Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.
1962-05-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
4
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
Nr 131
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
uissa televisionsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsberäkningen för televisionsverksamheten
(bilaga 8, punkt 69) anförde chefen för kommunikationsdepartementet,
att beredningen ännu icke var avslutad i fråga om medelsanvisningen
till televisionshuset i Stockholm samt beräkningarna rörande
medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftutgifter. För
televisionshuset beräknades under statens allmänna fastighetsfond (punkt
75) preliminärt, i avbidan på en särskild proposition i ämnet, ett anslag av
10 mkr. för budgetåret 1962/63.
I propositionen nr 120 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 9 mars
1962, föreslagit riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1962/63
under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
7 500 000 kr.
I propositionen beräknar Kungl. Maj :t televisionens medelsbehov för
budgetåret 1962/63 till 125 mkr., vilket utgör en ökning med 31 mkr. i jämförelse
med innevarande budgetår.
Av det totala beloppet avser 70 mkr. Sveriges Radios programproduktion.
Detta innebär en höjning med 21,5 mkr. eller med ca 45 %. Televerkets
driftkostnader ökar med 1 mkr. till 23,5 mkr. Ett anslag om 7,5 mkr. föreslås
till påbörjande av byggnadsarbetena för televisionshuset i Stockholm.
Beträffande framställningar av telestyrelsen och Sveriges Radio rörande
televisionens medelsbehov m. m. torde få hänvisas till propositionen (s.
2—4). Likaså torde i fråga om framställningar av byggnadsstyrelsen angående
medelsbehovet för televisionshuset få hänvisas till propositionen
(s. 5—7).
Departementschefen har anfört följande.
Televisionen har under en jämförelsevis kort tid vunnit en avsevärd utbredning
i Sverige. De prognoser som förelåg när statsmakterna 1956 fattade
beslut om införande av reguljär televisionsverksamhet har vida överträffats.
Enligt nu föreliggande planer kommer sändarstationerna vid utgången
av nästa budgetår att täcka områden med en befolkning av över 7
miljoner invånare. Vid samma tid beräknas antalet licenser överstiga 1,7
miljon, vilket innebär att nära två tredjedelar av landets hushåll då innehar
televisionsmottagare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
En första etapp i utbyggnaden av televisionens distributionsnät kan nu
sägas vara avslutad. För de närmaste åren kommer utbyggnaden i huvudsak
att inriktas på att komplettera sändarnätet i områden med dåliga, mottagningsförhållanden,
att höja sändarnas effekt och att förbättra driftsäkerheten
hos sändare och programförbindelser.
Vad angår själva programverksamheten har statsmakterna i begynnelseoch
utbyggnadsskedet medvetet följt en mera återhållsam och försiktig
linje. Medelstilldelningen för programverksamheten begränsades sålunda
avsiktligt för att distributionsnätets utbyggnad skulle få största möjliga
del av tillgängliga resurser. Sändningstiden har utsträckts efter en plan
som inneburit en årlig ökning av ca 2 timmar per vecka. Programverksamheten
har till huvudsaklig del fått bedrivas i provisoriska lokaler.
Till följd av den snabba ökningen av antalet televisionsapparater i landet
har även inkomsterna från televisionslicenser stigit i hastig takt. Televisionsrörelsen
har därigenom fått en god ekonomi.
Enligt min mening är tiden nu inne att ta upp mera långsiktiga överväganden
beträffande televisionen. Frågan om televisionens framtida utveckling
i vårt land bör sålunda göras till föremål för utredning. Denna synes
i första hand böra sikta till en ekonomisk långtidsplan, som kan läggas
till grund för statsmakternas ställningstaganden rörande televisionens anslagsfrågor.
Jag vill i sammanhanget erinra om att frågan om riktlinjerna
för ljudradions framtida utveckling överlämnats till en sakkunnigkommitté
med i huvudsak parlamentarisk sammansättning — 1960 års radioutredning.
Då enligt min mening de båda mediernas framtid lämpligen bör bedömas
i ett sammanhang, torde jämväl spörsmålet om televisionens utveckling
böra överlämnas till utredningen. Frågan om de närmare direktiven för
utvidgningen av radioutredningens uppdrag har jag för avsikt att vid senare
tidpunkt anmäla för Kungl. Maj :t.
Jag övergår nu till frågan om medelstilldelningen under televisionens specialbudget
för budgetåret 1962/63 och börjar därvid med anslaget till televisionshus.
1959 års riksdag fattade i princip beslut om uppförande av ett televisionshus
i omedelbar anslutning till radiohuset inom kvarteret Förrådsbacken
i Stockholm. Projektet uppskattades preliminärt kosta ca 40 mkr.
