Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1962-05-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
1
Nr 143
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1962/63 till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
l:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 311, s. 582—590 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1962) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 26 510 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Kaijser m. fl. (I: 204) och den andra inom andra kammaren av fru
Gunne m. fl. (II: 253), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, 1) att riksdagen
måtte besluta att sjukgymnasteleverna skall medges rätt att ansöka
om naturastipendier, räntefria studielån och garantilån, 2) att riksdagen vid
behandling av årets statsverksproposition måtte besluta om sådan uppräkning
av anslagen till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter och statens lånefond för universitetsstudier som föranledes
av detta yrkande samt om den minskning av anslagen till studiebidrag
och stipendier samt allmänna studielånefonden som beräknas uppkomma
därigenom;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ragnar Bergh och Ebbe Ohlsson (1: 253) och den andra inom andra
kammaren av herr Palm m. fl. (11:320), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta
a) att statlig kreditgaranti skall medges åt studerande som är inskriven
vid universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver
studier;
b) att studerande som avlagt primärexamen skall erhålla exainenspre1
-— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 143
2
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
mium i enlighet med vad i motionerna anförts med 2 500 kr. för varje år
vartill normalstudietiden enligt kursplanen beräknas, dock att följande övergångs-
och dispensbestämmelser skall gälla:
Under en övergångstid innan full normalstudietid förlupit, räknat från
och med 1 juli 1962 och för varje examen för sig, utgår premie efter förhållandet
mellan den efter den 1 juli 1962 förflutna studietiden och normalstudietiden.
För denna beräkning uppdelas läsåret i fyra delperioder, omfattande
respektive augusti—oktober, november—december, januari—mars
samt aprit—juni. Påbörjad delperiod räknas som hel sådan.
Från regeln att examen skall ha avlagts för erhållande av premie kan,
efter prövning, dispens erhållas, där studieavbrottet är beroende av långvarig
sjukdom och eljest skäl anses föreligga.
c) att till Examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid
universitet, högskola eller därmed jämförliga läroanstalt anvisa för budgetåret
1962/63 ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.;
d) att avslå Kungl. Maj :ts förslag under åttonde huvudtiteln angående
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 253 och I: 253.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att medelsanvisningen till naturastipendier
uppräknas med 3 895 000 kr.
Departementschefen har förordat, att de studerande vid Valands konstskola
i Göteborg samt musikkonservatoriet i Malmö och det nya socialinstitutet
i Umeå skall erhålla rätt till naturastipendier och räntefria lån ur statens
lånefond för universitetsstudier. För de studerande vid socialinstitutet
i Umeå tillkommer dessutom rätten till garantilån till studerande.
Över motionerna I: 204 och II: 253, i vad de avser studiefinansieringen för
sjukgymnaster, har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
från studiehjälpsnämnden, garantilånenämnden och studiesociala utredningen.
Studiehjälpsnämnden och garantilånenämnden har i och för sig funnit
skäl tala för det i motionerna framförda förslaget men med hänsyn till det
pågående arbetet inom studiesociala utredningen avstyrkt bifall till detta.
Studiesociala utredningen har i sitt yttrande framhållit följande.
Enligt direktiven för studiesociala utredningen har utredningen i uppdrag
att företa en översyn av gränsdragningen i studiehjälpshänseende mellan å
ena sidan de studerande kategorier, som omfattas av det av studiehjälpsnämnden
sammanhållna studiehjälpssystemet, och å andra sidan de som
omfattas av det av garantilånenämnden sammanhållna studiehjälpssystemet.
Härvid kommer utredningen självfallet att pröva jämväl frågan om
vilka studiesociala förmåner som bör utgå till de studerande vid sjukgymnastinstituten.
Utredningen kommer därvid att taga i beaktande vad som anförts
i förevarande motioner.
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
3
Utskottet tillstyrker bifall till Kungi. Maj :ts förslag under förevarande
punkt och avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna I: 253 och
II: 320, att särskilt anslag för nästa budgetår till naturastipendier vid universiteten
m. fl. läroanstalter icke skall utgå.
