Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1962-11-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:183, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

1

Nr 183

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 148 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 30 mars 1962,

föreslagit riksdagen att dels besluta att staten skall helt övertaga huvudmannaskapet

för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet den 1 januari 1965

på de villkor som departementschefen angivit i nyssnämnda statsrådsprotokoll,

dels ock godkänna de grunder för organisationen av polis-, åklagaroch

exekutionsväsendet som departementschefen angivit.

Propositionen

I propositionen föreslås att polis-, åklagar- och exekutionsväsendet skall

helt förstatligas den 1 januari 1965.

Vidare föreslås att polis-, åklagar- och exekutionsverksamheten i samband

med förstatligandet omorganiseras och att det nuvarande organisatoriska

sambandet mellan verksamhetsgrenarna upplöses. Detta innebär

bl. a. att chefsfunktionerna inom verksamhetsgrenarna inte längre skall

vara förenade hos en och samma befattningshavare.

För polisverksamheten skall landet liksom nu vara indelat i lokala polisdistrikt.

Ett polisdistrikt skall omfatta en centralort och dennas naturliga

omland samt göras så stort, att polisverksamheten i distriktet i regel bereder

sysselsättning åt en poliskår på 20—50 man. Ledningen av polisverksamheten

i distriktet skall ankomma på en polischef, benämnd polismästare.

Av polispersonalen skall huvuddelen, innefattande en rörlig styrka för

bevakningsuppgifter inom hela distriktet, vara förlagd till centralorten.

Arbetsgrupper skall stationeras i andra tätorter inom distriktet. Stats- och

reservpolisorganisationerna skall upphöra.

Ledningen av länets polisväsende skall alltjämt ankomma på länsstyrelsen,

i vilken länspolischefen inordnas. Länspolischefen behåller sina nuvarande

befogenheter och skall dessutom handlägga bl. a. en rad administrativa

frågor rörande polisväsendet. I den operativa polisverksamheten skall

han intaga en fullt självständig ställning. Till länspolischefens förfogande

ställes en rörlig polisstyrka, främst avsedd för trafikövervakningsuppgifter.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 183

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

Såsom centralt polisorgan skall enligt förslaget inrättas en rikspolisstyrelse

under ledning av en rikspolischef. Styrelsens huvudsakliga uppgifter

skall avse inspektion, samordning och rådgivning samt i begränsad omfattning

direktivgivning bl. a. i fråga om polisverksamhet som rör hela riket.

Till rikspolisstyrelsen skall överföras den verksamhet som nu bedrives av

polisväsendets organisationsnämnd och registraturavdelningen inom statens

kriminaltekniska anstalt. Rikspolisstyrelsen föreslås träda i funktion

den 1 juli 1964 för att medverka vid genomförandet av polisväsendets förstatligande.

Förslag framlägges i syfte att tillgodose behovet av lekmannainflytande

inom polisorganisationen. Bl. a. skall lekmän ingå i rikspolisstyrelsen.

Beträffande åklagar- och exekutionsväsendet föreslås att i ett åklagardistrikt

skall finnas en eller flera distriktsåklagare samt i ett exekutionsdistrikt

kronofogde jämte exekutionsbiträden. Länet skall utgöra verksamhetsområde

för länsåklagare. I fråga om organisationen i övrigt uppdrages

i propositionen vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta utredningsarbete

som anses erforderligt före ett slutligt ställningstagande i organisationsfrågorna.

Förslaget innebär vidare att staten efter huvudmannaskapsreformen skall

stå för samtliga kostnader för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet,

bl. a. för lokaler. Inventarier och annan utrustning skall kommunerna utan

gottgörelse överlämna till statsverket. Av statsfinansiella skäl föreslås

kommunerna skola under en övergångstid om fem år erlägga kontanta

bidrag till statsverket enligt en fallande skala.

