Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen m. m.

1962-05-18 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:146, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1!)62

1

Nr 146

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna 58, 69, 72, 82, 193 och 195)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1962/63 beräkna följande anslag, nämligen å driftbudgeten

till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av

4 400 000 kr., till Bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 8 000 000

kr., till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av 4 500 000 kr. och

till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund

ett förslagsanslag av 35 000 kr. samt å kapitalbudgeten till Utbyggande av

karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 6 560 000 kr. och till Utbyggande

av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av

6 300 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 9 mars

1962, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

l:o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under inrikesdepartementets

kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 6 560 000 kr.

Departementschefen förordar, att för täckande av resterande medelsbehov

för uppförandet av centrallaboratorier med blodgivarcentral för nästa budgetår

anvisas 119 000 kr.

I enlighet med vad kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

föreslagit tillstyrkes en fortsatt medelsanvisning för uppförande av

nervklinikerna om 2 325 000 kr. Med hänsyn till vad departementschefen uttalat

i 1961 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, inrikesdepartementet,

punkt 4) rörande upptagande av förhandlingar med Stockholms stad

och Stockholms läns landsting om ändring av gällande avtal angående samarbete

för uppförande och drift av sagda kliniker anser han sig emellertid

kunna räkna med att viss del av ifrågavarande belopp icke skall slutligt

stanna på statsverket.

Totalkostnaden för den nu slutförda utökningen av militärapotekets lokaler

har uppgått till 2 930 000 kr., vilket motsvarar ett överskridande av

1 — B i han g till riksdagens protokoll 1962. 6 sand. Nr 1W>

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 146 år W62

den ursprungliga kostnadsramen — frånsett av den allmänna prisstegringen

förorsakad kostnadsfördyring — med 485 000 kr. Enligt vad kommittén

uppgivit förutsatte kommittén ursprungligen, att ombyggnaden av apotekslokalerna

skulle komma att underlättas av en viss driftsinskränkning

under byggnadstiden. Enär en inskränkning av driften i den omfattning

kommittén räknat med icke kunde komma till stånd, nödgades kommittén

vidtaga en rad tidigare icke förutsebara åtgärder för byggnadsföretagets

genomförande. Departementschefen har närmare informerat sig om omständigheterna

kring denna kostnadsfördyring och funnit, att den skulle ha

kunnat inbesparas blott till priset av eu betydligt större driftkostnadsstegring

under ombyggnadstiden. Med hänsyn härtill har departementschefen

ansett sig kunna godtaga de sålunda uppkomna merkostnaderna. För bestridande

av resterande medelsbehov för ifrågavarande byggnadsföretag föreslås,

att under anslaget uppkomna besparingar om tillhopa i runt tal 160 000 kr.

tages i anspråk, varutöver ett belopp av 440 000 kr. bör anvisas för nästa

budgetår.

Innevarande budgetår har för påbörjande av en utbyggnad av sjukhusets

värmeanläggning anvisats 500 000 kr. För fullföljande av ifrågavarande arbeten

under budgetåret 1962/63 beräknas ett belopp av 1 925 000 kr.

Företagen utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset har utvisat,

att reservelkraften behöver utökas. Med hänsyn härtill föreslås, att

650 000 kr. upptages under anslaget för inköp och installation av en ny

turbogenerator i utbyte mot en försliten sådan.

Strålskyddsförhållandena vid radiumhemmet och i synnerhet vid den

gynekologiska avdelningen är otillfredsställande. Personalen löper f. n. risker

att bli utsatt för alltför stora doser av radioaktivitet. Dessa förhållanden

har försvårat behandlingen av patienterna och medfört ett mindre rationellt

utnyttjande av radiumhemmets vårdresurser. Utrymmen för personalens

vila och rekreation samt omklädnadsrum saknas i stor utsträckning.

Dagrum och andra lokaler för uppegående patienter har likaledes

varit för knappt tilltagna. Mot bakgrund härav har byggnadskommittén

verkställt en undersökning av hur lokalförhållandena vid radiumhemmet

skulle kunna förbättras, och på grundval av ett av kommittén framlagt

lokalprogram har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén att utföra projektering

av en om- och tillbyggnad av radiumhemmet.

Kommittén har nu lagt fram huvudritningar över ifrågavarande om- och

tillbyggnad jämte kostnadsberäkningar. Enligt kommitténs förslag skulle

klinikens nuvarande vårdavdelningar omdisponeras och det totala vårdplatsantalet

utökas från f. n. 149 till 154. Det föreslagna platsantalet överensstämmer

väl med regionvårdsutredningens beräkning av stockholmsregionens

vårdplatsbehov, som angavs till cirka 150 platser. Om- och tillbyggnaden,

som kommer att samordnas med uppförandet av en ny högvoltsstation,

för vilken medel dock icke äskas för nästa budgetår, föreslås

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1062

3

ske i etapper. Departementschefen har funnit förslaget vara ägnat att väsentligt

förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet och tillstyrker detsanimas

genomförande.

Kostnaderna för den första byggnadsetappen har kommittén uppskattat

till 1 465 000 kr. Mot denna kostnadsberäkning har departementschefen

ej funnit anledning till erinran. Med hänsyn till att byggnadsarbetena icke

torde kunna påbörjas förrän tidigast i slutet av år 1962, anses en medelsanvisning

om 700 000 kr. för ändamålet vara tillfyllest för nästa budgetår.

För provisoriskt iordningställande av vissa ledigblivna utrymmen inom

sjukhuset för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets räkning har för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Kommittén har nu

under åberopande av att provisoriet synes bli av längre varaktighet än kommittén

ursprungligen räknade med hemställt om anvisande av ytterligare

300 000 kr. för åstadkommande av nödvändig upprustning av ifrågavarande

lokaler. Den definitiva förläggningen av laboratoriets lokaler utredes

f. n. i samband med upprättandet av förslag till ny generalplan för karolinska

sjukhuset. Departementschefen vill ej motsätta sig den begärda medelsanvisningen,

som han funnit ofrånkomlig för att ge kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet de lokalresurser, den medicinska utvecklingen inom

området kräver. Med hänsyn till de icke obetydliga investeringar som sålunda

sker i lokalerna förutsättes emellertid, att karolinska sjukhusets

generalplanedelegation noga prövar möjligheten av att låta laboratoriet även

för framtiden kvarligga i ifrågavarande lokaler. Under anslaget anses böra

beräknas 300 000 kr. för fortsatt upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet.

För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetår tillstyrkes en medelsanvisning

om 100 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1962/63 skulle alltså utgöra

6 559 000 eller avrundat 6 560 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj-.ts förslag i fråga om medelsanvisning för uppförande

av centrallaboratorier med blodgivarcentral samt av nervkliniker

ävensom utbyggnad av sjukhusets värmeanläggning avser ett fullföljande

av byggnadsföretag, för vilka riksdagen tidigare anvisat medel, och kan av

utskottet godtagas. I likhet med departementschefen anser sig utskottet

dock kunna räkna med att viss del av den fortsatta medelsanvisningen för

uppförandet av nervklinikerna icke skall slutligt stanna på statsverket.

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för begärd täckning

av uppkomna merkostnader i fråga om utökningen av militärapotekets lokaler,

synes ulskottet bärande. Utskottet tillstyrker därför, att resterande medelsbehov

för ifrågavarande byggnadsföretag bestrides på sätt departementschefen

föreslagit.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det framlagda förslå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr HG år 1!)G2

get till om- och tillbyggnad av radiumhemmet. Förslaget syftar främst till

att förbättra de f. n. icke tillfredsställande strålskyddsförhållandena vid

kliniken och är därför enligt utskottets mening ett projekt av mycket hög

angelägenhetsgrad. Utskottet tillstyrker, att för nästa budgetår för ifrågavarande

ändamål anvisas 700 000 kr.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande åtgärder för förbättring

av kraftförsörjningen vid sjukhuset, iordningsställande av nya lokaler

för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet samt medel för byggnadskommitténs

fortsatta arbete kan likaledes av utskottet godtagas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset

å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1962/60 anvisa ett investeringsanslag av

6 560 000 kr.

2:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att en lineär accelerator må beställas för neurokirurgiska

kliniken vid karolinska sjukhuset till ett värde av omkring

1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret

1963/64, dels medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska

sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000 kr., att gäldas

tidigast under budgetåret 1963/64, dels ock till Karolinska sjukhuset:

Utrustning för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 100 000 kr.

I årets statsverksproposition har departementschefen vid anmälan av karolinska

sjukhusets omkostnadsanslag uttalat, att han ansåg sig böra tillstyrka

en av direktionen för karolinska sjukhuset föreslagen uppdelning av

kostnaderna för löpande underhåll och ersättningsanskaffningar, å ena,

samt nyutrustning, å andra sidan, på skilda anslag. I överensstämmelse

härmed beräknar departementschefen medel för nyinköp av utrustning till

befintliga kliniker och avdelningar in. m. vid sjukhuset under förevarande

anslag. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas till 700 000 kr. Inom

denna ram anses kunna rymmas viss utrustningsanskaffning i samband

med ombyggnad och modernisering av äldre vårdavdelningar.

Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av förslag till stat för slacens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63 har chefen för finansdepartementet

behandlat av direktionen framförda äskanden rörande asfaltering

av vägar, omläggning av avloppsnätet samt anordnande av jouravdelning,

intensivvårdavdelning, specialavdelning och provisorisk sterilisationscentral

vid karolinska sjukhuset, vilka arbeten sammanlagt kostnadsberäknats

till 1 594 000 kr. Han har därvid föreslagit, alt ett belopp av tillhopa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 10(12

5

1 200 000 kr. anvisas för nämnda arbeten samt för upprustning av äldre

vårdavdelningar, ävensom uttalat, att det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att inom angivna ram bestämma vilka arbeten, som skall utföras.