I nyssnämnda motioner har vidare yrkats, att examenspremier skall införas
enligt ett i motionerna angivet system samt att statlig kreditgaranti skall
vid sådant förhållande bibehållas för studerande som är inskriven vid universitet,
högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver studier,
ävensom att särskilt riksstatsanslag skall anvisas för bestridande av
kostnaderna för examenspremier.
1961 års riksdag hade att ta ställning till motioner i samma syfte som
motionerna 1:253 och 11:320. Utskottet anförde därvid (uti. 1961:131,
punkt 3), med stöd av infordrade remissyttranden, att då studiesociala utredningen
hade att pröva, huru avvägningen mellan olika stödformer på
lämpligaste sätt borde ske, utskottet fann att motionerna icke borde av riksdagen
bifallas. Av samma skäl avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 253 och II: 320, såvitt nu är i fråga.
I motionerna I: 204 och II: 253 har bl. a. framställts vissa yrkanden rörande
studiefinansieringen av sjukgymnastutbildningen.
Då av studiesociala utredningens yttrande över motionerna framgår, att
utredningen jämväl kommer att pröva frågan om vilka studiesociala förmåner
som bör utgå till de studerande vid sjukgymnastinstituten och därvid
ta i beaktande vad i motionerna anförts, avstyrker utskottet bifall till motionerna
1: 204 och II: 253, såvitt nu är i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1: 253 och II: 320, i vad de avser statlig
kreditgaranti och införande av examenspremier, icke må
av riksdagen bifallas;
II. att motionerna 1: 204 och II: 253, i vad de avser rätt för
sjukgymnastelever att ansöka om naturastipendier, icke
må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 253 samt I: 253
och II: 320, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 26 510 000 kr.;
IV. att motionerna I: 253 och II: 320, i vad de avser anslag
till examenspremier, icke må av riksdagen bifallas.
2:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 309, s. 579—
581) föreslagit riksdagen att till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 143
4
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 129 000 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning
med 24 000 000 kr.
I samband därmed har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 1 angivna likalydande motionerna 1:204 och
II: 253;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 332) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 405), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att den övre
åldersgränsen för rätt till allmänt studiebidrag skall höjas så att det skall
utgå till och med den termin, varunder eleven fyller 20 år, att tillämpas från
och med den 1 januari 1963, att Kungl. Maj :t bemyndigas utfärda härför
erforderliga författningsändringar och att i anledning därav under åttonde
huvudtiteln till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1962/63 anvisas
ett förslagsanslag av 137 milj. kr. eller 8 milj. kr. mer än vad departementschefen
föreslagit;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 408) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (11:493), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam översyn av formerna för studiestöd
till elever inom det lägre undervisningsväsendet i enlighet med vad i
motionerna anförts;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Holmberg (I: 422) och den andra inom andra
kammaren av fröken Wetterström och herr Björkman (11:502), i vilka
hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en
skyndsam översyn av det nuvarande studiehjälpssystemet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 253, II: 405, II: 493 och II: 502.
över motionerna I: 332 och II: 405, i vad de avser höjning av övre åldersgränsen
för rätt till allmänt studiebidrag, har statsutskottet i vederbörlig
ordning inhämtat yttrande från studiehjälpsnämnden, som i ärendet anfört
följande.
