Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om deltidsarbete i statlig och statsunderstödd tjänst.

1962-11-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:169, Utlåtande i anledning av väckta motioner om deltidsarbete i statlig och statsunderstödd tjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 169—170

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av väckta motioner om deltidsarbete i statlig

och statsunderstödd tjänst.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 445) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 528), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande ökade möjligheter till

deltidsarbete i statlig och statsunderstödd tjänst in. m. i enlighet med vad

i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen II: 528.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av statskontoret, statens lönenämnd,

statens pensionsanstalt och arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte Yrkeskvinnors

samarbetsförbund begagnat sig av erhållet tillfälle att yttra sig över

motionerna.

Statskontoret erinrar om att frågan om utredning rörande ökade möjligheter

till deltidsarbete i statlig och statsunderstödd tjänst varit föremål för

riksdagens prövning åren 1957 och 1960 utan att någon särskild utredning

i ämnet därvid ansetts påkallad. Ej heller beträffande det nu framförda

motionsyrkandet föreligger anledning att frångå riksdagens hittills intagna

ståndpunkt.

I anledning av Kungl. Maj:ts i motionerna angivna cirkulär den 3 juni

1960 har arbetsnämnden i Stockholm inhämtat vissa uppgifter från statsmyndigheterna

angående dels behovet av deltidstjänstgörande kontorspersonal,

dels den försöksverksamhet som av myndigheterna upptagits i anslutning

till nämnda cirkulär. Enligt vad under hand upplysts avser nämnden

att följa upp berörda undersökning därest utvecklingen på arbetsmarknaden

skulle ge anledning därtill.

Beträffande den obligatoriska skolan kan möjlighet till partiell tjänstledighet

respektive deltidsanställning fr. o. in. läsåret 1962/63 beredas jämväl

klasslärare i grundskolan och folkskolan.

Vad angår pensionsförmånerna omfattar det nyinförda pensionssystemet

för statsanställda i princip alla anställda med minst halvtidstjänstgöring,

oavsett deras anställningsform.

1—4139 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 169—170

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

Statens lönenämnd erinrar om gällande bestämmelser angående deltidsanställning

och partiell tjänstledighet samt om av Kungl. Maj :t utfärdade

anvisningar och föreskrifter angående användning av deltidsarbete i statens

tjänst. Enligt lönenämndens mening ger nu gällande regler och anvisningar

en fullt tillfredsställande ledning för myndigheterna vid bedömandet av hithörande

frågor. Någon utredning rörande ökade möjligheter till deltidsarbete

i statlig och statsunderstödd tjänst anser nämnden sålunda icke erforderlig.

Statens pensionsanstalt bär beträffande pensionsförhållandena inom den

statliga personalpensioneringen för deltidsanställda anfört, att staten sedan

lång tid tillbaka främjat den praktiska användningen av deltidsarbete inom

det område som omfattas av den statliga personalpensioneringen, genom att

deltidsanställda kan erhålla pensionsrätt under samma förutsättningar

som de heltidsanställda och därvid få pensionsförmåner av proportionsvis

samma storlek som dessa. Inom hela det område som regleras genom statlig

personalpensionering gäller fr. o. m. den 1 juli 1959, att för pensionsrätt ej

kräves att anställningen avser mera omfattande tjänstgöring än på halvtid.