Då projekteringsarbetena inte kommit till ett sådant stadium att en tillförlitlig
kostnadsberäkning kunnat framläggas, ansågs emellertid slutlig
ställning till byggnadsarbetena för själva televisionshuset inte kunna tagas
vid 1959 eller 1960 års riksdagar. För de fortsatta projekteringsarbetena
skulle gälla den målsättningen att en kostnadsram av 40 mkr. för själva
televisionshuset inte fick överskridas.
I 1961 års statsverksproposition meddelade jag, att byggnadsprojektet
enligt det lokalprogram som fastställts av Kungl. Maj:t hade uppdelats i
två särskilda etapper. Den första etappen hade avgränsats på sådant sätt,
att kostnaderna för densamma kunde rymmas inom en ram av 40 mkr.,
och att de i samma etapp ingående utrymmena, som bl. a. omfattade två
större studios, skulle kunna utgöra en självständigt fungerande enhet. De
utanför kostnadsramen liggande arbetena uppskattades av byggnadsstyrelsen
till ca 10 mkr. På grund av att någon tillförlitlig kostnadsberäkning
fortfarande inte hade kunnat utföras, var jag emellertid ej beredd att tillstyrka
medel för att påbörja byggnadsföretaget.
Byggnadsstyrelsen har nu framlagt eu genomarbetad kostnadsberäkning
för själva televisionshuset. Anläggningskostnaderna beräknas vid prisläget
6
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
den 1 juli 1961 till 44,5 mkr., vilket belopp håller sig inom den tidigare angivna
kostnadsramen jämte de automatiska prisstegringar som inträffat
sedan sommaren 1959.
Televisionsverksamhetens nuvarande provisoriska lokalförhållanden i
Stockholm är i hög grad otillfredsställande från såväl programmässiga som
driftekonomiska synpunkter. Nämnda nackdelar kommer under de närmaste
åren att successivt tilltaga till följd av de ökade krav som ställes
i fråga om ökad sändningstid och höjd programkvalitet. Mot denna bakgrund
och då en genomarbetad kostnadsberäkning numera föreligger förordar
jag, att definitivt beslut nu fattas om uppförande av ifrågavarande
byggnad.
Såsom framgått av min redogörelse för televisionens programverksamhet
har jag ansett tiden nu vara inne att ta upp mera långsiktiga överväganden
om televisionens framtida utveckling i vårt land. Vid planeringen av
televisionshuset i Stockholm har jag ansett utgångspunkten höra vara, att
cn längre tid kan komma att förflyta innan en andra etapp av anläggningen
blir aktuell. Med hänsyn härtill har med hjälp av särskild expertis
en översyn av byggnadsprojektet verkställts utifrån den förutsättningen
att byggnaden i fråga skall kunna fungera självständigt under ca tio år.
En överarbetning av föreliggande huvudhandlingar har skett med dessa
utgångspunkter. Efter mindre justeringar i det fastställda programmet
och motsvarande omdispositioner inom byggnaden har framkommit ett
förslag som godtagits av såväl byggnadsstyrelsen som Sveriges Radio. Ett
väsentligt resultat av den företagna översynen är att byggnaden givits en
utformning som medger betydligt större frihet för framtida omdispositioner
inom byggnaden till följd av den snabba tekniska utvecklingen på televisionens
område.
Frågan om det i investeringsplanen upptagna radiolänktornet har ytterligare
undersökts under de senaste månaderna. Behovet av programförbindelser
för television, som skall anslutas till tornet, bedömes numera vara
väsentligt mycket större än vad man tidigare utgick ifrån. Dessutom har
det befunnits fördelaktigt att till tornet ansluta kanaler för telefontrafiken
på den nya radiolänken till Finland. Undersökningarna har visat, att övervägande
skäl talar för att tornet med tillhörande distributionscentral förlägges
till ett Stockholms stad tillhörigt område vid Kaknäs på norra Djurgården
ca 1,3 km från det blivande televisionshuset. Vid överläggningar,
som under hand förts med företrädare för staden, har man från stadens
sida ställt sig positiv till en markupplåtelse för ändamålet.
Anläggningskostnaderna för tornet och distributionscentralen kan numera
uppskattas till ca 7,5 mkr. Förläggningen till Kaknäs medför att dessa
kostnader — vilka hittills förutsatts skola redovisas under anslagen Televisionshus
respektive Radiohus — enligt gällande principer bör bestridas
från anslag under televerkets fond. Jag förordar, att byggnadsobjektet upptages
under anslaget till televisionsradioanläggningar och avföres ur investeringsplanerna
för de båda förstnämnda anslagen.
Icke obetydliga driftekonomiska fördelar kan vinnas om tornet och distributionscentralen
kan uppföras och tas i drift utan tidsutdräkt. Trots att
någon slutgiltig kostnadsberäkning för anläggningen ännu icke föreligger,
förordar jag därför att medel till påbörjande av byggnadsarbetena upptages
för nästa budgetår. Jag beräknar en medelsförbrukning av 2 mkr. för ändamålet.
