Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 749 år 1962

3

Nr 149

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen

avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna 98, 101 och 102) har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1962/63 beräkna till Bidrag till sjukkassor m. m. ett förslagsanslag

av 310 000 000 kr., till Bidrag till folkpensioner m. m. ett förslagsanslag

av 2 870 000 000 kr. samt till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 90, under åberopande av

bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vissa vid propositionen fogade författningsförslag, dels ock för

budgetåret 1962/63 under femte huvudtiteln anvisa till Bidrag till sjukkassor

m. m. ett förslagsanslag av 320 000 000 kr., till Bidrag till folkpensioner

m. m. ett förslagsanslag av 2 967 000 000 kr. samt till Ersättning till

postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.

Propositionen har — utom vad avser anslagsfrågorna — hänvisats till

lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. Beträffande anslagsfrågorna

har propositionen hänvisats till statsutskottet.

Propositionen

De i propositionen framlagda förslagen innebär att sjuk- och moderskapsförsäkringen,

folkpensioneringen och tilläggspensioneringen fr. o. m.

den 1 januari 1963 sammanföres i en lag om allmän försäkring till ett

enhetligt system, som ger den enskilde skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom

och barnsbörd, ålderdom, invaliditet och försörj arens frånfälle.

Inom sjukförsäkringen föreslås grundsjukpenningen höjd från

3 till 5 kr. om dagen. Samma höjning föreslås för sjukpenningavdraget vid

sjukhusvård. Sjukpenningskalan bygges ut så att försäkringsskyddet kommer

att omfatta inkomster upp till omkring 22 000 kr. om året. Sjukpenningen

i den högsta sjukpenningklassen skall utgöra 28 kr. om dagen. Den

nuvarande regeln att sjukpenningen minskas efter 180 dagars sjukdom föreslås

slopad.

1*—Biluing till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 748—74.9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962

Enligt förslagen skall företagarna automatiskt anslutas till försäkringen

för tilläggssjukpenning och få samma sjukpenningskydd som de anställda.

Viss individuell valfrihet att tillhöra tilläggssjukpenningförsäkringen skall

finnas för företagarna men den sammankopplas med valfriheten inom försäkringen

för tilläggspension, så att utträden och återinträden får ske endast

med avseende på båda försäkringarna i förening. Företagarna kan välja

33 eller 93 dagars karenstid som alternativ till den normala 3-dagarstiden.

För att tillgodose behovet av sjukförsäkringsskydd för företagare som redan

anmält undantagande från tilläggspensioneringen föreslås att de skall få

tillfälle att senast den 31 december 1962 återkalla sin anmälan med verkan

fr. o. m. den 1 januari 1963.

I syfte att förbättra hemmafruarnas ställning inom sjukförsäkringen

föreslås att en hemmafru med barn under 10 år i hemmet vid sjukdom alltid

skall få obligatoriska förmåner, grundsjukpenning och barntillägg, vilka

sammanlagt uppgår till minst 7 kr. om dagen. Hon skall därutöver, om hon

så önskar, genom frivillig försäkring kunna skaffa sig ett sjukpenningtillägg

som uppgår till lika stort belopp.

En till visst antal dagar maximerad sjukhjälpstid skall finnas endast för

den som åtnjuter ålderspension eller hel förtidspension. I övrigt skall sjukhjälp

utgå till dess förtidspension tar vid. En ålderspensionär skall kunna

komma i åtnjutande av sjukpenning och ersättning för sjukhusvård sammanlagt

högst 180 dagar. Den som har hel förtidspension skall ej kunna

vara sjukpenningförsäkrad, men däremot skall han under en tid av högst

180 dagar kunna få ersättning för sjukhusvård. Den som har partiell förtidspension

skall kunna vara sjukpenningför säkrad för den kvarstående

förvärvsinkomsten, och någon maximerad sjukhjälpstid gäller inte för

honom.

Förslagen innebär vidare att moders k apsförsä k ringen förbättras

och att mödrahjälpen avskaffas. Grundpenningen föreslås höjd från

270 till 900 kr. vid enkelbörd. Tilläggspenning skall kunna utgå i 180 dagar

mot f. n. 90 dagar. Dessutom får blivande och nyblivna mödrar ersättning

för tandläkarvård.

Beträffande pensioneringen föreslås, att folkpensionerna höjes

fr. o. m. den 1 juli 1962 med 350 kr. för en ensam pensionär, varmed även

avses änkepensionär, och med tillhopa 500 kr. för två pensionsberättigade

makar. Med 12 indextillägg blir det årliga beloppet för en ensam pensionär

3 250 kr. och för två pensionsberättigade makar sammanlagt 5 090 kr. Till de

angivna beloppen kan liksom hittills komma kommunalt bostadstillägg. Indextillägg

som utlöses efter den 30 juni 1962 skall utgå med 75 kr. till ensam

pensionär och 60 kr. till envar av två gifta pensionärer.

