Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet väckta motioner.
1962-05-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 749 år 1962
3
Nr 149
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om allmän försäkring, m. in., i vad propositionen
avser anslag för budgetåret 1962/63, jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna 98, 101 och 102) har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1962/63 beräkna till Bidrag till sjukkassor m. m. ett förslagsanslag
av 310 000 000 kr., till Bidrag till folkpensioner m. m. ett förslagsanslag
av 2 870 000 000 kr. samt till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 90, under åberopande av
bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att
dels antaga vissa vid propositionen fogade författningsförslag, dels ock för
budgetåret 1962/63 under femte huvudtiteln anvisa till Bidrag till sjukkassor
m. m. ett förslagsanslag av 320 000 000 kr., till Bidrag till folkpensioner
m. m. ett förslagsanslag av 2 967 000 000 kr. samt till Ersättning till
postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.
Propositionen har — utom vad avser anslagsfrågorna — hänvisats till
lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. Beträffande anslagsfrågorna
har propositionen hänvisats till statsutskottet.
Propositionen
De i propositionen framlagda förslagen innebär att sjuk- och moderskapsförsäkringen,
folkpensioneringen och tilläggspensioneringen fr. o. m.
den 1 januari 1963 sammanföres i en lag om allmän försäkring till ett
enhetligt system, som ger den enskilde skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom
och barnsbörd, ålderdom, invaliditet och försörj arens frånfälle.
Inom sjukförsäkringen föreslås grundsjukpenningen höjd från
3 till 5 kr. om dagen. Samma höjning föreslås för sjukpenningavdraget vid
sjukhusvård. Sjukpenningskalan bygges ut så att försäkringsskyddet kommer
att omfatta inkomster upp till omkring 22 000 kr. om året. Sjukpenningen
i den högsta sjukpenningklassen skall utgöra 28 kr. om dagen. Den
nuvarande regeln att sjukpenningen minskas efter 180 dagars sjukdom föreslås
slopad.
1*—Biluing till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 748—74.9
4
Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962
Enligt förslagen skall företagarna automatiskt anslutas till försäkringen
för tilläggssjukpenning och få samma sjukpenningskydd som de anställda.
Viss individuell valfrihet att tillhöra tilläggssjukpenningförsäkringen skall
finnas för företagarna men den sammankopplas med valfriheten inom försäkringen
för tilläggspension, så att utträden och återinträden får ske endast
med avseende på båda försäkringarna i förening. Företagarna kan välja
33 eller 93 dagars karenstid som alternativ till den normala 3-dagarstiden.
För att tillgodose behovet av sjukförsäkringsskydd för företagare som redan
anmält undantagande från tilläggspensioneringen föreslås att de skall få
tillfälle att senast den 31 december 1962 återkalla sin anmälan med verkan
fr. o. m. den 1 januari 1963.
I syfte att förbättra hemmafruarnas ställning inom sjukförsäkringen
föreslås att en hemmafru med barn under 10 år i hemmet vid sjukdom alltid
skall få obligatoriska förmåner, grundsjukpenning och barntillägg, vilka
sammanlagt uppgår till minst 7 kr. om dagen. Hon skall därutöver, om hon
så önskar, genom frivillig försäkring kunna skaffa sig ett sjukpenningtillägg
som uppgår till lika stort belopp.
En till visst antal dagar maximerad sjukhjälpstid skall finnas endast för
den som åtnjuter ålderspension eller hel förtidspension. I övrigt skall sjukhjälp
utgå till dess förtidspension tar vid. En ålderspensionär skall kunna
komma i åtnjutande av sjukpenning och ersättning för sjukhusvård sammanlagt
högst 180 dagar. Den som har hel förtidspension skall ej kunna
vara sjukpenningförsäkrad, men däremot skall han under en tid av högst
180 dagar kunna få ersättning för sjukhusvård. Den som har partiell förtidspension
skall kunna vara sjukpenningför säkrad för den kvarstående
förvärvsinkomsten, och någon maximerad sjukhjälpstid gäller inte för
honom.
Förslagen innebär vidare att moders k apsförsä k ringen förbättras
och att mödrahjälpen avskaffas. Grundpenningen föreslås höjd från
270 till 900 kr. vid enkelbörd. Tilläggspenning skall kunna utgå i 180 dagar
mot f. n. 90 dagar. Dessutom får blivande och nyblivna mödrar ersättning
för tandläkarvård.
Beträffande pensioneringen föreslås, att folkpensionerna höjes
fr. o. m. den 1 juli 1962 med 350 kr. för en ensam pensionär, varmed även
avses änkepensionär, och med tillhopa 500 kr. för två pensionsberättigade
makar. Med 12 indextillägg blir det årliga beloppet för en ensam pensionär
3 250 kr. och för två pensionsberättigade makar sammanlagt 5 090 kr. Till de
angivna beloppen kan liksom hittills komma kommunalt bostadstillägg. Indextillägg
som utlöses efter den 30 juni 1962 skall utgå med 75 kr. till ensam
pensionär och 60 kr. till envar av två gifta pensionärer.
