Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-18 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

1

Nr 145

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 10, punkt 5) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag

av 4 390 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 62, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23

februari 1962 framlagt förslag angående vissa anslag för budgetåret 1962/63

till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.

Den av departementschefen förordade sammanlagda anslagshöjningen för

ifrågavarande verksamhet uppgår för nästa budgetår till 1 873 000 kr. och

fördelar sig på olika ändamål på sätt som redovisas i Bilaga till detta utlåtande.

I samma bilaga har även lämnats uppgift å de ytterligare ökningar

som skulle föranledas av bifall till i förevarande ärende väckta motioner.

l:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m. Kungl. Maj :t har

i propositionen nr 62 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under

åttonde huvudtiteln anvisa a) till Statens konstråd ett anslag av 23 000 kr.;

b) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att staten vid utförande av offentliga byggnader skall avsätta

1 procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig utsmyckning med genomförande

i den ordning som angivits i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Carl Albert Anderson m. fl. (I: 671) och den andra inom andra kammaren

av herr Zetterberg m. fl. (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att från och med budgetåret 1962/63 en återgång skall ske till den

ordning som avsågs med 1937 års riksdagsbeslut om åtgärder för att bereda

vidgade arbetsuppgifter åt svenska konstnärer, innebärande att vid projektering

av statliga nybyggnader skall inräknas ett belopp icke understigande

1 procent till konstnärlig utsmyckning;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 145

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

dels två lilcalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Aspling och Bergman (I: 672) och den andra inom andra kammaren

av herrar Lundkvist och Lindahl (II: 810), i vilka hemställts att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte anhålla, att frågan om ett återinförande av den

s. k. procentregeln blir föremål för förnyad prövning, så att i anslagen till

statliga byggnader måtte inräknas medel för konstnärlig utsmyckning ej understigande

1 procent av byggnadskostnaderna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund, m. fl. (II: 818), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandling av proposition nr 62 måtte a) till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.; b) till Statens konstråd för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 40 000 kr.; c) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

förslag till 1963 års riksdag om den s. k. enprocentregelns återinförande vad

gäller anslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Källqvist m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m. //. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

i samband med behandlingen av proposition nr 62 måtte besluta att anslå

32 000 kr. till statens konstråd för dess verksamhet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 319, I: 671, I: 672, II: 818 och II: 819.

Sedan budgetåret 1947/48 har årligen under åttonde huvudtiteln anvisats

ett reservationsanslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Anslaget disponeras av statens konstråd.

Före nämnda budgetår hade i enlighet med riktlinjer för ifrågavarande

verksamhet, vilka beslutats av 1937 års riksdag, tillämpats ett annat förfarande

vid finansieringen av den konstnärliga utsmyckningen. Den då beslutade

formen för medelsanvisningar för detta ändamål, den s. k. enprocenlregeln,

innebar att i anslag till statliga byggnader skulle inräknas medel för

konstnärlig utsmyckning, i allmänhet ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna.

I praktiken kom systemet i fråga endast till användning under ett par

budgetår före krigsutbrottet 1939. I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag

förordade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet en omläggning

av formen för medelsanvisningarna till den konstnärliga utsmyckningen.

Statens konstråd erinrar i sina anslagsäskanden, att rådet redan i tidigare

framställningar förordat en återgång till 1937 års princip för anvisande av

medel till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att således vid

beviljande av anslag till sådana byggnader, som är lämpade för konstnärlig

utsmyckning, borde inbegripas ett för utsmyckning avsett belopp, i allmänhet

ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna. Enligt rådets mening

synes det huvudsakligen vara statsfinansiella skäl, som föranlett, att det

ursprungligen beslutade systemet ej följts.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

3

Rådet erinrar om att 1948 års konstutredning förordat en återgång till

1937 års system för medelsanvisningen till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader och finner att förslag i denna riktning bär föreläggas 1962

års riksdag. Såsom en övergång till den sålunda föreslagna ordningen bör

enligt rådets mening anslaget till konstnärlig utsmyckning för nästa budgetår

höjas från 400 000 till 800 000 kr.

Departementschefen erinrar inledningsvis om en i propositionen redovisad

redogörelse för användningen av utsmyckningsanslaget av vilken

det framgår att anslagsmedlen i många fall kommit att anlitas för arbetsoch

materialkostnader för uppsättning eller montering av större konstverk

som ingår i den fasta inredningen av byggnaden i fråga, såsom friskulpturer,

muralmålningar, reliefer e. d. samt även gobelänger, ridåer eller annan

textil utsmyckning av större format. Dessa kostnader kan ofta uppgå till

betydande belopp. Eftersom utsmyckningsuppgifterna och därmed konstrådets

inköpsverksamhet växlar från år till år och kostnaderna för större

uppgifter i stor utsträckning belastar utsmyckningsanslaget under flera

års tid, är det inte möjligt att annat än uppskattningsvis ange storleken

av den årliga belastningen av här avsett slag''. Departementschefen anser

det sannolikt att det vissa år kan komma att röra sig om ett sammanlagt

belopp av storleksordningen 100 000 kr., räknat med utgångspunkt i verksamhetens

nuvarande omfattning.

Departementschefen framhåller rörande utsmyckningsanslaget i fortsättningen

bl. a. följande.

Ett av huvudändamålen med utsmyckningsanslaget är att bereda ökade

arbetstillfällen för konstnärer. Det måste därför anses otillfredsställande,

att anslaget i så stor utsträckning som nu är fallet belastas med andra kostnader

än sådana, som är direkt hänförliga till framställningen av de konstnärliga

alstren. Jag vill erinra om att chefen för finansdepartmentet i sitt

förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår

(prop. 1962: 1, bilagan 20) förordat vissa dispositioner i syfte att åstadkomma

en ändring i detta förhållande. De förordade anordningarna innebär

att utsmyckningsanslaget i fortsättningen skall kunna disponeras praktiskt

taget uteslutande för arvoden till konstnärer och för kostnader som är

knutna till själva framställningen av de konstnärliga alstren, t. ex. för material,

gjutningsarbeten och ersättning till medhjälpare.

Jag finner det emellertid angeläget att även en höjning av själva utsmyckningsanslaget

kommer till stånd. Jag vill i detla sammanhang erinra om att

statsutskottet vid förra årets riksdag i samband med behandlingen av vissa

motionsförslag om en återgång till (len s. k. enprocenlregeln för anvisande

av medel till förevarande ändamål framhållit, att utskottet vid sina överväganden

kommit till den uppfattningen, att en successiv höjning av det nuvarande

riksstatsanslaget för ändamålet vore att föredraga framför en

återgång till enprocentregeln. Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med 500 000 kr., vilket innebär en nominell höjning med 100 000

kr. Med tanke på att anslaget samtidigt skulle komma att frigöras från

kostnader för mindre byggnadsåtgärder i samband med utsmyckningsarbetena,

kan realhöjningen beräknas bli betydligt större.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det särskilda förvaltningsanslaget

till statens konstråds verksamhet höjas med 3 000 kr. till 23 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Utskottet. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag i propositionen 56 beslöt

törra årets riksdag (SU 121; Rskr 304) att för innevarande budgetår genomföra

vissa åtgärder i syfte att stödja konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.

