Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

Nr 131

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsberäkningen för televisionsverksamheten

(bilaga 8, punkt 69) anförde chefen för kommunikationsdepartementet,

att beredningen ännu icke var avslutad i fråga om medelsanvisningen

till televisionshuset i Stockholm samt beräkningarna rörande

medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftutgifter. För

televisionshuset beräknades under statens allmänna fastighetsfond (punkt

75) preliminärt, i avbidan på en särskild proposition i ämnet, ett anslag av

10 mkr. för budgetåret 1962/63.

I propositionen nr 120 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 9 mars

1962, föreslagit riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1962/63

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

7 500 000 kr.

I propositionen beräknar Kungl. Maj :t televisionens medelsbehov för

budgetåret 1962/63 till 125 mkr., vilket utgör en ökning med 31 mkr. i jämförelse

med innevarande budgetår.

Av det totala beloppet avser 70 mkr. Sveriges Radios programproduktion.

Detta innebär en höjning med 21,5 mkr. eller med ca 45 %. Televerkets

driftkostnader ökar med 1 mkr. till 23,5 mkr. Ett anslag om 7,5 mkr. föreslås

till påbörjande av byggnadsarbetena för televisionshuset i Stockholm.

Beträffande framställningar av telestyrelsen och Sveriges Radio rörande

televisionens medelsbehov m. m. torde få hänvisas till propositionen (s.

2—4). Likaså torde i fråga om framställningar av byggnadsstyrelsen angående

medelsbehovet för televisionshuset få hänvisas till propositionen

(s. 5—7).

Departementschefen har anfört följande.

Televisionen har under en jämförelsevis kort tid vunnit en avsevärd utbredning

i Sverige. De prognoser som förelåg när statsmakterna 1956 fattade

beslut om införande av reguljär televisionsverksamhet har vida överträffats.

Enligt nu föreliggande planer kommer sändarstationerna vid utgången

av nästa budgetår att täcka områden med en befolkning av över 7

miljoner invånare. Vid samma tid beräknas antalet licenser överstiga 1,7

miljon, vilket innebär att nära två tredjedelar av landets hushåll då innehar

televisionsmottagare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

En första etapp i utbyggnaden av televisionens distributionsnät kan nu

sägas vara avslutad. För de närmaste åren kommer utbyggnaden i huvudsak

att inriktas på att komplettera sändarnätet i områden med dåliga, mottagningsförhållanden,

att höja sändarnas effekt och att förbättra driftsäkerheten

hos sändare och programförbindelser.

Vad angår själva programverksamheten har statsmakterna i begynnelseoch

utbyggnadsskedet medvetet följt en mera återhållsam och försiktig

linje. Medelstilldelningen för programverksamheten begränsades sålunda

avsiktligt för att distributionsnätets utbyggnad skulle få största möjliga

del av tillgängliga resurser. Sändningstiden har utsträckts efter en plan

som inneburit en årlig ökning av ca 2 timmar per vecka. Programverksamheten

har till huvudsaklig del fått bedrivas i provisoriska lokaler.

Till följd av den snabba ökningen av antalet televisionsapparater i landet

har även inkomsterna från televisionslicenser stigit i hastig takt. Televisionsrörelsen

har därigenom fått en god ekonomi.

Enligt min mening är tiden nu inne att ta upp mera långsiktiga överväganden

beträffande televisionen. Frågan om televisionens framtida utveckling

i vårt land bör sålunda göras till föremål för utredning. Denna synes

i första hand böra sikta till en ekonomisk långtidsplan, som kan läggas

till grund för statsmakternas ställningstaganden rörande televisionens anslagsfrågor.

Jag vill i sammanhanget erinra om att frågan om riktlinjerna

för ljudradions framtida utveckling överlämnats till en sakkunnigkommitté

med i huvudsak parlamentarisk sammansättning — 1960 års radioutredning.

Då enligt min mening de båda mediernas framtid lämpligen bör bedömas

i ett sammanhang, torde jämväl spörsmålet om televisionens utveckling

böra överlämnas till utredningen. Frågan om de närmare direktiven för

utvidgningen av radioutredningens uppdrag har jag för avsikt att vid senare

tidpunkt anmäla för Kungl. Maj :t.

Jag övergår nu till frågan om medelstilldelningen under televisionens specialbudget

för budgetåret 1962/63 och börjar därvid med anslaget till televisionshus.

1959 års riksdag fattade i princip beslut om uppförande av ett televisionshus

i omedelbar anslutning till radiohuset inom kvarteret Förrådsbacken

i Stockholm. Projektet uppskattades preliminärt kosta ca 40 mkr.