Utan att ha tagit slutlig ställning till vilka av ifrågavarande arbeten, som

bör komma till utförande, beräknar departementschefen för utrustning i

samband med anordnande av nämnda avdelningar ett belopp av 200 000 kr.

Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska sjukhuset beräknas

kunna igångsättas den 1 april 1963. Klinikerna kommer att omfatta

186 vårdplatser, varav enligt avtal Stockholms stad och Stockholms läns

landsting skall disponera sammanlagt 85 allmänna vårdplatser. Ett ursprungligt

förslag till inventarieutrustning för nervklinikerna, som grundats

på önskemål från vederbörande överläkare, har blivit föremål för upprepade

bearbetningar i syfte att nedbringa kostnaderna. Det nu framlagda utrustningsprogrammet

har av utrustningskommittén kostnadsberäknats till

8 316 000 kr. Detta belopp bör uppräknas på grund av den fr. o. in. den 1

januari 1962 genomförda höjningen av allmänna varuskatten, varför den

totala utrustningskostnaden enligt förslaget bör uppskattas till 8 490 000

kr. Utanför programmet ligger kostnaderna för dels utrustning av vissa

lokaler i den s. k. laboratorieflygeln, vilken utrustningsfråga är föremål för

en ännu ej slutförd utredning, dels anskaffande av en lineär accelerator, avsedd

för utnyttjande av strålkirurgisk operationsmetod vid stereotaktiska

operationer av bl. a. Parkinsonism och vissa smärttillstånd.

Stockholms stads och Stockholms läns landstings representanter i utrustningskommittén

har förklarat sig icke vilja binda sina respektive huvudmän

vid ett utrustningsbidrag av ifrågavarande storleksordning. I likhet med

dessa representanter har departementschefen icke kunnat undgå att finna

kostnaderna för det framlagda utrustningsförslaget påfallande höga. Han

har noga förhört sig om möjligheterna att ytterligare nedbringa desamma.

Av vad kommittén anfört framgår att stor möda nedlagts på att åstadkomma

besparingar. Departementschefen har också för egen del blivit övertygad

om att den föreslagna utrustningsanskaffningen i stort sett är ofrånkomlig

med hänsyn till omfattningen av den verksamhet vid nervklinikerna,

som planerats redan vid byggnadernas dimensionering. Såväl

klinikernas storlek som planeringen av verksamheten inom byggnaderna

har tidigare accepterats av samtliga i finansieringen av byggnadsföretaget

deltagande huvudmän. Man måste hålla i minnet, att det här är fråga om

specialkliniker, vilka ställer stora krav på dyrbar utrustning, om verksamheten

skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Det är för övrigt med

hänsyn till de svårigheter som uppstått i fråga om den neurokirurgiska vården

på flera håll i landet av stor vikt att klinikerna erhåller bästa möjliga

resurser.

Utrustningsprogrammets storlek och omfattning synes departementschefen

likväl medge sådana marginaler att eu viss begränsning av den angivna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 146 nr 1962

totalkostnaden bör kunna vidtagas, utan att detta medför några allvarligare

konsekvenser för den framtida verksamheten vid nervklinikerna. Departementschefen

föreslår därför, att kostnaderna för utrustning av ifrågavarande

kliniker -— frånsett kostnaderna för utrustning av vissa lokaler inom den

s. k. laboratorieflygeln och för lineär accelerator — reduceras med en halv

milj. kr. till 8 000 000 kr., vilket motsvarar en utrustningskostnad per

vårdplats av cirka 43 000 kr. Under ärendets beredning i inrikesdepartementet

har representanter för staden och länet under hand förklarat sig

beredda att tillstyrka en platskostnad av ungefärligen denna storleksordning.

Departementschefen anser sig därför ha anledning räkna med att hans

förslag kommer att godtagas av dessa huvudmän.

För utrustning av nervklinikerna har för innevarande budgetår anvisats

1 000 000 kr. För nästa budgetår förordas en fortsatt medelsanvisning för

ändamålet av 3 200 000 kr.

De strålkirurgiska operationsmetoderna kan väntas få en utomordentligt

stor betydelse inom neurokirurgin. Det är enligt departementschefens mening

angeläget att i verksamheten vid åtminstone en högkval i ficer ad neurokirurgisk

klinik få tillgång till apparatur för utförande av dylika operationer.

Departementschefen tillstyrker därför, att den av kommittén föreslagna

lineära acceleratorn inköpes. Apparaten i fråga avses bli placerad i radiumhemmets

blivande högvoltsstation, för vilket byggnadsföretag Kungl.

Maj :t meddelat projekteringstillstånd. Enär leveranstiden för acceleratorn

uppgår till minst ett år, torde det för nästa budgetår vara tillfyllest med ett

beställningsbemyndigande. Det förordas alltså, att riksdagens medgivande

utverkas att beställa ifrågavarande lineära accelerator för en beräknad kostnad

av cirka 1 000 000 kr.

Ivliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet kommer att övertaga huvuddelen

av de lokaler, vilka tidigare disponerats av kliniskt-kemiska och klinisktbakteriologiska

centrallaboratorierna och som nu genom dessa laboratoriers

inflyttning i sjukhusets nya laboratoriebyggnad blivit friställda. Ivlinisktfysiologiska

centrallaboratoriet får därigenom ett välbehövligt lokaltillskott.

Laboratoriets nuvarande utrustning är otillräcklig och motsvarar icke moderna

krav. Den av utrustningskommittén föreslagna utrustningsanskaffningen

för laboratoriet, vilken kostnadsberäknats till 1 910 000 kr., anses

dock böra begränsas något. Den totala kostnadsramen för den aktuella engångsupprustningen

bör enligt departementschefens mening ej få överstiga

1 700 000 kr. Med hänsyn till att lokalerna under nästa budgetår ej hinner

tagas i anspråk i full utsträckning för centrallaboratoriets verksamhet, föreslås,

att ett belopp av 1 000 000 kr. anvisas för ändamålet för budgetåret

1962/63.

Riksdagen har anvisat medel för uppförande av nya lokaler för allergilaboratoriet.

Byggnadsarbetena torde icke kunna slutföras i sådan tid, att någon

utrustningsanskaffning under budgetåret 1962/63 blir aktuell. Med hänsyn

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l’t (i år 1962

7

till de långa leveranstiderna för viss apparatur anses däremot riksdagens

medgivande böra utverkas för kommittén att under nästa budgetår beställa

utrustning för laboratoriet till ett värde av högst 400 000 kr. Sagda utrustning

torde under alla förhållanden komma att rymmas inom det blivande

utrustningsprogrammet för laboratoriet.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle anslaget under nästa

budgetår böra uppföras med 5 100 000 kr.

Utskottet. I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 11, punkten

53, har utskottet förklarat sig icke ha något att erinra mot att kostnaderna

för nyutrustning av befintliga kliniker överföres från karolinska sjukhusets

omkostnadsanslag till dess utrustningsanslag. Vad departementschefen i

nu förevarande sammanhang föreslagit i fråga om nyinköp av utrustning

till befintliga kliniker och avdelningar in. in. ävensom beträffande utrustning

i samband med anordnande av jour- och intensivvårdavdelningar

m. m. kan av utskottet godtagas.

Det framlagda utrustningsprogrammet för de nya nervklinikerna vid

sjukhuset har av Kungl. Maj:t reducerats med i runt tal en halv miljon kr.

till 8 000 000 kr. Vad i angivna hänseende anförts och föreslagits från departementschefens

sida har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget, att neurokirurgiska

kliniken får tillgång till apparatur för utförande av strålkirurgiska

operationer. Utskottet tillstyrker därför det föreslagna bemyndigandet

att under nästa budgetår beställa en lineär accelerator för en beräknad

kostnad av omkring en miljon kr.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel för iordningställande

av vissa ledigblivna utrymmen inom sjukhuset för kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet. Utskottet har vidare under föregående punkt

tillstyrkt anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål. I anslutning

till dessa arbeten måste laboratoriets utrustning, som enligt vad

departementschefen anfört är otillräcklig och icke motsvarar nutida krav,

kompletteras och förbättras. I likhet med departementschefen anser utskottet

emellertid att kostnaderna för den aktuella engångsutrustningen ej får

överstiga 1 700 000 kr. Utskottet tillstyrker, att ett belopp av en miljon

kr. anvisas för ändamålet förbudgetåret 1962/63.

Utskottet har slutligen icke funnit anledning till erinran mot att utrustning

till ett värde av högst 400 000 kr. beställes för sjukhusets allergilaboratorium,

för vars utvidgning riksdagen tidigare anvisat medel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att en lineär accelerator må beställas för

neurokirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset till ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr lid år 1962

värde av omkring 1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer,

gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

b) medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska

sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000

kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

c) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 5 100 000 kr.

3:o) Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen att dels medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk

klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus

för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola må beställas

till ett värde av högst 2 400 000 kr., att, såvitt på staten ankommer, gäldas

tidigast under budgetåret 1963/64, dels ock till Utbyggande av akademiska

sjukhuset i Uppsala under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens

allmänna fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 6 300 000 kr.

Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan innefattas

samtliga de byggnadsåtgärder, för vilka medel äskas för nästa budgetår, i

det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad

av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. (se prop. 1961: 79). Statens

andel i anläggningskostnaderna för dessa byggnadsobjekt uppgår —

på ett undantag när — till 40 procent av totalkostnaderna.

För vidtagande av erforderliga förberedande arbeten föreslår departementschefen

för nästa budgetår en medelsanvisning om 296 000 kr.

