Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser allmänna riktlinjer och utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-18 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser allmänna riktlinjer och utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 135—138

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

1

Nr 135

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser

allmänna riktlinjer och utrikesdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

1 :o) Riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet. I propositionen nr 100

har Kungl. Maj :t (s. 3—24 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 23 februari 1962) föreslagit riksdagen

att godkänna av statsministern framlagda riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet.

I denna del innehåller propositionen dels allmänna principer för det

svenska utvecklingsbiståndet, dels riktlinjer för biståndets utformning, dels

ock en målsättning för biståndets omfattning på längre sikt. Härutinnan

får utskottet hänvisa till s. 3—24 i propositionen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Kaijser m. fl. (1:641) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Stockholm m. fl. (II: 793), i vilka hemställts bl. a., att riksdagen

måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t understryka vad i motionerna anföres

rörande önskvärdheten av en samordning mellan kommersiella och

offentliga insatser i u-länderna samt anhålla om en kartläggning av olika

former för sådan samordning, b) uttala dels att bilateral biståndsverksamhet

skall anses fullt likvärdig med multilateral verksamhet, dels ock att Sverige

snarast bör fullt ut deltaga i OECD:s verksamhet på här ifrågavarande

område,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 642) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 794), i vilka hemställts bl. a., att riksdagen måtte a)

uttala att Sverige bör inträda som medlemsland i det till OECD knutna organet

för bistånd till u-länderna, Development Assistance Committee (DAC),

samt i skrivelse till Kungl. Maj :t begära genomförandet av Sveriges anslutning,

b) i övrigt beakta i motionerna anförda synpunkter beträffande utformningen

och inriktningen av det svenska utvecklingsbiståndet,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Wahlund och Nilsson i

Tvärålund väckt motion (II: 797), vari hemställts bl. a., att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna att som allmänt mål för ökningen

I Ilihang till riksdagens protokoll 1902. 0 samt. Nr 135—138

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

av den svenska biståndsverksamheten må gälla att den årliga ökningen ej

bör underskrida 0,1 procent av bruttonationalprodukten.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 793, II: 794 och II: 797.

Utskottet. Som en följd av en växande insikt om biståndsgivningens nödvändighet

ha strävandena att bistå de ekonomiskt mindre utvecklade länderna

blivit ett betydelsefullt led i det mellanfolkliga ekonomiska samarbetet.

För Sveriges vidkommande kan konstateras, att intresset för u-länderna

under senare år varit i ständigt stigande och nått allt vidare befolkningslager.

Detta har återspeglats i en ökad statlig bidragsgivning. Sålunda må

erinras om att det totala över statsbudgeten anslagna biståndet ökades från

budgetåret 1960/61 till budgetåret 1961/62 från ca 36 milj. kr. till ca 52

milj. kr. och har av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagits höjt till ca

130 milj. kr. Genom denna höjning skapas ökade möjligheter för Sverige

att aktivt medverka i strävandena att bistå de fattiga länderna.

Frågan om hjälpen till u-länderna hänför sig emellertid icke blott till

hjälpinsatsernas volymmässiga storlek. Av väsentlig vikt är att de disponibla

resurserna utnyttjas på sådant sätt, att de få maximal effekt. Utvecklingshjälpen

rymmer i sig ett flertal verksamhetsformer och innefattar betydande

problemkomplex. Mot bakgrunden härav har det framstått som ett

starkt behov, att de med biståndsgivningen sammanhängande frågorna bli

föremål för en ingående analys och att riktlinjer i stort uppdragas för det

svenska biståndets inriktning, utformning och koordination.

Utskottet finner med tillfredsställelse, att dessa problemkomplex underkastats

närmare översyn i den föreliggande propositionen. Sålunda har statsministern

skisserat vissa grundläggande principer rörande det svenska utvecklingsbiståndet,

dess motiv, mål och medel. Riktlinjer ha uppdragits beträffande

avvägningen av olika biståndsformer. Vidare har behandlats den

allmänna målsättningen för biståndets omfattning och takten i förverkligandet

av densamma.

Utskottet har vid sin granskning av dessa allmänna riktlinjer funnit desamma

vara väl underbyggda och kan ansluta sig till statsministerns tankegångar

härvidlag. I de föreliggande riksdagsmotionerna ha icke heller påyrkats

några egentliga avvikelser därifrån. Endast i vissa delar, närmast i anledning

av dessa motioner, har utskottet ansett sig böra göra några förtydliganden

och kommentarer.

De av statsministern framförda allmänna synpunkterna beträffande det

tekniska biståndet kan utskottet i allt väsentligt dela. Såsom utskottet i sitt

förra året avgivna utlåtande nr 128 angående bidrag till internationell hjälpverksamhet

framhållit och statsministern nu betonat begränsas emellertid

takten i utbyggnaden av det bilaterala tekniska biståndet bl. a. av kravet på

omsorgsfull planering och av de förhandlingar, som måste föras med mottagarländerna,

samt av för ändamålet tillgängliga personella resurser.

Jämväl enligt utskottets mening bör det bilaterala tekniska biståndet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

3

främst inriktas på sådana områden, där preciserade önskemål föreligga

från mottagarländerna och där Sverige har särskilda förutsättningar att

lämna ett verksamt stöd.

Finansieringen av den svenska offentliga tekniska biståndsverksamheten

har hittills delvis skett med medel, som influtit genom »Sverige Hjälper»- insamlingarna. Utskottet delar statsministerns uppfattning, att detta bistånd

framdeles i princip bör finansieras med skattemedel. Detta innebär

att i fortsättningen insamlingsmarknaden i princip blir reserverad för de

enskilda organisationerna. I det följande kommer utskottet att närmare

beröra denna fråga.

En mycket betydande del av det kapital, som tillföres u-länderna, är en

följd av kommersiellt betingade insatser. I samband med exporten av kapitalvaror

sker också en betydande överföring av kunnande. De kommersiella

relationerna med industriländerna måste alltså anses vara av direkt betydelse

för u-ländernas ekonomiska utveckling. Även statsministern har understrukit

handelsförbindelsernas centrala betydelse i här angivna avseende

och framhållit, att dessa förbindelser böra ingå som ett led i ett allmänt biståndsprogram.

Då det emellertid gäller vidtagandet av statliga åtgärder till

främjande av företagens u-landstransaktioner bör avgörande härvidlag vara

den utvecklingseffekt, som dylika kompletterande åtgärder kunna få för

mottagarländerna.

Från näringslivets sida liksom i motionerna I: 641 och II: 793 samt I: 642

och II: 794 har uttryckts önskemål om vidgade statliga insatser på det

kommersiella biståndets område. Man har därvid hänvisat till en rad frågor

berörande bl. a. utformningen av det svenska kreditgarantisystemet,

möjligheterna till friare kapitalrörelser, skydd för investeringar och verksamhet

utomlands mot politiska risker, handelspolitiska frågor m. fl., vilka

behöva närmare belysas med sikte på sådana förändringar i gällande

bestämmelser och deras tillämpning, att de svenska insatserna på det

kommersiella och det industriella området inom u-länderna underlättas.

Därvid har även understrukits betydelsen av att effektiva dubbelbeskattningsavtal

komma till stånd i ännu större omfattning.

Det torde alltså, såsom även statsministern framhållit, finnas anledning

att pröva möjligheten av särskilda svenska åtgärder till stöd för de kommersiella

transaktionerna. Sålunda har i propositionen erinrats om att de

spörsmål, som sammanhänga med svenskt kommersiellt bistånd, för närvarande

äro föremål för prövning inom en under beredningen för internationella

biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp, vari ingå representanter

för utrikes-, finans- och handelsdepartementen, bankföreningen, exportföreningen

och industriförbundet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågan om möjligheten att

komplettera dubbelbeskattningsavtalen med en rätt till avräkning mot skatten

i Sverige av den utomlands erlagda skatten för närvarande prövas inom

en särskild kommitté, dubbelbeskattningssakkunniga.

Vad beträffar frågan om exportkreditgarantier kommer utskottet i sitt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

denna dag avgivna utlåtande nr 138 att tillstyrka ianspråktagande av viss

del av exportkreditgarantigivningens nuvarande maximibelopp för speciell

garantigivning för export av särskilt värde från biståndssynpunkt.

I motionerna I: 641 och II: 793 har bl. a. framhållits önskvärdheten av att

en samordning kommer till stånd mellan kommersiella och offentliga insatser

i u-länderna och att de olika formerna för en sådan samordning kartläggas.

Mot bakgrunden av vad utskottet i det föregående anfört om de

privata kommersiella insatsernas betydelse för u-länderna torde vad i dessa

motioner härvidlag anförts vara värt all uppmärksamhet. Utskottet förutsätter,

att detta spörsmål blir föremål för närmare prövning av förenämnda

arbetsgrupp.

Statsministern har även berört de svårigheter, som uppkomma för u-ländernas

ekonomiska utveckling till följd bl. a. av de handelshinder, som

industriländerna uppresa. En liberalisering av industriländernas handelspolitik

torde, såsom även i propositionen framhållits, vara det verksammaste

medlet att främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Utskottet vill särskilt

betona angelägenheten av att Sverige med sina låga tullar och sin allmänt

frihandelsvänliga inställning fortsättningsvis målmedvetet strävar att

i internationella sammanhang medverka till ytterligare liberalisering av importen

från u-länderna. Det må erinras om att sedan några år u-landsproblemen

behandlats inom en särskild GATT-kommitté, där för närvarande

frågan om minskning av handelshinder är föremål för särskild uppmärksamhet.

I fråga om valet mellan multilaterala och bilaterala biståndsformer har

statsministern framfört vissa allmänna synpunkter och därvid framhållit,

att det företräde, som Sverige hittills gett den multilaterala biståndsgivningen

även i fortsättningen bör upprätthållas men att detta icke hindrar,

att det bilaterala biståndet också bör spela en väsentlig roll. I motionerna

1:641 och 11:793 kopplas frågan om de kommersiella insatserna samman

med den bilaterala biståndstypen och hemställes, att riksdagen måtte uttala,

att dessa båda biståndsformer skola anses fullt likvärdiga. I motionen

II: 797 däremot uttalas en viss preferens för det multilaterala biståndet.

Vid bedömandet av detta spörsmål måste huvudvikten läggas vid vad som

från utvecklingssynpunkt är mest effektivt. En internationell organisation

har givetvis goda möjligheter att jämföra och koordinera olika insatser. I

samband med den förutsatta kraftiga ökningen av den totala svenska biståndsgivningen

måste, såsom statsministern anför, en betydande del därav

få lämnas bilateralt. Erinras må också om de former av kommersiellt bistånd,

där en enskild stat vidtager åtgärder av mer eller mindre direkt biståndskaraktär

via eller i samband med det egna näringslivet. En kombination

av multilateral och bilateral biståndsgivning kan i vissa fall vara

att rekommendera. Det kan därför enligt utskottets mening icke bli fråga

om ett ensidigt ställningstagande till förmån för den ena eller den andra

biståndstypen.

Såsom statsministern också framhållit bör alltså det svenska bistånds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

5

programmet utformas som en väl avvägd kombination av såväl multilaterala

som bilaterala insatser. Med hänsyn härtill och till kompliciteten i de frågekomplex,

som man här möter, bör man beträffande valet av de båda biståndsformerna

icke på förhand låsa sig. I och med detta konstaterande torde

utöver vad här sagts något särskilt uttalande från riksdagens sida i anledning

av motionerna 1: 641 och II: 793 icke vara påkallat. Motionerna i denna

del torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en av Förenta Nationernas generalförsamling hösten 1961 antagen resolution,

för vilken Sverige röstade, uttalades en förhoppning om att det

årliga flödet av internationellt bistånd och kapital skulle väsentligt ökas

till att snarast möjligt motsvara ungefärligen 1 procent av de ekonomiskt

utvecklade ländernas sammanlagda nationalinkomster. I sitt förenämnda

utlåtande 1961: 128 framhöll utskottet, att utskottet delade denna förhoppning

och fann det naturligt, att Sverige fortsatte att verka för dess infriande.

