Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidgad vuxenutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidgad vuxenutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr in—125

Statsutskottets utlåtande nr 12b- år 1962

1

Nr 124

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidgad

vuxenutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har chefen för ecklesiastikdepartementet (bilaga 10,

punkterna 124 och 125) beräknat en sammanlagd merkostnad av ca 790 000 kr.,

varav 450 000 kr. under allmänna läroverkens avlöningsanslag och 340 000 kr.

under allmänna läroverkens omkostnadsanslag, till förbättrande av utbildningsmöjligheterna

för vuxna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 107, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 mars

1962, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

riktlinjer för utbyggnad och organisation av läroverk för vuxna, dels godkänna

av departementschefen föreslagna grunder för studiehjälp åt vuxna studerande,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser och vidtaga de

åtgärder i övrigt som föranledes av vad departementschefen förordat.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels en inom första kammaren av herr Ragnar Bergh väckt motion (I: 643),

i vilken hemställts att riksdagen vid behandling av förevarande proposition

måtte besluta, att vuxenläroverk skall förses med särskild lokalstyrelse;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Widén m.fl. (1:674) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i

Ingemarsgården m.fl. (11:815), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 107 måtte besluta att det läroverk för vuxna som

föreslås inrättas i Norrland skall förläggas till Östersund;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Hilding och Gösta Jacobsson (I: 683) och den andra inom andra kammaren av

herr Westberg m.fl. (11:826), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. besluta

att kostnaderna för brevskolestuderandes deltagande i muntliga preparandkurser,

förberedande för realexamen, studentexamen, handelsgymnasieexamen och

teknisk privatistexamen må efter ansökan från vederbörande korrespondensinstitut

fr. o. m. budgetåret 1962/63 täckas av statliga anslag, 2. besluta att

särskilda stipendier enligt riktlinjerna i propositionen nr 107 skall utgå även till

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1902. G samt. Nr 12i—125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1962

brevskolestuderande i samband med slutlig examen i muntlig preparandkurs med

max. 2 000 kr. på gymnasiestadiet och max. 1 000 kr. på realskolestadiet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Hilding och Gösta Jacobsson (I: 684) och den andra inom andra kammaren av

herr Westberg m.fl. (11:827), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. till

Skolväsendet, punkten d) Realskolor och gymnasier m. m., på en ny delpost,

benämnd Bidrag till vissa brevskolor, för budgetåret 1962/63 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr., 2. till Studiebidrag och

stipendier, delposten Brevskolestipendier, för budgetåret 1962/63 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 375 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Jonasson och Svanström (1:685) och den andra inom andra kammaren

av herrar Dahlgren och Mattsson (II: 825), i vilka hemställts att riksdagen vid

sin behandling av propositionen nr 107 måtte I. medge att kostnad för resa från

och till hemorten vid muntlig kurs vid läroverk för vuxna må ersättas till den

del den överskrider 15 kr. per kurs, dock att lägre belopp än 10 kr. per kurs

ej må utbetalas, II. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att gymnasieutredningen

måtte erhålla uppdrag att i sitt arbete behandla frågan om vuxenutbildningen

som en integrerad del i den allmänna gymnasieorganisationen samt att

därvid särskilt beakta angelägenheten av geografiskt väl fördelade utbildningsmöjligheter

för vuxna, III. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena torde få

hänvisas till motionerna 1:643, 1:674, 1:683, 1:684 och 11:825.

I propositionen nr 107 framlägges i anslutning till det av vuxenutbildningsdelegationen

inom studiesociala utredningen avlämnade betänkandet »Vidgad

vuxenutbildning på gymnasiestadiet» (SOU 1962: 5) förslag om utbyggnad av

vuxenläroverket i Norrköping med tekniska och merkantila gymnasielinjer samt

om upprättande av ett på liknande sätt organiserat vuxenläroverk i Härnösand.

Det förutsättes att i detta sammanhang formerna för avläggande av merkantil

privatistexamen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller

vid de båda andra gymnasietyperna. Vidare framlägges förslag till särskilda

grunder för studiehjälp åt vuxenstuderande. De kostnader, som för budgetåret

1962/63 beräknas följa av de framlagda förslagen, uppgår till 795 000 kr. Huvuddelen

härav avser driften av vuxenläroverk, för vilket ändamål medel preliminärt

beräknats i statsverkspropositionen under vederbörliga anslag.

Beträffande innehållet i propositionen torde i övrigt få hänvisas till denna.

På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.

