Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-02-27 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1962/63 inom justitiedepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Statsrådsberedningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 (bilaga 4, punkt 1, s. 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962) framlagda

förslag, vilket innebär inrättande av en tjänst som avdelningschef i Br 4 i

utbyte mot en tjänst i Br 2 och en ökning av anslaget med 5 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statsrådsberedningen som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statsrådsberedningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement, för
-

slagsvis ................................... 255 000

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 140 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

........................................ 155 000

1 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 153 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

................................... 9 000

Summa kr. 718 000

c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 718 000 kr.

2:o) Statsrådsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 2, s. 8), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 24 000

kr.

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Majd har (punkt 3, s. 8

och 9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för justitiedepartementet som föranledes

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 241 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 161 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar departementschefen

medel för uppflyttning av följande tjänster, nämligen en tjänst som

förste kanslisekreterare i Ao 23 till tjänst som byrådirektör i Ao 26 (första

byrån), en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång till förste kanslisekreterare

i Ae 23, tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7 till tjänster som

kontorist i Ae 9 (lagbyrån för internationella frågor, registratorskontoret

och första byrån) samt två tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål

till tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Vidare förordas att en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 och

en tjänst som kansliskrivare i Ae 10 överföres till ordinarie stat. Därjämte

föreslås utbyte av en tjänst som kanslibiträde i Ag 7 mot en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7.

Slutligen föreslår departementschefen, att en tjänst inrättas som sekreterare

i Ae 19 för biträde å justitiedepartementets statssekreteraravdelning

med ärenden angående utländsk rätt.

De framställda förslagen jämte automatiska utgiftsökningar föranleder

en ökning av medelsbehovet med 80 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

de av departementschefen anmälda förslagen till tjänsteförändringar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

3

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för justitiedepartementet som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;
b)

godkänna följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 829 000

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................... 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 524 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 34 000

Summa kr. 2 241 000

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 241 000 kr.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, s. 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 4 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 166 000

kr.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 9), vilket innebär en med 50 000 kr. ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kr.

6:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s.

10), vilket innebär en minskning av anslaget med 73 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 242 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

7 :o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts

iörslag (punkt 7, s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 9 000 kr.

för att bereda utrymme för en höjning av arvodena till chefens för justitiedepartementet

tryckfrihetsombud, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta

skrifter för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kr.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 11), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 600 000 kr.

9:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 11),

vilket innebär en minskning av anslaget med 35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

10:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

törslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket innebär en ökning av anslaget med

lo 000 kr., varav 10 000 kr. för uppräkning av icke-ordinarieposten och

3 000 kr. för automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 173 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 127 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 52 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 5 500

Summa kr. 358 000

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 358 000 kr.

11:°) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en med 6 000 kr. ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

5

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

28 000 kr.

12:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 14

och 15) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för riksåklagarämbetet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63, dels ock till Riksåklagarämbetet: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 466 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 420 000 kr.

Från riksåklagarämbetets anslagspost till icke-ordinarie personal skall

bestridas kostnaderna för extra föredragande, som anlitas för beredning och

föredragning av åtalsärenden. För att i erforderlig utsträckning kunna bestrida

kostnaderna för sådan extra arbetshjälp har ämbetet under de senaste

budgetåren nödgats hemställa om avsevärda överskridanden av nämnda

anslagspost. Departementschefen finner det därför motiverat att posten

för budgetåret 1962/63 uppräknas med 35 000 kr. Det kan stundom visa sig

nödvändigt för ämbetet att i vissa ärenden infordra särskilda sakkunnigutlåtanden.

Jämväl kostnader för dylika utlåtanden föreslås få bestridas från

sagda anslagspost. Vidare anses anslaget böra höjas med 11 000 kr. till följd

av automatiska utgiftsstegringar.

Utskottet finner, i likhet med departementschefen, en uppräkning befogad

av den i riksåklagarämbetets avlöningsstat upptagna anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie personal med hänsyn till de anslagsöverskridanden

som ämbetet under senare år måst begära för att i erforderlig utsträckning

kunna anlita extra axbetshjälp. Då utskottet inte heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen föreslagit, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 214000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 162 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 84 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 6 000

Summa kr. 466 000

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 466 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

13:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 15), vilket innebär oförändrad medelsanvisning men viss

omfördelning mellan anslagsposterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 28 000

kr.

Domstolarna

14:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, s. 17—19), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

5 000 kr. till följd av automatiska utgiftsökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 2 639 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 579 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 950 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 64 000

Summa kr. 4 239 000

b) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 239 000 kr.

15:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, s. 19), vilket innebär oförändrat anslag men ändrad fördelning

mellan anslagsposterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

285 000 kr.

16:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj .ts förslag (punkt 18, s. 20 och 21), vilket innebär oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962 7

17 :o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 21—28) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för hovrätterna som föranledes av vad departementschefen

föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlömngsstat

för hovrätterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 11 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 187 000 kr.

När det gäller att bedöma den erforderliga organisationen vid hovrätterna

för budgetåret 1962/63 anser departementschefen, att hänsyn i första hand

bör tagas till den beslutade ändringen av domkretsarna för Svea hovrätt och

hovrätten för Västra Sverige.

Av de undersökningar som föregick ställningstagandet i denna fråga liksom

av hovrätternas anslagsäskanden synes framgå att målantalet från

Värmlands län ger arbetsunderlag för en hovrättsavdelning. Från och med

den 1 januari 1963 kommer sålunda hovrätten för Västra Sverige att tillföras

en arbetsbörda av sådan omfattning, medan Svea hovrätt erhåller

motsvarande lättnad i arbetet. Under dessa förhållanden har departementschefen

funnit, att den ordinarie organisationen vid hovrätten för Västra

Sverige bör förstärkas med en avdelning från och med den 1 januari 1963.

Avdelningen föreslås organiserad på samma sätt som hovrättens övriga

ordinarie avdelningar med en lagman och fyra hovrättsråd som ordinarie

domare. I enlighet med de grunder som fastställts vid 1947 års riksdag anses

å andra sidan medel böra räknas för en lagman och två hovrättsråd, som

kan antagas uppehålla sina ämbeten och av vilka den ene erhåller arvode

såsom vice ordförande. Vidare bör medel räknas för två assessorer, som

antages upprätthålla två hovrättsrådsämbeten, samt för erforderlig fiskalshjälp.

Den nya avdelningen motiverar också inrättande vid hovrätten av en

förste kansliskrivartjänst i Ao 12 samt en tjänst som kanslibiträde i Ao 7.

Kostnaden för den nya avdelningen uppgår i enlighet med det anförda till

151 000 kr.

Med hänsyn till vad Svea hovrätt anfört om arbetsläget vid hovrätten

anser departementschefen inte att hovrättens ordinarie organisation bör påverkas

av det minskade domkretsområdet. Den bör alltså få bibehållas oförändrad

även efter överförande av Värmlands län till hovrätten för Västra

Sverige.