Den nya medicinkliniken vid sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk

hösten 1962. Hittills har staten och landstinget för angivna ändamål anvisat

tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken kostnadsberäknats till 7 930 000 kr., erfordras

sålunda ytterligare 430 000 kr., varav på staten faller 172 000 kr.

För innevarande budgetår har anvisats 800 000 kr. för fortsatt projektering

och påbörjande av byggnadsarbetena för del av den s. k. centrallängan

(B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2), flygel för servering in. in. (B 4)

samt viss ombyggnad av kvinnokliniken. För ifrågavarande byggnadsföretag

föreslås för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning av 2 520 000

kr. I detta belopp har även inräknats medel för fortsatt projektering av

centrallängan (Bl). Denna byggnadsdel avses inrymma bl. a. intagningsavdelning,

kirurgpoliklinik, röntgendiagnostiska avdelningar och laboratorier

samt forskningslaboratorier. Delen B 1 utgör en fortsättning på B 3

och skall sammanbinda flygeln B 2 med nuvarande kirurgbyggnaden (A 9).

Denna sammanbyggnad förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9, vilka

lämpligen bör komma till utförande under nästa budgetår. Sistberörda ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

9

beten samt vissa andra ändringsåtgärder inom kirurgbyggnaden — bl. a.

installation av ny telefonväxel och av rörpostanläggning — bär kostnadsberäknats

till sammanlagt 1 060 000 kr. Förslagen har ej givit departementschefen

anledning till erinran, varför han tillstyrker, att för nästa budgetår

av staten anvisas 320 000 kr. för ändamålet.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har enligt

Kungl. Maj ris uppdrag låtit utföra projektering av ombyggnad av den gamla

medicinkliniken för att bereda provisoriska lokaler för bl. a. dermatologisk

klinik och ögonklinik. Den nuvarande ögonkliniken måste nämligen

framdeles rivas för att bereda plats åt en i generalplanen för sjukhuset ingående

nybyggnad för specialkirurgi. För dermatologiska kliniken, som f. n.

tillsammans med sjukhusets neurologiska klinik är inrymd i den s. k. Epaviljongen,

krävs ytterligare vårdplatser såväl för undervisningen som

för att tillgodose uppsalaregionens sjukvårdsbehov. Genom att dermatologin

flyttas till gamla medicinkliniken, kan dess vårdplatsantal ökas från

nuvarande 25 till 50, vilket överensstämmer med det i propositionen 1960: 159

beräknade platsbehovet på regionplanet. Ombyggnaden av medicinkliniken,

som inskränkts till vad som oundgängligen erfordras för att den dermatologiska

och oftalmiatriska verksamheten övergångsvis skall kunna bedrivas

under tillfredsställande förhållanden, har kostnadsberäknats till

700 000 kr. Det framlagda ombyggnadsförslaget har icke givit departementschefen

anledning till erinran, och han föreslår att för ändamålet för nästa

budgetår anvisas 192 000 kr.

Av samma skäl som nyss åberopats för dermatologins del krävs jämväl

eu kraftig utökning av neurologiska klinikens vårdplatser. Detta behov kan

tillgodoses genom ianspråktagande av dermatologiska klinikens nuvarande

lokaler i E-paviljongen. Några ombyggnadsåtgärder har icke ansetts erforderliga

härför.

I förenämnda avtal mellan staten och landstinget angående akademiska

sjukhusets utbyggande ingår »tillbyggnad för ytterligare plastikkirurgi,

käkcentral och centraltandpoliklinik, radioterapi och radiofysik». I sjukhusets

ursprungligen enbart för otiatri avsedda öronklinik är inrymd en

plastikkirurgisk klinik med 35 vårdplatser. Uppsalaregionens vårdplatsbehov

inom ifrågavarande specialitet motsvarar emellertid cirka 65 platser.

Den byggnad, vari centraltandpoliklinikens lokaler f. n. är inrymda, måste

rivas inom ett fåtal år för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflvgel. Med

hänsyn till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister inom

öron-, näs- och halssjukdomar har kommittén funnit, alt centraltandpolikliniken

lämpligen bör förläggas till öronkliniken. Kommittén har vidare

föreslagit, att i anslutning till centraltandpolikliniken även anordnas lokaler

för käkortopedi och i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan

olika specialister inom den s. k. käkcentralen kräver. Foniatrin, som hittills

betraktats som en del av öron-, näs- och halsklinikens verksamhet, har av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 146 år W62

kommittén föreslagits få ställning som självständig specialitet men bli lokalmässigt

anknuten till öronkliniken och plastikkirurgiska kliniken. För egen

del anser departementschefen, att foniatrin bör beredas sådana lokalmässiga

resurser, att specialiteten får möjligheter att utvecklas på tillfredsställande

sätt. För enheten ifråga har dock ej beräknats någon egen vårdavdelning.

Radioterapeutiska kliniken, som disponerar 24 vårdplatser inom sjukhuset,

har f. n. mycket otillfredsställande arbetsförhållanden. Det är angeläget

för såväl sjukvården som läkarutbildningen att denna specialitet erhåller

tidsenliga lokaler och modern utrustning. Kommittén har med hänsyn

till regionens vårdplatsbehov samt till undervisningens och forskningens

krav ansett cirka 90 platser utgöra en lämplig avvägning av vårdplatsantalet

för en ny radioterapeutisk klinik. I anslutning till den radioterapeutiska

klinikens högvoltstation har planerats isotoplaboratorium och lokaler

för medicinsk radiofysik, innefattande vissa forskningsutrymmen.

Med utgångspunkt från angivna utbyggnadsbehov framlade kommittén i

januari 1961 program för en tillbyggnad av öronkliniken och nybyggnad för

radioterapi, vilka byggnadsobjekt — exklusive ombyggnadsarbeten inom

öronkliniken — preliminärt kostnadsberäknades till sammanlagt cirka

17 750 000 kr. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering

och verkställa kostnadsberäkning avseende ifrågavarande byggnadsföretag.

Kommittén har nu lagt fram resultatet av den hittills bedrivna projekteringen,

varav framgår att kommittén valt att lösa byggnadsfrågan så att

byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. Kommittén föreslår

sålunda, att den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken

och dess tillbyggnad för plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en

byggnadskropp, till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras.

En för blocket gemensam postoperativ avdelning och intensiwårdsavdelning

föreslås inrättad. Vidare upptages — utöver lokaler för forskning

inom radiofysik — även vissa utrymmen för radiobiologisk forskning. Byggnadsförslaget

innefattar vidare en ny föreläsningssal med 75 sittplatser,

närmast avsedd för undervisningen i plastikkirurgi, radioterapi och epidemiologi

m. m. Kommittén avser att under nästa budgetår fortsätta projekteringen

av det nya blocket och beräknar, att kostnaderna härför skall komma

att uppgå till 2 000 000 kr.

De framlagda ritningarna beträffande ifrågavarande byggnadsobjekt har

i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna. Nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande har dock ifrågasatt en omarbetning av planlösningen

inom vissa våningsplan, varigenom en besparing i våningsyta

skulle kunna vinnas. För egen del har departementschefen funnit behovet

av ifrågavarande nya eller utökade enheter väl underbyggt. Det föreslagna

vårdplatsantalet för de i det blivande blocket ingående specialklinikerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14G år 1962

11

överensstämmer i huvudsak med de i propositionen 1960: 159 angivna riktlinjerna

för regionsjukvårdens utbyggande och har därför icke givit anledning

till erinran. Den koncentrerade planlösningen av byggnadsprojektet

synes departementschefen innebära driftsekonomiska fördelar men medför

självfallet komplicerade arkitektoniska problem genom den erforderliga

sammanfogningen av ett flertal byggnadskroppar med olika höjd, längd

och bredd till ett gemensamt block.

Med hänsyn till radioterapeutiska klinikens uppgifter för forskningen

bar departementschefen funnit det ofrånkomligt, att vissa forskningsresurser

ges i anslutning till den kliniska radiofysiken och isotoplaboratoriet.

Enär de tilltänkta lokalerna för radiobiologisk forskning blir av begränsad

omfattning, anser han sig även — ehuru med viss tvekan — kunna godtaga

kommitténs förslag härutinnan. Emellertid betonas, att ifrågavarande forskningsutrymmen

endast bör betraktas som komplement till den kliniska verksamheten

och ej bör få ställning som självständiga institutioner.

Vad kommittén anfört har övertygat departementschefen om behovet av

en ny föreläsningssal inom det blivande komplexet. Sammanfattningsvis anser

han sig således kunna tillstyrka, att de framlagda ritningarna lägges till

grund för den fortsatta projekteringen. Kommittén bör därvid pröva den av

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande ifrågasatta omarbetningen.

Departementschefen föreslår i enlighet med kommitténs hemställan,

att staten för nästa budgetår för den fortsatta projekteringen av ifrågavarande

byggnadsföretag anvisar 800 000 kr.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har kommittén påbörjat projektering av en

ny infektionsklinik vid sjukhuset. Genom uppförandet av ifrågavarande

klinik kan det nuvarande epidemisjukhuset i Uppsala frigöras för långtidsvård.