1 den mån för pensionsrätt kräves viss kvalifikationstid är det erforderliga

antalet kvalifikationsmånader lika vid deltids- och heltidsarbete, och vid

bedömningen av frågan huruvida eu viss månad får räknas som kvalifikationsmånad

likställes också deltidsarbete med heltidsarbete. Samma bestämmelser

gäller i fråga om avgångsskyldighet och förutsättningar för att pensionsförmån

skall börja utgå. Vad beträffar pensionsavvägningen tillämpas

»fullt» pensionsunderlag också för deltidsarbetande, varigenom det blir möjligt

att övergå från heltid till deltid och vice versa utan att några besvärande

diskontinuiteter uppkommer. Den anpassning av pensionsförmånernas storlek

efter omfattningen av fullgjort arbete, vilken naturligen måste finnas

inom en personalpensionering, sker enligt ett för heltids- och deltidsarbetande

enhetligt system, nämligen genom tjänsteårsberäkningsreglerna. Enligt

dessa tillgodoräknas normalt de 30 kalenderår, då tjänstgöringen halt

störst omfattning, varvid deltid tillgodoräknas proportionellt i förhållande

till tjänstgöringens omfattning. Blir härvid pensionen avkortad, gäller,

oberoende av om detta beror på att deltidsarbete förekommit eller ej,

att den del av socialförsäkringsförmånens belopp, som ej motsvarar

personalpensionens tjänstetidsfaktor, icke samordnas med sistnämnda pension

utan »frilägges» från samordning.

På grund av det anförda kan pensionsanstalten — som helt delar motionärernas

uppfattning om angelägenheten av att användningen av deltidsarbete

i all möjlig utsträckning främjas och som för egen del har goda

erfarenheter av sådant arbete — icke finna annat än att det inom statens

område är sörjt för möjligheten att anlita personal med deltidsarbete och

detta icke minst ur pensionssynpunkt. I betraktande härav — och utgående

från att motionärerna med deltidsarbete avse periodiskt fullgjord tjänst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

3

göring, minst motsvarande halvtid, och icke anställningar av bisysslekaraktär

— finner pensionsanstalten icke för sin del, att någon sådan utredning

från statens sida som åsyftas i motionerna är påkallad.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört att undersökningar av den vid

arbetsförmedlingen anmälda tillgången och efterfrågan på deltidsarbete för

kvinnor utfördes av styrelsen under åren 1958 och 1960. Undersökningarna

avsåg förhållandena inom olika yrkesområden utan att likväl särskilja

arbetstillfällen hos statliga och övriga arbetsgivare. En granskning av undersökningarnas

resultat har gjorts i nr A 2/1962 av den av arbetsmarknadsstyrelsen

utgivna publikationen Arbetsmarknadsinformation.

Trots undersökningsresultatens begränsade räckvidd har vid granskningen

sammanfattningsvis kunnat konstateras, att 1960 års undersökning

visade en markant ökning av både antalet lediga deltidsplatser och antalet

deltidsarbetssökande kvinnor jämfört med 1958. Det framhålles emellertid,

att effekten på nettotillskottet av arbetskraft av ökade möjligheter till deltidsarbete

är svår att bedöma. Bl. a. torde vidgade möjligheter till deltidsarbete,

även om de leder till en ökning av antalet förvärvsarbetande, samtidigt

kunna medföra en ökad övergång från heltidsarbete till arbete på

deltid.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare den 27 februari 1962 till riksdagens

allmänna beredningsutskott avgivit yttrande över motionerna nr I: 194 och

II: 242 om underlättande av kvinnors återinträde på arbetsmarknaden.

I yttrandet understryker arbetsmarknadsstyrelsen betydelsen av att kvinnornas

återinträde på arbetsmarknaden underlättas bl. a. genom ökade

möjligheter till yrkesutbildning, omskolning och fortbildning. Styrelsen omnämner,

att den av Kungl. Maj :t i september 1960 tillsatta utredningen angående

översyn av arbetsmarknadspolitiken kommer att behandla även hithörande

frågor. Vidare framhåller styrelsen, att ett aktivitetsprogram för

den kvinnliga arbetskraften antagits av styrelsen. Programmet, som bifogats

till ovannämnda yttrande, innehåller generella förslag till åtgärder för att

underlätta den kvinnliga arbetskraftens inträde på arbetsmarknaden även

såsom deltidsarbetande. I yttrandet anföres vidare, att utbildningen inom

vårdyrkena varit föremål för särskilda åtgärder inom en kommitté, som

tillsatts av chefen för inrikesdepartementet. Slutligen omnämnes, att det

inom arbetsmarknadsverket förberedes en utredning om vilka arbetsuppgifter

inom traditionellt manliga yrkesområden, som skulle vara lämpliga

för kvinnor.

