Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckt motion.

1962-05-15 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag

för budgetåret 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. m.

inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte

i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

1 :o) Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 3—9

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9

mars 1962) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt

vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll anfört besluta om

särskilda förmåner till personal som entledigas till följd av IV. militärbefälsstabens

flyttning m. in.

På motsvarande sätt som skett tidigare år lämnas en översikt av det

aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret,

som bedrivits under medverkan av dåvarande statens organisationsnämnd

intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden därefter. I sammanhanget

ges även en sammanfattande redovisning av personalförändringar, som

föranletts av den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra

organisationsförändringar efter den 10 mars 1961, då motsvarande redogörelse

senast lämnades riksdagen.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under

budgetåret 1962/63 beträffande de förband m. m„ i fråga om vilka förslag

framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Det förutsättes

därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår —

Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1962/63 skall äga vidtaga de jämkningar

i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av

beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,

som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation

ankommer på innehavare av högre tjänst.

I olika sammanhang bar Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande

att besluta om ekonomiska förmåner åt viss övertalig personal inom försvaret.

Bemyndiganden att meddela dylika bestämmelser har bland annat

1—3550 #2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 115

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

utverkats i fråga om personal som blivit övertalig i samband med den av

1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop. 1958:

110), vid vissa rationaliseringsåtgärder (prop. 1959:110), i samband med

organisationsförändringar rörande flygvapnets centrala markskolor och infanteriets

stridsskola (infanteriskjutskolan) samt vid förflyttningen av

Svea artilleriregemente och artilleriets skjutskola (prop. 1961:123). Beslutanderätten

i frågor rörande nu avsedda förmåner utövas av försvarets

personalnämnd.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1960: 110; SU 114; rskr. 291) skall IV.

militärbefälsstaben förflyttas från Stockholm till Strängnäs. Förflyttningen

torde komma att äga rum före den 1 juli 1963. Såsom förutsatts i prop. 1960:

120 med förslag i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner, m.m.

bör personalfrågor i samband med utflyttningen av myndigheter tillhörande

försvaret handläggas på i princip samma sätt som dylika frågor i samband

med tidigare beslutade rationaliseringsåtgärder inom försvaret. Beträffande

särskilda ekonomiska förmåner till personal som beröres av utflyttningen

av militärbefälsstaben är det enligt departementschefen skäligt, att gottgörelse

kan beredas vederbörande enligt i stort sett samma principer, som

tillämpats i fråga om viss till följd av omorganisation övertalig personal

vid försvaret, med de begränsningar som kan finnas motiverade av att fråga

här är om överflyttning av tjänster till annan ort och icke om övertalighet

i egentlig mening. Vissa särskilda övergångsanordningar kan bli erforderliga.

Departementschefen föreslår, att riksdagens bemyndigande härtill

utverkas.

Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under

budgetåret 1962/63 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i

fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt

personal i de fall, som departementschefen angivit.

Utskottet finner icke anledning till erinran mot vad departementschefen

föreslagit i fråga om särskilda ekonomiska förmåner till personal, som

beröres av förflyttningen av IV. militärbefälsstaben från Stockholm till

Strängnäs.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt vad departementschefen

anfört i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 9 mars 1962 besluta om särskilda förmåner

till personal som entledigas till följd av IV. militärbefälsstabens

förflyttning in. in.

2:o) Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets

förband i fred. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 9—21)

att dels godkänna av departementschefen angivna grunder för utformning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

3

av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar i samband

med den nya organisationens ikraftträdande.

Departementschefen bär för egen del anfört följande.

»Det sedan många år pågående arbetet med att på grundval av organisationsundersökningar

och försök rationalisera fredsorganisationen för stabsoch

förvaltningstjänst vid krigsmaktens förband och utbildningsanstalter

har till största delen varit förlagt till armén. Utredningar härom ägde rum

redan under 1940-talet, ändrad organisation av infanteriregementes stabsoch

förvaltningstjänst fastställdes av Kungl. Maj:t år 1947 (jfr prop.

1947: 130, s. 2 ff), och motsvarande beslut har sedermera fattats rörande

arméns alla förband och utbildningsanstalter samt försvarsområdesstaberna.

Även inom marinens område har ett betydande arbete nedlagts på

rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten, huvudsakligen vid kustartilleriförsvaren

och kustartilleriförbanden. Vad flygvapnet beträffar,

framgår av vad jag tidigare anfört att organisationsundersökningar avseende

flygflottiljs stabs- och förvaltningsorganisation ägde rum i slutet av

1940-talet men att verksamheten därefter måste nedläggas och icke kunde

återupptagas förrän 1958. I det föregående1 har jag redovisat den huvudsakliga

innebörden av de förslag rörande organisation och personaluppsättning,

som med anledning av undersökningarnas resultat framlagts av dåvarande

statens organisationsnämnd och av chefen för flygvapnet.

Verksamheten inom flygvapnet har undergått stora förändringar sedan

1940-talet, då fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer och motsvarande

enheter fick sin alltjämt i princip gällande utformning; det är tillräckligt

att härvidlag peka på tillkomsten av en modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation

(»stril»). Självfallet är det angeläget, att förbandens

organisation snarast möjligt anpassas efter de krav, som de ändrade törhållandena

uppställer. För myndigheternas nu genomförda rationaliseringsarbete

har gällt såsom grundläggande principer, att flygförbanden måste

ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen skall tillgodose såväl

militära som ekonomiska effektivitetskrav och att, i den omfattning det

med hänsyn till verksamhetens art m. in. är möjligt, för försvaret i dess

helhet enhetliga organisationsformer och beräkningsgrunder skall tillämpas.

Dessa principer, till vilka jag helt ansluter mig, har såvitt jag kunnat

finna också kommit till uttryck i förslagen. Jag har funnit dessa i allt

väsentligt lämpade alt läggas till grund för beslut om fredsorganisationen

av flygvapnets flottiljer in. fl. enheter. I enlighet härmed bör flygflottilj i

stort organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef med tre divisioner,

baschef med tre baskompanier och ett specialkompani samt, i fråga om

sektorflottilj, strilchef med strilförband. Vid sektorflottilj bör dessutom

finnas en stabschef. Flottiljstab bör bestå av flygavdelning (under flyg
-

1 Se s. 11—10 i propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

chefen), basavdelning (under baschefen), stabsavdelning, väderleksavdelning,

byggnadsavdelning, intendenturavdelning, sjukvårdsavdelning, materielavdelning,

teleavdelning, trafikledningsavdelning, mobiliseringsavdelning

och kassaavdelning. Vid sektorflottilj bör härjämte finnas en strilavdelning

under strilchefen. Kungl. Maj:t torde vara oförhindrad att, i den mån det

visar sig lämpligt och kan ske utan personalökning, föreskriva avvikelser

från den nu angivna organisationen.

Förslagen innefattar betydande personalökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.

Härvidlag föreligger en olikhet gentemot vad som var

fallet, när rationaliseringen av arméförbanden påbörjades och ett icke obetydligt

antal beställningar kunde frigöras från ifrågavarande verksamhetsområden.

Det bör emellertid beaktas, att de utökningar som föreslås per

förband räknat främst hänför sig till den för strilverksamheten avsedda

delen av stabs- och förvaltningsorganisationen, för vilken särskilda personalresurser

tidigare — med något undantag — icke avsetts. I detta sammanhang

vill jag erinra om att 1961 års riksdag godkände i propositionen

nr 110 (s. 196) framlagda förslag om inrättande av ett icke obetydligt antal

beställningar för strilsystemets behov av operativ personal. Därvid betecknades

det som ytterst angeläget, att personella resurser kunde ställas till

förfogande i den utsträckning som erfordrades för att de betydande materielinvesteringarna

skulle kunna till fullo nyttiggöras. Samma principiella

synpunkt kan med fog anläggas på frågan om behovet av personal för den

stabs- och förvaltningsmässiga ledningen av striltjänsten. Ehuru jag vid

min granskning av förslagen självfallet sökt begränsa personalorganisationens

utvidgning så mycket som möjligt, har jag konstaterat att några större

reduktioner av förslagen icke lämpligen kan göras, om önskad effekt skall

kunna utvinnas ur organisationen.

Jag övergår nu till att behandla de särskilda personalfrågor, som jag

anser påkalla närmare kommentarer från min sida. I den mån förslagen

inom detta område icke omnämnes i det följande, har jag alltså icke något

att erinra mot dem.

Vad först angår de befattningar, som avses skola finnas vid alla flottiljer,

anser jag att befattningen som basofficer — som enligt chefen för flygvapnet

bör avses för kapten — bör kunna bestridas av kapten eller löjtnant.

Jag föreslår därför icke någon statmässig förändring i samband med denna

befattning.

Utbyte av pensionerad personal i arvodesbefattningar mot beställningshavare

på aktiv stat föreslås bland annat i fråga om befattningarna som

chef för mobiliseringsavdelningen (jag bortser här från sektorflottiljerna,

vid vilka stabschefen föreslås bli chef för avdelningen) och expeditionsföreståndare

(personalregistrator) vid samma avdelning. Det synes mig icke

uteslutet att personalredovisningen inom flygvapnet kan koncentreras till

färre myndigheter än för närvarande. I avvaktan på närmare prövning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

5

denna fråga anser jag mig icke böra tillstyrka de föreslagna utbytena vid

mobiliseringsavdelningen.

Enligt förslaget bör beställningar för rustmästare eller överfurir tillkomma

för befattningarna såsom expeditionsunderbefäl vid den för baskompanierna

gemensamma expeditionen, föreståndare för bok- och kartförråd,

chef för budcentral och chef för utbildningsförråd, skjutbanor m. m.

Förslaget beträffande de tre sistnämnda befattningarna ansluter sig till vad

som gäller för motsvarande befattningar vid förband inom armén. Vid

arméförbanden är chefen för budcentralen tillika föreståndare för bok- och

kartförrådet, men den s. k. rättningstjänsten, avseende att hålla instruktioner

m. fl. handlingar aktuella, har ansetts vara så omfattande och betydelsefull

vid flygförbanden, att särskild befattningshavare bör avses för nämnda

förråd. Jag vill erinra om att jag föregående år vid anmälan av fråga om

tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret m. m. (prop.

110, p. 1) uttalade, att det skulle vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp

översåge ändringstjänsten i fråga om krigsmaktens publikationer. 1

avvaktan på resultat som kan framkomma av en dylik översyn är jag inte

beredd föreslå inrättande av beställningar avsedda för föreståndare för bokoch

kartförråd. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot förslagen.

Tre befattningar, vilka nu är avsedda för civila tjänstemän, föreslås i

den nya organisationen skola beklädas av militära beställningshavare. Detta

gäller befattningarna som garageförman, sjukvårdsförmån och kasernföreståndare.

I fråga om de båda förstnämnda befattningarna tillstyrker jag

förslaget, vilket emellertid bör genomföras successivt i mån av inträffande

ledigheter i de civila tjänsterna. I samband härmed vill jag erinra om att

Kungl. Maj:t den 23 februari 1962 föreskrivit, att tjänster för garageförmän

och sjukvårdsförmån vid flygvapnet tills vidare icke må vid ledigblivande

återbesättas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Enligt vad jag inhämtat har

flertalet sjukvårdsförmanstjänster rekryterats med personer, som tidigare

innehaft anställning såsom sjukvårdsunderbefäl vid armén eller marinen.

Det synes därför böra undersökas, huruvida några av de nuvarande befattningshavarna

kan erhålla underbefälsanställning i sjukvårdstjänst vid flygvapnet.

— Förslaget om avveckling av de civila kasernföreståndartjänsterna

och införande i organisationen av underofficerare vid fortifikationskåren

har jag funnit erforderligt att ytterligare överväga. Jag är därför icke beredd

alt nu göra några uttalanden rörande detta förslag. För nästa budgetår

räknar jag icke med någon förändring beträffande tjänsterna som kasernföreståndare.

Bland de förslag, som hänför sig enbart till sektorflotliljerna, ingår utbyte

av fem arvodesbcfattningar i A 24, avsedda för luftbevakningsofficer

i optisk luftbevakningstjänst, mot sju beställningar för löjtnant. Med

genomförandet av detta förslag synes mig tills vidare kunna anstå, och jag

räknar alltså med att arvodcsbcfattningarna bibchålles.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

I avvaktan på flygvapenchefens förslag till organisation av flygflottiljernas

materielavdelningar upptar jag icke förslaget om inrättande av sju

beställningar för förste verkmästare (chef för telematerieltroppen) i utbyte

mot beställningar för förste mästare och mästare. Flygvapenchefens anmälan

om behov av vissa civila tjänster för verkmästare och förrådsman —

vilka tjänster icke äskats av flygförvaltningen —- föranleder nu icke heller

någon åtgärd från min sida.

För några befattningar anser jag mig kunna underlåta att föreslå att beställningar

äskas, ehuru jag icke från organisatorisk synpunkt har något

att erinra mot vad som föreslagits i fråga om personalkategori för befattningarnas

tillsättande. Detta gäller befattningarna som luftbevakningsofficer

vid F 13 G (löjtnant), expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen och

elektrotekniker i teleservicegruppen (förste flygtekniker eller flygtekniker).

Vid anmälan i det följande av medelsbehovet under flygvapnets anslag

för avlöningar till aktiv personal m. fl. återkommer jag med detaljerade förslag

rörande de beställningar in. m. av olika slag, som med hänsyn till mina

här redovisade ställningstaganden bör äskas av riksdagen.