En uppmjukning föreslås av det nu gällande kravet på mantalsskrivning

i riket för rätt till folkpension. Rätt till pension skall sålunda föreligga,

förutom för svensk medborgare som är mantalsskriven i riket, för en svensk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H9 år 1962

5

som varit mantalsskriven här för det år han fyllt 62 år och för de fem åren

närmast dessförinnan.

Rätten till tilläggspension utvidgas genom att svensk medborgares lön

i utlandet m. m. blir pensionsgrundande i ökad utsträckning. För att neutralisera

verkningarna för tilläggspensionen av inkomstbortfall under längre

perioder av sjukdom föreslås vissa regler för försäkrade som är födda 1927

eller tidigare.

Efter mönster från tilläggspensioneringen föreslås rörlig pensionsålder

inom folkpensioneringen så att ålderspension skall kunna uttagas från 63

års ålder, varvid pensionen minskas på visst sätt. Den som väntar med att

ta ut ålderspensionen till efter 67 år får å andra sidan en viss höjning av

pensionen. Reglerna om förtida uttag avses skola träda i kraft successivt så

att under år 1963 förtida uttag blir möjligt för personer födda 1896 och 1897.

Därefter sänkes den undre gränsen varje år med ett år. Härigenom kommer

reformen att vara fullt genomförd år 1966.

Beträffande förtidspensionen föreslås att samma invaliditetsbegrepp och

samma invaliditetsbedömning skall gälla för både folkpensioneringen och

tilläggspensioneringen. Invaliditetsbegreppet har utformats som en arbetsinvaliditet,

vilken har sin grund i medicinska faktorer. För rätt till förtidspension

förutsättes att arbetsförmågan nedsatts med minst hälften. Vid

varaktig nedsättning av arbetsförmågan utgår förtidspension, under det att

pensionsförmånen benämnes sjukbidrag då arbetsförmågans nedsättning

inte är varaktig men kan beräknas bestå avsevärd tid.

Den nuvarande inkomstprövningen av folkpensioneringens invalidförmåner

slopas och ersättes med följande för folkpensioneringen och tilläggspensioneringen

gemensamma regler om pensionens storlek. Försäkrade, vilkas

arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del

därav återstår, erhåller hel förtidspension, vars storlek motsvarar ålderspensionen.

Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt

mera än hälften, utgår två tredjedelar av hel pension. I övriga fall utgives

en tredjedel av hel pension.

Beträffande förutsättningarna för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen

och sättet för pensionens beräkning förelås vissa ändrade

regler. De nya reglerna innebär att kvalifikationstiden för flertalet fall förkortas

från två till ett år, varjämte i ökad utsträckning förhindras att den

försäkrade blir utan pension eller får en mycket låg pension om han under

åren närmast före invaliditetens inträde tillfälligt saknat pensionsgrundande

inkomst eller haft osedvanligt låg sådan inkomst. Utlänningar får rätt

till förtidspension — och därmed familjepension — från tilläggspensioneringen

på i stort sett samma villkor som svenskar.

De generella folkpensionsförmånerna kompletteras enligt förslaget med

särskilda förmåner till blinda, till personer med avsevärda vårdbehov och

till förvärvsarbetande invalider med svåra kroppsliga defekter. En förmån,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962

benämnd invaliditetstillägg, är avsedd för dem som har ålders- eller förtidspension

och en annan, kallad invaliditetsersättning, för invalidiserade i

arbetsför ålder, vilkas förvärvsförmåga är sådan att de inte blir berättigade

till förtidspension. Invaliditetstillägget föreslås skola utgå med 1 200 kr. och

invaliditetsersättningen med 1 800 kr. om året. Som en följd av de sålunda

föreslagna bestämmelserna förordas att de nuvarande blindtilläggen och

vårdtilläggen skall upphöra.

Ålders- och förtidspension kompletteras vidare med icke inkomstprövade

barntillägg motsvarande de nuvarande särskilda barnbidragen. Dessa tilllägg

skall för varje barn under 16 år i regel utgöra 1 000 kr. om året.

Den nuvarande inkomstprövningen skall enligt förslaget bibehållas för

hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner i anledning

av dödsfall före den 1 juli 1960. I inkomstprövningsreglerna förordas

dock vissa uppmjukningar främst beträffande änkepensionerna.

