Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt utbyggnad av patentoch registreringsverket.

1962-11-06 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt utbyggnad av patentoch registreringsverket.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

Nr 160

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt

utbyggnad av patent- och registreringsverket.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nordenson (1:349) och den andra inom andra kammaren av herr

Magnusson i Borås m. fl. (II: 422), har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte utarbeta och förelägga

nästa års riksdag en plan för den fortsatta utbyggnaden av patentoch

registreringsverkets resurser i den omfattning, som erfordras för att

förhindra en ytterligare ökning av ärendebalansen och i görligaste mån nedbringa

den nuvarande.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 422.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning»

yttrande avgivits av patent- och registreringsverket (Bilaga).

Utskottet. I förevarande motioner påtalas den successivt stigande balansen

av oavgjorda patentärenden och de olägenheter för näringsliv och enskilda,

som de långa handläggningstiderna medföra. Enligt motionärerna

böra åtgärder vidtagas för att få till stånd en mera tillfredsställande ordning

och det föreslås, att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om utarbetande

av en plan för en successiv utbyggnad av patent- och registreringsverkets

resurser.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det otillfredsställande i nuvarande

ordning. Här må dock erinras om att patentverkets organisationsoch

personalförhållanden under senare år varit föremål för fortlöpande överväganden.

I sammanhanget kunna främst nämnas de av statens organisationsnämnd

och patentverksutredningen verkställda undersökningarna. Dessa

ha legat till grund för de förstärkningar av patentverkets organisation,

som successivt vidtagits. I personalhänseende kan nämnas att verkets patentanmälningsavdelningar,

om vilka här närmast är fråga, från och med

budgetåret 1958/59 tillförts sammanlagt närmare trettio ingenjörstjänster.

Med anledning av vad i motionerna och remissyttrandet anförts vill utskottet

understryka vikten av att åtgärder vidtagas för att motverka den

ogynnsamma utvecklingen med anhopning av oavgjorda ärenden. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på behovet av en

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

11

planmässig och rationell uppbyggnad av verket. Det är enligt utskottets mening

även angeläget, att tillgängliga personalresurser disponeras på ett så

iationellt och effektivt sätt som möjligt. Utskottet anser sig kunna utgå från

att Kungl. Maj :t fortlöpande följer härmed sammanhängande frågor.

Med hänsyn till ärendets vikt finner utskottet sig böra föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 349 och II:

422, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 6 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,

Nils Theodor Larsson, Svärd och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti,

Larsson i Hedenäset, Bohman, Blomkvist och Nelander.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

Bilaga

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 24 maj 1962 har Kungl. Maj :t anbefallt patent- och registreringsverket

att till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över de vid

vårriksdagen 1962 väckta motionerna I: 349 och II: 422 om en plan för fortsatt

utbyggnad av patentverket. Med anledning härav får ämbetsverket anföra

följande.

Patentverket vill inledningsvis uttala sin stora uppskattning av syftet

med de framlagda motionerna och livligt instämma i uttalandet, att de i

1962 års statsverksproposition föreslagna och därefter beslutade åtgärderna

ej var tillräckliga för att avhjälpa det otillfredsställande läget i fråga om

handläggningen av patentansökningar i första instans. Såsom framgår av

ämbetsverkets petita för budgetåret 1963/64 (se närslutna kopia)1 har läget

ytterligare förvärrats sedan motionerna framlades. Vissa förbättringar,

bl. a. i organisatoriskt hänseende, har dock genomförts under 1962. Den

nya organisationen framgår av Kungl. Maj :ts instruktion för patent- och

registreringsverket den 25 maj 1962 (SFS 1962: 365).

Patentverket har alltsedan 1954 varit föremål för utredningar, först av

statens organisationsnämnd och därefter av patentverksutredningen 1958.