Vad gäller övriga förstärkningar av hovrätternas personal föreslås dessa

ges provisorisk karaktär och, som hittills, bekostas ur den medelsreserv under

anslaget som är avsedd för extra arbetshjälp. Denna är för närvarande

beräknad till 500 000 kr. Departementschefen förordar dock att en tjänst som

cxpeditionsvakt i Ao 7 vid hovrätten för Västra Sverige samt en tjänst

som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid Svea hovrätt inrättas.

Då en extra avdelning endast har reducerad personalorganisation i jämförelse

med en ordinarie avdelning kommer den totala hovrättsorganisatio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1962

nen alt förstärkas i och med att en ny avdelning vid hovrätten för Västra

Sverige inrättas. Medelsreserven under anslaget anses därför kunna minskas

med 75 000 kr.

Kungl. Maj :t föreslås som hittills, efter utredning av arbetssituationen vid

den tidpunkt då frågan blir aktuell, få träffa avgörande om extra ledamöter

och annan tillfällig arbetshjälp i hovrätterna för budgetåret 1962/63.

Kungl. Maj :t bör vidare som hittills äga befogenhet att, då det visar sig

oundgängligt, medgiva förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.

Strävandena bör fortsätta att i görligaste mån överföra uppgifter från den

rättsbildade till den icke rättsbildade personalen.

En tjänst i Ao 9, avsedd för stenograf, vid hovrätten för Västra Sverige

föreslås utbytt mot en tjänst i samma lönegrad som kontorist, avsedd för

föreståndaren för hovrättens skrivcentral.

Slutligen föreslås, att envar av hovrätternas byrådirektörer tillerkännes

ett arvode å 1 200 kr. per år, därest de såsom organisationsföredragande

ålägges att följa hovrätternas och domsagornas verksamhet på sätt som

förutsatts i prop. 1960: 126.

De av departementschefen framlagda förslagen föranleder, att anslaget

för budgetåret 1962/63 uppräknas med 102 000 kr. Härtill kommer 49 000

kr. för automatiska utgiftsökningar.

Utskottet vill erinra om att riksdagen anslutit sig till ett i 1961 års statsverksproposition

framlagt förslag om att Värmlands län från och med den

1 januari 1963 skulle överföras från Svea hovrätt till hovrätten för Västra

Sverige. Denna överflyttning beräknades medföra en ökning av arbetsbelastningen

vid sistnämnda hovrätt motsvarande ungefär kapaciteten hos en

avdelning. Utskottet tillstyrker därför departementschefens förslag om att

hovrätten för Västra Sverige förstärkes med en avdelning. Med hänsyn till

vad departementschefen anfört om arbetsläget vid Svea hovrätt biträder utskottet

även förslaget, att den ordinarie organisationen vid denna hovrätt

bibehålies oförändrad, trots den sålunda beslutade minskningen av domkretsområdet.

De av departementschefen föreslagna personalförstärkningarna avseende

biträdes- och expeditionsvaktspersonal kan utskottet likaledes tillstyrka. Utskottet

förordar även, att Kungl. Maj:t liksom hittills skall kunna träffa

avgörande om extra ledamöter och annan tillfällig arbetshjälp i hovrätterna

samt äga befogenhet att, då det visar sig oundgängligt, medgiva förstärkningar

av hovrätternas ledamotsorganisation.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för hovrätterna som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

9

b) godkänna följande avlöningsstat för hovrätterna att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 4 445 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 104 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 4 073 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 546 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 170 000

Summa kr. 11 338 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 11 338 000 kr.

18:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 20, s. 28 och 29), vilket innebär en med 122 000 kr. ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 113 000 kr.

19:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 29—33)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för häradsrätterna, som föranledes av vad

departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1962/63, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 27 108 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 707 000 kr.

Kungl. Maj:t har den 27 juli 1961 med stöd av 1 § lagen den 17 juni 1932

om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende förordnat, att rådhusrätten

i Visby skall upphöra den 1 januari 1962 och att staden samma

dag i judiciellt avseende skall förenas med Gotlands domsaga. Vidare har —■

med stöd av riksdagens bemyndigande — den 1 december 1961 föreskrivits,

att nämnda domsaga från och med ingången av år 1962 skall vara placerad

i lönegrupp V mot tidigare i lönegrupp IV. Med utnyttjande av förefintlig

medelsreserv under anslaget har Kungl. Maj:t därtill beslutat om fiskalsoch

annan personal under återstoden av löpande budgetår.

Departementschefen förordar, att från och med ingången av budgetåret

1962/63 i domsagan inrättas en tjänst som tingsdomare och ytterligare tre

tjänster för icke rättsbildad personal.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1962

Kostnaderna för nämnda organisationsförändringar uppgår till 79 000 kr.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj :t möjligheter att — då så på

grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande finnes

skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses

Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande

gäller, verkställa uppflyttningar motsvarande högst sex domsagors

hänförande till närmast högre lönegrupp.

Departementschefen föreslår även att tjänster som tingsdomare inrättas i

Nyköpings domsaga, Listers och Sölvesborgs domsaga samt Livgedingets

domsaga. I samband härmed bör tjänsten som tingssekreterare indragas i

sistnämnda båda domsagor. Tjänsten i Livgedingets domsaga anses dock

böra inrättas först från och med den 1 januari 1963.

Utredning pågår om bl. a. staden Enköpings förenande i judiciellt avseende

med Uppsala läns södra domsaga. Departementschefen anser, att förutsättning

finns för att beslut i denna fråga skall kunna meddelas att gälla

från och med kalenderåret 1963. För att i sådant fall bemästra arbetsbördan

i domsagan, anses Kungl. Maj :t böra äga att från och med den 1 januari

1963 inrätta en tingsdomartjänst därstädes. Härvid bör en tjänst som tingssekreterare

indragas.

Det föreslås vidare, att 30 tjänster inrättas för icke rättsbildade biträden,

som hittills avlönats ur medelsreserven men vilka stadigvarande erfordras

inom den ordinarie kansliorganisationen i domsagorna.

Av de nya biträdestjänsterna föreslås få inrättas två såsom förste kansliskrivare

i Ao 12, en såsom kansliskrivare i Ao 10, sex såsom kontorist i

Ao 9 samt sju såsom kanslibiträde i Ao 7. Övriga bör inrättas såsom kontorsbiträdestjänster.

Vid bifall till dessa förslag utgår följande tjänster ur

organisationen, nämligen två såsom kansliskrivare i Ao 10, fyra såsom

kanslibiträde i Ao 7 samt tre såsom kontorsbiträde i Ao 5.

Erfarenheterna från den tilländalupna delen av budgetåret 1961/62 ger

vid handen att balanserna i flera domsagor, trots ökad arbetsintensitet, fortsatt

att stiga. I syfte att möta den väntade arbetstillströmningen till domsagorna

med avsevärt förstärkta personella resurser och bryta den otillfredsställande

utvecklingen i fråga om arbetsbalanserna beräknas en höjning av

medelsreserven under anslaget med 800 000 kr. Häri inbegripes ett belopp

av 250 000 kr. för att i första hand bereda Kungl. Maj :t möjlighet att träffa

beslut jämlikt bestämmelserna i 1932 års lag om stads och landsbygds förenande

i judiciellt avseende.