I den redogörelse jag här lämnat har jag i vissa fall uppehållit mig vid

detaljer i organisationen. Detta har skett för att ge den organisatoriska bakgrunden

till nyssnämnda förslag under avlöningsanslaget och för att riksdagen

skall få en belysning av de spörsmål som uppkommer vid rationaliseringsverksamhet

av nu ifrågavarande art. Jag förutsätter emellertid att —

liksom fallet varit i tidigare liknande sammanhang -— det skall få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare reglera icke blott den organisatoriska

indelningen av flygvapnets flottiljer m. fl. enheter utan även personalorganisationen,

givetvis i den mån icke fråga är om ändringar beträffande beställningar

och tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen. Kungl.

Maj :t torde vidare böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga de

övergångsanordningar, som kan visa sig erforderliga i samband med att

beslut meddelas om den nya organisationens ikraftträdande.»

Utskottet. Fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer m. m. fick sin

i princip alltjämt gällande utformning under 1940-talet. Sedan dess har

verksamheten inom vapnet undergått stora förändringar. Bl. a. har eu

modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation -— »stril» — tillkommit.

De organisationsförslag avseende flygflottiljer m. fl. enheter, som

nu framläggas, bygga på vissa grundläggande principer, innebärande att

flygförbanden skola ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen

skall tillgodose såväl militära som ekonomiska effektivitetskrav samt att,

i den utsträckning så är möjligt, för försvaret i dess helhet enhetliga organisationsformer

och beräkningsgrunder skola tillämpas. I enlighet härmed

föreslås flygflottilj i stort skola organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef

med tre divisioner, baschef med tre baskompanier och ett special
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962

7

kompani samt, i fråga om sektorflottilj, strilclief med strilförband. Vid

sistnämnda flottilj avses dessutom skola finnas en stabschef. Personellt

innebära förslagen betydande ökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.

ökningarna hänföra sig främst till den för strilverksamheten avsedda

delen av stabs- och förvaltningstjänsten, för vilken särskilda personalresurser

tidigare, med något undantag, icke avsetts.

Utskottet har funnit föreliggande förslag rörande fredsorganisation av

flygvapnets flottiljer m. fl. enheter väl avvägda och tillstyrker därför desamma.

Jämväl förordade personalförändringar inom stabs- och förvaltningstjänsten

anser sig utskottet böra biträda. De betydande personalökningar,

som förslagen innefatta, få enligt utskottet främst anses utgöra

den nödvändiga konsekvensen av gjorda materielinvesteringar avseende

strilsystemet. I det följande (punkt 9) kommer utskottet att tillstyrka

de ändringar i personalstaterna för flygvapnet, som erfordras för att

genomföra förenämnda förslag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att ändringarna innebära ett nettotillskott om 85 beställningar och

tjänster.

Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t bemyndigas vidtaga erforderliga

övergångsanordningar i samband med den nya organisationens ikraftträdande.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande

punkt bar utskottet icke heller funnit något vara att invända.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 mars 1962 angivna grunder

för utformning av personalstaterna avseende flygvapnets förband

i fred;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar

i samband med den nya organisationens

ikraftträdande.

3:o) Lokalisering i fred av visst robotförband. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 21—25) att godkänna vad departementschefen

föreslagit beträffande lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby

flygdepå.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg väckt motion

(IT: 802), i vilken hemställts att Kungl. Maj:ts proposition nr 110, i vad det

gäller under punkt 3 »Lokalisering i fred av visst robotförband» anförda

förslag, måtte avslås av riksdagen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

Kungl. Maj:t lämnade den 30 juni 1961 flygförvaltningen bemyndigande

att anskaffa luftvärnsrobot typ Bloodhound II. I anslutning härtill uppdrog

Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag till ifrågavarande

robotförbands fördelning i fred mellan olika förband inom krigsmakten.

Föregående års riksdag godkände (SU 104; rskr. 275) Kungl. Maj:ts förslag

(prop. 1961:110, punkt 4) om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj

(F 8). Detta förslag innebär bland annat att för administration av

flygbasen m. m. inrättas ett förband — Barkarby flygdepå (F 8). Till detta

förband förlägges en flygtransportdivision och tills vidare den del av flygledningens

flygavdelning vid vilken flygning med propellerplan bedrives.

överbefälhavaren har i sitt yttrande över lokalisering i fred av luftvärnsrobotförband

tillstyrkt ett av flygvapenchefen framlagt förslag att förlägga

de första två robotdivisionerna och en robotverkstad till Barkarby flygdepå,

bör detta alternativ talar enligt myndigheterna såväl operativa som fredsekonomiska

skäl. Dessa enheter kan nämligen förläggas till F 8 utan större

om- och nybyggnadsarbeten. Vissa nybyggnader — för att bereda personalen

skydd vid tankning och laddning av robotarna samt för ammunitionsförråd

— måste visserligen tillkomma, men detta blir fallet oavsett

vilken fredsförläggningsplats som väljes. Inom flygledningen har bedömts

att de totala kostnaderna för nödvändiga byggnadsåtgärder uppgår till 1,15

miljon kronor. Särskild medelsanvisning för ändamålet torde dock ej erfordras

utan kostnaderna bör kunna bestridas från redan beviljade medel.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande

utbildningen för Bloodhound Il-systemet centraliseras till F 8 vid en särskild

skoldivision. Även detta förslag har biträtts av överbefälhavaren.

Organisationen för robotförband vid F 8 erfordras i full omfattning först

under hösten 1963. Redan nästa budgetår behöver dock vissa beställningar

tillkomma för officerare och teknisk personal avsedda som lärare vid skoldivisionen.

Departementschefen erinrar om att han tidigare uttalat tanken att till F 8

lokalisera bland annat luftvärnsrobotförband (prop. 1959:117, s. 24 och

1960:110, s. 130). Den nu framlagda utredningen visar alt F 8 är en —- med

hänsyn till såväl operativa som fredsekonomiska skäl — lämplig fredsförläggningsplats.

Departementschefen tillstyrker att de första två robotdivisionerna

förlägges till F 8 liksom att den grundläggande utbildningen centraliseras

till F 8 vid en särskild skoldivision. Lokaltillgången vid förbandet är

tillräcklig för att rymma de föreslagna enheterna — övningsdivision, skoldivision

och robotverkstad — utan omfattande om- och nybyggnadsarbeten.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för av riksdagen anvisade

medel besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.

Departementschefen är ej beredd att nu ta ställning till det anmälda totalbehovet

av personal för robotdivisionerna. Ytterligare utredning är nödvän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1952

9

dig och det synes även lämpligt att avvakta praktiska erfarenheter från

tjänsten vid moderna luftvärnsrobotförband i vårt land, bland annat från

Hawkförbandet i Skåne som börjar uppsättas under detta år.

Av de nu framförda förslagen om beställningar för personal vid robotdivisionerna

och chef för robotverkstaden tillstyrkes beställningar för 3 kaptener

i Ao 21, 1 flygdirektör av 2. graden i Ao 24 och 1 flygingenjör av 1. graden

i Ao 23. Departementschefen räknar därvid med att 11 beställningar för

flygtekniker i Ao 10 indrages. Vidare bör för ändamålet få utnyttjas tre förste

verkmästare i Ao 17, tre förste mästare i Ao 14 och två mästare i Ao 13.

Behovet av beställningar i Ao 17 och Ao 13 bör tillgodoses genom att utnyttja

vakanthållna beställningar medan beställningar för tre förste mästare

bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för mästare. Den omständigheten

att inrättandet av en beställning för flygdirektör av 2. graden,

avsedd för chef för robotverkstad, tillstyrkes innebär icke att departementschefen

i detta sammanhang tar slutlig ställning till bur underhållet av ifrågavarande

robotmateriel bör organiseras.

Till ändringarna i personalstaterna återkommer departementschefen vid

anmälan av flygvapnets avlöningsanslag i det följande.

Utskottet. Såsom framgår av propositionen har tanken att till Barkarby

flygdepå (F 8) lokalisera bland annat robotförband tidigare framförts. Verkställd

utredning visar, att två divisioner av luftvärnsroboten Bloodhound

samt en robotverkstad utan större om- och nybyggnadsarbeten kunna förläggas

till detta förband. Vidare framgår att det ur operativ synpunkt är

lämpligt att förlägga robotförband till ifrågavarande region. Med hänsyn

härtill och då såsom departementschefen erinrat 1961 års riksdag godkänt,

att viss militär verksamhet skall bedrivas vid F 8, anser utskottet sig böra

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i fråga om lokalisering av luftvärnsrobotförband

till F 8. Utskottet har därvid inhämtat, att den vid robotförbandet avsedda

verksamheten icke torde komma att förorsaka några olägenheter för

befolkningen i närliggande bostadsområden. Härav följer att utskottet avstyrker

motionen II: 802. Del torde få ankomma på Kungl. Maj:t att inom

ramen för anvisade medel besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.

I likhet med departementschefen finner utskottet det lämpligt, att erfarenheter

från tjänsten vid moderna robotförband avvaktas, innan ställning

tages till totalbehovet av personal för ifrågavarande robotdivisioner.

De av departementschefen i detta sammanhang förordade personalförändringarna

anser utskottet sig kunna godtaga.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag och

med avslag å motionen 11:802, godkänna vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9

mars 1902 föreslagit beträffande lokalisering av luflvärnsrobotförband

till Barkarby flygdepå.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

4:o) Utredning rörande viss personal vid tygtekniska kåren. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 25—36) att godkänna vad departementschefen

föreslagit om utformningen av personalstaten för tygtekniska

kåren.

Sedan frågorna om uppgifterna för samt behov, rekrytering och utbildning

av mekanikerpersonal inom tygtekniska kåren utretts inom arméledningen,

har chefen för armén avgivit förslag i ämnet. Förslaget jämte däröver

avgivna yttranden redovisas i propositionen.

För egen del anför departementschefen följande.

»Tygtekniska kåren är en civilmilitär personalkår, som omfattar ingenjörs-

och mekanikerpersonal. Mekanikerpersonalen, som har underofficers

eller underbefäls tjänsteklass, har till uppgift att vid trupp, skolor och verkstäder

svara för kontroll, service, vård och reparation av tygmateriel. Personalen

tas vidare i stor omfattning i anspråk som lärare och instruktörer

vid den tekniska utbildningen inom armén. Av arméchefens i det föregående

redovisade utredning framgår att mekanikerpersonalens uppgifter ökat

under senare år på grund av den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt

komplicerad materiel. Behovet av mekanikerpersonal för fredsverksamheten

uppgår nu enligt arméchefens beräkningar till cirka 1 200. Under de närmaste

sex å sju åren bedöms ifrågavarande personalbehov öka med över

400.

Personalbehovet för krigsorganisationen har i arméchefens utredning

bedömts något understiga fredsbehovet. Statskontoret har med anledning

härav uttalat, att en förstärkning av mekanikerpersonalen icke bör ske

förrän undersökningar verkställts i syfte att minska tilläggsbehovet av

civilmilitär personal i fred. Uppgifter som jag under hand inhämtat från

arméstaben visar enligt numera verkställd genomräkning, att krigsorganisationens

behov av mekanikerpersonal överensstämmer med det personalbehov

för fredsverksamheten som bedömes skola föreligga vid slutet av

1960-talet. Vid sådant förhållande bör enligt min mening ställning nu

kunna tas till storleken av den civilmilitära tygtekniska kårens mekanikerpersonal.

Utgångspunkten vid bestämmandet av mekanikerpersonalens antal bör

enligt min mening vara det av arméchefens alternativ, enligt vilket utbildningen

av värnpliktiga bilmekaniker skall upphöra. Detta alternativ

innebär ett personalbehov om 1 176 man. I likhet med statskontoret finner

jag behovet av arbetsstudiepcrsonal väl högt beräknat. Jag anser mig därför

icke kunna tillstyrka att nya beställningar tillkommer för dylik personal.

.lag är icke heller beredd att i förevarande sammanhang föreslå någon

utökning av mekanikerpersonalen inom armétygförvaltningen; denna fråga

bör prövas i samband med personaläskanden i övrigt beträffande ämbetsverket.

Arméchefen har räknat med en personalreserv för kommenderingar,

sjukdom m. m. Reserven har beräknats enligt samma grunder som till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1902

11

lämpas för militära personalkårer inom armén. Det torde vara erforderligt

att räkna med en personalreserv även för ifrågavarande personalkategori.

Med hänsyn till den relativt stora omfattningen av utbildningskommenderingarna

synes enligt min mening de beräkningsgrunder arméchefen tilllämpat

ge en otillräcklig reserv. Jag anser mig därför böra räkna med

någon utökning av kommenderingsreserven. Med sålunda angivna utgångspunkter

föreslår jag, att mekanikerpersonalens antal nu fastställes till

1 170. Vid beräkningen av personalbehovet bar jag beaktat det behov av

två beställningar för förste tyghantverkare i Ao 14 som jag konstaterat vid

anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78). I förhållande till nuvarande antal

beställningar för mekanikerpersonal innebär mitt förslag en ökning med

77 beställningar. Härutöver bör övergångsvis finnas inrättade 18 beställningar,

avsedda för personal vid de optiska verkstäderna samt för smeder,

sadelmakare in. fl. Jag förutsätter att dessa beställningar indrages vid uppkommande

vakans. De (77 + 18) 95 beställningar som erfordras för att

uppnå av mig förordat antal bör tillkomma från och med nästa budgetår.