Studiehjälpen för de äldre eleverna vid allmänna läroverk och därmed
jämförliga läroanstalter är numera enligt nämndens mening otillfredsställande
och en förbättring därför motiverad. Förbättringen kan ske genom
förstärkning av de olika formerna av studiehjälpen. Motionärernas förslag
att höja den övre åldersgränsen för erhållande av allmänt studiebidrag till
20 år är en annan form av förstärkning av studiehjälpen, och nämnden kan
därför helt instämma i motionernas syfte. Nämnden är emellertid inte beredd
att tillstyrka att förslaget nu genomföres. I de läroanstalter, där allmänt studiebidrag
enligt gällande bestämmelser kan utgå, finnes ett inte ringa antal
elever i åldrar över 20 år. Så är särskilt fallet i de högre tekniska läroverken
och handelsgymnasierna. Det bör också beaktas, att allmänt studiebi
-
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
5
drag också kan utgå till elever i tekniska och andra fackutbildningsanstalter
med dessas ofta relativt gamla elever. Gränsen 20 år skulle därför från den
behövliga förbättringen för äldre elever utesluta många, och det torde därför,
om åldersgränsen skall utsträckas, först böra övervägas om inte denna
borde sättas icke oväsentligt högre än som föreslagits. Därjämte borde undersökas
den merkostnad som onekligen uppkommer, om såsom förordats,
den övre åldersgränsen knytes till den termin, och ej som nu till det kvartal,
varunder eleven passerar gränsen. De allmänna studiebidragen ingår vidare
som ett led i studiehjälpssystemet, inom vilket de olika hjälpformerna ursprungligen
avvägts mot varandra. En ändring i ett led bör därför av principiella
skäl inte företagas isolerat utan ske i samband med en översyn av
hela systemet. Nämnden har hos Kungl. Maj :t påpekat behovet av en allsidig
översyn av allmänna studiehjälpsreglementet, en översyn, som nämnden
anser nödvändig både på grund av värde- och andra förändringar under
senare år och med hänsyn till studiesociala utredningens samband med vissa
av riktlinjerna i studiehjälpsreglementet. Nämnden har anledning antaga,
att en sådan översyn skall komma till stånd.
På grund av vad sålunda anförts anser studiehjälpsnämnden att förevarande
förslag om de allmänna studiebidragen inte bör föranleda vidare åtgärd.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Med anledning
av de under denna punkt redovisade motionerna får utskottet anföra
följande.
I motionerna I: 408 och II: 493 samt I: 422 och II: 502 har av olika skäl
påyrkats en skyndsam översyn av det nuvarande studiehjälpssystemet. I
motionerna I: 332 och II: 405 har föreslagits ändring av nuvarande bestämmelser
på en punkt — höjning av övre åldersgränsen för rätt till allmänt
studiebidrag till 20 år.
Studiehjälpsnämnden har i sitt yttrande över motionerna I: 332 och II: 405
förklarat, att nämnden helt instämde i motionernas syfte men att nämnden
icke vore beredd tillstyrka, att förslaget nu genomfördes. Nämnden ansåg,
att allmänt studiebidrag ingick som ett led i studiehjälpssystemet, inom
vilket de olika hjälpformerna ursprungligen avvägts mot varandra. En
ändring i ett led borde därför av principiella skäl icke företagas isolerat
utan ske i samband med en översyn av hela systemet.
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om behovet av en översyn
på förevarandc område, vill med stöd av studiehjälpsnämndens uttalande
förorda, att en utredning för ifrågavarande ändamål snarast tillsättes. Utskottet
förväntar, att arbetet inom utredningen skall kunna bedrivas med
all önskvärd skyndsamhet. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.
I avvaktan på resultatet av den förordade översynen finner utskottet icke
skäl tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 332 och II: 405, då utskottet
förutsätter, alt det i motionerna berörda spörsmålet om övre åldersgräns
för rätt till allmänt studiebidrag härvid också kommer att bli föremål för
överväganden.
6
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
Beträffande motionerna 1: 204 och II: 253, såvitt nu är i fråga, får utskottet
hänvisa till vad utskottet under föregående punkt i anledning av motionerna
anfört.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 332 och II: 405, i vad de avser övre
åldersgräns för rätt till allmänt studiebidrag, icke må av
riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 204 och II: 253 samt
1:332 och 11:405, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 129 000 000 kr.;
III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 408
och 11:493 samt 1:422 och 11:502, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande en översyn
av nuvarande studiehjälpssystem.