I propositionen behandlades anslagen till konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader och till statens konstråds verksamhet, till ersättning

åt författare in. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek samt till stipendier

åt utövande konstnärer inom måleri m. m. samt åt utövande tonsättare.

Riksdagens beslut i fjol om ökade insatser på den fria sektorn av kulturlivet

innefattade ett handlingsprogram i tre konkreta punkter. Den första

avser ökat stöd i skilda former åt blivande utövare av konstnärliga yrken

under deras utbildning. Den andra gäller vidgad stipendiegivning åt konstnärer

inom olika kategorier under deras yrkesverksamhet. Den tredje slutligen

åsyftar insatser för att främja en ökad statlig inköps- och beställningsverksamhet.

I propositionen pekade departementschefen vidare på ännu en

central punkt i ett mera långsiktigt program, nämligen en förstärkning av

de krafter som syftar till en breddning av kulturmiljön och en förbättring

av den kulturförmedlande verksamheten genom olika samhälleliga organ,

såsom teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner.

Departementschefen framhåller i den nu föreliggande propositionen, att

behovet på längre sikt av samhälleliga ekonomiska insatser för den fria sektorn

av kulturlivet i och för sig inte går att mäta. Olika uppfattningar kommer

alltid att råda i fråga om den konkreta utformningen och inriktningen

av de stödformer, som här kan tänkas komma till användning. Insatserna

måste dels ske i många olika former, dels genomföras successivt med koncentration

på ett mindre antal åtgärder åt gången.

Fjolårets etapp av handlingsprogrammet innebar i första hand en förstärkning

av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

och anslaget till stipendier åt tonsättare samt konstnärer inom de bildande

konsternas område. Insatserna koncentrerades således helt till programmets

andra och tredje punkter.

Även i den nu aktuella etappen inriktas åtgärderna på programmets andra

och tredje punkter. En väsentlig del av de ökade resurserna föreslås således

bli använda för en ökad beställningsverksamhet via anslaget till konstnärlig

utsmyckning och för en utbyggnad av författarersättnings- och stipendieringssystemen.

Vidare framlägges förslag dels om höjning av anslaget

till kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion, dels om särskilda medel för en

kultui förmedlande verksamhet av väsentlig betydelse, nämligen utställningar

av svensk konst i utlandet.

Beträffande det handlingsprogram, i vilket de nu framlagda förslagen utgör

ett led, framhöll statsutskottet vid 1961 års riksdag (uti. nr 121), att

utskottet fann det vara av särskilt värde att kulturpolitiken på hithörande

fält genom handlingsprogrammet fått en fast och målmedveten inriktning.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att de nu framlagda förslagen

såväl i fråga om anslagens storlek som avvägningen mellan olika ändamål

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

5

på ett lämpligt sätt ansluter sig till de sålunda uppdragna principerna för

statens stöd åt kulturlivets fria sektor.

De framlagda förslagen innebär, att anslagen på förevarande område förstärkes

med ett sammanlagt belopp av 1 873 000 kr. Vid bifall till Kungl.

Maj:ts förslag kommer anslagssumman för budgetåret 1962/63 därmed att

uppgå till sammanlagt 4 983 000 kr. Givetvis kan meningarna vara delade,

huruvida medelsanvisningar av denna storlek är att anse som tillfredsställande

i nuvarande läge. I ett antal motioner har yrkats på ytterligare anslagshöjningar

till ett sammanlagt belopp av 3 027 000 kr. I det följande kommer

utskottet att i anslutning till de olika anslagen till prövning upptaga de

särskilda motionsyrkandena. Under förevarande rubrik behandlas de yrkanden,

som sammanhänger med kostnaderna för konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader och för statens konstråd.

Beträffande anslaget Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader har

Kungl. Maj:t föreslagit en uppräkning av anslagsmedlen med 100 000 kr.

Därjämte föreslås vissa ändringar i dispositionen av medlen i syfte att frigöra

anslaget från kostnader, som är att hänföra till olika byggnadsåtgärder

för uppsättning och montering av större konstverk. Härigenom kommer

anslagets betydelse som stöd åt den konstnärliga verksamheten att ytterligare

förstärkas.

I ett flertal motioner har yrkats, att åtgärder skulle vidtagas för att i princip

1 procent av anslagen till statliga byggnader skulle användas till konstnärlig

utsmyckning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet med anledning

av motionsyrkanden av motsvarande innebörd vid fjolårets riksdag uttalade,

att en successiv höjning av det nuvarande riksstatsanslaget för ändamålet

var att föredraga framför en återgång till enprocentregeln. Rörande motiven

för detta ställningstagande får utskottet bl. a. framhålla, att utskottet

icke kan finna, att några egentliga fördelar är att vinna genom att en viss

procentregel fastslås. Införande av den s. k. enprocentregeln skulle visserligen

få till omedelbar följd, att en viss sektor av kulturlivet skulle få ett avsevärt

förbättrat stöd. Det är emellertid i hög grad ovisst, om en regel av

denna natur skulle innebära en riktig avvägning vare sig i förhållande till

andra områden inom den fria kultursektorn eller med avseende på tillgången

på lämpliga utsmyckningsuppgifter inom den statliga byggnadsverksamheten,

vilken i stor utsträckning avser objekt, som näppeligen kan komma i

fråga för konstnärlig utsmyckning.

Det torde vidare vara uppenbart, att en anknytning av det statliga stödet

till byggnadsverksamhetens omfattning i vissa lägen kan medföra synnerligen

ogynnsamma återverkningar på konstnärernas arbetsmarknad. Därest

byggnadsverksamheten t. ex. av konjunkturpolitiska skäl vissa år skulle

komma att inskränkas, skulle statens stöd till utsmyckning och därmed

konstnärernas arbetsmöjligheter kunna kraftigt försämras.

Mot bakgrunden härav kan utskottet icke finna annat, än att en inålmedtl

Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 145

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

vetet bedriven kulturpolitik med syfte att successivt förstärka de medel, som

utgår via anslag, vilka budgetprövas i vanlig ordning under beaktande av

olika behov på det här avsedda kulturområdet, är den lämpligaste formen

för de statliga insatserna. Enligt utskottets uppfattning föreligger således

icke skäl för att överväga en omläggning av principerna för beräkningen av

anslag till utsmyckning av statliga byggnader i enlighet med den s. k. enprocentregeln.