De av departementschefen framlagda förslagen föranleder, att anslaget

för budgetåret 1962/63 bör uppräknas med 1 290 000 kr. Härtill kommer

111 000 kr. för automatiska utgiftsökningar.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Segerstedt Wiberg (I: 134) och den andra inom andra kammaren av fru

Gunne (II: 167), har hemställts, att riksdagen måtte bevilja i första hand

anslag till en extra tingsdomare gemensam för de båda göteborgsdomsagorna,

i andra hand en extra tingsdomare i Askims och Mölndals domsaga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

11

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 134.

Utskottet. Med hänsyn till bl. a. den ökning av arbetsbelastningen vid Gotlands

domsaga, som följer av att Visby stad i judiciellt avseende förenats

med domsagan, tillstyrker utskottet departementschefens förslag att en tjänst

som tingsdomare och tre andra tjänster inrättas vid domsagan. Utskottet

kan ävenledes biträda förslagen om inrättande av tingsdomartjänster i ytterligare

tre domsagor samt en sådan tjänst i Uppsala läns södra domsaga,

därest detta skulle befinnas erforderligt till följd av förening av Enköpings

stad med domsagan.

Utöver de sålunda föreslagna tingsdomartjänsterna har i motionerna

1: 134 och II: 167 förordats, att en sådan befattning skulle inrättas gemensamt

för de två göteborgsdomsagorna eller för Askims och Mölndals domsaga.

Motionärernas yrkande överensstämmer med ett av hovrätten för Västra

Sverige i anslagsäskandena framfört förslag, vilket dock inte tillstyrkts

av departementschefen. Departementschefens ovan redovisade ställningstagande

innebär, att han av åtta begärda tingsdomartjänster tillstyrkt inrättande

av fyra sådana tjänster, förutom den förut nämnda befattningen i

Uppsala läns södra domsaga. Utskottet har för sin del inte funnit de av motionärerna

anförda skälen utgöra tillräcklig anledning att frångå den av departementschefen

härvid gjorda prioriteringen, och utskottet kan således

inte tillstyrka motionsyrkandet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om

den möjlighet som föreligger att med anlitande av den under anslaget beräknade

medelsreserven tillföra särskilt arbetstyngda domsagor extra arbetshjälp.

Den av departementschefen föreslagna utökningen av domsagornas kansliorganisation

med 30 nya biträdestjänster tillstyrkes av utskottet. I samband

därmed kan, såsom departementschefen anfört, nio andra biträdestjänster

utgå ur organisationen. Likaledes biträder utskottet den förordade ökningen

av medelsreserven med 800 000 kr.

Utskottet, som inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 167

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för häradsrätterna, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 10 914 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................

9 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 9 940 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 5 828 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 417 000

Summa kr. 27 108 000

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 27 108 000 kr.

20:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär en med 167 000 kr. ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 694 000 kr.

21 :o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har

(punkt 23, s. 34 och 35) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

4 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 500 000 kr.

Enligt beslut av 1957 års riksdag (SFS 1957:270) äger nämndemännen

vid häradsrätterna från och med den 1 juli 1957, utöver resekostnadsersättning

och traktamente, uppbära särskilt dagarvode å 30 kr. för varje förrättningsdag.

Föreningen Sveriges häradshövdingar har i skrivelse den 26 oktober 1961

bl. a. hemställt, att frågan om höjning av dagarvodet till nämndemän upptages

till prövning. Föreningen har framhållit att med nuvarande dagarvode

önskemålet att i nämnden skall tjänstgöra yrkesverksamma personer knappast

kan genomföras. Nästan alla nämndemän i aktiv ålder gör kännbara

ekonomiska uppoffringar genom tjänstgöring vid de numera ofta täta och

Jångdragna tingssammanträdena.

Departementschefen anför att — såsom uttalats senast vid fastställandet

av nuvarande arvode — gottgörelsen för nämndemansuppdraget bör bestämmas

så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets karaktär av ett heders-

och förtroendeuppdrag. Samtidigt är det angeläget att nämndemännen

icke nödgas att för fullgörande av sitt uppdrag vidkännas sådana kostnader,

att valet av nämndemän i realiteten begränsas till sådana personer

som äger ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget.

Med beaktande av det anförda anser departementschefen en höjning av

dagarvodet för nämndemän motiverad från nuvarande 30 till 60 kr. för varje

förrättningsdag. Det föreslås vid bifall till förslaget få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i frågan. Anslaget anses för

budgetåret 1962/63 böra uppföras med 4 000 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

13

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Ragnar Bergh (I: 357) och den andra inom andra

kammaren av herrar Turesson och Björkman (11:515), har såvitt a\- ser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagarvodet

till nämndemän vid häradsrätterna måtte fastställas till 50 kr. samt

att till följd härav anslaget till Häradsrätterna: Ersättning till nämndemän

måtte sänkas med 165 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen I: 357.

Utskottet. Den nuvarande rätten för nämndemännen att utöver resekostnadsersättning

och traktamente erhålla särskilt dagarvode tillkom eftei beslut

av 1953 års riksdag. Arvodet, som ursprungligen bestämdes till 20 kr.

för varje förrättningsdag, höjdes efter beslut av 1957 års riksdag till det

nuvarande beloppet, 30 kr. Vid båda dessa tillfällen, då riksdagen hade att

taga ställning till arvodesfrågan, framhölls att ersättningens utformning

och storlek vore beroende av skilda, mot varandra i viss mån stridande hänsynstaganden.

Å ena sidan borde gottgörelsen avvägas, så att den icke förändrade

nämndemansuppdragets karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag,

medan å andra sidan även finge beaktas att ersättningen icke bestämdes

på sådant sätt att valet av nämndemän i realiteten begränsades till

dem som ägde ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Dessa

synpunkter har även framhållits av departementschefen vid den nu föreslagna

höjningen av arvodet till 60 kr.

I motionerna I: 357 och II: 515 har förordats, att arvodet med beaktande

av uppdragets karaktär borde bestämmas till 50 kr.

Utskottet vill liksom vid sina tidigare ställningstaganden i denna fråga

understryka nämndemansuppdragets karaktär av förtroendeuppdrag men

också angelägenheten av att en skälig gottgörelse utgår för uppdraget. Utskottet

finner den av departementschefen förordade höjningen innebära

en rimlig avvägning mellan de båda synpunkter som sålunda torde böra beaktas

vid arvodesbeloppets fastställande. Utskottet tillstyrker därför departementschefens

förslag och avstyrker således yrkandena i motionerna 1: 357

och II: 515.

Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag till anslagsberäkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i

fråga, till Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 36), vilket innebär en

med 15 000 kr. minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kr.

23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 25, s. 36

och 37) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för vattendomstolarna som föranledes

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 214 000 kr.

Under hänvisning till vad som anförts beträffande arvodet till nämndemän

(punkten 21) föreslår departementschefen, att vattenrättsnämndemännens

dagarvode höjes från nuvarande 40 till 75 kr. och att anslaget till

följd därav uppräknas med 20 000 kr.