Då projekteringsarbetena inte kommit till ett sådant stadium att en tillförlitlig

kostnadsberäkning kunnat framläggas, ansågs emellertid slutlig

ställning till byggnadsarbetena för själva televisionshuset inte kunna tagas

vid 1959 eller 1960 års riksdagar. För de fortsatta projekteringsarbetena

skulle gälla den målsättningen att en kostnadsram av 40 mkr. för själva

televisionshuset inte fick överskridas.

I 1961 års statsverksproposition meddelade jag, att byggnadsprojektet

enligt det lokalprogram som fastställts av Kungl. Maj:t hade uppdelats i

två särskilda etapper. Den första etappen hade avgränsats på sådant sätt,

att kostnaderna för densamma kunde rymmas inom en ram av 40 mkr.,

och att de i samma etapp ingående utrymmena, som bl. a. omfattade två

större studios, skulle kunna utgöra en självständigt fungerande enhet. De

utanför kostnadsramen liggande arbetena uppskattades av byggnadsstyrelsen

till ca 10 mkr. På grund av att någon tillförlitlig kostnadsberäkning

fortfarande inte hade kunnat utföras, var jag emellertid ej beredd att tillstyrka

medel för att påbörja byggnadsföretaget.

Byggnadsstyrelsen har nu framlagt eu genomarbetad kostnadsberäkning

för själva televisionshuset. Anläggningskostnaderna beräknas vid prisläget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

den 1 juli 1961 till 44,5 mkr., vilket belopp håller sig inom den tidigare angivna

kostnadsramen jämte de automatiska prisstegringar som inträffat

sedan sommaren 1959.

Televisionsverksamhetens nuvarande provisoriska lokalförhållanden i

Stockholm är i hög grad otillfredsställande från såväl programmässiga som

driftekonomiska synpunkter. Nämnda nackdelar kommer under de närmaste

åren att successivt tilltaga till följd av de ökade krav som ställes

i fråga om ökad sändningstid och höjd programkvalitet. Mot denna bakgrund

och då en genomarbetad kostnadsberäkning numera föreligger förordar

jag, att definitivt beslut nu fattas om uppförande av ifrågavarande

byggnad.

Såsom framgått av min redogörelse för televisionens programverksamhet

har jag ansett tiden nu vara inne att ta upp mera långsiktiga överväganden

om televisionens framtida utveckling i vårt land. Vid planeringen av

televisionshuset i Stockholm har jag ansett utgångspunkten höra vara, att

cn längre tid kan komma att förflyta innan en andra etapp av anläggningen

blir aktuell. Med hänsyn härtill har med hjälp av särskild expertis

en översyn av byggnadsprojektet verkställts utifrån den förutsättningen

att byggnaden i fråga skall kunna fungera självständigt under ca tio år.

En överarbetning av föreliggande huvudhandlingar har skett med dessa

utgångspunkter. Efter mindre justeringar i det fastställda programmet

och motsvarande omdispositioner inom byggnaden har framkommit ett

förslag som godtagits av såväl byggnadsstyrelsen som Sveriges Radio. Ett

väsentligt resultat av den företagna översynen är att byggnaden givits en

utformning som medger betydligt större frihet för framtida omdispositioner

inom byggnaden till följd av den snabba tekniska utvecklingen på televisionens

område.

Frågan om det i investeringsplanen upptagna radiolänktornet har ytterligare

undersökts under de senaste månaderna. Behovet av programförbindelser

för television, som skall anslutas till tornet, bedömes numera vara

väsentligt mycket större än vad man tidigare utgick ifrån. Dessutom har

det befunnits fördelaktigt att till tornet ansluta kanaler för telefontrafiken

på den nya radiolänken till Finland. Undersökningarna har visat, att övervägande

skäl talar för att tornet med tillhörande distributionscentral förlägges

till ett Stockholms stad tillhörigt område vid Kaknäs på norra Djurgården

ca 1,3 km från det blivande televisionshuset. Vid överläggningar,

som under hand förts med företrädare för staden, har man från stadens

sida ställt sig positiv till en markupplåtelse för ändamålet.

Anläggningskostnaderna för tornet och distributionscentralen kan numera

uppskattas till ca 7,5 mkr. Förläggningen till Kaknäs medför att dessa

kostnader — vilka hittills förutsatts skola redovisas under anslagen Televisionshus

respektive Radiohus — enligt gällande principer bör bestridas

från anslag under televerkets fond. Jag förordar, att byggnadsobjektet upptages

under anslaget till televisionsradioanläggningar och avföres ur investeringsplanerna

för de båda förstnämnda anslagen.

Icke obetydliga driftekonomiska fördelar kan vinnas om tornet och distributionscentralen

kan uppföras och tas i drift utan tidsutdräkt. Trots att

någon slutgiltig kostnadsberäkning för anläggningen ännu icke föreligger,

förordar jag därför att medel till påbörjande av byggnadsarbetena upptages

för nästa budgetår. Jag beräknar en medelsförbrukning av 2 mkr. för ändamålet.

