Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:138, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1962

43

Nr 138

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

svenskt utvecklingsbistånd, i vad propositionen avser

handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 100 har Kungl. Maj:t (bilaga 4, s. 78—80 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 23 februari 1962)

föreslagit riksdagen att godkänna de förslag beträffande exportkreditgaranligivningen,

som i nämnda statsrådsprotokoll angivits.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 641 av herr Kaijser m. fl. och

11: 793 av herr Gustafsson i Stockholm m. fl. hemställts bl. a., att riksdagen

måtte besluta, att Kungl. Maj :t må inom den av riksdagen fastställda garantiramen

för exportkrediter tills vidare reservera 400 milj. kr. för särskilt

liberal kreditgarantigivning på u-länderna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 793.

Vid framläggandet av förslag till 1961 års riksdag om höjning av totalramen

för garantigivningen till 2 000 milj. kr. att gälla intill utgången av budgetåret

1962/63 framhölls bl. a., att vid förordnandet av en garantiram av

2 000 milj. kr. hänsyn hade tagits till att en vidgad svensk biståndsgivning

till u-länder skulle komma att medföra ökat behov av utrymme för exportkreditgarantier.

Exportkreditgarantier beviljas redan nu i relativt stor utsträckning för

export till u-länder. Det kan sålunda nämnas, att exportkreditnämndens

utestående totalengagemang (utfärdade och i utsikt ställda garantier) för

export till dylika länder den 31 december 1961 uppgick till 329 milj. kr.,

vilket motsvarar drygt en tredjedel av samtliga garantier. För dessa garantier

har i princip tillämpats de villkor, exempelvis rörande kredittider och

betalningsvillkor i övrigt, som regelmässigt uppställes. I och med att ökade

resurser över huvud taget ställts till förfogande finns ett ökat utrymme för

sådan normal garantigivning till u-länderna.

I samband med en ökad svensk biståndsgivning till u-länder kan det

emellertid föreligga behov av att oberoende av de allmänna principer som

tillämpas för garantigivningen kunna stödja från biståndssynpunlct särskilt

önskvärd export till ifrågavarande länder. Det kan sålunda vara önskvärt att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1962

kunna garantera även i fall då kredittidens längd eller andra omständigheter

lägger hinder i vägen för garantistöd i normal ordning. Det kan härvidlag

erinras om att den normala längsta kredittid, som för närvarande tillämpas

i enlighet med internationellt vedertagna normer, utgör fem år. För att sådana

ur biståndssynpunkt särskilt angelägna projekt skall kunna genomföras

torde det i många fall vara erforderligt att vid garantigivningen tilllämpa

för exportörer gynnsammare villkor än som normalt gäller. Projektets

karaktär bör få avgöra hur långt utöver gängse villkor det i det enskilda fallet

kan vara motiverat att gå. Hänsyn bör bl. a. tagas till projektens inpassning

i eventuellt förefintliga utvecklingsprogram för u-landet i fråga.

Den svenska exportkreditgarantigivningen har hittills karakteriserats av

att den anpassats till internationella överenskommelser på hithörande område.

Det torde ligga i svenskt intresse att så sker allt framgent. Med hänsyn härtill

bör i enlighet med utvecklad praxis de principer, som i här avsedda fall

kan komma att tillämpas för en särskilt liberal garantigivning på u-länderna,

anmälas till vederbörande internationella organ, i första hand Bernunionen.

En sådan generell möjlighet att tillämpa liberalare villkor på ur biståndssynvinkel

särskilt intressanta enskilda projekt i skilda länder bör i fall så

anses lämpligt kunna kompletteras med bilaterala avtal mellan Sverige och

ett eller flera särskilt utvalda u-länder.

Det kan i detta sammanhang erinras om det avtal som år 1961 träffats

med chilenska regeringen om långfristiga exportkrediter för vissa leveranser

i samband med återuppbyggnadsarbetet efter den våren 1960 inträffade naturkatastrofen

i Chile. För dessa garantier, som avser krediter intill ett belopp

av 20 milj. kr., skall gälla en kredittid av intill 10 år.

För att säkra att utrymme finnes för en sådan mera selektiv garantigivning

för särskilda exportprojekt av intresse för u-länderna som här skisserats,

synes Kungl. Maj :t inom den av riksdagen fastställda garantiramen

böra tills vidare reservera 200 milj. kr. för ändamålet. Den nuvarande ramen

för garantigivningen — 2 000 milj. kr. — gäller till och med budgetåret

1962/63, och riktlinjerna för garantigivningen i fortsättningen måste sålunda

underställas riksdagen redan år 1963.

Det administrativa handhavandet av den speciella garantigivning varom

här är fråga torde få övervägas av Kungl. Maj:t. Det ligger i sakens natur,

att riktlinjerna för den speciella garantigivningen bör anknytas till vad

som gäller för garantigivningen i stort. Den närmare utformningen av dessa

riktlinjer och av erforderligt samråd mellan exportkreditnämnden och organ

som handlägger biståndsärenden torde — sedan frågan behandlats av

beredningens för internationella biståndsfrågor arbetsgrupp för kommersiellt

bistånd — få ankomma på Kungl. Maj :t. Departementschefen förutsätter

vidare, att för det fall en eventuell garantiverksamhet av här ifrågavarande

slag medför förluster, riksdagen i särskild ordning anvisar medel för

deras täckning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1962

45

Utskottet. Exportkreditgarantier beviljas redan nu i relativt stor utsträckning

för export till u-länder. Såsom i propositionen nämnts uppgingo exportkreditnämndens

utestående totalengagemang — utfärdade och i utsikt ställda

garantier — för export till dylika länder vid utgången av år 1961 till 329

milj. kr., vilket motsvarar drygt en tredjedel av samtliga garantier. För

dessa garantier ha i princip tillämpats de villkor, som regelmässigt uppställas.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det i samband med

en ökad svensk biståndsgivning till dessa länder kan föreligga behov av att

oberoende av de allmänna principer, som tillämpas för garantigivningen,

kunna stödja från biståndssynpunkt särskilt önskvärd export till ifrågavarande

länder. Utskottet vill därför tillstyrka, att för den mindre restriktiva

garantigivning, varom här är fråga, Kungl. Maj :t får inom den av riksdagen

fastställda garantiramen reservera visst belopp.

Departementschefen har föreslagit, att för angivna ändamål skall få tagas

i anspråk 200 milj. kr. Det bör här observeras, att detta belopp anger en gräns

icke för den totala ytterligare garantigivningen på u-länderna utan för den

del härav, som skall kunna lämnas på speciellt liberala villkor.

Vad beträffar beloppets storlek har utskottet funnit sig sakna anledning

att frångå Kungl. Maj :ts förslag härutinnan och avstyrker alltså det motionsvis

gjorda yrkandet. Skulle denna särskilda garantigivning visa sig ändamålsenlig

och skulle det föreslagna beloppet förhållandevis snabbt tagas i

anspråk, har utskottet icke något att erinra mot att detta belopp i mån av

behov överskrides. Det må i sammanhanget erinras om att den nuvarande

ramen för garantigivningen — 2 000 milj. kr. — gäller till och med budgetåret

1962/63, varför riktlinjerna för garantigivningen i fortsättningen måste

underställas riksdagen redan år 1963.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

i anledning av motionerna I: 641 och II: 793, såvitt nu är i

fråga, godkänna de förslag beträffande exportkreditgarantigivningen,

som i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 23 februari 1962 angivits.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes

Andersson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson och Bertil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Elmén, herr Mellqvist, fm Lewén-Eliasson, herrar Lassinantti,

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Bohman,

Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620676

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.