Anslaget anses i övrigt endast böra ökas med 61 000 kr. på grund av automatiska

utgiftsstegringar. Härutöver föreslås, att befattningen som vattenrättsdomare

vid österbygdens vattendomstol med arvode motsvarande

lönen i lönegrad 3 å löneplan B ändras till tjänst på ordinarie stat. I gengäld

bör tjänsten som biträdande vattenrättsdomare i Be 1 vid samma domstol,

då vakans uppkommer, förvandlas till arvodesbefattning, därest den

alltjämt befinnes erforderlig.

Anslaget anses sålunda böra ökas med 81 000 kr.

I de under punkten 21 nämnda likalydande motionerna 1: 357 och II: 515

har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att dagarvodet till vattenrättsnämndemän måtte fastställas till 50

kr. samt att till följd härav anslaget till Vattendomstolarna: Avlöningar

måtte sänkas med 14 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 357.

Utskottet. Under punkten 21 har utskottet tillstyrkt en av departementschefen

föreslagen höjning av dagarvodet till nämndemän vid häradsrätterna

från 30 till 60 kr. I överensstämmelse härmed finner utskottet en höjning

befogad även i fråga om arvodet till vattenrättsnämndemännen, vilket

lör närvarande uppgår till 40 kr. för varje förrättningsdag. Departementschefen

har föreslagit, att detta arvode skulle höjas till 75 kr. I motionerna

1:357 och 11:515 har däremot yrkats, att höjningen skulle begränsas och

arvodet fastställas till 50 kr., eller samma belopp som motionärerna förordat

beträffande arvodet till nämndemännen vid häradsrätterna.

Utskottet vill erinra om att frågan om den inbördes avvägningen mellan

dagarvodena till vattenrättsnämndemän och övriga nämndemän behandla
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

15

des i samband med att det nuvarande arvodesbeloppet fastställdes år 1957.

1 sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 år 1957 fann utskottet anledning

framhålla, att då ersättningen till vattenrättsnämndeman infördes

år 1918 avsikten därmed var att bereda gottgörelse för det med befattningen

förenade besväret jämte tidsspillan och att arvodet följaktligen vore att anse

som avlöning. Utskottet erinrade även om den under punkten 21 återgivna

uppfattningen rörande karaktären av nämndemansuppdraget vid häradsrätterna.

Utan att närmare ingå på den principiella innebörden av de anförda

motiveringarna ansåg utskottet, att uppdraget som vattenrättsnämndeman

med hänsyn till dess mera specialbetonade karaktär och den större tid som

i regel torde åtgå för fullgörandet av uppdraget motiverade en högre ersättning.

Med hänsyn till vad som sålunda förevarit har utskottet inte funnit anledning

till erinran mot att arvodet för vattenrättsnämndemän — i likhet

med vad som nu är fallet — bestämmes till högre belopp än för häradsrätternas

nämndemän. Det av departementschefen föreslagna beloppet har

utskottet ävenledes funnit skäligt. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

De förordade personaländringarna liksom departementschefens förslag

i övrigt kan utskottet tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för vattendomstolarna som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/

63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1 733 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis......................... 92 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 1 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 933 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.............................. 64 000

Summa kr. 4 295 000

b) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 26, s. 37 och 38), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 614 000 kr.

25 :o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har

(punkt 27, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Tekniska hjälpmedel

m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 135 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 110 000 kr.

Från anslaget, som under en följd av år uppförts med 110 000 kr., bestrides

kostnaderna för anskaffande av ljudupptagnings- samt ljus- och snabbkopieringsapparater.

Jämväl vissa andra arbetsbesparande hjälpmedel, t. ex.

handstämplar, har inköpts med utnyttjande av anslaget.

Behovet av tekniska hjälpmedel är alltjämt stort vid domstolarna. Även

äldre apparatbestånd behöver förnyas.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 maj 1961 (SFS nr 133) medgivit

att allmänna handlingar, på villkor som statens provningsanstalt godkänner,

får upprättas medelst fotografisk reproduktion eller liknande framställningssätt.

Därmed kan snabbkopieringsapparater vid domstolarna få

vidgad användning, varigenom maskinskrivningsarbetet kan minskas och

behovet av större personella resurser som följd av den oavbrutet ökande arbetsbördan

motverkas.

På grund av det anförda anser departementschefen, att anslaget för budgetåret

1962/63 bör uppräknas något och föreslår en höjning med 25 000 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 135 000 kr.

26:o) Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet.

Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 39) föreslagit riksdagen att till

Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.

Under denna rubrik har av praktiska skäl sammanförts det å riksstalen

för budgetåret 1961/62 upptagna reservationsanslaget Häradsrätterna: Anskaffande

av nya fastighetsböcker för landet och det å riksstaten för samma

budgetår upptagna förslagsanslaget Blanketter för domstolsväsendet.

För budgetåret 1961/62 har under anslaget till anskaffande av nya faslighetsböcker

för landet anvisats 70 000 kr. och under anslaget till blanketter

för domstolsväsendet 200 000 kr. Departementschefen föreslår, att före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

17

varande anslag, som bör betecknas som förslagsanslag, i riksstaten för budgetåret

1962/63 upptages med ett belopp av 250 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker

m. m. för domstolsväsendet för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 30, s. 41), vilket innebär en ökning av anslaget med 300 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

5 800 000 kr.

28 :o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 41 och 42), vilket innebär en med 100 000 kr.

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 700 000 kr.

29:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 32, s. 42 och 43), vilket innebär att tjänsten som biträdande

jurist placeras i högst Ae 23 och en med 4 000 kr. ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Tornedalens rättshjälpsanstalt som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;
b)

godkänna följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 91 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 24 200

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 1 800

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis........................... 18 500

2 Bihang till riksdagens protokoll 19G2. 6 samt. Nr 2

Summa kr. 136 000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

c) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kr.

30:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

33, s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

35 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 kr.

Förevarande anslag, som tillkom år 1947, har till ändamål att stödja utbildningskurser

och annan upplysningsverksamhet för rättsbildad och icke

rättshildad personal inom rättegångsväsendet. Dylik verksamhet har visat

sig påkallad med hänsyn till de stora reformarbetena på lagstiftningens område

och till rationaliseringssträvandena i fråga om de administrativa verksamhetsformerna.

Kurser för expropriationstekniker m. fl. har hittills bekostats från ett

särskilt anslag. Det torde vara praktiskt motiverat att kostnaderna även för

dessa kurser i fortsättningen får bestridas från förevarande anslag.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 35 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Carlqvist

och herr Lars Larsson (I: 41) och den andra inom andra kammaren av fru

Holmquist och herr Martinsson (II: 91), i vilka föreslagits, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att förslag framlägges om anordnande

av kurs- och informationsverksamhet för nämndemännen i enlighet

med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 91.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen liksom

förslaget rörande dispositionen av anslaget kan utskottet tillstyrka.