De kostnader som statsverket successivt kommer att övertaga beräknas

till omkring 290 milj. kr.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Holmberg och Sveningsson (I: 741) och den andra inom andra

kammaren av fröken Wetterström och herr Björkman (II: 896), i vilka

hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av förevarande proposition

uttala 1) att det beredningsorgan, som skall behandla de frågor som

måste lösas under tiden mellan riksdagens principbeslut och statens slutliga

övertagande av huvudmannaskapet, måtte ägna särskild uppmärksamhet åt

de åtgärder som kan vidtagas i samband med organisationsförändringen

för att främja polispersonalens rekryterings- och utbildningsfrågor samt

uppmärksamma nödvändigheten av att polisdistrikten erhåller tillräcklig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i83 år 1962

3

bemanning för att de polisiära och särskilt de brottsförebyggande uppgifterna

skall kunna lösas på tillfredsställande sätt, 2) att frågorna om kommunernas

bidragsskyldighet bör, därest en närmare prövning av omständigheterna

kan ge anledning härtill, åter underställas riksdagen i samband

med anslagsfrågornas behandling, i syfte att om möjligt förkorta bidragstiden

från i propositionen föreslagna fem år till tre eller fyra år, 3) att

frågan om ersättning till kommunerna för mera värdefull teknisk materiel

överväges under det fortsatta arbetet och ånyo underställes riksdagens

prövning och 4) att de synpunkter som anföres av experten, landsfiskal

Lars Waesterberg, i dennes särskilda yttrande till 1957 års polisutrednings

betänkande om de svårigheter som kan uppstå om man förenar de större

städerna med betydande landsbygdsområden till polisdistrikt, beaktas i

möjligaste mån vid den nya polisdistriktsindelningen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Segerstedt Wiberg (I: 742) och den andra inom andra kammaren av

herr Wiklund i Stockholm (II: 897), i vilka hemställts att riksdagen i samband

med behandlingen av förevarande proposition måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla, att frågan om långtidsplanering för tillgodoseende av

polisens behov av personal och teknisk utrustning måtte göras till föremål

för skyndsam utredning — eventuellt genom tilläggsdirektiv till polisberedningen

—- med särskild vikt vid och förtur för polisverksamheten i de större

städerna, främst Stockholm och Göteborg;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eric Carlsson (I: 747) och den andra inom andra kammaren av herrar

Gomér och Elmwall (II: 902), i vilka hemställts att riksdagen under beaktande

av vad i motionerna anförts vid sin behandling av förevarande proposition

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla a) att vid indelning i

polisdistrikt stad, som utgör underlag för närmare 50 eller högre antal

polismän, ej bör sammanslås med omgivande områden annat än beträffande

egentliga förorter och omland, b) att innan ny indelning i polisdistrikt

och stationering av arbetsgrupper fastställes samråd må äga rum med företrädare

för kommunerna, så att dessa beredes tillfälle framföra sina synpunkter,

c) att ställningstagandet beträffande kommunernas bidrag till

kostnaderna för polisväsendet efter år 1964 tills vidare måtte anstå i avvaktan

på utvecklingen beträffande annan kostnadsfördelning mellan stat

och kommun, d) att kommunerna skall äga rätt att uppbära vederlag för

dyrare inventarier och utrustning, som under det kommunala huvudmannaskapets

senare tid anskaffats för polisväsendets räkning och som vid förstatligandet

överlämnas till staten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson (1:748) och den andra inom andra kammaren av

herr Neländer m. fl. (II: 903), i vilka hemställts att riksdagen i samband

med behandlingen av förevarande proposition måtte A. i skrivelse till Kungl.