De av vuxenutbildningsdelegationen framlagda förslagen har till syfte att i

första hand förverkliga följande mål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121^ år 1962

3

1. En väsentlig och skyndsam förstärkning av utbildningskapaciteten på gymnasiestadiet,

särskilt en förstärkning av den merkantila och tekniska utbildningen.

2. En jämnare geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna för vuxna,

särskilt med hänsyn till Norrland.

3. En planmässig samordning av samhällets insatser på vuxenutbildningens

område.

4. En avgiftsfri undervisning vid statsunderstödda läroanstalter för vuxenutbildning.

5. En förstärkning av samhällets insatser för studiehjälp till de vuxna eleverna.

Delegationen framhåller, att ett effektivt utnyttjande av utbildningsresurserna

fordrar, att man från samhällets sida skapar tillfredsställande ekonomiska förutsättningar

för den enskilde att kunna utnyttja dessa resurser. Ledighet från

anställningen innebär nästan undantagslöst ett inkomstbortfall, vilket blir särskilt

kännbart för den betydande grupp, som har försörjningsbörda. I fråga om behovet

av ledighet framhålles att detta synes vara störst i studiernas slutskede.

Enligt delegationens mening bör därför en förbättring av studiehjälpen till

vuxeneleverna i första hand inriktas på att bereda dem ekonomiska möjligheter

till att någon tid, främst under studiernas slutskede, avstå från förvärvsarbete

för att odelat kunna ägna sig åt studierna.

Delegationen förordar, att detta sker genom att i allmänna studiehjälpsreglementet

göres ett — enbart för vissa vuxenelever tillämpligt — tillägg, enligt

vilket dessa, utöver nu gällande förmåner, kan få ett särskilt bidrag i form av

ett stipendium under studiernas slutskede.

Delegationen konstaterar beträffande frågan om jörläggning av läroverken för

vuxna, att en utvidgning av det nuvarande läroverket i Norrköping till att omfatta

även merkantil och teknisk utbildning kan ske utan svårighet med hänsyn

till att i staden finns såväl handelsgymnasium som tekniskt läroverk. I fråga om

förläggningen av det norrländska läroverket framhålles att särskild anskaffning

av laboratorier och utrustning för de tekniska linjerna bör undvikas. Valet av

förläggningsort begränsas därmed till de orter, som jämte allmänbildande gymnasium

har tekniskt gymnasium.

Delegationen anför i förläggningsfrågan följande synpunkter.

Nämnda krav på förläggningsort för vuxenläroverk uppfyller följande orter i

Norrland, nämligen Gävle, Härnösand, Östersund, Skellefteå och Luleå.

Av dessa är Gävle och Luleå mera perifert belägna ur norrlandssynpunkt.

Ehuru ett vuxenläroverk i Gävle skulle vara bättre än de övriga alternativen ur

synpunkten att kunna rekrytera elever även utom Norrland, har dock delegationen

icke ansett sig böra överväga en så sydlig förläggning för ett vuxenläroverk,

som främst avser att täcka Norrlands behov. Ej heller har delegationen ansett

Skellefteå böra komma i fråga, eftersom det tekniska läroverket där omfattar

alltför få linjer och rekryteringsunderlaget för lärare dessutom blir alltför litet.

Östersund befinner sig ur kommunikationssynpunkt i ett sämre läge än Härnö1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1062. 6 sand. Nr 12''+—125

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121^ år 1962

sand. Landtransportförbindelserna med norra Norrland är sådana, att resor ofta

kräver mer än en dag. I Östersund finns visserligen alla tre gymnasieformerna,

men de båda fackgymnasierna befinner sig i ett uppbyggnadsskede, vilket avsevärt

försvårar etablerandet av ett vuxenläroverk parallellt härmed.

Enligt delegationens mening kommer således alternativen Härnösand och

Luleå i förgrunden. Härnösand har försteget att vara en mer centralt belägen

förläggningsort för ett vuxenläroverk för hela Norrland. Utöver vad som redan

anförts om de dåliga kommunikationerna från Jämtland till norra Norrland skall

särskilt framhållas, att Härnösand även för elever från södra Lappland torde

vara att föredraga ur kommunikationssynpunkt. Till Luleås förmån talar å andra

sidan, att där finns samtliga tre gymnasieformer, medan Härnösand saknar handelsgymnasium.

