Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en professur i geriatrik.

1962-11-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:171, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en professur i geriatrik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 171—172

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1962

1

Nr 171

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

professur i geriatrik.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Nilsson och herr Hjalmar Nilsson (I: 267) och den andra inom andra

kammaren av fru Johansson m. fl. (II: 313), har hemställts att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om utarbetande snarast möjligt

av förslag till anordnande av forskning i geriatrik genom inrättandet

av en professur i nämnda ämne vid någon av rikets medicinska högskolor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 313.

Över motionerna har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från kanslern för rikets universitet efter hörande av de medicinska

fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt lärarkollegierna

vid karolinska mediko-ltirurgiska institutet och medicinska

högskolan i Umeå.

Medicinska fakulteten i Uppsala har anfört bland annat följande.

Fakulteten finner, att forskningen rörande processer som medför sjukdom

och invaliditet i höga åldrar, på allt sätt bör befrämjas. Den tilltänkta

professuren i geriatrik kan emellertid tänkas utformad efter olika linjer.

En sådan professur kan tänkas vara mera rent teoretisk och ägnad att t. ex.

djurexperimentellt studera åldrandets biologiska natur. En sådan professur

kan även utformas med en praktiskt sjukvårdande riktning. Fakulteten finner

att professurens närmare utformning förtjänar att utredas.

Fakulteten önskar peka på den svårighet som redan nu är kännbar, nämligen

att invärtesmedicinen i så hög grad splittras av de många framväxande

subspecialiteterna, att ämnet därav lider ur pedagogisk synpunkt. Av detta

skäl önskar fakulteten betona, att det geriatriska ämnet, därest detta skulle

utformas såsom en sjukvårdande klinisk disciplin, bör anvisas en patientkategori

av betryggande hög ålder, varvid gränsen nedåt icke bör sättas

lägre än vid 75 år.

Problemets höga aktualitet och stora omfattning gör att fakulteten önskar

i princip tillstyrka motionen.

Medicinska fakulteten i Lund tillstyrker ifrågavarande professurs inrättande,

eftersom fakulteten finner det angeläget alt ett så betydelsefullt

och viktigt område som geriatriken får en fast akademisk förankring.

4154 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 171—172

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1962

Medicinska fakulteten i Göteborg har i huvudsak anfört följande.

Det är ingen tvekan om att den medicinska forskningen i landet behöver

allt ytterligare stöd, som statsmakterna kan åstadkomma. Genom befolkningspyramidens

förskjutning mot högre åldrar har sjukdomar i dessa åldrar

kommit att utgöra en allt större del av de sjukdomar, som måste tagas

om hand på våra sjukvårdsinrättningar. Detta har lett till uppfattningen

att särskilda sjukdomar förekommer, som kan betecknas som ålderssjukdomar.

I vad mån så verkligen är fallet kan ifrågasättas, men det råder

inget tvivel om att t. ex. atheroscleros kan bidraga till ett för tidigt åldrande

och därför kan rubriceras som en ålderssjukdom. Ur denna synpunkt vill

fakulteten i Göteborg, liksom medicinska forskningsrådets subkommitté för

geriatrisk forskning tidigare gjort, framhålla vikten av stöd för forskning

inom atherosclerosområdet.

Däremot torde det stora flertalet av de sjukdomar, som förekommer i

ett åldrande klientel, inte kunna betraktas som ålderssjukdomar i egentlig

mening. Den geriatriska specialiteten är i stället mycket dåligt avgränsad

mot medicin, kirurgi och psykiatri, inom vilka områden det vore naturligt

att förlägga en del av de forskningsuppgifter, som rör ett åldrande klientel.

Sedan flera år har såväl fakulteten i Göteborg som andra fakulteter

begärt förstärkning av sina högre tjänster både i fråga om undervisningsoch

forskningsprofessurer utan att detta behov har varit möjligt att tillgodose

inom ramen för de anslag, som ecklesiastikdepartementet har fått

sig tilldelade. Medicinska fakulteten i Göteborg anser alltjämt fakultetens

tidigare framförda önskemål om tjänster vara av större värde även för

forskningen inom det område motionärerna avser, än inrättandet av en speciell

professur i geriatrik.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har i sitt yttrande anfört bland

annat följande.

Den utveckling av sjukhusvården i vårt land, som statsmakterna nyligen

planlagt, i anslutning till den s. k. region-vårdsutredningen, innebär att

man accepterat valet att inrätta vårdavdelningar för långvarigt kroppssjuka

vid centrallasaretten, samtidigt som man därmed tagit avstånd från tidigare

förslag om särskilda geriatriska enheter. I betänkandet angående regionssjukvården

(SOU 1956:26) heter det sålunda: »Att sammanföra akut och

kronisk kroppssjukvård till särskilda s. k. geriatriska vårdavdelningar för

individer över en viss ålder saknar enligt utredningens mening medicinsk

grund och är ur psykologisk synpunkt mindre lyckligt».

Lärarkollegiet ansluter sig för sin del helt till denna bedömning. I själva

verket är det ju så att en stor del av klientelet på våra invärtesmedicinska

avdelningar — de som närmast kommer ifråga när det gäller somatisk

geriatrik — redan nu i hög grad färgas av ålderssjukdomarnas problem.