1 motionerna nr 1:445 och 11:528 åberopas de riktlinjer angående användning

av deltidsarbete, som angivits i Kungl. Maj :ts cirkulär den 3 juni

1960 (SFS 275/1960). Motionärerna anför, att staten som arbetsgivare nu

bör ha erhållit viss erfarenhet av deltidsanställningar. Arbetsmarknadsstyrelsen

har genom arbetsförmedlingen i viss omfattning delgivits dylika

erfarenheter. Arbetsnämnden i Stockholm anhöll i skrivelse den 7 november

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 169 är 1962

1960 till vissa statsmyndigheter, att dessa måtte lämna uppgift om beräknat

behov av kontorspersonal (företrädesvis biträdespersonal). Arbetsnämnden

hänvisade till Kungl. Maj :ts ovannämnda cirkulär samt lämnade upplysningar

om sin utbildningsverksamhet. Nämnden framhöll vidare, att statsmyndigheterna

genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 26 maj 1954 (SFS nr

344/1954) är ålagda att med vissa undantag rekrytera personal genom den

offentliga arbetsförmedlingen. Arbetsnämnden anförde även att nämnden,

»som hittills endast i ringa omfattning kommit i kontakt med frågor rörande

anställande av personal för deltidsarbete i statens tjänst, är angelägen

få del av de erfarenheter som statliga myndigheter kan ha förvärvat...

för att i samband med förmedlingsverksamheten kunna föra dessa vidare

till andra delar av statsförvaltningen».

Av de sammanlagt 147 statliga arbetsgivare, som svarat på arbetsnämndens

skrivelse, meddelade 65 att de haft goda erfarenheter av deltidsanställning,

11 att de haft dåliga erfarenheter och 13 att de haft ringa eller inga

erfarenheter; övriga 58 hade ej tagit ställning till denna fråga.

Ett par statliga arbetsgivare redovisade erfarenheter av deltidsarbete

inom flera områden än enbart inom kontorskarriären. Två av dessa arbetsgivare

har sedermera kompletterat sina tidigare uppgifter. Flygtekniska försöksanstalten

har sålunda meddelat att anstalten år 1961 använt sig av fyra

deltidstjänstgörande kartriterskor i lgr 7 och 9, en ingenjör med avlöning

motsvarande Hd 24 samt en teknolog i lkl 17. Tidigare hade anstalten även

använt sig av deltidstjänstgörande matematiker med arvode motsvarande

lkl 25. Arbetsmarknadsstyrelsen har i februari 1962 kompletterat sitt enkätsvar

med uppgift om att vid nämnda tidpunkt upprätthölls inom styrelsen

2/3-tjänst av en förste byråsekreterare, en byråsekreterare, en kontorsskrivare,

en kontorist, sex kanslibiträden och sex kontorsbiträden, 1/2-tjänst

av en kontorist, ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden. Hos länsarbetsnämnderna

fullgjordes 2/3-tjänst av en amanuens och en förste assistent,

fem assistenter och en extra tjänsteman, 1/2-tjänst av sex assistenter.

Några myndigheter behandlade frågan om deltidsanställning mera utförligt.

Finansdepartementet påpekar »att genom halvtidstjänstgöring i förening

med vissa andra åtgärder av organisatorisk art har vissa mycket

dugliga kontorsbiträden kunnat bibehållas i tjänst; erfarenheterna goda.

Däremot kan förutses svårigheter att anordna deltidsarbete för biträden i

befordringstjänster. .. En allmän erfarenhet är att problem kan uppkomma

genom att deltidsarbetande företrädesvis önska tjänstgöra på förmiddagarna

(m. h. t. barnens skolgång m. in.).»

I generalpoststyrelsens svar framhölls: »Postverket försöker sedan många

år bl. a. med beaktande av 1944 års deltidstjänstutrednings uttalanden att

i möjligaste mån bereda deltidstjänstgöring åt de vid verket på heltid anställda,

som har behov av sådan tjänstgöring av familjesociala, hälso- eller

andra skäl. Vidare förekommer deltidsanställning, främst vid postbanken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

5

och inom Stockholms postdistrikt. För närvarande tjänstgör på deltid inom

distriktet omkring 140 funktionärer, vid postbanken omkring 400 — varav

ca 100 inom en försöksverksamhet med deltidsanställning — och inom styrelsens

övriga byråer omkring 50—75 eller sammanlagt ca 600 personer.»