I petita 1961 och 1962 har verket framlagt förslag till en organisation, som

i det väsentliga bygger på de utredningsresultat, som organisationsnämnden

och patentverksutredningen kommit fram till. Såvitt framgår av årets statsverksproposition

har statsmakterna ej rest invändningar mot de resultat

och slutsatser, som utredningen lagt fram och som biträtts av verket. Att nu

igångsätta ytterligare utredningsarbete bör därför ej komma i fråga.

Ingenjörspersonalen vid patentavdelningen (härunder inbegripes också

de fåtaliga akademikerna utan ingenjörsexamen) framgår av följande uppställning:
-

Patentavdelningens ingenjörspersonal

Antal

Enligt stat

Enligt förslag

1/10-62

för 1962/63

för 1963/64

Löneplansplacerad ingenjörspersonal:

Chef ......................................

1

1

1

Byråchefer ................................

7

7

10

Tekniska ledamöter

(rotelföreståndare: högskoleingenjörer)........

H04

108

120

Byrå ingenjörer (subrotelföreståndare:

främst läroverks- men även högskoleingenjörer)

5

8

30

Assistenter:

Högskoleingenjörer........................

11

30

20

Läroverksingenjörer ......................

20

9

10

Summa

148

163

191

1 Ej här medtagen.

2 Av dessa är två ledamöter tjänstlediga. Övriga sex rotlar skötes av pensionärer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

13

Antal den 1/10-62

Heltid Deltid

Arvodesanställd ingenjörspersonal:

Pensionärer från patentverket................ *8 5

Övriga pensionärer.......................... 10 6

Teknologer ................................ 2 1

Summa 20 12

Rekryteringen av ingenjörspersonal till patentavdelningen under tiden 1/1—1\10 1962

Löneplansplacerad personal Arvodister

Högskoleing. Läroverksing.

Nyanställda............................ 14 19 3

Avgång................................ _8_1_1_

Personalökning.......................... 6 18 2

Med anledning av de i motionerna gjorda uttalandena om patentverkets

svårigheter att rekrytera ingenjörspersonal vill ämbetsverket framhålla, att

verket under det senaste året lyckats så väl med rekryteringen, att hela det

nuvarande antalet rotlar och subrotlar torde kunna besättas innevarande

budgetår; i fråga om subrotlarna är läget t. o. in. sådant, att det för närvarande

ej finns tillräckligt antal befattningar för redan anställd personal,

som under budgetåret blir kompetent för dylik tjänst. Såsom framgår av

ovanstående tabell har verket under tiden 1/1—1/10 1962 anställt 26 ingenjörer

utöver det antal som samma tid avgått ur tjänst. Ämbetsverket hyser

därför bestämda förhoppningar om att kunna fylla den i petita för nästa

budgetår föreslagna personalkadern. En viktig förutsättning för att det goda

läget i fråga om rekryteringen skall bevaras och verket kunna behålla redan

anställd personal är dock, att de föreslagna lönegradsförbättringarna för

såväl högskole- som läroverksingenjörer genomföres fr. o. m. nästa budgetår.

Ur rekryteringssynpunkt finns det sålunda ingen som helst anledning att

företaga den föreslagna utbyggnaden av patentavdelningen successivt, utan

man kan inrikta sig på att helt genomföra den på en gång. Härigenom undgår

man de olägenheter som är förknippade med en etappvis skeende utbyggnad.

Såsom framhållits i motionerna och även vid skilda tillfällen understrukits

av verket medför nämligen alltid sådana omgrupperingar av de

tekniska ämnesområdena mellan patentavdelningens byråer och rotlar, som

blir nödvändiga även vid mindre omorganisationer och förstärkningar, att

avverkningskapaciteten under en övergångstid nedsättes under vad som är

normalt.

Utvecklingen de senaste åren i fråga om antalet inkommande ärenden, arbetsbalans

och antalet avgjorda ärenden framgår av nedanstående tabell

(jfr petita 1962 s. 16).