Anslaget till televisionsradioanläggningar torde med hänsyn härtill
genom beslut av Kungl. Maj:t sedermera få förstärkas med motsvarande
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
7
belopp från televerkets dispositionsanslag. Därest den slutliga kostnadsberäkningen
skulle visa, att kostnaden för anläggningen blir högre än 7,5 mkr.,
torde frågan om dess igångsättande böra underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Projekteringsläget synes medge att televisionshuset kan påbörjas under
andra hälften av år 1962. Byggnadsstyrelsen har uppskattat medelsförbrukningen
under budgetåret 1962/63 till ca 8,5 mkr. och i anslag äskat samma
belopp. Med hänsyn till vad jag anfört rörande radiolänktornet föreslår jag
att anslaget uppföres med 7,5 mkr. I sammanhanget vill jag nämna, att i
anledning av den ändrade fondredovisningen för länktorn och distributionscentral
medelsförbrukningen under anslaget till radiohus nu kan beräknas
bli 1 mkr. lägre än vad som angavs i årets statsverksproposition.
Vad gäller televisionens specialbudget i övrigt beräknar jag för Sveriges
Radios programproduktion ett sammanlagt belopp av 70 mkr. Detta innebär
en ökning med 21,5 mkr. eller med ca 45 % i jämförelse med innevarande
budgetår och mer än en fördubbling i förhållande till budgetåret 1960/61.
Av ökningen för nästa budgetår om 21,5 mkr. avser drygt 8 mkr. automatiska
kostnadsstegringar samt utgifter för en programtidsökning med 2
timmar per vecka. Ett ungefär lika stort belopp beräknas för konsolidering
av verksamheten och höjning av programmens kvalitet. I anslutning härtill
må nämnas, att den totala medelstilldelningen till Sveriges Radio för nästa
budgetår härjämte ger utrymme för en betydande standardförbättring i
tekniskt avseende. För fortsatt försöksverksamhet med skoltelevision har
i enlighet med Sveriges Radios förslag upptagits en ökning med 2,3 mkr.
till 3,1 mkr. Det torde få förutsättas att Sveriges Radio i samråd med vederbörande
organ vid lämplig tidpunkt redovisar erfarenheterna av försöksverksamheten
samt framlägger förslag rörande skoltelevisionens framtida
omfattning, inriktning och organisation. Ett problem som enligt min uppfattning
bör ägnas ökad uppmärksamhet är de anstaltvårdades och handikappades
möjligheter att tillgodogöra sig televisionsprogrammen. Det är
angeläget, att många människor, vilka på grund av sitt handikapp är i hög
grad hänvisade till televisionen såsom kultur- och underhållningsmedium,
får möjlighet härtill genom sändningstider under dagen. Samma behov
föreligger givetvis hos de stora grupper som på grund av skiftarbete eller
obekväm arbetstid är förhindrade att följa den ordinarie programverksamheten.
Efter samråd med Sveriges Radio har för dessa ändamål beräknats
ett särskilt belopp, vilket avser att möjliggöra ca 5 timmars reprisprogram
per vecka. Denna verksamhet förutsättes påbörjas vid en tidpunkt, då de
tekniska och personella förutsättningarna härför föreligger. Kostnaderna
för bär avsedda särskilda programsändningar har jag beräknat till 3 mkr.
Därmed har jag i grova drag specificerat den föreslagna ökningen om
21,5 mkr.
Telestyrelsen har beräknat utgifterna för driften av distributionsnätet
och för licensuppbörd in. m. till 23,5 mkr. I detta sammanhang vill jag
anmäla, att styrelsen i skrivelse den 28 februari 1962 föreslagit övergång
från kvartals- till halvårsbetalning av licensavgiften fr. o. in. den 1 oktober
1962. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj.t att senare ta ställning till förslaget. Därest detsamma bifalles,
beräknas televerkets driftkostnader minska med ca 1,5 mkr. för år. I avbidan
på ställningstagandet till förslaget beräknar jag televerkets driftkostnader
till 23,5 mkr.
8
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
Investeringsanslaget till televisionsradioanläggningar har i årets statsverk
sproposition upptagits till 22 mkr. I det föregående har jag förutsatt
att nämnda anslag förstärkes med 2 mkr. från televerkets dispositionsanslag.
Anslagsmedlen till nu ifrågavarande ändamål från televisionens specialbudget
bör därför beräknas till 24 mkr. för budgetåret 1962/63.
Till televisionshus har jag nyss föreslagit ett anslag av 7,5 mkr. och beräknat
medelsförbrukningen till ungefär samma belopp.