Givetvis måste, fortsatte utskottet, en ökning av de svenska insatserna

ske stegvis efter en omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige

engagerade sig, och i takt med förstärkningen av de personella resurserna

och den administrativa kapaciteten på detta område. Förverkligandet av ett

konkret program för en väsentlig utökning av Sveriges bidrag till den internationella

biståndsverksamheten borde dock ingå som ett betydelsefullt inslag

i de kommande årens allmänna politik.

I motionen 11: 797 har uttalats, att som allmänt mål för ökningen av den

svenska biståndsverksamheten bör gälla, att den årliga ökningen ej bör

underskrida 0,1 procent av bruttonationalprodukten.

Såsom statsministern framhållit råder oklarhet om den faktiska innebörden

av vad som bör inräknas i begreppet bistånd. Det kan innefatta alla

former av kapitaltillförsel till u-länderna, från rena gåvor till helt kommersiella

transaktioner. Mera restriktivt kan biståndsbegreppet definieras

som statligt bistånd i form av gåvor, lån på minst 5 år och bidrag via internationella

organisationer. Enligt statsministern bör sistnämnda definition

komma till användning vid uppskattningar av den svenska biståndsnivån.

Även utskottet finner skäl tala för att biståndsbegreppet får denna senare

innebörd. I sammanhanget må framhållas, att den för nästa budgetår föreslagna

höjningen av anslagen till den internationella biståndsgivningen motsvarar

ca 0,1 procent av bruttonationalprodukten och enligt den snävare

tolkningen av biståndsbegreppet skulle den svenska u-hjälpen därmed sliga

till inemot 0,2 procent av bruttonationalprodukten.

Vad beträffar takten för förverkligandet av den allmänna målsättningen

framhåller statsministern, alt biståndets omfattning årligen måste avvägas

med hänsyn till många faktorer, däribland det samhällsekonomiska läget

och förändringarna i den internationella konjunkturen. Detta kan medföra,

att anslagsökningarna kunna under de olika åren variera uppåt eller nedåt.

Vad nu sagts står också i överensstämmelse med vad utskottet härutinnan

anförde förra året. En fastlåsning på förhand av den årliga ökningen av

biståndsverksamheten till minst 0,1 procent av bruttonationalprodukten kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

utskottet alltså icke rekommendera. Huvudsaken synes utskottet vara, alt

strävandena inriktas på att successivt öka biståndsgivningen, så att den

snarast möjligt uppnår förenämnda biståndsnivå om 1 procent av nationalprodukten.

Riksdagen torde i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet sålunda anfört rörande målsättningen för de fortsatta biståndsinsatserna.

Såväl i motionerna I: 641 och II: 793 som i motionerna I: 642 och It: 794

föreslås riksdagen uttala, att Sverige bör fullt ut deltaga i OECD:s verksamhet

på biståndsområdet. Detta skulle taga sig det konkreta uttrycket, att

Sverige inträdde i OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd till

utanför organisationen stående stater. Medlemskapet i denna kommitté (DAC)

är emellertid för närvarande inskränkt till tio stater, nämligen Belgien, Kanada,

Frankrike, Förenta staterna, Italien, Japan, Nederländerna, Portugal,

Storbritannien och Tyskland. Varken våra skandinaviska grannländer

eller Schweiz och Österrike äro alltså medlemmar. Icke heller har kommitténs

verksamhet, som givetvis icke kan undgå att präglas av medlemskretsens

begränsning till givarländer, ännu avsatt några mera betydande

resultat. Frågan om Sveriges inträde i kommittén synes under sådana omständigheter

icke vara av så brådskande natur, att något riksdagens uttalande

nu är påkallat. Utskottet vill emellertid understryka den i propositionen

framhållna angelägenheten av att de svenska biståndsinsatserna

samordnas med andra länders. Även om sådan samordning i görligaste

mån bör ske inom FN och dess fackorgan, där såväl givar- som mottagarländerna

äro representerade, böra även andra möjligheter kunna prövas i den

mån de kunna bedömas höja den svenska biståndsgivningens effektivitet.

I det följande behandlar utskottet Kungl. Maj:ts förslag i föreliggande

proposition, i vad den avser anslagen under utrikesdepartementet (bilagan

1 i propositionen). I särskilda utlåtanden denna dag avger utskottet yttranden

över de i samma proposition äskade anslagen under inrikes-, finansoch

handelsdepartementen (bilagorna 2, 3 och 4 i propositionen).

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 641

och II: 793, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört rörande samordning

mellan kommersiella och offentliga insatser i utvecklingsländerna

samt kartläggning av olika former för sådan samordning;
b)

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:642

och II: 794, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört rörande utformningen

och inriktningen av det svenska utvecklingsbiståndet;

c) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 797, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört rörande allmänt mål för ökningen

av den svenska biståndsgivningen;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

7

d) att motionerna I: 641 och II: 793, i vad de avse uttalande

av innebörd att bilateral biståndsverksamhet skall

anses fullt likvärdig med multilateral verksamhet, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

e) att motionerna I: 641 och II: 793 samt I: 642 och II:

794, i vad de avse Sveriges inträde i den av vissa OECD-länder

bildade kommittén för utvecklingsbistånd, DAC, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

f) att riksdagen må godkänna de av statsministern i statsrådsprotokollet

över utrikesdepartemenisärenden för den 23

februari 1962 framlagda riktlinjerna för det svenska utvecklingsbiståndet.

Driftbudgeten

Tredje huvudtiteln

2:o) Anslagen för tekniskt och humanitärt bistånd. I propositionen nr 1

(bilaga 5, punkten 17) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Internationell biståndsverksamhet för

budgetåret 1962/63 beräkna anslag av 67 250 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i förenämnda proposition nr 100 (bilaga 1,

s. 25_67 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartements
ärenden

för den 23 februari 1962) framlagt förslag om bidrag till ifrågavarande

verksamhet med medelsfördelning enligt följande sammanställning:

Nämnden för internationellt bistånd, m. m.

1. Nämnden för internationellt bistånd: Avlöningar 1,3 mkr.

2. Nämnden för internationellt bistånd: Omkostna
-

der ...................................... 0,3 mkr

3. Utbildning av experter .................... 0,5 mkr. 2,1 mkr.

Bistånd genom internationella organ

4. FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA) .................................. 7,8 mkr.

5. FN:s särskilda fond........................ 25,9 mkr.

6. FN:s barnfond (UNICEF) .................. 2,6 mkr.

7. Internationella livsmedelsfonden ............ 3,45 mkr.

8. övrigt multilateralt tekniskt bistånd ........ 2,4 mkr. 42,15 mkr.

Nordiskt bistånd

9. Afrikainstitutet .......................... 0,25 mkr.

10. Bistånd till Tanganyika.................... 2,75 mkr. 3,0 mkr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

Direkt svenskt bistånd

11. Fältprojekt .............................. 11,0 mkr.

12. Stipendiat- och kursverksamhet ............ 3,0 mltr.

13. Humanitärt bistånd........................ 5,0 mkr.

14. Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper» .... 1,0 mkr. 20,0 mkr.

67,25 mkr.

Utskottet. För överblicken och redovisningen av de vitt skilda ändamål,

som biståndsverksamheten omsluter, föreslås, att det hittillsvarande reservationsanslaget

»Bidrag till internationell hjälpverksamhet» uppdelas på flera

anslag. Utskottet har icke något att erinra mot att en sådan uppdelning sker

liksom ej heller mot de anslagsrubriker, som därvid kommit till användning.

Såsom i propositionen framhållits innebära de olika anslagsrubrikerna en

viss schematisering. Detta torde icke kunna undvikas. Sålunda hänvisas bl. a.

till att multilateralt och bilateralt bistånd har flytande gränser gentemot varandra.

Vidare kunna vissa mellanformer uppstå, då en samordning av olika

projekt äger rum.

Under de efterföljande punkterna 3—16 behandlar utskottet Kungl. Maj :ts

ifrågavarande förslag till medelsanvisningar under tredje huvudtiteln.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

Nämnden för internationellt bistånd, m. m.

3:o) Nämnden för internationellt bistånd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 1, s. 29 och 30) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordad avlöningsstat för nämnden för internationellt bistånd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Nämnden

för internationellt bistånd: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Per-Olof Hanson (I: 640) och den andra inom andra kammaren

av herr Rimmerfors (II: 795), hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för budgetåret 1962/63 anvisa ytterligare 30 000 kr. för inrättande av två

kansliskrivartjänster i nämnden för internationellt bistånd, placerade i lönegrad

Ae 10.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 795.

I propositionen nr 174 till 1961 års riksdag (SU 157; rskr. 365) beräknades

avlöningskostnaderna för helår vid den där förordade och av riksdagen tillstyrkta

organisationen till 1 108 000 kr. Kostnaderna för denna beräknas nu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

9

mera till 1 100 000 kr., varvid skett en viss uppräkning av anslagsbehovet

för posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

och en tekniskt betingad nedräkning av medelsbehovet för posten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Uppräkningen av den förstnämnda anslagsposten

sker bl. a. mot bakgrund av att styrelsen med stöd av riksdagens bemyndigande

utökats med ytterligare en ledamot till sammanlagt elva ledamöter

och att rådet fått drygt 60 ledamöter.

Såsom anfördes i propositionen om nämndens inrättande var den föreslagna

organisationen anpassad till en verksamhet av den omfattning som

då kunde förutses. Mot bakgrund av de förslag som statsrådet senare kommer

att framföra är det därför naturligt att nämnden ges möjligheter att

vid behov anställa ytterligare personal. Tills viss erfarenhet vunnits av den

nuvarande organisationen bör det emellertid anstå med inrättandet av ytterligare

nya tjänster. De erforderliga personalförstärkningarna kan tills vidare

tillgodoses genom anställandet av extra personal. Härigenom kan organisationen

smidigt anpassas till behovet. Statsrådet förordar därför att anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas med —

för helår räknat — 200 000 kr. till 400 000 kr. Anslaget torde sålunda böra

uppföras med ett sammanlagt belopp av 1 300 000 kr.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning, att till dess viss erfarenhet

vunnits av den nuvarande organisationen, som tillkom förra året,

det bör anstå med inrättandet av ytterligare nya tjänster och att erforderliga

personalförstärkningar tills vidare kunna tillgodoses genom anställandet av

extra personal. Genom ett sådant förfarande kan organisationen smidigt anpassas

till behovet. Utskottet tillstyrker därför, att anslagsposten Ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas med 200 000 kr. Mot beräkningarna

i övrigt har utskottet icke något att erinra.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna

om uppräkning av anslaget med 30 000 kr. för inrättandet av två extra

ordinarie kansliskrivartjänster. Därest behov av dessa båda tjänster skulle

befinnas erforderliga under nästa budgetår, torde det ligga inom Kungl.

Maj :ts befogenhetsområde att inom ramen för anslaget inrätta desamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 640 och II: 795,

a) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för internationellt

bistånd, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 43 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 590 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft,

förslagsvis ........................ 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 190 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 12 700

Summa kr. 1 300 000

b) till Nämnden för internationellt bistånd: Avlöningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000

kr.

4:o) Nämnden för internationellt bistånd: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 30) får utskottet — under erinran om

att förra årets riksdag beräknade medelsbehovet för nämndens omkostnader

till 300 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Nämnden för internationellt bistånd:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kr.