Enligt av kommittén framlagda preliminära ritningar skall kliniken

förläggas till en fristående byggnad med en byggnadsdel för vårdavdelningar

och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler. Vårdplatsantalet

uppgår till 74, vilket innebär en ökning med 14 i förhållande

till den i generalplanen för sjukhusets utbyggande angivna storleken. Det

nuvarande epidemisjukhuset har 100 platser. Svårigheterna att bedöma

vårdplatsbehovet för infektionssjukdomar och epidemiologiska sjukdomar

är uppenbara. Utvecklingen har emellertid visat, att åtskilliga epidemisjukhus

i landet har för många platser i förhållande till vårdbehovet och

därigenom icke kunnat utnyttjas rationellt. Departementschefen finner det

därför angeläget, att nya infektionskliniker icke överdimensioneras. Å andra

sidan hör man hålla i minnet att gränsdragningen mellan infektionssjukdomar

och andra sjukdomar är flytande. Inordnandet av infektionskliniken

i en stor sjukhusorganisation måste vidare medföra ett betydligt mer

rationellt och flexibelt utnyttjande än om kliniken hade en isolerad ställning.

Vid dimensioneringen av en klinik har man även att taga hänsyn

till behovet av alt erhålla lämpligt avvägda vårdenheter. Kommittén har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 19<>2

räknat med en observalionsavdelning och två vårdavdelningar. En minskning

av antalet vårdenheter synes icke kunna komma ifråga. Mot bakgrund

av det anförda och med beaktande av den av kommittén förebragta utredningen

i frågan anser departementschefen sig kunna godtaga den av kommittén

föreslagna dimensioneringen av den nya infektionskliniken. Som

kommittén framhållit bör kliniken uppföras snarast möjligt på grund av dess

betydelse för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen. Under

förutsättning att riksdagen icke har något att invända däremot, föreslås

det få ankomma på Ivnngl. Maj:t att pröva kommitténs slutliga byggnadsförslag

och — om förslaget icke föranleder några erinringar — medgiva,

att byggnadsarbetena får igångsättas under nästa budgetår. Det föreslås, att

för ändamålet anvisas 320 000 kr.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle under nästa budgetår

statliga medel till ett belopp av 4 020 000 kr. stå till förfogande för vidtagande

av sådana förberedande åtgärder och byggnadsarbeten, som omfattas

av den reviderade generalplanen för sjukhuset.

Kommittén har härutöver lagt fram förslag till vissa ombyggnadsarbeten

inom psykiatriska kliniken för en sammanlagd kostnad av 500 000 kr. Arbetena

avser dels iordningställande av den tidigare barnavdelningens lokaler

för vuxenpsykiatri, dels anordnande av motionshall samt utbyte av klinikens

f. n. gallerförsedda fönster m. in., dels ock klinikens förseende med

rörpostanläggning. De föreslagna åtgärderna har lämnats utan erinran

av remissmyndigheterna. Då ett realiserande av förslaget skulle medföra

en synnerligen önskvärd förbättring av klinikens nuvarande arbetsförhållanden,

har departementschefen ej heller för egen del något att invända mot

åtgärderna. Enär kliniken icke omfattas av det med regionlandstingen träffade

avtalet angående samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska

sjukhuset bör staten svara för 70 procent av kostnaderna för ombyggnaden

av nämnda klinik. Departementschefen tillstyrker således för nästa budgetår

en medelsanvisning för ändamålet om 350 000 kr.

Den nuvarande sjuksköterskeskolan, som ligger inom sjukhusområdet,

är otillräcklig och otidsenlig. Visserligen har —- i samband med att elevintaget

nyligen utökats från 70 till 110 elever per år — vissa provisoriska undervisningslokaler

och elevbostäder uppförts vid skolan, men behovet av

moderna undervisningslokaler och ytterligare elevbostäder är långt ifrån

täckt. Det bör framhållas, att endast en mindre del av de befintliga bostäderna

är enkelrum, något som numera är standard vid nya sjuksköterskeskolor.

Kommittén har funnit, att en tillbyggnad till den befintliga skolbyggnaden

alltför mycket skulle inkräkta på det begränsade sjukhusområdet

och ändock inte erbjuda någon fullgod lösning. Med hänsyn härtill har

kommittén funnit en förläggning utanför sjukhusets område nödvändig och

har därvid föreslagit, att sjuksköterskeskolan för sin nybyggnad skulle få

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ulåtande nr Hd år 19d2

13

disponera den stalen tillhöriga tomten nr 2 i kv. Haubitsen, belägen norr om

försvarets läroverk på det s. k. Artillerifältet. Härigenom skulle den nuvarande

skolbyggnaden kunna friställas för vissa akuta lokalbehov vid sjukhuset.

Kommittén har nu lagt fram förslag till ny sjuksköterskeskola, bestående

av Ire byggnader, nämligen en för undervisningslokaler m. m., en för bostäder

åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler m. in. samt en för bostäder

åt 240 elever. Uppförandet av den nya skolan föreslås ske i två etapper,

varvid till den första etappen hänförts den större av elevbostadsbyggnaderna.

Kostnaden för denna byggnad, som beräknas kunna påbörjas hösten 1902

och för vilken byggnadstiden angivits till cirka ett år, uppskattar kommittén

till i runt tal 4 miljoner kr.

Behovet av en nybyggnad för sjuksköterskeskolan finner departementschefen

väl dokumenterat. Mot den föreslagna utformningen av ifrågavarande

byggnadsprojekt i stort och av det mer i detalj utarbetade förslaget till ett

elevbostadshus med 240 elevrum har han icke funnit anledning till erinran.

Kostnaderna för uppförandet av sistnämnda bostadshus har byggnadsstyrelsen

emellertid uppskattat till 4 500 000 kr., vilket är 500 000 kr. mer än

vad kommittén angivit. Det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet bör tagas

till utgångspunkt för ställningstagandet till förslaget. Enär de framlagda

ritningarna över bostadshuset synes departementschefen väl ägnade att

läggas till grund för detaljplaneringen av byggnadsföretaget och med hänsyn

till angelägenheten av att sjukhuset utan dröjsmål förses med ytterligare

elevbostäder, anser han sig böra tillstyrka, att ifrågavarande projekt

kommer till utförande med början under nästa budgetår.

Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete

för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och

landstinget med 45 procent av kostnaderna för täckande av uppkommande

drittunderskott vid skolan. Som kommittén anfört synes en liknande kostnadsfördelning

skälig ifråga om uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan.

Landstinget har vid ett nyligen avhållet urtima möte för sin del

godkänt ifrågavarande kostnadsfördelning. Enär medelsbehovet för nästa

budgetår av kommittén angivits till 2 milj. kr., föreslår departementschefen

därför en medelsanvisning av (2 000 000 x 0,55) 1 100 000 kr.

För bestridande av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs

egen verksamhet samt för de statliga representanterna i kommittén

beräknas för nästa budgetår 180 000 kr. resp. 50 000 kr. eller tillhopa

230 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

0 300 000 kr. Del förordas, alt inom denna kostnadsram, i den mån så med

hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest befinnes

lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medels
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets ulåtande nr 146 år 1962

disposition för visst ändamål må ske mot det att motsvarande minskning

vidtages för ett annat.

Kommittén har slutligen hemställt om bemyndigande att beställa utrustning

för dels den nya radioterapeutiska kliniken till ett värde av högst

2 200 000 kr., dels det nya bostadshuset för sjuksköterskeelever till ett värde

av högst 200 000 kr. Med hänsyn till den långa leveranstiden för i synnerhet

radioterapeutisk apparatur och enär ifrågavarande beställningsbemvndiganden

under alla förhållanden måste anses ligga inom ramen för kommande

utrustningsprogram, anser departementschefen sig — mot bakgrund av

sitt ställningstagande till ifrågavarande byggnadsförslag — böra tillstyrka

kommitténs hemställan i denna del. Riksdagens medgivande bör således utverkas

att beställa sagda utrustning till ett sammanlagt värde av högst

2 400 000 kr., att — i vad avser den på staten fallande delen av kostnaden,

högst 990 000 kr. — gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.

Utskottet. Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan

innefattas samtliga i förevarande sammanhang föreslagna byggnadsåtgärder

i det av riksdagen godkända avtalet med Uppsala läns landsting

angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:ts förslag

i fråga om uppförande av ny medicinklinik samt av delar av den s. k.

centrallängan avser ett fullföljande av byggnadsföretag, för vilka riksdagen

tidigare anvisat medel, och kan av utskottet godtagas.

Det framlagda förslaget till om- och tillbyggnad av öronkliniken samt

nybyggnad för radioterapeutisk klinik har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet anser det ändamålsenligt att berörda byggnadsfråga

lösts så att byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. 1

likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget betona, att

föreslagna forskningsutrymmen inom radioterapeutiska kliniken icke får

ställning som självständiga institutioner. Utskottet har ej heller haft något

att invända mot vad departementschefen anfört i fråga om det framlagda

preliminära förslaget till ny infektionsklinik. Det bör således få ankomma

på Kungl. Maj:t att pröva det slutliga byggnadsförslaget, varjämte Kungl.

Maj :t i förekommande fall bör äga medgiva, att byggnadsarbetena får igångsättas

under nästa budgetår.

Vad departementschefen anfört rörande behovet av nya lokaler för sjuksköterskeskolan

synes utskottet övertygande. Den föreslagna förläggningen

av erforderliga nybyggnader för skolan till en tomt på det s. k. Artillerifältet

anser sig utskottet vidare kunna godtaga, liksom även av departementschefen

framlagt förslag till fördelning mellan staten och landstinget av

kostnaderna för den nya sjuksköterskeskolan. Såsom en första etapp av

ifrågavarande nybyggnad föreslås uppförandet av ett elevbostadshus med

246 elevrum. Vad departementschefen härutinnan anfört har icke givit ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962 15

skottet anledning till erinran. För nästa budgetår bör för ändamålet anvisas

1 100 000 kr.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande nya byggnadsföretag

vid sjukhuset samt kostnaderna för allmänna utredningar och byggnadskommitténs

egen verksamhet kan likaledes av utskottet godtagas. Utskottet

är vidare berett att tillstyrka av Kungl. Maj :t i förevarande sammanhang

förordade beställningsbemyndiganden för nästa budgetår.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av vad departementschefen anfört och

föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk klinik

vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus

för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola

må beställas till ett värde av högst 2 400 000 kr., att, såvitt

på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret

1963/64;

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

6 300 000 kr.

