Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl.

1962-11-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:161, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 161—162

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

1

Nr 161

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar

till kommuner m. fl.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gösta Jacobsson (1:47) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Palm och Braconier (II: 38), har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj :ts kungörelse 1951: 25 angående

sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl. ändras så att utbetalning

från länsstyrelse av kommunalskattemedel skall kunna ske genom check i

de fall kommun så önskar.

Till stöd för ifrågavarande förslag anförs följande.

I mars månad 1961 erinrade riksräkenskapsverket länsstyrelserna om ett

stadgande i 2 § kungörelsen 1951: 25 angående sättet för vissa utbetalningar

till kommuner och meddelade i sammanhanget, att bestämmelserna skall

tillämpas även i fråga om kommunalskattemedel. Samtidigt åberopades syftet

med bestämmelsen, som tillkommit för att skapa garanti för att medel,

som av statliga myndigheter tillställes kommunala organ, kommer dessa till

godo för avsedda ändamål.

Resultatet av riksräkenskapsverkets påpekande blev att utbetalning från

länsstyrelse av kommunalskattemedel, som tidigare skett med check till av

vederbörande kommun anlitade banker, omlades till utbetalning via postgiro.

En försening av medelsöverförandet med 2 dagar uppstod därigenom

vid varje utbetalningstillfälle, och detta resulterade i ränteförluster för kommuner,

som emottar större belopp. Som exempel kan nämnas att Malmö

stad under år 1961 mottagit sex sådana utbetalningar med 35 miljoner kr.

varje gång. För varje utbetalningstillfälle utgjorde ränteförlusten för staden

7 600 kr. eller sammanlagt för hela året 45 600 kr. Kontrollen i landets

större städer måste anses vara tillräcklig för att utbetalningar omfattande

flera tiotal miljoner kronor varje gång skall kunna ske på ett fullt betryggande

sätt även med check.

över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av riksrevisionsverket och länsstyrelsen

i Malmöhus län, varjämte svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet

och svenska landskommunernas förbund begagnat sig av erhållet

tillfälle att yttra sig över motionerna.

Riksrevisionsverket har anfört följande.

På grund av stadgande i 2 § kungörelsen 1951:25 angående sättet för vissa

utbetalningar till kommuner in. fl. äger utbetalning av kommunalskatteme
1

Bihang till riksdagens protokoll i062. 6 samt. Nr 161—162

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

del rum genom girering till kommunernas postgirokonton. Stadgandet tillkom

på sin tid efter en av riksräkenskapsverket på Kungl. Maj :ts uppdrag

verkställd översyn av gällande bestämmelser rörande kontrollen över utbetalningarna

till kommunala organ. Utredningen föranleddes närmast av ett

riksdagens uttalande i skrivelse den It juni 1946, nr 212, punkten 10:o, i

anledning av att riksdagens år 1945 församlade revisorer påtalat den brist

i kontrollen, som var förenad med att utbetalningarna till kommunala myndigheter

i undantagsfall skedde i annan ordning än genom girering eller insättning

på kommunens postgirokonto. Av i ärendet hörda myndigheter vitsordade

bland andra svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas

förbund betydelsen av ett konsekvent iakttagande av föreskrivet utbetalningssätt.

Riksrevisionsverket har i några fall funnit anledning erinra länsstyrelse

om att 2 § kungörelsen 1951: 25 även äger tillämpning i fråga om kommunalskattemedel.

Då under senare år yrkanden från kommuns sida om checkutbetalning

framförts i flera fall, delgavs i mars 1961 samtliga länsstyrelser

ämbetsverkets uppfattning härutinnan. På grund härav upphörde från och

med mars månad 1961 systemet med utbetalning genom check till städerna

Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Trelleborg, vilken betalningsfonn för

angivna städer dessförinnan hade tillämpats sedan november 1949, november

1959, november 1960, respektive januari 1961. Såvitt riksrevisionsverket

kunnat finna förekom vid det utbetalningstillfället som inträffade närmast

före ämbetsverkets nyssnämnda meddelande till länsstyrelserna icke i något

fall i övrigt utbetalning med check av kommunalskattemedel. Detta betalningssätt

synes sålunda ha varit en undantagsföreteelse, varigenom de nämnda

städerna i Malmöhus län kan sägas ha beretts en räntevinst i förhållande

till landets övriga kommuner.