En uppmjukning föreslås av det nu gällande kravet på mantalsskrivning
i riket för rätt till folkpension. Rätt till pension skall sålunda föreligga,
förutom för svensk medborgare som är mantalsskriven i riket, för en svensk
Statsutskottets utlåtande nr H9 år 1962
5
som varit mantalsskriven här för det år han fyllt 62 år och för de fem åren
närmast dessförinnan.
Rätten till tilläggspension utvidgas genom att svensk medborgares lön
i utlandet m. m. blir pensionsgrundande i ökad utsträckning. För att neutralisera
verkningarna för tilläggspensionen av inkomstbortfall under längre
perioder av sjukdom föreslås vissa regler för försäkrade som är födda 1927
eller tidigare.
Efter mönster från tilläggspensioneringen föreslås rörlig pensionsålder
inom folkpensioneringen så att ålderspension skall kunna uttagas från 63
års ålder, varvid pensionen minskas på visst sätt. Den som väntar med att
ta ut ålderspensionen till efter 67 år får å andra sidan en viss höjning av
pensionen. Reglerna om förtida uttag avses skola träda i kraft successivt så
att under år 1963 förtida uttag blir möjligt för personer födda 1896 och 1897.
Därefter sänkes den undre gränsen varje år med ett år. Härigenom kommer
reformen att vara fullt genomförd år 1966.
Beträffande förtidspensionen föreslås att samma invaliditetsbegrepp och
samma invaliditetsbedömning skall gälla för både folkpensioneringen och
tilläggspensioneringen. Invaliditetsbegreppet har utformats som en arbetsinvaliditet,
vilken har sin grund i medicinska faktorer. För rätt till förtidspension
förutsättes att arbetsförmågan nedsatts med minst hälften. Vid
varaktig nedsättning av arbetsförmågan utgår förtidspension, under det att
pensionsförmånen benämnes sjukbidrag då arbetsförmågans nedsättning
inte är varaktig men kan beräknas bestå avsevärd tid.
Den nuvarande inkomstprövningen av folkpensioneringens invalidförmåner
slopas och ersättes med följande för folkpensioneringen och tilläggspensioneringen
gemensamma regler om pensionens storlek. Försäkrade, vilkas
arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del
därav återstår, erhåller hel förtidspension, vars storlek motsvarar ålderspensionen.
Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt
mera än hälften, utgår två tredjedelar av hel pension. I övriga fall utgives
en tredjedel av hel pension.
Beträffande förutsättningarna för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen
och sättet för pensionens beräkning förelås vissa ändrade
regler. De nya reglerna innebär att kvalifikationstiden för flertalet fall förkortas
från två till ett år, varjämte i ökad utsträckning förhindras att den
försäkrade blir utan pension eller får en mycket låg pension om han under
åren närmast före invaliditetens inträde tillfälligt saknat pensionsgrundande
inkomst eller haft osedvanligt låg sådan inkomst. Utlänningar får rätt
till förtidspension — och därmed familjepension — från tilläggspensioneringen
på i stort sett samma villkor som svenskar.
De generella folkpensionsförmånerna kompletteras enligt förslaget med
särskilda förmåner till blinda, till personer med avsevärda vårdbehov och
till förvärvsarbetande invalider med svåra kroppsliga defekter. En förmån,
6
Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962
benämnd invaliditetstillägg, är avsedd för dem som har ålders- eller förtidspension
och en annan, kallad invaliditetsersättning, för invalidiserade i
arbetsför ålder, vilkas förvärvsförmåga är sådan att de inte blir berättigade
till förtidspension. Invaliditetstillägget föreslås skola utgå med 1 200 kr. och
invaliditetsersättningen med 1 800 kr. om året. Som en följd av de sålunda
föreslagna bestämmelserna förordas att de nuvarande blindtilläggen och
vårdtilläggen skall upphöra.
Ålders- och förtidspension kompletteras vidare med icke inkomstprövade
barntillägg motsvarande de nuvarande särskilda barnbidragen. Dessa tilllägg
skall för varje barn under 16 år i regel utgöra 1 000 kr. om året.
Den nuvarande inkomstprövningen skall enligt förslaget bibehållas för
hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner i anledning
av dödsfall före den 1 juli 1960. I inkomstprövningsreglerna förordas
dock vissa uppmjukningar främst beträffande änkepensionerna.