1*-—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 sand. Nr 183

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

Maj:t uttala 1) att i samband med organisationen av de lokala polisdistrikten

mindre posteringar inrättas i glesbygder, så att kontakten mellan allmänhet

och polis där kan behållas, 2) att i samband med polisväsendets

förstatligande polisnämnder bör inrättas som fasta, rådgivande kontaktorgan

mellan kommuner och lokala polisdistrikt, 3) att den omflyttning av

polispersonal, som aktualiseras i samband med polisväsendets förstatligande,

företages med största möjliga smidighet, 4) att polisorganisationen på länsplanet

åtminstone övergångsvis blir sådan att polisledningen resp. länsåklagarämbetet

kan bli gemensam för två angränsande län; B. i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära att under punkten A angivna frågor måtte skyndsamt

prövas av polisberedningen, ävensom att därav föranledda författningsförslag

förelägges senast 1964 års riksdag; C. i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att frågan om ersättning till kommunerna i samband med

överlåtelse till staten av inventarier och annan utrustning, som kommunerna

anskaffat för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, måtte prövas av

polisberedningen, och förslag i synnerhet vad gäller ersättning för nyanskaffad

dyrbar teknisk utrustning framläggas i så god tid att beslut därom

kan fattas av 1963 års vårriksdag; D. i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

en långtidsplanering av personalbehovet inom polisväsendet; E. i övrigt

beakta vad motionärerna anfört;

dels ock en inom andra kammaren av herr Börjesson i Glömminge väckt

motion (II: 901), i vilken hemställts att riksdagen vid sin behandling av

förevarande proposition i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan

om ett polisdistrikt omfattande enbart Öland särskilt måtte beaktas

vid ny indelning i polisdistrikt.

Beträffande motiveringen för yrkandena torde få hänvisas till motionerna

II: 896, II: 897, II: 902, II: 903 och II: 901.

Utskottet

Förutsättningarna för en effektiv polisorganisation är numera väsentligt

annorlunda än när den gällande polislagen tillkom år 1925. Härtill har inte

minst bidragit den fortgående befolkningsförskjutningen mot tätorterna

samt den snabba utvecklingen på kommunikationsväsendets område. Sedan

lång tid har också frågan om en omorganisation av polisväsendet varit

aktuell. Biksdagen har ävenledes i tidigare sammanhang uttalat sig för en

allsidig och förutsättningslös utredning av denna fråga. En sådan utredning

har numera verkställts av 1957 års polisutredning. Enligt polisutredningen

erfordras genomgripande åtgärder för att avhjälpa de nuvarande bristerna

inom polisorganisationen. Utredningen har ansett, att den nödvändiga omorganisationen

bör genomföras i samband med ett förstatligande av polisväsendet.

Till denna ståndpunkt har departementschefen i likhet med praktiskt

taget samtliga remissinstanser anslutit sig. De skäl som härutinnan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962 5

åberopats finner utskottet för sin del övertygande. Utskottet tillstyrker

sålunda i princip, att huvudmannaskapet för polisväsendet överflyttas på

staten.

I samband med ett förstatligande av polisväsendet har det ansetts naturligt,

att staten även övertager åklagarväsendet i städerna utanför landsfiskalsorganisationen

och exekutionsväsendet till den del detta alltjämt är

kommunalt. Polisutredningens förslag härom, som genomgående tillstyrkts

vid remissbehandlingen och av departementschefen, kan även utskottet

biträda. I likhet med departementschefen anser utskottet, att frågan om

ansvaret för förvaring av häktade också bör upptagas till prövning.

Beträffande det inbördes förhållandet mellan polis-, åklagar- och exekutionsverksamheten

har departementschefen förordat, att exekutionsuppgifterna

i princip helt bör skiljas från polisverksamheten och att polischefsoch

åklagaruppgitterna såväl på det lokala planet som på länsplanet lägges

på skilda befattningshavare. Utskottet kan för sin del ansluta sig till vad

departementschefen härutinnan anfört. Genom den av departementschefen

föreslagna organisationen torde uppgifterna på länsplanet bereda sysselsättning

för såväl länspolischef som länsåklagare. Någon sådan möjlighet

till gemensam ledning för två län i nu förevarande avseende, som förordats

i motionerna I: 748 och II: 903, torde enligt utskottets mening därför

knappast bli erforderlig.