De framtida behoven av mekanikerpersonal bör såsom arméchefen föreslagit

tillgodoses successivt efter hand som ny materiel tillföres. Behovet

av utökning torde få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena.

Mot bakgrund av den förbättrade civila yrkesundervisningen föreslår

arméchefen en ändrad utbildningsgång. Salunda förutsattes rekryteiingen

framdeles endast skola omfatta ynglingar med verkstads- eller yrkesskolcutbildning.

Härigenom förkortas den militära teknikerutbildningen från

tre till två år. Vidare anses tyghantverkarutbildningen böra tidigareläggas.

Med hänsyn till den civila yrkesundervisningens utbyggnad finner jag det

ändamålsenligt att rekryteringen av mekanikerpersonal omlägges på sätt

arméchefen föreslagit. Härigenom minskas behovet av grundutbildning i

militär regi. Mot vad arméehefen i övrigt föreslagit beträffande utbildningsgången

har jag icke funnit anledning till erinran.

En förbättring av mekanikerpersonalens befordringsförhållanden bör

komma till stånd. De av arméchefen angivna grunderna för olika beställningars

fördelning på befattningar bör enligt min mening i huvudsak

kunna tillämpas. Härav följer att jag tillstyrker, att den tyghantverkarutbildade

personalen relativt sett utökas. I det föregående bar jag föreslagit

att mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren under nästa budgetår

skall omfatta (1 170 + 18) 1 188 man. Jag föreslår att beställningarna för

denna personal, vilka icke bör vara alternativa, fördelas enligt följande

(inom parentes anges förändringar i förhållande till nuläget).

Beställning Antal

Förste tygverkmästare Ao 17 ....................................... 52 (+ 13)

Tygverkmästare Ao 16 ................................................ 74 ( + 28)

Förste tyghantverkare Ao 14 ....................................... 307 (+ 170)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

Beställning Antal

Förste tyghantverkare eller tyghantverkare Ao 14/Ao 13 ... — (— 18)

Tyghantverkare Ao 13 ................................................ 125 (_ 46)

Förste armétekniker Ao 12 .......................................... 122 (+ 72)

Armétekniker Ao 10 ................................................... 399 (_ 73)

Biträdande armétekniker Ae 8/7 .................................... 109 (_ 51)

Summa 1 188 (+ 95)

Av angivet antal beställningar bör såsom i det föregående föreslagits

18 beställningar (2 i Ao 17, 3 i Ao 16, 6 i Ao 14 och 7 i Ao 13) successivt

utgå.

Beställningarna för förste tygverkmästare och tygverkmästare bör avses

för preciserade befattningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:l

alt besluta härom.

Till en början torde icke samtliga beställningar kunna besättas med

personal, som genomgått föreskriven utbildning. Det synes emellertid

rimligt att tyghantverkarbeställningar, som sålunda icke kan utnyttjas,

övergångsvis får användas för att bereda vikariatslöneförordnande i A 13

åt härför lämplig armétekniker, under förutsättning dock att denne uppehåller

befattning som enligt i det föregående berörda normer bör avses för

tyghantverkare eller genomgår tyghantverkarkurs. Vidare bör ledig arméteknikerbeställning

tills vidare få utnyttjas för anställande av biträdande

armétekniker. För teknikeraspirant i Af 4/5 avsedda beställningar kan

successivt indragas i den takt övergång sker till den nya utbildningsgången.

Arméchefen har i förevarande sammanhang föreslagit att mekanikerpersonalen

vid tygtekniska kåren framdeles benämnes mästar- och teknikerpersonal,

varvid mästarpersonal skall innefatta tygverkmästare och tyghantverkare

och teknikerpersonal avse armétekniker av olika grader. Jag

har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag i denna del.

Kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna personalförändringarna

vid tygtekniska kåren torde för nästa budgetår komma att uppgå

till i runt tal 1,5 miljon kronor.»

Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att mekanikerpersonalen

vid tygtekniska kåren utökas. Mekanikerpersonalens antal bör enligt departementschefen

fastställas till 1 170. Härutöver anses övergångsvis böra finnas

inrättade 18 beställningar, vilka förutsättas successivt skola utgå. De 95

beställningar som erfordras för att uppnå av departementschefen förordat

antal föreslås skola tillkomma från och med nästa budgetår. Med hänsyn

till den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt komplicerad materiel vid

armén anser utskottet sig böra tillstyrka, att mekanikerpersonalen utökas i

enlighet med departementschefens förslag.

Föreslagna förändringar beträffande utbildningsgången, innebärande

bland annat att rekryteringen framdeles förutsättes endast skola omfatta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962 13

ynglingar med verkstads- eller yrkesskoleutbildning, finner utskottet ändamålsenliga

och tillstyrker därför, att desamma genomföras.

Såsom departementschefen föreslagit bör en förbättring av befordringsförhållandena

för mekanikerpersonalen komma till stånd. Utskottet anser

sig kunna tillstyrka, att beställningarna för ifrågavarande personal fördelas

på sätt departementschefen föreslagit. Härigenom kommer bland annal

den tyghantverkarutbildade personalen att relativt sett öka.

Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit eller uttalat under förevarande

punkt har utskottet icke funnit något vara att invända.

Med erinran om att kostnaderna för här herörda personalförändringar

vid tygtekniska kåren för nästa budgetår beräknas komma att uppgå till

i runt tal 1,5 milj. kr. får utskottet hemställa,

alt riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit

om utformningen av personalstaten för tygtekniska

kåren.

öro) Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk. Kungl. Majrt

har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 37 och 38) att på personalförteckningen

för försvarets fabriksverk under rubriken Tjänsteman å övergångsstat

från och med den 1 juli 1962 uppföra en tjänst för hyråchef i Bo 1.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid försvarets

fabriksverk finnes upptagen en tjänst för byråchef i Bo 1, chef för försvarets

fabriksstyrelses administrativa byrå. Ordinarie innehavaren av denna tjänst

åtnjuter sedan drygt tio år tjänstledighet för fullgörande av vissa offentliga

uppdrag. Tjänsten har under denna tid uppehållits av vikarie. Tjänstledigheten

för ordinarie innehavaren av tjänsten torde få anses bli definitivt bestående.

Med hänsyn härtill bör enligt departementschefen vid försvarets

fabriksverk å övergångsstat inrättas en tjänst för byråchef i Bo 1, till följd

varav den å förenämnda personalförteckning uppförda byråchefstjänsten

kan tillsättas med ordinarie innehavare.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må på personalförteckningen för försvarets

fabriksverk under rubriken Tjänsteman å övergångsstat från

och med den 1 juli 1962 uppföra en tjänst för byråchef i Bo 1.

6:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 1 930 000 kr., har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 6, s. 38—40) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 1 660 000 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 485 000 kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

165 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med nya lokaler och

personalökning. Med hänsyn till hög personalomsättning har vidare omfattningen

av annonsering ökat. I övrigt beror ökningen på ökade kostnader för

vakttjänst, belastningen in. in.

Utskottet anser sig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen av flygförvaltningens

omkostnadsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygförualtningen: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

7:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj :t

i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 31) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 274 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7,

s. 41—69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna meddela

särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas

i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal

in. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till Armén: Avlöningar

till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 270 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 278 500 000 kr.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Med hänsyn till beslutad utökning av arméns helikopterpark bör enligt

departementschefen för nästa budgetår en regementsofficersbeställning

i Ao 26 eller Ao 24 tillkomma för chef för arméns helikopterskola i Boden.

3. Departementschefen föreslår, att en beställning för rustmästare i Ao 11

inrättas för tillsynsman vid visst förråd inom V. militärområdet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962

15

Vid VII. militärbefälsstaben bör en tjänst för fortmaskinist i Ao 11 indragas

från och med den 1 april 1963.

4. I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben

för fo 61/62 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda tillstyrkes,

att aktiv personal avses för befattningarna för intendent, tygofficer

och intendenturförrådsförvaltare. En kaptensbeställning i Ao 21 bör

därför tillkomma vid fälttygkåren. I övrigt kan behovet av beställningar

tillgodoses genom omdisponering av vid Lv 2 frigjorda beställningar tillhörande

intendenturkåren. Vid bifall till nyssnämnda förslag kan vid fostaben

indragas tre arvodesbefattningar, av vilka två i A: 24 och en i A: 17.

Å andra sidan bör en ny arvodesbefattning i A: 24 tillkomma för biträdande

mobiliseringsofficer. Departementschefen räknar vidare med att en nu

vakant förvaltarbeställning i Ao 15 vid kavalleriet indrages.

5. Cheferna för pansar-, ingenjör-, signal- och trängtruppernas kadettskolor

anses böra vara majorer. Departementschefen föreslår därför att fyra

kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar för major i Ao 24.

Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan bör

för utbildningsofficeren från och med den 1 januari 1963 avses en beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 26/Ao 24 i stället för som nu majorsbeställning

i Ao 24. Såvitt avser krigsskolan tillstyrker departementschefen

vidare, att en löjtnantsbeställning i År 17/15 från och med nyssnämnda

tidpunkt omvandlas till beställning för kapten eller löjtnant i År 21

eller År 17/15.

I övrigt tillstyrker departementschefen, att en beställning för major i

Ao 24, avsedd för försöksofficer vid signalskolan, tillkommer.

6. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal

i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) anförde departementschefen

med anledning av förslag från myndigheterna beträffande viss personal vid

annéhundskolan följande.

»Riksdagen behandlade i fjol med anledning av förslag från riksdagens

år 1960 församlade revisorer fråga om utbildning av tjänsterhundar

för militära och andra ändamål (SU 1961:116; rskr. 285).

I överensstämmelse med statsutskottets förslag uttalade riksdagen däivid

att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i lämplig form

utreda i vad mån de militära utbildningsresurserna på kundtjänstens område

i vidare mån än tidigare kunde komma till gemensam användning för

statliga och kommunala myndigheter samt eventuella enskilda intressenter.

Revisorerna uppmärksammade i sin berättelse särskilt utbildningsbehoven

för hundtjänsten inom polisväsendet. Med anledning härav har inom

inrikesdepartementet under hand gjorts en undersökning rörande lämpligheten

av att anlita arméhundskolan för polisväsendets behov. Undersökningen

har givit vid handen, att hundskolan icke lämpligen kan användas

annat än för utbildning av polisens instruktörer i hundtjänst. Omfattningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

av denna utbildning torde emellertid ej vara av den storlek att hundskolans

organisation påverkas därav. För civilförsvarets del föreligger enligt inrikesdepartementets

uppfattning icke behov av att anlita hundskolan.

När det gäller enskildas behov av utbildning i hundtjänst vill jag erinra

om att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 februari 1961 föreskrivit, att utbildning

av cirka 15 blindhundar om året försöksvis under en tid av två år

skall äga rum vid hundskolan. En dylik verksamhet kan äga rum utan att

grunddragen av skolans organisation påverkas.

Utöver vad nu nämnts har något aktuellt behov att utbilda hundar vid

arméhundskolan icke uppmärksammats. I varje fall torde förekommande

behov icke vara av den omfattning att principerna för organisationen behöver

ändras. Jag anser därför att hundskolans organisation skall utformas

på grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning. I en sådan organisation

bör det vara möjligt att tillgodose andra behov av hundutbildning i

rimlig omfattning. Jag anser det därför icke erforderligt att föranstalta om

ytterligare utredningar rörande hundtjänstens organisation.

Slutlig ställning till arméchefens organisationsförslag har ännu icke tagits.

Jag anser mig emellertid i detta sammanhang böra räkna med bifall till

förslaget att indraga 10 arbetare. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t atl

slutligt pröva frågan.»

Med utgångspunkt i vad i statsverkspropositionen sålunda anförts har

departementschefen bedömt arméchefens i förevarande proposition redovisade

förslag beträffande organisation av och personalförändringar vid

arméhundskolan m. in.

I likhet med arméchefen anser departementschefen, att någon särskild

ledningsinstans för arméhundväsendet icke längre erfordras. En beställning

för chef för arméhundväsendet i Ao 26/Ao 24 kan därför indragas. Förslaget

att för chefen för hundskolan avse en majorsbeställning i Ao 24 i stället fölen

alternativ beställning för major eller kapten i Ao 24/Ao 21 tillstyrkes.

Likaså bör chefen för skolans utbildningskompani vara kapten. En beställning

för alternativt kapten eller löjtnant kan härvid utgå.

Såvitt avser personal som närmast handhar utbildning och tillsyn av

hundarna föreslås, att sammanlagt sex tjänster inrättas. Dessa bör i

avvaktan på organisationsundersökningar vid skolan uppiagas såsom extra.

I enlighet härmed bör tjänster tillkomma för två förste hunddressörer i

Ag 10, två stallförmän i Ag 9 och två hundskötare i Ag 7.

I övrigt bör vid skolan tillkomma en tjänst för förrådsman i Ag 7 saml

två tjänster för hantverkare i Ag 9 vid kasernavdelningen.