Inom familjepensioneringen föreslås änkepension till frånskilda kvinnor
efter den förutvarande mannen under förutsättning att denne vid tidpunkten
för dödsfallet var skyldig att utge underhållsbidrag till kvinnan. Med
den angivna begränsningen skall frånskild kvinna i princip kunna erhålla
folkpension och tilläggspension på samma villkor som gäller för änka. Sammanlagda
beloppet av den frånskilda kvinnans änkepension från folkpensioneringen
och tilläggspensioneringen får dock inte överstiga underhållsbidraget.
Egenpension och familjepension från tilläggspensioneringen skall kunna
utgå samtidigt utan reduktion av någondera pensionen. Sammanträffar flera
familjepensioner skall däremot endast en av dem utgå. Den nuvarande
regeln inom tilläggspensioneringen att familjepension ej får uppgå till mera
än 80 procent av den avlidnes egenpension föreslås upphävd.
Förmånligare regler införes för pension till vissa kvinnor, som blivit
änkor före den 1 juli 1960 och som haft barn i hemmet.
Kostnaderna för sjuk- och moderskapsförsäkringen avses liksom
hittills skola fördelas mellan de försäkrade, arbetsgivarna och staten. De
föreslagna reformerna föranleder viss höjning av de försäkrades egna avgifter.
Arbetsgivarnas bidrag föreslås skola utgöra 1,5 procent av löner upp
till 22 000 kr. Staten föreslås skola bidraga med 50 procent av utgifterna för
sjukvårdsersättning som ej avser sjukhusvård, för grundsjukpenning, barntillägg
och moderskapspenningens grundpenning.
I reglerna om folkpensionskostnadernas fördelning mellan staten och
kommunerna föreslås vissa justeringar, som skall gälla tills vidare i avvaktan
på en slutlig lösning av kostnadsfördelningsfrågan.
De reformer departementschefen förordar beträffande sjukförsäkringen
m. in. innebär ökade utgifter för sjukkassorna under år 1963
med ca 350 milj. kr. och för staten med ca 50 milj. kr. Härtill kommer
Statsutskottets utlåtande nr 14-9 år 1962
7
automatiska utgiftsökningar. Det skattebortfall för staten, som de ökade
avgifterna för de försäkrade och för arbetsgivarna medför till följd av den
avdragsrätt som enligt skattelagstiftningen föreligger för sådana avgifter,
uppskattas till mellan 40 och 50 milj. kr. Totalt innebär således reformen
en belastning för statsbudgeten på 90—100 milj. kr. per år.
Den närmare beräkningen av sjukkassornas utgifter och statens bidrag
framgår av en i propositionen (s. 317) intagen tabell. De föreslagna ändringarna
i bestämmelserna för försäkringen avses skola träda i kraft den
1 januari 1963 och påverkar alltså utgifter och statsbidrag under endast
ett halvt år. Den förordade höjningen till 2 400 kr. av inkomstgränsen för
skyldighet att erlägga avgift för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen
för grundsjukpenning påverkar storleken av de för 1962 alltjämt utgående
avgiftsersättnings- och avgiftslindringshidragen, det förra i höjande och
det senare i sänkande riktning.
Medelsbehovet för budgetåret 1962/63 beräknas uppgå till 319,1 milj. kr.
Departementschefen föreslår, att anslaget Bidrag till sjukkassor m. m. definitivt
uppföres med 320 milj. kr.
Beträffande folkpensioneringen föranleder förslagen under budgetåret
1962/63 kostnadsökning endast under andra halvåret. Kostnadsökningen
för denna tid beräknas till 40 milj. kr. Vidare beräknas för nämnda
budgetår kostnadsökningar dels i anledning av förtida uttag av ålderspension,
dels för den förordade utsträckningen av rätten till folkpension vid
bosättning utom riket.
Möjligheten till förtida uttag av ålderspension föreligger enligt departementschefens
förslag fr. o. m. den 1 januari 1963 för personer födda åren
1896 och 1897. Under antagande att 10 procent av dem som har möjlighet
till förtida uttag begagnar sig av denna rätt uppskattas merkostnaden under
budgetåret 1962/63 till 12 milj. kr. Antagandet om ett 10-procentigt utnyttjande
av möjligheten till förtida pensionsuttag vilar emellertid på osäker
grund och kan visa sig vara för lågt. Kostnadsökningen för den vidgade
rätten till folkpension utomlands kan för budgetåret beräknas till 4 milj.
kr. Den föreslagna utvidgade tillämpningen av barnvillkoret i fråga om
änkepensioner i övergångsfallen, som föreslås gälla redan fr. o. m. den 1 juli
1962, antages medföra en kostnadsökning på 11,5 milj. kr. för budgetåret
1962/63. För höjningen av folkpensionerna fr. o. in. den 1 juli 1962 tillkommer
en kostnadsökning för budgetåret på 326 milj. kr.