Av grundläggande betydelse för den framtida polisorganisationens effektivitet

blir frågan om distriktsindelningen och polispersonalens fördelning

inom distrikten. Enighet torde råda om att organisationen måste grundas på

betydligt större polisdistrikt än för närvarande. Departementschefen har

härvid i likhet med polisutredningen förordat, att organisationen bygges

upp på distrikt med ett sådant befolkningsunderlag och sådan struktur att

polisarbetet bereder sysselsättning för en poliskår om minst 20 och helst

upp emot 50 man. Olika omständigheter skall dock kunna påkalla avsteg

från denna princip. Den övre gränsen anses sålunda böra få överskridas,

då distrikt kommer att omfatta stad som redan nu har en polisstyrka

på mer än 50 man. Vidare anses i fråga om utpräglade glesbygdsområden

distrikt med poliskårer understigande 20 man böra få godtagas. Distrikten

skulle byggas upp kring en välbelägen huvudort. Huvuddelen av polisstyrkan

skulle förläggas till centralorten, medan personalen i övrigt skulle

fördelas på arbetsgrupper med stationering företrädesvis i tätorter i distriktens

perifera delar.

Mot de allmänna riktlinjer för distriktsindelningen och personalfördelningen

inom distrikten som departementschefen redovisat har utskottet i

huvudsak inte funnit anledning till erinran. Väsentligt är emellertid hur

indelningen i polisdistrikt i praktiken skall genomföras på grundval av dessa

riktlinjer. Denna fråga har hänskjutits till den numera tillkallade polisberedningen,

som har att i samråd med länsstyrelserna överarbeta det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

preliminära och mera skissartade förslag som polisutredningen framlagt

i fråga om indelningen. I samband därmed torde även de berörda kommunerna

ha möjlighet att framföra sina synpunkter, i den mån de inte redan

yttrat sig i indelningsfrågan. Syftet med motionerna I: 747 och II: 902

i nu ifrågavarande avseende torde därigenom väsentligen bli tillgodosett.

Då distriktsindelningen sålunda kommer att övervägas av polisberedningen

i samråd med länsmyndigheterna, finner utskottet inte anledning att närmare

beröra polisutredningens indelningsförslag. Utskottet vill dock understryka,

att man torde få allvarligt pröva möjligheterna till mindre distrikt

än vad polisutredningen avsett. Den nya distriktsindelningen torde, såsom

departementschefen föreslagit, böra fastställas av Kungl. Maj :t.

Vid polisberedningens fortsatta överväganden rörande distriktsindelningen

torde naturligen få övervägas de i motionerna I: 741 och II: 896 samt

I: 747 och II: 902 berörda spörsmålen om förening av städer med kringliggande

landsbygd till ett polisdistrikt liksom även den i motionen II: 901

upptagna frågan om Ölands inplacering i distriktsorganisationen. Något

särskilt uttalande från riksdagens sida i förevarande frågor utöver det nyss

sagda anser utskottet inte böra göras.

När det gäller att tillgodose landsbygdens behov av polisiär bevakning

torde, såsom departementschefen även framhållit, den inre organisationen

av distrikten och personalens fördelning vara än mera betydelsefulla än

den geografiska omfattningen av distrikten. Denna fråga har särskilt berörts

i motionerna I: 748 och II: 903. Utskottet vill i anledning härav starkt

understryka departementschefens uttalande, att syftet med omorganisationen

är att skapa ett förbättrat polisskydd såväl på landsbygden som i

städerna. Denna målsättning bör kunna realiseras bland annat genom den

ökade rörlighet som kommer att ges polisdistriktens huvudstyrka på centralorten

liksom även genom de olika arbetsgrupperna ute i distrikten. En

lämplig stationering av dylika arbetsgrupper bör enligt utskottets mening

även bli av väsentlig betydelse för att underlätta samarbetet mellan allmänheten

och polisen. Av vikt är därvid att såväl utredningsarbetet som

beslutanderätten så långt detta är praktiskt möjligt delegeras till arbetsgrupperna.

Utskottet förutsätter, att dessa frågor kommer att närmare

prövas av polisberedningen under dess fortsatta arbete.