Hela år 1960 Hela år 1961

Inkomna patentansökningar.. 12 700

Totalbalans vid periodens slut 47 300

Rotelbalans vid periodens slut 29 800

Avgjorda ärenden .......... 8 600

1 Häri ingår de sex som sköter rotlar.

* 30/6 1962

13 200

50 500

30 900

9 600

1/1-30/9 1961

9 750

49 700

31 000

7 100

1/1-30/9 1962

10 500

*51 600

32 700

8 500

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

Under årets tre första kvartal har under 1962 inkommit 750 ansökningar

mer än under 1961. Kvarstår denna tendens till årets slut, kommer antalet

inkomna ansökningar 1962 att uppgå till omkring 14 200, alltså ca 1000

fler än 1961. Det må i detta sammanhang erinras om att såväl organisationsnämnden

som patentverksutredningen räknat med en årlig ökning av 200

ansökningar.

Tack vare hittills genomförda rationaliseringar och begränsade personalökningar

har lyckligtvis även antalet avgjorda ärenden kunnat ökas. Skillnaden

mellan antalet avgjorda och inkommande ärenden kvarstår dock i

huvudsak, och totalbalansen fortsätter att stiga. Arbetsbalansens sammansättning

har emellertid under senare år förändrats. För att minska de olägenheter,

som den stora balansen och de därav beroende långa behandlingstiderna

medför för sökandena, har verket nämligen genom interna föreskrifter

sökt åstadkomma å ena sidan att de nyinkomna ansökningarna —

och bland dessa främst de som inlämnas utan begäran om konventionsprioritet

från annat land — blir behandlade i första hand, så att sökandena inom

rimlig tid får granskningsbesked, och å andra sidan att de allra äldsta

ärendena blir slutbehandlade.

Såväl organisationsnämnden som patentverksutredningen har i sina beräkningar

utgått från en genomsnittsavverkning av 75 ansökningar per löneplansplacerad

granskare och år. Även patentverket har i sina petitaberäkningar

utgått från detta antal, oaktat vissa av patentverksutredningen

föreslagna förenklingar i granskningsarbetet, t. ex. i fråga om granskningsmaterialets

omfattning, ej ansetts böra genomföras. Det blir därför givetvis

svårt att uppnå den beräknade avverkningen, och om det skall lyckas kommer

att bero på om övriga förslag, bl. a. till effektivare arbetsledning genom

uppdelning av patentavdelningen på tio byråer, blir genomförda. De i petita

för nästa budgetår föreslagna 180 granskarna på stat skulle med angivna

genomsnittsavverkning kunna avgöra 13 500 ansökningar om året. Den organisation

som gäller för innevarande budgetår medger enligt samma måttstock

maximalt en avverkning av 11 500 patentansökningar årligen. Antalet

inkomna patentansökningar kan som redan nämnts innevarande kalenderår

befaras komma att uppgå till omkring 14 200. Det behövs därför redan

med nuvarande antal ansökningar ytterligare ett tiotal granskare utöver

den begärda kadern för att avverkningen skall kunna hålla jämna steg med

antalet inkommande ärenden, och för en ytterst önskvärd minskning av den

föreliggande stora arbetsbalansen erfordras än ytterligare arbetskrafter. För

att täcka detta behov av granskare anser verket, såsom angivits i petita, att

tillfälligt anställd personal måste anlitas i ökad omfattning.

I det föregående har blott berörts behovet av förstärkning av patentavdelningen,

d. v. s. den avdelning som svarar för behandling av patentansökningar

i första instans. Även vad gäller besvärsavdelningen krävs en förstärkning,

som också föreslagits i verkets petita innevarande år.

Patentverket anser sig i årets petitaskrivelse och i detta yttrande ha framlagt

den planering för arbetet under den närmaste tiden, som rimligtvis kan

göras. Om Kungi. Maj :t, som patentverket givetvis hoppas, i statsverkspropositionen

till 1963 års riksdag föreslår en organisation i enlighet med verkets

förslag, torde ytterligare detaljplanering knappast erfordras för närvarande.

