Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit.
1962-11-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:164, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit.
Dokumentets text
2
Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962
Nr 164
Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att
tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom
merit.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson (I: 411) och den andra inom andra kammaren av herr Antonsson
m. fl. (II: 484), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av kompetensföreskriftema för lärare,
att examen och tjänstgöring i annat nordiskt land i princip jämställes
med motsvarande svenska meriter.
Till stöd för ifrågavarande förslag har anförts följande.
En gemensam nordisk arbetsmarknad finns sedan åtskillig tid, omfattande
bl. a. alla löntagare, för vilka icke gäller särskilda kompetensfordringar. Däremot
är denna arbetsmarknad icke genomförd för en rad yrkesgrupper, vilkas
verksamhetsområden regleras av särskilda föreskrifter. Till dessa hör lärarna.
På föranstaltande av Nordiska kulturkommissionen har nyligen företagits
en utredning rörande kvalifikationskraven för olika lärartjänster i de
nordiska länderna. Denna utredning, som publicerades såsom Nordisk utredningsserie
1961: 8, innehåller även utdrag av de svenska författningar som
stadgar kompetensregler för t. ex. folkskollärare, småskollärare, läroverkslärare
etc.
Av dessa bestämmelser framgår att i princip svenska examina fordras för
anställning i lärartjänst. Vidare är bestämmelserna så utformade, att endast
tjänst vid svensk skola tillgodoräknas vid anställning, löneklassplacering
m. m. I ett antal fall har inträffat att personer med utbildning från annat nordiskt
land och med goda undervisningserfarenheter av svenska skolmyndigheter
vägrats sökt dispens och har fått finna sig i att såsom formellt obehöriga
erhålla sämre ekonomiska förmåner för sitt arbete än sina helt svenska
kolleger. Härmed kan jämföras, att exempelvis i den norska lagen av 1961
om utbildningskrav för lärare vad gäller folkskolan norsk utbildning helt
jämställes med motsvarande utbildning erhållen i Danmark, Finland, Island
och Sverige.
Det synes angeläget, att de svenska reglerna snarast ändras, så att lärare
med utbildning eller skoltjänstgöring i annat nordiskt land får tillgodoräkna
sig dessa meriter på samma sätt som gäller i fråga om motsvarande utbildning
och tjänstgöring i Sverige. Det synes icke väl harmoniera med den allmänna
nordiska politik, som Sverige för, att av formella skäl lärare med
utbildning eller tjänstgöring i annat nordiskt land diskrimineras i förhållande
till kolleger med rent svenska meriter, här förutsatt givetvis att veder
-
Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962
3
börande behärskar svenska språket på sådant sätt, att han har möjlighet att
fullgöra sina undervisningsuppgifter.
I de nya bestämmelser, som småningom är att emotse beträffande olika
grupper av lärare, bör redan från början föreskrivas att utbildning och
tjänstgöring i annat nordiskt land än Sverige skall i princip vara likvärdiga
med motsvarande svenska meriter. Vidare bör även de nu gällande reglerna,
vilka kan väntas vara i kraft ännu någon tid, ändras i angiven riktning.
Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som anfört följande.
Överstyrelsen vill först framhålla, att lärare med utbildning i annat nordiskt
land principiellt likställes med lärare med motsvarande svensk utbildning.
Överstyrelsen vill i detta hänseende hänvisa till tidigare yttranden den
23 januari 1961 och den 6 februari 1962.
De i motionerna antydda fall, då dispens vägrats personer med utbildning
i annat nordiskt land, torde därför endast kunna gälla sådana fall, då tidigare
tillämpad praxis beträffande medborgarskap utgjort hinder eller då vederbörlig
även för svensk lärare föreskriven kvalifikationstid saknats.
Överstyrelsen finner det angeläget, att en gemensam nordisk arbetsmarknad
genomföres även för intellektuella yrken, men anser, att bestämmelserna
rörande läraryrket bör samordnas med bestämmelser för andra intellektuella
yrken. Rätt att i merit- och lönehänseende tillgodoräkna tjänstgöring, som
fullgjorts i annat nordiskt land, bör sålunda gälla för läraryrket enligt liknande
normer, som kan komma att gälla övriga intellektuella yrken. Överstyrelsen,
som i princip tillstyrker sådan tillgodoräkning, anser därför, att
frågan bör göras till föremål för en skyndsam utredning, som icke enbart
bör röra ändring av nu gällande svenska bestämmelser utan bör omfatta även
bestämmelser av motsvarande slag i de övriga nordiska länderna. Rätten att
vid anställning tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land bör enligt
överstyrelsens mening vara ömsesidig inom Norden. Överstyrelsen anser därför,
att utfärdandet av bestämmelser i denna fråga i Sverige bör samordnas
med utfärdandet av likartade bestämmelser i övriga nordiska länder. Då
problemet redan nu är aktuellt för några lärare, som tjänstgör vid svenska
skolor, vill överstyrelsen framhålla angelägenheten av frågans snara lösning.
Utskottet. Det i motionerna framställda yrkandet avser åstadkommande
av principiell jämställdhet i merithänseende mellan lärare med svensk utbildning
och lärare med utbildning i annat nordiskt land. Av motiveringen
till yrkandet synes framgå att detsamma avser såväl meritvärderingen vid
anställning som ställningen i ekonomiskt avseende.
Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande funnit angeläget att en gemensam
nordisk arbetsmarknad genomförs även för intellektuella yrken, varvid
emellertid bestämmelserna rörande läraryrket enligt överstyrelsens mening
borde samordnas med bestämmelser för andra intellektuella yrken. I anslutning
härtill har skolöverstyrelsen uttalat att rätten att vid anställning
tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land bör vara ömsesidig inom
Norden.
4
Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1962
Utskottet har vid sin prövning av den föreliggande frågan funnit skäl tala
för att det i motionerna väckta spörsmålet ägnas erforderlig uppmärksamhet,
med beaktande jämväl av vad skolöverstyrelsen anfört. Utskottet, som
inte i förevarande sammanhang ingår på frågan om formen för en närmare
undersökning i ämnet utan begränsar sig till att för sin del ge uttryck åt
en positiv inställning till frågan, föreslår att riksdagen bringar vad sålunda
anförts till Kungl. Maj :ts kännedom.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 411 och
II: 484, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 6 november 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. ST AXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,
Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Bertil Petersson, Nils Theodor Larsson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,
herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungkile, Lassinantti,
Blomkvist, Antonsson, Nelander och Palm.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM SS
204940
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:370 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit. a1 i texten