Icke heller är utskottet med anledning av motionerna berett

att förorda en höjning av anslaget för ändamålet utöver vad Kungl. Maj :t

föreslagit. Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Maj :t som en konsekvens

av de uppdragna riktlinjerna för utbyggnad av det statliga stödet till

den fria sektorn av kulturlivet skall finna det möjligt att för nästa års riksdag

framlägga förslag om en fortsatt ökning av det här avsedda anslaget.

Utskottet avstyrker således bifall till de yrkanden rörande anslaget till

konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, som gjorts i motionerna

I: 329 och II: 319, I: 671 och II: 812, I: 672 och II: 810 samt I: 676 och II:

818.

Utskottet har icke heller funnit sig böra biträda yrkandena i motionerna

I: 676 och II: 818 samt I: 678 och II: 819 om ökat anslag till statens konstråd.

Utskottet, som således biträder Kungl. Maj :ts här förevarande förslag,

hemställer,

I. att motionerna I: 329 och II: 319, i vad de avser avsättning

av medel för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna I: 671 och II: 812 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 676 och II: 818 samt I: 678 och II: 819,

samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen till statens

konstråd, till Statens konstråd för budgetåret 1962/63 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av

23 000 kr.;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 676 och II: 818, i vad de avser medelstilldelningen

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.;

IV. att motionerna I: 672 och II: 810 samt I: 676 och II:

818, i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t om återinförande

av den s. k. enprocentregeln, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

7

2:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 62 föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Birger Andersson (I: 670) och den andra inom andra kammaren av

herr Arvidson (II: 809), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

som ersättning för utlåning genom bibliotek skall till Sveriges författarfonds

s. k. fria del utgå 2 1/2 öre per lån av översatt verk och 10 öre per referensexemplar

av översatt verk;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson väckt motion (II:

808), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ersättning till författarna

för utlåningen av deras verk genom bibliotek fastställs till 8 öre

per boklån och 32 öre per referensexemplar.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 670 och II: 808.

Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår i sina anslagsäskanden för

nästa budgetår, att biblioteksersättningen höjes, för originalverk från tre

till åtta öre per lån och för översatta verk från ett till fyra öre per lån.

Vid bifall till dessa förslag beräknas medelsbehovet under anslaget öka

med 1 500 000 respektive 570 000 kr. Styrelsen anhåller vidare, att ersättningsbeloppen

för referensböcker höjes, för de svenska från 12 öre till 32

öre per volym och för de översatta från 4 öre till 16 öre per volym. Merkostnaderna

för genomförande av dessa förslag uppskattas till 232 500

respektive 36 000 kr. Styrelsen räknar dessutom med en ökning av såväl

bibliotekens utlåningsfrekvens som beståndet av svenska referensböcker.

Enligt styrelsens beräkningar föranleder denna ökning en automatisk utgiftsstegring

med 65 000 kr. Sammanlagt föreslår styrelsen sålunda en anslagsökning

med i runt tal 2 400 000 kr.

I särskild framställning har Flyco hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av i runt tal 81 800 kr., avsett för ersättning åt författare och

översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker, vilka framställts

för utlåning åt blinda och andra svårt vanföra. Enligt Flycos beräkningar

erfordras sålunda lör nästa budgetår en höjning av den nuvarande

medelsanvisningen för ändamålet med 31 800 kr.

Departementschefen föreslår, att biblioteksersättningens grundbelopp, såvitt

gäller ersättningen för hemlån och referensexemplar av originalverk,

höjes från nuvarande tre öre respektive tolv öre till fem öre respektive

tjugu öre.

I övrigt uttalar departementschefen rörande författarersättningen bl. a.

följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

Författarna bör i anslutning till en förändring av grunderna tillerkännas

en viss höjning av den individuellt utgående ersättningen. Jag föreslår

därför, att författarpenningen fastställes till hälften av det föreslagna grundbeloppet,

dvs. 2,5 öre respektive tio öre. Enligt gällande bestämmelser minskas

författarpenning med hälften i vad den överstiger 1 000 kr., vilket med

andra ord betyder att ersättningen reduceras när en författares verk utlånas

mer än 50 000 gånger. Reduktionsregeln innebär att den individuella

ersättningen ovanför denna gräns minskas från nuvarande två öre till ett

öre per hemlån och från åtta öre till fyra öre per referensexemplar. Enligt

min mening bör nuvarande ersättningsbelopp för lån, som överstiger 50 000,

bibehållas. Vid bifall härtill skulle sålunda i fortsättningen hemlån under

50 000 ersättas med 2,5 öre per lån och över 50 000 med ett öre per lån.

Ersättning för nyttjande av referensexemplar skulle vidare utgå med tio

öre per volym intill ett belopp av 1 250 kr. och därefter reduceras till fyra

öre per volym.

Den höjning av anslaget till biblioteksersättningen, som erfordras för genomförande

av mitt förslag, kommer till övervägande delen att tillföras författarfondens

fria del. Den relativa betydelsen av den för kollektiva stödåtgärder

avsedda fria delen kommer därigenom att ytterligare öka. En förstärkning

av denna del av anslaget, som ger fondstyrelsen vidgade ekonomiska

resurser för bl. a. en önskvärd inriktning av stipendiegivningen mot

ett ökat antal större, fleråriga arbetsstipendier, har synts mig mera angelägen

än en ytterligare höjning av den individuella författarersättningen.

Författarfondens styrelse har i fråga om sina möjligheter att tillämpa en

stödform innebärande fleråriga arbetsstipendier till relativt betydande belopp

framhållit bl. a., att de ökade medel, som genom den beslutade ersättningen

till översättarna ställts till styrelsens förfogande, endast kunnat disponeras

för arbetsstipendier till den yrkesgrupp för vilken medlen är avsedda.

Enligt min uppfattning synes en begränsning av styrelsens handlingsfrihet

i fråga om den fria delen inte vara motiverad. Disponibla medel

bör av styrelsen fritt kunna användas för en stipendie- och understödsverksamhet,

som är inriktad på alla de grupper, som styrelsen har att tillgodose.

Den totala anslagsökningen beräknar departementschefen till 760 000 kr.

Departementschefen föreslår vidare att under detta anslag skall upptagas

en obetecknad anslagspost av 80 000 kr. för att bereda ersättning åt författare

och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker.

Ifrågavarande belopp innebär en ökning av 30 000 kr. jämfört med de medel

som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår under anslaget

Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för blinda.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts under förevarande punkt

framställda förslag.

Med hänsyn till den betydande anslagsförstärkning som förordats är utskottet

icke berett att tillstyrka bifall till yrkandet i motionen II: 808 om

ytterligare höjning av ersättningen till författarna för utlåning av deras verk.