Skulle å andra sidan patentverkets i årets petita framförda yrkanden

komma att beskäras, framstår det däremot som angeläget att i statsverkspropositionen

lämnas en redogörelse för den planering på längre sikt som

man får förmoda då är åsyftad. Under alla omständigheter bör hithörande

frågor, såsom redan framhållits, inte hänskjutas till någon ny utredning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

15

Utredningsmaterial föreligger redan fullt tillräckligt genom de olika undersökningar

som vidtagits av statens organisationsnämnd, patentverksutredningen

och även av patentverket.

Under åberopande av ovanstående får patent- och registreringsverket tillstyrka

att motionerna på det sättet bifalles, att riksdagen måtte anhålla att

Kungl. Maj :t, därest den i patentverkets petita föreslagna organisationen icke

av Kungl. Maj :t anses kunna på en gång framläggas, ville i statsverkspropositionen

1963 angiva den eller de ytterligare etapper, i vilka organisationens

utbyggnad avses äga rum.

Vad ovan sagts har gällt upprustning av patentverkets organisation på

basis av patentverksutredningens och patentverkets hittills framlagda förslag.

I detta sammanhang kan det emellertid även vara anledning att uppställa

frågan om fortsatt utbyggnad av organisationen utöver detta mått,

ehuru motionärerna ej torde ha åsyftat en sådan vidare planering.

Det har redan framhållits, att antalet patentansökningar i år kan beräknas

komma att uppgå till omkring 14 200, och att detta innebär eu ökning

med 1 000 patentansökningar i jämförelse med 1961. Ökningstakten under

1962 har varit långt större än både patentverksulredningen och patentverket

ansett sig ha anledning att räkna med. Skulle ökningen fortgå i samma

takt de närmaste följande åren, skulle man under i övrigt oförändrade förutsättningar

ha att räkna med över 17 000 patentansökningar år 1965 och

omkring 18 000 1966. Härmed må jämföras att de nordiska patentkommittéerna

i sin 1962 publicerade »Preliminär betenkning angående nordisk

patentlovgivning» uppskattade antalet patentansökningar år 1965 till ca

15 500. Man kan därför ha anledning att fråga sig om den av patentverket

föreslagna organisationen inte inom kort kommer att visa sig otillräcklig

och om därför inte redan nu en flerårsplan med successiv förstärkning av

organisationen bör åstadkommas. Förutom de olägenheter, som täta förändringar

i organisationen erfarenhetsmässigt medför, talar emellertid enligt

verkets mening också andra skäl för att man inte i nuvarande läge yrkar

på en ytterligare utbyggd organisation och upprättar någon flerårsplan härför.

Om nämligen å ena sidan den föreslagna organisationen, vilken representerar

ett under alla omständigheter för framtiden erforderligt minimum,

bringas i funktion redan nästa budgetår, skulle det enligt verkets uppfattning

å andra sidan knappast vara lämpligt att redan nu söka förutse i vad

mån ytterligare personalökning för de kommande åren kan bli erforderlig.

Därvid kommer i blickfältet de pågående strävandena till nordisk, europeisk

och allmänt internationell samverkan på patentväsendets område. Alla dessa

strävanden syftar åtminstone delvis till att — i både näringslivets och det

allmännas intresse — reducera del dubbelarbete som äger rum i alla länder

med förprövande patentverk genom att samma ansökning i ett stort

antal fall blir föremål för granskning och förprövning vid flera olika patentverk.

Längst har samarbetssträvandena kommit på det nordiska planet. Genom

det nyssnämnda betänkandet har framlagts preliminärt förslag till eu praktiskt

taget helt överensstämmande patentlagstiftning för de nordiska länderna

och ett system, som skulle möjliggöra för de sökande att välja mellan

nuvarande nationella patentansökningar och nordiska patentansökningar.

