Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl.
1962-11-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:161, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl.
Dokumentets text
Nr 161—162
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
1
Nr 161
Utlåtande i anledning av väckta motioner om sättet för vissa utbetalningar
till kommuner m. fl.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gösta Jacobsson (1:47) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Palm och Braconier (II: 38), har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj :ts kungörelse 1951: 25 angående
sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl. ändras så att utbetalning
från länsstyrelse av kommunalskattemedel skall kunna ske genom check i
de fall kommun så önskar.
Till stöd för ifrågavarande förslag anförs följande.
I mars månad 1961 erinrade riksräkenskapsverket länsstyrelserna om ett
stadgande i 2 § kungörelsen 1951: 25 angående sättet för vissa utbetalningar
till kommuner och meddelade i sammanhanget, att bestämmelserna skall
tillämpas även i fråga om kommunalskattemedel. Samtidigt åberopades syftet
med bestämmelsen, som tillkommit för att skapa garanti för att medel,
som av statliga myndigheter tillställes kommunala organ, kommer dessa till
godo för avsedda ändamål.
Resultatet av riksräkenskapsverkets påpekande blev att utbetalning från
länsstyrelse av kommunalskattemedel, som tidigare skett med check till av
vederbörande kommun anlitade banker, omlades till utbetalning via postgiro.
En försening av medelsöverförandet med 2 dagar uppstod därigenom
vid varje utbetalningstillfälle, och detta resulterade i ränteförluster för kommuner,
som emottar större belopp. Som exempel kan nämnas att Malmö
stad under år 1961 mottagit sex sådana utbetalningar med 35 miljoner kr.
varje gång. För varje utbetalningstillfälle utgjorde ränteförlusten för staden
7 600 kr. eller sammanlagt för hela året 45 600 kr. Kontrollen i landets
större städer måste anses vara tillräcklig för att utbetalningar omfattande
flera tiotal miljoner kronor varje gång skall kunna ske på ett fullt betryggande
sätt även med check.
över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtanden avgivits av riksrevisionsverket och länsstyrelsen
i Malmöhus län, varjämte svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet
och svenska landskommunernas förbund begagnat sig av erhållet
tillfälle att yttra sig över motionerna.
Riksrevisionsverket har anfört följande.
På grund av stadgande i 2 § kungörelsen 1951:25 angående sättet för vissa
utbetalningar till kommuner in. fl. äger utbetalning av kommunalskatteme
1
Bihang till riksdagens protokoll i062. 6 samt. Nr 161—162
2
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
del rum genom girering till kommunernas postgirokonton. Stadgandet tillkom
på sin tid efter en av riksräkenskapsverket på Kungl. Maj :ts uppdrag
verkställd översyn av gällande bestämmelser rörande kontrollen över utbetalningarna
till kommunala organ. Utredningen föranleddes närmast av ett
riksdagens uttalande i skrivelse den It juni 1946, nr 212, punkten 10:o, i
anledning av att riksdagens år 1945 församlade revisorer påtalat den brist
i kontrollen, som var förenad med att utbetalningarna till kommunala myndigheter
i undantagsfall skedde i annan ordning än genom girering eller insättning
på kommunens postgirokonto. Av i ärendet hörda myndigheter vitsordade
bland andra svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas
förbund betydelsen av ett konsekvent iakttagande av föreskrivet utbetalningssätt.
Riksrevisionsverket har i några fall funnit anledning erinra länsstyrelse
om att 2 § kungörelsen 1951: 25 även äger tillämpning i fråga om kommunalskattemedel.
Då under senare år yrkanden från kommuns sida om checkutbetalning
framförts i flera fall, delgavs i mars 1961 samtliga länsstyrelser
ämbetsverkets uppfattning härutinnan. På grund härav upphörde från och
med mars månad 1961 systemet med utbetalning genom check till städerna
Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Trelleborg, vilken betalningsfonn för
angivna städer dessförinnan hade tillämpats sedan november 1949, november
1959, november 1960, respektive januari 1961. Såvitt riksrevisionsverket
kunnat finna förekom vid det utbetalningstillfället som inträffade närmast
före ämbetsverkets nyssnämnda meddelande till länsstyrelserna icke i något
fall i övrigt utbetalning med check av kommunalskattemedel. Detta betalningssätt
synes sålunda ha varit en undantagsföreteelse, varigenom de nämnda
städerna i Malmöhus län kan sägas ha beretts en räntevinst i förhållande
till landets övriga kommuner.