Beträffande den i motionerna 1:670 och 11:809 yrkade höjningen av

ersättningen till författarfondens fria del för utlåningen av översatta verk,

vilket förslag motiverats med behovet av att översättarna får en med originalförfattarna

likvärdig andel av fondens medel, vill utskottet erinra om att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

9

departementschefen i föreliggande proposition uttalat, att författarfondens

styrelse fritt bör kunna använda disponibla medel för en stipendie- och understödsverksamhet,

som är inriktad på alla de grupper, som styrelsen har

att tillgodose. Med hänsyn härtill och till att de av departementschefen förordade

ändrade beräkningsgrunderna för ersättningen för originalverk kommer

att tillföra författarfondens fria del väsentligt ökade medel anser utskottet

sig icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 670 och II: 809.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna I: 670 och II: 809, i vad de avser höjning

av ersättningen för utlåningen genom bibliotek av översatta

verk, icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionen II: 808, i vad den avser höjning av ersättningen

för utlåning genom bibliotek av originalverk, icke må

av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må till Ersättning åt författare m. fl.

för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr.

3:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 62 föreslagit

riksdagen att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 840 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg (1:207) och den andra inom andra kammaren av fru

Gunne (II: 252), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om utredning och förslag till årets höstriksdag om speciella

årliga priser/stipendier för prestationer av hög konstnärlig kvalitet i enlighet

med motionens syfte;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m. fl. (II: 319), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning

för översyn av den nuvarande splittrade administrationsformen i syfte

att nå ökad enhetlighet, varvid bör övervägas att skapa ett fristående administrativt

organ för statens stöd till kulturlivet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 818), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 62 måtte a) godkänna den i motionen

föreslagna treårsplanen för utvidgning av samhällets stipendiestöd åt

konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet; b) i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om en skyndsam översyn av formerna för fördelningen av

samhällets stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet i enlig
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

het med vad i motionen anförts; c) till Konstnärsstipendier för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 210 000 kr. i enlighet med vad i

motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lennart Geijer och Lars Larsson (I: 677) och den andra inom andra

kammaren av fru Sjövall och herr Arvidson (II: 820), i vilka hemställts att

riksdagen måtte till Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 anvisa

1 060 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Källqvist m. fl. (1:678) och den andra inom andra kammaren av

herr Rydén m. fl. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 62 måtte besluta a) att anvisa

ett anslag av 50 000 kr. till ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten,

b) att anvisa ett anslag av 50 000 kr. till ersättning åt svenska tonsättare

för beställningsarbeten.

Beträttande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1:207, 11:319, 11:818, 11:820 och 11:819.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 56 anvisade riksdagen

sammanlagt 460 000 kr. till stipendier åt konstnärer inom måleri in. m. och

tonsättare. Beloppet anvisades under två särskilda reservationsanslag på

vartdera 230 000 kr., ett till stipendier åt utövande konstnärer och ett till

stipendier åt utövande tonsättare. Rubriceringen av anslagen är avsedd att

skilja ifrågavarande stipender från stipendier till blivande utövare av dessa

konstnärliga yrken under deras utbildning.

I fråga om dispositionen av anslaget till stipendier åt utövande konstnärer

har, som framgår av statsliggaren s. 479, föreskrivits, att av anslaget 150 000

kr. skall användas för ett antal större arbetsstipendier på normalt ca 10 000

kr., 30 000 kr. för mindre arbetsstipendier på lägst 3 000 och högst 4 000 kr.

samt 24 000 kr. för tre resestipendier och 26 000 kr. för stipendier av pensionskaraktär.

Arbetsstipendierna, såväl de större som de mindre, utdelas av

Kungl. Maj :t på förslag av akademien för de fria konsterna. Resestipendier

och stipendier av pensionskaraktär utdelar akademien. Akademiens prövning

sker efter samråd med Konstnärernas riksorganisation.

Anslaget till stipendier åt utövande tonsättare disponeras, såsom framgår

av statsliggaren s. 480, på i huvudsak samma sätt som det tidigare nämnda

stipendieanslaget.

Akademien för de fria konsterna och musikaliska akademien har för nästa

budgetår begärt oförändrad medelsanvisning till stipendier åt utövande

konstnärer respektive utövande tonsättare.

I en till ecklesiastikdepartementet inkommen promemoria har Samarbetsnämnden

för konstnärliga och litterära yrkesutövare anfört vissa synpunkter

på innebörden av det statliga kulturpolitiska program, som låg till grund

för propositionen 1961: 56. En fortsatt utbyggnad av statens stipendier, belöningar

och understöd anser nämnden vara en riktig väg. Betydelsefulla

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

11

grupper av kulturarbetare står fortfarande utanför stöd från statsmakternas

sida.

Departementschefen förordar med anledning av konstakademiens och musikaliska

akademiens förslag, att medelsanvisningarna till konstnärs- och

tonsättarstipendier för nästa budgetår uppföres med oförändrade belopp.

Därutöver förordar departementschefen, alt ytterligare ett belopp av

380 000 kr. anvisas för stipendier. Av dessa medel föreslås stipendier kunna

utgå till exempelvis dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,

instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansöser,

dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och

konstnärligt arbetande fotografer. Av den föreslagna stipendiesumman bör

300 000 kr. användas till ett trettiotal större arbetsstipendier av den typ,

som fr. o. m. innevarande budgetår står till förfogande för tonsättare m. fl.,

och 80 000 kr. till mindre arbetsstipendier, resestipendier m. m.

I fortsättningen uttalar departementschefen bl. a. följande.

För utdelningen av stipendier till denna grupp bör enligt min mening tills

vidare finnas en särskild stipendienämnd. En sådan nämnd synes lämpligen

bestå av sju ledamöter, som utses av Kungl. Maj :t för ett år i sänder. Sex av

nämndens ledamöter bör lämpligen utses efter förslag av samarbetsnämnden

för konstnärliga och litterära yrkesutövare och utväljas bland till nämnden

anslutna organisationer, som företräder den här avsedda gruppen. Dessa organisationer

är för närvarande Sveriges dramatikerförbund, Svenska teaterförbundet,

Svenska regissörsföreningen, Svenska musikerförbundet, Föreningen,

Svenska tecknare, Svenska fotografernas förbund, Svenska danspedagogförbundet

och Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik.

Närmare bestämmelser om stipendienämndens sammansättning samt om

stipendiernas fördelning m. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t. Enligt nu

gällande föreskrifter i fråga om konstnärs- och tonsättarstipendierna utdelas

såväl större som mindre arbetsstipendier av Kungl. Maj :t efter förslag

av Akademien för de fria konsterna respektive Musikaliska akademien. Resestipendier

och stipendier av pensionskaraktär utdelas av vederbörande

akademi. Det bör övervägas huruvida inte de stipendieutdelande instanserna

i fortsättningen bör få utdela även de mindre arbetsstipendierna. Likaså

finner jag det angeläget, att stipendierna utdelas så tidigt som möjligt under

budgetåret.

