Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962

Nr 140

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret

1962/63 till byggande av fiskehamnar jämte i ämnet

väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 1 (bil. 12, punkt 82, s. 196—212 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1962) har Kungl.

Maj :t dels berett riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av de

av sjöfartsstyrelsen framlagda fiskehamnsutredningarna, dels ock föreslagit

riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bertil Petersson

m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr Börjesson

i Glömminge m. fl. (II: 71), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta uttala sig för att utbyggandet av Norra Möckleby fiskehamn skall

ske snarast möjligt och intagas i den av sjöf artsstyrelsen uppgjorda femårsplanen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas

till motionen I: 56.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kr.

Ett led i det allmännas strävanden att successivt förbättra betingelserna

för fiskerinäringen och dess yrkesutövare utgör den statliga bidragsgivningen

till utbyggnad och förbättring av fiskehamnar. Till grund för ifrågavarande

bidragsgivning — som sett över en längre period uppgått till förhållandevis

betydande belopp — har tidigare legat av 1944 års fiskehamnsutredning

utarbetade planer. Då dessa numera är föråldrade har sjöf artsstyrelsen

haft i uppdrag att verkställa en översyn av nämnda utredning med

sikte på att skapa ett aktuellt underlag för den fortsatta bidragsgivningen.

Styrelsens överväganden har resulterat i framläggandet av en plan, omfattande

ett tjugutal fiskehamnsprojekt som ansetts böra komma till utförande

under en femårsperiod. Vid sin redovisning av ärendet understryker

styrelsen svårigheterna att uppgöra någon fast utbyggnadsplan för en längre

tidsperiod. Utvecklingen på fiskets område påverkas nämligen av en rad

svårbedömbara faktorer, och det konstateras att redan fem år i detta sammanhang

är en så pass lång tidrymd, att planen ej bör vara definitiv utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962

7

vid behov kunna modifieras. Vissa projekt kan sålunda falla bort, medan

andra kan tillkomma.

Vad angår frågan i vilken utsträckning statsbidrag skall utgå vid byggande

av fiskehamnar anser styrelsen, att bidrag liksom hittills bör lämnas

med som regel högst 90 procent av de verkliga anläggningskostnaderna. Med

utgångspunkt härifrån beräknas de i planen upptagna utbyggnads- och förbättringsarbetena

medföra ett sammanlagt statligt medelsbehov av 12 milj.

kr. Vissa av projekten anses dock ej kunna slutföras under femårsperioden,

varför medelsbehovet för den berörda tiden skulle begränsa sig till 10 milj.

kr. Härutöver tillkommer emellertid ca 4,5 milj. kr. för slutförande av företag,

till vilka anslag tidigare anvisats. Totalt skulle sålunda enligt styrelsen

för en femårsperiod krävas en anslagstilldelning av 14,5 milj. kr., vilket

innebär en genomsnittlig årlig medelsanvisning om ca 3 milj. kr.

Departementschefen är väl medveten om behovet av utbyggnads- och förbättringsarbeten

i fiskehamnarna som ett led i och en förutsättning för den

pågående rationaliseringen inom fiskerinäringen. Han finner det också naturligt,

att staten genom sitt ekonomiska stöd medverkar till att sådana arbeten

kommer till utförande. Givetvis kan det icke bli fråga om att tillgodose

alla i och för sig välmotiverade projekt som aktualiseras i sammanhanget.

En avvägning måste här som på andra områden ske med hänsyn

till vad som ter sig anslagsmässigt möjligt. Även de faktiska projekteringsmöjligheterna

får beaktas vid en bestämning av de statliga insatserna.

Den av sjöfartsstyrelsen framlagda utbyggnadsplanen synes i stort sett

tillgodose önskemålet om en koncentration av insatserna till ur fiskerinäringens

synpunkt särskilt angelägna projekt. Den torde därför vara väl ägnad

att tjäna till ledning vid den fortsatta administrativa handläggningen

av utbyggnadsverksamheten liksom vid bedömningen av anslagsfrågorna.

