Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande professur i funktionell rättsvetenskap.

1962-11-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:172, Utlåtande i anledning av väckt motion rörande professur i funktionell rättsvetenskap.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962

5

Nr 172

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande professur i funktionell

rättsvetenskap.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 615)

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj:t måtte inkomma med

förslag till en professur i förslagsvis ämnet funktionell rättsvetenskap vid

universitetet i Lund, vilken som huvudsaklig uppgift skulle handha samlandet

av materiel och vilken genom föreläsningar och forskning skulle

söka främja ett bättre samspel mellan rättsreglerna och övriga sociala,

ekonomiska och andra faktorer i det demokratiska och dynamiska samhällslivet,

samt leda en utredning som syftar till att ändra utbildning, lag

och rättstillämpning med hänsyn därtill.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till

motionen.

över motionen har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från kanslern för rikets universitet efter hörande av de juridiska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm.

Kanslern för rikets universitet har överlämnat de från de juridiska fakulteterna

infordrade yttrandena och hänvisat till vad i yttrandena anförts.

Juridiska fakulteten i Uppsala har anfört bland annat följande.

En funktionellt inriktad forskning tilldrager sig allt större uppmärksamhet

i så gott som alla juridiska discipliner, om man därmed avser en

forskning inriktad på att vetenskapligt undersöka på vad sätt rättsreglernas

innehåll påverkas av andra sociala faktorer och vilken genomslagskraft

rättsreglerna visa sig äga i samhällslivet. Det är enligt fakultetens mening

av stor vikt, att en dylik forskning förekommer över hela det juridiska

fältet och att denna uppgift icke betraktas såsom tillhörande en enda speciell

lärostol. Detta utesluter emellertid självfallet icke, att sådan forskning

kan vinna ytterligare stöd genom att de juridiska fakulteterna utrustas med

särskilda professurer med rättssociologisk inriktning. Dessa professurers

innehavare skulle då kunna vara specialister pa tillvägagångssättet vid

rättssociologiska fältundersökningar.

Vad nu beträffar motionärens konkreta förslag, uttalas i motionen, att

den föreslagna professorn skulle »söka främja ett bättre samspel mellan

rättsreglerna och övriga sociala, ekonomiska och andra faktorer i det de
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962

mokratiska och dynamiska samhällslivet, samt leda en utredning som syftar

till att ändra utbildning, lag och rättstillämpning med hänsyn därtill».

Tidigare i motionen, där motionären kritiserar lagstiftning och rättstillämpning

i åtskilliga hänseenden och även ger uttryck åt en mot justitiedepartementet

synnerligen kritisk inställning, förklaras bland annat: »om det är

själva rättssynen, som är knuten till en viss rättsfilosofi, som är den huvudsakliga

orsaken, måste undervisning och livssyn vid våra juridiska

fakulteter undergå ett mycket hårt och nödvändigt reformarbete.» I den

mån motionären sålunda avser, att i första hand den föreslagne professorn

och i andra hand de juridiska fakulteterna i övrigt skulle av statsmakterna

heordras arbeta efter ett bestämt, ideologiskt fastslaget rättspolitiskt reformprogram,

ja till och med en bestämd »livssyn», måste fakulteten såsom

företrädare för fri forskning och undervisning inlägga en bestämd gensaga.

Fakulteten nödgas under hänvisning till det sagda bestämt avstyrka tillskapandet

av en professur med den karaktär, som motionären tänkt sig.

Fakulteten vill emellertid ingalunda motsätta sig en ökad rättssociologisk

forskning. En sådan är, som fakulteten redan framhållit, av stor vikt, och

fakulteten skulle därför med glädje hälsa lärostolar i rättssociologi eller

i särskilda delar därav. Åt denna uppfattning har fakulteten redan tidigare

givit uttryck i yttrande den 13 mars 1959 över motion vid 1959 års riksdag

(AK nr 175) av herrar Helén och Wedén om inrättande av professurer inom

rättssociologiens område. Innan sådana befattningar komma till stånd, bör

dock de juridiska fakulteternas organisation byggas ut med andra viktiga

befattningar, vilka äro oundgängligen nödvändiga för undervisningen och

forskningen och vilka blivit föremål för petitaframställningar. För fakultetens

del komma härvidlag i främsta rummet önskemålen om en professur

i internationell rätt samt precepturer i processrätt och straffrätt.

Juridiska fakulteten i Lund har anfört följande.