Inom den fria sektorn ryms företrädare för så många och olika konstnärliga

inriktningar att en uppräkning i kategorier inte gärna kan bli fullt uttömmande.

Utövare av en rad konstarter kan ha anknytning både till den ena

eller den andra av dessa kategorier. Det är därför viktigt, att de stipendieutdelande

instanserna inte ser för snävt på sin uppgift. Jag vill i detta sammanhang

tillägga, att de statliga tonsättarstipendierna inte synes böra reserveras

för uteslutande seriösa kompositörer av större verk. Även framstående

kompositörer på exempelvis den litterära visdiktningens och den mer kvalificerade

underhållningsmusikens område bör enligt min mening kunna

komma i åtanke vid fördelningen av dessa stipendier.

Med hänsyn till att gränsdragningen mellan de tre huvudgrupper, som

stipendiegivningen enligt mitt förslag kommer alt avse, kan erbjuda vissa

svårigheter förutsätter jag alt samråd äger rum mellan de akademier och

övriga organ som kommer att förbereda stipendieärenden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Sammanlagt föreslår departementschefen en medelsanvisning av 840 000

kr. till konstnärsstipendier.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över Kungl. Maj :ts förslag om

utvidgning av det statliga stipendiestödet till nya grupper av konstnärer.

Departementschefen har i propositionen givit en utförlig exemplifiering

av konstnärliga yrkesutövare, som härigenom kommer att kunna erhålla

konstnärsstipendier. I motionerna 1:677 och 11:820 samt 1:678 och 11:819

har erinrats om att även andra än de i propositionen nämnda konstutövarna,

bl. a. konsthantverkarna, borde bli delaktiga av stipendiestödet. Med anledning

härav vill utskottet framhålla, att den av departementschefen gjorda

uppräkningen visserligen torde innefatta den övervägande delen av de konstnärskategorier,

som hittills icke kunnat bli delaktiga av det här avsedda

statliga stödet, men att det likväl kan finnas grupper av konstnärliga yrkesutövare,

som behöver ytterligare uppmärksammas. Utskottet anser emellertid,

att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att som ett fortsatt led i den pågående

utbyggnaden av de statliga insatserna på området beakta denna

fråga. Frågan om stipendier åt den relativt stora och i viss mån heterogena

grupp, som utgöres av konsthantverkare, kräver enligt utskottets mening ett

närmare klarläggande av dylika eventuella stödåtgärders inriktning och omfattning.

Med anledning av yrkandena i motionerna I: 676 och II: 818 samt I: 677

och 11:820 om höjning av förevarande anslag med 370 000 kr. utöver vad

Kungl. Maj :t föreslagit får utskottet framhålla, att den av departementschefen

förordade höjningen av 380 000 kr. synes utskottet tillfredsställande i

förevarande läge och innan ytterligare erfarenhet vunnits av stipendiegivningen.

Det är emellertid utskottets förhoppning, att Kungl. Maj :t skall finna

det möjligt att för nästa års riksdag framlägga förslag om ytterligare

höjning av anslaget till konstnärsstipendier. Utskottet avstyrker således bifall

till de ifrågavarande motionsyrkandena.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda yrkandena i motionerna I: 676

och 11:818 om antagande av en treårsplan för utvidgning av samhällets

stipendiestöd på förevarande område ej heller förslaget i motionerna 1: 329

och II: 319 samt I: 676 och II: 818 om översyn av formerna för fördelningen

av det statliga stödet. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på

Kungl. Maj :t att framlägga erforderliga förslag för varje budgetår rörande

anslagsavvägningen. Härigenom blir det möjligt att på ett smidigt sätt beakta

såväl under hand uppkommande önskemål som vunna erfarenheter

beträffande stipendier och andra former av stöd åt den här avsedda sektorn

av kulturlivet. Även andra än de nu förekommande stödåtgärderna

torde därvid eventuellt böra uppmärksammas, och utskottet vill i detta sammanhang

erinra om vad som anförts i motionerna 1:207 och 11:252 om

priser för prestationer av hög konstnärlig kvalitet samt i motionerna I: 678

och II: 819 om särskilda medel för beställningsarbeten av svenska dramatiker

och tonsättare. Då utskottet emellertid anser att prövningen av dessa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962 13

frågor i första hand bör ankomma på Kungl. Maj :t, är utskottet icke berett

att biträda de ifrågavarade motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 676 och II: 818, i vad de avser treårsplan

för utvidgning av samhällets stipendiestöd åt konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet, icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 678 och II: 819, i vad de avser anslag

för beställningsarbeten av svenska dramatiker och tonsättare,

icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:676 och 11:818 samt

I: 677 och II: 820, förstnämnda två motioner i vad de avser

medelsanvisningen till konstnärsstipendier, till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 840 000

kr.;

IV. att motionerna 1:207 och 11:252 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

V. att motionerna I: 329 och II: 319 samt I: 676 och II: 818,

i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t om översyn av formerna

för fördelningen av samhällets stöd till konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

4:o) Kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 62 föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000

kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Ståhl väckt motion (11:431), vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av förordningen

den 20 maj 1960 om särskilt bidrag till producent av svensk film,

att bidrag enligt förordningen kan utgå även till film framställd i gemensam

nordisk produktion.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen.

I propositionen nr 79 till 1960 års riksdag framlade chefen för finansdepartementet

bl. a. de förslag i fråga om filmstöd och biografnöjesskatt, till

vilka den slutliga prövningen av 1957 års filmstödutrednings betänkande

givit anledning. Förslagen syftade till att möjliggöra en anpassning för den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

svenska filmproduktionen och biografnäringen till det konkurrensläge som

blivit följden av televisionens genombrott i vårt land.

I propositionen anslöt föredragande departementschefen sig till filmstödutredningens

mening, att de statliga åtgärderna till stöd för den svenska

film- och biografnäringen borde bestå i såväl en sänkning av biografnöjesskatten

som en höjning av det direkta stödet till den svenska filmproduktionen.

Med anledning av förslag i propositionen beslöt riksdagen en sänkning

av biograf nöjesskatten med 8 procentenheter, från dåvarande 33 % till

25 %. Statens andel av nöjesskatten fastställdes till sju tiondedelar och

kommunens till tre tiondedelar. Därjämte beslöt riksdagen höja den särskilda

skattelindringen för mindre biografer.