I motionerna I: 41 och II: 91 har upptagits frågan om eventuell kurs- och

informationsverksamhet för nämndemän. Liksom motionärerna är utskottet

av den meningen att någon kursverksamhet syftande till mera egentlig

juridisk utbildning inte är lämplig med hänsyn till nämndemännens ställning

inom rättegångsväsendet. Utskottet vill erinra om att enligt rättegångsbalkens

regler rättens ordförande är skyldig att vid överläggning till dom

orientera nämnden inte endast om den föreliggande saken utan även om

gällande rättsregler. Detta synes utskottet även vara den mest ändamålsenliga

formen för att bibringa nämndemännen de erforderliga insikterna rörande

rättsväsendet. Därest i samband med mera omfattande lagändringar

eller liknande någon särskild form av informationsverksamhet skulle befinnas

erforderlig, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj :t tager initiativ härtill.

Någon hemställan från riksdagens sida i ämnet finner utskottet därför

inte påkallad, och motionsyrkandet härom avstyrkes således.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

19

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kr.;

II. att motionerna I: 41 och II: 91 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Fångvården m. m.

31 :o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 46

—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för fångvårdsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 904 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 619 000 kr.

Enligt fångvårdsstyrelsen erfordras vissa jämkningar i den vid 1960 års

riksdag (prop. nr 87) fastställda gränsdragningen mellan styrelsens byråer

och sektioner för att erhålla en ändamålsenlig organisation. Departementschefen

har ingen erinran mot de ändringar av sektionsindelningen, som styrelsen

med anledning härav funnit påkallade.

Departementschefen anmäler till en början, att Kungl. Maj :t bemyndigat

styrelsen att inrätta en personlig tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23

samt att anställa en förste byråsekreterare i Ag 23 och ett kanslibiträde i

Ag 7 på socialbyrån ävensom att för tiden till och med den 31 maj 1962 anställa

en tjänsteman i Ag 24.

Den översyn av fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal, som nyligen

utförts av en särskilt tillkallad utredningsman, har visat nödvändigheten

av att styrelsen ägnar fortlöpande uppmärksamhet åt frågor, som rör

tjänstgöringsförhållandena för denna personal samt bevakningsanordningarna

vid anstalterna. Det föreslås i anslutning till styrelsens förslag, att en

tjänst som bevakningsinspektör i Ae 26 inrättas. Innehavaren bör ha till

uppgift att handlägga nämnda och andra frågor, som sammanhänger med

eller har inverkan på tillsynsverksamheten vid anstalterna. Med hänsyn till

att de med tjänsten förenade göromålen har anknytning till verksamheten

på olika byråer anses den böra vara fristående från byråindelningen och

lyda direkt under verkschefen.

Vidare tillstyrker departementschefen inrättande av en assistenttjänst i

Ae 17 på kameralsektionen för upphandlingsarbete, en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 för straffregistret samt eu biträdestjänst i reglerad befordringsgång

för styrelsens telefonväxel.

Genom beslut den 1 december 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statskontoret

att i samråd med fångvårdsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

‘.It Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

utreda organisationen för fångvårdens arbetsdrift. I avvaktan på resultatet

av utredningen anses några permanenta tjänster icke böra inrättas för att

tillgodose arbetsbyråns ökade behov av arbetskraft. Det föreslås, att den

medelsreserv för anställande av tillfällig arbetskraft, som beräknats under

anslaget, tills vidare höjes med 100 000 till 150 000 kr., och att det får ankomma

på Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av föreliggande behov

besluta om medlens användning.

I fråga om tjänsteförändringar förordas, att en för kameralsektionen

avsedd bokhållartjänst i Ae 15 utgår och att i stället en på övergångsstat

upptagen tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 återföres till ordinarie stat.

Den nuvarande bokhållaren föreslås övergångsvis få kvarstå i sin tjänst.

Kontorsskrivaretjänsten bör så länge detta är fallet hållas vakant.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för

att uppflytta en biträdestjänst i reglerad befordringsgång på ombudsmannasektionen

och en sådan tjänst på styrelsens centralregister till kanslibiträdestjänster

i Ae 7 respektive Ao 7.

Beträffande tjänsteförändringar i övrigt tillstyrkes, att en assistenttjänst

i Ae 17 på arbetsbyråns verkstadssektion ändras till ingenjör stjänst i samma

lönegrad, att antalet kontorsbiträdestjänster i Ao 5 ökas med två till

femton, samt att styrelsens psykologtjänst i Ag 24 uppföres på extraordinarie

stat.

Med anledning av de framlagda förslagen anses anslaget böra höjas med

189 000 kr. För automatiska utgiftsförändringar beräknas ett belopp av

96 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

det av departementschefen anmälda förslaget att ändra två biträdestjänsler

till kanslibiträdestjänster. Även övriga av departementschefen framförda

förslag kan utskottet tillstyrka. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse,

att Kungl. Maj :t föranstaltat om en utredning rörande organisationen

av fångvårdens arbetsdrift. Utskottet finner det angeläget — inte minst

med hänsyn till de betydande investeringar i byggnader och maskiner som

gjorts för denna verksamhet — att de förslag som må komma att föranledas

av utredningen snarast kan framläggas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för fångvårdsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962 21

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 17 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 543 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 655 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 44 000

Summa kr. 2 904 000

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 904 000 kr.

32 :o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 35, s. 54 och 55), vilket innebär en med 147 000 kr. ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 501 000 kr.

33:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s.

55—81) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 46 116 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42 922 000 kr.

Departementschefen lämnar inledningsvis en allmän redogörelse för läget

inom fångvården och anför, att fångantalet under hela 1950-talet stigit så

gott som oavbrutet. Under det sistförflutna budgetåret har dock en avmattning

inträtt i denna utveckling. Medan medelbeläggningen under budgetåret

1959/60 uppgick till 4 865, stannade den sålunda budgetåret 1960/61

vid 4 842. Maximibeläggningen samma budgetår utgjorde 5 268 respektive

5 280. Under senare halvåret 1961 har fångantalet emellertid visat en tydlig

tendens alt åter stiga. Den 1 december 1961 noterades beläggningssiffran

5 174, vilket innebär en ökning med 194 jämfört med beläggningen motsvarande

tidpunkt år 1960.

Departementschefen redovisar därefter vissa uppgifter rörande beläggningen

på fångvårdsanstalterna m. m. Utskottet får härutinnan hänvisa till

propositionen (s. 74 och 75).

Vad angår anstalternas personal anmäles, att den utredningsman, som

tillkallats för att utreda frågan angående anstalternas behov av tillsynspersonal

efter arbetstidsförkortningens genomförande, den 10 juni 1961, efter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 19(>2

samråd med fångvårdsstyrelsen och Sveriges fångvårdsmannaförbund, avgivit

förslag (stencilerat) i ämnet. Såvitt gäller behovet av personal för

arbetstidsförkortningen har förslaget utmynnat i eu ökning med 90 tjänster

mot av styrelsen tidigare beräknat antal av 120 tjänster. Vid utredningen

har vidare prövats behovet av tjänster för sådan personal, huvudsakligen

tillsynspersonal, som fångvårdsstyrelsen tillfälligt anställt på grund av överbeläggningsförhållanden.