Medelåldern på dessa avdelningars klientel ligger vanligen mellan 55 och 60

år, vilket -— som av en nyligen vid serafimerlasarettet utförd undersökning

framgår — innebär att c:a ,30 % av patienterna är över 67 år och de äldsta

omkring 90 år. Såväl läkare som medicine studerande kommer därför hela

tiden i kontakt med geriatriska sjukdomsbilder i den ordinarie sjukvården

och undervisningen.

Beträffande den geriatriska psykiatrin må anföras, att förhållandena

ligger till på liknande sätt. Det är ej rimligt att skilja ut psykoser i högre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1962

3

ålder och behandla dem på särskilda avdelningar. Detta är ur vårdsynpunkt

olämpligt, och även irrationellt ur forsknings- och undervisningssynpunkt.

Vad slutligen den geriatriska forskningen angår, framhålles i åldringsvårdsutredningens

betänkande (SOU 1956: 1) som exempel därpå forskning

över åderförkalkning och dess återverkningar på skilda organsystem

samt åldringars näringsbehov och ämnesomsättning. Avseende åderförkalkningen,

bedrives som bekant intensivt forskningsarbete över hithörande

problem vid flertalet av landets medicinska universitetskliniker, i nära samarbete

med teoretiska och kliniska laboratoriediscipliner. För tre av landets

professorer i invärtesmedicin representerar sådan forskning deras centrala

vetenskapliga intresse. I fråga om åldringarnas näringsbehov och ämnesomsättning

torde sådan forskning — om den skall föras vidare än den

mer socialmedicinskt betonade forskning, som på delta område bl. a. äger

rum i Uppsala — kräva tillgång till speciella utredningsavdelningar för

ämnesoinsättningssjukdomar (s.k. metabolic wards) vid undervisningssj

ukhusen.

Lärarkollegiet är av den uppfattningen att den lämpligaste vägen att

befordra forskningen över ålder ssjukdomarnas uppkomst och förebyggande

är att statsmakterna, bl. a. genom det medicinska forskningsrådet, effektivt

stöder sådant forskningsarbete vid både teoretiska institutioner och

kliniker.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå har anfört bland annat

följande.

Lärarkollegiet finner förslaget om inrättande av professur i geriatrik vid

någon av de medicinska högskolorna angeläget och ansluter sig till i motionen

framförda motiveringar. Kollegiet förutsätter härvid att professuren

avser att gälla somatisk geriatrik och framhåller önskvärdheten av att den

i likhet med de nyinrättade professurerna i s. k. tung psykiatri förses med

goda personella och materiella forskningsresurser.

Inrättandet av en professur i geriatrik vid medicinska högskolan i Umeå

skulle innebära en önskvärd förstärkning av högskolans resurser. Ytterligare

skäl kan motivera placeringen av en professur i geriatrik vid medicinska

högskolan i Umeå. Den i hela landet skeende förändringen av befolkningens

ålderssammansättning med förskjutning mot högre åldersgrupper

blir nämligen särskilt uttalad i Norrland.

Lärarkollegiet finner sålunda förslaget om inrättande av en professur i

geriatrik vara väl motiverat. Lärarkollegiet skulle med tillfredsställelse se

att en sådan professur knöles till medicinska högskolan i Umeå.

Kanslern för rikets universitet har för egen del anfört följande.

Förslaget att inrätta en professur i geriatrik kan i och för sig stödjas av

goda skäl. Erfarenheterna från den årliga behandlingen av riksdagspelita

ger emellertid vid handen, att flera andra områden av den medicinska forskningen

måste anses ha högre angelägenhetsgrad än det geriatriska området.

Sålunda har förslag om professur i geriatrik icke väckts av någon av

de medicinska fakulteterna (motsvarande) samtidigt som många andra

förslag framförts, vilka icke kunnat vinna bifall. .lag anser, att liden ännu

icke är inne alt fatta beslut om all inrätta en professur i geriatrik.

Stöd till geriatrik forskning torde emellertid kunna erhållas genom medicinska

forskningsrådet och anslag från olika fonder. .lag vill i detta sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1962

manhang erinra om den donation å 1 500 000 kronor, som Karolinska institutet

genom nådigt beslut den 28 april 1961 erhållit bemyndigande att

mottaga från fru Ebba Loo Österman att användas för att främja vetenskaplig

medicinsk forskning, företrädesvis sådan som är av betydelse för

geriatriken.

Utskottet. Såsom av universitetskanslerns yttrande framgår har förslag

om inrättande av en professur i geriatrik icke väckts av någon av de medicinska

fakulteterna (motsvarande). Däremot har många andra förslag

av högre angelägenhetsgrad framförts, vilka emellertid icke kunnat vinna

bifall. Enligt kanslerns mening är tiden ännu icke inne för att fatta beslut

om en professur i geriatrik.

Stöd för geriatrisk forskning kan för närvarande erhållas genom medicinska

forskningsrådet och anslag från olika fonder. Kanslern har erinrat

om en till karolinska institutets förfogande stående donation på 1 V2 miljon

kronor, att användas för att främja medicinsk forskning, särskilt sådan

som är av betydelse för geriatriken.

På grund av vad sålunda upplysts är utskottet — som vill understryka

den stora betydelsen av intensifierad forskning på förevarande område —

under föreliggande förhållanden icke beredd att tillstyrka bifall till det i

motionerna I: 267 och II: 313 framställda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 267 och II: 313 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 november 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 172.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.