5:o) Utbildning av experter. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

3, s. 30—32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Inom olika FN-organ har under de senaste åren förekommit en allt intensivare

debatt om nödvändigheten av att intensifiera expertrekryteringen till

de multilaterala biståndsprogrammen och åtgärderna för en rationell utbildning

av dessa experter. Den gemensamma tankegången är att medlemsländerna

skall göra inventeringar av personal, förteckningar på tänkbara experter,

utbilda experter och uppmuntra att de åtager sig internationella uppdrag

genom att ordna hyggliga villkor för återinträde i hemlandets tjänst.

Allteftersom de svenska bidragen till det multilaterala biståndet ökar kommer

även ökade anspråk att ställas på Sveriges insatser i form av experthjälp

eller på annat sätt. Sedan 1953 har omkring 650 svenskar anlitats såsom

experter av FN och dess fackorgan och efterfrågan ökar stadigt.

I detta sammanhang anmäler sig frågan om experternas tjänstgöringsvillkor.

Administrationsutredningen har i sitt andra delbetänkande framfört

förslag om olika åtgärder för att underlätta rekryteringen av biståndsexperter.

Utredningens förslag i vad avser sådana åtgärder på bl. a. socialförsäkringens

och beskattningens område är f. n. föremål för ytterligare kartläggning

inom utrikesdepartementet genom särskild förordnad sakkunnig.

Med hänsyn till att flera av dessa förslag kan förutsätta ändringar i gällande

lagstiftning torde utredningsarbetet komma att fortsätta någon tid, eventuellt

genom särskilt tillkallade sakkunniga. Årets riksdag får emellertid ta

ställning till i förslag till lag om allmän försäkring angivna vidgade möjlig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

11

heter till ATP-anslutning av svenskar, som tjänstgör i biståndsverksamhet

inom u-länder.

Genom tillkomsten av nämnden för internationellt bistånd har ett smidigt

instrument skapats för inventering av Sveriges resurser ifråga om experter

för internationella uppdrag inom det tekniska biståndsområdet. Nämnden

erbjuder även ökade möjligheter att förse de svenska experterna med både

allmänna och mera preciserade upplysningar om den miljö, vari de skall arbeta,

samt lämna dem material för korrekt information ute på verksamhetsfältet

om Sverige och svenska förhållanden, vilka uppgifter experterna bör

ha tillgång till vid sidan av sin egen fackkunskap.

Utskottet. Såsom statsrådet framhållit ha inom olika FN-organ under de

senaste åren framhållits nödvändigheten av att intensifiera expertrekryteringen

till de multilaterala biståndsprogrammen och åtgärderna för en rationell

utbildning av dessa experter. Det synes naturligt, att med ökat

svenskt bidrag till det multilaterala biståndet större anspråk komma att

ställas på Sveriges insatser i form av experthjälp.

Det åligger nämnden för internationellt bistånd att göra inventeringar

av Sveriges resurser i fråga om dylika experter samt att bistå dem med upplysningar

m. m. rörande deras blivande verksamhetsfält och för information

där av svenska förhållanden.

Under erinran om att medel för ifrågavarande ändamål icke beräknats

å riksstaten för innevarande budgetår tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår härför anvisas 500 000 kr. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare bestämma om medlens fördelning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av experter för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Bistånd genom internationella organ

6:o) FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA). Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 32—34) alt till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 7 800 000 kr.

Det tvåårsprogram, som EPTA inledde den 1 januari 1961, innebär ett

väsentligt ökat utrymme för dess verksamhet. Målsättningen för 1961/62

är 5 300 expertarrangemang eller genomsnittligt 2 650 per år. Antalet överstiger

motsvarande siffra för 1960 med ca 300. Den hastigt växande efterfrågan

på experter motsvaras inte av tillgången på färdiga sådana. I olika

FN-organ har detta väckt tankar på en beredskapskår av experter, eu expertbank

eller expertpool och en kader av juniorexperter till EPTA:s förfogande.

Medlemsstaterna skulle svara för detta. I EPTA:s egen expertpolitik

ingår målmedvetna försök att bredda rekryteringsunderlaget dels till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

u-länderna själva, dels till den stora gruppen mindre stater bland de industriellt

utvecklade länderna.

Till bilden av EPTA:s utbildningsverksamhet hör också stipendiaterna,

som till ett antal av ca 2 700 år 1961 studerar vid utländska universitet och

fackskolor (i Sverige 202 stycken). Emellertid visar erfarenheten, att utbildningseffekten

blir större och utbildningskostnaden per individ mindre,

om man förlägger utbildningen till utbildningscentra inom de underutvecklade

länderna eller regioner av dessa. Ett avsevärt större antal personer

från u-länder har erhållit utbildning eller yrkesträning i kollektiv inom de

institutioner, som EPTA har överinseende över, än som individuella EPTAstuderande

vid olika utlandsuniversitet. För mer specialiserade studier

fyller emellertid den individuella stipendieringen ett behov, och den kommer

att bibehållas som ett nödvändigt komplement till den kollektiva utbildningen.

En viss förändring i den principiella attityden innebär emellertid

denna förskjutning från individuell till kollektiv utbildning i större

skala.

Även geografiskt har det inträtt en förskjutning i EPTA:s verksamhet.

Ett signifikativt drag i verksamheten är Afrikas växande andel i det tekniska

biståndet. Sedan 1956 har denna andel stigit från 8,9 % till nära 29 %

utan att det medfört någon minskning i absoluta tal av biståndsvolymen

till andra geografiska regioner. Det är den ökade bidragsgivningen till EPTA

över huvud taget, som möjliggjort att hjälpen till Afrika blivit tre gånger

större på några få år.

Sedan EPTA nu avverkat hälften av sitt budgeterade tvåårsprogram, konstaterar

dess ledning, att även tvåårsperspektivet är för kort för ett effektivt

utnyttjande av resurserna i olika u-landsprojekt. Man har därför avsikten

att år 1963 övergå till planläggning av projekt, som kan komma att

kräva auktorisation för upp till fyra år. Särskilt gäller detta regionplaneringen

av den utbildning och rådgivningshjälp, som ges u-länderna. Den

administrativa förutsättningen härför har EPTA skapat med sina s. k. länderrepresentanter

(resident representatives) som har till uppgift att hjälpa

vederbörande u-land att planera för det bistånd det behöver och att sammanhålla

de olika FN-experternas arbete inom landet under en gemensam

synvinkel, så att dubbelarbete undvikes och de olika insatserna stödjer varandra.

Härmed har utbildningshjälpen effektiviserats. En allt starkare integration

av verksamheten äger rum: flertalet av de drygt 35 resident representatives

samordnar f. n. verksamheten för ett eller flera av FN:s fackorgan

(FAO, Unesco, WHO, ILO, UNICEF). Ofta har fackorganen gemensamma

lokaler och gemensam kontorspersonal. Under 1961 utökades antalet

sådana fältbyråer från 19 till 28. De nio nya byråerna skall betjäna

tillsammans tjugoåtta länder och territorier. Denna koordination är ett led

i strävan att nedbringa administrationskostnaderna och få största möjliga

produktiva avkastning av anslagna medel.

Mot bakgrund av den sålunda utökade och effektiviserade EPTA-verksamheten

är det naturligt, framhåller statsrådet, att Sverige ökar sitt bidrag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

13

till EPTA-programmet. Nuvarande bidrag utgår med 5,2 milj. kr. Statsrådet

förordar härmed ett bidrag av jämnt 1,5 milj. dollar, motsvarande ett

anslag av 7,8 milj. kr. Detta innebär en höjning med ca 50 %.

Utskottet. Vid behandlingen förra året av motsvarande anslag underströk

riksdagen betydelsen av den tekniska biståndsverksamhet som utföres av

Förenta Nationerna genom de med frivilliga bidrag från staterna finansierade

EPTA och Specialfonden och förutsatte, att Kungl. Maj :t för budgetåret

1962/63 övervägde en höjning av det svenska bidraget på detta

område.

Med hänsyn härtill och till vad statsrådet anfört rörande den betydande

utökning och effektivisering, som EPTA-verksamheten undergått, är utskottet

berett tillstyrka, att det nuvarande bidraget, som utgör 5,2 milj. kr.,

ökas till 7,8 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA) för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag

av 7 800 000 kr.

7:o) FN:s särskilda fond. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

5, s. 34—38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 25 900 000 kr.

Föredragande statsrådet har lämnat en redogörelse för särskilda fondens

verksamhet och i anslutning därtill framhållit, att fonden har en angelägen

och central uppgift. Den besitter en vid överblick i det att den arbetar

med översikter och inventeringar av u-ländernas totala resurser. Den har

en mer koordinerande roll än andra biståndsorgan i det att den mobiliserar

olika fackorgans expertis i stora samlade hjälpprogram. Följdriktigt

är också att fondens verkställande direktör är ordförande i den nämnd av

höga FN-funktionärer, som närmast under generalsekreteraren skall övervaka

det ekonomiska och sociala framåtskridandet i u-länderna.

Av redogörelsen framgår att Särskilda fonden nu kommit in i en verksamhetsperiod

som kännetecknas av starkt ökade behov av bidrag från medlemsländerna

och väsentligt vidgade möjligheter att använda ytterligare medel

på ett fruktbärande sätt. Av här anförda skäl har tiden ansetts vara inne

för en väsentlig ökning av Sveriges finansiella medverkan, som hållit sig på

oförändrad nivå sedan fonden trädde i verksamhet 1959. En ökning av det

svenska bidraget från 2,1 till 5,0 milj. dollar eller från 10 880 000 kr. till

25 900 000 kr., d. v. s. med ca 150 % bör ske bl. a. mot bakgrunden av

att FN höjt målsättningen för biståndsprogrammen från 100 till 150 milj.

dollar. Med en sådan ansenlig bidragshöjning kan Sverige f. ö. medverka

till att fondens bidragsnivå lyftes ännu ett stycke, nämligen genom att det

automatiskt utlöser ett bidrag från USA på 2/3 av den svenska höjningen

— i detta fall ca 1,9 milj. dollar, vilka eljest icke skulle ställas till fondens

förfogande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

Utskottet. För att det skall framstå som ekonomiskt försvarligt att satsa

mera betydande kapital i u-länderna krävs kunskap om de konkreta utvecklingsmöjligheterna

i dessa länder. Vidare erfordras samhällsinstitutioner,

som kunna administrera den ekonomiska utvecklingen där. FN:s

särskilda fond, som tillkom år 1959, liar till uppgift att göra härför erforderliga

förinvesteringar. Därmed förenat forsknings- och utvecklingsarbete

inpassas i allmänhet i en större plan, som avser mottagarlandets hela hushållning,

så att det blir möjligt att se de enskilda projekten i ett sammanhang

och bedöma deras angelägenhetsgrad.

Antalet ansökningar från Särskilda fonden har varit i ständigt stigande

och enligt vad som upplysts har fonden kommit in i en verksamhetsperiod,

som kännetecknas av starkt ökade behov av bidrag från medlemsländerna.

Med hänsyn till det anförda och då FN höjt målsättningen för biståndsprogrammen

från 100 till 150 milj. dollar, synas goda skäl tala för en kraftig

uppräkning av det svenska bidraget. Den av Kungl. Maj :t härvid föreslagna

höjningen från 10 880 000 kr. till 25 900 000 kr. torde böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till FN:s särskilda fond för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 25 900 000 kr.

8:o) FN:s barnfond (UNICEF). Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 6, s. 38 och 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/

63 anvisa ett anslag av 2 600 000 kr.

FN:s barnfond (UNICEF) tillskapades 1946 genom beslut av FN:s generalförsamling

för att fullfölja UNRRA:s ansträngningar när det gällde

att bistå barnen i de krigshärjade länderna och höja hälsotillståndet bland

barn. Det var från början en tillfällig »emergency» (nödhjälps)-fond och

arbetade därvid med bespisnings- och beklädnadsaktioner och med läkarhjälp

för att hålla hungrande och sjuka barn vid liv. År 1953, när förhållandena

stabiliserat sig på fredsnivå, beslöt generalförsamlingen att fonden

skulle fortsätta sin verksamhet som ett permanent organ. I samband

härmed försköts tyngdpunkten i verksamheten alltmer från räddningsarbete

till förebyggande åtgärder och från krigshärjade områden till underutvecklade

länder i allmänhet. Programmering för projekt på längre sikt i

syftet att förbättra hälsovillkoren för mödrar och barn blev allt nödvändigare

och förutsatte helt andra överväganden än de omedelbart humanitära.