Varje indextillägg som utlöses efter den 30 juni 1962 skall enligt departementschefens
förslag utgå med 75 kr. för ensam pensionär och 60 kr. för
var och en av två pensionsberättigade makar. Kostnaden för varje indextillägg
enligt de nya reglerna beräknas till 75 milj. kr., varav 66 milj. kr.
faller på staten och återstoden på kommunerna.
Pensionspristalet för april 1962 har fastställts till 136, i följd varav antalet
indextillägg till folkpensionerna fr. o. in. nämnda månad är 12. Kost
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1962
naderna för folkpensioneringen under budgetåret 1962/63 beräknas därför
under antagande av att det utgår 12 indextillägg å 50 kr. för en ensam pensionär
och 40 kr. för var och en av två pensionsberättigade makar. Totalkostnaderna
för folkpensioneringen och deras fördelning på stat och kommun
kan då beräknas på sätt framgår av följande tabell.
Förmånsslag
Totalkostnad
milj. kr.
Staten
milj. kr.
Kommunerna
milj. kr.
Ålderspension .......................
2 387,3
2 387,3
Förtidspension (invalidpension, sjuk-
bidrag) ...........................
447,4
236,0
211,4
Hustrutillägg........................
81,1
40,1
41,0
Änkepension
huvudfall.........................
78,8
78,8
—
övergångsfall......................
140,0
71,2
68,8
Invaliditetstillägg m. m...............
9,6
8,6
1,0
Barntillägg (särskilda barnbidrag)......
12,6
6,9
5,7
Barnpension ........................
39,0
39,0
—
Kommunala bostadstillägg............
313,2
98,8
214,4
Summa
3 509,0
2 966,7
542,3
Departementschefen förordar, att anslaget Bidrag till folkpensioner m. m.
definitivt uppföres med 2 967 milj. kr. och att till Ersättning till postverket
för pensionsutbetalningar anvisas 5,1 milj. kr.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gillström in. fl. (I: 214) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Essvik m. fl. (II: 264), i vilka — såvitt avser anvisande
av anslag under femte huvudtiteln — hemställts, att riksdagen måtte till
Bidrag till folkpensioner m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 2 890 000 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 649) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 777), i vilka —- såvitt avser anvisande av anslag under
femte huvudtiteln — hemställts, att riksdagen måtte anvisa till Bidrag till
folkpensioner m. m. för budgetåret 1962/63 ett förslagsanslag av
3 096 000 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Birke (I: 651) och den andra inom andra kammaren av fru Kristensson
(II: 781), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag
till sjukkassor m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
285 000 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr lb9 år 1962
9
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (I: 657) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 785), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte besluta att en tjänst som allmänt ombud vid försäkringsdomstolen
inrättas.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 214,
II: 777, II: 781 och II: 785.
Utskottet
Riksdagen har numera — med vissa ändringar -— för sin del antagit
det i propositionen framlagda förslaget till lag om allmän försäkring jämte
övriga i förevarande sammanhang framlagda författningsförslag. De av
riksdagen beslutade ändringarna i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
innebär bl. a., att statens andel av folkpensionsförmånernas finansiering kan
beräknas öka med omkring 20 milj. kr. Anslaget till Bidrag till folkpensioner
m. m. torde därför böra höjas med nämnda belopp utöver vad departementschefen
föreslagit. En motsvarande höjning har även avsetts i motionerna
I: 214 och II: 264 samt I: 649 och II: 777.
I motionerna I: 651 och II: 781 har föreslagits, att anslaget till Bidrag till
sjukkassor in. in. skulle anvisas med 35 milj. kr. lägre än enligt Kungl.
Maj:ts förslag. Motionärernas yrkande motiveras av vissa i motionen II: 780
framställda förslag om ändringar avseende statsbidraget till sjukförsäkringen,
m. m. Då sistnämnda motion numera avslagits av riksdagen, avstyrker
utskottet jämväl motionerna I: 651 och II: 781.
Yrkandet i motionerna I: 657 och II: 785 om inrättande av en tjänst som
allmänt ombud vid försäkringsdomstolen förutsätter bifall till i motionerna
föreslagna ändringar avseende socialförsäkringsprocessen. Då riksdagen
numera avslagit de föreslagna ändringarna, avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:651 och 11:781 till Bidrag till sjukkassor
m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 320 000 000 kr.;
II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
I: 214 och II: 264 samt I: 649 och II: 777, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till folkpensioner
m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 987 000 000 kr.;
III. till Ersättning till postverket för pensionsutbetal
-
10
Statsutskottets utlåtande nr H9 år 1967
ningar för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.;
IV. avslå motionerna 1:657 och 11:785 såvitt desamma
avser anslag till en tjänst som allmänt ombud i socialförsäkringsprocessen.
Stockholm den 22 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel
Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Rikard
Svensson, Bengtson, Bertil Petersson och Manne Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Mellqvist, Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i
Norrköping, Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund
och Blomkvist.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
202857
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.