I det närbelägna Sundsvall finns dock ett dylikt, vilket möjliggör

lärarrekrytering. Härnösand som ligger i en tätbefolkad region har ett större

befolkningsunderlag än Luleå och kan fånga upp en större glesbygdsbefolkning

än Luleå. Inom en radie av 20 mil från Härnösand bor sålunda omkring 650 000

personer; inom samma område kring Luleå omkring 350 000 personer.

Delegationens undersökningar har visat, att de lokala förutsättningarna för

en förläggning av ett vuxenläroverk är goda i både Härnösand och Luleå. Representanter

för båda städerna har till delegationen uttalat starkt intresse för att

erhålla läroverket.

Delegationen förordar av de skäl som ovan anförts, att det nya läroverket för

vuxna förlägges till Härnösand.

Enligt delegationens förslag skall såsom styrelse för vuxenläroverken fungera

skolstyrelsen i respektive kommun. Detta innebär, att en viss del av den ekonomiska

administrationen skulle ombesörjas av de kommunala skolmyndigheterna.

Av delegationens förslag till förstärkt studiehjälp för vuxna, som bedriver

gymnasiestudier, kan inhämtas i fråga om kretsen av stipendierade, att denna

bör begränsas till dem som bedriver studier med sikte på studentexamen, handelsgymnasieexamen

och läroverksingenjörsexamen samt — vid vuxenläroverken

— realexamen.

För bl. a. den grupp av vuxenelever, vilka — såsom inskrivna vid statens

kompletteringsgymnasium — under sin studietid vid detta gymnasium kommer

att avlägga examen genom kvällsstudier föreslås, att slutskedet definieras så, att

godkända prov (enligt reglerna för privatistexamen) skall ha avlagts i samtliga

ämnen utom dem, i vilken examinanden har att undergå slutexamen.

Av betänkandet kan vidare inhämtas bl. a. följande.

Delegationen föreslår, att det särskilda stipendiet skall kunna utgå med

högst 2 000 kr. på gymnasiestadiet och 1 000 kr. på realskolestadiet. De faktorer,

som bör påverka storleken av stipendiet, torde i första hand vara dels den tid,

under vilken den studerande har behov av ledighet, dels elevens försörjningsbörda,

dels hans ekonomiska behov i övrigt. Man kunde tänka sig att ta hänsyn

till dessa faktorer genom att utdela belopp av varierande storlek. Enligt delegationens

mening är det dock, främst av administrativa skäl, att föredra att utdela

halvt stipendium om ett mindre bidragsbehov föreligger. På gymnasiestadiet bör

detta stipendium utgå med 1 000 kr. och på realskolestadiet med 500 kr. Stipen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1962

5

dium, som utdelas i samband med lån enligt § 86 studiehjälpsreglementet, skall

ej utgå samtidigt med särskilt stipendium.

Studiehjälpen till de studerande vid skolorna för vuxenutbildning utdelas för

närvarande av studiehjälpsnämnden. Denna myndighet, som har praktisk

erfarenhet av studiehjälp till vuxenstuderande, bör även utdela denna nya form

av stipendier.

Delegationen förordar vidare, att studielån ur allmänna studielånefonden

jämte stipendierna i samband härmed skall för vuxenläroverkens elever avpassas

med hänsyn till att även denna elevgrupp får anses bedriva kontinuerliga studier.

Den särskilda studieformen vid vuxenläroverken bör således, enligt delegationens

mening, ej motivera en mindre omfattande studiehjälp för eleverna vid dessa

skolor än till andra vuxenelever.

Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande.

Från samhällets sida är det ett väsentligt intresse att kunna tillhandahålla

ökade utbildningsmöjligheter för människor i vuxen ålder, då den stora efterfrågan

på välutbildad arbetskraft inom flertalet yrkesområden kräver det tillskott

till bristområdena, som kan erhållas på denna väg. Att de vuxnas studiekapacitet

och studieintresse i ökad utsträckning tillvaratages får således anses

svara mot ett väl ådagalagt behov. Detta har också vitsordats av samtliga

remissinstanser.

Jag delar även den av såväl delegationen som flera remissinstanser framförda

uppfattningen, enligt vilken förbättrade utbildningsmöjligheter för vuxna kan

betraktas som ett viktigt komplement till ett fritt val av studieväg inom grundskolan.

De av vuxenutbildningsdelegationen behandlade reformbehoven på vuxenutbildningens

område anknyter i huvudsak till redan etablerade verksamhetsformer

och syftar till att utbygga, vidareutveckla och effektivisera en redan

befintlig utbildningsorganisation. Jag anser det angeläget, att detta sker utan

dröjsmål. Några olägenheter för kommande ställningstaganden till den framtida

gymnasieorganisationen räknar jag inte med att en sådan första utbyggnad kommer

att medföra.