Härutöver är departementschefen för nästa budgetår icke beredd föreslå

några personalförändringar vid arméhundskolan. Departementschefen erinrar

emellertid om att han i statsverkspropositionen räknat med att tio kollektivavtalsanställda

arbetare vid skolan indrages. Departementschefen förutsätter

slutligen, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om

detaljorganisation för skolan vilken bör benämnas arméns hundskola.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

17

7. Departementschefen anser sig med stöd av 1960 års befälsstatsdelegations

yttrande kunna tillstyrka, att beställningar för iörvaltare i

trupptjänst tillkommer vid truppslag, vilkas personalorganisation icke

anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för

armén. Därvid bör, såsom arméchefen föreslagit, beställningar för 30 fanjunkare

(styckjunkare) i Ao 13 och 27 sergeanter i Ao 11 utbytas mot törvaltarbeställningar,

av vilka 30 i Ao 17 och 27 i Ao 15.

I förevarande sammanhang anser departementschefen sig —- med tillstyrkan

av befälsstatsdelegationens förslag härutinnan — även böra föreslå,

att en beställning för major i Ao 24, avsedd för chef för mobiliseringsavdelningen

vid I 10, tillkommer från och med nästa budgetår. En löjtnantsbeställning

i Ao 17/15 bör härvid utgå.

8. Provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Lv 6

och S 2 har numera fastställts av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och

under erinran om att utbildningsverksamheten vid nämnda förband är jämförbar

med motsvarande verksamhet vid regementena föreslås, att Lv 6

och S 2 nu ombildas till regementen. Departementschefen anser det

även motiverat, att Lv 4 med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning

skall förläggas dit göres till regemente. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och

S 2 bör från och med nästa budgetår utnyttjas de regementschefsbeställningar

i Bo 3 som hittills avsetts för A 2, Lv 1 och Lv 2. I anslutning härtill

föreslås — under erinran om att den för Lv 6 avsedda kårchefsbeställningen

enligt beslut av 1961 års riksdag redan indragits (SU 104; rskr. 275''

och att någon beställning i Bo 1 inte tillkommit för S 2 — att den för chef

för Lv 4 avsedda beställningen i Bo 1 indrages.

Departementschefen föreslår, att den för chef för radar- och luftvärnsmekanikerskolan

avsedda beställningen i Ao 26/Ao 24 vid luftvärnet uppflyttas

till Bo 1.

Tre rustmästarbeställningar i Ao 11, avsedda för instruktörer vid luftvärnsrobotutbildning,

föreslås tillkomma.

Departementschefen tillstyrker, att två för chefer för ammunitionsförrådsgrupper

avsedda kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar

för major i Ao 24 samt att tre förvaltare i Ao 17 tillkommer för nya ammunitionsförråd.

I anslutning till vad som anförts i innevarande års statsverksproposition

(bil. 6, punkt 17) vid anmälan av anslaget Armétygförvaltningen:

Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar föreslås, att beställningar

för sju fanjunkare i Ao 13 vid fältlygkåren tillkommer samt alt åtta

förvaltarbeställningar i Ao 17 vid samma kår indrages.

9. Under erinran om vad som anförts i statsverkspropositionen (bil. 6,

punkt 15) vid anmälan av armétygförvaltningens avlöningsanslag föreslår

departementschefen, att två beställningar för armédirektör av 1. graden i

Ao 26 tillkommer vid tygtekniska kåren.

2—3550 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 115

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

En beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för teknisk

robotutbildning vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan, bör inrättas.

Beträffande mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren har i det

föregående (jfr punkt 4) framlagts förslag innebärande att beställningar

från och med nästa budgetår tillkommer för 13 förste tygverkmästare i

Ao 17, 28 tygverkmästare i Ao 16, 170 förste tyghantverkare i Ao 14 samt

72 förste armétekniker i Ao 12. Samtidigt har föreslagits indragning av

beställningar för 18 förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14/Ao

13, 46 tyghantverkare i Ao 13, 73 armétekniker i Ao 10 och 51 biträdande

armétekniker i Ae 8/7. Med hänsyn till den sålunda föreslagna utökningen

av mekanikerpersonalen synes det erforderligt, att utbildningskapaciteten

vid tygförvaltningsskolan utbygges. Departementschefen tillstyrker därför

arméchefens förslag om inrättande av en beställning för arméingenjör i

Ao 21, avsedd för lärare vid nämnda skola.

10. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår 175 rustmästarbeställningar

i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar

för ordinarie furir. Vidare tillstyrkes, att fyra beställningar för rustmästare

i Ao 11, avsedda för vaktchefer, inrättas vid I 7.

I det föregående har under förevarande anslag föreslagits inrättande

av sammanlagt fyra rustmästarbeställningar i Ao 11. I förevarande

sammanhang föreslår departementschefen vidare, med anledning av ett

av arméchefen framlagt förslag rörande vissa organisationsändringar vid

tygförvaltningsskolan in. in., att beställningar för fem rustmästare i Ao 11

och fyra överfurirer i Ao 9 inrättas under nästa budgetår.

Utgående från vad som sålunda anförts beräknar departementschefen

kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid

armén för nästa budgetår på sätt framgår av följande sammanställning. 11

Rustmästare...............................

Budgetår

1961/62

1962/63

738

2 025

1 715

600

5 078

926

2 029

1 540

600

5 095

Överfurirer...........................

Furirer ................................

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) ..................

Summa

11. En regementsläkarbeställning i Ao 23 föreslås skola indragas under

budgetåret 1962/63.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa tjänster

för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål. I likhet med civilförvaltningen

räknar departementschefen med att 31 tjänster för kontorsbiträde i

Ao 5 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

19

och kontorsgöromål. Vidare tillstyrker han ämbetsverkets förslag att 28

tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka icke beräknas kunna besättas med

formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Slutligen kan fyra nu befintliga kontorsbiträdestjänster,

som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.

I årets statsverksproposition (punkt 35) har under arméns anslag till

avlöningar till viss arbetarpersonal beräknats medel för avlöning av arbetare

vid förbandens intendenturavdelningar. Med hänsyn härtill kan förevarande

anslag minskas med 3 350 000 kr.

Under de senaste åren har försvarets byggnadsverksamhet ökat. En ytterligare

ökning torde vara en nödvändig konsekvens av krigsmaktens fortgående

anpassning till den tekniska och taktiska utvecklingen. I skilda

sammanhang har olika åtgärder vidtagits för att öka försvarets byggnadskapacitet.

Vad beträffar åtgärder, som avser att förbättra tillgången på

personal, erinrar departementschefen om att Ivungl. Maj :t genom beslut den

26 januari 1962 medgivit tidigareläggning av en fortifikationsteknisk kurs

å militärhögskolans armélinje. I likhet med överbefälhavaren och chefen för

armén finner departementschefen det erforderligt att vissa personalförändringar

vidtages beträffande fortifikationskåren. Han anser sig emellertid

icke kunna tillstyrka, att något principbeslut med det innehåll arméchefen

föreslagit nu fattas. För nästa budgetår bör vissa förändringar

beträffande fortifikationskårens officerspersonal komma till stånd. Enligt

arméchefen föreligger behov av ytterligare åtta beställningar för fortifikationsofficerare,

av vilka sex avses för fortifikationsförvaltningen. I anslutning

till vad som nu anförts bör frågan om personalökning vid den centrala

fortifikationsförvaltningen prövas i annat sammanhang. Däremot bör de

övriga två beställningarna, som är avsedda för militärbefälsstaber, tillkomma

från och med budgetåret 1962/63. I anslutning till arméchefens förslag

föreslår departementschefen, dels att beställningar för en överste i Bo 1

och en överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer, dels ock att en majorsbeställning

i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26.

Med anledning av beslutad förflyttning av A 1 har chefen för armén den

30 januari 1961 avgivit förslag rörande ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid tygförvaltningsskolan samt beträffande vissa

organisationsändringar i övrigt som sammanhänger med förflyttningen av

A 1. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.

Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa i förslaget berörda

frågor. Sålunda bör såsom föreslagits i det föregående sammanlagt

nio underbefäl sbeställningar i Ao 11 och Ao 9 tillkomma. Vidare föreslår

departementschefen att två arvodesbefattningar i A: 17 inrättas. Ilan räknar

också med att en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras från Lv 1 till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 115 dr 1962

tygförvaltningsskolan samt att vissa omdisponeringar görs även beträffande

arvodesbefattningar för pensionerad personal. Ett av arméchefen i sammanhanget

framfört förslag att avse en bataljonsläkarbeställning i Ao 21

för tygförvaltningsskolan kan han icke tillstyrka utan beräknar i stället

medel för avlönande av en arvodesanställd läkare vid skolan med en tjänstgöring

av cirka två timmar per dag.

Efter viss översyn inom försvarsdepartementet anser departementschefen

sig i rekryteringsfrämjande syfte böra föreslå, att löneställningen för arvodesbefattningarna

för hemvärnsofficerare vid försvarsområdesstaber (motsvarande)

förbättras. Ifrågavarande 36 arvoden bör från och med nästa

budgetår uppräknas från A: 24 till A: 27.

Den verksamhet som bedrivs i syfte att skapa och upprätthålla kontakter

mellan försvaret och samhället i övrigt är enligt departementschefen av stor

betydelse. Han finner det emellertid vara en brist att försvarets företrädare

i sådana sammanhang har ytterst små möjligheter att utöva ens en enkel

form av representation. Det synes rimligt att i vart fall de regionala

cheferna — militärbefälhavare, marinkominandochefer och flygeskaderchefer

— erhåller förbättrade möjligheter i detta avseende. Dessa bör därför erhålla

ett årligt representationsbidrag av minst 2 000 kr. Vid beräkningen

av förevarande anslag förutsättes därför, att ett dylikt bidrag om 2 000

kr. skall utgå till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena.

I anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 107) av förslag om vissa ändringar av militärassistentorganisationen

m. m. föreslås, att en beställning för kapten i Ao 21

vid artilleriet (A 1) indrages från och med nästa budgetår. Departementschefen

erinrar vidare om att, i enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition

(bil. 6, p. 27), en förvaltarbeställning (i kassatjänst) i Ao 17

bör utgå ur personalförteckningen för intendenturkåren.

I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 64) har föreslagits att viss civil

rid- och körutbildning även fortsättningsvis skall bedrivas jämsides med

den militära utbildningen vid arméns rid- och körskola i Strömsholm, dock

tills vidare längst under en treårsperiod räknat från och med den 1 juli

1962. Därvid har förutsatts, att armén skall erhålla ersättning för merutgifterna

för den civila verksamheten vid anläggningarna i Strömsholm

räknat efter elevdagkostnad. Med hänsyn härtill bör enligt departementschefen

ytterligare anstå med verkställandet av riksdagens beslut om skolans

förflyttning till Umeå. Med utgångspunkt i föreslagen ersättning beräknas

inkomsterna under uppbördsposten Bidrag till täckande av vissa kostnader

för arméns rid- och körskola till 120 000 kr., innebärande en minskning

med 30 000 kr. i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

21

Med anledning av nedläggandet av Garnisonssjukhuset i Sollefteå har

Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (SU 1961: 104; rskr.

275) från och med den 1 oktober 1961 till övergångsstat överfört en beställning

för regementsläkare i Ao 23 samt en tjänst för översköterska i

Ao 11, vilka för innevarande budgetår är uppförda å personalförteckning

för garnisonssjukhusen. Ifrågavarande tjänster bör — då anslagen till

garnisonssjukhusen förutsättes utgå ur riksstaten från och med nästa

budgetår — framdeles redovisas i arméns personalförteckning under fältläkarkåren

respektive trängtrupperna (T 3).

Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgivit, att innehavaren av

tjänsten för köksföreståndare i Ao 12 vid S 2 må förordnas att bestrida göromål

som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ao 13. Ifrågavarande

tjänst, som tidigare avsetts för förutvarande Lv 1, har överförts till S 2 i

samband med förbandets förflyttning till Karlsborg. Från och med den 1

juli 1962 bör köksföreståndartjänsten vid S2 uppflyttas från Ao 12 till

Ao 13.

Medelsbebovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar inom

försvaret redovisade personalförändringar som beslutats av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad som anförts i fråga om personalförändringar

in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till

merkostnaderna till följd av tjänstetidsbefordran m. m. beräknar departementschefen

nämnda anslag för budgetåret 1962/63 till 270 000 000 kr.

(—8 500 000 kr.).

Utskottet. Då provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) och Göta signalkår (S 2) numera fastställts

och då utbildningsverksamheten vid nämnda förband är av samma

omfattning som vid regemente, har Kungl. Maj :t föreslagit, att Lv 6 och S 2

ombildas till regementen. Med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning skall

förläggas till Skånska luftvärnskåren (Lv4) föreslås vidare, att även denna

kår göres till regemente. Utskottet finner förslagen i denna del motiverade

och tillstyrker desamma. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och S2 böra såsom

föreslagits utnyttjas tre genom förbandsindragningar friställda regementschefsbeställningar

i Bo 3. Utskottet har heller icke något att erinra mot

förslaget att i detta sammanhang indraga en kårchefsbeställning i Bo 1.

Efter Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1960:109 har riksdagen

fattat principbeslut beträffande ny bcfälsordning för armén. Riksdagen gav

därvid sin anslutning till principen att en precisering av befälsbehoven

inom arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig

redovisning av det personella innehållet i krigsorganisationen. I samband

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

med principbeslutet förelåg en sådan redovisning endast för infanteriet och

kavalleriet. För dessa truppslag kunde därför preciserade förslag beträffande

personalbehoven framläggas, vilka förslag riksdagen biföll. Härvid inrättades

bland annat vid varje infanteriregemente 4 förvaltarbeställningar, 2

i Ao 17 och 2 i Ao 15, för underofficerare som skulle tagas i anspråk inom

den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att få behoven vid

arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade tillsattes i omedelbar

anslutning till 1960 års riksdagsbeslut en särskild delegation, 1960

års befälsstatsdelegation, vars arbete pågår.