Riksrevisionsverket anser att ur kontrollsynpunkt tidigare anförda skäl
alltjämt talar för en genomgående tillämpning av girering vid utbetalning
från statsverket till kommunerna. Visserligen kan, såsom motionärerna framhåller,
kontrollen i större kommuner anses vara tillräcklig för att utbetalning
av miljonbelopp av skattemedel skall kunna ske på betryggande sätt
även med check. En begränsning av användningen av checkutbetalning till
att avse större kommuner kan emellertid knappast lämpligen komma i fråga.
Å andra sidan förutsätter en mer utbredd användning av detta betalningssätt
en närmare reglering av detsamma.
Vid utbetalning av kommunalskattemedlen genom check torde vissa arbetsmoment
tillkomma för länsstyrelserna, såsom kommunikation med vederbörande
kommunala organ, granskning av fullmakter och kontroll vid
checköverlämnande. En tillämpning i större omfattning av checkutbetalning
kan förmodas ställa krav på länsstyrelsernas kameralsektioner, som icke
överallt kan bemästras med nuvarande personalresurser. Enstaka avvikelser
från en eljest generellt tillämpad utbetalningsrutin medför å andra sidan ett
förhållandevis stort merarbete.
Motionärernas yrkande synes helt förestavat av önskemålet att bereda
kommunerna en räntevinst. Riksrevisionsverket vill med anledning härav
erinra om att utbetalningssättet är den för kommunalskattemedlens förräntning
minst betydelsefulla faktorn i avräkningen mellan statsverket och kommunerna.
Den i detta hänseende betydelsefullare utbetalningstidpunkten,
som i 72 § kommunallagen är bestämd till den 8 i månaderna januari, mars,
maj, juli, september och november, har valts ur synpunkten att genom samordning
mellan skatteuppbörd och kommunalskatteutbetalningar erhålla en
utjämning av bankernas kassahållning. Alltsedan statsverket övertog ansvaret
för skatteuppbörden, har utbetalningarna av kommunerna tillkomman
-
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
3
de medel förutsatts skola ske genom girering. En övergång helt eller delvis
till checkutbetalning rubbar sålunda om än i obetydlig grad de i ett större
sammanhang bestämda grunderna för avräkningen mellan statsverket och
kommunerna.
De statliga myndigheterna har ålagts att i största utsträckning anlita postgirorörelsen
för utbetalningar. För varje dag likvid verkställes genom postgiro
överför länsstyrelserna och andra huvudförvaltningar d. v. s. myndigheter,
som äger dragningsrätt å statsverkets checkräkning i riksbanken, från
denna räkning ett belopp motsvarande summan av de likvider, som under
dagen verkställes genom postgiro. Till skillnad mot vad i postgirorörelsen
eljest är normalt, innestår å dessa myndigheters postgirokonton sålunda regelmässigt
icke ens under kortare tid någon behållning. Postbankens serviceverksamhet
för statsmyndigheterna kan på grund härav finansieras genom
förräntning av omhänderhavda medel endast i den utsträckning dessa
främst genom girering till andra postgirokonton under viss tid kvarstår i
postgirorörelsen. Möjligheterna att bedriva verksamheten i lönsam form försämras
givetvis om de största betalningsuppdragen undantagas från postgirorörelsens
förmedling.
Det må slutligen framhållas, alt innehavare av postgirokonto kan få innestående
medel överförda till kapitalkonto, å vilket ränta gottgöres. Enligt vad
riksrevisionsverket inhämtat från generalpoststyrelsen har åtskilliga" kommuner
begagnat sig av denna möjlighet.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har anfört följande.