Delegationen anger vissa områden eller förhållanden, till vilka behovet av

åtgärder i första hand hänför sig. Vad delegationen härvidlag anfört, kan jag i

allt väsentligt biträda. Jag delar sålunda uppfattningen om behovet av fackgymnasiala

utbildningsvägar för vuxna och anser det även vara viktigt, att utbildningsmöjligheter

för vuxna såvitt möjligt sprides till alla delar av vårt land.

Härvid kommer utbildningsförhållandena i Norrland främst i blickpunkten. Med

ökat enskilt och samhälleligt intresse för vuxenutbildning följer också ett behov

av åtgärder för vidgat ekonomiskt stöd till vuxna studerande. Det synes uppenbart,

att åtgärder till främjande av vuxenutbildning måste inbegripa åtgärder

också i sistnämnda avseende.

Uppbyggnaden av ett utbildningssystem för vuxna ställer, i högre grad än då

det gäller barn och ungdom, krav på anpassning till varierande levnadsförhållanden

bland eleverna. Det är min uppfattning, att vuxenläroverket i Norrköping

väl fyllt detta krav och på ett ändamålsenligt sätt kompletterat de andra utbildningsformer

för vuxna — främst kvällsgymnasierna — som efter hand vuxit

fram. Jag tillstyrker därför en utbyggnad av vuxenläroverksorganisationen.

I anslutning till delegationens förslag, finner jag angeläget, dels att vuxenläro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1962

verket i Norrköping kompletteras med fackgymnasielinjer, vari jag inbegriper

jämväl tekniska fackskolelinjer, dels att ett på motsvarande sätt uppbyggt

vuxenläroverk förlägges till Norrland. Mot delegationens förslag i vad gäller den

närmare utformningen av vuxenläroverken på gymnasiestadiet samt i vad gäller

förläggningen av ett läroverk till Härnösand har jag inte funnit anledning till

erinran. Jag tillstyrker, att det under en övergångstid skall finnas möjligheter till

realskolestudier vid vuxenläroverken. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att

uppmärksamma det sedermera uppkommande spörsmålet om realskolans avveckling

vid dessa läroverk och dess eventuella ersättande med studier, som

ansluter sig till grundskolans högstadium. Likaledes bör skolöverstyrelsen i samråd

med överstyrelsen för yrkesutbildning och i nära kontakt med de båda

läroverkens ledning överväga i vad mån förutsättningar finnes för en senare

utbyggnad av läroverken med nya gymnasie- eller fackskolelinjer. I enlighet med

delegationens förslag förordar jag vidare, att det skall ankomma på de båda

överstyrelserna att i samråd besluta rörande omfattningen av elevintagningen

vid läroverken.

Anskaffandet av lärare och lokaler för utbildningen hör till de frågor, som

kräver skyndsamma åtgärder, om de föreslagna utbyggnadsplanerna skall kunna

genomföras. De yttranden, som avgivits av de båda ifrågavarande städerna,

synes ge vid handen, att dessa frågor skall kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt. De tekniska linjernas behov av laboratorieresurser torde under läsåret

1962/63 bli ringa. Man kan därför räkna med visst tidsutrymme för detaljplanering

och förberedelser i denna del.

Den centrala tillsynen över vuxenläroverken bör som föreslagits tills vidare

utövas av de båda överstyrelserna gemensamt.

På lokalplanet bör vuxenläroverken sortera under skolstyrelsen. Jag räknar

med att de båda städerna, i samma mån som för de allmänna läroverkens del,

skall omhänderha den ekonomiska förvaltningen vid vuxenläroverken. Om

vuxenläroverkens infogande i det poängsystem, enligt vilket skolväsendets omfattning

i en kommun bedömes, bör Kungl. Maj:t äga besluta.

Prövningen av de intagningssökandes studieförutsättningar bör omhänderhas

av en intagningsnämnd för vartdera läroverket. Ett nära samarbete bör komma

till stånd mellan de båda intagningsnämnderna. Om dessas sammansättning

torde det ankomma på Kungl. Maj:t att besluta.