Anslaget till televisionsradioanläggningar torde med hänsyn härtill

genom beslut av Kungl. Maj:t sedermera få förstärkas med motsvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

7

belopp från televerkets dispositionsanslag. Därest den slutliga kostnadsberäkningen

skulle visa, att kostnaden för anläggningen blir högre än 7,5 mkr.,

torde frågan om dess igångsättande böra underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Projekteringsläget synes medge att televisionshuset kan påbörjas under

andra hälften av år 1962. Byggnadsstyrelsen har uppskattat medelsförbrukningen

under budgetåret 1962/63 till ca 8,5 mkr. och i anslag äskat samma

belopp. Med hänsyn till vad jag anfört rörande radiolänktornet föreslår jag

att anslaget uppföres med 7,5 mkr. I sammanhanget vill jag nämna, att i

anledning av den ändrade fondredovisningen för länktorn och distributionscentral

medelsförbrukningen under anslaget till radiohus nu kan beräknas

bli 1 mkr. lägre än vad som angavs i årets statsverksproposition.

Vad gäller televisionens specialbudget i övrigt beräknar jag för Sveriges

Radios programproduktion ett sammanlagt belopp av 70 mkr. Detta innebär

en ökning med 21,5 mkr. eller med ca 45 % i jämförelse med innevarande

budgetår och mer än en fördubbling i förhållande till budgetåret 1960/61.

Av ökningen för nästa budgetår om 21,5 mkr. avser drygt 8 mkr. automatiska

kostnadsstegringar samt utgifter för en programtidsökning med 2

timmar per vecka. Ett ungefär lika stort belopp beräknas för konsolidering

av verksamheten och höjning av programmens kvalitet. I anslutning härtill

må nämnas, att den totala medelstilldelningen till Sveriges Radio för nästa

budgetår härjämte ger utrymme för en betydande standardförbättring i

tekniskt avseende. För fortsatt försöksverksamhet med skoltelevision har

i enlighet med Sveriges Radios förslag upptagits en ökning med 2,3 mkr.

till 3,1 mkr. Det torde få förutsättas att Sveriges Radio i samråd med vederbörande

organ vid lämplig tidpunkt redovisar erfarenheterna av försöksverksamheten

samt framlägger förslag rörande skoltelevisionens framtida

omfattning, inriktning och organisation. Ett problem som enligt min uppfattning

bör ägnas ökad uppmärksamhet är de anstaltvårdades och handikappades

möjligheter att tillgodogöra sig televisionsprogrammen. Det är

angeläget, att många människor, vilka på grund av sitt handikapp är i hög

grad hänvisade till televisionen såsom kultur- och underhållningsmedium,

får möjlighet härtill genom sändningstider under dagen. Samma behov

föreligger givetvis hos de stora grupper som på grund av skiftarbete eller

obekväm arbetstid är förhindrade att följa den ordinarie programverksamheten.

Efter samråd med Sveriges Radio har för dessa ändamål beräknats

ett särskilt belopp, vilket avser att möjliggöra ca 5 timmars reprisprogram

per vecka. Denna verksamhet förutsättes påbörjas vid en tidpunkt, då de

tekniska och personella förutsättningarna härför föreligger. Kostnaderna

för bär avsedda särskilda programsändningar har jag beräknat till 3 mkr.

Därmed har jag i grova drag specificerat den föreslagna ökningen om

21,5 mkr.

Telestyrelsen har beräknat utgifterna för driften av distributionsnätet

och för licensuppbörd in. m. till 23,5 mkr. I detta sammanhang vill jag

anmäla, att styrelsen i skrivelse den 28 februari 1962 föreslagit övergång

från kvartals- till halvårsbetalning av licensavgiften fr. o. in. den 1 oktober

1962. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj.t att senare ta ställning till förslaget. Därest detsamma bifalles,

beräknas televerkets driftkostnader minska med ca 1,5 mkr. för år. I avbidan

på ställningstagandet till förslaget beräknar jag televerkets driftkostnader

till 23,5 mkr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

Investeringsanslaget till televisionsradioanläggningar har i årets statsverk

sproposition upptagits till 22 mkr. I det föregående har jag förutsatt

att nämnda anslag förstärkes med 2 mkr. från televerkets dispositionsanslag.

Anslagsmedlen till nu ifrågavarande ändamål från televisionens specialbudget

bör därför beräknas till 24 mkr. för budgetåret 1962/63.

Till televisionshus har jag nyss föreslagit ett anslag av 7,5 mkr. och beräknat

medelsförbrukningen till ungefär samma belopp.