I senare fallet skulle sökanden med ansökning i endast ett nordiskt land

och behandling i endast ett nordiskt patentverk kunna uppnå skydd, likvärdigt

med det som nu uppnås genom alt nationella patent meddelas i

samtliga nordiska länder (resp. 3 av dessa, om sökanden skulle göra bruk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1902

av den föreslagna möjligheten att utesluta Finland från den gemensamma

ansökningens tillämpningsområde). De nordiska kommittéernas preliminära

förslag har i år varit utsänt på remiss till ett stort antal myndigheter och

organisationer i de nordiska länderna. Remissförfarandet är nu i stort sett

avslutat, och de nordiska patentkommittéerna har just i höst upptagit den

andra etappen i sitt arbete. Avsikten är att med hänsyn till remissyttrandena

och till den internationella utvecklingen under den senaste tiden (jfr

nedan) överarbeta det preliminära förslaget, så att de nordiska kommittéernas

slutbetänkande skulle kunna avges under loppet av år 1963. I så

tall hoppas man, att den nya lagstiftningen och därmed det nya systemet

med nordiska patentansökningar skulle kunna träda i kraft 1965 eller åtminstone

1966. Enligt de nordiska patentkommittéernas beräkningar skulle

systemet med nordiska patentansökningar kunna medföra en reducering

av totalantalet patentansökningar i de nordiska länderna med cirka 30 %

och därmed också en besparing, både för näringslivet och för patentverken, i

arbetet med patentansökningarna och deras behandling. Hur stor den därmed

följande arbetshesparingen kan bli för det svenska patentverket är

däremot vanskligt att nu bedöma.

Inom Europarådets patentkommitté har under 1961 och 1962 framkommit

två konventionsförslag som rör patentområdet. Det ena konventionsförslaget

beslöt Europarådskommittén redan vid ett möte i juli 1962 att med tillstyrkan

vidarebefordra till Europarådets beslutande instanser. Detta konventionsförslag

avser förenhetligande av den materiella patenträtten på

vissa viktiga punkter. Förslaget är alltså betydelsefullt men torde inte innebära

någon nämnvärd eller omedelbar avlastning i patentmyndigheternas

arbete.

Däremot syftar det andra konventionsförslaget, som behandlas i Europarådets

patentkommitté, direkt till en arbetsbesparing. Detta förslag avser

samarbete mellan de europeiska förprövande patentverken samt Internationella

patentinstitutet i Haag i syfte att det första granskningsresultatet

vid någon av dessa institutioner vid en patentansöknings behandling skall

kunna komma övriga förprövande europeiska patentverk, där samma uppfinning

patentsökes, till godo. Att här ingå på förslagets detaljer synes

överflödigt, men man torde kunna hoppas på viss arbetsbesparing vid de

iörprövande patentverken — för det svenska verket måhända i storleksordningen

5 % — vid ett genomförande av förslaget. Konventionsförslaget har

under 1962 varit föremål för remissbehandling både internationellt och nationellt

i de olika till Europarådet hörande länderna. Med ledning härav

skall konventionsförslaget underkastas överarbetning av en subkommitté

vid ett möte i Strasbourg i november 1962. Beträffande konventionsförslagets

utsikter till genomförande torde det vara svårt att nu fälla något säkrare

omdöme.

De till EEC hörande länderna har under de senaste åren bedrivit ett intensivt

arbete på patentområdet, bl. a. genom en särskild patentkommitté.

Denna kommitté har helt nyligen slutfört den första etappen i sitt arbete,

och det lär vara beslutat att publicera kommitténs preliminära utkast till

en konvention om gemensamma europeiska patent före utgången av oktober

1962. Förslaget åsyftar att bibehålla de nationella patentverken för behandling

av nationella patentansökningar, men möjliggöra gemensamma

europeiska patentansökningar för vilka skulle inrättas ett gemensamt europeisk^

patentverk. Det preliminära utkastet är mycket omfattande _ det

innehåller 217 artiklar — och det ingår på ett mycket generellt sätt på

problemen inom patenträtten. Genom en europeisk patentansökning skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