Riksrevisionsverket anser att ur kontrollsynpunkt tidigare anförda skäl

alltjämt talar för en genomgående tillämpning av girering vid utbetalning

från statsverket till kommunerna. Visserligen kan, såsom motionärerna framhåller,

kontrollen i större kommuner anses vara tillräcklig för att utbetalning

av miljonbelopp av skattemedel skall kunna ske på betryggande sätt

även med check. En begränsning av användningen av checkutbetalning till

att avse större kommuner kan emellertid knappast lämpligen komma i fråga.

Å andra sidan förutsätter en mer utbredd användning av detta betalningssätt

en närmare reglering av detsamma.

Vid utbetalning av kommunalskattemedlen genom check torde vissa arbetsmoment

tillkomma för länsstyrelserna, såsom kommunikation med vederbörande

kommunala organ, granskning av fullmakter och kontroll vid

checköverlämnande. En tillämpning i större omfattning av checkutbetalning

kan förmodas ställa krav på länsstyrelsernas kameralsektioner, som icke

överallt kan bemästras med nuvarande personalresurser. Enstaka avvikelser

från en eljest generellt tillämpad utbetalningsrutin medför å andra sidan ett

förhållandevis stort merarbete.

Motionärernas yrkande synes helt förestavat av önskemålet att bereda

kommunerna en räntevinst. Riksrevisionsverket vill med anledning härav

erinra om att utbetalningssättet är den för kommunalskattemedlens förräntning

minst betydelsefulla faktorn i avräkningen mellan statsverket och kommunerna.

Den i detta hänseende betydelsefullare utbetalningstidpunkten,

som i 72 § kommunallagen är bestämd till den 8 i månaderna januari, mars,

maj, juli, september och november, har valts ur synpunkten att genom samordning

mellan skatteuppbörd och kommunalskatteutbetalningar erhålla en

utjämning av bankernas kassahållning. Alltsedan statsverket övertog ansvaret

för skatteuppbörden, har utbetalningarna av kommunerna tillkomman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

3

de medel förutsatts skola ske genom girering. En övergång helt eller delvis

till checkutbetalning rubbar sålunda om än i obetydlig grad de i ett större

sammanhang bestämda grunderna för avräkningen mellan statsverket och

kommunerna.

De statliga myndigheterna har ålagts att i största utsträckning anlita postgirorörelsen

för utbetalningar. För varje dag likvid verkställes genom postgiro

överför länsstyrelserna och andra huvudförvaltningar d. v. s. myndigheter,

som äger dragningsrätt å statsverkets checkräkning i riksbanken, från

denna räkning ett belopp motsvarande summan av de likvider, som under

dagen verkställes genom postgiro. Till skillnad mot vad i postgirorörelsen

eljest är normalt, innestår å dessa myndigheters postgirokonton sålunda regelmässigt

icke ens under kortare tid någon behållning. Postbankens serviceverksamhet

för statsmyndigheterna kan på grund härav finansieras genom

förräntning av omhänderhavda medel endast i den utsträckning dessa

främst genom girering till andra postgirokonton under viss tid kvarstår i

postgirorörelsen. Möjligheterna att bedriva verksamheten i lönsam form försämras

givetvis om de största betalningsuppdragen undantagas från postgirorörelsens

förmedling.

Det må slutligen framhållas, alt innehavare av postgirokonto kan få innestående

medel överförda till kapitalkonto, å vilket ränta gottgöres. Enligt vad

riksrevisionsverket inhämtat från generalpoststyrelsen har åtskilliga" kommuner

begagnat sig av denna möjlighet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har anfört följande.