På grundval av utredningsmannens förslag har

Kungl. Maj:l den 30 juni 1961, med stöd av riksdagens bemyndigande, fastställt

personalplaner för tillsynspersonal in. fl. avseende samtliga anstalter.

Med anledning härav bör, såsom styrelsen föreslagit, medel beräknas för

sammanlagt 195 tjänster. De fastställda personalplanerna innefattar jämväl

närmare bestämmelser för anställande av tillsynspersonal på grund av överbeläggning

eller andra särskilda omständigheter. Dylika bestämmelser erfordras

emellertid även för andra kategorier tjänstemän vid anstalterna. Det

föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta härom.

Vidare anmäles, att den utredningsman, som den 10 februari 1958 tillkallats

för att utreda frågan angående principerna för fångvårdsanslalternas

förseende med annan personal än tillsynspersonal, den 30 november

1960 avgivit betänkande (stencilerat) i ämnet, innefattande vissa normer för

beräkning av behovet av ifrågavarande personal. Fångvårdsstyrelsen bär,

under hänvisning bl. a. till att den genomförda ändringen i fråga om den

fakultativa villkorliga frigivningen rubbat förutsättningarna för utredningsmannens

förslag, icke velat binda sig vid de föreslagna normerna. Under sådana

förhållanden finner departementschefen icke anledning till annat ställningstagande

till förslaget än att det bör tjäna som underlag för styrelsens

tortsalta prövning av ifrågavarande personalbehov.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de förslag som in

nefattas i fångvårdsstyrelsens framställningar.

Fångvårdsstyrelsen har på Kungl. Maj:ts uppdrag och med anlitande av

särskilt tillkallade experter framlagt förslag angående den andliga vården

vid kriminalvårdens anstalter. Styrelsens förslag, för vilket finnes en närmare

redogörelse i propositionen (s. 55—63), syftar till en fortsatt utveckling

av denna vård i dess nuvarande former. Gudstjänster och andaktsstunder

skall liksom nu anordnas i samarbete mellan statskyrkan och frikyrkliga

samfund. Enskilda samtal eller gruppsamtal i religiösa frågor och livsåskådningsproblem

skall även i fortsättningen ha stor plats i den andliga

vården. Organisationsmässigt sett innebär styrelsens förslag i korthet följande.

De nuvarande religionsvårdskommittéerna vid anstalterna skall benämnas

nämnder för den andliga vården. Ledamöterna i sådan nämnd, som skall

finnas vid varje anstalt, skall på samma sätt som nu gäller i fråga om kommittéerna

bestå av en företrädare för svenska kyrkan och en för frikyrkorna,

den senare utsedd efter förslag av frikyrkliga samarbetskommittén. Trossamfund

som icke erhåller representation i nämnderna förutsättes kunna

medverka i den andliga vården genom att nämnderna bereder dem möjlighet

härtill. Till ledamöterna i nämnderna skall utgå arvoden med upp till 500

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

23

kr. per år, beroende på anstalternas storlek, samt viss ersättning för havda

kostnader. Liksom nu skall arvode om högst 30 kr. utgå till den som förrättar

gudstjänst eller andaktsstund. Även nämndledamot, som utövar dylik

förrättning, skall ha rätt härtill. För att stimulera trossamfunden att ägna sig

åt s. k. fängelsemission — sådan utövas nu av frälsningsarmén föreslås,

att staten skall svara för kostnaderna för anställande av tre resesekreterare,

av vilka en skall företräda svenska kyrkan och de båda övriga frälsningsarmén

respektive frikyrkliga samarbetskommittén. För statskyrkans resesekreterare

föreslås en särskild tjänst på fångvårdens stat. I fråga om frälsningsarméns

och samarbetskommitténs resesekreterare föreslås ett årligt

anslag av 17 000 respektive 21 500 kr. för täckande av löne- och pensionskostnader.

Särskilda resebidrag förutsättes vidare utgå. Med hänsyn till

Långholmsanstaltens särställning föreslås, att medel beräknas för arvodesanställning

på deltid av en präst inom svenska kyrkan. Genom sitt föislag

tar styrelsen avstånd från kyrkomötets tidigare förslag om inrättande av

ett flertal heltidstjänster för anstaltspräster.

Såväl frälsningsarmén som frikyrkliga samarbetskommittén har tillstyrkt

fångvårdsstyrelsens förslag. Likaså kammarkollegiet, som dock har funnit

eu väsentligt högre ersättning till ledamöterna i nämnderna motiverad.

Diakonistyrelsen samt de hörda domkapitlen har intagit en tveksam hållning,

varvid bl. a. uttalats farhågor för att behovet av kontinuerlig själavård

icke blir tillgodosett på ett betryggande sätt genom förslaget. Enligt

diakonistyrelsen och domkapitlet i Göteborg, vilka erinrar om kyrkomötets

förslag, bör härmed sammanhängande frågor göras till föremål för ytterligare

utredning. Stockholms domkapitel anser å sin sida, att det bör utredas

huruvida den andliga vården inom fångvården låter sig inordnas i den pastoratsindelning,

som beslutats från och med den 1 januari 1962. Slutligen

har statskontoret ifrågasatt, om icke kostnaderna för den föreslagna tjänsten

som resesekreterare för statskyrkan och arvodestjänsten vid Långholmen

bör bestridas ur kyrkofonden.

För egen del erinrar departementschefen om att den andliga vården, innan

nuvarande ordning tillkom år 1952, handhades av hel- eller deltidsanställda

predikanter vid anstalterna. Genom att, såsom f. n. gäller, i stället inrätta

särskilda kommittéer med representanter för såväl statskyrkan som frikyrkoorganisationerna

ville man i första hand söka förstärka den religiösa verksamheten

inom fångvården. Det har allmänt omvittnats alt detta samarbete

mellan olika samfund visat sig vara av stort värde. Departementschefen anser

därför, i likhet med fångvårdsstyrelsen, att en vidare utveckling av den

andliga vården bör ske efter oförändrade riktlinjer. Styrelsens förslag finner

departementschefen ur denna synpunkt väl avvägt, och departementschefen

kan till alla delar ansluta sig till detsamma. Självfallet kan, såsom

framgått under remissbehandlingen, även andra åtgärder tänkas. Enligt

departementschefens mening bör man emellertid tills vidare avvakta erfarenheterna

av den utveckling av verksamheten, som innefattas i styrelsens

förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1062

I enlighet med det anförda tillstyrkes att en tjänst som fångvårdspastor

i Ao 23 inrättas för statskyrkans resesekreterare. I samband därmed bör

nuvarande vakantsatta tjänster som lärare och pastor utgå ur personalförteckningen.

Under arvodesposten bör upptagas dels de föreslagna ersättningarna

om tillhopa 38 500 kr. för de båda övriga resesekreterarna, dels

ett belopp av 9 600 kr. för arvode åt prästerligt biträde vid Långholmen och

dels — utöver nuvarande medelsanvisning för religionsvård — ett belopp

av 44 400 kr. för arvoden och ersättningar till ledamöter i de föreslagna

nämnderna för den andliga vården m. fl. För reseanslag åt resesekreterarna

bör medel beräknas under anstalternas omkostnadsanslag.