I motionerna I: 741 och II: 896 har berörts frågan om personalorganisationen

för distrikten, och i motionerna I: 742 och II: 897 samt I: 748 och

II: 903 har denna fråga särskilt upptagits med utgångspunkt från en mera

långsiktig bedömning av personalbehovet. I anledning av vad i nämnda

motioner anförts vill utskottet erinra om att i polisberedningens uppdrag

bland annat ingår att i samråd med länsstyrelserna upprätta personalstater

för de lokala poliskårerna. Utskottet förutsätter, att de mera långsiktiga

utbyggnads-, rekryterings- och utbildningsfrågorna därvid även kommer

under övervägande. I beredningens uppdrag ingår även att taga ställning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

7

till de övergångsanordningar som kan erfordras i samband med förstatligandet.

De i motionerna I: 748 och II: 903 berörda problemen i samband

med omflyttning av polispersonal torde sålunda bli prövade av beredningen.

Såväl polisutredningen som remissinstanserna och departementschefen

har ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om förhållandet mellan polisorganisationen

och kommunerna. Utredningen har i detta avseende föreslagit,

att samrådet mellan polisorganisationen och kommunerna skulle ske genom

att den lokala polischefen minst en gång årligen kallar representanter för

kommunerna till informations- och samrådskonferenser. Kommunerna

skulle även mellan konferenserna informeras om mera väsentliga frågor

avseende polisorganisationen och polisverksamheten. Departementschefen

har för sin del ansett, att samrådet bör ske i så fria och obundna former

som möjligt.

Med hänsyn till polisens ställning i samhället är det enligt utskottets mening

angeläget, att polisverksamheten kan ges en god medborgerlig förankring.

Den nuvarande kommunala organisationen torde, såsom departementschefen

framhållit, ha utgjort ett betydelsefullt led i detta avseende.

Åtgärder som kan vidtagas för att även efter ett förstatligande av polisväsendet

behålla och fördjupa samhörigheten mellan allmänheten, kommunerna

och polisen är därför av stor vikt.

Beträffande formerna för kontaktverksamheten mellan polisen och kommunerna

har flera remissinstanser, som yttrat sig över polisutredningens

förslag, ansett att en mera fast ordning härför bör skapas än vad utredningen

föreslagit. Motsvarande synpunkter har även framförts i motionerna

I: 748 och II: 903. Även enligt utskottets mening torde det vara värdefullt,

att kontakten mellan polisorganisationen och kommunerna kan upprätthållas

genom någon form av rådgivande organ antingen på det lokala

planet eller på länsplanet. Med hänsyn till nämnda organs karaktär av rådgivande

instans och då i detsamma bör ingå personer med god kännedom

om de lokala förhållandena synes det mest naturligt, att ifrågavarande organ

knytes till polisdistrikten. Härför talar enligt utskottets mening även den

omständigheten, att frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelserna för

närvarande är under utredning i särskild ordning. I fråga om de närmare

arbetsuppgifterna för det nu avsedda kontaktorganet liksom sammansättningen

av detsamma är utskottet inte berett att nu avge något detaljerat

förslag. Denna fråga synes lämpligen böra få prövas av polisberedningen i

samband med dess arbete rörande distriktsindelningen. Utskottet föreslår,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer härom.

Vad departementschefen anfört rörande den regionala polisorganisationen

har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Departementschefen har i likhet med polisutredningen och samtliga remissinstanser

förordat, att en central polismyndighet inrättas i samband med

förstatligandet. Detta förslag kan även utskottet biträda. Tyngdpunkten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

i polisledningen bör dock såsom föreslagits vara förlagd till länsplanet.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför, att den centrala

polismyndighetens verksamhet huvudsakligen bör vara inspekterande, rådgivande

och samordnande. Mot de allmänna riktlinjer, som departementschefen

angivit rörande centralorganets uppgifter, har utskottet inte funnit

anledning till erinran. Centralmyndigheten torde såsom föreslagits böra

organiseras efter mönster av de centrala ämbetsverken.