I syfte att dels möjliggöra en effektivare utbildning, dels skapa mer rättvisa

förhållanden mellan infanteriet och övriga truppslag är det enligt arméchefen

angeläget att även tillföra övriga arméförband förvaltare i trupptjänst.

För att befälsstatsdelegationens arbete inte skall föregripas, anses

emellertid utbyggnaden tills vidare inte böra få samma omfattning som vid

infanteriet. Lämpligt synes enligt arméchefen vara, att regementen och kårer

tills vidare tillföras en förvaltare i Ao 17 och en förvaltare i Ao 15 under

det att självständiga bataljoner tillföras en förvaltare i Ao 17. Dessa beställningar

avses skola tillkomma i utbyte mot motsvarande antal fanjunkaroch

sergeantbeställningar.

Departementschefen har med stöd av befälsstatsdelegationens yttrande

tillstyrkt arméchefens förslag. Även utskottet finner det befogat, att den

föreslagna anpassningen till 1960 års principbeslut rörande befälsordningen

vid armén nu kommer till stånd och tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag,

såvitt här är i fråga.

Riksdagen behandlade i fjol med anledning av förslag från dess år 1960

församlade revisorer fråga om utbildning av tjänstehundar för militära och

andra ändamål. Riksdagen uttalade därvid, att det borde utredas i vad

mån de militära utbildningsresurserna på hundtjänstens område i vidare

mån än tidigare kunde komma till gemensam användning för statliga och

kommunala myndigheter samt eventuella enskilda intressenter.

Av det föregående framgår, att vissa undersökningar gjorts rörande

lämpligheten att i vidgad utsträckning utnyttja arméhundskolan. Några

nämnvärda nya behov av att anlita hundskolan ha därvid icke konstaterats.

Departementschefen har därför ansett, att skolans organisation bör utformas

på grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning och utifrån

denna utgångspunkt framlagt i det föregående redovisade förslag rörande

organisation och personaluppsättning in. m. vid skolan, vilken anses böra

benämnas arméns hundskola.

Utskottet har vid sina överväganden funnit, att skäl alltjämt tala för en

koncentration till arméhundskolan av hundutbildning och utbildning av

instruktörer i hundtjänst för krigsmaktens, civilförsvarets och polisväsendets

behov. Vissa ytterligare undersökningar rörande utökning av hundskolans

verksamhet torde därför vara påkallade. Framlagda förslag beträffande för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962 23

ändringar avseende hundskolans organisation och personaluppsättning

m. m. anser utskottet sig böra biträda. Utskottet förutsätter emellertid, att

organisationen och personalbehovet överses i samband med förenämnda

undersökningar.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka jämväl övriga av departementschefen

under förevarande punkt förordade personalförändringar ävensom

de verkställda beräkningarna av medelsbehovet under anslaget. Utskottet

har icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 129 300 001)

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... 7 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 70 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 60 000 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 3 920 000

Summa kr. 272 720 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 120 000

Nettoutgift kr. 270 000 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.;

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört beträffande utnyttjandet av arméns hundskola.

8:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj :t

i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 64) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 104 140 000 kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition

nr 110 (punkt 8, s. 69—86) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga åtgärder,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda

föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i

de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar

för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv

personad m. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma budgetår anvisa

ef t förslagsanslag av 106 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 107 000 000 kr.

Utskottet lämnar i det följande en korfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Departementschefen föreslår, att en beställning för kapten i Ao 21

vid flottan utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden i

åo24, avsedd för chef för flottans vapenofficersskola.

Antalet beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 vid flottan

kan minskas med sammanlagt sex.

Departementschefen föreslår, att 75 beställningar för högbåtsman i Ao 9

utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.

Med anledning av att vissa militära beställningar frigjorts till följd av

den provisoriska omorganisationen vid marinkommando Syd föreslår

departementschefen följande. En beställning för kapten i Ao 21 bör

tills vidare disponeras för att biträda med genomförande av den provisoriska

organisationen av förvaltningsverksamheten m. m. vid marinkommandot.

Vidare bör tre beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 få

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

25

utnyttjas för kryssaren Göta Lejon. Beställningar för tre löjtnanter i Ao

17/15 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11 bör indragas.

Vidare föreslår departementschefen med anledning av marinchefens

förslag att inrätta tre beställningar för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet,

att två sådana beställningar tillkommer i utbyte mot två beställningar för

löjtnant i Ao 17/15.

Beträffande underbefäl vid kustartilleriet föreslås, att 15 beställningar

för överfurir i Ao 9 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för

furir i Ao 8/7.

Såsom hittills tillämpats bör för varje extra ordinarie mariningen jörsbeställning

i Ae 17 eller lägre lönegrad, som är tillsatt, vakanthållas en

underofficersbeställning vid flottan eller kustartilleriet. Marinchefens beräkning

av att åtta underofficersbeställningar bör vakanthållas nästa

budgetår föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

2. I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av propositionen angående

marinens tekniska personal m. in. framlägges under förevarande.

anslag förslag rörande vissa i nämnda proposition motiverade personalförändringar.

Sålunda föreslås, att personalstaten för mariningenjörkåren från och

med budgetåret 1962/63 erhåller följande sammansättning, nämligen 14

marindirektörer av 1. graden i Ao 26, 19 marindirektörer av 2. graden i

Ao 24, 35 mariningenjörer av 1. graden i Ao 23, 57 mariningenjörer i Ao 21,

19 mariningenjörer i Ao 19 och 13 mariningenjörer i Ae 17. Härjämte

föreslås, att såsom rekryteringstjänster inrättas 10 beställningar för

mariningenjör i högst Ae 19 och 15 beställningar för mariningenjör i

Ae 15. Vidare anses följande tjänster (beställningar) på andra personalförteckningar

än mariningenjörkårens böra indragas, nämligen en tjänst

för byråassistent i Ae 19 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (övergångsvis

kansliskrivare i Ae 10), båda vid marinstaben, en beställning för kapten i

Ao 21 vid flottan samt en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller

Ao 21 vid kustartilleriet. Än vidare föreslår departementschefen inrättande

av följande tjänster för förste driftingenjör, avsedda för nuvarande

specialingenjörer vid mariningenjörkåren, nämligen vid Stockholms örlogsvarv

en i Ae 26, en i Ae 24 och fyra i Ae 23, vid förvaltningsorganen vid

marinkommando Syd två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolen en i

Ae 23.

Föreslagen överföring till marinförvaltningen av beställningar och tjänster

för mincxperiinentavdelningen vid Stockholms örlogsvarv medför en

kostnadsminskning på förevarande anslag av cirka 300 000 kr. Å andra

sidan bör medel beräknas för bestridande av två vikariatslöner för förvaltare

i Ao 15, avsedda för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning.

4. Departementschefen tillstyrker marinchefens förslag att utbyta en

beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ao 24 mot en beställning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för

chef för utbildningsavdelningen vid Berga örlogsskolor. Han tillstyrker

vidare, att en befattning för pensionerad officer med arvode enligt A: 24

inrättas för kasernkompanichef vid skolorna.

5. Departementschefen tillstyrker förslaget att inrätta en arvodesbefattning

i A: 24 för pensionerad officer, avsedd för kasernkompanichef vid

Karlskrona örlogsskolor.

Ett av marinchefen redovisat behov av två arvodesbefattningar för

underofficerare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar bör enligt

departementschefen tills vidare tillgodoses genom att personal tages i anspråk

för frivillig tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsmånader för dylik

tjänstgöring bestämmes enligt numera tillämpad ordning (jfr prop. 1960:

110, s. 41) budgetårsvis av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande. Kungl.

Maj :t kan vid sådant förhållande meddela beslut om frivillig tjänstgöring

under ett budgetår först sedan riksdagens beslut beträffande antalet

tjänstgöringsmånader föreligger. I vissa fall synes det emellertid vara

önskvärt att Kungl. Maj:t kan fatta beslut i dylika frågor redan innan

riksdagen meddelat beslut, exempelvis då fråga är om medgivande av

tjänstgöring i en följd över ett budgetårsskifte. Därest ej riksdagen

reser invändning häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

bestämmelser som möjliggör en dylik ordning.

6. Beträffande under denna punkt i propositionen samt i civilförvaltningens

skrivelse den 12 januari 1962 föreslagna förändringar i fråga om

tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång

har departementschefen inte funnit någon anledning till

erinran.

8. Departementschefen föreslår, i anslutning till vad som förutsatts vid

framläggandet i årets statsverksproposition av förslag om vissa ändringar

av militärassistentorganisationen m. m. (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 107), att en

beställning för kapten i Ao 21 vid flottan, nu avsedd för militärassistent

vid telestyrelsen, indrages.

I samband med försvarsstabens omorganisation föregående år inrättades

bland annat vid försvarsstaben dels en beställning för regementsofficer,

avsedd för en befattning i den nyinrättade operationsledningen, vilken befattning

kunde anses motsvara en befattning i den tidigare organisationen

som chef för stabens marinavdelning, dels ock en beställning för regementsofficer

avsedd för planeringssektionen. I den tidigare organisationen

bestreds båda dessa befattningar av officerare med lön på flottans stat

(betr. befattningen vid planeringssektionen se prop. 1959: 110, s. 107). 1

samband med inrättande på försvarsstabens stat av förevarande två beställningar

indrogs en beställning för kommendörkapten av 1. graden i

Ao 26 vid flottan (prop. 1961:110, s. 160). Departementschefen föreslår

att ytterligare en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26

vid flottan nu indrages.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

27

Representationsbidrag utgår från förevarande anslag till, förutom

chefen för marinen, cheferna för marinkommando Syd och marinkominando

Väst. Beloppet för sistnämnda två bidrag utgör högst 3 600 kr.

respektive högst 1 500 kr. Under hänvisning till vad som anförts rörande

representationsbidrag till regionala chefer under arméns motsvarande anslag

föreslås, att bidraget till chefen för marinkommando Väst ökas

till högst 2 000 kr. samt att till cheferna för marinkommando Ost och

marinkommando Nord anvisas bidrag med enahanda belopp.

I detta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl.

Maj :t genom beslut den 16 juni 1961 från och med hudgetåret 1961/62

överfört från Svea artilleriregemente till Vaxholms försvarsområde och

Stockholms kustartilleriförsvar en tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12.

överflyttningen sammanhänger med ändrad organisation i vissa hänseenden

av stabs- och förvaltningstjänsten vid nämnda organisationsenheter.

Med beaktande dels av vad departementschefen nu och i den särskilda

propositionen angående marinens tekniska personal m. m. anfört i fråga

om personalförändringar in. in. vid marinen, dels av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom försvaret

redovisade personalförändringarna, dels av beräknade tjänstetidsbefordringar

m. m. samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår beräknas nämnda

anslag för budgetåret 1962/63 till 106 000 000 kr. vilket innebär en

minskning med en miljon kronor.

Utskottet, som i detta sammanhang funnit sig bl. a. böra erinra om

att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i propositionen nr 88 angående

marinens tekniska personal m. m. framförda förslag, tillstyrker

under förevarande punkt förordade personalförändringar ävensom de

verkställda beräkningarna av medelsbehovet under marinens allmänna

avlöningsanslag. Utskottet har icke heller ansett något vara att erinra

mot vad departementschefen i övrigt anfört under punkten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga

åtgärder som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 mars 1962

föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 52 070 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis.............................. 690 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 945 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 28 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 22 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................ 1 600 000

Summa kr. 106 705 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 600 000

Nettoutgift kr. 106 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 106 000 000 kr.

9:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 89) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett

förslagsanslag av 135 000 000 kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition

nr 110 (punkt 9, s. 87—110) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga åtgärder,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda

föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i

de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni 1961

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar

för budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1962/63, dels ock till

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

29

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 136 000 000 kr.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen

följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. I proposition 1962:64 (s. 38—39) har anmälts ett förslag av flygvapenchefen

att inrätta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd

för flygförvaltningens försökscentral å Malmslätt. Departementschefen anser

sig så till vida böra biträda detta förslag, att han föreslår, att en särskild beställning

tillkommer för här avsedda uppgifter. På innehavaren bör vidare ankomma

uppgifter som förbandsläkare vid Östgöta flygflottilj (F 3), vars förbandssjukhus

nedlagts. För angivna uppgifter bör inrättas en beställning för

specialflygläkare i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning

med 15 000 kr. per år. Under tid då beställningen i ABr 23 är tillsatt

bör en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 vakanthållas.

Flygvapenchefens förslag att utbyta en majorsbeställning i Ao 24 för

militärassistenten vid försökscentralen mot en beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major i Ao 26/24 kan departementschefen också biträda.

Under hänvisning till de förslag som framlagts till personalförändringar

vid flygförvaltningen (prop. 1962:64, s. 47—48) föreslår departementschefen,

att två kaptensbeställningar vid flygvapnet indras. Likaså bör indragas

en för vapenbyrån avsedd, befintlig beställning för flygdirektör av 2. graden

i Ao 24 vid flygvapnet, vars innehavare för närvarande handlägger frågor

rörande visst robotsystem. Indragningen bör dock ej ske förrän ifrågavarande

uppgifter avslutats eller beställningen blir vakant (prop. 1962: 64,

s. 45).