I kungörelsen den 26 januari 1951 (nr 25) angående sättet för vissa utbetalningar
till kommuner m. fl. stadgas såsom villkor för utbetalande av bidrag
av statsmedel till kommun, landsting eller annan kommunal förvaltningsenhet
att postgirokonto öppnas för den kassa, som har att mottaga
medlen. Utbetalning av statsmedel till sådan betalningsmottagare skall verkställas
genom girering till eller insättning å vederbörande kassas postgirokonto.
Hos länsstyrelsen har en del kommuner gjort framställningar om att få
lyfta dem tillkommande allmän kommunalskatt och skatteersättning i check
utställd å riksbanken. I flera fall har dessa framställningar bifallits, då
ovannämnda kungörelse enligt länsstyrelsens mening icke varit tillämplig i
fråga om utbetalning av allmän kommunalskatt, enär kungörelsen endast
reglerar sättet för utbetalning av bidrag av statsmedel och kommunernas
fordran å allmän kommunalskatt icke synes kunna hänföras till statsbidrag.
I fråga om utbetalning av skatteersättning tillämpade länsstyrelsen, oavsett
ersättningens karaktär av statsbidrag, samma förfarande som i fråga om utbetalningen
av allmän kommunalskatt.
Då länsstyrelsen väntade ytterligare framställningar från kommuner om
ut fående av allmän kommunalskatt och skatteersättning i check, tillfrågades
riksräkenskapsverket, som svarade, att 2 § i ovannämnda kungörelse även
skulle tillämpas i fråga om kommunalskattemedel. Utbetalning verkställcs
därför numera genom girering. Ur rationaliserings- och kontrollsynpunkt
synes detta också vara att föredraga. Länsstyrelsen vägledes härutinnan av
\ ederbörande departementschefs uttalande i årets statsverksproposition, alt
myndigheterna torde beakta organisationsnämndens förslag till rationaliseringar
vid länsstyrelsernas kameralsektioner och vidtaga de åtgärder, som
kan främja en effektivisering av arbetet. Vidare föreslås i propositionen en
minskning av personalen å sektionen. Arbetsbördan är emellertid redan nu
mycket stor. Det är därför av vikt, att det skapas enkla arbetsrutiner och att
de arbetsrutiner, som finns, inte onödigtvis kompliceras.
tf Dihang till riksdagens protokoll 1VG‘2. ti samt. A’r 1G1 102
4
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
Enligt länsstyrelsens mening är det icke lämpligt att utbetalningssystemet
sättes i relation till utbetalningens belopp. Tanken att återgå till möjligheten
att från fall till fall avväga utbetalningsmetoden mot kontrollsynpunkten
kan länsstyrelsen fördenskull icke ansluta sig till.
Å andra sidan är länsstyrelsen medveten om att något sakligt motiv att
sätta kommunerna i ett sämre ränteläge genom ett stelt utbetalningssystem
icke kan åberopas. Frågan har i detta hänseende ett visst samband med statsbidragssystemets
allmänna utformning. Om frågan anses vara av så stor
vikt, att den bör lösas fristående från skatteut jämningen, ligger det närmast
till hands, att 1960 års uppbördsutredning undersöker spörsmålet. Möjlighet
föreligger att eliminera den påtalade olägenheten för kommunerna genom
en ändring av utbetalningsföreskrifterna i 72 § kommunallagen, 76 § landstingslagen
och 5 § förordningen om utdebitering av tingshusmedel. Med åberopande
härav avstyrkes motionerna.
Styrelsen för svenska stadsförbundet har anföri följande.
En ändring av sättet för länsstyrelsernas utbetalningar av kommunalskattemedel,
varigenom kommunerna finge möjlighet att snabbare överföra
medlen — till den del dessa icke behövs för omedelbara utgifter — till räntebärande
bankräkningar, har sedan länge varit ett önskemål hos kommunerna,
vilket vuxit sig starkare i och med att räntesatserna a bankernas inlaningsräkningar
stigit. Förbundet bär också mottagit ett flertal framställningar
från kommuner om vidtagande av åtgärder för ernående av sådan
ändring, varvid framhållits de betydande ränteförluster för kommunerna som
nuvarande utbetalningssätt medför.
