Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.
1962-05-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962
Nr 140
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet
väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 1 (bil. 12, punkt 82, s. 196—212 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1962) har Kungl.
Maj :t dels berett riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av de
av sjöfartsstyrelsen framlagda fiskehamnsutredningarna, dels ock föreslagit
riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bertil Petersson
m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr Börjesson
i Glömminge m. fl. (II: 71), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta uttala sig för att utbyggandet av Norra Möckleby fiskehamn skall
ske snarast möjligt och intagas i den av sjöf artsstyrelsen uppgjorda femårsplanen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionen I: 56.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kr.
Ett led i det allmännas strävanden att successivt förbättra betingelserna
för fiskerinäringen och dess yrkesutövare utgör den statliga bidragsgivningen
till utbyggnad och förbättring av fiskehamnar. Till grund för ifrågavarande
bidragsgivning — som sett över en längre period uppgått till förhållandevis
betydande belopp — har tidigare legat av 1944 års fiskehamnsutredning
utarbetade planer. Då dessa numera är föråldrade har sjöf artsstyrelsen
haft i uppdrag att verkställa en översyn av nämnda utredning med
sikte på att skapa ett aktuellt underlag för den fortsatta bidragsgivningen.
Styrelsens överväganden har resulterat i framläggandet av en plan, omfattande
ett tjugutal fiskehamnsprojekt som ansetts böra komma till utförande
under en femårsperiod. Vid sin redovisning av ärendet understryker
styrelsen svårigheterna att uppgöra någon fast utbyggnadsplan för en längre
tidsperiod. Utvecklingen på fiskets område påverkas nämligen av en rad
svårbedömbara faktorer, och det konstateras att redan fem år i detta sammanhang
är en så pass lång tidrymd, att planen ej bör vara definitiv utan
Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962
7
vid behov kunna modifieras. Vissa projekt kan sålunda falla bort, medan
andra kan tillkomma.
Vad angår frågan i vilken utsträckning statsbidrag skall utgå vid byggande
av fiskehamnar anser styrelsen, att bidrag liksom hittills bör lämnas
med som regel högst 90 procent av de verkliga anläggningskostnaderna. Med
utgångspunkt härifrån beräknas de i planen upptagna utbyggnads- och förbättringsarbetena
medföra ett sammanlagt statligt medelsbehov av 12 milj.
kr. Vissa av projekten anses dock ej kunna slutföras under femårsperioden,
varför medelsbehovet för den berörda tiden skulle begränsa sig till 10 milj.
kr. Härutöver tillkommer emellertid ca 4,5 milj. kr. för slutförande av företag,
till vilka anslag tidigare anvisats. Totalt skulle sålunda enligt styrelsen
för en femårsperiod krävas en anslagstilldelning av 14,5 milj. kr., vilket
innebär en genomsnittlig årlig medelsanvisning om ca 3 milj. kr.
Departementschefen är väl medveten om behovet av utbyggnads- och förbättringsarbeten
i fiskehamnarna som ett led i och en förutsättning för den
pågående rationaliseringen inom fiskerinäringen. Han finner det också naturligt,
att staten genom sitt ekonomiska stöd medverkar till att sådana arbeten
kommer till utförande. Givetvis kan det icke bli fråga om att tillgodose
alla i och för sig välmotiverade projekt som aktualiseras i sammanhanget.
En avvägning måste här som på andra områden ske med hänsyn
till vad som ter sig anslagsmässigt möjligt. Även de faktiska projekteringsmöjligheterna
får beaktas vid en bestämning av de statliga insatserna.
Den av sjöfartsstyrelsen framlagda utbyggnadsplanen synes i stort sett
tillgodose önskemålet om en koncentration av insatserna till ur fiskerinäringens
synpunkt särskilt angelägna projekt. Den torde därför vara väl ägnad
att tjäna till ledning vid den fortsatta administrativa handläggningen
av utbyggnadsverksamheten liksom vid bedömningen av anslagsfrågorna.