Denna uppfattning delas allmänt av de myndigheter m. fl., vilka har beretts

tillfälle att yttra sig i ärendet. — Som styrelsen framhåller bör planen givetvis

icke betraktas som ett för den berörda perioden fixerat utbyggnadsprogram.

Vid behov måste den kunna anpassas och kompletteras med hänsyn

till successivt ändrade förutsättningar. Detta förhållande gör att det icke

finns anledning att här närmare uppehålla sig vid de synpunkter och invändningar,

som i olika remissyttranden anförts i fråga om särskilda projekt.

Ifrågavarande synpunkter kommer sålunda naturligt att beaktas i samband

med prövningen av statsbidragsansökningarna i de enskilda fallen. —

Härav framgår att departementschefen ej heller i anledning av Tornedalsutredningens

förslag om vissa fiskehamnsbyggnader i Norrbottens kustland

är beredd att nu yttra sig om huruvida statsbidrag i dessa fall bör

ifrågakomma — ställning därtill får tagas av Kungl. Maj :t först på grundval

av ansökningar om dylikt bidrag.

Vad angår styrelsens bedömning av medelsbehovet vid ett genomförande

av de i planen upptagna fiskehamnsarbetena bar departementschefen intet

att erinra. För att möjliggöra igångsättning av nya projekt enligt planen

och samtidigt ge utrymme åt ett fullföljande av redan igångsatta företag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962

tillstyrkes också en anvisning för nästa budgetår av 3 milj. kr., vilket ungefär

motsvarar den av styrelsen förutsatta årliga anslagstilldelningen. Vid

bedömningen av medelsbehovet har utgångspunkten varit att nuvarande

bestämmelser för statsbidragsgivningen även fortsättningsvis skall äga tilllämpning.

I anslutning till sin översyn av 1944 års fiskehamnsutredning har styrelsen

övervägt frågan om underhållet av de med statsbidrag utbyggda fiskehamnarna

och därvid särskilt undersökt möjligheterna att effektivisera den

statliga kontrollen över underhållets handhavande. Styrelsen har som resultat

av sina överväganden icke funnit anledning frångå den ordning, som

f. n. gäller i detta hänseende. För egen del har departementschefen kommit

till samma uppfattning. Det fortlöpande mera normala underhållet

torde sålunda liksom hittills i princip böra åvila vederbörande hamnägare

och den statliga tillsynen i sammanhanget begränsas till en mera allmän

kontroll av underhållsstandarden och till teknisk rådgivning. Som styrelsen

förordat bör dock möjlighet finnas att i speciella undantagsfall, då

fråga är om trafiksvaga hamnar där sociala och andra synpunkter med

särskild styrka gör sig gällande, medge bidrag till ej för obetydliga underhållsarbeten.

— I fråga om sådana exceptionella underhållsåtgärder, som

betingas av skador av katastrofkaraktär — exempelvis storm- och isskador

— bör liksom hittills bidrag kunna utgå enligt grunder motsvarande dem

som gäller för ny- eller ombyggnadsarbeten.

I samband med hamnunderhållet har sjöfartsstyrelsen kommit in på

frågan om taxesättningen i fiskehamnarna. Styrelsen har därvid funnit

skäl för en revision av den s. k. normaltaxan med sikte på att få till stånd

dels en höjning av avgiftsnivån, dels en förenkling av avgiftsdebiteringen.

Härmed sammanhängande spörsmål liksom frågan om en översyn av de

lokala hamntaxorna avser styrelsen att närmare diskutera med företrädare

för fiskarorganisationerna och hamnarna. Departementschefen anser

starka skäl tala för att taxefrågan upptages till behandling ur de synpunkter

styrelsen angivit. Vad angår taxesättningen framgår sålunda av utredningsmaterialet,

att denna allmänt sett är låg. En höjning synes därför böra

ske som beaktar kostnadsutvecklingen under senare år. Även ur formella

synpunkter ter sig en översyn motiverad. Departementschefen förutsätter,

att resultatet av sjöfartsstyrelsens överväganden i ärendet kommer att underställas

Kungl. Maj :t för prövning.