4:o) Avtal angående lasarettet i Lund m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat godkänna avtal med Malmöhus läns

landsting angående dels lasarettet i Lund, dels de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna i Lund, dels ock seminarietomten i Lund.

I propositionen redovisas följande mellan 1959 års statliga kommission

för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt delegerade

för Malmöhus läns landsting villkorligt slutna avtal, nämligen dels

avtal angående lasarettet i Lund, dels avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna i Lund, dels ock avtal angående seminarietomten

i Lund. Angående avtalstexterna torde få hänvisas till propositionen, sid.

37—42, 50—52 samt 53—54.

Departementschefen uttalar, att lasarettet i Lund alltsedan dess tillkomst

under senare delen av 1700-talet tjänat som eu medicinsk utbildningsanstalt.

Trots detta är den statliga bidragsgivningen till lasarettet ännu

ej generellt avtalsreglerad vad gäller byggnads- och utrustningsbidrag. Bidragsnormerna

grundas till betydande delar på hävd. Det har därför framstått

som mycket angeläget att i ett avtal samordna bestämmelserna för

den statliga bidragsgivningen. Riksdagens beslut i anledning av propositionen

1960: 159 med förslag till vissa riktlinjer för regionsjukvårdens utbyg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 14<> år 1!)t>2

gande m. m. har gjort en generell reglering av avtalsförhållandena beträffande

lasarettet i Lund än mer påkallad.

Under senare år har från såväl statens som de kommunala sjukvårdshuvudmännens

sida eftersträvats att få till stånd så likformiga och enhetliga

villkor som möjligt i avtal om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrättningar

för undervisning och forskning. Bakom denna strävan har legal

tanken att det i och för sig saknas anledning att tillämpa olika bidragsprinciper

gentemot skilda huvudmän, enär samtliga avtal på ifrågavarande

område måste vila på den allmänt vedertagna grundsatsen, att statens bidragsgivning

hör begränsas till att avse ersättning för de merkostnader som

uppstår för sjukvårdshuvudmännen till följd av undervisnings- och forskningsverksamheten.

Att det kan vara förenat med betydande svårigheter

att urskilja och definiera dessa merkostnader förändrar inte riktigheten av

den angivna principen som sådan.

De under de senaste åren mellan staten och de kommunala huvudmännen

träffade överenskommelserna på ifrågavarande område har utan tvekan

medfört ett närmande till det sålunda uppställda målet. Fortfarande förekommer

emellertid betydande skiljaktigheter mellan de olika avtalen. Att

så är fallet får tillskrivas historiska förhållanden, hänsynstagande till tidigare

överenskommelser eller andra särskilda omständigheter, vilka avtalsparterna

haft att beakta vid avtalens ingående.

Med undantag för det år 1961 träffade avtalet med Stockholms stad angående

upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning har

samtliga under senare år ingångna avtal på området en gemensam giltighetstid.

Avtalen utlöper nämligen — om uppsägning dessförinnan sker —

år 1970. Utgångspunkten för de nya samordnade förhandlingar, som då

torde komma att upptagas, bör vara att åstadkomma full samstämmighet

ifråga om normerna för statens bidragsgivning. Även S:t Görans-avtalet, som

utlöper med utgången av år 1976, innehåller för övrigt en klausul som förpliktigar

staden att deltaga i dylika förhandlingar under pågående avtalsperiod.

Det är mot denna allmänna bakgrund man får se det av förhandlingskommissionen

nu framlagda förslaget till avtal om lasarettet i

L u nd (läkarutbildningsavtalet). Kommissionen har vid de förda förhandlingarna

strävat efter att få till stånd ett avtal som i så stor utsträckning

som möjligt ansluter sig till 1959 års avtal om upplåtelse av Göteborgs stads

sjukhus för medicinsk undervisning och forskning. I de delar detta syfte

uppnåtts har eu väsentlig förändring inträtt i förhållande till nu gällande

bidragsvillkor beträffande lasarettet i Lund. I fråga om såväl utrustningssom

driftbidragen innebär avtalet vissa eftergifter från statens sida. Staten

skall således enligt avtalet generellt erlägga ett 25-procentigt bidrag till

utrustningskostnaderna — med undantag för viss speciell forskningsulrustning,

för vilken staten har att erlägga hela kostnaden. Hittills har staten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

17

regelmässigt erlagt 50 procent av kostnaderna för röntgenutrustning, varjämte

bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna för utrustning av viss

del av centralblocket vid lasarettet och av observationspaviljongen vid epidemisjukhuset.

I övrigt har bidrag icke utgått för annan utrustning än sådan

avsedd enbart för forskning. Vad gäller driftbidraget innehåller det nya

avtalet en maximeringsregel av innebörd att den för lasarettet fastställda

vårddagkostnaden, på vilken ifrågavarande bidrag beräknas, icke må överstiga

medeldagkostnaden vid rikets undervisningssjukhus, förhöjd med

10 procent. Enligt nu gällande avtal får däremot lasarettets vårddagkostnad

icke överstiga motsvarande kostnad för samtliga lasarett i riket, förhöjd

med 10 procent. Den nya maximeringsregeln medför således en icke oväsentlig

höjning av driftbidraget. Även beräkningen av pensionskostnaderna

blir övergångsvis oförmånligare för staten enligt föreliggande avtalsförslag.

Beträffande statens byggnadsbidrag till lasarettet i Lund har kommissionen

likaledes i princip uppnått överensstämmelse med Göteborgsavtalet.

Ifrågavarande bidrag skall sålunda utgöra 25 procent av de verkliga byggnadskostnaderna.

Med hänsyn främst till 1951 års markbytesavtal med

landstinget, enligt vilket staten har att erlägga 50 procent av kostnaderna

för sådana sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet, i

den mån dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet, samt till riksdagens

år 1952 fattade principbeslut, att staten skall erlägga 50 procent av

kostnaderna för uppförande av ett centralblock vid lasarettet, har kommissionen

ansett sig därutöver böra acceptera ett särskilt 15-procentigt bidrag

till uppförandet av vissa särskilt angivna byggnadsföretag. Kommissionen

uttalar i detta sammanhang, att bidragets särskilda natur föranleder, att

det skall betraktas såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda

för s. k. länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus

läns landsting. Härutöver har kommissionen, såsom en eftergift för

uppnående av ett avtal, ansett sig nödsakad att godtaga landstingets krav

på ett engångsbidrag om 500 000 kr. för vissa av landstinget till största delen

redan utförda smärre byggnadsföretag, vilka sammanlagt kostnadsberäknats

till minst 1,1 miljon kr. Ur statens synpunkt får den träffade överenskommelsen

i vad den avser byggnadsbidraget likväl anses innebära en

förbättring i jämförelse med hittills tillämpad hälftendelningsregel.

Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. För egen

del finner departementschefen avtalsförslaget innebära ett betydelsefullt

steg mot en enhetlig reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala

undervisningssjukhusen. Trots att avtalet i vissa hänseenden medför

försämrade villkor för staten i förhållande till nuläget finner departementschefen

angivna omständighet vara så betydelsefull, att han är heredd

att tillstyrka avtalsförslagets godkännande. Därvid har även beaktats, alt

avtalet i väsentliga delar överensstämmer med det av chefen för ecklesiastik
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 146

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1962

departementet i propositionen 1962: 104 framlagda förslaget till avtal med

Västerbottens läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i

Umeå, in. m. De särbestämmelser i fråga om byggnadsbidragen, som kommissionen

nödgats acceptera, måste betraktas som en ofrånkomlig konsekvens

av tidigare gjorda utfästelser från statens sida. Departementschefen

understryker att dessa särbestämmelser, ehuru de har betydande räckvidd,

uteslutande avser vissa bestämda byggnadsobjekt och att de sålunda icke i

framtiden blir tillämpliga på andra byggnadsföretag.

I detta sammanhang uttalar departementschefen sin tillfredsställelse över

att frågan om hur kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden

och tilläggsförmåner slutligt skall fördelas mellan parterna erhållit motsvarande

lösning som för Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, genom att sjukvårdshuvudmannen

helt skall svara för dessa ersättningar. Departementschefen

finner detta vara en i sak riktig lösning.

Departementschefen övergår därefter till att diskutera vissa detaljer i avtalet.

Vad departementschefen härutinnan anför framgår av propositionen

sid. 61—62.

Enligt det mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1928 träffade

avtalet angående psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund svarar landstinget

för driften av den staten tillhöriga kliniken mot att staten erlägger

driftkostnadsersättning till landstinget motsvarande de verkliga driftkostnaderna,

dock med viss maximering. I avtalet meddelas även bestämmelser

om intagning och utskrivning av patienter från kliniken med iakttagande

av de former, som fastställts för statens mentalsjukhus. Avtalet har av

Kungl. Maj:t uppsagts att upphöra att gälla med utgången av år 1966. I

propositionen 1960:159 uttalades, att bl. a. de psykiatriska klinikerna i

Uppsala och Lund borde inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive

sjukvårdsområden. Genom det nu framlagda avtalet om de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund

har denna fråga lösts för Lunds vidkommande. Avtalsparterna har emellertid

överenskommit att den påkallade omorganisationen skall ske först från

den 1 januari 1970. Redan fr. o. m. år 1967 skall emellertid den statliga

driftkostnadsersättningen successivt minska. Nu gällande speciella intagningsformer

vid kliniken skall vidare omedelbart upphöra att gälla. Vad sålunda

överenskommits anser departementschefen sig kunna godtaga.

