Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1962-12-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:190, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

1

Nr 190

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m. jämte i

ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

I propositionen nr 195 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 26 oktober 1962, föreslagit

riksdagen att 1) godkänna en i statsrådsprotokollet redovisad överenskommelse

den 16 oktober 1962 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m., 2) godkänna övriga i statsrådsprotokollet berörda förslag,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad som i statsrådsprotokollet

antörts vidtaga erforderliga ändringar i vederbörliga personalförteckningar,

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som i statsrådsprotokollet

anförts vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande, 5) bemyndiga

Kungl. Maj :t att för budgetåret 1962/63 i enlighet med vad som i

statsrådsprotokollet anförts medge överskridanden av maximerade anslag

och anslagsposter, samt 6) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad

som i statsrådsprotokollet anförts meddela de föreskrifter, som erfordras

tör reglering av vissa frågor om samordning av personalpension m. m.

I propositionen förordas, i anslutning till vissa på det kommunala området

träffade förhandlingsöverenskommelser, ändrad lönegradsplacering

m. m. för bl. a. sjuksköterskor och motsvarande vårdpersonal inom det

statliga sjukvårdsområdet. Förslagen, som förutsättes skola i huvudsak genomföras

med verkan från den 1 juli 1962, beräknas medföra en kostnadsökning

för löner för innevarande budgetår på omkring 17 miljoner kr. Vidare

behandlas vissa frågor om samordning av personalpension m. m.

I propositionen redovisas en den 27 juni 1962, under förbehåll för Kungl.

Maj :ts godkännande, med TCO:s statstjänstemannasektion träffad överenskommelse

angående ändrad lönegradsplacering för sjuksköterskor vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasaretlet m. in. Denna överenskommelse har

den 28 juni 1962 godkänts av Kungl. Maj :t och anmäles för riksdagen genom

törevarande proposition. Detta gäller även vissa av Kungl. Maj:t den

28 juni 1962 meddelade bestämmelser rörande ändrad lönegradsplacering

m. m. för barnmorskepersonal vid karolinska sjukhuset.

I propositionen underställes vidare riksdagens prövning en den 16 oktober

1962 — under förbehåll för Kungl. Maj:ls och riksdagens godkännande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 190

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

— träffad förhandlingsöverenskommelse. Denna avser sjuksköterskepersonal

inom andra områden än kroppssj ukhusen och vanföreanstalterna, mentalsjukvårdspersonal,

viss sjukvårds- och ekonomipersonal, laboratoriebiträden,

köksföreståndare och kuratorer in. fl.

I fråga om den närmare innebörden av de ovannämnda förslagen får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet s. 2—6 jämte den vid detsamma

fogade bilagan.

I propositionen behandlas vidare vissa frågor om samordning av personalpension

in. in. Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 6—9 i statsrådsprotokollet.

I anledning av föreliggande motionsyrkande återger utskottet emellertid

vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga om samordning av reservpension

och tilläggspension.

»Vid framläggandet av förenämnda proposition 1959: 151 anfördes (s. 15)

i fråga om reservpensioner (pensioner på grund av anställning i krigsmaktens

reserver eller motsvarande), att den för äldre statliga personalpensioner

i allmänhet avsedda anordningen med basbelopp (summan av grundbelopp

och rörliga tilläggsförmåner, förändrad årsvis efter förhandlingar och riksdagsbeslut)

var avsedd att tillämpas också beträffande reservpensionerna,

att dessa emellertid inte var avsedda att samordnas med folkpension, att

samordning av reservpension med statlig lön och med pension enligt det nya

pensionssystemet förutsattes ske samt att med hänsyn till angelägenheten

av att bestämmelserna i ämnet inte skulle bli mera komplicerade än som nödvändiggjordes

av den åsyftade saklösningen det härvid syntes få godtagas,

om mindre förbättringar uppkom i vissa fall.

Någon erinran mot vad som sålunda uttalats gjordes icke av riksdagen.

I nyssnämnda sammanhang behandlades icke frågan om samordning av

reservpension med pension på grund av lagstiftning om allmän pensionsförsäkring.

Frågan om samordning av äldre statlig personalpension i allmänhet

med allmän tilläggspension var föremål för förhandlingar med de statsanställdas

huvudorganisationer under hösten 1961 och våren 1962 och

denna frågas lösning ingick i den förhandlingsöverenskommelse, som låg

till grund för riksdagsbeslutet angående statstjänstemännens löner under

åren 1962 och 1963 in. in. (prop. 1962: 169; SU 152; rskr 341). Frågan om

reservpensions samordning med tilläggspension upptogs ej heller till prövning

i detta sammanhang.