Utbetalning till kommunerna av kommunalskattemedel inklusive skatteersättning
sker nu genom girering till kommuns postgirokonto vid sex tillfällen
under året. Kommunerna önskar göra större delen av medlen räntebärande
snarast möjligt genom överföring av medlen från postgirokontot
till bankräkning. För sådan överföring åtgår emellertid normalt fyra dagar,
länsstyrelsens utanordningsdag inräknad, och genom denna tidsutdräkt undandrages
kommunerna betydande ränteinkomster. Det tillämpade utbetalningssättet
torde grunda sig på den i motionerna omnämnda kungörelsen angående
sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl. (SFS 25/1951),
och riksrevisionsverket har, såsom också anges i motionerna, i mars 1960
erinrat länsstyrelserna om att bestämmelsen i 2 § nämnda kungörelse att
utbetalningar från statsmyndighet till kommun skall verkställas genom girering,
skall tillämpas även i fråga om kommunalskattemedel.
Enligt styrelsens mening kan det ifrågasättas, huruvida kungörelsen äger
tillämpning å utbetalningar av kommunalskattemedel. Visserligen synes
nyssnämnda bestämmelse i 2 § vara avfattad att gälla alla utbetalningar fiån
statsmyndighet till kommun, men av 1 § torde framgå, alt kungörelsen avser
utbetalning av bidrag av statsmedel. Även orden »vissa utbetalningar» i
kungörelsens rubrik synes tala härför. Av länsstyrelse utbetalda kommunalskattemedel
kan icke hänföras till »bidrag av statsmedel». De är varken
bidrag eller statsmedel utan kommunala skattemedel, som statsverket uppburit
i och för redovisning och utbetalning till kommunerna. Skatteersättningsmedel
får däremot anses vara bidrag av statsmedel.
I motionerna föreslås en sådan ändring av kungörelsen, att utbetalning av
kommunalskattemedel skall, i de fall kommun så önskar, kunna ske medelst
check. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att ett alternativt
utbetalningssätt bör finnas, och även om styrelsen såsom nyss anförts icke
är övertygad om att kungörelsen äger tillämpning på utbetalning av kom
-
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962 5
munalskattemedel, bör det alternativa betalningssättet och kommuns rätt att
begära användning av detta anges i kungörelsen.
Emellertid är enligt styrelsens mening ett annat utbctalningssätt än checkbetalning
ur flera synpunkter lämpligare som alternativ till postgiro, nämligen
utbetalning från länsstyrelse genom insättning å av kommun angiven
bankräkning. Dels kan medlen härigenom bli för kommunerna räntebärande
en dag tidigare, dels blir förfarandet, såvitt styrelsen kan bedöma det,
mindre arbetskrävande för länsstyrelserna. Dessa behöver icke utskriva en
check för varje kommun och följaktligen icke ha checkräkning. I stället upprättar
de endast en förteckning å utanordningarna med uppgift om den bank
och den bankräkning, på vilken kommun önskar fa medlen insatta, samt lämnar
förteckningen till anlitad bank, vilken verkställer utbetalningsuppdraget
genom överföring av medlen till de angivna bankräkningarna. Även ur kommunal
kontroll- och revisionssynpunkt är det av styrelsen föreslagna utbetalningssättet
att föredraga framför checksystemet. Såsom riksrevisionsverket
angivit i samband med sin tolkning av bestämmelserna i utbetalningskungörelsen,
torde denna ha tillkommit huvudsakligen i kontrollsyfte och i
avsikt att skapa garantier för att medlen kommer kommunerna till handa i
vederbörlig ordning. Vid remittering till kommunerna genom insättning å deras
bankräkningar får den kommunala revisionen kontroll över de remitterade
medlen genom granskning mot kontokurant för berörd bankräkning.
Kontrollen blir således lika effektiv som vid girering till kommuns postgirokonto
och avstämning mot postgirokontokurant. I fråga om till kommun ankomna
checker kan lika god kontroll däremot icke erliallas, enär checkbeloppen
icke registreras hos kommunens bank förrän de av kommunen insättes
å bankräkning.
Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla, att en sådan ändring av kungörelsen
angående sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl., att utbetalning
av kommunalskattemedel skall i de fall kommun så önskar kunna
ske genom insättning av medlen å av kommun anvisad bankräkning, är ett
berättigat och ur kommunalekonomisk synpunkt angeläget önskemål. Ett
tillgodoseende av detta, varigenom medlen kan snabbare göras räntebärande,
är enligt styrelsens mening en ringa men dock någon kompensation för de
ränteintäkter, som kommunerna vid stigande skatteunderlag går miste om
till följd av eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel vid
nuvarande redovisningsförfarande. Denna eftersläpning har i statsverkspropositionen
för 1962/63 beräknats till 750 miljoner kronor.
Enligt styrelsens åsikt bör även utbetalningar till kommun av statsbidragsrnedel
kunna ske på samma sätt som styrelsen föreslagit i fråga om kommunalskattemedel,
där kommun så önskar. Även statsbidragsmedlen framför
allt det allmänna driftbidraget till skolväsendet — önskar kommunerna
göra räntebärande utan onödig tidsutdräkt. Såsom ovan anförts är det av
styrelsen föreslagna utbetalningssätlet ur kontrollsynpunkt lika betryggande
som giroförfarandet.
Styrelsen för svenska landstingsförbundet har anfört följande.
Sedan förutvarande riksräkenskapsverket genom skrivelse den 25 mars
1961 till länsstyrelsen i Västernorrlands län, varav kopia synes ha tillställts
övriga länsstyrelser, förklarat att utbetalning av kommunalskattemedel till
kommun genom check stode i strid med 2 § kungörelsen den 26 januari 1951
angående sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl., har dessa utbetalningar
gjorts över postgiro. Detta utbctalningssätt medför jämfört med
checkutbetalning viss försening, vilket på grund av de betydande belopp ut
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
betalningarna avse medför en icke obetydlig ränteförlust för vederbörande
kommun eller landstingskommun. Hos landstingsförbundet bär frågan om
denna ränteförlust aktualiserats av ett landstings förvaltningsutskott, och
förbundsstyrelsen har sig bekant, att Svenska stadsförbundets styrelse beslutat
att efter ytterligare utredning söka utverka ändring i den nu tillämpade
ordningen för att möjliggöra återgång till checkutbetalning för kommuner
som så önska. Förbundsstyrelsen har för sin del beslutat avvakta de åtgärder
stadsförbundet avsåg att vidtaga i ärendet.
Då frågan nu aktualiserats genom de för utlåtande överlämnade motionerna,
får förbundsstyrelsen meddela, att den för sin del helt kan ansluta sig
till motionernas syfte. Enligt styrelsens mening är det önskvärt, att landstingskommun,
som så önskar, bereds tillfälle att få landstingsskattemedel
utbetalade på sådant sätt, att de av landstingskommunen kunna disponeras
å den i 76 § tredje stycket landstingslagen angivna dagen, d. v. s. den 8 i utbetalningsmånaden,
antingen detta sker genom check eller genom särskilda
dispositioner inom postgirot.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har anfört följande.
Av motionen framgår att riksräkenskapsverket i mars månad 1961 erinrat
länsstyrelserna om att nämnda kungörelse är tillämplig även beträffande
utbetalning av kommunalskattemedel. Anledningen till denna erinran
synes vara att vissa länsstyrelser beträffande ett mindre antal kommuner
utbetalat dessa medel genom check till banker, som kommunerna anvisat.
Övergången till sistnämnda utbetalningsform har föranletts av önskemål
från kommunernas sida.
I och för sig är det i kungörelsen föreskrivna systemet för utbetalning av
statliga bidrag till fördel för kommunerna, eftersom kontrollen av att de
bokföres i vederbörlig ordning därigenom underlättas. Enligt styrelsens mening
föreligger dock tillräckliga kontrollmöjligheter när det gäller kommunalskattemedel
även om dessa skulle utbetalas genom check. Dels har revisorerna
tillgång till länsstyrelsens redovisningsräkning och dels känner de
till att medlen utbetalas sex gånger om året på bestämda tidpunkter. Det
torde för övrigt kunna ifrågasättas om ifrågavarande bestämmelser skall behöva
utgöra hinder för utbetalning av kommunalskattemedel genom check.
