt spörsmål, som inte har behandlats av utredningen eller i petitaskrivelsen

och som gäller benämningarna på de olika arbetsenheterna

inom patentverket. För att vinna jämförbarhet med förhållandena vid motsvarande

andra ämbetsverk föreslår jag i det hänseendet att från och med

budgetåret 1962/63 de nuvarande patentanmälningsavdelningarna kallas

patentbyråer och organisatoriskt sammanföres inom en patentavdelning. På

motsvarande sätt bör administrativa avdelningen i fortsättningen kallas administrativa

byrån med därunder sorterande en administrativ sektion och

en kanslisektion. Likaså bör varumärkes- och bolagsavdelningarna byta

namn och kallas respektive varumärkesbyrån och bolagsbyrån. Av dessa förslag

motiverade ändringar i patentförordningen och varumärkeslagstiftningen

torde i annat sammanhang få underställas Kungl. Maj:ts och, i förekommande

fall, riksdagens prövning.

Jag övergår sedan till att behandla patentverksutredningens och ämbetsverkets

förslag till personalorganisation för nästa budgetår. I anledning av

förslagen om inrättande av en överdirektör stjänst, vars innehavare skulle

ha till huvudsaklig uppgift att sammanhålla arbetet inom patentavdelningen

och dess olika byråer föreslår jag inrättande vid ämbetsverket från och

med nästa budgetår av en tjänst som avdelningschef i Be 3. Innehavaren bör

vara generaldirektörens ställföreträdare och härför uppbära sedvanligt årsarvode.

För att inom patentavdelningen möjliggöra en minskning av antalet leda
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

85

möter per byrå och därigenom underlätta för resp. byråchefer att leda arbetet,

torde från och med den 1 juli 1962 antalet byråer böra utökas från sex

till sju. I samband därmed bör nyinrättas en tjänst som byråchef i Bg 1.

Ytterligare bör patentavdelningen nästa budgetår tillföras två tjänster som

byrådirektör, varav en i Ae 26 och en i Ae 24, en tjänst som förste byråingenjör

i Ae 23, två tjänster som byråingenjör i Ae 19 samt fem tjänster

som ingenjör i högst Ae 15. Därutöver torde för patentärendenas beredning

böra räknas med ytterligare 50 000 kr. till anställande av tillfällig arbetskraft,

såsom pensionerade tjänstemän och teknologer. Inklusive nämnda

belopp uppgår medelsbehovet för vad jag nu föreslagit till 317 100 kr.

För studier och utredningar av frågan om mekanisering av nyhetsgranskningen

— vars lösning kan komma att innebära en väsentlig rationalisering

och besparingar — beräknar jag 28 320 kr. för ett förordnande att bestrida

göromål, som ankommer på byrådirektör i lönegraden A 26.

För att klara den ökande arbetsbelastningen inom bolagsbyrån medverkade

jag förra året till erforderlig medelsanvisning för ett göromålsförordnande

i A 24. Antalet inkommande bolagsärenden är alltjämt mycket

stort. För nästa budgetår torde för bolagsbyrån 25 600 kr. böra beräknas

för ytterligare ett förordnande att bestrida göromål som ankommer på byrådirektör

i A 24.

Vad jag nu förordat i fråga om nya föredragandetjänster m. m. motiverar

förstärkning av även biträdespersonalen. Jag föreslår inrättande av tre

tjänster som kanslist i reglerad befordringsgång vid envar av besvärsavdelningen,

administrativa byrån och varumärkesbyrån, en tjänst som kontorist

i Ae 9 vid patentavdelningen ävensom fem tjänster som kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång, varav en på patentavdelningen, en på varumärkesbyrån

och tre på bolagsbyrån. För att möjliggöra ytterligare förstärkning av

sistnämnda tre enheter torde i icke-ordinarieposten böra inräknas 35 000 kr.

för anställande av extra biträdespersonal. Inklusive nämnda belopp blir det

sammanlagda medelsbehovet 119 100 kr.

I anledning av yrkandena om utbyggnad av expeditionsvaktskåren torde

9 600 kr. böra anvisas för anställande av ett kontorsbud.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag

föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar

jag sammanlagt 9 600 kr. för uppflyttning i lönegrad av dels en tjänst

som förste byråsekreterare i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, dels en tjänst

som förste expcditionsvakt i Ao 9 till uppsyningsman i Ao 10, dels tre tjänster

som kanslibiträde i Ao 7 till kontorist i Ao 9, dels fyra tjänster som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång till kanslibiträde i Ao 7. Övriga yrkanden

om ändrad lönegradsplacering torde lämnas utan bifall. Dock torde

4 500 kr. böra beräknas för utbyte av en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång

mot en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23.

Under anslagsposten Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t beräknar jag ett

ökat medelsbehov av netto 2 400 kr.

Jag ansluter mig till förslaget att handläggningen av namnärenden från

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

och med nästa budgetår flyttas över från statistiska centralbyrån till patentverket.

Det är ännu oklart vid vilken tidpunkt föreliggande förslag om en ny

namnlag kommer att realiseras. I avvaktan på statsmakternas beslut därom

synes inte möjligt att taga definitiv ställning till det framtida personalbehovet

för handläggning av namnärendena. Tills vidare bör räknas med i huvudsak

oförändrad personaluppsättning. I enlighet härmed föreslår jag uppförande

på patentverkets stat för nästa budgetår av följande tjänster, nämligen

en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23, en kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde

i Ao 7 och ett kontorsbiträde i Ao 5. Medelsbehovet härför och för

arvode åt en språkexpert beräknar jag till 61 700 kr. Därest personaluppsättningen

på namnsektionen under budgetåret 1962/63 skulle visa sig otillräcklig,

torde det ytterligare behovet av personal få tillgodoses genom anställande

av extra arbetskraft. Jag syftar härvid i första hand på de personalförändringar,

som kan bli betingade av ett eventuellt beslut av statsmakterna

om en ny namnlag. För ifrågavarande ändamål beräknar jag under

anslaget 75 000 kronor.

Till redan beslutade lönegradshöjningar torde anvisas 8 600 kr. Ytterligare

beräknar jag för lönegrads- och löneklasshöjningar enligt reglerad befordringsgång,

för rörligt tillägg och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ökningar med resp. 35 500 kr., 157 100 kr. och 13 600 kr. Felräkningspenningar

till ämbetsverkets kassör kan jag inte tillstyrka.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer avlöningsanslaget att öka med

868 000 kr. till 9 974 000 kr. Det kan nämnas att denna anslagsökning motväges

av en beräknad ökning om 1 700 000 kr. på inkomstsidan, varigenom

patentverkets inkomsttitel för nästa budgetår kommer att vara uppförd med

16 500 000 kr.»

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen

och de förordade ändringarna i personalförteckningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1962;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 497 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 6 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................... 4 151 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 165 900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

87

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 153 000

Summa kr. 9 974 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.