I syfte att förbättra ordningen och andan på fångvårdsanstalterna beslöts

vid förra årets riksdag, att anstalterna i Luleå, Örebro, Jönköping och Halmstad

skall utnyttjas som specialanstalter för svårbehandlade inom räjongerna

för ordinärt manligt klientel. Departementschefen tillstyrker styrelsens

förslag, att anstalten i Kalmar får utnyttjas för motsvarande ändamål inom

säkerhetsgruppen. Personalbehovet för samtliga nämnda anstalter med hänsyn

till deras ändrade användning har prövats av den förutnämnde utredningsmannen

för frågan om anstalternas behov av tillsynspersonal, i samråd

med fångvårdsstyrelsen och fångvårdsmannaförbundet, varvid såvitt gäller

de fyra förstnämnda anstalterna ytterligare tjänster utöver dem som innefattas

i de av Kungi. Maj:t den 30 juni 1961 fastställda personalplanerna

befunnits erforderliga. I överensstämmelse med det framlagda förslaget förordas,

att följande extra tjänster inrättas, nämligen i Luleå en vaktkonstapel

i Ag 8, i Örebro en uppsyningsman i Ag 11 och en förste förrådsförman i Ag

10, i Jönköping en uppsyningsman i Ag 11 och en vaktkonstapel i Ag 8 samt

i Kalmar tre vaktkonstaplar i Ag 8. Samtliga ifrågavarande tjänster föreslås,

om så skulle visa sig nödvändigt, få inrättas redan under löpande

budgetår.

Styrelsen har återkommit till sitt tidigare yrkande om inrättande av

assistenttjänster med psykologisk utbildning vid dessa anstalter. Det föreslås,

att det av förra årets riksdag anvisade beloppet för anställande av arvodesavlönad

personal höjes till 50 000 kr.

Av utredningsmannens uppdrag kvarstår bl. a. att pröva behovet av tillsynspersonal

för Växjöanstalten med hänsyn till dess ändrade användning

som säkerhetsanstalt. Då denna prövning är beroende av vissa byggnadsarbeten,

tillstyrkes, att det av styrelsen anmälda behovet av ytterligare

personal tillgodoses på så sätt att under anslaget beräknas ett belopp av

58 000 kr. och alt det får ankomma på kungl. Maj:t att på grundval av utredningsmannens

kommande förslag besluta om inrättande av extra tjänster

samt sedermera för riksdagen anmäla vidtagna åtgärder.

Det tillstyrkes, att vid kvinnoanstalten Hinseberg inrättas en tjänst som

fångvårdsinspektör i Ao 21. I detta sammanhang föreslås vidare, att den

inom anstaltsorganisationen förekommande tjänstebenämningen biträdande

fångvårdsinspektör ändras till fångvårdsinspektör. I anslutning till styrelsens

förslag förordas, att vid säkerhetsanstalten Hall inrättas en psyko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

25

iogtjänst i Ae 24, för vilken bör fordras licentiatkompetens, samt vid psykiatriska

avdelningen å Långholmen en psykologtjänst i Ag 21. Nuvarande

medelsanvisning, 14 000 kr., för psykometriskt arbete vid avdelningen bor

därvid utgå.

I likhet med fångvårdsstyrelsen anser departementschefen, att en förbättring

av yrkesutbildningen inom ungdomsgruppen är i hög grad påkallad,

och han kan i allt väsentligt ansluta sig till de riktlinjer som styrelsen uppdragit

för utbildningens ordnande. I fråga om det av styrelsen anmälda

personalbehovet tillstyrkes, att vid mottagningsanstalten i Uppsala inrättas

en psykologtjänst i Åe 21 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Nuvarande

medelsanvisning, 15 000 kr., för yrkesrådgivning bör samtidigt utgå. Vid

var och en av anstalterna Skenäs och Hällby, vilka skall mottaga elever som

äger begåvningsmässiga förutsättningar för en effektiv yrkesutbildning,

anses personalen böra förstärkas med en yrkesmästare i Ae 10 samt en

ämneslärare. Vidare tillstyrkes, att vid vardera anstalterna Roxtuna och

Mariefred inrättas en yrkesmästartjänst i Ae 10.

Med hänsyn till den under punkten 31 omnämnda utredningen rörande

organisationen av fångvårdens arbetsdrift kan departementschefen i huvudsak

endast tillstyrka sådana personalförstärkningar för arbetsdriften vid

anstalterna som erfordras på grund av ökat antal platser. I enlighet härmed

förordas, att tjänster inrättas för följande personal, nämligen vid Bogesund

en förman i Ae 8, vid Hall en verkmästare i Ae 14, en vaktkonstapel

i Ae 8 (bilförare) och ett kanslibiträde i Ae 7, vid Hinseberg en förman

i Ae 9 och en vaktkonstapel i Ae 8 (bilförare), vid Hälsingborg en förman

i Ae 8, vid Härianda en yrkesmästare i Ae 10, vid Långholmen två yrkesmästare

i Ae 10 och en förman i Ae 8, vid Mariefred en skogsförman i Ae

10, vid Sjöboda två yrkesmästare i Ae 10, varjämte en yrkesmästare i Ae 11

vid samma anstalt bör uppflyttas till förste yrkesmästare i Ae 13, vid Ulriksfors

en förman i Ae 8, vid Åby en yrkesmästare i Ae 10 och en förman

i Ae 8 samt vid anstalten i Växjö en verkmästare i Ae 14, en yrkesmästare

i Ae 11 och en förste förrådsförman i Ae 10. Medel för tjänsterna i Växjö

bör till följd av pågående byggnadsarbeten beräknas endast för ett halvt

budgetår.

Styrelsens förslag om tjänster för kontorspersonal vid industrikontoren

tillstyrkes såtillvida, att det föreslås att 60 000 kr. anvisas för anställande

av tillfällig arbetskraft. Beträffande styrelsens yrkanden om annan kontorspersonal

förordas, att följande tjänster inrättas, nämligen vid Långholmen

en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 samt fyra biträden i

reglerad befordringsgång (ett på halvtid), vid Härnösand ett kanslibiträde

i Ae 7, vid Härianda ett kanslibiträde i Ae 7 och ett biträde i reglerad befordringsgång

(på halvtid) samt vid vardera anstalten i Malmö och Skenäs

ett biträde i reglerad befordringsgång. Vidare tillstyrkes, att i Mariefred

inrättas en ekonomibiträdestjänst i Ae 4.

I enlighet med beslut av 1961 års riksdag bar medel ställts till styrelsens

förfogande för ökad utbildning av anstalternas tillsynspersonal. Någon

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

ytterligare medelsanvisning härför är departementschefen icke beredd tillstyrka.