Utskottet har tidigare när det gällt den lokala polisorganisationen framhållit

betydelsen av ett förtroendefullt förhållande mellan allmänheten och

polisen. Detta gäller i lika hög grad den centrala organisationen. Utskottet

hälsar därför med tillfredsställelse departementschefens förslag om lekmannamedverkan

i den föreslagna rikspolisstyrelsen. Beträffande den närmare

utformningen av rikspolisstyrelsens arbets- och kompetensområde

samt organisation i övrigt kommer förslag sedermera att framläggas av

polisberedningen. En väsentlig fråga är därvid enligt utskottets mening att

närmare klarlägga i vilka konkreta fall man från rikspolisstyrelsens sida

skall utöva en direkt operativ ledning av polisarbetet. I samband med ställningstagandet

till dessa förslag torde även tjänstetiteln för verkschefen böra

bestämmas.

De allmänna riktlinjer som departementschefen angivit för den framtida

organisationen av åklagar- och exekutionsväsendet föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Detaljutformningen av denna organisation

överväges för närvarande av polisberedningen. Därvid bör enligt utskottets

mening prövas inte endast frågan om flera polisdistrikt bör ingå i ett åklagardistrikt

utan även huruvida, åtminstone när det gäller de större polisdistrikten,

en uppdelning kan ske på flera åklagardistrikt eller olika stationering

av åklagarna inom distriktet befinnas ändamålsenlig.

Departementschefen har beräknat kostnadsökningen för statsverket genom

den föreslagna reformen till omkring 290 milj. kr. Under de första

åren efter förstatligandet kommer statsverket även att belastas med kostnader

för vissa i efterskott utgående statsbidrag till den nuvarande kommunala

organisationen. För att mildra de ekonomiska verkningarna för statsverket

i övergångsskedet har departementschefen i likhet med polisutredningen

föreslagit, att kommunerna under en övergångstid skall bidraga

till driftkostnaderna för den förstatligade polisorganisationen.

I motionerna I: 741 och II: 896 har ifrågasatts en förkortning av den tid

under vilken kommunerna skulle bidraga till kostnaderna, och i motionerna

I: 747 och II: 902 har föreslagits, att ställningstagandet till frågan om kommunernas

bidragsskyldighet skall anstå i avvaktan på utvecklingen av kostnadsfördelningen

i övrigt mellan stat och kommun.

Frågan om den kommunala skatteutjämningen är för närvarande under

utredning av 1958 års skatteutjämningskommitté, vars förslag i ämnet torde

komma att framläggas under år 1963. Såsom departementschefen även be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

9

rört måste givetvis de kostnadsmässiga konsekvenserna av den nu ifrågavarande

huvudmannaskapsreformen beaktas vid de framtida övervägandena

rörande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt

skatteutjämningen kommunerna inbördes. Detta bör enligt utskottets mening

dock inte utgöra något hinder för ett ställningstagande i den nu förevarande

frågan. Det förslag som polisutredningen framlagt rörande kommunernas

bidrag under en viss övergångstid torde enligt utskottets mening

få betraktas som en rimlig kompromiss mellan statens och kommunernas

skilda ekonomiska intressen. De berörda kommunförbunden, Svenska stadsförbundet

och Svenska landskommunernas förbund, har heller inte haft

någon erinran mot förslaget i denna del. Mot bakgrunden härav biträder

utskottet departementschefens förslag och avstyrker sålunda de framförda

motionsyrkandena.

I motionerna I: 741 och II: 896 ävensom I: 747 och II: 902 samt I: 748

och II: 903 har, med något olika utformning av yrkandena, ifrågasatts ersättning

till kommunerna för vissa inventarier och annan utrustning, som

i samband med förstatligandet skulle överlåtas på staten. Utskottet vill i

anledning av dessa yrkanden erinra om att huvudmannaskapsreformen

successivt medför en betydande utgiftsminskning för kommunerna. De inventariekostnader

det här gäller är utgifter som kommunerna även vid ett bibehållet

kommunalt huvudmannaskap skulle fått bestrida. De skäl som såväl

i motionerna som i vissa remissyttranden åberopats för att kommunerna

skulle ersättas för dessa kostnader synes sålunda främst ha avseende på

utgiftsförhållandena kommunerna emellan och i mindre grad avse fördelningen

mellan stat och kommun. Polisutredningens förslag rörande kostnadsfördelningen

har också, som förut nämnts, godtagits av de berörda

kommunförbunden. Med hänsyn till dessa förhållanden anser sig utskottet

inte kunna tillstyrka de framförda motionsyrkandena.