3:o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
Kungl. Maj:t har (punkt 312, s. 590 och 591) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh
och Ebbe Ohlsson (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr
Palm m. fl. (II: 322), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1) upphäva gällande grunder för generell avskrivning av vissa studielån
fr. o. m. den 1 juli 1962;
2) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.
Beträffande motiveringen för yrkandet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen 1: 252.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsminskning med 17 000 000 kr. I
det föreslagna beloppet ingår en beräknad kostnad av ca 200 000 kr. för avskrivning
av lån vid dödsfall eller varaktig betalningsoförmåga.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och
har alltså icke funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna
I: 252 och II: 322.
Utskottet hemställer förty,
I. att motionerna I: 252 och II: 322, i vad de avser upphävande
av gällande grunder för avskrivning av vissa studielån,
icke må av riksdagen bifallas;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr lb3 år 1962
1
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 252 och II: 322, såvitt nu
är i fråga, till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1962/63 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens utlåningsfonder
4:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt
332, s. 638—640) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 16 200 000
kr.
I samband därmed har utskottet till behandling förehaft,
dels de under punkten 1 angivna motionerna 1: 20b och 11: 253,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ragnar Bergh och Ebbe Ohlsson (I: 254) och den andra inom
andra kammaren av herr Palm m. fl. (II: 321), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att studerande vid de konstnärliga läroanstalterna skall
erhålla rätt att söka statsgaranterat studielån;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundin (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herrar
Antonsson och Boo (II: 485), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att förslag till enhetligt system
för stöd till högre studier, baserat på räntefria studielån samt avskrivning
i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer, måtte framläggas vid 1963
års riksdag,
2. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 253,1: 254 och II: 485.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 600 000 kr., varav
100 000 kr. beräknats för den ökning av utlåningen som ett nytillskott av
studerande vid socialinstitutet i Umeå, Valands konstskola i Göteborg och
musikkonservatoriet i Malmö till gruppen av lånesökande kan väntas medföra.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.
Vidkommande motionerna 1: 204 och II: 253 får utskottet hänvisa till vad
utskottet tidigare under punkt 1 anfört rörande dessa motioner.
Såväl den i motionerna I: 254 och II: 321 berörda frågan om rätt för stu
-
8 Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
derande vid de högre konstnärliga läroanstalterna att söka statsgaranterat
studielån som den i motionerna I: 421 och II: 485 avhandlade frågan om enhetligt
stöd till högre studier är för närvarande föremål för prövning av
studiesociala utredningen. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall
till ifrågavarande motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 254 och II: 321 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionerna 1:421 och 11:485 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 253, såvitt nu
är i fråga, till Statens lånefond för universitetsstudier för
budgetåret 1962/63 under statens utlåningsfonder anvisa ett
investeringsanslag av 16 200 000 kr.
5:o) Allmänna studielånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 333, s. 640—642)
föreslagit riksdagen att till Allmänna studielånefonden för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 16 250 000 kr.
I samband därmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
l:o) angivna likalydande motionerna I: 204 och II: 253.
Beträffande vad i motionerna yrkats och anförts torde få hänvisas till
nyssnämnda punkt.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 550 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten 1 anfört
rörande motionerna I: 204 och II: 253 biträder utskottet Kungl. Maj :ts
förslag och avstyrker bifall till ifrågavarande motioner, såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 253, såvitt nu är
i fråga, till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1962/63
anvisa ett investeringsanslag av 16 250 000 kr.
Stockholm den 18 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Einar Persson, fröken Andersson, herrar
Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh,
Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson;
samt
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
9
från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,
fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Uddevalla, Andersson
i Knäred, Blomkvist, Berg och Nelander.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.
läroanstalter) av herr Ragnar Bergh
2) vid punkten 2 (Studiebidrag och stipendier)
a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, fröken
Elmén och herr Nelander, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »I avvaktan»
och slutar med »för överväganden», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Den nuvarande övre åldersgränsen för de allmänna studiebidragen —
18 år — har gällt, sedan bidragen infördes 1957. Den torde då ha fixerats
bl. a. med beaktande av att den övre åldersgränsen för de före 1947 gällande
barnavdragen vid beskattningen var 18 år. Redan vid reformens genomförande
år 1957 framkom under riksdagsbehandlingen tveksamhet rörande
åldersgränsen. I motioner framfördes uppfattningen att en närmare anknytning
till studietiden talade för en något högre ålder. Av statsfinansiella
skäl ansåg dock vederbörande motionärer att man fick acceptera 18-årsgränsen.