Den deltidstjänstgöring, som postverket redovisar, »synes i stort ha slagit

väl ut, sett såväl från de anställdas sida som från postverkets synpunkt».

Det har emellertid visat sig svårt att samordna de deltidstjänstgörandes

önskemål i fråga om tjänstgöringstider, så att de tillgängliga arbetsplatserna

kunde utnyttjas effektivt. Vidare har man den erfarenheten att »deltidstjänstgörande

i många fall ej kan eller vill tjänstgöra under sommarmånaderna».

Statistiska centralbyrån ansåg sig ha goda erfarenheter av deltidsanställning,

»i synnerhet då exempelvis halvtid för en tjänsteman förlägges helt

till 3 arbetsdagar i veckan och motsvaras av en annan halvtidstjänst de

övriga tre veckodagarna. Ur verkets synpunkt lika värdefull är alternering

av halvtidspersonal med förmiddags- och eftermiddagspass, men detta alternativ

är oftast mycket svårare att åvägabringa genom de sökandes inställning,

som i sådant fall oftast går ut på önskan om förmiddagstjänst. Genom

knappheten i lokalhänseende passar otvivelaktigt halvtid bäst under förutsättningar

som ovan antytts. Emellertid förekommer inom centralbyrån

även ett stort antal deltidstjänster i andra former. Sålunda har t. ex. nyrekryteringen

av stanserskor efter de genom arbetsnämnden anordnade stanskurserna

den sista tiden till övervägande del inneburit anställning med 2/3- tjänstgöring. Statistiska centralbyrån är sålunda beredd att på allt sätt medverka

i arbetsnämndens strävan att placera dugande krafter i deltidstjänst.»

De erfarenheter av deltidsarbete i statens tjänst, som redovisas i det enligt

ovan sammanbragta materialet, ger i första hand en antydan om betydelsen

för de deltidsarbetssökande av arbetstidens förläggning. Möjligheterna

att tillgodose ett arbetskraftsbehov genom deltidsanställning torde

därför till stor del vara beroende av i vilken utsträckning de statliga arbetsgivarna

kan genomföra en för båda parter acceptabel tidsplanering av

ifrågakommande arbetsuppgifter. Tillgängliga lokalresurser och eventuellt

även tekniska hjälpmedel för arbetets bedrivande spelar i detta sammanhang

en betydande roll.

Arbetsförmedlingens erfarenheter från förmedling av deltidsanställningar

inom arbetsmarknadens olika områden tyder på, att deltidsarbetssökande

kvinnor i viss utsträckning är villkorligt arbetssökande även i andra avseenden

än beträffande arbetstiden. Generösare bestämmelser vid inplacering

i löneklass efter viss tids bortovaro från förvärvsarbete kan förmodas ha

stimulerande effekt för att öka de deltidsarbetssökandes benägenhet att

acceptera förefintliga arbetserbjudanden.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund erinrar om att det av långtidsutredningen

framlagda betänkandet framhåller nödvändigheten av att tillgäng
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

liga arbetskraftsresurser tillvaratages och räknar därvid med att deltidsarbete

i ökad utsträckning bör komma till användning.

Förbundet anser för sin del att betydande arbetskraftsresurser ännu är

outnyttjade. Gifta kvinnor, studerande och partiellt arbetsföra skulle genom

ökad tillgång på deltidstjänster med säkerhet kunna göra betydande insatser.

En utredning från 1958 visar emellertid att endast 30 % av de kvinnor

som då önskade deltid kunde placeras.

Vissa svårigheter vid utnyttjande av deltidsarbetskraft synes emellanåt

uppstå, då en heltidstjänst skall delas av två deltidsanställda, som arbetar

halva dagen var. Framför allt torde det ofta vara svårt att finna tillräckligt

många arbetssökande, som vill ha eftermiddagstjänst. Förbundet har

därför i ett tidigare yttrande i denna fråga framhållit önskvärdheten av alt

man sa\äl inom det enskilda näringslivet som inom statliga och kommunala

verk söker reda på arbetsuppgifter som med fördel kan utföras på avkortad

arbetstid och tör dessa inrätta deltidstjänster.