Vid Ilärnösandsläroverket bör inrättas en ordinarie rektorstjänst i Ep 1,

inplacerad i avlöningsgrupp enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Förslaget om

inrättande av biträdande rektorstjänster vid vuxenläroverken anser jag mig inte

böra tillstyrka; om så visar sig behövligt för att rektor skall kunna få nödvändigt

biträde i arbetet, särskilt vid uppbyggnaden och ledningen av fackgymnasielinjerna,

bör Kungl. Maj:t medgiva lektor vid läroverket erforderlig nedsättning

av undervisningsskyldigheten. Däremot finner jag skäl tala för inrättandet av

en studiekonsulenttjänst placerad i lönegrad Ae 21, knuten till vuxenläroverket

i Norrköping. Under vuxenläroverkets i Härnösand uppbyggnad bör denne

studiekonsulent lämna det bistånd som är möjligt även i vad gäller detta läroverk.

Att nu, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, inrätta en halvtidstjänst vid

Härnösandsläroverket har jag inte funnit skäl förorda.

Vid de båda vuxenläroverken uppkommer vidare enligt delegationens beräkningar

för budgetåret 1962/63 behov av två nya lektorstjänster och en ökning

av timlärarbehovet. Mot dessa beräkningar har jag inte funnit anledning till

erinran. Inrättandet av en tjänst som vaktmästare och en tjänst som kanslibiträde

vid läroverket i Norrköping samt en kanslibiträdestjänst vid läroverket

i Härnösand tillstyrker jag. De föreslagna tjänsterna bör inrättas som extraordinarie.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1962 7

Vid bifall till vad jag nu förordat erfordras vissa ändringar i personalförteckningen

för de allmänna läroverken, vilka i sådant fall torde få vidtagas av Kungl.

Maj :t.

Vad delegationen föreslagit beträffande ändrade former för avläggande av

merkantil privatistexamen ansluter i huvudsak till vad som gäller för privatistexamina

vid allmänbildande och tekniska gymnasier. Jag har ingen erinran häremot.

Kungl. Maj:t torde få meddela erforderliga föreskrifter i detta avseende.

Delegationens förslag om studiehjälp åt vuxenstuderande har tillstyrkts av

samtliga remissinstanser. I de fall uttryck för tvekan förekommit har detta gällt

tillräckligheten av det föreslagna ekonomiska stödet. För egen del finner jag en

effektiv studiehjälp utgöra ett nödvändigt komplement till övriga åtgärder för

vuxenutbildningens främjande. Jag tillstyrker även i denna del vuxenutbildningsdelegationens

förslag. Studiehjälpen bör handhas av studiehjälpsnämnden.

De kostnader, som följer av vad jag här föreslagit, kan för budgetåret 1962/63

beräknas till sammanlagt ca 795 000 kr. Därav utgöres i runt tal 630 000 kr. av

kostnader för de båda vuxenläroverken, för vilka kostnader medel redan preliminärt

beräknats under allmänna läroverkens avlönings- och omkostnadsanslag.

Återstående kostnad, 165 000 kr., avser stipendier. Denna kostnad, som bör

bestridas ur anslaget Studiebidrag och stipendier, synes inte böra påverka beräkningen

av detta anslag för budgetåret 1962/63. Beviljandet av studielån till

vuxenstuderande ur allmänna studielånefonden torde inte heller öka i sådan omfattning,

att det behöver inverka på anslagsberäkningen för budgetåret 1962/63.

Innevarande budgetår torde till förberedelser för genomförandet av här förordade

åtgärder rörande en utbyggnad av vuxenutbildningen krävas ett belopp

av ca 10 000 kr. för annonsering, informationsbroschyr och biträdeshjälp. Det

torde, vid bifall till de föreslagna åtgärderna, få ankomma på Kungl. Maj:t att

besluta om de överskridanden av anslagen till avlöningar och omkostnader vid

de allmänna läroverken, som kan påkallas för att genomföra dessa förberedelseåtgärder.

Utskottet finner det vara ett samhällsintresse, att även vuxna personer bereds

möjligheter till utbildning. Bristen på välutbildad arbetskraft är stor inom

många yrkesområden, och denna brist torde till icke obetydlig del böra motverkas

genom vidgad utbildning av dem som redan är ute i förvärvslivet. Utskottet

biträder därför Kungl. Maj:ts förslag till vidgad vuxenutbildning, omfattande

dels komplettering av det redan befintliga gymnasiet för vuxna i Norrköping

med fackgymnasielinjer, dels upprättande av ett nytt vuxenläroverk med samma

organisation i Norrland.

Departementschefen har förordat, att det nya vuxenläroverket förläggcs till

Härnösand med hänsyn bl. a. till stadens läge från kommunikationssynpunkt.