Det av motionären åsyftade och som funktionell rättsvetenskap betecknade

ämnet torde nära sammanfalla med det i filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen ingående fakultativa ämnet allmän rättsvetenskap. Detta ämne infördes

genom 1958 års stadga angående juridiska och samhällsvetenskapliga

examina och skulle enligt den till grund därför liggande propositionen

vara inriktad på ett mera humanistiskt studium av rättsordningen. Historisk-

filosofiska sektionen vid universitetet har nu hos fakulteten begärt förslag

till examinator i detta ämne och studieplan är under utarbetande.

Några särskilda lärartjänster för allmän rättsvetenskap har icke inrättats.

Examination och undervisning har tills vidare ansetts böra omhänderhavas

av en, eventuellt flera, av de ordinarie befattningshavarna vid den

juridiska fakulteten, vilka så långt förhållandena det medgiver skulle få

överflytta sin undervisning till att avse ämnet allmän rättsvetenskap.

Emellertid är de juridiska fakulteternas lärarresurser och i all synnerhet

deras utrustning med ordinarie lärartjänster otillräckliga för att med nuvarande

studentantal kunna genomföra den juristutbildning som avsågs

skola komma till stånd enligt 1958 års stadga. Det torde därför vara nära

nog omöjligt för fakulteterna att tillhandahålla professorstimmar åt undervisningen

i allmän rättsvetenskap, om icke utbildningen inom fakulteterna

själva skall eftersättas.

Enligt fakultetens mening är det angeläget, att förutsättningar skapas

för forskning rörande sambandet mellan rättsliga faktorer samt sociala,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962

7

politiska och ekonomiska beteenden. Utan en sådan forskningsmässig bakgrund

torde det icke vara möjligt att få fram sådan litteratur, som är direkt

lämplig att användas vid studiet av allmän rättsvetenskap. Att sådan forskning

är av stort värde för kännedom om samhällets sätt att fungera är

uppenbart.

På grund av det anförda får fakulteten tillstyrka, att frågan hur forskning

och undervisning i ämnet allmän rättsvetenskap skall ordnas blir föremål

för utredning.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har i sitt yttrande anfört

bland annat följande.

I yttrande den 9 mars 195(5 över motion nr 38/1956 med samme upphovsman

som den nu aktuella motionen uttalade fakulteten i princip sin

anslutning till de tankar, som låge bakom förslaget om professurer i »funktionell

rättsvetenskap», men framhöll att de då föreslagna professurerna i

allmän rättslära ävensom en förstärkning i övrigt av de juridiska fakulteternas

lärarpersonal skulle möjliggöra en ökad forskningsverksamhet av

den art som motionären föreslagit.

Sedan 1956 har vissa av önskemålen om ökning av lärarbefattningarna

infriats; samtliga nyinrättade professurer i allmän rättslära torde inom

kort vara besatta och vissa andra tjänster har tillkommit, bland annat ett

antal precepturer. Samtidigt bör emellertid framhållas att studentantalet

under de gångna fem åren ökats med en hastighet som icke förutsetts vid

beräkningen av lärarbehovet för den reformerade juristutbildningen. Ytterligare

förbättringar av lärarresurserna erfordras sålunda för att professorerna

skola få möjlighet att i önskvärd utsträckning ägna sig åt centrala forskningsproblem

av den art varom är fråga i motionen. Innan de för forskning

och undervisning mycket angelägna önskemål som framförts i anslagsäskandena

från samtliga juridiska fakulteter blivit tillgodosedda, anser

fakulteten sig icke för sin del kunna tillstyrka inrättande av en professur

i funktionell rättsvetenskap.

Utskottet förutsätter, att de juridiska fakulteterna ägna fortsatt uppmärksamhet

åt de spörsmål, som äga samband med de i förevarande motion berörda

problemkomplexen. Lundafakulteten har tillstyrkt att frågan hur

forskning och undervisning i ämnet allmän rättsvetenskap skall ordnas blir

föremål för utredning. Enligt utskottets mening torde detta spörsmål i första

hand böra dryftas de juridiska fakulteterna emellan och i samråd med

kanslersämbetet för rikets universitet.

Utskottet, som icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionen

11:615 gjorda yrkandet, vill för sin del understryka vad juridiska fakulteten

i Uppsala framhållit med avseende å forskningens och undervisningens

frihet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962

att motionen II: 615, såvitt nu är i fråga, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 november 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson,

Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Mårtensson, Källqvist, Sundin och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i

Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Svensson

i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset,

fröken Karlsson, herr Gustafsson i Uddevalla, fru Holmberg, herrar Berg,

Antonsson och Nelander.

Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.