Förbundet delar motionärernas uppfattning att staten som arbetsgivare

nu bör ha erhållit viss ertarenhet av deltidsanställningar. Som motionärerna

framhåller har år 1960 de statliga myndigheterna meddelat vissa riktlinjer

i fråga om användning av deltidsarbete. Utvecklingen har dess värre visat

att deltidstjänster fortfarande inrättas i mycket begränsad omfattning.

Någon ny utredning, såsom motionärerna önskar, synes förbundet emellertid

icke motiverad, då de frågor som motionärerna berör bör kunna lösas

förhandlingsvägen.

Förbundet anser, att alla åtgärder, som vidtagits inom den statliga sektorn

för att visa den deltidsarbetande arbetskraftens användbarhet, kommer

att få avgörande inflytande på det enskilda näringslivets ställningstagande.

Utskottet. I förevarande motioner föreslås att riksdagen hos Kung].

Maj:t anhåller om utredning rörande ökade möjligheter till deltidsarbete

i statlig och statsunderstödd tjänst. Den väckta frågan liar utförligt belysts

i de över motionerna avgivna remissyttrandena, vilkas innehåll återgivits

i det föregående. Av dessa yttranden framgår, att gällande bestämmelser

ävensom i anslutning till desamma utfärdade anvisningar och föreskrifter

erbjuder vidsträckta möjligheter för beredande av deltidsarbete

i statlig och statsunderstödd tjänst samt att dessa möjligheter även i betydande

utsträckning tillvaratas. Det framgår vidare att frågan om deltidsarbete

är föremål för fortlöpande uppmärksamhet från vederbörande

myndigheters sida. Ytterligare material till belysning av frågan om omfattningen

av i verken förekommande deltidsarbete har lämnats av chefen

för civildepartementet i ett interpellationssvar den 24 maj 1962 (AK prot.

nr 23).

Utskottet vill för sin del helt allmänt framhålla, att den av motionärerna

berörda, betydelsefulla frågan om deltidsarbete i allmän tjänst får

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1962

7

förutsättas komma att ägnas fortsatt uppmärksamhet i erforderlig omfattning,

med beaktande av såväl den enskilde arbetstagarens intressen som

myndigheternas berättigade krav på de anställdas arbetsinsatser till främjande

av arbetets behöriga gång. Mot bakgrunden av det i ärendet förebragta

materialet har utskottet emellertid kommit till den uppfattningen,

att anledning knappast föreligger att igångsätta någon särskild utredning

i ämnet på sätt i motionerna påyrkas. I detta sammanhang kan utskottet

inte underlåta att påpeka, att det i motionerna uttalade önskemålet om att

den deltidsanställda arbetskraften bör »få skälig del av de löne-, pensionsoch

anställningsförmåner i övrigt som gäller den heltidsanställda arbetskraften»,

redan får anses tillgodosett.

I ärendet bar arbetsmarknadsstyrelsen omnämnt sitt remissyttrande till

riksdagens allmänna beredningsutskott i anledning av motionsyrkande om

underlättande av kvinnors återinträde på arbetsmarknaden. Statsutskottet

vill i anslutning härtill erinra om att innevarande års riksdag beslutat på

förslag av allmänna beredningsutskottet i dess utlåtande nr 20 hos Kungl.

Maj :t anhålla, att de däri behandlade motionerna jämte nämnda utskottsutlåtande

överlämnas till den år 1960 tillkallade arbetsmarknadsutredningen.

Då statsutskottet i enlighet med det anförda icke anser sig böra tillstyrka

det nu föreliggande motionsyrkandet får utskottet hemställa,

att motionerna I: 445 och II: 528 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson,

Ragnar Bergh, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Mårtensson, Nils Theodor Larsson, Manne Olsson, Eric Peterson och NilsEric

Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herrar Nilsson i Göingegården, Andrcasson, Svensson i Ljungskile, Johansson

i Norrköping, Carbell, Blomkvist, Antonsson och Nelander.

Reservationer

1) av fröken Elmén

2) av herr Antonsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.