Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.
1962-11-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962
Nr 180
Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget
till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderberg m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av
herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 139), har hemställts att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning om ökat statsbidrag till inbyggda
företagsskolor och enskilda företagsskolor.
Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet torde få
hänvisas till motionen I: 122.
Över motionerna har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
från överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen och
statskontoret.
överstyrelsen för yrkesutbildning har i sitt yttrande anfört bland annat
följande.
Med uttrycket inbyggda företagsskolor torde motionärerna avse vad som
brukar benämnas inbyggda verkstadsskolor. Dessa liksom företagsskolorna
har särskilt under senare år ökat mycket kraftigt i antal, en utveckling som
överstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse och finner enbart glädjande.
Att emellertid i alltför stor utsträckning bygga yrkesundervisningen på
dessa skolformer är dock inte genomförbart. Som ett komplement till de
vanliga kommunala yrkesskolorna spelar de emellertid utan all tvekan en
mycket stor och betydelsefull roll. Kärnan inom yrkesutbildningen måste
dock de vanliga kommunala yrkesskolorna vara. Överstyrelsen vill för att
belysa detta endast erinra om vikten av att under tider med avtagande
efterfrågan på arbetskraft kunna låta de kommunala yrkesskolornas verksamhet
växa.
För att erhålla garantier för att utbildningen vid de inbyggda skolorna
och företagsskolorna erhåller tillräcklig kvalitet och mångsidighet är det
nödvändigt med en noggrann inspektion och kontroll av dessa. Motionärerna
föreslår i detta avseende att särskilda yrkesskolinspektörer anställes vid
länsskolnämnderna, vilka envar inom sitt län skall utföra den nödvändiga
övervakningen. Den inspektionsverksamhet det här är fråga om måste utföras
av specialutbildade, fackkunniga personer. De måste vara specialutbildade
för visst yrkesområde eller högst ett fåtal närliggande yrken. Till
följd härav måste de få ett arbetsområde, som är väsentligt större än det
som motsvarar en länsskolnämnds. På grund härav bör de vara anställda
hos överstyrelsen och i regel ha hela landet till inspektionsområde.
7
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962
I motionerna lämnas en uppgift om att driftkostnaderna pei elev och
läsår enligt tillgänglig statistik som regel skulle vara lägre vid foretagsskolorna
än vid de kommunala yrkesskolorna och de centrala verkstadsskolorna.
överstyrelsen för yrkesutbildning känner för sin del inte till nagot
om existensen av sådan statistik. I varje fall torde det såvitt överstyrelsen
har sig bekant inte finnas någon statistik härom, som är så genomarbetad,
att man med någon större grad av säkerhet kan uttala sig i denna fråga,
fråga om en företagsskola är det ofta en bokföringsfråga vilka utgifter, som
blir hänförda till kostnader för skolan. Att göra en jämförelse med kos - naderna för centrala verkstadsskolor är helt missvisande; dessa skolor ar
avsedda för landsbygdens ungdom och företagsskolor kan aldrig ersatta
dem. Vidare kan nämnas att de centrala verkstadsskolorna alla ar internatskolor.
I propositionen till innevarande års riksdag angående utformningen av
den obligatoriska skolan in. m. har frågan om yrkesutbildningens principiella
uppläggning, inriktning och innehåll för framtiden vant uppe till
behandling. Departementschefen uttalade härvid att han i förevarande
sammanhang inte var beredd ta upp hela problemkomplexet till en sa genomgripande
och radikal behandling, som det syntes fordra. Departementschefen
uttalade vidare att han framdeles skulle återkomma till detta viktiga
utredningsspörsmål. De frågor, som motionärerna tagit upp och det förslag
till utredning, som de framlagt, kommer självfallet att behandlas i det
sammanhang, som nyss nämnts. Med hänsyn härtill anser sig överstyrelsen
inte kunna tillstyrka bifall till motionerna.
Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört bland annat följande.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i olika sammanhang framhållit ''vikten av
att yrkesutbildad arbetskraft ställes till näringslivets förfogande i okad
omfattning. De inbyggda företagsskolorna och enskilda företagsskolorna
uteör en viktig del av den totala yrkesutbildningen. . ,
Enligt uppgifter lämnade av överstyrelsen för yrkesutbildning undergick
läsåret 1960/61 omkring 10 000 elever utbildning vid de inbyggda skolorna
och företagsskolorna i landet. Förutom att ifrågavarande skolor kan ge
ungdom och andra nvanställda en grundläggande yrkesutbildning kan de
även fånga upp och ge yrkesutbildning till de vid företagen redan anstallda
so in saknar yrkesutbildning, men som utgör en stor begåvningsreserv som
måste utnyttjas för mera kvalificerade arbetsuppgifter.