Inom familjepensioneringen föreslås änkepension till frånskilda kvinnor

efter den förutvarande mannen under förutsättning att denne vid tidpunkten

för dödsfallet var skyldig att utge underhållsbidrag till kvinnan. Med

den angivna begränsningen skall frånskild kvinna i princip kunna erhålla

folkpension och tilläggspension på samma villkor som gäller för änka. Sammanlagda

beloppet av den frånskilda kvinnans änkepension från folkpensioneringen

och tilläggspensioneringen får dock inte överstiga underhållsbidraget.

Egenpension och familjepension från tilläggspensioneringen skall kunna

utgå samtidigt utan reduktion av någondera pensionen. Sammanträffar flera

familjepensioner skall däremot endast en av dem utgå. Den nuvarande

regeln inom tilläggspensioneringen att familjepension ej får uppgå till mera

än 80 procent av den avlidnes egenpension föreslås upphävd.

Förmånligare regler införes för pension till vissa kvinnor, som blivit

änkor före den 1 juli 1960 och som haft barn i hemmet.

Kostnaderna för sjuk- och moderskapsförsäkringen avses liksom

hittills skola fördelas mellan de försäkrade, arbetsgivarna och staten. De

föreslagna reformerna föranleder viss höjning av de försäkrades egna avgifter.

Arbetsgivarnas bidrag föreslås skola utgöra 1,5 procent av löner upp

till 22 000 kr. Staten föreslås skola bidraga med 50 procent av utgifterna för

sjukvårdsersättning som ej avser sjukhusvård, för grundsjukpenning, barntillägg

och moderskapspenningens grundpenning.

I reglerna om folkpensionskostnadernas fördelning mellan staten och

kommunerna föreslås vissa justeringar, som skall gälla tills vidare i avvaktan

på en slutlig lösning av kostnadsfördelningsfrågan.

De reformer departementschefen förordar beträffande sjukförsäkringen

m. in. innebär ökade utgifter för sjukkassorna under år 1963

med ca 350 milj. kr. och för staten med ca 50 milj. kr. Härtill kommer

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14-9 år 1962

7

automatiska utgiftsökningar. Det skattebortfall för staten, som de ökade

avgifterna för de försäkrade och för arbetsgivarna medför till följd av den

avdragsrätt som enligt skattelagstiftningen föreligger för sådana avgifter,

uppskattas till mellan 40 och 50 milj. kr. Totalt innebär således reformen

en belastning för statsbudgeten på 90—100 milj. kr. per år.

Den närmare beräkningen av sjukkassornas utgifter och statens bidrag

framgår av en i propositionen (s. 317) intagen tabell. De föreslagna ändringarna

i bestämmelserna för försäkringen avses skola träda i kraft den

1 januari 1963 och påverkar alltså utgifter och statsbidrag under endast

ett halvt år. Den förordade höjningen till 2 400 kr. av inkomstgränsen för

skyldighet att erlägga avgift för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen

för grundsjukpenning påverkar storleken av de för 1962 alltjämt utgående

avgiftsersättnings- och avgiftslindringshidragen, det förra i höjande och

det senare i sänkande riktning.

Medelsbehovet för budgetåret 1962/63 beräknas uppgå till 319,1 milj. kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget Bidrag till sjukkassor m. m. definitivt

uppföres med 320 milj. kr.

Beträffande folkpensioneringen föranleder förslagen under budgetåret

1962/63 kostnadsökning endast under andra halvåret. Kostnadsökningen

för denna tid beräknas till 40 milj. kr. Vidare beräknas för nämnda

budgetår kostnadsökningar dels i anledning av förtida uttag av ålderspension,

dels för den förordade utsträckningen av rätten till folkpension vid

bosättning utom riket.

Möjligheten till förtida uttag av ålderspension föreligger enligt departementschefens

förslag fr. o. m. den 1 januari 1963 för personer födda åren

1896 och 1897. Under antagande att 10 procent av dem som har möjlighet

till förtida uttag begagnar sig av denna rätt uppskattas merkostnaden under

budgetåret 1962/63 till 12 milj. kr. Antagandet om ett 10-procentigt utnyttjande

av möjligheten till förtida pensionsuttag vilar emellertid på osäker

grund och kan visa sig vara för lågt. Kostnadsökningen för den vidgade

rätten till folkpension utomlands kan för budgetåret beräknas till 4 milj.

kr. Den föreslagna utvidgade tillämpningen av barnvillkoret i fråga om

änkepensioner i övergångsfallen, som föreslås gälla redan fr. o. m. den 1 juli

1962, antages medföra en kostnadsökning på 11,5 milj. kr. för budgetåret

1962/63. För höjningen av folkpensionerna fr. o. in. den 1 juli 1962 tillkommer

en kostnadsökning för budgetåret på 326 milj. kr.

Varje indextillägg som utlöses efter den 30 juni 1962 skall enligt departementschefens

förslag utgå med 75 kr. för ensam pensionär och 60 kr. för

var och en av två pensionsberättigade makar. Kostnaden för varje indextillägg

enligt de nya reglerna beräknas till 75 milj. kr., varav 66 milj. kr.

faller på staten och återstoden på kommunerna.