Utgifterna för televisionsverksamheten skulle sålunda för budgetåret
1962/63 uppgå till (70 4- 23,5 + 24 + 7,5) 125 mkr., vilket innebär en ökning
med ca 31 mkr. i jämförelse med motsvarande utgiftsberäkning för
innevarande budgetår.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Segerstedt
Wiberg m. fl. (I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr
Källstad m. fl. (II: 96), i vilka (p. 1) såvitt nu är i fråga hemställts att
riksdagen måtte uttala att de av Sveriges Radio för budgetåret 1962/63 äskade
medlen för fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med skol-TV ställes
till Sveriges Radios förfogande.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt ifrågavarande
yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 96.
Utskottet. För televisionens programproduktion under nästa budgetår
beräknas enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag ett sammanlagt belopp
av 70 mkr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 21,5 mkr. Av ökningen anges drygt 8 mkr. avse automatiska kostnadsstegringar
jämte utgifter för en programtidsökning med 2 timmar per vecka
samt ett lika stort belopp avse konsolidering av verksamheten och höjning
av programmens kvalitet. För fortsatt försöksverksamhet med skoltelevision
upptages vidare, i enlighet med Sveriges Radios förslag, en ökning
med 2,3 mkr. Slutligen beräknas för införande av ett ca 5 timmars reprisprogram
per vecka — avsett närmast för beredande av möjligheter för de
anstaltvårdade och handikappade samt för grupper med skiftarbete eller
obekväm arbetstid att kunna tillgodogöra sig televisionsprogrammen — ett
belopp av 3 mkr.
Den sålunda förordade anslagshöjningen för ett utökat program samt för
höjning av programkvaliteten finner utskottet för sin del välmotiverad.
Genom den föreslagna ökningen av medelstilldelningen för skoltelevisionen
har också de önskemål tillgodosetts som framförts därom i motionerna I: 59
och II: 96. Någon särskild framställning från riksdagens sida i frågan torde
därför icke erfordras, varför motionerna i denna del avstyrkes.
Utgifterna för driften av distributionsnätet och för licensuppbörd in. m. har
i enlighet med telestyrelsens förslag upptagits med 23,5 mkr. Investeringsanslaget
till televisionsradioanläggningar, som i årets statsverksproposition
upptagits med 22 mkr., beräknas nu av departementschefen till 24 mkr. som
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
9
följd av förutsatt medelsförbrukning om 2 mkr. för påbörjande av det planerade
radiolänktornet med tillhörande distributionscentral. Nämnda anläggning,
som tidigare avsetts skola förläggas i nära anslutning till radiooch
televisionshusen, föreslås nu placerad på ett för ändamålet mera lämpat
område vid Kaknäs på norra Djurgården. Anläggningskostnaderna, vilka
uppskattas till totalt ca 7,5 mkr., anses med hänsyn till byggnadens ändrade
lokalisering samt dess funktion böra bestridas från anslaget till televisionsradioanläggningar
i stället för — såsom tidigare förutsatts — anslagen till
televisions- och radiohus.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag även i sist berörda delar,
konstaterar vidare med tillfredsställelse att en genomarbetad kostnadsberäkning
numera framlagts för det planerade nya televisionshuset, om vars
uppförande principbeslut fattades redan vid 1959 års riksdag. Icke minst
viktigt finner utskottet det därvid vara att byggnaden — i överensstämmelse
med utskottets vid 1959 års riksdag uttalade önskemål (jfr SU 1959: 6,
p. 9) — avses få en utformning som medger stor frihet för framtida omdispositioner
till följd av den snabba tekniska utvecklingen på televisionens
område.
Medelsförbrukningen under nästa budgetår för televisionshuset, vilket vid
prisläget den 1 juli 1961 kostnadsberäknats till 44,5 mkr., beräknas av departementschefen
till ca 7,5 mkr. Den med motsvarande belopp äskade medelsanvisningen
tillstyrkes av utskottet.
Utgifterna för televisionsverksamheten under nästa budgetår skulle därmed
uppgå till (70 + 23,5 + 24 + 7,5) 125 mkr., innebärande en ökning av
motsvarande utgiftsberäkning för innevarande budgetår med ca 31 mkr.
Utskottet, som således biträder Kungl. Maj:ts föreliggande förslag beträffande
verksamhetens omfattning och inriktning under nästa budgetår,
har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i
förevarande sammanhang i övrigt förordat.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret
1962/63 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.;
II. att motionerna 1:59 och 11:96, såvitt nu är fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
10
Statsutskottes utlåtande nr 131 år 1962
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson,
Bengt Gustavsson, Herbert Larsson, Källqvist och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Andreasson, Mellqvist, fru
Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping,
Gustafsson i Kårby och Nelander.
I o
örn: -Åt
} A
■DUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM St
202699
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa televisionsfrågor. a1 i texten