4. Av de föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevakningsorganisationen

avses bland annat en för major i Ao 24 för befattning

som biträdande luftbevakningsledare och tre för kapten i Ao 21 för

befattningar som chefsradarjaktledare. Beträffande sistnämnda befattningar

hävdade departementschefen vid anmälan av propositionen 1961:

110 (s. 196) att icke enbart kapten utan även kvalificerad underofficer

borde kunna ifrågakomma. I enlighet härmed föreslogs att beställningar

för förvaltare skulle inrättas för ändamålet. Departementschefen

räknade samtidigt med att befattning som biträdande luftbevakningsledare

skulle bestridas av kapten. Riksdagen (SU 1961:104; rskr. 1961:

275) gjorde inte någon erinran mot dessa beräkningar. Inga nya omständigheter

har framkommit sedan föregående år som skulle kunna

motivera ett frångående av tidigare ställningstagande. Departementschefen

kan därför under denna punkt endast tillstyrka, att nya be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

ställningar inrättas för två förvaltare i Ao 17 (radarövervakare) och två

fanjunkare i Ao 13 (radarjaktledare). Samtidigt räknar lian med att eu

beställning för kapten i Ao 21 kan utgå.

6. Det framförda förslaget om att inrätta fyra majorsbeställningar i

Ao 24, avsedda för biträdande flygchef vid attackflottilj, kan departementschefen

— liksom föregående år (prop. 1961:110, s. 199) — icke

biträda. Han har däremot intet att erinra mot att en kapten vid respektive

flottilj kommenderas att biträda flygchefen. Anledning att överväga

högre löneställning än kapten för beställningshavare som kommenderas

att biträda flygchefen synes ej föreligga. Departementschefen framhåller,

att flygchcfens ansvar är oförändrat även om ett biträde till honom kommenderas.

Departementschefen biträder förslaget, att de båda löjtnantsbeställningarna

i Ao 17/15, flygavdelningschefer vid F 20, omvandlas till beställningar

för kapten i Ao 21.

Under förevarande punkt tillstyrkes i övrigt att tio beställningar för

överfurir i Ao 9 (trupputbildare) tillkommer i utbyte mot motsvarande

antal furirsbeställningar i Ae 8/7.

7. Departementschefen föreslår, att en beställning för förste stabsmeteoro!og

i Ag 26 och två beställningar för meteorolog i Ae 19 tillkommer för flygslabens

väderleksavdelning.

I enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1962: 64 (s. 45) räknar

departementschefen med att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer,

avsedd för robotförsöksplatsen i Norrland.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört om flygverksamhetens omfattning

vid arméns helikopterskola föreslås, att en meteorolog i Ae 19

tillkommer.

Departementschefen har intet att erinra mot att i enlighet med myndigheternas

förslag 20 beställningar för meteorolog i Ae 19 ordinariesättes.

8. Departementschefen kan inte biträda förslaget om personalförstärkning

vid den regionala radarövervakningen. Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen

anfört bör det först undersökas om inte radarövervakningen för

Göteborgsregionen kan ombesörjas genom att Göteborgs radar tillföres viss

begränsad personalförstärkning.

För den lokala radarövervakningen bör tillkomma fyra trafikledarbeställningar,

av vilka en för förste trafikledare i Ao 21, en för trafikledare

i Ao 19 och två för trafikledare i reglerad befordringsgång.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om beställningar för trafikledare

för att betjäna landningsradar tillstyrker departementschefen —

med beaktande av leveranstakten för ifrågavarande materiel — att beställningar

inrättas för åtta trafikledare i Ao 19 och för två trafikledare i

reglerad befordringsgång.

9. Vad angår flygvapenchefens förslag till ökning av flottiljpolisorga
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

31

nisationen tillstyrkes, att beställningar tillkommer för F 7 och för ökning

vid vardera F 4 och F 21 med en flottiljpolis. Enligt departementschefen

erfordras därför förstärkning med en förste flottiljpolis i Ao 13, en flottiljpolis

i Ao 11 och nio fottiljpoliser i Ao 9. Beställningar härför bör

inrättas från och med nästa budgetår. Departementschefen förutsätter

härvid, att tre ursprungligen för F 8 avsedda beställningar ej indras utan

får utnyttjas för befattningar i organisationen.

Departementschefen föreslår vidare, att beställningar för fem verkmästare

i Ao 16, varav två tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer

i utbyte mot beställningar för fem mästare i Ao 13.

I övrigt tillstyrkes, att 300 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot

beställningar för förste flygtekniker i Ao 12.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5

och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har departementschefen

icke funnit anledning till annan erinran mot civilförvaltningens i propositionen

redovisade förslag än att han icke kan tillstyrka att en kontorsbiträdestjänst

i Ao 5 tillkommer vid F 15.

1 det föregående (punkt 2) har redogjorts för ett förslag till organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid flygförbanden. Departementschefen

tar nu upp de ändringar i personalstaterna för flygvapnet

som erfordras för genomförande av förslaget.

I princip räknar han därvid med dels att beställningar tillkommer för

befattningar som skall finnas vid alla eller flertalet förband, dels att vissa

beställningar inrättas enbart vid sektorflottiljerna. I enlighet härmed

bör beställningar tillkomma för 18 förvaltare i Ao 15 (stabsunderofficerare

vid avd. 1), tolv fanjunkare i Ao 13 och sex sergeanter i Ao 11 (stabsunderofficerare

vid avd. 4), 49 överfurirer i Ao 9 (varav 14 expeditionsunderbefäl

vid baskompani, 18 chefer för budcentral och 17 chefer för utbildningsförråd).

Vid F 13 räknar departementschefen med en tjänst för förman i

Ae 10 (biträde till kasernföreståndaren). Samtidigt kan beställningar för

18 fanjunkare i Ao 13 och 18 arvodesbefattningar i A: 17 utgå. Beställningar

för sammanlagt 36 överfurirer i Ao 9 i utbyte mot tjänster för 18

garageförmän i Ae 10 och för 18 sjukvårdsförmån i Ae 9 bör även tillkomma.

Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband

med inträffande ledigheter i de civila tjänsterna. Det anses böra få

ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med genomförandet av föreslagna

personalförändringar vidtaga erforderliga övergångsåtgärder.

Beträffande sektorflottiljerna föreslås härutöver, att beställningar

tillkommer för två överstelöjtnanter i Ao 26 och fem majorer i Ao 24

(stabschefer), 21 kaptener i Ao 21 (varav två striladjutanter, sex

chef sradar jaktledare, sju luflbcvakningsofficcrare och sex radarofficerare),

fyra fanjunkare i Ao 13 och tre sergeanter i Ao 11 (luftbcvakningsinstruktörer)

samt eu arvodcsbefaltning i A: 17 för pensionerad under
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

officer (förrådsunderofficer vid F13G). Samtidigt kan en beställning

för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Departementschefen förutsätter härvid att fem

befattningar som striladjutant skall uppehållas av löjtnanter. Erforderligt

antal beställningar härför står -— vid bifall till föreslaget antal kaptensbeställningar

■— till förfogande.

I samband med att departementschefen i det föregående (punkt 3) framlagt

förslag till lokalisering i fred av visst robotförband har han tillstyrkt

vissa beställningar för personal vid robotdivisionerna m. in. Han har vid

beräkningen av förevarande anslag räknat med att beställningar tillkommer

för en flygdirektör av 2. graden i Ao 24, en flygingenjör av 1. graden i

Ao 23 och tre kaptener i Ao 21 samt att därvid elva beställningar för flygtekniker

i Ao 10 indrages. Vidare har räknats med att vakantsatta beställningar

för tre förste verkmästare i Ao 17 och två mästare i Ao 13 får utnyttjas

för robotförbandet för vilket därjämte tre beställningar för förste

mästare i Ao 14 bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för

mästare i Ao 13.

I årets statsverksproposition (bil. 6) har departementschefen föreslagit

dels att tre nya beställningar för kapten inrättas vid försvarsstaben, avsedda

för sektion I (s. 107), dels att en lärare i År 24/21 tillkommer för militärhögskolornas

flyglinje (s. 245) i utbyte mot beställningar vid bl. a. flygvapnet.

I enlighet härmed bör — vid bifall till dessa förslag — beställningar för

en major eller kapten i Ao 24/21 och en kapten i Ao 21 utgå ur flygvapnets

personalförteckning.

Flygförvaltningen har i särskild skrivelse (29/12 1961) anmält behov av

tjänster för drift och underhåll av det under uppbyggnad varande stridslednings-

och luftbevakningssystemet. Som teknisk chef — ansvarig för samordningen

och kontrollen av den tekniska driften och underhållet av all

den luftbevaknings- och stridsledningsmateriel som ingår i en modern luftlorsvarssektor

— avses därvid en överingenjör i lönegrad B 1. Med hänsyn

till främst de kvalifikationskrav som måste ställas på befattningshavaren

anser departementschefen sig böra biträda föreslagen lönegradsplacering. En

tjänst för förste driftingenjör i lönegrad Be 1 bör alltså tillkomma från och

med nästa budgetår. Avlöningskostnaderna bör bestridas från verkstadstitel

för centrala flygverkstaden i Arboga.

Flygvapenchefen har i särskild skrivelse (4/i 1961) framlagt förslag om

att få återinföra kategorien långtidsanställda underofficerare i flygförartjänst

med tjänstgöring dels som flyglärare vid krigsflygskolan dels som

förare av transportflygplan och helikoptrar. Återinförandet föreslås ske

genom bland annat omvandling av ett mindre antal beställningar för korttidsanställda

fältflygare till beställningar för underofficerare. Rekryteringen

till dessa beställningar avses ske från fältflygarkategorien. Departe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

33

inentschefen erinrar om att Kungl. Maj :t den 23 februari 1962 bemyndigat

honom att låta utreda anställningsförhållanden m.m. för vissa fältflygare

och flygnavigatörer. 1 direktiven till förenämnda utredning framhölls

hl. a. att någon definitiv ställning till frågan om långtidsanställda

underofficerare i flygförartjänst icke bör tagas förrän ytterligare utredningar

verkställts. Departementschefen anser sig dock redan nu böra föreslå att

högst tio fältflygare försöksvis får anställas såsom underofficerare med

tjänstgöring som flyglärare eller förare av transportflygplan. Några ändringar

i fråga om antalet beställningar erfordras ej i samband härmed.

Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj:t förordnat, att den

fasta maskinanläggningen vid Norrbottens flygbaskår skall hänföras till

klassificeringsgrupp 6. 1 anslutning härtill har Kungl. Maj :t medgivit att

förordnanden må meddelas att tills vidare bestrida göroinål som eljest ankommer

på maskinchef i Ao 17 — under förutsättning att en befintlig tjänst

för maskinchef i Ao 13 icke uppehälles — och förste maskinist i Ae 12. För

nästa budgetår bör tillkomma dels en tjänst för maskinchef i Ao 17 i utbyte

mot en tjänst i Ao 13, dels en tjänst för förste maskinist i Ae 12.

Flygvapnets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

136 000 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna

in. m. uppgår till sammanlagt omkring 3 350 000 kr. Härtill

kommer kostnader för tjänstetidsbefordran, kostnader för lönegradsuppflyttningar,

höjda flygtillägg m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop.

1961:142). Dessa kostnader beräknas till 1 780 000 kr. ökningen av

medelsbehovet uppgår således till (3 350 000 + 1 780 000 =) 5 130 000 kr.

Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. anses emellertid, att anslaget

för nästa budgetår bör uppföras med 134 000 000 kr., vilket innebär

en anslagsminskning med 2 000 000 kr.

Utskottet biträder de av Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagna

personalförändringarna vid flygvapnet, vilka i stor utsträckning äro

föranledda av de av utskottet i det föregående under punkterna 2 och 3

tillstyrkta förslagen rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid flygvapnets förband i fred samt lokalisering i fred av visst

robotförband. Jämväl de verkställda beräkningarna av medelsbehovet

under flygvapnets allmänna avlöningsanslag torde böra godtagas. Utskottet

har icke heller ansett något vara att erinra mot vad departementschefen

i övrigt anfört under denna punkt. Utskottet tillstyrker alltså, att

försöksvis ett mindre antal fältflygare erhåller långtidsanställning såsom

flygande underofficerare med tjänstgöring som flyglärare eller förare av

transportflygplan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

3—3550 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 115

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de

övriga åtgärder som föranledas av vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 mars 1962

föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda

bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 16 juni

1961 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 69 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis.............................. 1 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 1 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 34 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 500 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................................... 2 100 000

Summa kr. 135 500 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 500 000

Nettoutgift kr. 134 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

10 :o) Flygvapnet: Luft för svar srobot. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt 107) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret

1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 123 000 000 kr., har Kungl. Maj:t

i förberörda proposition nr 110 (punkt 10, s. 110—112) föreslagit riksdagen

att dels godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande

garantiåtaganden avseende vissa typarbeten, dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar

m.m. inom en kostnadsram av 198 000 000 kr., dels ock till Flygvapnet:

Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 115 183 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1962

35

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 103 550 000 kr. och

beställningsbemyndigandet bestämt till samma belopp.

För budgetåren 1955/62 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva

utläggande av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar

m.m. inom en kostnadsram av sammanlagt 326,55 miljoner

kronor. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 268,2 miljoner

kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt 3,45 miljoner kronor som

under budgetåren 1959/61 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1962

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (326,55 — 268,2 =) 58,35 miljoner

kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1962 fanns enligt uppgift från flygförvaltningen icke

några odisponerade beställningsbemyndiganden under anslaget.