Fonden vidgade sina perspektiv och sina arbetsområden. Inte minst under

intryck av svenska synpunkter kom t. ex. fondens verksamhet att inriktas

även på undervisning i allmän barnavård, i hygien och näringslära och annan

profylax som avser att stärka barnens motståndskraft. Med fondens

hjälp har barnavårdskliniker upprättats över hela världen och sakkunnig

personal undervisar mödrarna på klinikerna men uppsöker dem även i hemmen

och bysamfälligheterna med ett energiskt upplysningsarbete. UNICEF

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

15

anskaffar för övrigt och tillhandahåller självt en rad förnödenheter för sin

verksamhet såsom spannmål, fiskkonserver, torrmjölk, läkemedel och medicinsk

utrustning. Distributionen av dessa förnödenheter omhänderhas av

lokala myndigheter och organisationer. Nära samarbete äger rum med bl. a.

WHO och FAO.

Sverige betalar f. n. 350 000 dollar per år till UNICEF. Med tanke på den

stora betydelse dess verksamhet har för de underutvecklade länderna, där

barnens andel av befolkningen är ständigt växande och spädbarnsdödligheten

alltjämt är hög, förordas en höjning av det svenska bidraget med

drygt 40 % till 0,5 milj. dollar, motsvarande i runt tal 2,6 milj. kr.

Svenska UNICEF-kommittén har sedan budgetåret 1960/61 erhållit ett

administrationsanslag av 2 000 kr. Detta torde få utgå även under budgetåret

1962/63 och belasta tredje huvudtitelns kommittéanslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en bidragshöjning med drygt 40

procent. Med hänsyn till vad i ärendet anförts tillstyrker utskottet förslaget

i fråga. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med 2 600 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot att administrationsbidrag till

svenska UNICEF-kommittén även under nästa budgetår må belasta tredje

huvudtitelns kommittéanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till FN:s barnfond (UNICEF) för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 2 600 000 kr.

9:o) Internationella livsmedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 39—42) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 3 450 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 389) och den andra inom andra kammaren

av herrar Gustafsson i Kårby och Fälldin (II: 471) hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam prövning

av frågan om att inom ramen för stödet till utvecklingsländerna inordna

ett svenskt engagemang i det av Förenta Nationerna och FAO gemensamt

upprättade internationella livsmedelsprogrammet — World Food Program

— i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 389.

Det har upplysts att livsmedelssändningar från länder med överskottsproduktion

till bristländer länge förekommit såväl i akuta nödsituationer

och av uteslutande humanitära motiv som i ett ekonomiskt och politiskt

betonat samarbete. De har huvudsakligen ägt rum på bilateral basis. Den

nu beslulade livsmedelsfonden är ett första försök att inordna livsmedelssändningar

under ett multilateralt system. Från svensk synpunkt är detta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

en avgjord fördel. I motsats till vissa andra länder såsom USA, Kanada och

Danmark, vilka är stora livsmedelsexportörer och i vissa fall även överskottsproducenter,

har Sverige som mål för sin jordbrukspolitik att i huvudsak

blott täcka det egna landets behov. Denna målsättning förhindrar

som bekant inte uppkomsten av vissa överskott. Även om inte de jordbrukspolitiska

motiv föreligger för Sveriges del, som har kommit de ovannämnda

länderna att utlova bidrag på respektive 40 milj. dollar (USA),

5 milj. dollar (Kanada) och 2 milj. dollar (Danmark), ligger det i linje med

Sveriges allmänna biståndspolitik att stödja en internationell aktion av

detta slag mot svälten i världen. Bidragen till fonden kan utgå in natura,

i kontanter eller i tjänster. I vilken proportion ett svenskt bidrag kan tänkas

fördelat på de olika bidragsformerna blir beroende av utvecklingen.

Vid tidigare naturkatastrofer i u-länder, som flertalet befinner sig på tropiska

eller subtropiska breddgrader, har det ibland visat sig att svenskproducerade

livsmedel, som passat katastroflandets klimat och som befolkningen

förmått tillgodogöra sig, inte stått att uppbringa. En utredning och

inventering av vårt lands resurser på detta område måste alltså förutsättas.

Ett svenskt bidrag till den blivande livsmedelsfonden på 100 milj. dollar

bör lämpligen sättas till 2 milj. dollar. Då det är avsett att fonden skall

uppnå ovannämnda bidragstak under loppet av en treårsperiod, bör för budgetåret

1962/63 anvisas motvärdet till 1/3 av 2 milj. dollar eller 3 450 000 kr.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter samråd med myndigheter

och organisationer, framför allt på jordbrukets område, närmare besluta

om det svenska bidraget till fonden. Anslaget torde böra ställas till jordbruksdepartementets

förfogande.

Utskottet. Som ett led i den »Frihet från hunger»-kampanj, som FN:s

livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) inledde 1960 och som är avsedd

att pågå i fem år, har FAO utrett frågan om upprättandet av en internationell

livsmedelsfond. I december 1961 har FN godkänt, att en sådan

fond inrättas. Densamma är ett första försök att under ett multilateralt

system inordna livsmedelssändningar från länder med överskottsproduktion

till bristländer.

Det står i överensstämmelse med Sveriges allmänna biståndspolitik att

stödja en internationell hjälpaktion av nu ifrågavarande slag mot svälten

i världen. Utskottet är därför berett tillstyrka, att Sverige bidrager till den

beslutade livsmedelsfonden och har icke något att erinra mot att anslaget

för nästa budgetår bestämmes till 3 450 000 kr.

Med hänsyn till det anförda torde syftet i de båda motionerna, som

väcktes i början av riksdagen, bli tillgodosett. Desamma böra alltså icke föranleda

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Internationella livsmedelsfonden

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 3 450 000 kr.;

b) att motionerna 1:389 och 11:471 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

17

10:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 42—44) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats 1 400 000 kr.

För kommande budgetår torde bidrag under denna anslagspost i första

hand behöva beräknas för de av Unesco planerade speciella biståndsprogrammen

för upprustning av Afrikas bildningsväsen och utbildningsresurser.

I samband med de politiska omvälvningar, som kännetecknat tillkomsten

av ett flertal självständiga stater på den afrikanska kontinenten, har

det på ett markant sätt trätt i dagen att dessa nya nationer icke förfogar

över ett tillräckligt antal egna medborgare som är utbildade för ansvarskrävande

poster i förvaltning och näringsliv. Även i den grundval för medborgerlig

självstyrelse, som den allmänna folkbildningen utgör, finns f. n.

stora brister; den läskunniga andelen av befolkningen uppgår i vissa av

Afrikas länder inte till mer än 5 % och sällan har man lyckats bringa upp

den till hälften. Enligt beslut av Unescos generalförsamling 1960 organiserades

i maj 1961 en stor regional undervisningskonferens i Addis Abeba

med deltagande av de nya afrikanska staternas undervisningsministrar eller

mest sakkunniga i övrigt. En rikhaltig dokumentation förelåg. På grundval

härav enades FN:s generalförsamling om en resolution (1717 XVI) om stöd

för ett afrikanskt utbildningsprogram. För dess förverkligande i denna hittills

underprivilegierade världsdel måste emellertid förutsättas såväl finansiellt

som personellt bistånd från utomstående länder.

Statsrådet framhåller att det för vårt land med dess utbredda folkbildning

och dess högt kvalitativa utbildningsväsen bör vara naturligt att inte undandraga

sig en medverkan i de internationella ansträngningarna att påskynda

bildningsväsendets upprustning i Afrika. Det fortsatta, mer detaljerade

planerandet liksom även verkställandet av Unescos åtgärder i detta syfte

kan för övrigt följas av den ledamot, som Sverige f. n. har i Unescos styrelse.

Medel bör reserveras för att kunna möta anspråken på en lämplig

svensk insats inom ramen för denna plan.

Även andra aktioner i regi av FN eller något dess fackorgan kan komma

att ställa anspråk på bidrag från Sverige under kommande budgetår. Det

kan t. ex. erinras om att FAO:s »Frihet från hunger»-kampanj avses skola

kulminera år 1963 med vissa specialarrangemang, bl. a. en världskongress

kring livsmedelsproblemen, som utan tvivel kommer att kräva tributer av

de välnärda länderna i solidaritet med undernärda folk. Även för övrigt har

man att räkna med f. n. oförutsedda anspråk på multilateralt svenskt tekniskt

bistånd.

Utskottet. Liksom statsrådet anser utskottet det vara naturligt för Sverige

att icke undandraga sig en medverkan i de internationella ansträngningarna

att påskynda bildningsväsendets upprustning i Afrika.

Med hänsyn härtill och då även andra aktioner i regi av FN eller något

2 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 135—138

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

dess fackorgan kunna komma att ställa anspråk på multilateralt svenskt

tekniskt bistånd under nästa budgetår, vill utskottet tillstyrka den äskade

medelsanvisningen. Det må erinras om att iäksdagen under förevarande anslagsrubrik

för innevarande budgetår anvisat 1 400 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Övrigt multilateralt tekniskt bistånd

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

2 400 000 kr.

Nordiskt bistånd

11 :o) Afrikainstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9,

s. 44—47) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 250 000 kr.

Vid nordiska rådets nionde möte i Köpenhamn i februari 1961 upptogs till

behandling en rad förslag om nordiskt samarbete för de underutvecklade

länderna. Förutom ett antal motioner om gemensamma hjälpprojekt förelåg

en enhällig rekommendation av ett tidigare rådsmöte (nr 9/1960) om

gemensamt nordiskt initiativ för att befordra och samordna utbildningen av

experter till tjänstgöring i underutvecklade länder. Nordiska rådet beslöt

(nr 3/1961) att hänskjuta samtliga förslag till en nordisk ministerkommitté

för närmare utredning. »Den nordiska ministerkommittén för samordning

av hjälpen till utvecklingsländerna» har sedermera sammanträtt

fem gånger och enats om vissa förberedande åtgärder för ett gemensamt

nordiskt fältprojekt i Afrika (Tanganyika) och för en gemensam nordisk expertutbildning.

Det kan vidare nämnas att »Administrationsutredningen för biståndet till

utvecklingsländerna» i sitt slutbetänkande år 1961 framlagt förslag om bl. a.

ett Afrikainstitut i Uppsala för att bättre kunna tillgodose behovet av information,

utbildning och forskning om det moderna Afrika.

Föredragande statsrådet har i ämnet framhållit, att förslaget om ett Afrikainstitut

i Uppsala fått en förankring i såväl svensk som nordisk opinion.

Starka skäl talar därmed för att en verksamhet av denna karaktär påbörjas

redan nästa budgetår. Det råder sålunda ingen tvekan om att ett institut av

detta slag kan bli ett betydelsefullt led i en förbättrad expertutbildning och

stimulera expertrekryteringen för biståndsverksamhet i den världsdel, där

inte mindre än 25 nya stater har bildats under tiden efter andra världskriget

och där de politiska, ekonomiska och sociala problemen är överväldigande.

Det har varit den nordiska ministerkommitténs uppfattning att ett ulandsinstitut

bör inrikta verksamheten på de praktiska behoven och arbeta

utåtriktat med aktuell information som huvuduppgift och forskningen anpassad

därefter. Utbildningen av experter blir då en framträdande angelägenhet.