97 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 100, s. 253 och 254) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 604 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 417 000 kr.

Under anslagsposten Reseersättningar och delposten Övriga expenser

uppskattar departementschefen det ökade medelsbehovet till resp. 1 500 kr.

och 100 000 kr. Av sistnämnda belopp är 75 000 kr. att betrakta som en engångsanvisning

för inköp av följande utrustning och maskiner, nämligen

kontorsutrustning i anledning av erhållna nya tjänster (15 500), en kvitteringsmaskin

(30 000), en datumstämplingsmaskin (1 500), en dupliceringsapparat

(11 000) och en kopieringsutrustning (17 000).

Vad gäller övriga anslagsposter ansluter departementschefen sig till ämbetsverkets

förslag och räknar sålunda med en ökning av 100 000 kr. för publikationstryck

och med oförändrat medelsbehov till övriga ändamål.

Inkomstposten Prenumerationsavgifter bör i anslutning till inkomsterna

sistförflutna budgetår uppräknas med 25 000 kr.

I anledning av vad under nästföregående anslag förordats om överflyttning

den 1 juli 1962 till patentverket av namnärendena torde i anslagsposten

Expenser böra inräknas ytterligare 10 000 kr., varav 1 000 kr. gäller

bränsle, lyse och vatten samt 9 000 kr. övriga expenser.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 604 000 kr.

98 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 254 och 255) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 245 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Mattsson och Torsten Andersson (1:391) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping (II:

474), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels till Svenska uppfinnarkontoret:

Administrationskostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

anslag av 292 000 kr., dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

skyndsam utredning rörande Svenska uppfinnarkontorets organisationsformer,

vidgning av dess verksamhet m. m. i enlighet med vad som anförts i

motionerna.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen I: 391.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 193 000 kr.

Svenska uppfinnarkontoret beräknar för nästa budgetår kostnaderna för

kontorets verksamhet till sammanlagt 437 000 kr. Därvid har räknats med

återbesättande av en sedan 1957 vakant ingenjörstjänst, vilket ökar löneoch

pensionskostnaderna med 36 000 kr. resp. 6 000 kr. Dessa poster har

därjämte uppräknats med 18 000 kr. resp. 4 000 kr. motsvarande huvudsakligen

automatiska kostnadsökningar. Slutligen har omkostnadsposten

ökats med cirka 13 000 kr., vilket anges vara nödvändigt för att kunna bedriva

en effektiv informationsverksamhet. De totala kostnaderna överstiger

de för innevarande budgetår beräknade (se X ht 1961, s. 225) med

60 000 kr.

Inkomsterna utgöres av statsbidrag, enskilda bidrag samt avgifter från

uppfinnare, som anlitar kontorets tjänster. För nästa budgetär beräknas i

avgifter inflyta 72 000 kr., jämfört med 85 000 kr. under innevarande budgetår

(se X ht 1961, s. 226). Därefter återstår 365 000 kr. att täcka genom

statliga och enskilda bidrag. Kontoret anser att därav SO procent, vilket är

något mer än hittills tillämpad fördelningsgrund, bör utgå i form av statsanslag.

Detta bör sålunda fastställas till 292 000 kr.

Departementschefen beräknar den under nästa budgetår erforderliga medelsanvisningen

till 245 000 kr., innebärande en ökning med 52 000 kr. Han

förutsätter därvid ait uppfinnarkontorets styrelse inom en i stort sett oförändrad

organisatorisk ram i besparingssyfte tillvaratar de möjligheter till

rationaliseringar i arbetsrutinen, som kan visa sig föreligga.

Utskottet. I angivna motioner framhålles betydelsen av uppfinnarkontorets

verksamhet och angelägenheten av att tillräckliga resurser ställas till

förfogande för ändamålet. Nuvarande förhållanden motivera enligt motionärerna,

att en särskild utredning kominer till stånd, som klarlägger dels

de lämpliga organisatoriska formerna för kontorets verksamhet, dels de

medelsbehov som denna i fortsättningen aktualiserar. En sådan utredningbör

av riksdagen begäras hos Kungl. Maj :t. Vad angår uppfinnarkontorets

medelsbehov för nästa budgetår, torde enligt motionärerna ett belopp av

292 000 kr. böra anvisas, vilket motsvarar vad uppfinnarkontoret begärt i

sin petitaskrivelse.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer chefen för handelsdepartementet

inom kort att föranstalta om en utredning av uppfinnarkontorets verksamhet

och därmed sammanhängande förhållanden. Utskottet förutsätter,

att de av motionärerna anförda synpunkterna därvid komma att

beaktas. Vid sådant förhållande och då frågan om eventuell ytterligare me
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962 89

delslilldelning torde böra bedömas på grundval av vad som kommer fram

vid utredningen, torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 391 och II: 474, såvitt nu

är i fråga, till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 245 000

kr.;

II. att motionerna 1:391 och 11:474, såvitt de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

99:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 255 och 256), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kr.

100:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 256), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 455 000 kr.

Ekonomisk försvarsberedskap

101 :o) Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Kungl. Maj :t bär föreslagit riksdagen (punkt 104, s. 257 och 258) att dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63, dels ock till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 447 000 kr.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap omorganiserades genom

beslut av 1961 ars riksdag (prop. 84, SU 118, Rskr. 301). Den nya organisationen,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, trädde i verksamhet

den 1 januari 1962. — Av anslaget för budgetåret 1961/62 — 1 467 000

avsåg 744 000 kr. riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

för tiden 1/7—31/12 1961 och 723 000 kr. överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap för liden 1/1—30/6 1962.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap hemställer, att anslaget

för nästa budgetår upptages med 1 441 700 kr. Jämfört med nu utgående

anslag till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, räknat för helt

år, innebär yrkandet en minskning med 4 300 kr.

Departementschefen har icke något att erinra mot överstyrelsens beräkning

av anslaget, dock att posten Arvoden och ersättningar, bestämda

av Ivungl. Maj :t bör höjas med ytterligare 5 400 kr. Anslaget bör därvid

upptagas med avrundat 1 447 000 kr.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen

och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 262 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 22 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis

........................................ 843 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 298 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 19 900

Summa kr. 1 447 000

b) till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöninqar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 447 000 kr.

102:o) Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105, s. 258 och 259) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

272 000 kr.

Av anslaget för budgetåret 1961/62 — 177 000 kr. — avsåg 90 000 kr.

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap för tiden 1/7—31/12 1961

och 87 000 kr. överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap för tiden

1/1—30/6 1962.

Anslagsposten Reseersättningar bör enligt departementschefen för nästa

budgetår höjas med 5 000 kr., jämfört med överstyrelsens nuvarande anslag

till dylika ersättningar, räknat för helt år. På samma sätt torde under anslagsposten

Expenser böra upptagas ytterligare 1 000 kr. för täckande av

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

91

överstyrelsens kostnader för förvaltning av gemensamma krigsuppehållsplatser,

7 000 kr. för möblering av sex sådana krigsuppehållsplatser samt

85 000 kr. för bestridande av kostnaderna i sammanhang med överstyrelsens

flyttning under nästa budgetår till nya lokaler. Med hänsyn härtill och då

under övriga anslagsposter och delposter bör räknas med oförändrade belopp

för nästa budgetår blir anslaget sammanlagt 272 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 272 000 kr.

103:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 106, s. 260 och 261) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 34 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 31 500 000 kr. Härav

har 27 500 000 kr. beräknats till räntekostnader för den rörliga krediten

i riksgäldskontoret, 3 760 000 kr. till övriga kostnader för nämndens lagerhållning

och 240 000 kr. till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrin

(se prop. 1949:211). Från anslaget bestrides även kostnaderna

för riksnämndens cisternförvaltning. Dessa kostnader täcks i allmänhet

av inkomster i förvaltningen.

Enligt departementschefens bedömning kommer efter höjning av den rörliga

krediten till överstyrelsens förfogande med 40 milj. kr. till 540 milj.

kr. vid nu gällande räntesats räntekostnaderna att stiga till 29 700 000 kr.

för år. Detta motiverar uppräkning av anslaget med 2 200 000 kr. Därutöver

torde för nästa budgetår till övriga ändamål under anslaget böra räknas med

en ökning av medelsbehovet med 600 000 kr. I enlighet härmed bör anslaget

för nästa budgetår upptagas till 34 300 000 kr.

Yrkandena om överflyttning på extra ordinarie stat av vissa f. n. extra

tjänster kan tillstyrkas endast såvitt angår extraordinariesättning i lönegraden

Ae 11 av en tjänst som montör.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 34 300 000 kr.

104: o) Distributionsmateriel för olja. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 107, s. 261 och 262) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt att för budgetåret

1962/63 måtte — inom ett av nämnden föreslaget program för anskaffning

av distributionsmateriel för oljelagringsanläggningar — anvisas

1 050 000 kr. för anskaffning av sådan utrustning till två av nämnden förvaltade

bergcisternanläggningar.

Riksnämnden hemställer dessutom, att å tilläggsstat för innevarande

budgetår måtte anvisas 500 000 kr. för anskaffningsprogrammets igångsättande.

Ärendet uppges vara av den natur att redogörelse för detsamma inte bör

lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar kan inhämtas

av de handlingar, som tillhandahålles riksdagens statsutskott.

Departementschefen biträder riksnämndens förslag i så måtto att han

föreslår anvisande till ändamålet av 500 000 kr. på tilläggsstat för innevarande

budgetår samt 500 000 kr. på riksstaten för nästa budgetår. Hemställan

om medelsanvisning på tilläggsstat göres i särskild ordning.

Utskottet. Under erinran om att innevarande års riksdag för här ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat anvisat 500 000 kr. tillstyrker utskottet den

nu för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Distributionsmateriel för olja för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kr.

Diverse

105: o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 110, s. 263 och 264) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 kr.

Från anslaget, som för innevarande budgetår är upptaget med 119 000 kr.,

bestrides avlöningskostnader för sådana tjänstemän, vilka innehar extra

ordinarie tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen

upphört, utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast

placering eller anställning med ersättning i annan ordning.

För närvarande belastas anslaget med avlöningskostnaderna för tre tjänstemän,

vilka samtliga är förordnade som sakkunniga hos statens pris- och

kartellnämnd, nämligen en byråchef i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24 och en

förste byråsekreterare i Ae 21.

Innehavaren av byrådirektörstjänsten väntas avgå med pension i oktober

1962. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår minskar därvid

med 27 000 kr. Anslaget bör alltså uppföras med (119 000—27 000) 92 000

kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till

viss personal för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 kr.

106: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 111 och

112, s. 264) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 867 000

kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 853 000 kr.

107: o) Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 113, s. 264 och 265) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000 kr.

Svenska turisttrafikförbundets hemställan torde enligt departementschefen

böra tillstyrkas och anslaget för nästa budgetår uppföras med oförändrat

1 500 000 kr. Departementschefen utgår därvid från att bidragen från

enskilt håll blir av samma omfattning som nu.

I förra årets statsverksproposition (X ht., s. 247) underrättades riksdagen

om planerna att i Stockholm uppföra en för bl. a. Svenska turisttrafikförbundet

och Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet gemensam

administrationsbyggnad (Sverigehuset). Nu torde få bringas till riksdagens

kännedom, att Kungl. Maj :t genom beslut den 26 maj 1961 lämnat i

uppdrag åt byggnadsstyrelsen att i egen regi, på grundval i huvudsak av

föreliggande utredningsförslag, projektera byggnadsföretaget fram till och

med färdigställande av huvudhandlingar, varefter ärendet skall underställas

Kungl. Maj :ts prövning. Det är att räkna med att byggnadsstyrelsens

uppdrag kommer att vara slutfört under innevarande år.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 500 000

kr.

108: o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 114, s. 265 och 266), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

104 000 kr.

109:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 115, s. 266—268) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 12 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 197) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 185), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta om stadgande av förbud mot tävlingar och uppvisning

i boxning mellan professionella boxare samt att riksdagen vidare måtte

besluta att ingen del av anslaget till fonden för idrottens främjande får

disponeras för stöd åt boxningssporten,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och

Holmberg väckt motion (11:594), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1962/63 anvisa ett belopp av 19 698 600 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II:

185 och II: 594.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 12 100 000 kr.

Enligt departementschefen erkännes numera allmänt värdet av den ungdomsfostrande

gärning, som idrottsrörelsen utövar. Det är ur den synpunkten

glädjande, att antalet medlemmar i föreningarna och antalet föreningar

i riksorganisationerna successivt stiger. Men tillströmningen medför ett

stegrat behov av nya idrottsanläggningar och av utbildning av ungdomsledare,

idrottskonsulenter, instruktörer m. fl., vilket allt kostar pengar. Avsättningen

till idrottsfonden har därför höjts undan för undan och uppgår

för innevarande budgetår till drygt 12 milj. kr. Det är tre gånger så mycket

som för omkring tio år sedan. I sammanhanget må även erinras om riksdagens

beslut förra året om slopande av nöjesskatten på idrottsarrangemang,

varigenom årligen åtminstone ett par milj. kr. mer än tidigare stannar

inom idrottsrörelsen. Det må också erinras om pågående utredning rörande

organisationen av det statliga stödet till idrotten. Under dessa omständigheter

föreslås att avsättningen till idrottsfonden bestäms till 12,7

milj. kr., innebärande en ökning med 600 000 kr.

Vad gäller dispositionen av avkastningen av riksidrottsförbundets idrottsfond

har departementschefen —- med hänsyn till det värde han tillmäter

konsulentverksamheten — inte funnit anledning till erinran mot vad förbundet

därutinnan föreslagit. Om riksdagen inte reser någon invändning däremot

torde alltså förbundet böra bemyndigas att i mån av behov ta avkast
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062

95

ningen av fonden i anspråk för täckande av förbundets egeninsats i konsulentverksamheten.

Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. Trots

detta har medelstilldelningen icke räckt till för att tillgodose de växande

anspråk, som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingas av

den ständigt stigande medlemsanslutningen till dessa. En ytterligare förbättring

av det ekonomiska stödet åt idrottsrörelsen ter sig därför motiverad.

Utskottet biträder också departementschefens förslag om en uppräkning

av anslaget med 600 000 kr. till 12 700 000 kr. Någon medelstilldelning

därutöver är utskottet dock icke berett att medverka till. Motionen

II: 594 avstyrkes sålunda.

I motionerna I: 197 och II: 185 har yrkats, att ingen del av anslaget till

idrottens främjande måtte disponeras för stöd åt boxningssporten. I anslutning

härtill vill utskottet erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande

i anledning av då föreliggande motioner rörande boxningssporten.

Utskottet uttalade därvid, att riksdagen icke lämpligen borde uttala sig i

frågan vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande av bidrag

från idrottsanslaget. Utskottet har icke funnit skäl frångå denna sin

ståndpunkt och anser därför, att det liksom tidigare bör ankomma på riksidrottsförbundet

att bestämma i fördelningsfrågan. Ifrågavarande yrkande

avstyrkes alltså.

Vad angår det i sistnämnda båda motioner framförda yrkandet om förbud

mot professionella boxningstävlingar vill utskottet erinra om att motionerna

i denna del varit föremål för behandling av riksdagen och därvid

avslagits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 594, till Avsättning

till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1962/63

anvisa ett anslag av 12 700 000 kr.;

b) att motionerna I: 197 och II: 185, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

110: o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 116, s. 268—270) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 1 800 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 600 000 kr.

Med femdagarsveckan redan i stor utsträckning genomförd och med fyraveckorssemestern

på väg måste enligt departementschefen åtgärder till från

det allmännas sida i syfte att underlätta för människorna att begagna sin

lediga tid på ett värdefullt sätt. Friluftslivet har därvidlag mänga möjligheter

att bjuda. En broms utgör emellertid bristen på ändamålsenliga frilufts
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

anläggningar. Exempelvis är i fråga om tältplatserna de hygieniska anordningarna

på många håll långt ifrån tillfredsställande, och antalet friluftsgårdar,

raststugor, fjällstugor etc. måste ökas, om vi skall kunna möta tillströmningen

av aktiva friluftsutövare. Statsbidrag till förbättring och utbyggnad

av nu nämnda anläggningar förmedlas genom statens fritidsnämnd.

Avsättningen till friluftsfonden höjdes förra året med 200 000 kr. Departementschefen

tillstyrker för budgetåret 1962/63 en ytterligare höjning med

200 000 kr., varvid avsättningen till fonden kommer att utgöra 1,8 milj. kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag

av 1 800 000 kr.

111: o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 117, s. 270—279) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 28 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning för översyn

av den nuvarande splittrade administrationsformen i fråga om det

statliga stödet till kulturlivet i syfte att nå ökad enhetlighet, varvid bör

övervägas att skapa ett fristående administrativt organ för nämnda stödverksamhet,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att lotterimedelsfonden

överföres från handelsdepartementet till ecklesiastikdepartementet,

dels att höja anslaget till Avsättning till lotterimedelsfonden till 30 miljoner

kr. för budgetåret 1962/63, dels ock att staten vid utförande av offentliga

byggnader skall avsätta 1 procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig

utsmyckning med genomförande i den ordning som angivits i motionerna;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Torsten Andersson och Thorsten Larsson (1:387) och den

andra inom andra kammaren av herrar Wahlund och Fälldin (II: 482), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.

samt i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att lotterimedelsfondens förvaltning

och lotterimedlens fördelning måtte överföras från handelsdepartementet

till ecklesiastikdepartementet.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II319

och I: 387.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

97

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 600 000 kr.

Inledningsvis redogör departementschefen för ett av 1955 års provinsleaterutredning

avlämnat delbetänkande rörande den statsunderstödda teaterverksamheten

i landsorten och sina synpunkter och överväganden i anslutning

därtill.

Fortsättningsvis berör departementschefen det av kulturfondsutredningen

på sin tid avgivna betänkandet med förslag angående riktlinjer och former

för fördelningen av lotterimedel. Ifrågavarande betänkande har under

senare år vilat i avvaktan på olika pågående utredningar, vilka behandlat

ändamål, som omfattas av lotterimedelstilldelningen. Erinras må i sammanhanget

om 1948 års konstutredning, byggnadsminnesutredningen, 1955

års provinsteaterutredning och den särskilda utredningen rörande operaverksamheten.

Berörda utredningsuppgifter är numera i stort sett slutförda.

Provinsteaterutredningen har sålunda under hösten 1961 avgivit sitt

slutbetänkande, som f. n. är föremål för remissbehandling. Även operautredningen

har nyligen framlagt ett betänkande, vilket dock icke innebär

en slutredovisning av uppdraget.

För egen del anser departementschefen läget numera vara sådant, att

kulturfondsutredningens förenämnda förslag bör kunna upptagas till behandling.

Därvid är erforderligt att i lämplig utsträckning även beakta det

material som genom nyss berörda övriga utredningar framkommit. Då vissa

av kulturfondsutredningens förslag nära sammanhänger med frågan om

den departenrentala arbetsfördelningen, är det givetvis angeläget, att översynen

samordnas med frågan om departementsorganisationen.

Vad slutligen gäller storleken av avsättningen till lotterimedelsfonden för

budgetåret 1962/63 kan konstateras att anspråken på fonden ständigt växer.

Ökningarna i medelsbehovet är främst av automatisk karaktär, sammanhängande

med att bidragen till teatrar och orkestrar huvudsakligen avser

löner och pensioner. Också för nästa budgetår måste i första hand de automatiska

kostnadsökningarna beaktas vid bedömning av anslagsbehovet. Därjämte

bör räknas med ett visst ökat utrymme för bidrag till olika tillfälliga

ändamål av kulturell natur. Med beaktande härav uppskattas det samlade

behovet av medel för avsättning till fonden för nästa budgetår till 28,0

milj. kr., innebärande en uppräkning med 2,4 miljoner kr.

Utskottet. Under senare år har en betydande förstärkning skett av förevarande

anslag. För budgetåren 1960/61 och 1961/62 uppräknades det sålunda

med 2,3 resp. 1,5 miljoner kr., och för nästa budgetår förordar departementschefen

en ytterligare höjning med 2,4 miljoner kr.

Med hänsyn till storleken av de anspråk, som ställas på fonden, anser utskottet

sig böra biträda departementschefens förslag. En höjning därutöver,

som yrkats i motionerna I: 329 och II: 319 samt I: 387 och II: 482, är utskotlet

icke berett att tillstyrka.