17

man enligt utkastet kunna få ett europeiskt patent, som skulle få verkan

för hela området. Utkastet är som redan nämnts lielt utarbetat av en särskild

patentkommitté inom EEC-länderna, och andra länder har inte haft

tillfälle att ens i observatörställning delta i kommittébehandlingen. Å andra

sidan blir förslaget, som också redan nämnts, nu offentliggjort, och det

torde vara avsett att låta det undergå en ganska grundlig remissbehandling

inom EEC-länderna. Det torde under den tid denna pågår bli tillfälle att

framföra åsikter även från andra länder, innan utkastat upptas till vidare

behandling inom EEC-länderna. När den planerade vidlyftiga konventionen

kan träda i kraft torde för närvarande vara svårt att uttala sig om. För att

det planerade systemet skall få full verkan krävs dels en avsevärd utbyggnad

av Internationella patentinstitutet i Haag, som skulle få sig anförtrott

viss nyhetsgranskning i fråga om de europeiska patentansökningarna, dels

upprättande av det stora europeiska patentverket, som torde komma att

kräva en mycket avsevärd personal och stora resurser i övrigt. Det är väl

därför knappast förrän in på 1970-talet, som man även i gynnsamt fall kan

räkna med att EEC-planerna får full verkan. Vidare är det naturligtvis

på nuvarande stadium svårt att uttala sig i frågan, om och på vilka villkor

de nordiska länderna skulle kunna ansluta sig till den planerade konventionen

och det planerade nya systemet.

Hittills tillgängliga upplysningar tyder på, att det planerade nordiska

samarbetet på intet sätt skulle hindra en senare anslutning till den mer vittgående

EEC-konventionen. Tvärtom torde en sådan underlättas genom att

(let nordiska utkastet redan i befintligt skick betydligt mer överensstämmer

med EEC-utkastet än nuvarande patentlagar i de nordiska länderna. Vid de

nordiska patentkommittéernas överarbetning av det utsända nordiska preliminärförslaget

finns för övrigt möjlighet att företa viss fortsatt anpassning

till EEC-utkastet, i den mån så anses lämpligt.

Ytterligare en möjlighet till rationalisering av förprövningen inom patentväsendet

är för närvarande föremål för starkt intresse. Sedan länge

har man, framför allt inom USA, nedlagt ett betydande arbete i förhoppning

att kunna uppnå eu mekanisering av nyhetsgranskningen. Detta har hittills

kunnat realiseras endast på vissa strängt begränsade områden. Emellertid

fortsätter arbetet med förstärkt intensitet inom USA. Förra året hölls

etter inbjudan därifrån eu konferens med deltagare från åtskilliga patentverk,

däribland det svenska. I anslutning härtill bär i år hållits en ny konferens,

varvid man överenskommit om ett fortsatt samarbete. En särskild

samarbetskommitté är tillsatt, och vidare har på amerikansk inbjudan företrädare

för vissa patentverk berctts möjlighet att under ett par år deltaga i

det forskningsarbete, som är anknutet till USA:s patentverk. Från svensk

sida har man gärna gripit detta tillfälle, och en tjänsteman vid det svenska

patentverket avreser i höst till USA för att där tillbringa de båda närmaste

åren och som man hoppas vinna erfarenheter till nytta för svenska patentverket.

Det är alltså en hel serie åtgärder som här är aktuella. De flesta av dessa

kan inte förmodas ge resultat förrän efter ganska många år — detta gäller

allra mest det sist berörda arbetet på genomförd mekanisering av granskningsarbetet.

Å andra sidan kan man måhända hoppas att redan vid mitten

av 1960-talet få viss arbetsbesparing genom systemet med gemensamma

nordiska patentansökningar och kanske också genom en konvention i Europarådets

regi som möjliggör samarbete mellan de förprövade europeiska

patentverken. Vissa i EEC-utkastet ingående uppslag kan vidare undersökas

och måhända leda till alt man för ansökningar som redan undergått

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

den grundläggande nyhetsgranskningen kan reducera det fortsatta arbetet.