I motionerna I: 332 och II: 405 vid årets riksdag har tanken på en höjning
av åldersgränsen för de allmänna studiebidragen ånyo aktualiserats.
Motionärerna anser att de skäl, som 1957 talade för en höjning av åldersgränsen,
ytterligare ökat i styrka. Härtill kommer att barnfamiljernas ekonomiska
ställning relativt torde ha försämrats under tiden. Samhällets behov
av utbildad personal har vidare stegrats. Motionärerna föreslår, att den
övre åldersgränsen höjes till 20 år, vilket motsvarar den nuvarande genomsnittsåldern
för studentexamen. Merkostnaderna för reformen beräknas till
16 milj. kr., varav hälften skulle falla på budgetåret 1962/63 vid ett ikraftträdande
den 1 januari 1963.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Den allmänna utvecklingen
inom utbildningsväsendet med allt större andel av varje årskull som fortsätter
studierna fram till studentexamen eller därmed jämförlig utbildning,
det stegrade behovet av utbildad arbetskraft samt barnfamiljernas
ekonomiska läge utgör starka motiv för en höjning av åldersgränsen. Med
motionärernas förslag skulle det allmänna studiebidraget täcka även gymnasiet
och i studiehänseende likställda yrkesskolor. I sitt yttrande över motionerna
har studiehjälpsnämnden, som instämt i motionernas syfte, ansett
att en allmän översyn borde komma till stånd av studiehjälpsformerna i
10
Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1962
de berörda stadierna, vilka faller utanför området för studiesociala utredningen.
Utskottet anser också att tiden är mogen för en översyn av ifrågavarande
studiehjälpsformer. Skälen för en höjning av åldersgränsen för de
allmänna studiebidragen har emellertid sådan tyngd att utskottet finner
denna förbättring böra i enlighet med motionärernas yrkande beslutas redan
nu. En sådan förbättring kan enligt utskottets bedömande genomföras
utan hinder av att en översyn av studiehjälpsformerna på dessa stadier samtidigt
påbörjas.
Utskottet tillstyrker således motionärernas förslag om höjning av övre
åldersgränsen för de allmänna studiebidragen till 20 år. För att förenkla
administrationen föreslår utskottet vidare att den övre åldersgränsen utformas
att avse termin varunder eleven fyller 20 år. De ändrade reglerna
skall gälla fr. o. m. 1 januari 1963. Kungl. Maj:t bör bemyndigas utfärda erforderliga
författningsbestämmelser.
Utskottets hemställan föranleder en uppräkning av anslaget till Studiebidrag
och stipendier för budgetåret 1962/63 med 8 milj. kr. till 137 milj. kr.»
dels ock att utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:332
och II: 405, såvitt nu är i fråga, besluta, att den övre åldersgränsen
för rätt till allmänt studiebidrag höjes så att det
skall utgå till och med den termin, varunder eleven fyller
20 år, att tillämpas från och med den 1 januari 1963, samt
att Kungl. Maj :t bemyndigas utfärda härför erforderliga
författningsändringar;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 332 och II: 405 ävensom
med avslag å motionerna I: 204 och II: 253, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 137 000 000
kr.;»
b) av herr Ragnar Bergh
c) av herr Larsson i Hedenäset
3) vid punkten 3 (Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti) av herr Ragnar Bergh
4) vid punkten 4 (Statens lånefond för universitetsstudier) av herr Ragnar
Bergh
5) vid punkten 5 (Allmänna studielånefonden) av herr Ragnar Bergh.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM <2
202837
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till naturastipendi a1 i texten