Utgifterna för televisionsverksamheten skulle sålunda för budgetåret

1962/63 uppgå till (70 4- 23,5 + 24 + 7,5) 125 mkr., vilket innebär en ökning

med ca 31 mkr. i jämförelse med motsvarande utgiftsberäkning för

innevarande budgetår.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Segerstedt

Wiberg m. fl. (I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr

Källstad m. fl. (II: 96), i vilka (p. 1) såvitt nu är i fråga hemställts att

riksdagen måtte uttala att de av Sveriges Radio för budgetåret 1962/63 äskade

medlen för fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med skol-TV ställes

till Sveriges Radios förfogande.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt ifrågavarande

yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 96.

Utskottet. För televisionens programproduktion under nästa budgetår

beräknas enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag ett sammanlagt belopp

av 70 mkr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 21,5 mkr. Av ökningen anges drygt 8 mkr. avse automatiska kostnadsstegringar

jämte utgifter för en programtidsökning med 2 timmar per vecka

samt ett lika stort belopp avse konsolidering av verksamheten och höjning

av programmens kvalitet. För fortsatt försöksverksamhet med skoltelevision

upptages vidare, i enlighet med Sveriges Radios förslag, en ökning

med 2,3 mkr. Slutligen beräknas för införande av ett ca 5 timmars reprisprogram

per vecka — avsett närmast för beredande av möjligheter för de

anstaltvårdade och handikappade samt för grupper med skiftarbete eller

obekväm arbetstid att kunna tillgodogöra sig televisionsprogrammen — ett

belopp av 3 mkr.

Den sålunda förordade anslagshöjningen för ett utökat program samt för

höjning av programkvaliteten finner utskottet för sin del välmotiverad.

Genom den föreslagna ökningen av medelstilldelningen för skoltelevisionen

har också de önskemål tillgodosetts som framförts därom i motionerna I: 59

och II: 96. Någon särskild framställning från riksdagens sida i frågan torde

därför icke erfordras, varför motionerna i denna del avstyrkes.

Utgifterna för driften av distributionsnätet och för licensuppbörd in. m. har

i enlighet med telestyrelsens förslag upptagits med 23,5 mkr. Investeringsanslaget

till televisionsradioanläggningar, som i årets statsverksproposition

upptagits med 22 mkr., beräknas nu av departementschefen till 24 mkr. som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

9

följd av förutsatt medelsförbrukning om 2 mkr. för påbörjande av det planerade

radiolänktornet med tillhörande distributionscentral. Nämnda anläggning,

som tidigare avsetts skola förläggas i nära anslutning till radiooch

televisionshusen, föreslås nu placerad på ett för ändamålet mera lämpat

område vid Kaknäs på norra Djurgården. Anläggningskostnaderna, vilka

uppskattas till totalt ca 7,5 mkr., anses med hänsyn till byggnadens ändrade

lokalisering samt dess funktion böra bestridas från anslaget till televisionsradioanläggningar

i stället för — såsom tidigare förutsatts — anslagen till

televisions- och radiohus.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag även i sist berörda delar,

konstaterar vidare med tillfredsställelse att en genomarbetad kostnadsberäkning

numera framlagts för det planerade nya televisionshuset, om vars

uppförande principbeslut fattades redan vid 1959 års riksdag. Icke minst

viktigt finner utskottet det därvid vara att byggnaden — i överensstämmelse

med utskottets vid 1959 års riksdag uttalade önskemål (jfr SU 1959: 6,

p. 9) — avses få en utformning som medger stor frihet för framtida omdispositioner

till följd av den snabba tekniska utvecklingen på televisionens

område.

Medelsförbrukningen under nästa budgetår för televisionshuset, vilket vid

prisläget den 1 juli 1961 kostnadsberäknats till 44,5 mkr., beräknas av departementschefen

till ca 7,5 mkr. Den med motsvarande belopp äskade medelsanvisningen

tillstyrkes av utskottet.

Utgifterna för televisionsverksamheten under nästa budgetår skulle därmed

uppgå till (70 + 23,5 + 24 + 7,5) 125 mkr., innebärande en ökning av

motsvarande utgiftsberäkning för innevarande budgetår med ca 31 mkr.

Utskottet, som således biträder Kungl. Maj:ts föreliggande förslag beträffande

verksamhetens omfattning och inriktning under nästa budgetår,

har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i

förevarande sammanhang i övrigt förordat.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret

1962/63 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.;

II. att motionerna 1:59 och 11:96, såvitt nu är fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson,

Bengt Gustavsson, Herbert Larsson, Källqvist och Manne Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,

fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Andreasson, Mellqvist, fru

Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping,

Gustafsson i Kårby och Nelander.

I o

örn: -Åt

} A

■DUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM St

202699

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa televisionsfrågor. a1 i texten