Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.

1962-11-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962

Nr 180

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av statsbidraget

till inbgggda företagsskolor och enskilda företagsskolor.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderberg m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av

herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 139), har hemställts att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning om ökat statsbidrag till inbyggda

företagsskolor och enskilda företagsskolor.

Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet torde få

hänvisas till motionen I: 122.

Över motionerna har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen och

statskontoret.

överstyrelsen för yrkesutbildning har i sitt yttrande anfört bland annat

följande.

Med uttrycket inbyggda företagsskolor torde motionärerna avse vad som

brukar benämnas inbyggda verkstadsskolor. Dessa liksom företagsskolorna

har särskilt under senare år ökat mycket kraftigt i antal, en utveckling som

överstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse och finner enbart glädjande.

Att emellertid i alltför stor utsträckning bygga yrkesundervisningen på

dessa skolformer är dock inte genomförbart. Som ett komplement till de

vanliga kommunala yrkesskolorna spelar de emellertid utan all tvekan en

mycket stor och betydelsefull roll. Kärnan inom yrkesutbildningen måste

dock de vanliga kommunala yrkesskolorna vara. Överstyrelsen vill för att

belysa detta endast erinra om vikten av att under tider med avtagande

efterfrågan på arbetskraft kunna låta de kommunala yrkesskolornas verksamhet

växa.

För att erhålla garantier för att utbildningen vid de inbyggda skolorna

och företagsskolorna erhåller tillräcklig kvalitet och mångsidighet är det

nödvändigt med en noggrann inspektion och kontroll av dessa. Motionärerna

föreslår i detta avseende att särskilda yrkesskolinspektörer anställes vid

länsskolnämnderna, vilka envar inom sitt län skall utföra den nödvändiga

övervakningen. Den inspektionsverksamhet det här är fråga om måste utföras

av specialutbildade, fackkunniga personer. De måste vara specialutbildade

för visst yrkesområde eller högst ett fåtal närliggande yrken. Till

följd härav måste de få ett arbetsområde, som är väsentligt större än det

som motsvarar en länsskolnämnds. På grund härav bör de vara anställda

hos överstyrelsen och i regel ha hela landet till inspektionsområde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962

I motionerna lämnas en uppgift om att driftkostnaderna pei elev och

läsår enligt tillgänglig statistik som regel skulle vara lägre vid foretagsskolorna

än vid de kommunala yrkesskolorna och de centrala verkstadsskolorna.

överstyrelsen för yrkesutbildning känner för sin del inte till nagot

om existensen av sådan statistik. I varje fall torde det såvitt överstyrelsen

har sig bekant inte finnas någon statistik härom, som är så genomarbetad,

att man med någon större grad av säkerhet kan uttala sig i denna fråga,

fråga om en företagsskola är det ofta en bokföringsfråga vilka utgifter, som

blir hänförda till kostnader för skolan. Att göra en jämförelse med kos - naderna för centrala verkstadsskolor är helt missvisande; dessa skolor ar

avsedda för landsbygdens ungdom och företagsskolor kan aldrig ersatta

dem. Vidare kan nämnas att de centrala verkstadsskolorna alla ar internatskolor.

I propositionen till innevarande års riksdag angående utformningen av

den obligatoriska skolan in. m. har frågan om yrkesutbildningens principiella

uppläggning, inriktning och innehåll för framtiden vant uppe till

behandling. Departementschefen uttalade härvid att han i förevarande

sammanhang inte var beredd ta upp hela problemkomplexet till en sa genomgripande

och radikal behandling, som det syntes fordra. Departementschefen

uttalade vidare att han framdeles skulle återkomma till detta viktiga

utredningsspörsmål. De frågor, som motionärerna tagit upp och det förslag

till utredning, som de framlagt, kommer självfallet att behandlas i det

sammanhang, som nyss nämnts. Med hänsyn härtill anser sig överstyrelsen

inte kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört bland annat följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i olika sammanhang framhållit ''vikten av

att yrkesutbildad arbetskraft ställes till näringslivets förfogande i okad

omfattning. De inbyggda företagsskolorna och enskilda företagsskolorna

uteör en viktig del av den totala yrkesutbildningen. . ,

Enligt uppgifter lämnade av överstyrelsen för yrkesutbildning undergick

läsåret 1960/61 omkring 10 000 elever utbildning vid de inbyggda skolorna

och företagsskolorna i landet. Förutom att ifrågavarande skolor kan ge

ungdom och andra nvanställda en grundläggande yrkesutbildning kan de

även fånga upp och ge yrkesutbildning till de vid företagen redan anstallda

so in saknar yrkesutbildning, men som utgör en stor begåvningsreserv som

måste utnyttjas för mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Förändringarna i produktionsbetingelserna kräver att företagen lakttai

följ samhet till utvecklingen. Det bör därför vara angeläget vid en produktionsomläggning

alt i görligaste mån erbjuda utrationaliserad arbetskraft

sysselsättningsmöjligheter vid en ny produktionsenhet inom företaget. Fn

rationellt driven företagsutbildning öppnar vid en sådan situation mojligheter

till att omskola lämplig personal för de nya arbetsuppgifter som företaget

kan ha behov av. ......