Genom beslut den 9 februari 1962 har Kungl. Maj:t godkänt ett mellan

flygförvaltningen och Svenska Aeroplan AB i Linköping preliminärt träffat

avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens beställningar hos bolaget.

Enligt avtalet förbinder sig flygförvaltningen att för typarbete vid

bolaget årligen före den 1 februari ange och garantera en kostnadsram uppdelad

på ett vart av de tre närmast följande budgetåren. Garantin för det

andra och tredje budgetåret skall uppgå till vissa i avtalet angivna procenttal

av den för det första budgetåret fastställda delen av kostnadsramen.

Vid avtalets godkännande har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles

efter riksdagens hörande meddela förklaring om i vad mån beställningsbemyndiganden

skall täcka den kostnadsram för typarbeten som flygförvaltningen

skall garantera enligt avtalet.

I princip bör enligt departementschefen förevarande garantiåtaganden

täckas av beställningsbemyndiganden under de materielanslag, från vilka

kostnaderna för ifrågavarande typarbeten skall bestridas. Hänsyn härtill

bör tagas när respektive bemyndigande fastställes. Så har emellertid icke

skett beträffande bemyndigandet för innevarande och nästa budgetår under

anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m., vilket anslag kostnaderna

för nu aktuella typarbeten bör belasta. På grund härav anser departementschefen

sig böra föreslå, att garantiåtaganden enligt här berörda avtal för

tid intill budgetåret 1963/64 får göras utöver disponibla beställningsbemyndiganden.

Genom beslut den 30 juni 1961 har Kungl. Maj :t bemyndigat flygförvaltningen

att anskaffa ett antal divisioner av luftvärnsrobot typ Bloodhound 11

till en kostnad av 250 miljoner kronor. Då för anskaffningen erforderliga

bemyndiganden ej fanns att tillgå under förevarande anslag, utnyttjades bemyndiganden

under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. för

ändamålet intill ett belopp av 148 miljoner kronor. I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 106) har uttalats, att samtliga kostnader för det beslutade

förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II bör bestridas från

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

förevarande anslag. Med anledning härav och då bemyndiganden i övrigt

torde böra upptagas till av flygförvaltningen äskat belopp föreslås nu, att

beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till (148 + 50 =)

198 miljoner kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t

att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av

ifrågavarande beställningsbemyndigande. På grund av det anförda och med

hänsyn till utrymmet inom den för det militära försvaret bestämda anslagsramen

föreslår departementschefen vidare, att förevarande anslag för

nästa budgetår slutligt uppföres med 115,183 miljoner kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (58,35+ 198,0—115,183 = ) 141,167

miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Utskottet anser, att av departementschefen berörda garantiåtaganden i

princip böra täckas av beställningsbemyndiganden under vederbörligt materielanslag.

Av anförda skäl vill utskottet emellertid icke motsätta sig att

förberörda garantiåtaganden för tid intill budgetåret 1963/64 få göras utöver

disponibla beställningsbemyndiganden.

I sitt av innevarande års riksdag godkända utlåtande nr 4 har utskottet

anslutit sig till departementschefens uppfattning, att samtliga kostnader för

det i juni 1961 beslutade förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II böra

bestridas från förevarande anslag. Med erinran härom tillstyrker utskottet,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 115,183 milj. kr. samt att

beställningsbemyndigandet fastställes till 198 milj. kr. Det torde liksom

hittills fa ankomma pa Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare

föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndigande.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 mars 1962 föreslagit beträffande

garantiåtaganden avseende vissa typarbeten;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.

inom en kostnadsram av 198 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 115 183 000 kr.

II :o) Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona.

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 176) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Modellkammaren

i Karlskrona för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 100 000

kr., har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 112—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

37

116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra

en tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae 21, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för marinmuseet och modellkammaren i

Karlskrona, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63,

dels ock för nämnda budgetår anvisa till Marinmuseet och modellkammaren

i Karlskrona: Avlöningar ett förslagsanslag av 49 000 kr., till Marinmuseet

och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader ett förslagsanslag av

10 000 kr. samt till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingarnas

konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.

Kungl. Maj :t föreskrev år 1944 att museiföremål skulle samlas till en enhet

inom Karlskrona örlogsvarv, benämnd modellkammaren i Karlskrona.

Kostnaderna för verksamheten bestreds intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas

driftmedel. Sedan beslut fattats att omorganisera marinverkstäderna

i Karlskrona till aktiebolag (prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402),

uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att inkomma med förslag

rörande anslagsmedel å riksstaten för modellkammaren i Karlskrona. De

huvudsakliga kostnaderna för modellkammaren överfördes därvid provisoriskt

till marinens allmänna avlöningsanslag. Personalorganisationen

vid modellkammaren omfattar för närvarande en museiföreståndare i Ag 19,

ett kanslibiträde i Ae 7 och tre arkivarbetare. Härutöver ianspråktages

arbetskraft för underhållsarbeten, bevakning, biljettförsäljning m. in.,

vilken personal avlönas med anlitande av medel som inflyter vid visningar.

Medel för ifrågavarande verksamhet bör enligt departementschefen för

nästa budgetår anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader och samlingars

konservering m. in. för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona.

De två förstnämnda anslagen hör uppföras såsom förslagsanslag

och det sistnämnda såsom reservationsanslag.

Med hänsyn till förevarande museisamlingars betydande omfattning

och till den jämförelsevis stora besöksfrekvensen vid museet och modellkammaren

anser departementschefen, att föreslagen personalförstärkning

vid ifrågavarande institution bör komma till stånd. I huvudsaklig överensstämmelse

med marinchefens förslag hör från och med nästa budgetår

tjänster finnas inrättade vid museet och modellkammaren för en intendent

i Ae 21, en kontorist i Ac 9, cn vaktmästare i Ae 7 och en amanuens

i reglerad befordringsgång. Härjämte beräknas under anslagsposten till

icke-ordinarie personal, vilken anses böra vara obetecknad, ett belopp av

20 000 kr. för anställande av salsvakter och annan extra personal. De vid

visningarna av ifrågavarande institution influtna medlen bör hänföras till

avlöningsanslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Vid bifall till vad som sålunda föreslagits hör avlöningsanslaget uppföras

med ett belopp av 49 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

Omkostnaderna beräknas till 10 000 kr. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att vid fastställande av omkostnadsstat taga slutlig ställning

till hur omkostnadsanslaget bör fördelas på olika ändamål.

Departementschefen tillstyrker att anslaget till samlingars konservering

in. m. upptages med av myndigheterna föreslaget belopp, 40 000 kr.

I riksstaten bör alltså upptagas anslag till marinmuseet och modellkammaren

i Karlskrona med sammanlagt (49 000 + 10 000 + 40 000 =)

99 000 kr.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel för berörda museiverksamhet

för nästa budgetår anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader

och samlingars konservering m. in. för marinmuseet och modellkammaren

i Karlskrona. Utskottet har heller icke funnit anledning till erinran mot

för verksamheten föreslagen personalförstärkning m. m. Utskottet, som

godtager de verkställda anslagsberäkningarna, får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för

marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra eu

tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae21;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinmuseet och

modellkammaren i Karlskrona, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 72 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 15 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 1400

Summa kr. 89 000

Särskilda uppbörd smedel

Inträdesavgifter m. m........................................... 40 000

Nettoutgift kr. 49 000

c) för budgetåret 1962/63 anvisa

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Avlöningar

ett förslagsanslag av 49 000 kr.;

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader

ett förslagsanslag av 10 000 kr.;

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars

konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

39

12 :o) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6,

punkt 193) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. in., för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av

11 000 000 kr. har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12,

s. 116 och 117) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 500 000 kr.

Enligt vad departementschefen inhämtat avser chefen för socialdepartementet

att till 1962 års vårriksdag framlägga förslag om höjning av vissa

yrkesskadelivräntor m. in. Ett förslag till lagstiftning i ämnet har remitterats

till lagrådet. I det remitterade förslaget förordas en uppräkning av

ersättningarna enligt militärersättningsförordningen efter grunder motsvarande

dem som föreslås för ersättningarna till yrkesskadade. Den totala

årliga kostnaden för den föreslagna förhöjningen av ersättningarna enligt

militärersättningsförordningen beräknas till 2 miljoner kronor. Då förhöjningen

torde genomföras från och med den 1 januari 1963, belöper

endast kostnaden för ett halvt år eller 1 miljon kronor på budgetåret

1962/63.

Utgifterna under anslaget uppskattas under förutsättning av oförändrade

ersättningar till 11 000 000 kr. Vid anslagsberäkningen bör emellertid

förutsättas att förenämnda förslag om höjda ersättningar vinner bifall.

Anslaget bör vid sådant förhållande uppföras med 12 000 000 kr., innebärande

en höjning med 500 000 kr. Merkostnaderna för ifrågavarande höjda

ersättningar bör föranleda höjning av den för försvaret för nästa budgetår

bestämda anslagsramen.

Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t i propositionen nr 119 bl. a.

framlagt förslag rörande den av departementschefen åsyftade uppräkningen

av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen. I sitt utlåtande

nr 25 har andra lagutskottet, såvitt här är i fråga, tillstyrkt förslagen

i nyssnämnda proposition. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra biträda

den verkställda beräkningen av förevarande anslag, vilket alltså för

nästa budgetår bör uppföras med 12 000 000 kr.

I likhet med departementschefen finner utskottet merkostnaderna för

ifrågavarande böjda ersättningar böra föranleda höjning av anslagsramen

för försvaret för nästa budgetår med 1 000 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1962

13:o) Bärgning in. m. av regalskeppet Wasa. Sedan Kungl. Maj :t i

propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 197) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Bärgning m. m. av regalskeppet

Wasa för budgetåret 1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 1 000 000

kr. bar Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 117_

123) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj.t i propositionen 1961: 176 har 1961 års riksdag

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 2 700 000

kr. till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, avseende i första hand verksamheten

fram till den 1 juli 1962 (SU 164, rskr. 373).

Departementschefen har under denna punkt anfört följande.

»Såsom jag framhöll vid anmälan hösten 1961 av frågan om anvisande av

medel å riksstaten till bärgning m. in. av regalskeppet Wasa har Wasanämnden

— det organ som anförtrotts arbetet med bärgning och tillvaratagande

av skeppet — haft betydande svårigheter vid planeringen av detta

.u bete. Jag fiamhöll salunda härvid bland annat att tidigare erfarenheter

av bärgningsarbete av ifrågavarande slag saknades, vilket försvårat kostnadsberäkningarna.

Enligt de då föreliggande kalkylerna förelåg för tiden

fram till den 1 juli 1963 ett underskott av 3 842 000 kr. Efter förslag av

Kungl. Maj :t anvisades till arbetena med Wasa ett anslag av 2 700 000 kr.,

avsett täcka underskottet fram till den 1 juli 1962. I fråga om 114 000 kr.,

utgörande det återstående medelsbehovet fram till nämnda tid, gjordes i

propositionen intet särskilt uttalande. Det av nämnden redovisade underskottet

för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963, 1 028 000 kr., förutsattes

skola upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för nästa

budgetår. Det förutsattes vidare, att, därest under innevarande budgetår

behov av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma

detta behov kunde täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över

riksstaten ävensom att Stiftelsen Wasa Rediviva vid behov skulle komma

att ytterligare bidraga till kostnaderna för arbetet.

Under hösten 1961 och vintern 1961—1962 har de fasta anläggningarna

för Wasa i allt väsentligt fullbordats. Riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens

bedrivande har också enligt Wasanämnden börjat klarna. På

detta stadium av arbetet har Wasanämnden konstaterat, att kostnaderna

avviker från förhandsberäkningarna. Till följd härav uppkommer för verksamheten

en medelsbrist för tiden fram till den 1 juli 1963 om 3 640 000 kr.

mot enligt tidigare beräkningar drygt 1 028 000 kr. jämte det av statsanslaget

icke täckta underskottet om 114 000 kr. enligt föregående kalkyl.

Ökningen utgör sålunda 2 498 000 kr.

Av denna ökning hänför sig huvuddelen, omkring 2 130 000 kr., till anläggningsarbetena.

I fråga om detta belopp anger nämnden att omkring

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

41

1 130 000 kr. avser kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten m. m. medan

omkring 1 000 000 kr. beror på andra orsaker, sannolikt även misstag

vid den ursprungliga kostnadsberäkningen.

Det arbete som är anförtrott Wasanämnden har till följd av bristen på

erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt att planera. Det är därför

förklarligt att kostnadsuppskattningarna icke visat sig hållbara. Kostnadsökningen

i förhållande till tidigare redovisade uppskattningar är emellertid

betydande. Det finns därför all anledning att betona vikten av att fullständiga

och realistiska kostnadskalkyler redovisas som grund för statsmakternas

beslut.

I det uppkomna läget och under beaktande av angelägenheten av att konserveringsarbetet

fullföljes föreslår jag, att för nästa budgetår till arbetena

med Wasa anvisas ett anslag av 3 600 000 kr. Jag förutsätter, att verksamheten

planeras på sådant sätt att eu medelsreserv finnes för att möta uppkommande

prisstegringar och oförutsedda utgifter av annat slag. Självfallet

skall verksamheten även i övrigt planeras med hänsyn till föreliggande

ekonomiska möjligheter. Därvid bör Wasanämnden utgå från att ytterligare

anslagsäskanden från nämnden kommer att behandlas mycket restriktivt.