Frågan om uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet har

underställts riksdagen i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.

De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna angående fördelningen

mellan staten och landstinget av anläggnings- och driftkostnaderna för

ifrågavarande klinik överensstämmer principiellt med av riksdagen tidigare

godkända grunder och har således icke givit departementschefen anledning

till erinran.

I propositionen 1960: 147 redovisades även ett av byggnadsstyrelsen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1962

19

framlagt reviderat förslag till uppförande av den planerade barnpsykiatriska

kliniken. Kostnaden för anläggningen uppskattades därvid av byggnadsstyrelsen

preliminärt till cirka 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1959.

Till nu föreliggande avtalsförslag har fogats nya ritningar över projektet.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över avtalet redogjort för de

ändringar, som vidtagits i klinikens utformning i förhållande till det i

nämnda proposition redovisade programmet. Totalvolymen är i stort sett

oförändrad, men en tidigare planerad envåningsflygel har omdisponerats

och ändrats till en flygelbyggnad med två våningar. Detta möjliggör en

önskvärd koncentration av bebyggelsen inom det begränsade disponibla

markutrymmet. En utökning har dock skett såtillvida att fritidslokaler

för manlig ungdom kunnat inrymmas i byggnaden. Kostnaden för anläggningen,

inklusive kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen

till 3 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. I förhållande till

tidigare kostnadsberäkning innebär detta en väsentligt stegrad kostnad

för byggnadsföretaget. Denna torde till viss del sammanhänga med den

tidigare kostnadsberäkningens allenast preliminära natur. Enligt vad inhämtats

har förutom den allmänna kostnadsfördyring, som skett under

tiden den 1 juli 1959—den 1 juli 1960, även vissa förut ej medräknade kostnader

för anläggande av kulvertförbindelse med lasarettets centralblock

och ökade kostnader för de tillkommande fritidslokalerna inverkat på

kostnadsberäkningen. En viss fördyring synes slutligen också ha inträtt

i fråga om VVS-anläggningarna enligt det nya förslaget.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och enär den föreslagna programändringen

ur flera synpunkter innebär en påtaglig förbättring, finner departementschefen

sig trots de väsentligt ökade kostnaderna för projektet

böra godtaga förslaget till nybyggnaden för den barnpsykiatriska kliniken

med den utformning den erhållit genom ifrågavarande avtalsförslag. Departementschefen

understryker starkt angelägenheten av att byggnadsföretaget

kommer till utförande snarast möjligt.

Byggnadsstyrelsen har riktat viss erinran mot utformningen av avtalet

angående seminarietomten i Lund. De av byggnadsstyrelsen

framförda synpunkterna är i och för sig förståeliga. Departementschefen

finner dock ingen anledning att ifrågasätta någon ändring av avtalet

i denna del.

Sammanfattningsvis anser departementschefen sig således kunna tillstyrka,

att förenämnda tre avtal godkännes. Skulle smärre jämkningar av

eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsättes, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Utskottet. I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 11, punkten

58, uttalade utskottet med anledning av väckta motioner med hemställan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 746 år 1962

om utredning av villkor och normer för statsbidrag till icke statliga undervisningssjukhus,

att utskottet delade den uppfattning som kommit till uttryck

i motionerna, nämligen angelägenheten av enhetliga normer för ifrågavarande

bidragsgivning. Utskottet erinrade om att gällande avtal på området

företedde delvis ganska stora skiljaktigheter sinsemellan. Detta berodde

såväl på historiska förhållanden som på de särskilda omständigheter, som

hade förelegat vid avtalens ingående. Sakligt sett kunde det enligt utskottets

uppfattning icke numera finnas någon hållbar motivering för att sagda

statliga bidrag skulle utgå efter olika normer, i all synnerhet sedan riksdagen

fattat beslut om rikets indelning i regioner för den specialiserade

kroppssjukvården, varigenom även andra landsting, än de till vilka undervisningssjukhusen

hör, blev ekonomiska medintressenter i dessa sjukhus.

Det nu framlagda avtalet med Malmöhus läns landsting angående lasarettet

i Lund innebär enligt vad departementschefen anfört ett betydelsefullt

steg mot en enhetlig reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala

undervisningssjukhusen. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av

vad utskottet sålunda uttalat anser sig utskottet, trots att avtalet i vissa

hänseenden medför försämrade villkor för staten i förhållande till nuläget,

böra tillstyrka avtalets godkännande. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 144 likaledes tillstyrkt godkännande

av ett i propositionen nr 104 framlagt preliminärt avtal med Västerbottens

läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.,

vilket avtal i väsentliga delar överensstämmer med avtalet angående lasarettet

i Lund.

De preliminära avtalen om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna

i Lund samt angående seminarietomten i Lund har icke givit utskottet

anledning till erinran. I likhet med departementschefen vill utskottet

starkt understryka angelägenheten av att den nya barnpsykiatriska

kliniken kommer till utförande snarast möjligt.

Då departementschefen förutsätter, att endast smärre jämkningar i eller

tillägg till nu ifrågavarande avtal skall kunna ske utan att riksdagens samtycke

behöver inhämtas, har utskottet inte funnit anledning till erinran

mot att bemyndigande härtill lämnas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat godkänna

avtal med Malmöhus läns landsting angående lasarettet

i Lund;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat god
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

21

känna avtal med Malmöhus läns landsting angående de

psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund;

c) bemyndiga Kungi. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat godkänna

avtal med Malmöhus läns landsting angående seminarietomten

i Lund.

5:o) Bidrag till lasarettet i Lund. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår under elfte

huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. må för

budgetåret 1962/63 disponeras på sätt departementschefen förordat, dels

ock till Bidrag till lasarettet i Lund för nämnda budgetår under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits

dels ett förslagsanslag till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund å 3 000 000 kr., dels ett reservationsanslag till Bidrag till viss

utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund å 111 000 kr.,

dels ett förslagsanslag till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken

i Lund å 2 500 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till

vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

m. m. å 3 220 000 kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t förordat,

att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande av nämnda

anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt förslagsanslag

med benämningen Bidrag till lasarettet i Lund.

De under sistnämnda anslag gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings-

och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet i Lund

m. m. grundar sig — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — på de

nya avtal, för vilka under föregående punkt redogjorts.

Medicinalstyrelsen har på grundval av hittills gällande avtalsregler beräknat

det statliga driftbidraget till lasarettet i Lund för nästa budgetår

till 3 200 000 kr. samt driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken

till 2 700 000 kr. Ifrågavarande bidrag avser kostnaderna under kalenderåret

1962. I 12 § avtalet om lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)

föreskrives emellertid, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis

i efterskott i form av utbetalningar ä conto på visst närmare angivet sätt.

Enär det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget

avser kalenderåret 1961, medan i överensstämmelse med angivna avtalsrum

driftkostnadsberäkningarna i fortsättningen kommer att gälla en

med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag

för näsla budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 1^6 år 1962

första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1943 års driftbidragsavtal),

dels tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt de nya avtalsbestämmelserna).

I avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna

finns inget mot 12 § läkarutbildningsavtalet svarande stadgande, men enligt

vad kommissionen uppgivit har landstinget förutsatt, att utbetalning

å conto skall kunna ske även beträffande statens ersättning för ifrågavarande

kliniker. Med hänsyn till lämpligheten av enhetliga regler för utbetalning

av statsbidragen förordar departementschefen den av landstinget

förutsatta anordningen.

Främst till följd av ändrad maximeringsregel samt nya bestämmelser

för beräkning av pensionskostnaderna kommer statens driftbidrag tdl

lasarettet enligt det nya avtalet att bli icke oväsentligt högre än tidigare.

Med utgångspunkt från de nya avtalsreglerna och de nyss angivna grunderna

för anslagsberäkningen för nästa budgetår uppskattas statens driftbidrag

till lasarettet i Lund avseende tiden den 1 januari 1962—den 30 juni

1963 till 5 500 000 kr.

Driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken, vilken likaledes till

följd av de i det nya avtalet ändrade grunderna för beräkningen av pensionskostnaderna

måste uppräknas i förhållande till den av medicinalstyrelsen

framlagda kalkylen, bör upptagas med ett belopp av 4 500 000 kr. Denna beräkning

avser samma tidsperiod — ett och ett halvt år -— som legat till grund

för uppskattningen av driftbidraget till lasarettet i Lund.

I fråga om det statliga utrustningsbidraget har — enligt vad kommissionen

därom anfört — förhandlingsparterna förutsatt, att den nyanskaffning

av utrustning, som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses

gälla årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den

senare delen skall statligt utrustningsbidrag enligt 4 § läkarutbildningsavtalet

utgå med 25 procent. Under hand har inhämtats, att den röntgenutrustning,

för vars anskaffande lasarettsdirektionen äskat ett bidrag med

halva kostnaden eller med i runt tal 75 000 kr., till större delen inköpts redan

under år 1961. För denna del synes statligt bidrag med 50 procent böra

utgå. För den återstående, under innevarande år anskaffade röntgenutrustningen

skall däremot icke utgå särskilt statligt bidrag enligt hittillsvarande

praxis, utan den mellan parterna träffade överenskommelsen bör i stället

tillämpas på utrustningsanskaffningen. Nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande har i allt väsentligt godtagit den föreslagna utrustningsanskaffningen

som sådan.