I anslutning till frågan om medelsavsättning till lotterimedelsfonden har

departementschefen uttalat, att han är beredd att upptaga det av kultur7

liiliang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 10

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

fondsutredningen på sin tid avgivna betänkandet till behandling. Förutsättning

härför anses numera föreligga, sedan vissa andra utredningar

slutförts, vilka inverka på bedömningen av kulturfondsutredningens förslag.

Då vissa av dessa nära sammanhänga med frågan om den departementala

arbetsfördelningen, framhåller departementschefen lämplighetfen av

att behandlingen samordnas med frågan om departementsorganisationen.

Under hänvisning till sitt uttalande i ämnet förra året förutsätter utskottet,

att en prövning av kulturfondsutredningens förslag nu verkligen kommer

till stånd. Utskottet utgår från att därvid även kommer att övervägas

frågan om en överföring av lotterimedlens administration från handelsdepartementet

till ecklesiastikdepartementet. En dylik överföring har påyrkats

i förenämnda motioner. Då utskottet förutsätter att de av motionärerna

anförda synpunkterna skola bli beaktade utan någon särskild skrivelse

från riksdagens sida, avstyrkas motionerna i denna del.

Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande över

motionerna I: 329 och II: 319, i vad de avse dels översyn av den nuvarande

administrationsformen i fråga om det statliga stödet till kulturlivet, dels ock

avsättning av medel för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 329 och II: 319 samt

I: 387 och II: 482, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1962/63

anvisa ett anslag av 28 000 000 kr.;

b) att motionerna 1:329 och 11:319 samt 1:387 och II:

482, i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t om överföring

av lotterimedlens administration från handelsdepartementet

till ecklesiastikdepartementet, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

112:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 118, s. 279 och 280), innebärande en nedräkning av anslaget

med 11 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. in.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kr.

113: o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 119, s. 280—282) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 392 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 282 000 kr.

Från anslaget bestrids för närvarande Sveriges andel i kostnaderna

för följande ändamål, nämligen internationella byrån i Paris för utställningar,

patentunionens internationella byrå i Bern, internationella rådgivande

bomullskommittén (ICAC), internationella studiegruppen för bly
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062

99

och zinkfrågor, internationella hydrografiska byrån, internationella organisationen

för fyrtekniska frågor (IALA), internationella kommissionen i

Bryssel för sjöfartskongresser, internationella valfångstkommissionen, mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen (1MCO), internationell ispatrulleringstjänst

i norra Atlanten och ett kombinerat livräddnings- och

väderleksskepp i Nordsjön samt därjämte kostnaderna för handelssjöfartens

dirigering. Bidragen till nämnda byråer och kommittéer m. m. representerar

för nästa budgetår ett medelsbehov av 306 800 kr. — Från och med

nästa budgetår torde från anslaget böra bestridas jämväl å vårt land belöpande

kostnader för drift och underhåll av två i Röda havet på öarna Abu

Ail och Jabal åt Tair belägna fyrar ävensom kostnaderna för svenskt medlemskap

i internationella kaffestudiegruppen. För dessa båda tillkommande

ändamål beräknas ett ytterligare medelsbehov av 76 700 resp. 8 000

kr. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas med ett till

392 000 kr. avrundat belopp, vilket innebär en uppräkning i förhållande till

innevarande budgetår med 110 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 392 000 kr.

114:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 282 och 283) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 200 000 kr.

Från anslaget bestrides kostnaderna för Sveriges deltagande i nordiska

ministerkommittén för ekonomiskt samarbete och nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet. Vidare bestrides härifrån kostnaderna för den svenska

kommittén för nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska

kommittén för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande

hälsotjänst för sjöfolk. Ytterligare belastas anslaget med vissa kostnader

i samband med överläggningar mellan representanter för de nordiska

patentverken i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet.

Med hänsyn till den förhållandevis stora reservationen synes departementschefen

för nästa budgetår en nedräkning av anslaget med 50 000 kr.

vara möjlig.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

alt riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

115:o) Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut. Kungl. Maj:t liar

föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 284) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1959 års riksdag (kapitalbudgeten

1959, Bilaga 31) till förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut ett investeringsanslag

av 300 000 kr.

De för anläggningen erforderliga sprängningsarbetena har visat sig vara

betydligt mera omfattande än vad man tidigare kunnat bedöma. Sedan

byggnadsstyrelsen utfört en ny, på massförteckning baserad kostnadsberäkning,

finner styrelsen att kostnaderna för förrådsbyggnaden kommer att

uppgå till 450 000 kr. och att således ett medelstillskott om 150 000 kr. blir

erforderligt för uppförande av byggnaden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kr.

116:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 122, s. 284) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 67

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000

kr.

Statens utlåningsfonder

117 :o) Statens hantverks- och industrilånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 123, s. 285) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

101

samt med avslag å motionerna 1: 393 och II: 469 samt 1: 396

och II: 479, till Statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

15 000 000 kr.

118 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 124, s. 285 och 286) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Torsten Andersson och Mattsson (I: 388) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Grebäck och Walirendorff (II: 470), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam

prövning av den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning i enlighet med vad

i motionerna anförts samt till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 470.

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten hemställer, att till fonden

för budgetåret 1962/63 anvisas investeringsanslag å nominellt belopp. Av

nämndens redogörelse framgår att i vad avser nämndens normala utlåningsverksamhet

summan av innestående behållning i fonden den 1 juli

1962 och inflytande amorteringar under budgetåret 1962/63 medger en utlåning

för nämnda budgetår av i stort sett samma volym, som nämnden

räknar med kommer att tagas i anspråk för det nu löpande budgetåret,

d. v. s. omkring 6 milj. kr. Vid dylikt förhållande synes enligt departementschefen

ytterligare medel inte nu behöva tillföras fonden, utan anslaget

kan upptagas med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Utskottet. Enligt lånenämndens för den mindre skeppsfarten bedömning

kommer summan av innestående behållning i fonden den 1 juli 1962 och inflytande

amorteringar under budgetåret 1962/63 att medge en utlåning för

nämnda budgetår av i stort sett samma volym, som nämnden räknar med

kommer att tagas i anspråk för det nu löpande budgetåret, d. v. s. omkring

6 miljoner kr. Med hänsyn härtill är utskottet berett att i likhet med departementschefen

förorda, att förevarande anslag för budgetåret 1962/63

upptages med endast ett nominellt belopp. Anslagsyrkandet i motionerna

I: 388 och II: 470 avstyrkes sålunda.

Icke heller finner utskottet skäl biträda den i samma motioner gjorda

hemställan, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

prövning av frågan om den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning. Utskotlel

förutsätter nämligen, att Kungl. Maj:t — ulan någon särskild hänvändelse

i ämnet — har sin uppmärksamhet riktad på förhållandena inom

den mindre skeppsfarten och vid behov framlägger de förslag i fråga om

långivningen, som kunna visa sig motiverade.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 388 och II: 470, såvitt nu

är i fråga, till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 kr.;

b) att motionerna I: 388 och II: 470, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Fonden för låneunderstöd

119:o) Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 125, s. 286) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 20 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 47

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Atomenergi

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

20 000 000 kr.