I Uppsala universitets petita liksom i universitetskanslerns budget
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

19

ram för ett Afrikainstitut äskas inga medel för expertseminarier eller kursverksamhet

överhuvudtaget. Administrationsutredningen har tänkt sig att

kostnaderna för dylik expertutbildning normalt skall bestridas av internationella

hjälpanslaget under tredje huvudtiteln. Detta förefaller rimligt. Ett

särskilt anslag för expertutbildning på 0,5 milj. kr. har också upptagits under

punkt 5. Det blivande institutets fasta kostnader bör dock normalt uppföras

som utgifter under åttonde huvudtiteln, sedan institutet erhållit sin

definitiva organisation och kan inordnas bland universitetets andra undervisningsinstitutioner.

Denna definitiva organisation för vilken medel bör äskas

under åttonde huvudtiteln fr. o. m. budgetåret 1963/64 kräver dock viss

kompletterande utredning beträffande erforderlig personal, utrustning m. m.

Lokaler för institutet avses skola anskaffas genom universitetets försorg.

Utredningen bör lämpligen anförtros nämnden för internationellt bistånd i

samråd med ecklesiastikdepartementet och berörda universitetsmyndigheter,

och resultatet av utredningen bör sedan läggas till grund för de stadgar

för institutet, som bör fastställas av Kungl. Maj :t efter hörande av övriga

nordiska länders regeringar. Statsrådet förutsätter under alla förhållanden

att ett Afrikainstitut under provisoriska former skall kunna börja fungera

under nästa budgetår. För ändamålet bör ett reservationsanslag på 250 000

kr. ställas till förfogande och disponeras i enlighet med Kungl. Maj :ts närmare

bestämmande. Vid bifall härtill torde det få ankomma på nämnden för

internationellt bistånd att i samråd med kanslern för rikets universitet göra

framställning om disposition av de medel ur anslaget, som bedömes erforderliga

för verksamheten. Anslaget torde böra ställas till ecklesiastikdepartementets

förfogande.

Utskottet. Den afrikanska kontinenten har under senare år varit skådeplatsen

för en snabb, nationell frigörelseprocess. Sedan andra världskriget

ha icke mindre än 25 nya stater bildats. Med hänsyn till de betydande politiska,

ekonomiska och sociala problem, som där kräva sin lösning, synes utskottet

inrättande av ett Afrikainstitut med den föreslagna inriktningen ha

en uppgift att fylla. Utskottet vill därför tillstyrka, att i enlighet med föreliggande

förslag ett anslag av 250 000 kr. ställes till förfogande att disponeras

i enlighet med Kungl. Maj :ts närmare bestämmande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Af rikainstitut et för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

12:o) Bistånd till Tanganyika. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 47—49) alt till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

Den nordiska ministerkommittén för samordning av hjälpen till utvecklingsländerna

enades vid sammanträden under våren 1961 om att förbereda

en gemensam nordisk biståndsinsats på utbildningsområdet i något lämpligt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

land i Afrika. En särskild ämbetsmannagrupp tillsattes för insamling av material

rörande ett antal afrikanska stater och denna arbetsgrupp reste till

FN:s olika europeiska kontor för att inhämta de synpunkter och erfarenheter,

som finns samlade hos de internationella organisationerna. Efter resan,

som företogs i augusti 1961, rapporterades till ministerkommittén, som

sålunda fick en överblick över utbildningssituationen i Afrika, över utbildningsbehoven

inom de studerade länderna och över de ekonomiska och politiska

förhållanden som kunde vara relevanta i sammanhanget. Ministerkommittén

som hade all förståelse för att samtliga länder var i behov av internationellt

bistånd beslöt dock med hänsyn till den nödvändiga begränsningen

att i första hand utse Tanganyika som mottagare av en gemensam nordisk

biståndsinsats, om fortsatta sonderingar gåve vid handen, att detta lands

regering önskade ett samarbete om något lämpligt projekt.

Tanganyika är ett land som i befolkningsstorlek befinner sig i samma kategori

som de nordiska länderna. Dess officiella språk är engelska, dess förvaltningsapparat

relativt väl utvecklad och förutsättningarna för politisk

stabilitet sedan Tanganyika blivit oberoende i december 1961 förefaller jämförelsevis

goda. Avgörande för ministerkommittén var även, att inget av de

nordiska länderna tidigare hade någon egen offentlig biståndsverksamhet

eller några särskilda kommersiella intressen i Tanganyika, som skulle kunna

sammanblandas med en blivande skandinavisk biståndsinsats.

Förundersökningarna hade givit vid handen, att ett stort behov föreligger

i landet av utbildning och forskning på jordbruksområdet — 98 % av befolkningen

lever på jordbruk —, av expertis på skogsvård och skogsindustriella

frågor och på yrkesutbildning för den industrialiseringsprocess som inletts.

De två yrkesskolorna i landet med sammanlagt 600 elevplatser utgör sålunda

den enda möjligheten till fortsatt utbildning för mer än 3/4 av de elever,

som gått ut mellanskolorna. Från de tanganyikanska myndigheterna har

framförts önskemål om bl. a. en yrkesskola, ett »community development

team», kvalificerad lärarpersonal i allmänhet, bibliotek, stipendier för studier

i Europa, veterinärer, byggnadstekniker och hushållsekonomer. Sedan

ministerkommittén tagit kontakt med myndigheterna i Tanganyika träffades

överenskommelse om att sända en nordisk delegation till Tanganyika för

att på ort och ställe närmare studera möjligheterna för en gemensam biståndsinsats

och förhandla därom med Tanganyikas regering. Delegationen

besökte Tanganyika under februari 1962. Under våren väntas sedan ministerkommittén

komma att pröva de förslag, som delegationen återkommit

med.

Som ungefärlig ram för en nordisk initialinsats i Tanganyika, varuti fyra

nordiska länder deltager, har nämnts 10 milj. kr. För svenskt vidkommande

kan 2,75 milj. kr. beräknas vara en antaglig utgift under nästa budgetår.

Enligt all erfarenhet tar förberedelsearbete mycken tid.

I samband med Tanganyikas oavhängighetsdag den 9 december 1961 utfäste

sig den svenska regeringen att skänka den nya staten en mobil röntgenanläggning

till en beräknad kostnad av ca 80 000 kr. Vid dess leverans och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

21

installering i mottagarlandet kommer att anmäla sig behov av instruktionspersonal,

läkare och sjuksköterskor, för en tid av omkring ett år. Den totala

kostnaden för anläggningen och instruktionspersonalen torde komma att

röra sig om 250 000 kr., vilket belopp emellertid torde få täckas av medel

under nästfoljande anslag Fältprojekt.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att den nordiska ministerkommittén

för samordning av hjälpen till utvecklingsländerna tagit initiativet

till att Tanganyika utsetts som mottagare av en gemensam nordisk

biståndsinsats. Ett stort behov har ansetts föreligga i landet av främst utbildning

och forskning på jordbruksområdet, av expertis på skogsvård och

skogsindustriella frågor samt på yrkesutbildning för den industrialiseringsprocess,

som där inletts.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslag i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag anvisas för ändamålet och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bistånd till Tanganyika för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

Direkt svenskt bistånd

13 :o) Fältprojekt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 11, s.

49—61) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 11 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 642 av herr Lundström

in. fl. och II: 794 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen måtte besluta a) att i stället för av Kungl. Maj :t föreslagna

1 milj. kr. -— i enlighet med Centralkommitténs äskande — 2,5

milj. kr. anslås till uppförandet av ett hantverks- och småindustriinstitut

i Indien, b) att till utsändande av svenska biträdande experter anslå ytterligare

1,5 milj. kr. så att sammanlagt 2,5 milj. kr. ställes till förfogande för

ändamålet samt c) att till en vidgad svensk insats för bekämpande av spetälskan

anslå 2 milj. kr., att administreras av nämnden för internationellt bistånd,

vilket sammanlagt innebär att i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

anslaget till Fältprojekt uppräknas med 5 milj. kr.,

dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall m.fl. väckt motion (II:

796), vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att all forskning, både

grund-, mål- och tillämpad sådan, vilken har klar eller övervägande inriktning

på u-länderna, måtte falla under statsrådets principförklaring om stöd

till densamma inom ramen för vårt u-landsbistånd, att administrationen

måtte ske enligt i motionen föreslagna grunder samt att anslaget under fältprojekt

måtte få tagas i anspråk för dylik forskning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 794 och II: 796.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

Aktuella projekt

För innevarande budgetår har för bilateralt svenskt bistånd utom och

inom Sverige under rubrikerna »Fältprojekt» och »Stipendier» anslagits tillhopa

9 875 000 kr. förutom av riksdagen anvisade 8 milj. kr. som bidrag till

insamlingen »Sverige Hjälper». Den 1 mars 1962 beräknas behållningar föreligga

på årets anslag uppgående till 5 984 000 kr., respektive 7 230 800 kr.

Den 11 september 1961 avgav dåvarande Centralkommittén för svenskt

tekniskt bistånd i vanlig ordning sina petita som slutade på ett belopp av

24 900 000 kr. Specificeringen framgår av följande tablå.

1. Etiopien

a) Svensk-etiopiska institutet för

byggnadsteknik ..............

b) Lärare vid skolan för »Home

Economics»..................

2. Pakistan

a) Yrkesskolan i Landhi ........

b) Yrkesskola i Östpakistan ....

c) Familjeplanering..............

d) Elektrifiering................

3. Ghana

Instruktionspersonal inom sjukvården

............................

4. Indien

Småindustriinstitut ................

5. Liberia

Yrkesskola i Nimba ............

6. Övriga fältprojekt

a) Familjeplanering ............

b) Nya yrkesskoleprojekt........

c) Biträdande experter..........

d) Gemensamma nordiska biståndsprojekt

......................

e) Allmän reserv................

7. Verksamheten i Sverige

a) Kurser......................

b) Stipendier ..................

Pågående

insatser

1960/61

Nya

insatser

Summa

2 400 000

50 000

2 450 000

1 100 000

500 000

1 500 000

125 000

3 225 000

70 000

70 000

2 500 000

2 500 000

600 000

600 000

8 000 000

1 100 000

1 000 000

2 000 000

2 000 000

14 100 000

(400 000)

1 155 000

800 000

1 955 000

3 620 000

21 280 000

24 900 000

Sedan Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd avlämnade dessa

petita har dess verksamhet övertagits av nämnden för internationellt bistånd.

Någon skillnad i verksamhetens inriktning har inte förutsatts vid

den organisatoriska förändringen och Centralkommitténs petita utgör därför

i princip underlaget även för nämndens verksamhet under det kommande

budgetåret.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

23

Sedan Centralkommittén avlämnade sina petita har den 4 oktober 1961

avtal undertecknats mellan Sverige och Pakistan dels om tekniskt bistånd

på familjeplaneringens område och dels om bistånd på elektrifieringens

område. Sedan tidigare gällande avtal utgått förbereds förhandlingar dels

mellan Sverige och Pakistan om yrkesskolan i Landhi och dels mellan Sverige

och Etiopien angående byggnadstekniska institutet. Förhandlingar om

avtal avseende nya projekt förbereds dels mellan Sverige, Etiopien och FN

angående ett regionalt byggforskningscentrum i Addis Abeba, dels mellan

Sverige och Liberia angående yrkesskola vid Nimba. Vidare pågår förhandlingar

mellan Sverige och Pakistan angående yrkesskola i Östpakistan samt

mellan Sverige och Indien angående ett småindustriinstitut med yrkesundervisning.

Härjämte pågår förhandlingar avseende vissa projekt som finansieras

med »Sverige Hjälper»-medel. Avtal som ingåtts på Centralkommitténs

tid genomgår nu eu översyn inom nämnden för internationellt bistånd för

att läggas på enhetlig bas.

Statsrådet har å s. 52—61 i prop. lämnat en översikt ländervis över biståndsverksamhetens

omfång, inriktning och kostnader, varvid beräkningar

in. m. i den mån de ej härrör från Centralkommittén gjorts under ärendets

beredning i utrikesdepartementet.