Det är med hänsyn till den föreliggande situationen som patentverket anser

att man för de närmaste åren bör räkna med att behålla den av patentverket

föreslagna organisationen för patentavdelningen i stort sett oförändrad,

om inte nya omständigheter tillkommer.

I anslutning till det här sagda kan det vara av intresse att påpeka, att

Sverige — om jämförelse göres med hänsyn till invånarantalet — står i

allra främsta ledet i fråga om patentväsendets betydelse. Åtminstone gäller

detta om man, som naturligt är, vid en sådan jämförelse bygger på antalet

till ett visst land inkomna patentansökningar. Ganska belysande torde vara

bifogade tabell (Table 12), som sammanställts inom patentverket i USA.

Tabellen visar, att Sverige kommer närmast efter Schweiz i fråga om ansökningsantal

per million invånare. Vid jämförelsen bör beaktas, att icke alla

i tabellen medtagna patentverk har samma fullständiga förprövning som de

nordiska länderna. Till denna kategori torde, utom de nordiska länderna,

blott kunna räknas Nederländerna, Tyskland, USA och Österrike samt möjligen

Japan. I Schweiz har förprövning nämligen hittills införts endast på

vissa områden av tekniken, och i Storbritannien granskas i stort sett blott

inhemskt material. — Det kan sägas, att tabellen inte är fullt rättvis vid

jämförelse mellan större och mindre länder, eftersom den relativa andelen

av de i genomsnitt besvärliga ulandsansökningarna är betydligt mindre i de

stora industriländerna. Om man inskränker jämförelsen till ansökningar

från landets egna, kommer dock fortfarande Schweiz och Sverige, tillsammans

med Västtyskland, i täten — om man bortser från Liechtenstein, där

statistiken förryckes av speciella förhållanden. Även här kan hänvisas till

en nyligen gjord amerikansk sammanställning, som bifogas (Table 1).

Som framgår av den första tabellen, är Schweiz och Nederländerna de

länder som kommer närmast Sverige i fråga om ansökningsantal. Vidare är

utvecklingen i de två största patentländerna — USA och Västtyskland —

av särskilt intresse. Tabellen visar genomsnittstalet för åren 1956—60. Härmed

kan jämföras talen enbart i de angivna länderna för 1960 och 1961.

1960 1961

Schweiz ...................... 14 600 14 700

Västtyskland.................. 57 100 58 200

Nederländerna ................ 12 600 13 500

USA.......................... 79 000 83 000

Såvitt ämbetsverket kan bedöma av tillgängliga uppgifter torde man i de

angivna länderna för närvarande ha balanser av oavgjorda ärenden, som i

relation till årliga ansökningsantalet icke mycket avviker från läget i Sverige.

I samtliga länder anses situationen helt naturligt mycket oroväckande, och

man har genomfört eller planerar åtgärder för att nå en bättring.

Enligt senaste för verket tillgängliga uppgifter ligger i Nederländerna antalet

avgjorda ärenden per granskare vid lägre genomsnittstal än 70, likaså

i Schweiz för de ärenden som undergår fullständig förprövning. I USA är

genomsnittstalet 80, alltså något högre, vilket bl. a. torde sammanhänga

med att man där saknar invändningsförfarande. För Västtyskland har det

varit svårt att få fram tillförlitliga genomsnittstal från tillgängligt material.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

19

I avgivandet av detta utlåtande har deltagit generaldirektören v. Zweigbergk,

tf. avdelningschefen Knutsson, byråcheferna Ericsson, Tengborg, Löfmark,

Avelius, Uggla, Berglund, Hammarberg och Moberg, extra byråcheferna

Lundberg och Persson samt tf byråcheferna Wennström och Hesselström

(föredragande). Stockholm den 8 oktober 1962.

ÅKE v. ZWEIGBERGK

j Olle Hesselström

Table 12. Per Capita figures on patent applications filed in selected countries

(1956—1960 Avg.)

