Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit.

1962-11-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:164, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962

Nr 164

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att

tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom

merit.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson (I: 411) och den andra inom andra kammaren av herr Antonsson

m. fl. (II: 484), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av kompetensföreskriftema för lärare,

att examen och tjänstgöring i annat nordiskt land i princip jämställes

med motsvarande svenska meriter.

Till stöd för ifrågavarande förslag har anförts följande.

En gemensam nordisk arbetsmarknad finns sedan åtskillig tid, omfattande

bl. a. alla löntagare, för vilka icke gäller särskilda kompetensfordringar. Däremot

är denna arbetsmarknad icke genomförd för en rad yrkesgrupper, vilkas

verksamhetsområden regleras av särskilda föreskrifter. Till dessa hör lärarna.

På föranstaltande av Nordiska kulturkommissionen har nyligen företagits

en utredning rörande kvalifikationskraven för olika lärartjänster i de

nordiska länderna. Denna utredning, som publicerades såsom Nordisk utredningsserie

1961: 8, innehåller även utdrag av de svenska författningar som

stadgar kompetensregler för t. ex. folkskollärare, småskollärare, läroverkslärare

etc.

Av dessa bestämmelser framgår att i princip svenska examina fordras för

anställning i lärartjänst. Vidare är bestämmelserna så utformade, att endast

tjänst vid svensk skola tillgodoräknas vid anställning, löneklassplacering

m. m. I ett antal fall har inträffat att personer med utbildning från annat nordiskt

land och med goda undervisningserfarenheter av svenska skolmyndigheter

vägrats sökt dispens och har fått finna sig i att såsom formellt obehöriga

erhålla sämre ekonomiska förmåner för sitt arbete än sina helt svenska

kolleger. Härmed kan jämföras, att exempelvis i den norska lagen av 1961

om utbildningskrav för lärare vad gäller folkskolan norsk utbildning helt

jämställes med motsvarande utbildning erhållen i Danmark, Finland, Island

och Sverige.

Det synes angeläget, att de svenska reglerna snarast ändras, så att lärare

med utbildning eller skoltjänstgöring i annat nordiskt land får tillgodoräkna

sig dessa meriter på samma sätt som gäller i fråga om motsvarande utbildning

och tjänstgöring i Sverige. Det synes icke väl harmoniera med den allmänna

nordiska politik, som Sverige för, att av formella skäl lärare med

utbildning eller tjänstgöring i annat nordiskt land diskrimineras i förhållande

till kolleger med rent svenska meriter, här förutsatt givetvis att veder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962

3

börande behärskar svenska språket på sådant sätt, att han har möjlighet att

fullgöra sina undervisningsuppgifter.

I de nya bestämmelser, som småningom är att emotse beträffande olika

grupper av lärare, bör redan från början föreskrivas att utbildning och

tjänstgöring i annat nordiskt land än Sverige skall i princip vara likvärdiga

med motsvarande svenska meriter. Vidare bör även de nu gällande reglerna,

vilka kan väntas vara i kraft ännu någon tid, ändras i angiven riktning.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som anfört följande.

Överstyrelsen vill först framhålla, att lärare med utbildning i annat nordiskt

land principiellt likställes med lärare med motsvarande svensk utbildning.

Överstyrelsen vill i detta hänseende hänvisa till tidigare yttranden den

23 januari 1961 och den 6 februari 1962.

De i motionerna antydda fall, då dispens vägrats personer med utbildning

i annat nordiskt land, torde därför endast kunna gälla sådana fall, då tidigare

tillämpad praxis beträffande medborgarskap utgjort hinder eller då vederbörlig

även för svensk lärare föreskriven kvalifikationstid saknats.

Överstyrelsen finner det angeläget, att en gemensam nordisk arbetsmarknad

genomföres även för intellektuella yrken, men anser, att bestämmelserna

rörande läraryrket bör samordnas med bestämmelser för andra intellektuella

yrken. Rätt att i merit- och lönehänseende tillgodoräkna tjänstgöring, som

fullgjorts i annat nordiskt land, bör sålunda gälla för läraryrket enligt liknande

normer, som kan komma att gälla övriga intellektuella yrken. Överstyrelsen,

som i princip tillstyrker sådan tillgodoräkning, anser därför, att

frågan bör göras till föremål för en skyndsam utredning, som icke enbart

bör röra ändring av nu gällande svenska bestämmelser utan bör omfatta även

bestämmelser av motsvarande slag i de övriga nordiska länderna. Rätten att

vid anställning tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land bör enligt

överstyrelsens mening vara ömsesidig inom Norden. Överstyrelsen anser därför,

att utfärdandet av bestämmelser i denna fråga i Sverige bör samordnas

med utfärdandet av likartade bestämmelser i övriga nordiska länder. Då

problemet redan nu är aktuellt för några lärare, som tjänstgör vid svenska

skolor, vill överstyrelsen framhålla angelägenheten av frågans snara lösning.

Utskottet. Det i motionerna framställda yrkandet avser åstadkommande

av principiell jämställdhet i merithänseende mellan lärare med svensk utbildning

och lärare med utbildning i annat nordiskt land. Av motiveringen

till yrkandet synes framgå att detsamma avser såväl meritvärderingen vid

anställning som ställningen i ekonomiskt avseende.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande funnit angeläget att en gemensam

nordisk arbetsmarknad genomförs även för intellektuella yrken, varvid

emellertid bestämmelserna rörande läraryrket enligt överstyrelsens mening

borde samordnas med bestämmelser för andra intellektuella yrken. I anslutning

härtill har skolöverstyrelsen uttalat att rätten att vid anställning

tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land bör vara ömsesidig inom

Norden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962

Utskottet har vid sin prövning av den föreliggande frågan funnit skäl tala

för att det i motionerna väckta spörsmålet ägnas erforderlig uppmärksamhet,

med beaktande jämväl av vad skolöverstyrelsen anfört. Utskottet, som

inte i förevarande sammanhang ingår på frågan om formen för en närmare

undersökning i ämnet utan begränsar sig till att för sin del ge uttryck åt

en positiv inställning till frågan, föreslår att riksdagen bringar vad sålunda

anförts till Kungl. Maj :ts kännedom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 411 och

II: 484, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 6 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,

Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Bertil Petersson, Nils Theodor Larsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungkile, Lassinantti,

Blomkvist, Antonsson, Nelander och Palm.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM SS

204940

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:370 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit. a1 i texten