Denna uppfattning delas allmänt av de myndigheter m. fl., vilka har beretts
tillfälle att yttra sig i ärendet. — Som styrelsen framhåller bör planen givetvis
icke betraktas som ett för den berörda perioden fixerat utbyggnadsprogram.
Vid behov måste den kunna anpassas och kompletteras med hänsyn
till successivt ändrade förutsättningar. Detta förhållande gör att det icke
finns anledning att här närmare uppehålla sig vid de synpunkter och invändningar,
som i olika remissyttranden anförts i fråga om särskilda projekt.
Ifrågavarande synpunkter kommer sålunda naturligt att beaktas i samband
med prövningen av statsbidragsansökningarna i de enskilda fallen. —
Härav framgår att departementschefen ej heller i anledning av Tornedalsutredningens
förslag om vissa fiskehamnsbyggnader i Norrbottens kustland
är beredd att nu yttra sig om huruvida statsbidrag i dessa fall bör
ifrågakomma — ställning därtill får tagas av Kungl. Maj :t först på grundval
av ansökningar om dylikt bidrag.
Vad angår styrelsens bedömning av medelsbehovet vid ett genomförande
av de i planen upptagna fiskehamnsarbetena bar departementschefen intet
att erinra. För att möjliggöra igångsättning av nya projekt enligt planen
och samtidigt ge utrymme åt ett fullföljande av redan igångsatta företag
8
Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962
tillstyrkes också en anvisning för nästa budgetår av 3 milj. kr., vilket ungefär
motsvarar den av styrelsen förutsatta årliga anslagstilldelningen. Vid
bedömningen av medelsbehovet har utgångspunkten varit att nuvarande
bestämmelser för statsbidragsgivningen även fortsättningsvis skall äga tilllämpning.
I anslutning till sin översyn av 1944 års fiskehamnsutredning har styrelsen
övervägt frågan om underhållet av de med statsbidrag utbyggda fiskehamnarna
och därvid särskilt undersökt möjligheterna att effektivisera den
statliga kontrollen över underhållets handhavande. Styrelsen har som resultat
av sina överväganden icke funnit anledning frångå den ordning, som
f. n. gäller i detta hänseende. För egen del har departementschefen kommit
till samma uppfattning. Det fortlöpande mera normala underhållet
torde sålunda liksom hittills i princip böra åvila vederbörande hamnägare
och den statliga tillsynen i sammanhanget begränsas till en mera allmän
kontroll av underhållsstandarden och till teknisk rådgivning. Som styrelsen
förordat bör dock möjlighet finnas att i speciella undantagsfall, då
fråga är om trafiksvaga hamnar där sociala och andra synpunkter med
särskild styrka gör sig gällande, medge bidrag till ej för obetydliga underhållsarbeten.
— I fråga om sådana exceptionella underhållsåtgärder, som
betingas av skador av katastrofkaraktär — exempelvis storm- och isskador
— bör liksom hittills bidrag kunna utgå enligt grunder motsvarande dem
som gäller för ny- eller ombyggnadsarbeten.
I samband med hamnunderhållet har sjöfartsstyrelsen kommit in på
frågan om taxesättningen i fiskehamnarna. Styrelsen har därvid funnit
skäl för en revision av den s. k. normaltaxan med sikte på att få till stånd
dels en höjning av avgiftsnivån, dels en förenkling av avgiftsdebiteringen.
Härmed sammanhängande spörsmål liksom frågan om en översyn av de
lokala hamntaxorna avser styrelsen att närmare diskutera med företrädare
för fiskarorganisationerna och hamnarna. Departementschefen anser
starka skäl tala för att taxefrågan upptages till behandling ur de synpunkter
styrelsen angivit. Vad angår taxesättningen framgår sålunda av utredningsmaterialet,
att denna allmänt sett är låg. En höjning synes därför böra
ske som beaktar kostnadsutvecklingen under senare år. Även ur formella
synpunkter ter sig en översyn motiverad. Departementschefen förutsätter,
att resultatet av sjöfartsstyrelsens överväganden i ärendet kommer att underställas
Kungl. Maj :t för prövning.