I kungörelsen den 26 januari 1951 (nr 25) angående sättet för vissa utbetalningar

till kommuner m. fl. stadgas såsom villkor för utbetalande av bidrag

av statsmedel till kommun, landsting eller annan kommunal förvaltningsenhet

att postgirokonto öppnas för den kassa, som har att mottaga

medlen. Utbetalning av statsmedel till sådan betalningsmottagare skall verkställas

genom girering till eller insättning å vederbörande kassas postgirokonto.

Hos länsstyrelsen har en del kommuner gjort framställningar om att få

lyfta dem tillkommande allmän kommunalskatt och skatteersättning i check

utställd å riksbanken. I flera fall har dessa framställningar bifallits, då

ovannämnda kungörelse enligt länsstyrelsens mening icke varit tillämplig i

fråga om utbetalning av allmän kommunalskatt, enär kungörelsen endast

reglerar sättet för utbetalning av bidrag av statsmedel och kommunernas

fordran å allmän kommunalskatt icke synes kunna hänföras till statsbidrag.

I fråga om utbetalning av skatteersättning tillämpade länsstyrelsen, oavsett

ersättningens karaktär av statsbidrag, samma förfarande som i fråga om utbetalningen

av allmän kommunalskatt.

Då länsstyrelsen väntade ytterligare framställningar från kommuner om

ut fående av allmän kommunalskatt och skatteersättning i check, tillfrågades

riksräkenskapsverket, som svarade, att 2 § i ovannämnda kungörelse även

skulle tillämpas i fråga om kommunalskattemedel. Utbetalning verkställcs

därför numera genom girering. Ur rationaliserings- och kontrollsynpunkt

synes detta också vara att föredraga. Länsstyrelsen vägledes härutinnan av

\ ederbörande departementschefs uttalande i årets statsverksproposition, alt

myndigheterna torde beakta organisationsnämndens förslag till rationaliseringar

vid länsstyrelsernas kameralsektioner och vidtaga de åtgärder, som

kan främja en effektivisering av arbetet. Vidare föreslås i propositionen en

minskning av personalen å sektionen. Arbetsbördan är emellertid redan nu

mycket stor. Det är därför av vikt, att det skapas enkla arbetsrutiner och att

de arbetsrutiner, som finns, inte onödigtvis kompliceras.

tf Dihang till riksdagens protokoll 1VG‘2. ti samt. A’r 1G1 102

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

Enligt länsstyrelsens mening är det icke lämpligt att utbetalningssystemet

sättes i relation till utbetalningens belopp. Tanken att återgå till möjligheten

att från fall till fall avväga utbetalningsmetoden mot kontrollsynpunkten

kan länsstyrelsen fördenskull icke ansluta sig till.

Å andra sidan är länsstyrelsen medveten om att något sakligt motiv att

sätta kommunerna i ett sämre ränteläge genom ett stelt utbetalningssystem

icke kan åberopas. Frågan har i detta hänseende ett visst samband med statsbidragssystemets

allmänna utformning. Om frågan anses vara av så stor

vikt, att den bör lösas fristående från skatteut jämningen, ligger det närmast

till hands, att 1960 års uppbördsutredning undersöker spörsmålet. Möjlighet

föreligger att eliminera den påtalade olägenheten för kommunerna genom

en ändring av utbetalningsföreskrifterna i 72 § kommunallagen, 76 § landstingslagen

och 5 § förordningen om utdebitering av tingshusmedel. Med åberopande

härav avstyrkes motionerna.

Styrelsen för svenska stadsförbundet har anföri följande.

En ändring av sättet för länsstyrelsernas utbetalningar av kommunalskattemedel,

varigenom kommunerna finge möjlighet att snabbare överföra

medlen — till den del dessa icke behövs för omedelbara utgifter — till räntebärande

bankräkningar, har sedan länge varit ett önskemål hos kommunerna,

vilket vuxit sig starkare i och med att räntesatserna a bankernas inlaningsräkningar

stigit. Förbundet bär också mottagit ett flertal framställningar

från kommuner om vidtagande av åtgärder för ernående av sådan

ändring, varvid framhållits de betydande ränteförluster för kommunerna som

nuvarande utbetalningssätt medför.