120 :o) Lån till Aktiebolaget Oljetransit. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 126, s. 286 och 287) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 7 500 000 kr.

Aktiebolaget Oljetransit hemställer i sin petitaskrivelse, att för budgetåret

1962/63 måtte anvisas ett belopp av 2 200 000 kr. Bolaget har sedermera

i särskild skrivelse anmält, att vid oljelagringsanläggningen i Trondheim

inträffat ett jordras i oktober 1961 medförande skador å huvudsakligen

anläggningens tillfartsvägar för ca 800 000 kr. Bolaget framhåller, att

ifrågavarande skador måste avhjälpas, innan arbetena med färdigställandet

av oljelagringsanläggningen kan fortsätta, och hemställer, att nämnda belopp

ställs till bolagets förfogande snarast.

Departementschefen är beredd att medverka till att erforderliga medel

snarast ställs till bolagets förfogande för avhjälpande av de vid raset inträffade

skadorna. Bolagets kostnadsuppskattning torde böra godtagas och

ifrågavarande belopp, 800 000 kr., anvisas på tilläggsstat för innevarande

budgetår. —-Vad gäller medelsberäkningen för nästa budgetår föranleder

densamma icke någon erinran från departementschefens sida. Ett belopp om

2 200 000 kr. bör sålunda ställas till bolagets förfogande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera ställt nyssnämnda belopp

om 800 000 kr. till förfogande på tilläggsstat för innevarande budgetår,

har icke något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet för nästa

budgetår och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Oljetransit för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000

kr.

121 :o) Lån till utbyggnad av oljelagringen. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 127, s. 287 och 288) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 36 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 60 000 000 kr.

Departementschefen erinrar om att det för genomförandet av det fastställda

femårsprogrammet för utbyggnad av oljelagringen återstår medelsanvisning

å sammanlagt 48 milj. kr. Med hänsyn till förutsedd förskjutning

(jfr bil. 32 till statsv.prop. 1961, s, 5) i genomförande av lagerprogrammet

vad gäller skyddade lagringsanläggningar beräknas endast 36 milj. kr. bil

erforderliga under budgetåret 1962/63 och resterande 12 milj. kr. under

budgetåret 1963/64.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

36 000 000 kr.

Fonden för statens aktier

122 :o) Teckning av aktier i Aktiebolaget Ceaverken. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 128, propositionen

nr 72) har utskottet avgivit utlåtande (statsutskottets utlåtande

nr 49), varom utskottet velat här

erinra.

Fonden för förlag till statsverket

123:o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor

i Västerbottens län. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 130,

s. 289—291) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 000 000 kr.

Departementschefen framhåller, att arbetena med upprustning och modernisering

av anläggningarna i Adak, till vilka riksdagen under de senaste

åren anvisat mellan 6 och 7 milj. kr., numera är slutförda. I fråga

om legodriftsgruvorna synes därvid under förevarande anslag för nästa

budgetår endast behöva räknas med kostnaderna för löpande undersök
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

ningar, tillredningar och ersättningsanskaffningar. Härför torde i enlighet

med kommerskollegiets förslag böra upptagas sammanlagt 2 milj. kr.

Vad gäller Stekenjokkområdet erinras om att Sveriges geologiska undersökning

sedan många år bedriver diamantborrningar m. m. inom området.

Hittills har kunnat påvisas en malmkvantitet av omkring 11 milj. ton.

Kommerskollegium anser ekonomiska och andra skäl tala för att gruvdrift

upptages i Stekenjokk så snart ske kan. Vissa rätt omfattande kompletterande

undersökningar —- såväl i fråga om malmkroppens storlek och utsträckning

som rörande de praktiska förutsättningarna för gruvdrift —

måste emellertid utföras, innan det är möjligt att taga definitiv ställning till

utbyggnad. Oavsett när investeringsarbetena kan påbörjas är det, såsom

kommerskollegium framhåller i sin skrivelse, önskvärt att vägfrågan löses

utan dröjsmål. Vägförbindelsen till Stekenjokkområdet är nämligen inte

bara en förutsättning för anläggningsarbeten och gruvdrift utan skulle även

avsevärt underlätta och förbilliga geologiska undersökningens fortsatta prospekteringsarbeten.

Departementschefen tillstyrker därför att för nästa budgetår

erforderliga medel ställs till kollegiets förfogande för påbörjande av

en väg från Klimpfjälls by upp till malmfältet. Av de totala kostnaderna

för vägen, vilka torde röra sig om 4 milj. kr., bedömer kollegium ca 2,5 milj.

kr. behövliga under budgetåret 1962/63 och återstoden under budgetåret

1963/64. Dessa kostnadsuppskattningar synas böra godtagas. Därutöver torde

för nästa budgetår böra anvisas 500 000 kr. för fortsatta undersökningar

och utredningar rörande uppläggning av gruvdriften m. m. i Stekenjokk.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Dispositionsanslag för legodriften

vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens lön för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

5 000 000 kr.

124 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter

framställda förslag, nämligen

punkten 6: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,

punkten 80: Bidrag till handelshamnar och farleder,

punkten 82: Byggande av fiskehamnar,

punkten 108: Statens handelslicensnämnd: Avlöningar,

punkten 109: Statens handelslicensnämnd: Omkostnader samt

punkten 129: Teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 april 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

105

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin,

Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i

Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Bohman, Eskel, Heidenberg

och Nelander.

Reservationer

1) vid punkten 12 (Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

in. m.) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Edström,

Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, Svensson

i Ljungskile, Bohman och Nelander, vilka ansett att utskottet i anledning av

motionerna 1: 397 och II: 477 samt 1: 392 bort tillstyrka en uppräkning av anslaget

till 475 000 kr. och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Departementschefen har för nästa budgetår föreslagit en uppräkning

av anslaget med 35 000 kr. till 435 000 kr. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att hantverksinstitutet självt i sin petitaframställning beräknat

det ökade medelsbehovet enbart i anledning av stegrade löne- och pensionskostnader

m. m. till 50 000 kr. Det kan sålunda konstateras, att med departementschefens

förslag institutet icke erhåller full täckning för de automatiska

utgiftsökningarna inom ramen för en oförändrad verksamhet. Härtill

kominer angelägenheten av att institutet beredes ekonomiska möjligheter

att successivt kunna dels utbygga kursverksamheten inom ramen för gällande

kursprogram, dels utvidga densamma att omfatta nya yrkes- och

fackområden. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid den fortsatta

budgetbehandlingen av anslaget beaktar de medelsbehov, som föranledas

härav. Redan nu anser sig utskottet emellertid med hänsyn till det knappa

utrymmet under anslaget böra medverka till en viss förstärkning. Utskottet

föreslår sålunda, att detsamma för nästa budgetår anvisas med 475 000

kr., innebärande en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår

med 75 000 kr. Utskottets ställningstagande betyder, att motionerna 1:397

och II: 477 samt 1:392, i vilka förordats ytterligare medelsanvisning, avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 397 och II: 477 samt I: 392, till Statens

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten in. m. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 475 000

kr.»