Styrelsen kan i allt väsentligt instämma i vad motionärerna framhållit

och får med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrka den föreslagna utredningen.

Statskontoret har i huvudsak anfört följande.

Enligt de erfarenheter statskontoret vunnit i samband med eu inom

ämbetsverket pågående utredning berörande yrkesskoleväsendet torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962

elevtillströmningen till yrkesskolorna vara mycket varierande olika avdelningar

emellan. Medan antalet sökande till vissa avdelningar ofta vida överstiger

antalet tillgängliga platser, kan samtidigt rekryteringssvårigheter ha

uppkommit beträffande andra avdelningar.

1 fråga om behovet av ytterligare utbildningsresurser på yrkesskoleomradet

saknas över huvud taget verkligt tillförlitliga prognoser. Erinras må

emellertid, att antalet ungdomar i de för yrkesutbildning mest aktuella

aldrarna, 15—17-åringar, beräknats minska från 388 000 år 1961 till 311 000

år 1971 (SOU 1959: 8, s. 184). Eu kännbar konkurrens om ungdomarna

torde även kunna väntas från de nya fackskolornas sida. På grund härav

ar det vanskligt att bedöma i vilken utsträckning stimulerande åtgärder kan

vara påkallade för att öka industriens och näringslivets intresse att inom

företagens ram åtaga sig yrkesundervisning av skiftande slag.

Ehuru statskontoret icke helt kan dela motionärernas uppfattning om det

kritiska läget på förevarande område, anser dock ämbetsverket, attdet vore

i och för sig önskvärt om en växande andel av den totala yrkesskoleutbildningen

kunde övertagas av företagen själva. En sådan utveckling svnes

boi a understödjas ej minst med hänsyn till den ovan påtalade ovissheten

om framtiden och till den av motionärerna berörda möjligheten för företagen

att relativt smidigt anpassa utbildningsvolymen till "det faktiska utbildningsbehovet.

Det av motionärerna aktualiserade mera begränsade spörsmålet om rätta

avvägningen av statsbidraget till utbildningsverksamheten inom industrin

och hantverket förtjänar att tagas under övervägande. I samband härmed

torde aven bora undersökas, vilka åtgärder som eljest böra vidtagas för

att inom den privata sektorn av yrkesutbildningsväsendet nå en effektiv

och ändamålsenlig utbildning, likvärdig med den i kommunal regi bedrivna.

Utskottet. Den i motionerna I: 122 och II: 139 behandlade frågan om de

^byggda verkstadsskolornas och de enskilda företagsskolornas ställning i

statsbidragshänseende synes enligt utskottets mening böra närmare utredas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att särskilda utskottet vid

sin behandling av propositionen nr 54 till årets riksdag angående reformering

av den obligatoriska skolan in. in. också hade att ta ställning till yrkanden

i motionerna I: 585 och II: 718 samt I: 602 och II: 729 om att eu

yrkesskolberedning snarast borde tillsättas. Särskilda utskottet framhöll

därvid (uti. nr 1, s. 169), att motionerna finge i avsevärd utsträckning anses

i förevarande avseende besvarade av departementschefens meddelade avsikt

att i anslutning till 1960 års riksdags uttalande i ämnet och då därvid

angivna förutsättningar förelåge återkomma till detta viktiga spörsmål.

Säl skilda utskottet underströk för sin del att, med hänsyn till den organisation

av högstadiet utskottet i annat sammanhang tillstyrkt, behovet av eu

översyn av sambandet mellan grundskola och yrkesskola starkt vuxit och

att en utredning borde ske så fort som möjligt, dvs. sedan 1955 års sakkunniga

för yrkesskolans centrala ledning slutfört sitt arbete och Kungl.

Maj :t tagit ställning härtill.

Då sålunda en allsidig utredning om yrkesskolväsendet kan förväntas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1962

9

komma till stånd, förutsätter statsutskottet — som vill understryka angelägenheten

av att ifrågavarande utredning snarast igångsättes — att också

de i motionerna I: 122 och II: 139 berörda frågorna därvid kommer att uppmärksammas.

Med hänsyn härtill synes nämnda motioner icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 122 och II: 139 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

:]>! id ti

U..<viu I in/ ‘ im.i! »•.J jr.

Närvarande: se under utlåtandet nr 182.

av herr Söderberg.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.