Beträffande Indien har framhållits bl. a. följande.

I betänkandet »Sverige Hjälper — ett handlingsprogram» framfördes

förslag om ett institut i Indien för småindustri och hantverk med en kombination

av yrkesundervisning och marknadsproduktion. Sonderingar för

att utröna inom vilken verksamhetsgren Indien skulle önska detta bistånd

har pågått sedan 1959. Indien har ingått liknande avtal med vissa andra

länder, t. ex. Västtyskland, Japan och Frankrike, och därvid åtagit sig en

betydande del av de med projekten förbundna kostnaderna, framför allt de

totala byggnadskostnaderna. Då man på indiskt håll velat vinna en viss

erfarenhet om hur denna modell för samarbete fungerar, har något slutgiltigt

val av svensk-indiskt arbetsfält ännu inte träffats. Parallellt pågår f. n. vissa

undersökningar om att alternativt anknyta det svenska projektet till en

redan fungerande pappersindustri.

Det har mött vissa svårigheter att för det mycket stora land, som Indien

är, med dess vittförgrenade utbildningsväsen och kraftigt dimensionerade

biståndsprojekt från många andra länder finna formen för en svensk insats,

som skulle kunna sättas in med verklig effektivitet. Icke minst på grund

av det dröjsmål, som uppkommit, är det angeläget att så snart överenskommelse

träffats om ett välprogrammerat biståndsprojekt detta skyndsamt

sättes i gång. Med denna motivering för bistånd till Indien för budgetåret

1962/63 beräknas ett belopp av 1 milj. kr.

I fråga om biträdande experter framhålles bl. a. följande.

Någon spontan efterfrågan på biträdande svenska experter bar icke förekommit

från de internationella organens sida. Efter förhandlingar med

EPTA:s direktör bar dock löfte utverkats om placering av något halvdussin

»juniorexperter» i multilateral biståndsverksamhet, närmast som biträden

till FN:s lokala representanter i olika länder. Förutsättningen är givet
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

vis att vederbörande personer är lämpliga och i någon mån trimmade för

sådana uppgifter. I den mån deras rese- och lönekostnader icke kommer att

bestridas av FN måste de täckas av svenska medel, närmast under här förevarande

anslag. Kostnaderna för biträdande experter i anknytning till

helsvenska fältprojekt belastar naturligen dessa projekts egna budgetar. Det

kan förutsättas att nämnden för internatonellt bistånd kommer att göra

verkliga ansträngningar för att under kommande budgetår få ett antal yngre

biträdande experter placerade i u-landstjänstgöring. Förutom av värde för

det land där den biträdande experten stationeras kan en sådan tjänstgöring

bli av stor allmän betydelse för svensk biståndspolitik som ett led i uppbyggnaden

av en framtida vidgad expertrekrytering och som nyttigt inslag i den

praktiska expertutbildningen.

Statsrådet har sammanfattningsvis framhållit: Ett antal nya fältprojekt

befinner sig under förberedelse jämte den utbyggnad av äldre, redan pågående

projekt, som här har redovisats. Emellertid har under loppet av innevarande

budgetår betydande förseningar inträffat för en rad av de projekt

som Centralkommittén räknade med. Dessa förseningar sammanhänger

bl. a. med de komplicerade förhandlingar som måste föras med avlägset belägna

länder. Inte heller blev befolkningsärendet, såsom hade förutsetts, behandlat

i FN, och därmed har inte ännu aktualiserats den rad framställningar

om bidrag från Sverige med familjeplanering, som det svenska initiativet

troligen skulle ha utlöst och som Centralkommittén förutsatt i sina

anslagsäskanden. Svårigheter har också hittills förelegat att få yngre biträdande

experter placerade i internationellt biståndsarbete, ehuru medel för

ändamålet funnits inom ramen för det av riksdagen i fjol beviljade anslaget.

Numera finns doek förhoppning om att något femtontal sådana yngre

experter skall kunna placeras under nästa budgetår. För ändamålet beräknar

statsrådet ett belopp av 1 milj. kr. under förevarande anslag.

Som tramgår av den på s. 29 i propositionen återgivna sammanställningen

kommer genom samverkande orsaker att uppstå en reservation på ca 7

milj. kr. vid utgången av innevarande budgetår. I denna reservation är då

icke medräknade de medel som genom riksdagens beslut tillförts insamlingen

»Sverige Hjälper». De förstnämnda reservationsmedlen bör vid budgetårets

utgång överföras till anslaget under denna punkt, medan återstående

medel av bidraget till »Sverige Hjälper» bör överföras till det nya anslaget

C 14, Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper».

Det torde vara tillräckligt för att täcka de utbetalningar, som kan bli aktuella

under nästa budgetår, alt anvisa 11 milj. kr. i nya medel. Minst 18

milj. kr. kommer under sådant förhållande att stå till den bilaterala hjälpverksamhetens

förfogande.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår ha de för innevarande budgetår

under anslaget Bidrag till internationell hjälpverksamhet anvisade

anslagsmedlen icke kunnat utnyttjas till fullo. Sålunda förefanns per den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

25

1 mars 1962 en behållning av 12,05 milj. kr. Av detta belopp väntas ca 5

milj. kr. komma att tagas i anspråk under återstoden av budgetåret för

att infria gjorda utfästelser. Vid utgången av detta budgetår uppgår reservationen

alltså till ca 7 milj. kr. I denna reservation äro icke medräknade

de medel, 8 milj. kr., som genom riksdagens beslut tillförts insamlingen

»Sverige Hjälper». Förenämnda belopp å 7 milj. kr. avses skola överföras

till anslaget under förevarande punkt, medan återstående medel av bidraget

till »Sverige Hjälper» skulle överflyttas till det under punkten 16 i det

följande upptagna nya anslaget Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper».

Statsrådet anser, att ett belopp av 11 milj. kr. i nya medel torde vara

tillräckligt för att täcka de utbetalningar, som kunna bli aktuella under

nästa budgetår. Minst 18 milj. kr. komma under sådant förhållande att stå

till den bilaterala hjälpverksamhetens förfogande.

Motionsvis ha framställts yrkanden om en uppräkning av anslaget utöver

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet får anföra följande.

Det föreslagna anslaget är avsett för ett antal projekt, som befinna sig

under förberedelse, samt för utbyggnad av äldre, redan pågående sådana.

Härvid kunna främst nämnas praktisk yrkesutbildning, teknisk skolning,

förbättrad hälsovård och ökad upplysning om familjeplanering. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att förra årets riksdag särskilt underströk

önskvärdheten av att hög prioritet tillmättes bistånd på familjeplaneringens

område, som syntes väl ägnat för bilaterala åtgärder och där Sverige torde

äga särskilt goda förutsättningar att göra en insats.

Statsrådet har anmält, att beträffande den tekniska biståndsverksamheten

ännu en del principiella överväganden kvarstå i frågor, som äro föremål

för pågående utredning eller komma att studeras inom den nya nämnden

för internationellt bistånd. Dit hör bl. a. det i motionen II: 796 berörda

spörsmålet om anslag till vissa forskningsuppgifter av intresse för u-länder.

I nämnda motion framföras vissa synpunkter på forskningens plats i det

svenska biståndsprogrammet. Härvid berörs speciellt behovet av viss grundforskning

på familjeplaneringens område. Ökad användning av biologiska

medel i familjeplaneringssyfte anses exempelvis behöva föregås av omfattande

forskning. Såvitt utskottet kunnat finna torde sådan forskning under

vissa omständigheter kunna anses falla inom ramen för vad som i propositionen

benämns »målforskning för praktiska syften inom biståndsverksamheten».

Huruvida »grundforskning» i detta och liknande sammanhang

hade varit en mera korrekt benämning torde vara av mindre betydelse. De

i motionen angivna formerna för ansökan om forskningsanslag och för bedömning

av sådana ansökningar synas i och för sig vara de naturliga. Statsrådet

har som sin mening uttalat att något principiellt hinder icke bör föreligga

för beviljande av anslag till målforskning för praktiska syften inom

biståndsverksamheten. I sammanhanget understrykes dock, att för mera

djuplodande forskning de internationella organen och fonderna givetvis

ha större resurser än Sverige. Enligt vad av propositionen framgår kommer

i början av nästa år att hållas en internationell konferens om just detta

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

ämne. Det kan därvid förväntas, att vissa riktlinjer komma att uppdragas

rörande en internationell arbetsfördelning inom forskningen. I avvaktan

därpå torde överväganden rörande mera specifika svenska forskningsinsatser

lämpligen böra anstå.

I förenämnda motion föreslås vidare, att anslaget under fältprojekt skall

kunna tagas i anspråk för forskning med klar eller övervägande inriktning

på u-länderna. Såvitt utskottet kunnat finna, torde något hinder häremot

icke föreligga, när sådan forskning anses utgöra ett effektivt och angeläget

led i biståndsverksamheten. Detta torde också överensstämma med vad statsrådet

i det föregående uttalat.

Med hänsyn till det anförda torde motionen II: 796 icke böra till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Sedan några år har frågan om ytterligare biståndsinsatser för Indien

varit aktuell. Sålunda har bl. a. framförts förslag om inrättandet av ett institut

för småindustri och hantverk med en kombination av yrkesundervisning

och marknadsproduktion. Indien har ingått avtal med vissa andra

länder om uppbyggnad av en sådan verksamhet. Från indiskt håll har man

emellertid velat vinna en viss erfarenhet om hur denna modell för samarbete

fungerar, varför något slutgiltigt val av svensk-indiskt arbetsfält ännu

icke träffats. Enligt vad i propositionen upplysts pågå för närvarande

vissa undersökningar om att alternativt anknyta det svenska projektet till

en redan fungerande pappersindustri. Det har befunnits angeläget, att, så

snart överenskommelse träffats om ett välprogrammerat biståndsprojekt,

detsamma skyndsamt igångsättes.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med statsrådets förslag 1 milj. kr. beräknas

för bistånd till Indien. Med hänsyn härtill kan utskottet icke biträda

det i motionerna I: 642 och II: 794 framförda förslaget om en ytterligare

medelsanvisning av 1,5 milj. kr. för detta projekt. Då enligt all erfarenhet

igångsättningskostnaderna bli eftersläpande, torde knappast mera

medel än de äskade 1 milj. kr. kunna tagas i anspråk under nästa budgetår.

Om mot förmodan så skulle bli fallet, har Kungl. Maj :t emellertid

möjlighet att tillskjuta ytterligare medel ur anslaget till fältprojekt.

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag vid behandlingen av hjälpen

till u-länderna underströk värdet från olika synpunkter av en bilateral

insats i form av att biträdande experter ställdes till förfogande för en förstärkning

av den multilaterala verksamheten genom FN och dess organ.

Utskottet vill också erinra om att i betänkandet »Sverige hjälper —- ett

handlingsprogram» hög prioritet gavs åt denna del av biståndet.

Enligt vad av den föreliggande propositionen framgår och utskottet i

övrigt inhämtat ha svårigheter hittills förelegat att få yngre biträdande experter

placerade i internationellt biståndsarbete, ehuru medel för ändamålet

funnits inom ramen för det av förra årets riksdag anvisade anslaget.

Enligt vad statsrådet framhållit torde emellertid vissa utsikter nu finnas,

att något femtontal sådana yngre experter skola kunna placeras under

nästa budgetår.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

27

Med hänsyn till den betydelse, som utskottet tillmäter här ifrågavarande

verksamhet, förutsätter utskottet, att verkliga ansträngningar göras för att

öka antalet biträdande experter. I anledning av vad statsrådet i ämnet upplyst

anser utskottet sig icke böra frångå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande

för ändamålet av 1 milj. kr. för nästa budgetår. Motionerna I: 642 och

II: 794, i vad de avse höjning därutöver av medelsanvisningen med 1,5 milj.

kr., avstyrkas alltså. Utskottet vill emellertid i anslutning härtill framhålla,

att, därest det skulle visa sig möjligt att placera ytterligare ett antal experter

utöver vad statsrådet räknat med, kostnaderna härför torde till följd av

den reservation, som står till den bilaterala hjälpverksamhetens förfogande,

kunna rymmas inom ramen för det nu äskade anslaget.