Det synes vara rationellt att även i fortsättningen låta reservpensionerna

normalt utgå som basbelopp. En förutsättning härför måste dock vara samordning

med tilläggspension. Samordningen torde böra utformas med beaktande

av vad som med stöd av nyssnämnda riksdagsbeslut föreskrivits för

närmast jämförbara statliga personalpensioner. Med hänsyn till reservpensionernas

större enhetlighet och angelägenheten av att bestämmelserna inte

blir mera komplicerade än den åsyftade saklösningen nödvändiggör, torde

dock förevarande samordning böra ske principiellt på det sättet, att reservpensionen

allmänt behandlas som en avkortad personalpension, utgörande ett

fast procenttal av hel sådan. Detta torde böra utgöra 25 procent. Vidare bör

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

3

beräknas hur många procent tilläggspensionen utgör av oavkortad sådan.

Samordning skulle härvid ske i det fall att de avsedda procenttalens summa

överstiger 100. I detta fall skulle reservpensionen — såvitt ankommer på

ifrågavarande samordning — minskas med den del av tilläggspensionen,

som framkommer genom att procenttalens summa i vad den överstiger 100

delas med procenttalet för tilläggspensionen. Detta innebär exempelvis för

anställningshavare, som är född 1914 eller senare och som på grund av sin

sammanlagda inkomst av förvärvsarbete tillgodoräknats pensionspoäng från

och med år 1960 till och med det år då han fyller 65 år, att då tilläggspensionen

utgår från 67 års ålder reservpensionen minskas med 25 procent av

tilläggspensionens belopp. Minskningen skall dock inte i något fall beröra

reservpensionens grundbelopp, vilket utgår oförminskat. För den som är

född 1910—1913 blir under i övrigt oförändrade förutsättningar det sist avsedda

procenttalet ca 6—21 och för den som är född 1909 eller tidigare blir

här avsedd samordning inte aktuell.»

I anledning av propositionen har i en inom andra kammaren av herr

Wachtmeister m. fl. väckt motion (II: 920) hemställts att propositionen nr

195 icke måtte bifallas av riksdagen i vad avser samordning mellan reservpension

och allmän tilläggspension.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet — i den

mån redogörelse icke lämnas i det följande -— hänvisa till motionen.

Utskottet. Den förevarande propositionen avser dels ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster och dels vissa frågor om samordning av personalpension

m. m.

I vad propositionen avser lönegrads placering av tjänster är densamma

föranledd av vissa under innevarande år träffade förhandlingsöverenskommelser

på det kommunala området, vilka ansetts böra föranleda åtgärder

av motsvarande innebörd beträffande tjänster inom den statliga sektorn.

Här avsedda tjänster innefattar sjuksköterskepersonal, skötarpersonal inom

mentalsjukvården, laboratoriebiträden, viss sjukvårds- och ekonomipersonal,

köksföreståndare, kuratorer m. fl. Ifrågavarande tjänster redovisas i en

vid propositionen fogad bilaga, vilken innefattar förslag om lönegradsuppflyltning

för sammanlagt ca 12 000 tjänster till en beräknad lönekostnadsökning

för innevarande budgetår av ca 17 miljoner kr; sistnämnda belopp

äskas i annat sammanhang å tilläggsstat till riksstaten för detla budgetår.

Till grund för förslagen ligger med vederbörande personalorganisationer

— under förbehåll för Kung], Maj:ts resp. riksdagens godkännande — träffade

förhandlingsöverenskommelser.

Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av att den kommunala och den statliga

lönegradsplaceringen inom ifrågavarande områden sker efter enhetliga

grunder har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande

förslag. Detta avser, utom godkännande av lönegradsplaceringar och vissa

därmed sammanhängande förhållanden, bemyndigande för Kungl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

att vidta ändringar i personalförteckningar och åtgärder för förslagens genomförande

samt att medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter.

Till frågan om erforderlig medelsanvisning på tilläggsstat för

innevarande budgetår återkommer utskottet vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 190.

Beträffande vissa frågor om samordning av personalpension m. m. har

vad i propositionen nr 195 anförts inte givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande utom i vad avser frågan om reservpensions samordning

med tilläggspension.

Kungl. Maj :ts förslag i sistnämnda avseende innebär, att reservpension

skall samordnas med tilläggspension utgående enligt lagen om allmän försäkring.

Sådan samordning har hittills icke varit föreskriven. Enligt förslaget

skulle härigenom reservpension, då tilläggspension tillkommer, i vissa

fall minskas. Såsom utgångspunkt för förslaget har principiellt angivits,

att reservpensionen allmänt skall behandlas som en avkortad personalpension,

utgörande ett fast procenttal av hel sådan. Detta procenttal föreslås

skola utgöra 25, varigenom i stort skulle åstadkommas samma resultat

som vid samordning av statlig personalpension i allmänhet med tilläggspension.