Med hänsyn till det läge, vari filmbranschen befinner sig, tillstyrktes i propositionen

långt gående åtgärder i fråga om det direkta stödet till den svenska

filmproduktionen. De i propositionen förordade åtagandena begränsades

så till vida, att stödet föreslogs böra utgå endast av nöjesskatten på svensk

film och därvid icke beröra den kommunala andelen. Propositionsförslaget

gick ut på att inom denna ram i princip hela nöjesskatten skulle tillföras

den svenska filmproduktionen som direkt bidrag. Riksdagen biföll propositionens

förslag. Enligt beslutet skall sålunda i princip hela den statliga andelen

av nöjesskatten på svensk film återgå till producenterna. Denna återbäring

sker till största delen i form av ett generellt stöd till vederbörande

filmproducent, utgörande 80 % av skattebeloppet. Den återstående delen av

den statliga nöjesskatten på svensk film utgår i form av premier till producenter

av svenska kvalitetsfilmer. För sistnämnda ändamål finns under

sjunde huvudtiteln ett särskilt reservationsanslag, för innevarande budgetår

uppfört med 1 000 000 kr. och benämnt Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion.

Av det nuvarande reservationsanslaget må ett belopp av högst 50 000 kr.

användas till bestridande av kostnaderna för filmpremienämndens verksamhet.

Departementschefen föreslår att anslaget fr. o. m. nästa budgetår redovisas

under åttonde huvudtiteln samt att det höjes med 500 000 kr. och således

uppföres med 1 500 000 kr.

Den föreslagna höjningen av anslaget bör enligt departementschefens

mening möjliggöra en viss breddning av det statliga stödet. Departementschefen

uttalar bärom bl. a. följande.

Utanför filmindustrien förekommer i begränsad men stigande omfattning

en icke-kommersiell filmproduktion. I utlandet har denna produktionsform

resulterat i många värdefulla filmer. Dessa skiljer sig ofta i fråga om bl. a.

konstnärlig målsättning och format från kommersiella spelfilmer. Producenterna

arbetar i regel med ytterst begränsade resurser, utan tillgång till

ateljé, med enkel teknisk utrustning och ofta med frivilliga och obetalda

medarbetare. Producenter av detta slags filmer bör kunna vända sig till

nämnden med ansökan om bidrag, som kan möjliggöra påvisbara och väsentliga

kvalitetsförbättringar av deras filmer. Det kan röra sig en om bi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li5 år 1962

15

drag till kostnaderna för tagning av enstaka scener och avsnitt eller till hyra

för teknisk utrustning.

En allmän förutsättning för bidragsgivning i andra former än premiering

bör enligt min uppfattning vara, att nämnden kan på grundval av tillgängligt

material bilda sig en tillförlitlig upfattning om den avsedda filmens kvalitet

samt att den bidragssökande stödjer sin framställning med utarbetade

kostnadsförslag för färdigställandet av filmen. Enligt min mening bör bidragsgivningen

icke få inverka på en films möjligheter till premiering eller

på en eventuell premies storlek. Detta torde ligga helt i linje med den redan

nu gällande principen, att premier skall utgå oberoende av en films produktionskostnader

och den täckning härför som kan erhållas på andra vägar.

Den här avsedda utvidgningen av nämndens befogenheter bör få formen

av en försöksverksamhet. I vad mån en direkt bidragsgivning vid sidan av

premiering kan få åsyftad effekt kan naturligtvis endast avgöras erfarenhetsmäsigt.

Det bör åligga filmpremienämnden att till Kungi. Maj :t inkomma

med redogörelse för de erfarenheter en sådan försöksverksamhet

inbringar.

I fråga om dispositionen av tillgängliga medel för å ena sidan premieutdelning

och å andra sidan annan bidragsgivning anser jag mig inte böra göra

alltför bindande uttalanden. En bidragsgivning inom en ram av storleksordningen

300 000 kr. synes vara en rimlig men ingalunda fixerad riktpunkt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär, att

kvalitetsstödet till svensk filmproduktion överföres från sjunde till åttonde

huvudtiteln, att anslagsmedlen för ändamålet uppräknas med 500 000 kr.

och att bidrag försöksvis kommer att utgå för icke-kommersiell filmproduktion.

Det i motionen II: 431 gjorda yrkandet om åtgärder i syfte att få till stånd

en utvidgning av filmstödet till att avse även film framställd i gemensam

nordisk produktion bygger på en i februari 1961 antagen rekommendation i

Nordiska rådet. Då ifrågavarande rekommendation är ställd till regeringarna

i de nordiska länderna och således förutsätter koordinerande åtgärder mellan

dessa, innan slutligt förslag framlägges, anser sig utskottet icke böra med

anledning av motionen II: 431 förorda några åtgärder i ämnet från riksdagens

sida. Utskottet avstyrker således bifall till det i nyssnämnda motion

gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer

I. att riksdagen må till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;

II. att motionen II: 431 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

5:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 62 föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr lb5 år 1962

herr Tage Johansson m. fl. (I: 673) och den andra inom andra kammaren

av fröken Sandell m. fl. (II: 811), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj :t uttala sig för inrättandet av en Svenska institutets

tonkonstnämnd samt att till denna nämnds förfogande ställes ett reservationsanslag

på 100 000 kr. för budgetåret 1962/63;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Källqvist m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av

herr Rydén m. fl. (II: 819), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 62 måtte besluta att anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kr. till utställningar i utlandet och för annan

kulturell kontaktverksamhet utomlands.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 811 och II: 819.

I en den 21 mars 1961 till Kungl. Maj :t gjord framställning har företrädare

för Akademien för de fria konsterna, nationalmuseet, Malmö museum,

Riksförbundet för bildande konst, Sveriges allmänna konstförening, Konstnärernas

riksorganisation, Göteborgs konstmuseum, Nordiska konstförbundets

svenska sektion, Folkrörelsernas konstfrämjande och Samverkande

bildningsförbunden uttalat önskemål om att större resurser måtte ställas till

förfogande från statens sida för att göra svensk konst bättre känd och uppskattad

i utlandet.

I skrivelsen framhålles, att svenska institutet för kulturellt utbyte med

utlandet inom ramen för sin utställningsverksamhet gjort sitt bästa för att

presentera den nutida svenska konsten utomlands men att institutet haft att

arbeta med absolut otillräckliga medel. Det är därför förslagsställarnas

önskemål att de ökade medel, som krävs för att ge den svenska konsten

möjligheter att på ett värdigt och slagkraftigt sätt framträda för den utländska

publiken, ställes till svenska institutets förfogande. Vidare hemställes i

skrivelsen, att institutets utställningsnämnd förstärkes så att den levande

konsten där blir tillfredsställande representerad och att denna nämnd för

konstutställningar kan disponera ett årligt anslag av lägst 200 000 kr.