Vad styrelsen förordat i fråga om generell avgiftsbefrielse för nöjesbåtar
vid kortare besök i hamnarna föranleder ingen erinran från departementschefen.
Förslaget har också tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
flertalet remissinstanser. Bestämmelser i ämnet torde intagas i normaltaxan
och den närmare utformningen av dessa övervägas av styrelsen i
samband med den förestående översynen av taxan.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit utgör den statliga bidragsgivningen
till utbyggnad och förbättring av fiskehamnar ett led i det
Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962
9
allmännas strävan att successivt förbättra betingelserna för fiskerinäringen
och dess yrkesutövare. För att skapa ett aktuellt underlag för den fortsatta
bidragsgivningen har sjöfartsstyrelsen framlagt en plan, omfattande
ett 20-tal fiskehamnsprojekt, som ansetts böra komma till utförande under
en femårsperiod. Totalt skulle enligt styrelsen för denna period krävas en
anslagstilldelning av 14,5 milj. kr., vilket innebär en genomsnittlig årlig
medelsanvisning av ca 3 milj. kr.
Utskottet har i stort sett icke något att erinra mot den framlagda utbyggnadsplanen.
Såsom sjöfartsstyrelsen med instämmande av departementschefen
framhållit skall planen icke betraktas som ett för den berörda
perioden fixerat utbyggnadsprogram. Den måste vid behov kunna anpassas
och kompletteras med hänsyn till successivt ändrade förutsättningar. Utskottet
anser detta välmotiverat med hänsyn bl. a. till den snabba utvecklingstakten
inom fisket.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet, att Norra Möckleby fiskehamn
skall intagas i den förenämnda femårsplanen vill utskottet framhålla,
att planen i fråga, såsom ovan framgår, är elastisk, vilket bl. a. innebär, att
nya angelägna projekt, som aktualiseras under femårsperioden, kunna
komma till utförande utan hinder av att de icke medtagits i den ursprungliga
planen.
Utskottet har besökt Norra Möckleby och därvid tagit del av de kommunala
myndigheternas och fiskarbefolkningens synpunkter i denna fråga.
Såsom av sjöfartsstyrelsens fiskehamnsutredning framgår har fisket på
sydkusten och södra delen av ostkusten successivt flyttats till från hemorten
mera avlägsna fiskevatten. Denna utveckling bär förutsatt en övergång
till större och mera djupgående båttyper och till alltmer avancerade
och rationaliserade fiskemetoder. Det har för utskottet uppgivits, att det
icke inom nära räckhåll för fiskevattnen öster om Öland funnes en hamn
med tillräckligt djup och med tillräckligt korta förbindelser med fastlandet.
Med hänsyn härtill hade frågan om en hamn i närheten av Norra
Möckleby aktualiserats. Denna hamn skulle också tillgodose det enligt uppgift
trängande behovet av en stödhamn för fisket på södra och mellersta
Östersjön.
Utskottet har vid sina överväganden funnit skäl tala för att frågan blir
föremål för närmare prövning. Utskottet förutsätter därför, att sjöfartsstyrelsen
vid sin fortlöpande översyn av förenämnda utbyggnadsplan tager
kontakt med vederbörande fiskareorganisationer och andra berörda intressenter
och sedan överväger frågan om det närmare behovet av förenämnda
hamnprojekt.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i anledning av motionerna icke vara påkallad.
Departementschefens förslag i fråga om generell avgiftsbefrielse för nöjesbåtar
vid kortare besök i hamnarna har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit torde böra godtagas.
10
Statsutskottets utlåtande nr HO år 1962
Den äskade medelsanvisningen tillstyrkes.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört i anledning av de av sjöfartsstyrelsen
framlagda fiskehamnsutredningarna;
b) att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för
budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.;
c) att motionerna 1:56 och 11:71 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes
Andersson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Mårtensson och Bertil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,
fröken Elmén, herr Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Lassinantti,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Boman,
Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620720
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till bidrag till handelsham a1 i texten