Pensionspristalet för april 1962 har fastställts till 136, i följd varav antalet

indextillägg till folkpensionerna fr. o. in. nämnda månad är 12. Kost
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962

naderna för folkpensioneringen under budgetåret 1962/63 beräknas därför

under antagande av att det utgår 12 indextillägg å 50 kr. för en ensam pensionär

och 40 kr. för var och en av två pensionsberättigade makar. Totalkostnaderna

för folkpensioneringen och deras fördelning på stat och kommun

kan då beräknas på sätt framgår av följande tabell.

Förmånsslag

Totalkostnad

milj. kr.

Staten

milj. kr.

Kommunerna

milj. kr.

Ålderspension .......................

2 387,3

2 387,3

Förtidspension (invalidpension, sjuk-

bidrag) ...........................

447,4

236,0

211,4

Hustrutillägg........................

81,1

40,1

41,0

Änkepension

huvudfall.........................

78,8

78,8

—

övergångsfall......................

140,0

71,2

68,8

Invaliditetstillägg m. m...............

9,6

8,6

1,0

Barntillägg (särskilda barnbidrag)......

12,6

6,9

5,7

Barnpension ........................

39,0

39,0

—

Kommunala bostadstillägg............

313,2

98,8

214,4

Summa

3 509,0

2 966,7

542,3

Departementschefen förordar, att anslaget Bidrag till folkpensioner m. m.

definitivt uppföres med 2 967 milj. kr. och att till Ersättning till postverket

för pensionsutbetalningar anvisas 5,1 milj. kr.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gillström in. fl. (I: 214) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Essvik m. fl. (II: 264), i vilka — såvitt avser anvisande

av anslag under femte huvudtiteln — hemställts, att riksdagen måtte till

Bidrag till folkpensioner m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 2 890 000 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 649) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 777), i vilka —- såvitt avser anvisande av anslag under

femte huvudtiteln — hemställts, att riksdagen måtte anvisa till Bidrag till

folkpensioner m. m. för budgetåret 1962/63 ett förslagsanslag av

3 096 000 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Birke (I: 651) och den andra inom andra kammaren av fru Kristensson

(II: 781), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag

till sjukkassor m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

285 000 000 kr.,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lb9 år 1962

9

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 657) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 785), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att

riksdagen måtte besluta att en tjänst som allmänt ombud vid försäkringsdomstolen

inrättas.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 214,

II: 777, II: 781 och II: 785.

Utskottet

Riksdagen har numera — med vissa ändringar -— för sin del antagit

det i propositionen framlagda förslaget till lag om allmän försäkring jämte

övriga i förevarande sammanhang framlagda författningsförslag. De av

riksdagen beslutade ändringarna i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

innebär bl. a., att statens andel av folkpensionsförmånernas finansiering kan

beräknas öka med omkring 20 milj. kr. Anslaget till Bidrag till folkpensioner

m. m. torde därför böra höjas med nämnda belopp utöver vad departementschefen

föreslagit. En motsvarande höjning har även avsetts i motionerna

I: 214 och II: 264 samt I: 649 och II: 777.

I motionerna I: 651 och II: 781 har föreslagits, att anslaget till Bidrag till

sjukkassor in. in. skulle anvisas med 35 milj. kr. lägre än enligt Kungl.

Maj:ts förslag. Motionärernas yrkande motiveras av vissa i motionen II: 780

framställda förslag om ändringar avseende statsbidraget till sjukförsäkringen,

m. m. Då sistnämnda motion numera avslagits av riksdagen, avstyrker

utskottet jämväl motionerna I: 651 och II: 781.

Yrkandet i motionerna I: 657 och II: 785 om inrättande av en tjänst som

allmänt ombud vid försäkringsdomstolen förutsätter bifall till i motionerna

föreslagna ändringar avseende socialförsäkringsprocessen. Då riksdagen

numera avslagit de föreslagna ändringarna, avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:651 och 11:781 till Bidrag till sjukkassor

m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 320 000 000 kr.;

II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 214 och II: 264 samt I: 649 och II: 777, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till folkpensioner

m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 987 000 000 kr.;

III. till Ersättning till postverket för pensionsutbetal
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr H9 år 1967

ningar för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.;

IV. avslå motionerna 1:657 och 11:785 såvitt desamma

avser anslag till en tjänst som allmänt ombud i socialförsäkringsprocessen.

Stockholm den 22 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel

Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Rikard

Svensson, Bengtson, Bertil Petersson och Manne Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Mellqvist, Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i

Norrköping, Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund

och Blomkvist.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

202857

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.