2) vid punkten 74 (Bidrag till företagareföreningar nr. fl.)

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric

Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396 och

II: 479 och att därför andra stycket i utskottets yttrande på s. 14 bort ha följande

lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning om behovet att förstärka

hantverks- och industrilånefonden men finner ur denna synpunkt

den förordade medelsavsättningen otillräcklig. Kapitalinsatser av en betydligt

större omfattning krävas sålunda, om den mindre företagsamheten

skall kunna genomföra den upprustning och anpassning av sin produktions-

och försäljningsapparat, som är en oundgänglig förutsättning för att

den skall kunna hävda sig i det successivt ändrade marknadsläget. Beaktas

bör att ifrågavarande företagarekategoriers möjligheter att självfinansiera

erforderliga investeringar äro begränsade liksom deras möjligheter

att utnyttja de långfristiga kreditformer, som stå de större företagen till

buds. Vad angår storleken av den erforderliga avsättningen till fonden

har utskottet vid sin bedömning av medelsbehovet stannat för att föreslå

ett tillskott på 25 miljoner kr. Detta belopp i förening med inflytande

amorteringar skulle möjliggöra för företagareföreningarna att under nästa

budgetår bedriva en utlåning i storleksordningen 35 miljoner kr., vilket

bättre än departementschefens förslag kan anses motsvara föreliggande

lånebehov. Det anförda innebär, att utskottet tillstyrker bifall till motionerna

1:393 och 11:469 samt 1:396 och 11:479, i vilka yrkats anvisning

under lånemedelsanslaget med nyssnämnda belopp.»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric

Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett

att utskottet i anledning av motionerna 1: 249 och II: 248 samt 1: 394 och

II: 468, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, bort tillstyrka en höjning

av garantiramen till 50 miljoner kr. och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »nämnda motionsyrkanden», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

finner för sin del, att de skäl, som motivera en förstärkning

av hantverks- och industrilånefonden, i lika mån tala för en utvidgning

av kreditgarantiramen. Ökat utrymme för såväl direktutlåning som garantigivning

bör sålunda tillskapas för att tillgodose de växande lånebehov, som

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

107

uppstå för den mindre företagsamheten i samband med dess omställning

och anpassning till successivt ändrade marknadsförhållanden. Med hänsyn

härtill och då garantisystemet som sådant utgör en ur både företagareföreningarnas

och statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt

stöd förordar utskottet en höjning av garantiramen till 50 miljoner kr.

För att bättre än hittills kunna utnyttja gällande garantiramar framstår

det som önskvärt, att i det följande anförda synpunkter på handläggningen

av garantiärendena beaktas.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:249 och 11:248 samt 1:394 och

II: 468, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, medgiva

att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

in. in. må under budgetåret 1962/63 beviljas intill ett belopp

av 50 000 000 kr.;»

c) av herrar Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric

Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn,

Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett att utskottet i anledning

av motionerna 1: 394 och II: 468, såvitt nu är i fråga, samt med

bifall till motionerna 1:399 och 11:480 bort tillstyrka en uppräkning avanslaget

Bidrag till företagareföreningar in. fl. till 2 100 000 kr., varav

1 800 000 kr. till administrationskostnader och 300 000 kr. till subventioner,

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Utskottet

är» och på s. 16 slutar med »motionsyrkanden avstyrkas», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill för sin del allmänt understryka angelägenheten av att en

successiv upprustning kommer till stånd av företagareföreningarnas personalmässiga

och administrativa resurser. Föreningarna måste sålunda ges

möjligheter att vid sidan av sin långivning i ökad utsträckning kunna bedriva

en rådgivande och konsulterande verksamhet, som är ägnad att

hjälpa den mindre företagsamheten i dess strävanden att rationalisera och

effektivisera sin produktions- och försäljningsapparat. Det må emellertid

konstateras, att samtidigt som kraven på en effektiv organisation hos föreningarna

skärpts dessas förutsättningar alt med egna medel finansiera

en upprustning under de senaste åren minskat, främst då genom det bortfall

av ränteinkomster, som blivit en följd av de ändrade villkoren för den

statliga utlåningen till föreningarna. Ett ökat statsbidrag till administrationskostnader

är därför erforderligt. Vid avvägningen av storleken av detsamma

synes det utskottet väl motiverat att utgå från de bedömningar, som

föreningarna själva gjort angående sitt medelsbehov och som innebära, att

anslagets administrationsdel för nästa budgetår bör bestämmas till 1,8 miljoner

kr. Utskottet förordar alltså, att nämnda belopp ställes till förfogande

för administrationsändamål, vilket också betyder, att det tillstyrker

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

bifall till de förenämnda motionerna 1: 399 och II: 480. Såsom departementschefen

förordat torde av administrationsmedlen — i anledning av Tornedalsutredningens

förslag — ett belopp av 100 000 kr. böra reserveras för

företagareföreningen i Norrbottens län.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 394 och II: 468, såvitt nu är i fråga,

samt med bifall till motionerna 1:399 och 11:480, till Bidrag

till företagareföreningar in. fl. för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.;»

d) av herr Söderberg

3) vid punkten 53 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av fröken

Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och Bohman, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 350 och II: 424 och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Allmänt vill utskottet framhålla, att bedömningen av vilka resurser som

skola ställas till de statliga pris- och konkurrensövervakandc myndigheternas

förfogande bör ske mot bakgrund av rådande pris- och konkurrensförhållanden

inom näringslivet. Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer

tillkommit, vilka lett till ökad konkurrens företagen emellan.

Den fortskridande liberaliseringen av handels- och valutapolitiken har även

medfört en hårdare priskonkurrens. Denna kan förväntas bli ytterligare

skärpt till följd av det pågående integrationsarbetet. Utskottet kan med hänsyn

till den angivna utvecklingen icke fritaga sig från uppfattningen, att

den personalmässiga och administrativa upprustning, som under senare år

skett av pris- och kartellnämnden, varit opåkallad. Åt en sådan uppfattning

har även givits uttryck i motionerna 1: 350 och II: 424, i vilka förordats

att en avveckling i viss utsträckning sker av nämndens resurser. Utskottet

är för sin del berett tillstyrka en begränsning av myndighetens verksamhet.

Härvidlag synes i första hand böra ifrågakomma att indraga de

tjänster, som i fjol tillfördes myndigheten. Detta skulle enligt utskottets

och även motionärernas bedömning möjliggöra en minskning av nämndens

avlönings- och omkostnadsanslag för nästa budgetår med tillhopa närmare

300 000 kr. Härutöver bör det emellertid uppdragas åt Kungl. Maj :t att

redan vid detta års höstriksdag framlägga förslag om en ytterligare begränsning

av pris- och kartellnämndens verksamhet, räknat från och med

den 1 januari 1963.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas från och med budgetåret 1962/

63:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

109

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...............................