Som situationen utvecklat sig synes det exempelvis nu orealistiskt att räkna

med statsmedel för bestridande av kostnaderna för ett eventuellt museibygge

i anslutning till Wasa.

I de nu föreliggande kalkylerna räknas för den aktuella perioden icke

med några nya bidrag av Stiftelsen Wasa Rediviva. Anledning härtill är att

stiftelsen, enligt vad jag inhämtat, avsett sina återstående tillgångar utgörande

omkring 500 000 kr. för ändamål, som på längre sikt beräknas tillföra

Wasanämnden inkomster. Då staten på nuvarande skede av bärgningsarbetet

gjort betydande ekonomiska insatser medan anspråken på stiftelsen

begränsats synes det naturligt att i ett senare skede räkna med en proportionsvis

större insats från stiftelsen.»

Utskottet. I utlåtande 1961: 164 framhöll utskottet, att regalskeppet

Wasa ur sjöhistorisk och allmän kulturell synpunkt vore av unikt värde

samt att det måste anses vara en nationell angelägenhet, att detsamma bevarades

för framtiden. Då av företag och enskilda gjorda insatser för

finansiering av skeppets bärgning icke beräknades förslå för projektets

genomförande, ansåge utskottet goda skäl tala för att statsmedel anvisades

för ändamålet. Utskottet tillstyrkte därför, att 2 700 000 kr. anvisades för

att täcka medelsbehovet fram till den 1 juli 1962. Riksdagen beslöt i enlighet

med utskottets förslag.

Av den föregående redogörelsen framgår att eu medelsbrist om 3 640 000

kr. beräknas uppkomma för verksamheten fram till den 1 juli 1963. Jämfört

med tidigare kalkyl innebär detta en ökning av underskottet med 2 498 000

kr. ökningen hänför sig till kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten,

misstag vid den ursprungliga kostnadsberäkningen m. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

Utskottet, som tagit närmare del av Wasanämndens verksamhet, har i

likhet med departementschefen funnit det förklarligt, att nämndens arbete

till följd av bristande erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt

att planera. Med hänsyn till angelägenheten av att konserveringsarbetet

fullföljes finner utskottet sig böra tillstyrka den för nästa budgetår föreslagna

medelsanvisningen. Utskottet vill därvid understryka vikten av att

verksamheten noga planeras med hänsyn till föreliggande ekonomiska

möjligheter; sålunda bör bl. a. en medelsreserv skapas för att möta kostuadsstegringar

och oförutsedda utgifter.

Utskottet, som icke har något att invända mot vad departementschefen i

övrigt anfört under denna punkt, hemställer,

att riksdagen må till Bärgning m. in. av regalskeppet Wasa

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

3 600 000 kr.

14 :o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt 198) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1962/63

beräkna ett anslag av 80 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda proposition

nr 110 (punkt 14, s. 123—129) föreslagit riksdagen att till samma

ändamål för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 000 000 kr.

I propositionen redogöres för dispositionen av det för budgetåret 1960/61

anvisade anslaget till reglering av prisstegringar samt för prisutvecklingen

avseende försvarshuvudtiteln under budgetåret 1961/62. Vidare anmäles

en av försvarets prisregleringsdelegation verkställd utredning rörande inverkan

på prisindexberäkningarna av ändringar i fråga om vissa indirekta

skatter.

Departementschefen ifrågasätter icke några ändringar i de grunder för

beräkning av prisförändringarna å försvarsutgifterna som för närvarande

tillämpas. Ej heller synes någon ändring aktuell i fråga om villkoren för

utnyttjande av förevarande anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna

av beslutade förändringar beträffande den allmänna varuskatten,

brännoljeskatten och bensinskatten ansluter departementschefen sig till

vad försvarets prisregleringsdelegation föreslagit. Delegationens förslag

står i principiell överensstämmelse med vad statsmakterna år 1960 beslöt

rörande den allmänna varuskattens inverkan på beräkningen av prisförändringarna

på försvarshuvudtiteln.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt departementschefen slutligt uppföras

med det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 80

miljoner kronor. Av redogörelsen i propositionen framgår att för prisregleringen

under budgetåret 1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 73 miljoner

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

43

kr. För innevarande budgetår torde inemot 80 miljoner kr. bli erforderliga.

Anledning att för budgetåret 1962/63 anta alt medelsbehovet skulle

bli lägre synes inte föreligga. Det kan enligt departementschefen framhållas

att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under

fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar

för budgetåret 1962/63 torde bli cirka 4 % högre än för budgetåret

1961/62.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 79 tillstyrkt, att för prisregleringsändamål å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1961/62 anvisas ett anslag av 20 milj. kr. Härigenom

uppgå för nämnda budgetår anvisade medel till reglering av prisstegringar

till 80 milj. kr. eller samma belopp som föreslagits för nästa budgetår. Utskottet

tillstyrker, att anslaget för nästa budgetår upptages med 80 milj. kr.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt

har utskottet icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Reglering av prisstegringar för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

15 :o) Inredning m. m. av vissa förrådslokaler. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 15, s. 129 och 130) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:110; SU 104; rskr. 275) har

försvarsgrenarnas bokförråd — armé-, marin- och flygbokförråden — samt

armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg sammanslagits

och sammanförts med försvarets civilförvaltnings m. fl. blankettförråd till

ett centralt bok- och blankettförråd under civilförvaltningens ledning. Förrådet

har förlagts till vissa nya lokaler i Solvalla (jfr prop. 1961: 110, s. 212).

För innevarande budgetår har under ett särskilt reservationsanslag, Inredning

m. m. av vissa förrådslokaler, anvisats 300 000 kr. för bestridande av

engångskostnaderna för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning

in. m. Av beloppet har 180 000 kr. beräknats för hyllinredningar

in. m., drygt 30 000 kr. för inventarier m. in., omkring 5 000 kr. för telefoner

och snabbtelefonanläggningar, samma belopp för transportutrustning

för transporter inom förrådsloltalerna samt återstoden — omkring 80 000

kr. — för kostnader i samband med flyttningar in. in. och oförutsett.

I skrivelse den 30 januari 1961 har försvarets civilförvaltning anfört, att

kostnaderna för hyllinredningar för förrådet uppgår till omkring 180 000 kr.

och kostnaderna för övriga ändamål — med undantag för flyttningskostnaderna

— till drygt 45 000 kr. Flyttningskostnaderna beräknas emellertid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsetts och uppskattas till sammanlagt

145 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med att flyttningskostnader

tillkommit vilket icke beaktats vid anslagsberäkningen. Det

totala medelsbehovet för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för dessas

inredning in. in. beräknas således till 370 000 kr. Departementschefen,

som ej funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkningar

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, tillstyrker att ett belopp

av ytterligare 70 000 kr. anvisas. Härigenom torde medelsbehovet för

flyttning till och inredning m. m. av centrala bok- och blankettförrådets

lokaler vara täckt. I likhet med vad som skett för innevarande budgetår

anses ifrågavarande medel böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag

till inredning m. in. av vissa förrådslokaler.

Utskottet bär icke funnit anledning till erinran mot Kung]. Maj :ts förslag

under förevarande punkt och hemställer därför,

att riksdagen må till Inredning in. m. av vissa förrådslokaler

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kr.

16 :o) Inredning m. m. av vissa kontorslokaler. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 130 och 131) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.

Vid anmälan av armétygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret

1962/63 i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 74) erinrades om att

Kungl. Maj:t den 17 februari 1961 medgivit, att fortifikationsförvaltningen

fick gå i författning om förhyrning av lokaler i ett under byggnad varande

kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm

i Stockholm. Förhyrningen avsågs tillgodose del av lokalbehovet för till

Stockholm förlagda centrala staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret.

Kungl. Maj :t har vidare den 15 september 1961 föreskrivit, att de

nya lokalerna skall disponeras i huvudsak på så sätt att armé tygförvaltningen

erhåller omkring 200 rum och flygförvaltningen cirka 240 rum. I

statsverkspropositionen anfördes vidare, att under budgetåret 1962/63 kostnader

uppkommer för armétygförvaltningen och flygförvaltningen för inredning

in. m. av lokalerna (telefonväxel, armatur, bevakning etc.).

Flygförvaltningen beräknar preliminärt kostnaderna för ämbetsverkets

del för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning m. m. till

omkring 735 000 kr. under nästa budgetår. Departementschefen erinrar

vidare om att Kungl. Maj :t den 9 februari 1962 bemyndigat armétygförvaltningen

att beställa en för förenämnda lokaler gemensam telefonväxel.

Kungl. Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas

bestridande. Medelsbehovet för telefonväxeln (inträdes- och installationsavgifter

m. m.) uppskattas till omkring 300 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

45

Vid ianspråktagande av de nya lokalerna, vilket beräknas ske omkring

den 1 april 1963, uppkommer således vissa kostnader för flyttning samt

lör inredning m. m. Sålunda erfordras — förutom den för armétygförvaltningen

och flygförvaltningen gemensamma telefonväxeln — telekommunikationer

i övrigt inom de nya lokalerna samt mellan dessa och respektive

myndigheters på andra ställen placerade enheter. Vidare uppkommer kostnader

för anskaffning av inventarier m. in. (armatur, möbler, kontorsutrustningar,

säkerhetsskåp etc.). Engångskostnaderna för flyttning till de nya

kontorslokalerna och därav föranledda följdförflyttningar samt för lokalernas

inredning m. m. uppskattar departementschefen till sammanlagt i

runt tal 1 200 000 kr. Medel för bestridande av dessa engångskostnader

anses böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Inredning m. m.

av vissa kontorslokaler.

Utskottet anser det lämpligt, att ifrågavarande engångskostnader för

flyttning m. m. till nya lokaler för armétyg- och flygförvaltningarna bestridas

från ett särskilt anslag. Då utskottet finner sig böra godtaga den

verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inredning m. m. av vissa kontorslokaler

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kr.

17 :o) Vissa attitydundersökningar. Kungl. Maj :t har föreslagt riksdagen

(punkt 17, s. 131 och 132) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 38 000 kr.

överbefälhavaren har i skrivelse den 2 februari 1962 hemställt, att medel

måtte ställas till förfogande för utförande av vissa attitydundersökningar.

I skrivelsen anför överbefälhavaren, att han uppdragit åt chefen för armén

att i samråd med cheferna för marinen och flygvapnet genomföra vissa

studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder avsedda att

förbättra rekryteringen av aktivt befäl. Chefen för armén har med anledning

härav tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för försvarsgrensledningarna,

försvarsstabens personalvårdsbyrå samt militärpsykologiska institutet.

Arbetsgruppens första arbetsskede omfattar främst kartläggning av

rådande anställnings- och arbetsförhållanden, rekryteringsförutsättningarna

med hänsyn till skol- och befolkningsutvecklingen samt grundläggande

studier av vilka faktorer som bör tillmätas betydelse som rekryteringsfrämjande

respektive rekryteringshämmande. För att kunskaper om sistnämnda

faktorer skall erhållas är det enligt överbefälhavaren nödvändigt

att attitydundersökningar kommer till stånd. Dessa undersökningar bör

klarlägga varför ynglingar väljer respektive icke väljer befälsyrket, varför

befäl avgår i förtid samt varför förtidsavgångna söker återanställning. En
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1962

ligt överbefälhavaren bör följande undersökningar komma till stånd, nämligen

en brevledes utförd undersökning bland ett urval av år 1961 inskrivna

officers- och underofficersuttagna värnpliktiga, en av psykolog utförd attitydundersökning

bland ett urval av inneliggande officers- och underofficersuttagna

värnpliktiga samt en brevledes utförd undersökning bland under

senare år förtidsavgånget och återanställt aktivt befäl.

En del av de angivna uppgifterna kan enligt överbefälhavaren utföras av

i första hand militärpsykologiska institutet. För vissa uppgifter måste emellertid

utomstående arbetskraft — i första hand sociologer och psykologer

— tagas i anspråk. Kostnaderna för arvoden samt för resor och traktamenten

härför beräknas av överbefälhavaren till 37 175 kr.

Med anledning av framställningen bemyndigade Kungl. Maj:t den 9

februari 1962 överbefälhavaren att som underlag för rekryteringsfrämjande

åtgärder utföra vissa attitydundersökningar inom en kostnadsram av 38 000

kr. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj :t försvarets civilförvaltning

att förskottsvis med utnyttjande av för ämbetsverket disponibla medel bestrida

kostnaderna för ifrågavarande undersökningar. Kungl. Maj :t förklarade

sig framdeles vilja förordna om kostnadernas slutliga bestridande.

Departementschefen föreslår nu, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar

slutligt bestrides från ett särskilt anslag, Vissa attitydundersökningar,

uppfört med 38 000 kr.

Utskottet vilt icke framställa någon erinran mot att ifrågavarande attitydundersökningar,

avsedda att framdeles ligga till grund för rekryteringsfrämjande

åtgärder, genomföras. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

i fråga om undersökningskostnadernas slutliga bestridande och hemställer

därför,

att riksdagen må till Vissa attitydundersökningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 38 000 kr.

Stockholm den 15 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, Mårtensson,

Edström, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson och Manne Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,

herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson

i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Johansson i Norrköping, Bohman,

Eskel och Nelander.

Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:285 Skrivelse till Konungen i anledning av låksdagens år 1961 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. jämte i ämnet väc a1 i texten