Förändringarna i produktionsbetingelserna kräver att företagen lakttai
följ samhet till utvecklingen. Det bör därför vara angeläget vid en produktionsomläggning
alt i görligaste mån erbjuda utrationaliserad arbetskraft
sysselsättningsmöjligheter vid en ny produktionsenhet inom företaget. Fn
rationellt driven företagsutbildning öppnar vid en sådan situation mojligheter
till att omskola lämplig personal för de nya arbetsuppgifter som företaget
kan ha behov av. ......
Styrelsen kan i allt väsentligt instämma i vad motionärerna framhållit
och får med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrka den föreslagna utredningen.
Statskontoret har i huvudsak anfört följande.
Enligt de erfarenheter statskontoret vunnit i samband med eu inom
ämbetsverket pågående utredning berörande yrkesskoleväsendet torde
8 Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962
elevtillströmningen till yrkesskolorna vara mycket varierande olika avdelningar
emellan. Medan antalet sökande till vissa avdelningar ofta vida överstiger
antalet tillgängliga platser, kan samtidigt rekryteringssvårigheter ha
uppkommit beträffande andra avdelningar.
1 fråga om behovet av ytterligare utbildningsresurser på yrkesskoleomradet
saknas över huvud taget verkligt tillförlitliga prognoser. Erinras må
emellertid, att antalet ungdomar i de för yrkesutbildning mest aktuella
aldrarna, 15—17-åringar, beräknats minska från 388 000 år 1961 till 311 000
år 1971 (SOU 1959: 8, s. 184). Eu kännbar konkurrens om ungdomarna
torde även kunna väntas från de nya fackskolornas sida. På grund härav
ar det vanskligt att bedöma i vilken utsträckning stimulerande åtgärder kan
vara påkallade för att öka industriens och näringslivets intresse att inom
företagens ram åtaga sig yrkesundervisning av skiftande slag.
Ehuru statskontoret icke helt kan dela motionärernas uppfattning om det
kritiska läget på förevarande område, anser dock ämbetsverket, attdet vore
i och för sig önskvärt om en växande andel av den totala yrkesskoleutbildningen
kunde övertagas av företagen själva. En sådan utveckling svnes
boi a understödjas ej minst med hänsyn till den ovan påtalade ovissheten
om framtiden och till den av motionärerna berörda möjligheten för företagen
att relativt smidigt anpassa utbildningsvolymen till "det faktiska utbildningsbehovet.
Det av motionärerna aktualiserade mera begränsade spörsmålet om rätta
avvägningen av statsbidraget till utbildningsverksamheten inom industrin
och hantverket förtjänar att tagas under övervägande. I samband härmed
torde aven bora undersökas, vilka åtgärder som eljest böra vidtagas för
att inom den privata sektorn av yrkesutbildningsväsendet nå en effektiv
och ändamålsenlig utbildning, likvärdig med den i kommunal regi bedrivna.
Utskottet. Den i motionerna I: 122 och II: 139 behandlade frågan om de
^byggda verkstadsskolornas och de enskilda företagsskolornas ställning i
statsbidragshänseende synes enligt utskottets mening böra närmare utredas.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att särskilda utskottet vid
sin behandling av propositionen nr 54 till årets riksdag angående reformering
av den obligatoriska skolan in. in. också hade att ta ställning till yrkanden
i motionerna I: 585 och II: 718 samt I: 602 och II: 729 om att eu
yrkesskolberedning snarast borde tillsättas. Särskilda utskottet framhöll
därvid (uti. nr 1, s. 169), att motionerna finge i avsevärd utsträckning anses
i förevarande avseende besvarade av departementschefens meddelade avsikt
att i anslutning till 1960 års riksdags uttalande i ämnet och då därvid
angivna förutsättningar förelåge återkomma till detta viktiga spörsmål.
Säl skilda utskottet underströk för sin del att, med hänsyn till den organisation
av högstadiet utskottet i annat sammanhang tillstyrkt, behovet av eu
översyn av sambandet mellan grundskola och yrkesskola starkt vuxit och
att en utredning borde ske så fort som möjligt, dvs. sedan 1955 års sakkunniga
för yrkesskolans centrala ledning slutfört sitt arbete och Kungl.
Maj :t tagit ställning härtill.
Då sålunda en allsidig utredning om yrkesskolväsendet kan förväntas
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962
9
komma till stånd, förutsätter statsutskottet — som vill understryka angelägenheten
av att ifrågavarande utredning snarast igångsättes — att också
de i motionerna I: 122 och II: 139 berörda frågorna därvid kommer att uppmärksammas.
Med hänsyn härtill synes nämnda motioner icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att motionerna I: 122 och II: 139 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 november 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
:]>! id ti
U..<viu I in/ ‘ im.i! »•.J jr.
Närvarande: se under utlåtandet nr 182.
av herr Söderberg.
Reservation
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.