Utbetalning till kommunerna av kommunalskattemedel inklusive skatteersättning

sker nu genom girering till kommuns postgirokonto vid sex tillfällen

under året. Kommunerna önskar göra större delen av medlen räntebärande

snarast möjligt genom överföring av medlen från postgirokontot

till bankräkning. För sådan överföring åtgår emellertid normalt fyra dagar,

länsstyrelsens utanordningsdag inräknad, och genom denna tidsutdräkt undandrages

kommunerna betydande ränteinkomster. Det tillämpade utbetalningssättet

torde grunda sig på den i motionerna omnämnda kungörelsen angående

sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl. (SFS 25/1951),

och riksrevisionsverket har, såsom också anges i motionerna, i mars 1960

erinrat länsstyrelserna om att bestämmelsen i 2 § nämnda kungörelse att

utbetalningar från statsmyndighet till kommun skall verkställas genom girering,

skall tillämpas även i fråga om kommunalskattemedel.

Enligt styrelsens mening kan det ifrågasättas, huruvida kungörelsen äger

tillämpning å utbetalningar av kommunalskattemedel. Visserligen synes

nyssnämnda bestämmelse i 2 § vara avfattad att gälla alla utbetalningar fiån

statsmyndighet till kommun, men av 1 § torde framgå, alt kungörelsen avser

utbetalning av bidrag av statsmedel. Även orden »vissa utbetalningar» i

kungörelsens rubrik synes tala härför. Av länsstyrelse utbetalda kommunalskattemedel

kan icke hänföras till »bidrag av statsmedel». De är varken

bidrag eller statsmedel utan kommunala skattemedel, som statsverket uppburit

i och för redovisning och utbetalning till kommunerna. Skatteersättningsmedel

får däremot anses vara bidrag av statsmedel.

I motionerna föreslås en sådan ändring av kungörelsen, att utbetalning av

kommunalskattemedel skall, i de fall kommun så önskar, kunna ske medelst

check. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att ett alternativt

utbetalningssätt bör finnas, och även om styrelsen såsom nyss anförts icke

är övertygad om att kungörelsen äger tillämpning på utbetalning av kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962 5

munalskattemedel, bör det alternativa betalningssättet och kommuns rätt att

begära användning av detta anges i kungörelsen.

Emellertid är enligt styrelsens mening ett annat utbctalningssätt än checkbetalning

ur flera synpunkter lämpligare som alternativ till postgiro, nämligen

utbetalning från länsstyrelse genom insättning å av kommun angiven

bankräkning. Dels kan medlen härigenom bli för kommunerna räntebärande

en dag tidigare, dels blir förfarandet, såvitt styrelsen kan bedöma det,

mindre arbetskrävande för länsstyrelserna. Dessa behöver icke utskriva en

check för varje kommun och följaktligen icke ha checkräkning. I stället upprättar

de endast en förteckning å utanordningarna med uppgift om den bank

och den bankräkning, på vilken kommun önskar fa medlen insatta, samt lämnar

förteckningen till anlitad bank, vilken verkställer utbetalningsuppdraget

genom överföring av medlen till de angivna bankräkningarna. Även ur kommunal

kontroll- och revisionssynpunkt är det av styrelsen föreslagna utbetalningssättet

att föredraga framför checksystemet. Såsom riksrevisionsverket

angivit i samband med sin tolkning av bestämmelserna i utbetalningskungörelsen,

torde denna ha tillkommit huvudsakligen i kontrollsyfte och i

avsikt att skapa garantier för att medlen kommer kommunerna till handa i

vederbörlig ordning. Vid remittering till kommunerna genom insättning å deras

bankräkningar får den kommunala revisionen kontroll över de remitterade

medlen genom granskning mot kontokurant för berörd bankräkning.

Kontrollen blir således lika effektiv som vid girering till kommuns postgirokonto

och avstämning mot postgirokontokurant. I fråga om till kommun ankomna

checker kan lika god kontroll däremot icke erliallas, enär checkbeloppen

icke registreras hos kommunens bank förrän de av kommunen insättes

å bankräkning.

Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla, att en sådan ändring av kungörelsen

angående sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl., att utbetalning

av kommunalskattemedel skall i de fall kommun så önskar kunna

ske genom insättning av medlen å av kommun anvisad bankräkning, är ett

berättigat och ur kommunalekonomisk synpunkt angeläget önskemål. Ett

tillgodoseende av detta, varigenom medlen kan snabbare göras räntebärande,

är enligt styrelsens mening en ringa men dock någon kompensation för de

ränteintäkter, som kommunerna vid stigande skatteunderlag går miste om

till följd av eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel vid

nuvarande redovisningsförfarande. Denna eftersläpning har i statsverkspropositionen

för 1962/63 beräknats till 750 miljoner kronor.

Enligt styrelsens åsikt bör även utbetalningar till kommun av statsbidragsrnedel

kunna ske på samma sätt som styrelsen föreslagit i fråga om kommunalskattemedel,

där kommun så önskar. Även statsbidragsmedlen framför

allt det allmänna driftbidraget till skolväsendet — önskar kommunerna

göra räntebärande utan onödig tidsutdräkt. Såsom ovan anförts är det av

styrelsen föreslagna utbetalningssätlet ur kontrollsynpunkt lika betryggande

som giroförfarandet.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har anfört följande.

Sedan förutvarande riksräkenskapsverket genom skrivelse den 25 mars

1961 till länsstyrelsen i Västernorrlands län, varav kopia synes ha tillställts

övriga länsstyrelser, förklarat att utbetalning av kommunalskattemedel till

kommun genom check stode i strid med 2 § kungörelsen den 26 januari 1951

angående sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl., har dessa utbetalningar

gjorts över postgiro. Detta utbctalningssätt medför jämfört med

checkutbetalning viss försening, vilket på grund av de betydande belopp ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

betalningarna avse medför en icke obetydlig ränteförlust för vederbörande

kommun eller landstingskommun. Hos landstingsförbundet bär frågan om

denna ränteförlust aktualiserats av ett landstings förvaltningsutskott, och

förbundsstyrelsen har sig bekant, att Svenska stadsförbundets styrelse beslutat

att efter ytterligare utredning söka utverka ändring i den nu tillämpade

ordningen för att möjliggöra återgång till checkutbetalning för kommuner

som så önska. Förbundsstyrelsen har för sin del beslutat avvakta de åtgärder

stadsförbundet avsåg att vidtaga i ärendet.

Då frågan nu aktualiserats genom de för utlåtande överlämnade motionerna,

får förbundsstyrelsen meddela, att den för sin del helt kan ansluta sig

till motionernas syfte. Enligt styrelsens mening är det önskvärt, att landstingskommun,

som så önskar, bereds tillfälle att få landstingsskattemedel

utbetalade på sådant sätt, att de av landstingskommunen kunna disponeras

å den i 76 § tredje stycket landstingslagen angivna dagen, d. v. s. den 8 i utbetalningsmånaden,

antingen detta sker genom check eller genom särskilda

dispositioner inom postgirot.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har anfört följande.

Av motionen framgår att riksräkenskapsverket i mars månad 1961 erinrat

länsstyrelserna om att nämnda kungörelse är tillämplig även beträffande

utbetalning av kommunalskattemedel. Anledningen till denna erinran

synes vara att vissa länsstyrelser beträffande ett mindre antal kommuner

utbetalat dessa medel genom check till banker, som kommunerna anvisat.

Övergången till sistnämnda utbetalningsform har föranletts av önskemål

från kommunernas sida.

I och för sig är det i kungörelsen föreskrivna systemet för utbetalning av

statliga bidrag till fördel för kommunerna, eftersom kontrollen av att de

bokföres i vederbörlig ordning därigenom underlättas. Enligt styrelsens mening

föreligger dock tillräckliga kontrollmöjligheter när det gäller kommunalskattemedel

även om dessa skulle utbetalas genom check. Dels har revisorerna

tillgång till länsstyrelsens redovisningsräkning och dels känner de

till att medlen utbetalas sex gånger om året på bestämda tidpunkter. Det

torde för övrigt kunna ifrågasättas om ifrågavarande bestämmelser skall behöva

utgöra hinder för utbetalning av kommunalskattemedel genom check.