På grundval av från landstinget och nämnden under hand inhämtade upplysningar

beräknas det statliga utrustningsbidraget för nästa budgetår till

sammanlagt 600 000 kr. En viss osäkerhet måste dock anses vidlåda denna

beräkning. Departementschefen har räknat med att — förutom löpande utrustningsanskaffning

för befintliga kliniker m. m. — även mer omfattande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1U6 år 1962 23

nyutrustning av nytillkommande kliniker eller anläggningar kan bli aktuell

under denna tid.

Departementschefen övergår därefter till att behandla framlagda byggnadsförslag

och till frågan om storleken av det statliga byggnadsbidraget

för nästa budgetår. Av de byggnadsåtgärder, för vilka lasarettsdirektionen

äskat medel, är ombyggnadsarbetena inom lungkliniken och thoraxkliniken

samt inom hudkliniken upptagna i den till läkarutbildningsavtalet fogade

bilagan A och berättigar således till ett bidrag på 40 procent. För anordnande

av omklädnadsrum m. m. inom medicinska kliniken bör staten däremot

— såsom kommissionen uttalat — endast bidraga enligt läkarutbildningsavtalets

huvudregel eller med 25 procent av kostnaderna. Ifrågavarande

tre byggnadsåtgärder, som till vissa delar redan blivit utförda, har —

i och för statsbidrags utgående —- tillstyrkts av nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande. I fråga om lungkliniken har nämnden dock

förutsatt, att viss av centrala sjukvårdsberedningen föreslagen vårdplatsminskning

genomföres. För egen del ansluter departementschefen sig i detta

avseende till vad nämnden anfört.

Samtliga de byggnadsprojekt, som redovisats i de av förvaltningsutskottet

gjorda framställningarna, omfattas av nyssnämnda bilaga A. Staten har således

att bidraga till byggnadskostnaderna med 40 procent under förutsättning,

att projekten antingen redan godkänts av statsmakterna eller ock i enlighet

med 15 § läkarutbildningsavtalet godkännes i den ordning Kungl.

Maj :t föreskriver. Vad gäller centralblocket erinras om att Kungl. Maj :t i

överensstämmelse med av riksdagen givet bemyndigande (se prop. 1960: 71;

SU 1960: 123; rskr. 1960: 299) genom beslut den 21 april 1961 godkänt, att

en första deletapp av block E inom ifrågavarande centralblock — omfattande

flyglarna Eb, Ec och Ed — finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott företedda ritningar.

Arbetena, som för ifrågavarande deletapp enligt numera träffade

entreprenadavtal kostnadsberäknas till 13 300 000 kr., har påbörjats under

hösten 1961.

För uppförande av nybyggnad för centraltvätteriet har riksdagen hittills

anvisat 1 500 000 kr. Vid anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen

1961:79 anförde departementschefen, att angelägenheten av projektets

snara realiserande medförde, att han ansåg sig böra biträda av förvaltningsutskottet

gjord hemställan om anvisande av medel för företagets

fortsättande, trots att definitivt byggnadsprogram då ej förelåg och frågan

om statens slutliga andel i kostnaderna stod öppen. Departementschefen

förklarade sig ha för avsikt att så snart sig göra lät underställa riksdagen

det definitiva byggnadsprogrammet och framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan.

Som nyss anförts har sistnämnda spörsmål lösts i det nu framlagda,

av departementschefen tillstyrkta förslaget till avtal angående lasa
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

rettet i Lund. Av förenämnda bilaga A till avtalet framgår vidare, att statens

bidrag skall beräknas på >°/h av den totala kostnaden, som enligt

under hösten 1961 framlagda beräkningar kommer att uppgå till 8 000 000

kr. Försvarets fabriksstyrelse svarar för uppförandet av nybyggnaden, vilken

enligt nu redovisade definitiva ritningar kommer att omfatta tre våningsplan

jämte en mindre fjärde våning. Anläggningen får en kapacitet

av 14 ton tvättgods per dag, varav 10 ton beräknas motsvara lasarettets

behov. Byggnadsföretaget, som påbörjats hösten 1961, har icke föranlett

någon erinran från departementschefens sida.

Departementschefen har intet att invända mot att de föreslagna ändrings-

och kompletteringsåtgärderna inom kulvertsystemets delar 3—7 kommer

till utförande. Som byggnadsstyrelsen anfört bör dock behovet av föreslagna

utbyten av vissa kondensvattencisterner m. m. ytterligare utredas.

Kostnaderna för angivna åtgärder har beräknats till 807 000 kr.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört är departementschefen f. n.

icke beredd att taga ställning till av förvaltningsutskottet föreslagen installation

av oljeeldning vid ångkraftverket. Det förutsättes, att frågan prövas

ytterligare. I detta sammanhang understrykes angelägenheten av att värmeanläggningens

kapacitet i första hand reserveras för lasarettets, universitetets

och så långt det är möjligt även andra statliga institutioners behov.

Förvaltningsutskottet har lagt fram förslag till tillbyggnad för radiologiska

kliniken i fem våningar jämte källarvåning, i vilken viss högvoltsapparatur

avses bli placerad. I tillbyggnaden skall vidare förläggas bl. a. en avdelning

för klinisk radiofysik samt en ny vårdavdelning med cirka 20 vårdplatser.

De totala byggnadskostnaderna beräknas till 4 041 000 kr.

Radiologiska kliniken är otvivelaktigt i stort behov av utökade lokaler icke

minst för att kunna hysa den kvalificerade specialapparatur en modern

centralanstalt för radioterapi kräver. Departementschefen har därför icke

något att invända mot den planerade utvidgningen som sådan. Det föreslagna

vårdplatstillskottet, vilket skulle öka klinikens totala vårdplatsantal

till 100, anser departementschefen sig även med hänsyn till vissa

överväganden som gjorts inom centrala regionvårdsnämnden böra godtaga.

Beträffande de framlagda ritningarna över tillbyggnaden har vissa erinringar

framställts av centrala sjukvårdsberedningen och nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande samt, i vad avser strålskyddsförhållanden,

av radiofysiska institutionen i Stockholm. Nämnden har vidare verkställt

en viss överarbetning av ritningsförslaget i vad avser högvoltstationen

i källarplanet. Härigenom har inom ramen för tillbyggnadens totalvolym

vissa ytterligare rumsytor utvunnits. Enligt vad departementschefen

inhämtat har landstinget ännu icke tagit ställning till nämndens ändringsförslag

men avser att i möjligaste mån beakta detsamma. Under förutsättning

att så sker och att övriga av ifrågavarande myndigheter föreslagna

förbättringar noggrant prövas, är departementschefen beredd att tillstyrka

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

25

statligt bidrag för byggnadsprojektet i fråga. Den gjorda kostnadsberäkningen

har icke givit remissmyndigheterna anledning till erinran. Även för

egen del godtager departementschefen densamma.

I propositionen 1959: 95 förordades, att staten skulle bidraga med hälften

av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande av en ny

observationspaviljong —- inrymmande bl. a. undervisningslokaler — och för

installation av vissa hissar i dåvarande epidemisjukhuset, numera infektionskliniken

vid lasarettet i Lund. Riksdagen biföll förslaget och anvisade

för ändamålet 1 500 000 kr. Byggnadsprojektet har ännu ej realiserats.

Förslag har nu i stället framlagts om att samtliga äldre, till infektionskliniken

hörande vårdbyggnader skall ersättas av en helt ny klinikbyggnad,

vilket skulle medföra betydande fördelar såväl ur vård- och driftsynpunkt

som med hänsyn till behovet av ett effektivt utnyttjande av markområdet.

Den planerade nybyggnaden, som kostnadsberäknats till 9 200 000 kr„ är

av en helt annan storleksordning än den tidigare beslutade observationspaviljongen.

Det blivande vårdplatsantalet, som tidigare planerats till 116,

har begränsats till 90, vilket måste hälsas med tillfredsställelse mot bakgrund

av den överdimensionering av epidemivården som otvivelaktigt förekommit

på flera håll i landet. I likhet med nämnden finner departementschefen

mycket vägande skäl tala för uppförandet i ett sammanhang av en

helt ny infektionsklinik, och departementschefen är i princip beredd att ge

projektet sitt stöd. Emellertid framgår det •—• såsom remissmyndigheterna

påpekat — av det framlagda ritningsförslaget, att vissa utrymmen blivit

mycket rikligt tilltagna. Departementschefen har vidare funnit den beräknade

kostnaden för projektet hög. I jämförelse med den preliminärt uppskattade

kostnaden för uppförandet av ny infektionsklinik vid akademiska

sjukhuset i Uppsala framstår nu ifrågavarande byggnadsprojekt som påfallande

dyrbart. Till följd härav anser departementschefen sig icke f. n.

kunna tillstyrka statligt byggnadsbidrag på grundval av föreliggande ritningar

och föreslår, att ritningarna överarbetas i kostnadsbesparande syfte,

varefter de borde få underställas Kungl. Maj :ts prövning i enlighet med

15 § läkarutbildningsavtalet. Med hänsyn till angelägenheten för såväl undervisningen

som sjukvården av att nybyggnaden kommer till stånd snarast

möjligt, utgår departementschefen dock från att ifrågavarande omprövning

sker så skyndsamt, att något väsentligt dröjsmål med projektets

realiserande icke skall behöva uppstå.

I sin kommentar till de framlagda avtalen beträffande lasarettet i Lund

har förhandlingskommissionen även redogjort för avtalens ekonomiska

konsekvenser för staten. Härav framgår att riksdagen för i bilaga A till

läkarutbildningsavtalet upptagna projekt redan anvisat 25 miljoner kr.,

varav vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 sammanlagt cirka 19,5

miljoner kr. beräknas ha blivit utbetalade. Eftersom statens bidrag för

ifrågavarande, redan utförda arbeten enligt 40-procentregeln endast mot
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

svarar något över 17,5 miljoner kr., skulle staten således vid nämnda tidpunkt

ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare två miljoner kr.

Såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall dylikt

överskjutande belopp få avdragas å bidragsbelopp, som staten har att efter

den 30 juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med beaktande härav och med

ledning av från landstinget inhämtade uppgifter om byggnadsprogrammet

fram till den 1 juli 1963 har kommissionen sökt beräkna anslagsbehovet

för budgetåret 1962/63. Under förutsättning att medel från det senast för

innevarande budgetår upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa

byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

får utbetalas för i förenämnda bilaga A upptagna projekt, beräknar kommissionen

att här ifrågavarande förslagsanslag belastas med högst en miljon

kr. för utbetalning av byggnadsbidrag.

Den av kommissionen föreslagna metoden för avräkning av statens överskjutande

byggnadsbidrag synes departementschefen riktig och lämplig.

Under hand har inhämtats, att landstinget är berett att acceptera densamma.

Departementschefens ställningstaganden till i det föregående behandlade

byggnadsobjekt torde dock få antagas medföra ett något lägre

medelsbehov för byggnadsarbeten under budgetåret 1962/63 än det kommissionen

räknat med. Mot bakgrund av det anförda föreslår departementschefen,

att riksdagens medgivande utverkas att förenämnda reservationsanslag

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. får — oavsett tidigare dispositionsbeslut — för

budgetåret 1962/63 disponeras för utbetalning av statsbidrag för i bilaga A

till läkarutbildningsavtalet upptagna, ej avslutade byggnadsobjekt. Under

förevarande anslag beräknas statens byggnadsbidrag till 700 000 kr., i vilket

belopp även inräknats det engångsbidrag om 500 000 kr., vilket enligt

23 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall senast den 30 juni 1963

utbetalas till landstinget.

Vid bifall till vad departementschefen nu anfört och föreslagit skulle anslaget

för nästa budgetår uppföras med 11 300 000 kr.

Utskottet. De under förevarande anslag av departementschefen gjorda beräkningarna

av statens drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag till lasarettet

i Lund m. m. grundar sig — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962

— på de nya avtal angående lasarettet i Lund respektive de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund, vilka utskottet under föregående

punkt tillstyrkt, och har icke givit utskottet anledning till erinran. Under

hänvisning härtill får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag

jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår

under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lt6 år 1962

27

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. må för budgetåret 1962/63

disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1962 förordat;

b) till Bidrag till lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 11 300 000 kr.

6:o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i

Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk

avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kr.

7:o) Bidrag till lasarettet i Umeå. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att till Bidrag till lasarettet i Umeå för budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits

dels ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet

i Umeå å 2 000 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till

vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. å 4 470 000 kr. I årets

statsverksproposition har Kungl. Maj :t förordat, att medel för de ändamål,

som tillgodoses genom anlitande av förenämnda båda anslag, fr. o. m.

budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt förslagsanslag med benämningen

Bidrag till lasarettet i Umeå.

I propositionen 1962: 104 har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen

för ecklesiastikdepartementet för godkännande underställt riksdagen bl. a.

ett mellan kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Umeå,

å svenska statens vägnar, samt för Västerbottens läns landsting särskilt utsedda

förhandlingsdelegerade, å landstingets vägnar, träffat avtal om utbildning

av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Avtalet, som bl. a. ersätter

1958 års avtal angående inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå

m. m. (se proposition 1957: 188), föreslås träda i kraft den 1 juli 1962.

Beträffande avtalets närmare innehåll hänvisas till förenämnda proposition

1962:104.

De av departementschefen i det följande gjorda beräkningarna av statens

drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet

i Umeå m. in. grundar sig på — såvitt avser tiden efter den 30 juni

1962 —- de nya avtalsbestämmelserna.

Enligt av lasarettet hösten 1961 lämnade uppgifter kan det statliga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr Ii6 år 1962

driftbidraget för budgetåret 1962/63 enligt 1958 års avtal beräknas till

2 450 000 kr. Beräkningen avser landstingets kostnader för sjukhusdriften

under kalenderåret 1962. I det nya avtalet föreskrivs emellertid i 42 §

andra st3rcket, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis i efterskott

i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt. Enär

det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget till lasarettet

avser kalenderåret 1961, medan driftkostnadsberäkningarna i överensstämmelse

med angivna avtalsrum i fortsättningen kommer att avse

en med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag

för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels

första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1958 års avtal), dels

tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt det nya avtalet). Ikraftträdandet

av det nya avtalet medför icke någon påtaglig förändring av det

statliga driftbidragets storlek. Med utgångspunkt från de lämnade uppgifterna

uppskattas statens driftbidrag för nästa budgetår till lasarettet i

Umeå avseende tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 till 3 700 000 kr.

Från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har under hand

inhämtats uppgifter rörande den beräknade storleken av statens utrustnings-

och byggnadsbidrag under anslaget för budgetåret 1962/63.

Särskilda utrustningsbidrag till landstinget har tidigare ej belastat anslag

under elfte huvudtiteln utan har — i den begränsade utsträckning de förekommit

— i sin helhet bestridits från anslag under åttonde huvudtiteln.

Enligt det nya avtalet har reglerna rörande den statliga bidragsgivningen

för utrustningskostnader förändrats och anslutits till motsvarande bestämmelser

i Göteborgs- och Malmöavtalen. Staten skall således för utrustning,

som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning och

forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad

utrustning, erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga

kostnaderna. Avtalsparterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning,

som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla

årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den

senare delen skall bidrag utgå med 25 procent. Departementschefen föreslår,

att kostnaderna för statliga utrustningsbidrag i fortsättningen bestrides

från förslagsanslaget till Bidrag till lasarettet i Umeå. Nämnden har för

budgetåret 1962/63 räknat med — förutom kompletteringsanskaffningar till

befintliga kliniker — nyutrustning av ny köksbyggnad samt administrationslokaler.

Enligt 49 § punkten 3 i det nya avtalet skall vidare — utan hinder

av tidpunkten för anskaffningen — statligt bidrag utgå med 25 procent

av kostnaden för utrustning av de nya lokaler, som tillförts radioterapeutiska

kliniken genom företagen om- och tillbyggnad. Nämnden har

beräknat det sammanlagda utrustningsbidraget för här berörda ändamål

till i runt tal 740 000 kr. Mot denna uppskattning av bidragsbeloppets

storlek har departementschefen icke något att invända.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1962

29

I det nya avtalet — 6 och 23 §§ samt 49 § punkt 2 — ges föreskrifter

rörande statligt byggnadsbidrag till pågående utbyggnad av lokaler för

en fullständig tandläkarhögskola samt tandtekniker- och tandsköterskeskolor

i Umeå. Med ledning av nämndens uppgifter rörande beräknad byggnadstakt

och medelsåtgång kan statens bidrag till kostnaderna för utbyggnaden

av tandläkarhögskolan m. m. intill den 1 juli 1963 uppskattas till

2 340 000 kr. Med hänsyn till tandläkarhögskolans lokala anknytning till

lasarettet i Umeå och den nödvändiga samordningen av byggnadsföretag

såväl för denna högskola som för medicinska högskolan anses det statliga

byggnadsbidraget lämpligen böra bestridas från förevarande anslag.

Utbyggnaden av den medicinska högskolan enligt den i proposition

1957: 188 intagna planen för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett

och sagda högskola fortskrider. För ändamålet har från förenämnda reservationsanslag

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå

m. m. anvisats tillhopa 9 613 000 kr. Bidragsreglerna har i det nya avtalet

ändrats i förhållande till i 1958 års avtal intagna föreskrifter. Med undantag

för radioterapeutiska kliniken och en kul vert (se 49 §) har de nya

reglerna icke givits tillbakaverkande kraft. För byggnad eller byggnadsdel,

som påbörjas efter den 30 juni 1962 och som tages i anspråk för utbildnings-

och forskningsändamål, skall statligt byggnadsbidrag enligt

14 § det nya avtalet utgå med 25 procent av de verkliga kostnaderna. För

vissa ombyggnadsarbeten, som erfordras i anledning av den patologiska

institutionens ianspråktagande av vissa av rättsläkarstationens lokaler,

skall dock staten enligt avtalets 49 § punkt 2 slutligt svara för hela kostnaden.

Nämnden har från angivna utgångspunkter beräknat, att det statliga

bidraget för hela utbyggnaden av lasarettet och medicinska högskolan

— med undantag för de byggnadsobjekt, för vilka medel anvisas från

anslag under åttonde huvudtiteln — för tiden intill den 1 juli 1963 kommer

att uppgå till 10 045 000 kr. Med avräkning av för ändamålet tidigare

anvisade medel bör således under förevarande anslag upptagas ett byggnadsbidrag

för nästa budgetår om (10 045 000 — 9 613 000) 432 000 eller

avrundat 430 000 kr.

Hela anslaget föreslås uppfört med i runt tal 7 200 000 kr.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 144 tillstyrkt i propositionen nr 104 framlagt

preliminärt avtal med Västerbottens läns landsting om utbildning av

läkare och tandläkare i Umeå, m. m. De av departementschefen under förevarande

anslag gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings- och

byggnadsbidrag till lasarettet i Umeå och tandläkarhögskolan därstädes

grundar sig —• såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — på sagda avtal

och har icke givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn härtill får

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1962

utskottet med godtagande av den gjorda anslagsberäkningen jämväl i övrigt

hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till lasarettet i Umeå för

budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar

Birke, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar

Arvidson, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson

i Knäred, Kellgren, Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM it

202536

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.