I ett yttrande över nyssnämnda framställning tillstyrker svenska institutet

livligt den gjorda framställningen och föreslår i enlighet därmed att ett

särskilt anslag av 150 000 kr. ställs till förfogande för konstutställningar i

utlandet. Institutet avser vidare att till sin utställningsnämnd knyta ytterligare

representanter för det nutida svenska konstlivet i avsikt att få till

stånd en så bred och aktiv samverkan som möjligt i arbetet.

Institutet har sedermera i en promemoria, som överlämnats till ecklesiastikdepartementet,

redogjort för den utställningsverksamhet, avseende modern

svensk konst, som institutet bedrivit under senare år, samt framlagt

förslag till åtgärder vid en utvidgning av verksamheten.

Departementschefen erinrar om att svenska institutet under senare år

avsatt 40 000 å 50 000 kr. i sin ordinarie budget för det här avsedda ändamå
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

17

let och framhåller rörande utställningsverksamheten i utlandet bl. a. följande.

De begränsade ekonomiska resurserna har medfört, att utställningsverksamheten

inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning. Vid många internationellt

uppmärksammade konstevenemang har Sverige, på grund av att de

ekonomiska möjligheterna för ett deltagande saknats, inte varit representerat.

Företrädare för vårt nutida konstliv är visserligen eniga om det tillfredsställande

i att statsmakterna nu vidtagit åtgärder för att i framtiden

säkerställa Sveriges deltagande i Biennalen i Venedig. Det understrykes

emellertid också, att ökade insatser krävs för att råda hot på det förhållandet,

att modern svensk konst är relativt okänd utanför vårt lands gränser.

Svenska institutet har på senare tid mera medvetet inriktat sin konstutställningsverksamhet

på att stimulera intresset bland uländska museer, konstorganisationer

in. fl. för att utställa svensk konst. En utställningsverksamhet,

som syftar till att öka möjligheterna dels för svenskt deltagande i internationellt

arrangerade specialutställningar, dels att placera svensk konst

inom det normala utställningsväsendet utomlands kräver emellertid andra

ekonomiska resurser än dem, som nu står till förfogande.

Under hänvisning till det anförda föreslår departementschefen att ett särskilt

reservationsanslag med rubriken Utställningar av svensk konst i utlandet

anvisas på riksstaten, och att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 100 000 kr.

Utskottet. Enligt utskottets mening är det en angelägen uppgift att i utlandet

vidga kännedomen om svenskt kulturliv.

Kungl. Maj :ts förslag möjliggör en utvidgning av den utställningsverksamhet

i utlandet, som tidigare i begränsad omfattning bedrivits av svenska institutet,

omfattande utställningen av måleri, skulptur, grafik m. in. I motionerna

1:673 och 11:811 har yrkats, att inom svenska institutet skulle

inrättas en lonkonstnämnd, vilken skulle ha till uppgift att i analogi med

den inom institutet redan verksamma utställningsnämnden sprida kännedom

om svensk tonkonst. För ändamålet föreslås ett anslag av 100 000 kr.

Även i motionerna I: 678 och II: 819 har förordats en medelsuppräkning av

motsvarande storlek i syfte att ytterligare vidga den av svenska institutet

bedrivna utställningsverksamheten. Enligt motionärerna bör såväl författare

och tonkonstnärer som bildande konstnärer inbjudas att representera vårt

land vid kontakter med andra länder.

Utskottet, som icke är berett att biträda de ifrågavarande motionsyrkandena,

vill emellertid framhålla, att det är angeläget att framdeles ytterligare

utbygga den genom svenska institutet bedrivna kontaktverksamheten med

utlandet på det konstnärliga området, varvid även de i motionerna berörda

frågorna torde böra närmare övervägas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 673 och II: 811 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

samt med avslag å motionerna I: 678 och II: 819, till Utställningar

av svensk konst i utlandet för budgetåret 1962/63 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Einar Persson, fröken Andersson, herrar

Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh,

Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson;

samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Arvidson,

Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Kellgren, Gustafsson i Kårby,

Blomkvist, Berg och Nelander.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

19

Bilaga

Kr.

A. Sammanlagt stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verk
-

samhet budgetåret 1961/62 .............................. 3 110 000

B. Av Kungl. Maj :t förordade anslags höjningar budgetåret 1962/

63 ....................................................

1) Statens konstråd ............................ 3 000

2) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader . . 100 000

3) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m................. 790 000

4) Konstnärsstipendier.......................... 380 000

5) Kvalitetsstöd åt svensk filmproduktion ........ 500 000

6) Utställningar av svensk konst i utlandet........ 100 000 1 873 000

Anslagssumma för budgetåret 1962/63 4 983 000

C. Höjningar utöver Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret 1962/63

enligt föreliggande motionsyrkanden

1) Anslag till statens konstråd enl. mot. I: 676 och II: 818 . . 17 000

2) Anslag till statens konstråd enl. mot. I: 678 och II: 819,

(ökning 9 000) ....................................

3) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader enl. mot.

I: 329 och II: 319, I: 671 och II: 812 samt I: 676 och 11:818 1 000 000

4) Ersättning åt författare enl. mot. I: 670 och II: 809 .... 300 000

5) Ersättning åt författare enl. mot. 11:808 .............. 1 140 000

6) Konstnärsstipendier enl. mot. I: 676 och II: 818 samt I: 677

och 11:820 ........................................ 370 000

7) Ersättning åt svenska dramatiker och tonsättare för be
ställningsarbeten

enl. mot. I: 678 och II: 819 ............ 100 000

8) Utökning av den kulturella kontaktverksamheten med utlandet

enl. mot. I: 673 och II: 811 samt I: 678 och II: 819 100 000

Summa ökning 3 027 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

Reservationer

1) vid punkten 1 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader in. m.)

a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,

Bengtson, Källqvist, fröken Elmén, herrar Andersson i Knäred, Gustafsson

i Kårby och Nelander, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »Beträffande

det» och på s. 5 slutar med »statens konstråd», bort ha följande lydelse:

»De framlagda förslagen innebär, att anslagen på förevarande område

förstärkes med ett sammanlagt belopp av 1 837 000 kr. Vid bifall till Kungl.

Maj :ts förslag skulle således anslagssumman för budgetåret 1962/63 komma

att uppgå till sammanlagt 4 983 000 kr.