No. of

Applications (1)

Population

in 1,000 (2)

Ratio

Switzerland..............

.......... 13,615

5,185

2.63

Sweden ................

.......... 12,212

7,415

1.65

Austria ................

.......... 8,936

7,021

1.27

Belgium ................

.......... 10,925

9,053

1.21

Norway ................

.......... 3,860

3,526

1.09

D enmark................

.......... 4,722

4,500

1.05

Germany................

.......... 54,932

54,373

1.01

Netherlands ............

.......... 11,264

11,221

1.00

France..................

.......... 32,366

44,500

.73

United Kingdom ........

.......... 31,738 (3)

51,680

.61

United States............

.......... 76,752 (4)

173,260

.44

Italy ..................

.......... 20,649 (5)

48,635

.42

Japan ..................

.......... 37,998

91,760

.41

(1) Includes applications filed by foreigners.

(2) 1958 estimates.

(3) Coraplete specifications only.

(4) Excludes designs and reissues.

(5) Four years only.

Prepared by:

U. S. Dept. of Commerce

Patent Office (1962)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1962

Table 1. Applications filed by residents 1956—1960 Averages

No. of

Pop. Est.

App. per

App.

in 1000’s

1000 res.

1. Liechtenstein (9)...........

..... 125

15.4

8.10

2. Switzerland ...............

..... 4,447

5,178

.86

3. Germany (5)...............

..... 35,271

55,372

.64

4. Sweden ...................

..... 4,539

7,413

.61

5. Austria ...................

..... 3,017

7,021

.43

6. United States (12) .........

..... 62,250

174,054

.36

7. Norway...................

..... 1,214

3,525

.34

8. Japan.....................

..... 29,635

91,600

.32

9. France (3).................

..... 13,560

44,500

.30

10. United Kingdom (11).......

..... 15,600

51,681

.30

11. Denmark .................

..... 1,231

4,500

.27

12. Australia (1)...............

..... 2,685

9,846

.27

13. Luxemburg (10)...........

..... 80

320

.25

14. Netherlands ...............

..... 2,334

11,173

.21

15. Israel (6) .................

..... 402

1,997

.20

16. Finland (4).................

..... 846

4,376

.19

17. Italy (7)...................

..... 9,070

48,635

.19

18. Belgium (2) ...............

..... 1,660

9,053

.18

19. Canada ...................

..... 1,297

17,048

.08

(The figures in parentheses refer to notes following the tables.)

NOTES

The basic data used and further information will be given in the compilation of internatjonal

patent statistics, and only a few notes are given here. For Table 1, 1958 population

estimates were used; för Table 2, 1953 population estimates, in some instances

obtained by interpolation.

(1) Australia. Complete specifications only; the figures are estimates.

(2) Belgium. The figure in Table 2 is an estimate based on the ratio of domestic to

total cases derived from patent statistics; in Table 1 this ratio was derived from

patents for three years only.

(3) France. The figures are estimates based on the ratio derived from patents.

(4) Finland. The figure in Table 1 is an estimate based on total applications for 5

years using ratio obtained from 4 years only.

(5) Germany. Applications filed by applicants in East Germanv are not included. In

Table 2, refiled old applications are not included and a slight amount of estimation is

involved.

16) Israel. The figure in Table 1 is an estimate based on total applications for 5 years

using ratio obtained from 3 years only.

(7) Italy. The figure in Table 1 is an estimate based on patents for 4 years only; Table

2 is an estimate based on patents.

(9) Liechtenstein. The Swiss patent law extends to Liechtenstein and the numbers

given are the averages of applications filed by residents of Liechtenstein in Switzerland.

. U0) Luxemburg. The figure in Table 1 is an estimate based on total applications for

o years using ratio obtained from 3 years only.

(11) United Kingdom. Complete specifications only. The figures are estimates.

• (.12) United States. The figures are close estimates; designs and reissues are not

included.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621158

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt utbyggnad av patentoch registreringsverket. a1 i texten