När det gäller det i de förenämnda motionerna I: 642 och II: 794 framförda

förslaget att anslå 2 milj. kr. att i samarbete med Röda korset, Rädda

barnen och liknande organisationer användas för bekämpande av spetälskan

vill utskottet hänvisa till den möjlighet, som dylika organisationer ha att

söka statsbidrag till sin biståndsverksamhet ur det till humanitärt bistånd

äskade reservationsanslaget. Det må i sammanhanget erinras om att Rädda

barnen bedrivit en omfattande insamlingsverksamhet för de spetälska och

att denna hjälpaktion fått ett starkt gensvar hos allmänheten. Utskottet vill

också hänvisa till de betydande belopp, som, på sätt framgår under punkten

16 i det följande, finnas reserverade hos insamlingen »Sverige Hjälper».

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet, att en särskild anslagspost

anvisas för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 642 och II: 794, i vad de avse ytterligare

medel till uppförande av ett hantverks- och småindustriinstitut

i Indien, icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 642 och II: 794, i vad de avse ytterligare

medel till biträdande experter, icke må av riksdagen bifallas;
c)

att motionerna I: 642 och II: 794, i vad de avse anvisande

av 2 milj. kr. för bekämpande av spetälska, icke må

av riksdagen bifallas;

d) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 642 och II: 794, såvitt nu

är i fråga, till Fältprojekt för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 11 000 000 kr.;

e) att motionen II: 796 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

14:o) Stipendiat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 61—63) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Efter att ha lämnat eu redovisning för vidtagna och aktuella åtgärder beträffande

här ifrågavarande verksamhet framhåller statsrådet följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

Möjligheten att i vårt land mottaga studerande från de underutvecklade

länderna för sådan kvalificerad utbildning, vartill resurser saknas inom de

egna länderna, sammanhänger nära med tillgången på personer i Sverige,

som kan undervisa eller handleda de studerande på det av världsspråken,

som dessa bäst behärskar. Då vidare all dylik utbildning bör så nära som

möjligt anknytas till de konkreta betingelser, varunder stipendiaterna i

framtiden skall arbeta, och tillgången på lärare och handledare med erfarenhet

från de underutvecklade länderna är begränsad, har det allmänt sett visat

sig fördelaktigt, om de studerande kan sammanföras till kurser.

Det har dock även visat sig lämpligt att i tämligen stor utsträckning organisera

individuella studievistelser i vårt land. Antalet stipendier för individuella

studier har under senare budgetår ökat åtskilligt genom att stipendiater

mottagits från nyblivna stater, särskilt i Afrika. Ibland har vid högtidlighållandet

av dylika länders självständighetsdag eller vid besök här i

landet av officiella delegationer från ifrågavarande länder gjorts utfästelser

om att ta emot några stipendiater i Sverige. Det har bedömts som värdefullt

även för oss att på ett tidigt stadium åvägabringa direkta kontakter med

dessa nya länder.

Som framgår av den lämnade redovisningen uppvisar kurs- och stipendiatverksamheten

en kraftig expansion. För innevarande budgetår anslogs

800 000 kr. för individuella stipendier. Det torde vara realistiskt att räkna

med inemot en fördubbling av anslaget under nästa budgetår eller 1 500 000

kr. Förutom de redan förberedda kurser, som här angivits, torde nya behov

anmäla sig längre fram under det nya budgetåret. För detta ändamål beräknar

statsrådet därför behovet av anslag till 1 500 000 kr.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kurs- och stipendiatverksamheten

uppvisat en kraftig expansion. Utskottet, som finner

denna verksamhet vara av stort värde, vill tillstyrka, att anslaget för nästa

budgetår bestämmes till 3 000 000 kr., vilket i förhållande till det nu löpande

budgetåret innebär i det närmaste en fördubbling.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stipendiat- och kursverksamhet för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kr.

15 :o) Humanitärt bistånd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

13, s. 63—65) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Vidare har i den förenämnda motionen II: 797 av herrar Wahlund och

Nilsson i Tvärålund hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte a)

medge att Röda korset, Rädda barnen, missionssammanslutningar m. fl. organisationer

må till stöd till humanitära biståndsinsatser erhålla statliga medel

med högst det belopp, som motsvaras av de medel, som de på annan väg till
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

29

skjutit till biståndsinsatserna i fråga, b) till Humanitärt bistånd för budgetåret

1962/63 under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

20 000 000 kr., c) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om statligt

stöd till av fackliga och kooperativa organisationer, ungdomsorganisationer

m. fl. bedriven biståndsverksamhet skyndsamt måtte prövas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen.

Statsrådet har erinrat om att förevarande anslag i budgeten hittills anlitats

så gott som helt för flyktinghjälp och bistånd vid naturkatastrofer.

Men även organisationen för yrkesutbildning av främst judisk flyktingungdom

(ORT) har erhållit enstaka belopp — under innevarande budgetår

100 000 kr. — ur anslaget liksom vid något tillfälle också Rädda barnen. För

framtiden bör emellertid här förevarande anslag kunna användas med mindre

restriktivitet. Där det kan övertygande göras gällande, att en enskild organisation

genom tidigare erfarenhet, goda kontakter med mottagarlandets

myndigheter och genom effektivare och billigare administration kan bättre

än vad staten genom egna insatser skulle kunna göra initiera, driva eller

fullfölja ett humanitärt biståndsprojekt och särskilda skäl föreligger att

begära statsmakternas stöd, bör bidrag kunna ges ur här ifrågavarande anslag.

I fall där gränsdragningen mellan humanitärt och tekniskt bistånd är

svär att göra kan det bli en omdömesfråga under vilken anslagspost ett bidrag

utgår. Detta är för övrigt av mindre betydelse, då det får förutsättas

att mottagarlandets behov av hjälpinsatsen är detsamma, oberoende av hur

den betecknas. Viktigare är gränsdragningen mellan humanitärt bistånd och

evangelisationsverksamhet. Politisk eller religiös påverkan bör som regel

icke förknippas med humanitära biståndsprojekt. Analogt gäller givetvis

detsamma beträffande tekniskt bistånd på utbildningsområdet. Emellertid

finns det exempel på att svenska missionssällskap är positivt accepterade

av ett lands regering som värdefullt stöd i regeringens arbete för social utveckling,

bättre undervisning etc., och under sådana omständigheter blir

betänkligheterna vid en mindre klar avgränsning av föga praktisk betydelse.

Statsbidrag bör då kunna sökas och beviljas under de allmänna förutsättningar

som nyss uppställts.

Liksom tidigare bör dock flyktinghjälpen ha den största inteckningen

i detta anslag. I innevarande års budget är delposten för flyktinghjälp

uppförd med 1 515 000 kr. Därav utbetalas till FN:s flyktingkommissarie

600 000 kr. och 300 000 kr. till Palestina-flyktingarna (UNRWA). T. o. in.

utgången av 1961 har Sverige betalat för sitt medlemskap i Mellanstatliga

kommittén för europeisk migration (ICEM) — alltså för första hälften av

innevarande budgetår —- 210 000 kr. Såsom förebådades i föregående års

statsverksproposition har Sverige utträtt ur ICEM med ingången av 1962.

Avgörande för utträdet har varit den förändring av organisationens verksamhet

och inriktning som efterhand inträtt. Den flyktingverksamhet, som

på sin tid var avgörande för våld lands inträde i kommittén, har starkt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

minskat. Verksamheten har främst blivit ett befolkningspolitiskt instrument

för främjande av ren emigration till utomeuropeiska länder och allt

mindre inriktats på flyktinghjälp. Flyktingandelen i det totala antalet

ICEM-transporter har minskat successivt från 58 % år 1957 till omkring

34 % år 1960 och utvecklingen fortgår i samma riktning. Såsom riksdagen

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag har förordat bör det sålunda lösgjorda

anslaget på ca 400 000 kr. per år disponeras för en verksamhet som kommer

flyktingarna mera direkt tillgodo. FN:s flyktingkommissarie har av

omständigheterna måst åtaga sig nya flyktinghjälpsuppdrag i Afrika. Angola-flyktingar

och Kongo-flyktingar har genom rekommendation av FN:s

generalförsamling överantvardats till lians omsorger. För detta kan komma

att erfordras särskilda anslag. Även Palestina-flyktingarnas situation torde

komma att påkalla nya och vidgade internationella insatser. I båda hänseendena

får Sverige vara berett att öka sina åtaganden.

Statsrådet beräknar därför för flyktinghjälp ett medelsbehov för nästa

budgetår av 2 500 000 kr. De övriga ändamål, som har beskrivits under denna

punkt, är till stor del av beredskapskaraktär och kan icke på förhand preciseras

och fastlåsas i delanslag. Det må ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma

uppkommande behov och inkommande medelsansökningar utifrån

de principiella och praktiska synpunkter som statsrådet här gett uttryck åt.

För tillfälliga ändamål av humanitärt slag torde böra anslås 2 500 000 kr.

Utskottet. Förevarande anslag i budgeten har hittills varit avsett för flyktinghjälp

och bistånd vid naturkatastrofer. Såsom av propositionen framgår

ha i undantagsfall även organisationen för yrkesutbildning av främst judisk

flyktingungdom samt Rädda barnen erhållit bidrag från anslaget.

Vid behandlingen av de internationella hjälpanslagen uttalade förra årets

riksdag vikten av att få fastställt avgränsningen mellan tekniskt och humanitärt

bistånd och förutsättningarna för en samverkan mellan dessa hjälpformer.

Såsom statsrådet erinrat hade även motionsyrkanden om statsanslag

till spetälskebekämpande framförts, vilket bidrog till att begreppet »Humanitärt

bistånd» i den betydelse, som tillämpats vid tidigare anslagsbevillningar,

förefölle något för snävt.

Dessa problem ha sedermera prövats inom beredningen för internationella

biståndsfrågor. I anslutning till vad därvid framkommit har statsrådet rekommenderat,

att för framtiden anslaget Humanitärt bistånd bör kunna användas

med mindre restriktivitet än vad som hittills varit fallet. Statsrådet

har härvid utgått från att där det övertygande kan göras gällande, att en

enskild organisation genom tidigare erfarenheter, goda kontakter med mottagarlandets

myndigheter och genom effektivare och billigare administration

kan bättre, än vad staten genom egna insatser skulle kunna göra, initiera,

driva eller fullfölja ett humanitärt biståndsprojekt och särskilda skäl föreligga

att begära statsmakternas stöd, bidrag bör kunna ges av här ifrågavarande

anslag.

Utskottet finner skäl tala för denna mera liberala tolkning av begreppet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

31

»Humanitärt bistånd» och kan alltså ansluta sig till de av statsrådet sålunda

angivna riktlinjerna för bidragstilldelningen.

I den förenämnda motionen II: 797 har hemställts bl. a., att riksdagen

måtte uttala sig för att den hittills för insamlingen »Sverige Hjälper» gällande

principen om att statligt bidrag må utgå med belopp, motsvarande vad insamlingen

inbringar, skall tillämpas jämväl beträffande Röda korset, Rädda

barnen, missionssammanslutningar in. fl. organisationer, som bedriva s. k.

humanitär biståndsverksamhet. I anledning härav föreslås att det av Kungl.