I likhet med en rad motionärer anser utskottet dock en ytterligare upprustning

vara synnerligen motiverad och även av statsfinansiella skäl nu

möjlig att genomföra. Under förevarande rubrik behandlas de yrkanden

som sammanhänger med kostnaderna för konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader och för statens konstråd. Beträffande anslaget till Konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader m. m. har Kungl. Maj :t dels föreslagit

en uppräkning av anslagsmedlen med 100 000 kr., dels vissa ändringar

i dispositionen av medlen i syfte att frigöra anslaget från kostnader, som

är att hänföra till byggnadsåtgärder för uppsättning och montering av

större konstverk. Utskottet finner det angeläget att man snarast möjligt intriar

målsättningen för 1937 års riksdagsbeslut i denna fråga, nämligen att

för utsmyckning av statliga byggnader, som är lämpade för konstnärlig utsmyckning,

avsättes ett belopp, i allmänhet ej understigande en procent av

byggnadskostnaderna. Dels ger denna regel enligt utskottets mening en skälig

omfattning av det samhälleliga stödet på detta område, dels talar betydande

praktiska skäl för att man genom en sådan regel binder anslaget vid

kostnadsutvecklingen i övrigt. I avvaktan på den ytterligare beredning, som

denna fråga bör bli föremål för, bl. a. från t. ex. budgetteknisk synpunkt,

förordar utskottet att anslaget för nästkommande budgetår höjes från

500 000 kr. till 1 500 000 kr. samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om förslag till 1963 års riksdag om återinförande av enprocentregeln.

I anslutning härtill förordar utskottet vidare att anslaget till statens

konstråd höjes från 20 000 till 40 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under III. och IV. bort ha följande lydelse:
»III.

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 678 och II: 819 ävensom med bifall till motionerna I: 676

och II: 818, samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen

till statens konstråd, till Statens konstråd för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 40 000 kr.;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^5 år 1962

21

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till

motionerna 1:676 och 11:818, i vad de avser medelstilldelningen

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 672 och

II: 810 samt I: 676 och II: 818, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag

till 1963 års riksdag om återinförande av den s. k. enprocentregeln.

»

b) av herr Birger Andersson

c) av fru Wallentheim

d) av herr Bengt Gustavsson

e) av herr Arvidson

2) vid punkten 2 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m.)

a) av herrar Birger Andersson, Arvidson och Kellgren, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 670 och II: 809 och att utskottets

hemställan under I. därför bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 670 och

II: 809, besluta, att som ersättning för utlåning genom bibliotek

skall till Sveriges författarfonds s. k. fria del utgå

2 1/2 öre per lån av översatt verk och 10 öre per referensexemplar

av översatt verk;»

b) av herrar Arvidson och Kellgren, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionen II: 808 och att utskottets hemställan under II. därför

bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 808,

besluta, att ersättning till författarna för utlåningen av deras

verk genom bibliotek fastställs till 8 öre per boklån och

32 öre per referensexemplar;»

3) vid punkten 3 (Konstnärsstipendier)

a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,

Bengtson, Källqvist, fröken Elmén, herrar Andersson i Knäred, Gustafsson

i Kårby och Neländer, vilka ansett

dels att utskottets yttrande t. o. in. det stycke på s. 13, som slutar med

»förevarande punkt», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det motiverat att de aktiva kulturskaparnas

ekonomiska villkor i dagens samhälle får ett väsentligt ökat stöd från det

allmännas sida. Det samhälleliga kulturstödet bör därvid ges en sådan omfattning

att det innefattar samtliga konstnärsgrupper inklusive konsthantverkare.

Det samhälleliga kulturstödet i detta avseende bör vidare enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1962

utskottets uppfattning ges en mer planmässig utformning än vad hittills

varit fallet. I förevarande sammanhang förordar utskottet att anslaget höjes

med 370 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit samt att 100 000 kr. därav

anvisas till vardera konstnärsstipendier och författarstipendier, samt

återstoden 170 000 kr. till övriga stipendier. Utskottet finner såsom i motionerna

1:676 och 11:818 angivits en treårsplan befogad, och att stipendiesumman

under de två efter nästa budgetår följande budgetåren bör ökas

med ett belopp motsvarande 50 större och 50 mindre stipendier. Ytterligare

förslag därom torde i vederbörlig ordning böra föreläggas riksdagen av

Kungl. Maj :t.

Utskottet tillstyrker vidare bifall till det i motionerna I: 329 och II: 319

samt I: 676 och II: 818 gjorda yrkandena om en översyn av formerna för

fördelning av det samhälleliga kulturstödet. Därvid bör möjligheterna till

en geografisk decentralisering av kulturstödet noga prövas. Också på det

centrala planet bör en viss decentralisering i form av en växling av ledamöter

i respektive fördelningskommittéer eftersträvas. Självfallet bör denna

utredning verkställa en översyn av samordningen mellan de stödfördelande

organen inom olika områden. Utskottet finner det angeläget att ifrågavarande

utredning snarast tillsättes.

Vad gäller den komplettering av de av utskottet föreslagna förstärkningarna

av anslagen till konstnärsstipendier, varom yrkas i motionerna I: 207

och II: 252, vill utskottet framhålla angelägenheten av att denna och andra

kompletteringar successivt åstadkommes. Formerna för hur detta lämpligast

bör ske kräver emellertid ytterligare överväganden, och utskottet förordar

i detta sammanhang att detta sker inom ramen för ovan nämnda utrednings

arbete. Ifrågavarande motioner torde sålunda ej nu böra till någon

särskild riksdagens åtgärd föranleda.»

dels ock att utskottets hemställan under I., III. och V. bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 676 och

II: 818, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att en treårsplan för utvidgning av samhällets stipendiestöd

åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

införes i enlighet med vad i motionerna angivits;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:677 och 11:820 ävensom med bifall till

motionerna I: 676 och II: 818, sistnämnda två motioner i vad

de avser medelsanvisningen till konstnärsstipendier, till

Konstnärsstipendier för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 210 000 kr.;

V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 329 och

II: 319 samt I: 676 och II: 818, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1962

23

skyndsam översyn av formerna för fördelningen av samhällets

stöd till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.»

b) av herr År vidson

4) vid punkten 5 (Utställningar av svensk konst i utlandet) av herrar Ivar

Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Bengtson, Källqvist,

fröken Elmén, herrar Arvidson, Andersson i Knäred, Gustafsson i Kårby och

Nelander, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »närmare övervägas», bort ha följande lydelse:

»För främjande av konstutställningsverksamhet i utlandet har departementschefen

förordat en särskild anslagsanvisning med 100 000 kr. I motionerna

I: 678 och II: 819 har föreslagits en medelsanvisning med 200 000 kr.

i syfte att möjliggöra att även författare och tonkonstnärer skulle genom

förmedling av svenska institutet kunna beredas representation vid olika

kontakter med andra länder på kulturområdet. Utskottet delar motionärernas

uppfattning om värdet av en sådan utvidgning av de kulturella kontakterna

med utlandet, som deras förslag innebär. Utskottet tillstyrker därför

en anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med 200 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 678 och II: 819, till

Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret 1962/

63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.»

Stockholm 1962. Isaac Marcns Boktryckeri Aktiebolag

620731

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.