En beräkning förutsättes skola ske av hur många procent tilläggspensionen

utgör av oavkortad sådan. Såvitt ankommer på ifrågavarande samordning

föreslås reservpension skola minskas med den del av tilläggspension

som framkommer genom att summan av de nämnda procenttalen, i vad

den överstiger 100, delas med procenttalet för tilläggspensionen. Den minskning

av reservpensionen som enligt förslaget skulle inträda vid samordning

med tilläggspension förutsättes inte i något fall skola beröra reservpensionens

grundbelopp, vilket skall utgå oförminskat.

I motionen II: 920 har hemställts att förevarande proposition icke bifalles

i vad den avser samordning mellan reservpension och tilläggspension. Till

stöd för nämnda yrkande anförs i huvudsak, att frågan huruvida reservpensionsförmånen

har karaktär av pensionsförmån eller icke får anses oklar,

att reservpension förutsatts skola utgöras av grundbelopp och rörliga tilliäggsförmåner

men att vid full tilläggspension det rörliga tillägget på reservpension

kommer att vid bifall till förslaget bortfalla, att staten inbetalar

en mycket obetydlig ATP-avgift med anledning av tjänstgöringen som

reservbefäl, att reservbefälets pensionsfråga har aktualitet för lång tid

framåt oaktat pensionssystemet numera i princip utbytts mot ett premiesystem

samt att genomförandet av förslaget kan påverka frågan om personalens

kvarblivande i reservanställning längre än till 38 års ålder.

Utskottet vill i anslutning till vad i motionen anförts understryka, att

rörliga tilläggsförmåner å reservpensions grundbelopp icke genom den i

propositionen föreslagna samordningen med tilläggspension avses skola till

nagon del bortfalla tidigare än — i normalfall — vid 67-årsåldern. Under

11-12 ar dessförinnan skall i regel utgå dels grundbelopp, dels tilläggstörmåner.

Motsvarande avses skola gälla den ökning av grundbelopp och

tilläggsförmåner som är förenad med kvarstående i anställningen till 47

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

5

eller 55 års ålder. Beträffande den i motionen framhållna omständigheten

att staten inbetalar en mycket obetydlig ATP-avgift med anledning av tjänstgöringen

som reservbefäl må påpekas, att liknande förhållanden förekommer

inom annan statlig pensionering och att härvid över huvud taget samordningsfrågor

betraktas icke som frågor om avgiftsresultat utan som frågor

om förmånsawägning.

Utskottet har vid sitt ståndpunktstagande till sakfrågan i förevarande

fall särskilt beaktat, att den i propositionen föreslagna samordningen av

reservpension med tilläggspension avsetts skola ge ett resultat som i huvudsak

motsvarar vad statsmakterna på grundval av förhandlingar med de

statsanställdas huvudorganisationer beslutat i fråga om bl. a. statstjänstemän

i allmänhet för närmast jämförbara fall. Härmed avses samordning

med tilläggspension av personalpension till deltidsanställda och anställda

med intermittent tjänstgöring. Utskottet har därför funnit den i propositionen

föreslagna lösningen av samordningsfrågan i förevarande fall lämplig.

Vid sin prövning av förevarande spörsmål har utskottet icke funnit anledning

förorda avvikelse från Kungl. Maj :ts förslag i ämnet, vilket utskottet

sålunda tillstyrker. Följaktligen avstyrker utskottet det framställda motionsyrkandet.

Utskottet anser sig emellertid i detta sammanhang böra

understryka, att huvudsynpunkten vid frågans bedömning varit en strävan

att i huvudsak nå samma resultat av den nu ifrågavarande samordningen

som av samordning med tilläggspension av statlig personalpension för närmast

jämförbara grupper. Skulle erfarenheten utvisa att det vid den prakliska

tillämpningen av samordningsbestämmelserna uppkommer ett otvetydigt

behov av förnyade överväganden i ämnet kan frågan härom aktualiseras

i lämpligt sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna den i statsrådsprotokollet över civilärenden

för den 26 oktober 1962 redovisade överenskommelsen den

16 oktober 1962 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m.,

2) godkänna övriga i statsrådsprotokollet berörda förslag,

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som i

statsrådsprotokollet anförts vidtaga erforderliga ändringar i

vederbörliga personalförteckningar,

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som i

statsrådsprotokollet anförts vidtaga erforderliga åtgärder

för förslagens genomförande,

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1962/63 i

enlighet med vad som i statsrådsprotokollet anförts medge

överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

6) med bilall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen 11:920 bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet

med vad som i statsrådsprotokollet anförts meddela de före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 190 år 1962

skrifter som erfordras för reglering av vissa frågor om samordning

av personalpension m. m.

Stockholm den 4 december 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Nils Theodor

Larsson, Källqvist, Virgin och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Blidfors, Almgren, Andreasson, Eliasson i Sundborn,

fru Lewén-ELiasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping,

Gustafsson i Kårby, Löfrolh, Heidenberg, Nelander och Turesson.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621355

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation. a1 i texten