Som styrelsen ser saken är nämligen dessa medel varken bidrag eller statsmedel.
Möjligen kan det förhållandet att i av länsstyrelserna utbetalade belopp
ingår den statliga skatteersättning, som kommunerna tillsvidare erhåller
på grund av 1957 års ortsavdragsreform, tas till intäkt för att utbetalning
skall ske genom girering. Om så är fallet kan man emellertid tänka sig, att
nämnda ersättning utbetalas över postgiro och kommunalskattemedlen genom
check. Ur praktiska synpunkter är det dock bäst om sistnämnda utbetalningsform
blir tillåten för såväl skatteersättning som kommunalskattemedlen.
Skälet till att vissa kommuner framfört önskemål om att utbetalning av
kommunalskattemedel skall kunna ske genom check till bank, som kommun
särskilt anvisat, är givetvis att medlen därigenom tidigare blir insatta
på räntebärande konto. I sådant fall får kommunen ränta på beloppet redan
dagen efter länsstyrelsens utbetalningsdag. För flertalet kommuner innebär
nuvarande ordning för utbetalningen att det dröjer 5—7 dagar innan medlen
blivit insatta på bankräkning. Ett mindre antal kommuner kan dock
nedbringa denna tid till 2 å 3 dagar, nämligen de som har möjligheter att
i Stockholm eller i de städer där postgiroavdelning finns (Visby, Boden,
Malmö och Göteborg) verkställa direktuttag. Nämnda städer och kommuner
-
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1962
7
na i deras närhet kan därför sägas vara favoriserade när det gäller möjligheterna
att snabbt insätta skattemedlen på bankräkning.
En ordning, varigenom det blir möjligt att göra ifrågavarande medel räntebärande
redan dagen efter länsstyrelsens utbetalningsdag, är ur kommunernas
synpunkt självfallet att föredraga. Kommunerna vinner nämligen då
att ränta kan påräknas 2—6 dagar tidigare än vad som för närvarande är
fallet. Eftersom det är fråga om mycket stora belopp — för borgerliga och
kyrkliga kommuner närmare fem miljarder kronor per år — skulle en sådan
tidsvinst ge kommunerna en betydande ökning av ränteinkomsterna.
Som framgår av det ovan anförda delar styrelsen motionärernas uppfattning
att utbetalning från länsstyrelse av kommunalskattemedel skall kunna
ske genom check när kommun så önskar.
Utskottet. För närvarande tillämpas — i enlighet med riksrevisionsverkets
tolkning av bestämmelserna i kungörelsen 1951: 25 — vid utbetalning av
kommunalskattemedel genomgående systemet med girering till kommunernas
postgirokonton. Särskilt från en del större kommuners sida har emellertid
tid efter annan framkommit önskemål om en övergång till checkutbetalning,
ett system som också tidigare tillämpats i Skånes större städer
men som efter påpekande från riksrevisionsverkets sida numera frångåtts.
Detta önskemål, vilket tagit sig uttryck i det föreliggande motionsyrkandet,
torde bottna i en strävan att kunna göra medlen räntebärande tidigare än
som är möjligt vid girering. Mot detta intresse måste emellertid vägas synpunkten
av att ernå en betryggande kontroll av att medlen bokförs i vederbörlig
ordning.
Den väckta frågan inrymmer således skilda aspekter. Enligt utskottets
mening bör frågan göras till föremål för närmare undersökning. Beträffande
den form, i vilken en dylik undersökning bör ske, vill utskottet inte göra
något särskilt uttalande utan förutsätter att det får ankomma på Kungl.
Maj :t att träffa avgörande härutinnan. Utskottet föreslår att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 47 och II:
38, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 6 november 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 162.
Reservation
av herr Palm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:369 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om en plan för fortsatt utbyggnad av patentoch registreringsverket. a1 i texten