Maj :t under förevarande punkt äskade anslaget höjes med 15 milj. kr. till

20 milj. kr. Härjämte skulle enligt motionärerna frågan om liknande stöd till

av fackliga, kooperativa och andra organisationer bedriven biståndsverksamhet

skyndsamt prövas.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att med få undantag de

frivilliga humanitära organisationernas verksamhet skett helt utan statsmakternas

stöd. Såsom av det föregående emellertid framgår kan framdeles

statsbidrag för ändamål, om vilka här är fråga, sökas och beviljas under av

statsrådet angivna uppmjukade förutsättningar.

Utskottet vill vidare i anledning av den föreliggande motionen erinra om

att det humanitära biståndet och dess problem nyligen utretts av en särskild

inom beredningen för internationella biståndsfrågor tillsatt arbetsgrupp

med representanter för Röda korset, Rädda barnen och missionen.

Härvid framkommo enligt vad utskottet under hand inhämiat icke några

förslag av den omfattning, som framförts i motionen.

Utskottet finner sig alltså böra avstyrka ifrågavarande motionsyrkanden.

För humanitärt bistånd har för nästa budgetår äskats 5 milj. kr., innebärande

i förhållande till innevarande budgetår en ökning med inemot 3 milj.

kr. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må avslå motionen II: 797, i vad den

avser tillskott av statsmedel till insamlingar av Röda korsel,

Rädda barnen, missionssammanslutningar m. fl. organisationer;
b)

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 797, såvitt nu är i fråga, till

Humanitärt bistånd för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.;

c) att motionen II: 797, i vad den avser skrivelse till

Kungl. Maj :t om statligt stöd till av fackliga och kooperativa

organisationer, ungdomsorganisationer m. fl. bedriven biståndsverksamhet,

icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

16 :o) Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper». Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 14, s. 65 och 66) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

Utskottet. Enligt beslut av förra årets riksdag skall staten tillskjuta lika

mycket, som insamlingen »Sverige Hjälper» kommer att ge. För innevarande

budgetår har beräknats 8 milj. kr. såsom bidrag till insamlingen. Per den

31 december 1961 ha influtit nära 9,3 milj. kr., varför återstående medelsbehov

då var 1,3 milj. kr. Insamlingen är emellertid ännu icke helt avslutad.

Med hänsyn till att huvudparten av redan till förfogande ställda medel

beräknas återstå vid utgången av innevarande och även nästa budgetår

föreslår statsrådet, att för nästa budgetår anvisas 1 milj. kr., varefter slutreglering

av det statliga bidraget skall ske budgetåret 1963/64.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till insamlingen »Sverige

Hjälper» för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.

17 :o) Motioner om anslag till Inomeuropeisk Mission. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Nordström m. fl.

(I: 106) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Kungälv

m. fl. (II: 162), har hemställts, att riksda gen måtte till Inomeuropeisk Mission

anslå ett belopp av 9 800 kr., vilket motsvarar de tullkostnader organisationen

fått vidkännas under år 1961 vid införandet av sådana flyktingarbeten

som tillverkats vid IM:s i utlandet belägna hjälpstationer.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 162. Av densamma framgår bl. a. följande:

Det är för att bistå i första hand de äldre kvinnliga flyktingarna som IM

organiserat denna verksamhet. Den bedrivs på så sätt att råvaran, garn m. in.,

utförs från Sverige och utan kostnad ställs till förfogande för flyktingarna.

När dessa färdigställt handarbeten erhåller de betalning för desamma. Detta

är således en hjälp till självhjälp, som framför allt har betydelse för

flyktingarnas psykiska hälsa. Handarbeten, som till en del försäljs i andra

länder såsom Tyskland och Österrike, införs emellertid därefter till största

delen till Sverige och säljs på den allmänna marknaden. Vid införseln av de

färdiga varorna erläggs tull i vanlig ordning. Visserligen åsätts varorna

marknadspriser, men då flyktingarna för sitt arbete erhållit motsvarande

ersättning och IM från början svarat för kostnaden för råvaran blir verksamheten

icke på något sätt vinstbringande. I stället tillkommer på utgiftssidan

ovannämnda tullkostnader, som således belastar IM:s allmänna inkomster

i form av gåvor och kollekter. Dessa tullavgifter uppgick år 1961

till 9 800 kr.

Utskottet. Såsom i motionerna erinrats har frågan om beviljande av tullfrihet

vid införsel av handarbeten, tillverkade av flyktingar, av material som

förut utförts från Sverige, varit motionsvägen föremål för prövning vid såväl

1958 som 1961 års riksdagar. Motionerna ha därvid avslagits med den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

33

motiveringen, att det befunnits tveksamt om ett eventuellt stöd åt den verksamhet,

som Inomeuropeisk Mission bedriver, lämpligen borde ges i form

av tullättnader.

Utskottet har under punkten 15 i det föregående tillstyrkt, att anslag anvisas

till humanitärt bistånd, varifrån bidrag utgått bl. a. till flyktinghjälp,

ävensom förordat, att anslaget för framtiden bör kunna användas med

mindre restriktivitet än tidigare.

Såvitt utskottet helt allmänt kunnat finna torde Inomeuropeisk Mission

icke vara utesluten från möjligheten att erhålla statsbidrag. Framställning

om bidrag torde emellertid få behandlas som övriga framställningar om

statligt stöd till humanitär biståndsverksamhet och bedömas utifrån de

under förenämnda punkt 15 angivna riktlinjerna.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 106 och II: 162 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 138.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet) av

herr Boman, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Bengtson, Staxäng, fröken Elmén,

herrar Andersson i Knäred, Bohman, Gustafsson i Kårby och Neländer, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Såväl i»

och slutar med »biståndsgivningens effektivitet», bort ha följande lydelse:

»Såväl i motionerna I: 641 och II: 793 som i motionerna I: 642 och II: 794

föreslås riksdagen uttala, att Sverige bör fullt ut deltaga i OECD:s verksamhet

på biståndsområdet. Detta skulle taga sig det konkreta uttrycket, att

Sverige inträdde i OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd till

utanför organisationen stående stater (DAC). Utskottet vill understryka den

i propositionen framhållna angelägenheten av att de svenska biståndsinsatserna

samordnas med andra länders. Även om sådan samordning i görligaste

mån bör ske inom FN och dess fackorgan, där såväl givar- som mottagarländerna

äro representerade, böra även andra möjligheter kunna prövas i den

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 135—138

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

män de kunna bedömas höja den svenska biståndsgivningens effektivitet.

Utskottet förutsätter därvid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet särskilt

riktad på OECD:s verksamhet på biståndsområdet och så snart ske

kan aktualiserar frågan om Sveriges medverkan i OECD:s särskilda kommitté

för utvecklingsbistånd. Utskottet anser sig böra i anledning av förenämnda

motioner i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

sålunda anfört.»

dels ock att utskottets hemställan under e) bort ha följande lydelse:

»e) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 641 och

II: 793 samt I: 642 och II: 794, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört angående Sveriges medverkan i OECD:s

särskilda kommitté för utvecklingsbistånd (DAC);»

2) vid punkten 13 (Fältprojekt)

a) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, fröken Elmén

och herr Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 642 och II: 794, i vad de avse anvisande av ytterligare 1,5 milj. kr. till

uppförandet av ett hantverks- och småindustriinstitut i Indien, och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet

tillstyrker» och slutar med »till fältprojekt», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd har äskat 2,5 milj. kr.

för upprättande av ett hantverks- och småindustriinstitut med anknuten

yrkesskola i Indien. Förberedelser härför ha pågått sedan år 1959. Anledningen

till dröjsmålet med definitiv överenskommelse har enligt kommittén

varit att man från svensk sida fasthållit vid principen, att det mottagande

landet skall stå för uppförande av erforderliga byggnader. Kommittén anser

emellertid, att det förhållandet att Indien åtagit sig att bestrida kostnaderna

för byggnader i samband med inrättandet av liknande institut, icke bör medföra,

att den svenska insatsen göres beroende av ett sådant åtagande.

I de likalydande motionerna I: 642 och II: 794 har yrkats att 2,5 milj. kr.

anvisas enligt Centralkommitténs förslag. Utskottet delar motionärernas

uppfattning, att ytterligare dröjsmål bör undvikas och tillstyrker motionärernas

yrkande.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 642

och II: 794, såvitt nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj:t föreslaget

belopp till uppförande av ett hantverks- och småindustriinstitut

i Indien anvisa ytterligare 1 500 000 kr.;»

b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, fröken

Elmén och herr Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

35

I: 642 och II: 794, i vad de avse anvisande av ytterligare 1,5 milj. kr. till

utsändande av svenska biträdande experter, och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »Enligt vad»

och på s. 27 slutar med »äskade anslaget», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I motionerna I: 642 och II: 794 har vidare yrkats att medelsanvisningen

för verksamheten med biträdande experter höjes till 2,5 milj. kr. i syfte att

möjliggöra en utökning av antalet biträdande experter till 40 mot av Kungl.

Maj:t föreslagna 15.

Såsom motionärerna påpekat är efterfrågan på biträdande experter stark.

Det torde därför icke finnas svårigheter att placera ett betydligt utökat

antal. Vad angår förutsättningarna att från svensk sida skaffa fram sådan

personal bör det med hänsyn till det stegrade intresset för u-landsfrågor i Sverige

— icke minst bland ungdomen — vara möjligt att få fram ett icke

oväsentligt större antal än vad Kungl. Maj :t nu föreslagit. Utskottet tillstyrker,

att ytterligare medel nu anvisas för biträdande experter.

Som ett led i denna verksamhet har Svenska institutet, nämnden för internationellt

bistånd m. fl. organisationer planerat en kurs för 25 deltagare,

där en kort orientering skulle lämnas såväl i praktiska som i allmänna

biståndsfrågor rörande det land, där de biträdande experterna skola placeras.

Kostnaden för en sådan kurs har beräknats till 15 000 kr. Utskottet biträder

motionärernas förslag, att medel få disponeras för en sådan kurs av anslagsposten

under anslaget till biträdande experter.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 642

och 11:794, såvitt nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj:t

föreslaget belopp till svenska biträdande experter anvisa ytterligare

1 500 000 kr.;»

c) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Staxäng,

fröken Elmén och herr Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 642 och II: 794, i vad de avse anvisande av 2 milj. kr. till bekämpande

av spetälska, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »När det»

och slutar med »för ändamålet», bort ha följande lydelse:

»För en vidgad svensk insats för bekämpande av spetälskan föreslås vidare

i motionerna I: 642 och II: 794 att 2 milj. kr. anvisas, att administreras

av nämnden för internationellt bistånd. Utskottet finner motionärernas

förslag synnerligen väl motiverat. De medicinska problemen för att bekämpa

spetälska äro numera lösta. Vad som behövs är att insatser nu planeras och

att medel ställas till förfogande. På detta område ha sedan lång tid svenska

organisationer, såsom missionen, Rädda barnen och Röda korset, gjort betydande

insatser. Utskottet förslår i enlighet med motionärernas yrkande,

att 2 milj. kr. ställas till förfogande för nästa budgetår, att administreras av

nämnden för internationellt bistånd, varvid samarbete med vederbörande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1962

enskilda organisationer förutsättes komma till stånd. Medelsanvisningen kan

lämpligen ske under ett nyinrättat delanslag, benämnt Kampanjen mot

spetälskan, under anslaget Fältprojekt.»

dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:

»c) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 642 och

II: 794, såvitt nu är i fråga, till bekämpande av spetälska anvisa

2 000 000 kr.;»

d) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, fröken

Elmén och herr Nelander, vilka under förutsättning av bifall till reservationerna

a)—c) ansett att utskottets hemställan under d) bort ha följande lydelse

:

»d) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 642 och II: 794, såvitt nu

är i fråga, till Fältprojekt för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 16 000 000 kr.;»

e) av herr Staxäng, som under förutsättning av bifall till reservationen

c) ansett att utskottets hemställan under d) bort ha följande lydelse:

»d) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 642 och II: 794, i vad

de avse bekämpande av spetälska, till Fält projekt för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser allmänna riktlinjer och utrikesd a1 i texten