Mot departementschefens förslag rörande beräkningen av kommunernas

bidrag samt tidpunkten för förstatligandet, den 1 januari 1965, har utskottet

inte funnit anledning till erinran.

I detta sammanhang vill utskottet beröra en fråga rörande pensionskostnaderna

för viss personal som övergår från kommunal till statlig anställning.

Det har förutsatts att staten skall bära hela pensionsansvaret för

befattningshavare, som omedelbart före förstatligandet är ansluten eller

kunnat anslutas till statens pensionsanstalt (SPA). Ett villkor härför är

dock att huvudmännen erlagt vederbörliga avgifter. Denna reglering medför

att i vissa fall en individuell beräkning av engångsavgifter erfordras.

Enligt vad utskottet erfarit har den nu verkande SPA-utredningen framfört

önskemål om ett från administrativ synpunkt enklare förfarande. Utredningen

har därför föreslagit en generell uppräkning av de löpande avgifterna

till SPA för ifrågavarande personal under åren 1962—1964. Härigenom

skulle en schablonmässigt lika stor summa erhållas som om engångsavgif
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

ter erlagts. Enligt utskottets mening torde det böra ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om de åtgärder som erfordras i anledning av vad SPAutredningen

nu förordat.

Under åberopande av det anförda, och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

inte föranlett anledning till erinran eller särskilt uttalande, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 748 och II: 903, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 30 mars 1962 anfört i principfrågan

om förstatligande av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet;

II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 741 och II: 896, I: 747 och II: 902, I: 748 och II: 903,

I: 742 och II: 897 samt II: 901, förstnämnda sex motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört rörande

indelningen i polisdistrikt och personalorganisationen inom

distrikten;

III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 748 och II: 903, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att åt polisberedningen uppdrages att pröva

den närmare utformningen av ett rådgivande organ för kontakt

mellan polisorganisationen och kommunerna;

IV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 741 och II: 896 samt I: 747 och II: 902,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört rörande kommunernas bidragsskyldighet;

V. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 741 och II: 896, I: 747 och II: 902 samt

I: 748 och II: 903, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört rörande kostnaderna för vissa

inventarier och annan utrustning;

VI. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört rörande vissa pensionsavgifter för polispersonal;

VII. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

i övrigt anfört rörande huvudmannaskapet för och

organisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.

Stockholm den 27 november 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1962

11

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Ragnar

Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Andreasson, Gustafsson i Uddevalla, Fagerlund,

Eskel, fru Holmberg, herrar Antonsson och Nelander.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka ansett att

dels de fyra sista meningarna i det stycke i utskottets yttrande, som på

s. 8 börjar med »Frågan om» och på s. 9 slutar med »framförda motionsyrkandena»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det förslag som polisutredningen framlagt rörande kostnadsfördelningen

innebär, att kommunerna under år 1965 skall bidraga med belopp

motsvarande hela deras förutvarande kostnad men därefter med en för varje

år med en femtedel reducerad kostnad, så att kostnaden efter fem år helt

vilar på staten. Såsom anförts i motionerna 1:741 och II: 896 föreligger emellertid

skäl, bl. a. från skatteutjämningssynpunkt, att göra övergångstiden

kortare. Utskottet vill för sin del förorda, att denna sättes till tre i stället

för fem år och att avtrappningen sålunda sker med en tredjedel per år.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 741 och II: 896 ävensom med avslag å motionerna I: 747

och II: 902, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört rörande kommunernas bidragsskyldighet;»
2)

av fröken Elmén

3) av herr Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:387 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om central elevintagning och inträdesfordringarna vid sjukgymnastinstituten. a1 i texten