I motionerna I: 674 och II: 815 har yrkats, att riksdagen skall besluta, att Östersund

i stället skall vara förläggningsort för det nya läroverket. Utskottet finner

övervägande skäl tala för Härnösandsalternativet och avstyrker därför bifall till

motionerna 1:674 och 11:815.

I motionerna I: 685 och II: 825 har bl. a. framförts den synpunkten, att vuxenutbildningen

borde ingå som cn integrerad del i den allmänna gymnasieorganisationen

och att det vore angeläget med geografiskt väl fördelade utbildnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1962

möjligheter för vuxna, varför gymnasieutredningen borde erhålla uppdrag att

även behandla dessa frågor.

Enligt vad utskottet under hand erfarit har gymnasieutredningen för avsikt

att vid fullgörandet av sitt uppdrag även behandla vuxenutbildningen. Motionerna

1:685 och 11:825 synes därför i denna del icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Vuxenläroverken avses sortera under skolstyrelsen på respektive orter, varvid

en viss del av den ekonomiska administrationen skulle ombesörjas av de kommunala

myndigheterna. Utskottet ansluter sig till detta förslag och har således

icke ansett sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionen I: 643 att vuxenläroverk

skall förses med lokalstyrelse.

Intagningen vid vuxenläroverken skall enligt förslaget omhänderhas av en

intagningsnämnd vid vartdera läroverket, varvid ett nära samarbete mellan

nämnderna förutsätts komma till stånd.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet med hänsyn till

intagningsområdenas omfattning förutsätter att nämnden får en allsidig sammansättning,

som förhindrar att de lokala synpunkterna i alltför hög grad kommer

att göra sig gällande.

För eleverna vid vuxenläroverken föreslås en förstärkt studiehjälp av försökskaraktär,

omfattande möjligheter till särskilt stipendium under studiernas slutskede,

utöver den studiehjälp som kan utgå enligt studiehjälpsreglementet.

I anslutning till nyssnämnda förslag har i motionerna I: 685 och II: 825 påpekats,

att ersättning skall kunna utgå till viss del av kostnaderna för resor från

och till hemorten vid muntlig kurs vid läroverk för vuxna.

Utskottet finner det skäligt, att förstärkt studiehjälp utgår till förevarande

kategori av studerande och tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj:ts förslag i

detta avseende. Däremot är utskottet icke berett att på grundval av motionsyrkandena

utan utredning tillstyrka även resebidrag för eleverna vid gymnasierna

för vuxna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 685 och

II: 825.

I motionerna I: 683 och II: 826 har i detta sammanhang föreslagits, att kostnaderna

för brevskolestuderandenas deltagande i muntliga preparandkurser fr. o. m.

nästa budgetår skall täckas av staten och att förstärkt studiehjälp skall kunna

utgå till brevskolestuderande i samband med slutlig examen i samma utsträckning

som till elever vid vuxenläroverk, varjämte i motionerna I: 684 och II: 827

hemställts om anslag för dessa ändamål.

Då brevskoleutredningens betänkande, som särskilt behandlar brevskoleundervisningens

problem, för närvarande är föremål för remissbehandling, har utskottet

icke ansett sig böra ta ställning till de i motionerna framlagda förslagen.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1:683 och 11:826 samt 1:684

och 11:827.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12^ år 1962

9

"Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen I: 643 icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:674 och 11:815 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 685 och II: 825, i vad de avser bidrag

till resekostnader, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för

utbyggnad och organisation av läroverk för vuxna,

b) godkänna de av departementschefen föreslagna grunderna

för studiehjälp åt vuxna studerande;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser och

vidtaga de åtgärder i övrigt, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

V. att motionerna I: 683 och II: 826 samt I: 684 och II: 827

icke må av riksdagen bifallas;

VI. att motionerna I: 685 och II: 825, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 15 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

frånförsta kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Rikard

Svensson, Bengtson, Mårtensson, Edström, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson,

Thorsten Larsson, Manne Olsson och Widén; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken

Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson

i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Johansson i Norrköping, Andersson i

Knäred och Nelander.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1962

Reservationer

1) av herr Ragnar Bergh

2) av herr Thorsten Larsson

3) av herr Widén, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 674 och II: 815 samt att därför utskottets hemställan under II. bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 674 och

II: 815, besluta, att det läroverk för vuxna som föreslås inrättas

i Norrland skall förläggas till Östersund;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vidgad vuxenutbildning. a1 i texten