Vad styrelsen förordat i fråga om generell avgiftsbefrielse för nöjesbåtar

vid kortare besök i hamnarna föranleder ingen erinran från departementschefen.

Förslaget har också tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

flertalet remissinstanser. Bestämmelser i ämnet torde intagas i normaltaxan

och den närmare utformningen av dessa övervägas av styrelsen i

samband med den förestående översynen av taxan.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit utgör den statliga bidragsgivningen

till utbyggnad och förbättring av fiskehamnar ett led i det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1962

9

allmännas strävan att successivt förbättra betingelserna för fiskerinäringen

och dess yrkesutövare. För att skapa ett aktuellt underlag för den fortsatta

bidragsgivningen har sjöfartsstyrelsen framlagt en plan, omfattande

ett 20-tal fiskehamnsprojekt, som ansetts böra komma till utförande under

en femårsperiod. Totalt skulle enligt styrelsen för denna period krävas en

anslagstilldelning av 14,5 milj. kr., vilket innebär en genomsnittlig årlig

medelsanvisning av ca 3 milj. kr.

Utskottet har i stort sett icke något att erinra mot den framlagda utbyggnadsplanen.

Såsom sjöfartsstyrelsen med instämmande av departementschefen

framhållit skall planen icke betraktas som ett för den berörda

perioden fixerat utbyggnadsprogram. Den måste vid behov kunna anpassas

och kompletteras med hänsyn till successivt ändrade förutsättningar. Utskottet

anser detta välmotiverat med hänsyn bl. a. till den snabba utvecklingstakten

inom fisket.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet, att Norra Möckleby fiskehamn

skall intagas i den förenämnda femårsplanen vill utskottet framhålla,

att planen i fråga, såsom ovan framgår, är elastisk, vilket bl. a. innebär, att

nya angelägna projekt, som aktualiseras under femårsperioden, kunna

komma till utförande utan hinder av att de icke medtagits i den ursprungliga

planen.

Utskottet har besökt Norra Möckleby och därvid tagit del av de kommunala

myndigheternas och fiskarbefolkningens synpunkter i denna fråga.

Såsom av sjöfartsstyrelsens fiskehamnsutredning framgår har fisket på

sydkusten och södra delen av ostkusten successivt flyttats till från hemorten

mera avlägsna fiskevatten. Denna utveckling bär förutsatt en övergång

till större och mera djupgående båttyper och till alltmer avancerade

och rationaliserade fiskemetoder. Det har för utskottet uppgivits, att det

icke inom nära räckhåll för fiskevattnen öster om Öland funnes en hamn

med tillräckligt djup och med tillräckligt korta förbindelser med fastlandet.

Med hänsyn härtill hade frågan om en hamn i närheten av Norra

Möckleby aktualiserats. Denna hamn skulle också tillgodose det enligt uppgift

trängande behovet av en stödhamn för fisket på södra och mellersta

Östersjön.

Utskottet har vid sina överväganden funnit skäl tala för att frågan blir

föremål för närmare prövning. Utskottet förutsätter därför, att sjöfartsstyrelsen

vid sin fortlöpande översyn av förenämnda utbyggnadsplan tager

kontakt med vederbörande fiskareorganisationer och andra berörda intressenter

och sedan överväger frågan om det närmare behovet av förenämnda

hamnprojekt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde någon särskild åtgärd från

riksdagens sida i anledning av motionerna icke vara påkallad.

Departementschefens förslag i fråga om generell avgiftsbefrielse för nöjesbåtar

vid kortare besök i hamnarna har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit torde böra godtagas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr HO år 1962

Den äskade medelsanvisningen tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört i anledning av de av sjöfartsstyrelsen

framlagda fiskehamnsutredningarna;

b) att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för

budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.;

c) att motionerna 1:56 och 11:71 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes

Andersson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Mårtensson och Bertil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Elmén, herr Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Lassinantti,

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Boman,

Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620720

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till bidrag till handelsham a1 i texten