84 600

34 500

1 640 300

474 500

38 100

Summa kr. 2 272 000

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 272 000

kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:350

och II: 424, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj :t vid detta års höstriksdag måtte framlägga förslag om

en ytterligare begränsning av statens pris- och kartellnämnds

verksamhet från och med den 1 januari 1963.»

4) vid punkten 54 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader) av

fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och Bohman,

vilka under åberopande av den med 3) betecknade reservationen ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 350 och II: 424, såvitt nu är i fråga,

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 350 och II: 424, såvitt

nu är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

348 000 kr.»

5) vid punkten 58 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)

av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och

Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 400 och II:

475 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse

:

»Den av statens konsumentråd bedrivna verksamheten har till främsta

syfte att genom beviljande av anslag till utredningar och undersökningar

skapa underlag för en förbättrad pris- och varukännedom, vilken skall ge

konsumenterna bättre möjligheter att överblicka marknaden. För att ge

konsumentrådet ökade möjligheter att verka härför har Kungl. Maj:t för

nästa budgetår föreslagit en väsentlig uppräkning av anslaget. Utskottet

känner sig för sin del icke övertygat om behovet av en sådan. Såsom framhållits

i motionerna I: 400 och II: 475 böra sålunda i sammanhanget beaktas

de alternativa möjligheter, som stå konsumenterna till buds att erhålla in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

formation av angivet slag. Härvidlag kan konstateras att de varuuppgifter,

som i dagens läge lämnas av vederbörande leverantörer, i flertalet fall fylla

rimliga anspråk på tillförlitlighet och utförlighet. Särskilt gäller detta beträffande

de enligt varudeklarationsnämndens normer deklarerade varorna,

vilka under senare år ökat betydligt i antal. Även andra skäl kunna anföras

mot en uppräkning av förevarande anslag. Utskottet tänker då på

inriktningen av konsumentrådets verksamhet, som i viss mån kan sägas

sikta till samordnade pris- och kvalitetsuppgifter. Mot en sådan uppläggning

av utrednings- och upplysningsarbetet kan principiell kritik riktas, då

den icke möjliggör objektiv sammanvägning av alla de faktorer, som betinga

konsumentvalet. Med tanke härpå kan det med skäl hävdas, att konsumentrådet

i fortsättningen bör begränsa sin verksamhet att avse studier

rörande de rent kvalitativa egenskaperna hos olika produkter. Vid en sådan

koncentration av uppgifterna torde anslaget kunna begränsas till 807 000

kr., vilket motsvarar det medelsutrymme som för innevarande budgetår

disponeras för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 400 och 11:475, till Konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 807 000 kr.»

6) vid punkten 109 (Avsättning till fonden för idrottens främjande) av

herrar Per Jacobsson, Söderberg, Edström, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,

fröken Elmén herrar Svensson i Ljungskile och Nelander, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 197 och II: 185, i vad de avse

statsanslag till boxningssporten, och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 95 bort ha följande lydelse:

»Vid sitt ställningstagande till tidigare motioner om stöd åt boxningssporten

har utskottet hänvisat bl. a. till att frågan om boxningssportens

skadeverkningar var föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig.

Denna utredning är numera slutförd och redovisad av Kungl. Maj :t. I sin

sammanfattning har utredningsmannen — under framhållande av att den

svenska boxningssporten domineras av amatörboxningen — förklarat, att

en expansion av den professionella boxningen i Sverige syntes olämplig.

Sakkunnigbetänkandet har remissbehandlats i vanlig ordning. Därvid har

framhållits av medicinalstyrelsen, att den professionella boxningen från

medicinsk synpunkt är en icke önskvärd företeelse på grund av de hälsorisker,

som äro förenade därmed, och av Svenska läkarsällskapet, att boxning

är den enda sport, som till sin syftning har att skada. Vad sålunda

anförts anser utskottet starkt tala för att i enlighet med yrkandet i motionerna

I: 197 och II: 185 ingen del av anslaget till fonden för idrottens

främjande får disponeras för stöd åt boxningssporten.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1962

111

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 197

och II: 185, såvitt nu är i fråga, besluta att ingen del av anslaget

Avsättning till fonden för idrottens främjande får

disponeras för stöd åt boxningssporten.»

7) vid punkten 111 (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herrar Per

Jacobsson, Edström, Sundin, Per^Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson

i Stenkyrka, fröken Etmén, herrar Eliasson i Sundborn, Svensson i

Ljungskile och Helander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 329 och II: 319 samt I: 387 och II: 482, i vad de avse yrkande om en uppräkning

av anslaget till 30 000 000 kr., och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 97 bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till storleken av de anspråk, som ställas på fonden, anser

utskottet sig icke bara böra biträda departementschefens förslag utan därutöver

föreslå en uppräkning av anslaget till 30 miljoner kr., vilket motsvarar

vad som yrkats i motionerna 1:329 och 11:319 samt 1:387 och

II: 482.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 329 och II: 319 samt

1:387 och 11:482, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1962/

63 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.;»

8) vid punkten 117 (Statens hantverks- och industrilånefond) av herrar

Per Jacobsson, Edström, Sundin, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,

Svensson i Stenkyrka, fröken Etmén, herrar Nilsson i Göingegården, Eliasson

i Sundborn, Svensson i Ljungskile och Neländer, vilka under förutsättning

av bifall till den med 2 a) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 393 och II: 469 samt I: 396 och II: 479 och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14 hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:393 och 11:469 samt

1:396 och 11:479, till Statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kr.»

9) vid punkten 118 (Statens lånefond för den mindre skeppsfarten) av

herrar Per Jacobsson, Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,

Eliasson i Sundborn och Svensson i Ljungskile, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 388 och II: 470, i vad de avse utredning rörande

den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning, och att därför

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1062

dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 101 bort ha följande lydelse:

»Beståndet av mindre tonnage har under senare år starkt föråldrats.

Med hänsyn till de konsekvenser, ej minst ur beredskapssynpunkt, som

denna utveckling kan medföra för det framtida transportbehovet, är det

enligt utskottets mening angeläget, att en inventering av det erforderliga

kapitalbehovet åstadkommes. Utskottet delar härvid motionärernas mening,

att denna fråga bör bli föremål för särskild utredning, i vilken bl. a. representanter

för den mindre skeppsfarten böra beredas tillfälle att deltaga.

Det synes utskottet önskvärt, att utredningen kan bedrivas i sådan takt, att

förslag i ämnet kan föreläggas nästa års riksdag.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 388 och

11:470, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om skyndsam utredning av den mindre skeppsfartens

kapitalförsörjning.»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620434

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962163 inom handelsdepa s. 1 i texten