Som styrelsen ser saken är nämligen dessa medel varken bidrag eller statsmedel.

Möjligen kan det förhållandet att i av länsstyrelserna utbetalade belopp

ingår den statliga skatteersättning, som kommunerna tillsvidare erhåller

på grund av 1957 års ortsavdragsreform, tas till intäkt för att utbetalning

skall ske genom girering. Om så är fallet kan man emellertid tänka sig, att

nämnda ersättning utbetalas över postgiro och kommunalskattemedlen genom

check. Ur praktiska synpunkter är det dock bäst om sistnämnda utbetalningsform

blir tillåten för såväl skatteersättning som kommunalskattemedlen.

Skälet till att vissa kommuner framfört önskemål om att utbetalning av

kommunalskattemedel skall kunna ske genom check till bank, som kommun

särskilt anvisat, är givetvis att medlen därigenom tidigare blir insatta

på räntebärande konto. I sådant fall får kommunen ränta på beloppet redan

dagen efter länsstyrelsens utbetalningsdag. För flertalet kommuner innebär

nuvarande ordning för utbetalningen att det dröjer 5—7 dagar innan medlen

blivit insatta på bankräkning. Ett mindre antal kommuner kan dock

nedbringa denna tid till 2 å 3 dagar, nämligen de som har möjligheter att

i Stockholm eller i de städer där postgiroavdelning finns (Visby, Boden,

Malmö och Göteborg) verkställa direktuttag. Nämnda städer och kommuner
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962

7

na i deras närhet kan därför sägas vara favoriserade när det gäller möjligheterna

att snabbt insätta skattemedlen på bankräkning.

En ordning, varigenom det blir möjligt att göra ifrågavarande medel räntebärande

redan dagen efter länsstyrelsens utbetalningsdag, är ur kommunernas

synpunkt självfallet att föredraga. Kommunerna vinner nämligen då

att ränta kan påräknas 2—6 dagar tidigare än vad som för närvarande är

fallet. Eftersom det är fråga om mycket stora belopp — för borgerliga och

kyrkliga kommuner närmare fem miljarder kronor per år — skulle en sådan

tidsvinst ge kommunerna en betydande ökning av ränteinkomsterna.

Som framgår av det ovan anförda delar styrelsen motionärernas uppfattning

att utbetalning från länsstyrelse av kommunalskattemedel skall kunna

ske genom check när kommun så önskar.

Utskottet. För närvarande tillämpas — i enlighet med riksrevisionsverkets

tolkning av bestämmelserna i kungörelsen 1951: 25 — vid utbetalning av

kommunalskattemedel genomgående systemet med girering till kommunernas

postgirokonton. Särskilt från en del större kommuners sida har emellertid

tid efter annan framkommit önskemål om en övergång till checkutbetalning,

ett system som också tidigare tillämpats i Skånes större städer

men som efter påpekande från riksrevisionsverkets sida numera frångåtts.

Detta önskemål, vilket tagit sig uttryck i det föreliggande motionsyrkandet,

torde bottna i en strävan att kunna göra medlen räntebärande tidigare än

som är möjligt vid girering. Mot detta intresse måste emellertid vägas synpunkten

av att ernå en betryggande kontroll av att medlen bokförs i vederbörlig

ordning.

Den väckta frågan inrymmer således skilda aspekter. Enligt utskottets

mening bör frågan göras till föremål för närmare undersökning. Beträffande

den form, i vilken en dylik undersökning bör ske, vill utskottet inte göra

något särskilt uttalande utan förutsätter att det får ankomma på Kungl.

Maj :t att träffa avgörande härutinnan. Utskottet föreslår att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 47 och II:

38, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 6 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 162.

Reservation

av herr Palm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:369 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt utbyggnad av patentoch registreringsverket. a1 i texten