Däremot förordas, att medel anvisas för den av styrelsen föreslagna

utbildningen av ledare för gruppsamtal. För ändamålet beräknas ett belopp

av 41 000 kr., varav 18 000 kr. under förevarande anslag och 23 000 kr.

under fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag. Vidare tillstyrkes, att nuvarande

medelsanvisning för fritidsledare uppräknas med 10 000 kr. och

att därav får bestridas kostnader för de av styrelsen föreslagna arvodena

för gruppledare.

1961 års riksdag har under höstsessionen godkänt i propositionen nr 185

föreslagna riktlinjer för en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t beslutat om en

höjning av vissa ersättningsbelopp för sinnesundersökningar m. m. Med anledning

härav bör under arvodesposten beräknas en ökad medelsanvisning

med 50 000 kr.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle sammanlagt 50 nya

tjänster inrättas.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för

uppflyttning av en vaktkonstapeltjänst i Ao 8 till husmorstjänst i Ao 9 vid

Karlskronaanstalten samt av två tjänster som husmor i Ae 7 vid Bogesund

respektive Skogsgård till Ae 9.

I fråga om den av styrelsen föreslagna ordinarie- och extraordinariesättningen

av tjänster föreslås, att två föreståndare i Ae 17, två verkmästare

i Ae 14, fem förste uppsyningsmän i Ae 13, fem tillsynsmän i Ae 12 och fyra

uPPsyninSsmän i Ae 11 uppföres på ordinarie stat. Vidare föreslås en på

övergångsstat upptagen yrkeslärartjänst i Ao 15/16 skola återföras till ordinarie

stat. En verkmästartjänst i Ao 14 bör samtidigt utgå.

På extraordinarie stat upptages dels de av styrelsen föreslagna extra

tjänsterna vid anstalterna Lärbro och Linköping, dels av de extra tjänster,

vilka inrättats med anledning av de av Kungl. Maj :t godkända personalplanerna

för tillsynspersonal m. fl., tre tillsynsmän i Ag 12, sexton uppsyningsmän

i Ag 11, sextionio vaktkonstaplar i Ag 8 och fyra vårdare i Ag 8,

dels ock tva föreståndare i Ag 17 samt en kamrerare i Ag 17 vid Hinsebergsanstalten.

En för sistnämnda anstalt avsedd bokhållartjänst i Ae 15 bör därvid

utgå.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen ökar medelsbehovet

under anslaget med 1 104 000 kr. För automatiska utgiftsförändringar

beräknas ett belopp av 2 090 000 kr.

Utskottet. Fångantalet har såsom framgått av departementschefens redogörelse

stigit nästan oavbrutet under hela 1950-talet. En viss avmattning synes

dock ha inträtt under budgetåret 1960/61, medan siffrorna för andra

halvai et 1961 däremot visat en tendens till ökning. Varje prognos över den

framtida utvecklingen måste med nödvändighet bli synnerligen osäker. Som

departementschefen anfört synes det dock sannolikt, att eu viss fortsatt ökning

av fångantalet kan förväntas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

27

Enligt beslut av förra årets riksdag skall fyra fångvårdsanstalter utnyttjas

som specialanstalter för svårbehandlade. Departementschefens förslag

att anstalten i Kalmar skall användas för motsvarande ändamål tillstyrker

utskottet liksom även förslagen om inrättande av åtta nya tjänster för nu

ifrågavarande anstalter. Likaledes biträdes förslagen om motsvarande antal

tjänster inom ungdomsgruppen, däribland en tjänst som psykolog. Utskottet

hälsar med tillfredsställelse att fångvårdsorganisationen, förutom med

nyssnämnda tjänst, föreslås skola förstärkas med ytterligare två psykologtjänster.

Beträffande fångvårdens arbetsdrift vill utskottet erinra om vad som under

punkten 31 anförts angående den av Kungl. Maj:t föranstaltade utredningen

rörande organisationen av nämnda verksamhet. Den av departementschefen

med anledning av ökat platsantal föreslagna utökningen av personalorganisationen

för arbetsdriften med sammanlagt 20 nya tjänster kan

utskottet biträda.

Det av departementschefen redovisade förslaget angående den andliga vården

vid fångvårdsanstalterna samt den i anslutning härtill föreslagna personalorganisationen

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

vissa av departementschefen anmälda förslag till tjänsteförändringar,

kan även i övrigt godtaga vad departementschefen föreslagit och anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;
b)

godkänna följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.

....................... 12 395 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 901 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................22 305 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 9 821 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis............................... 694 000

Summa kr. 46 116 000

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 46 116 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

34 :o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 81—84), vilket innebär en ökning av anslaget med

480 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 20 802 000

kr.

35:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1 enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 85—87) samt under erinran

om alt anslaget för innevarande år uppförts med allenast ett formellt belopp

av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kr.

36:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 750 000 kr.

37.o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av

baracker m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 88 och 89)

samt under erinran om att anslaget för innevarande budgetår uppförts med

allenast ett formellt belopp av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

38:o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhör fångvården,

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 89), vilket innebär

oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhör fångvården, m. m. för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 89 000 kr.

39:o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, s. 90) vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kr.

40 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 90), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000 kr

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

29

41 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 44, s. 90—123) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade riktlinjer för utbyggnad av frivården i olika avseenden,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för skyddskonsulentorganisationen, som föranledes av vad

departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

2 717 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 992 000 kr.

1956 års eftervårdsutredning har den 6 april 1961 avgivit betänkande angående

kriminalvård i frihet (SOU 1961: 16), innefattande förslag rörande

personundersökning, åtgärder till förbättrande i olika avseenden av eftervården

och övrig kriminalvård i frihet, åtgärder som i organisatoriskt hänseende

är påkallade för ett genomförande av föreliggande förslag till brottsbalk

samt de frivilliga skyddsföreningarnas framtida ställning.

Eftervårdsutredningens betänkande och däröver avgivna yttranden redovisas

i propositionen (s. 90—116), till vilken utskottet torde få hänvisa.

Departementschefen anför inledningsvis, att reformsträvandena under

1900-talet inom det straffrättsliga reaktionssystemet bl. a. syftat till att

begränsa användningen av frihetsberövande åtgärder. Dessa strävanden, som

främst har kommit till uttryck i den villkorliga domen, har föranletts av att

man mer och mer kommit till klarhet om de nackdelar som ur resocialiseringssynpunkt

är förbundna med anstaltsvård.

Tillämpningsområdet för villkorlig dom och användningen av denna påföljdsform

har som ett resultat av reformarbetet efter hand vidgats. Från

att ha varit enbart en villkorlig påföljdseftergift för tillfällighetsbrottslingar

med god prognos har den villkorliga domen utvecklats så att inom dess ram

kan vidtagas åtgärder som gör skäl för beteckningen kriminalvård i frihet.

Omkring 30 % av alla i första instans under åren 1959 och 1960 för straffregisterbrott

dömda personer erhöll villkorlig dom.

Kriminalvård i frihet har fått ökad betydelse även i fråga om de lagöverträdare

som underkastas anstaltsbehandling. Numera tillämpas i stor utsträckning

villkorlig frigivning i samband med tidsbestämda frihetsstraff

och utskrivning på prov vid ungdomsfängelse och förvaring, varvid den frigivne

eller utskrivne i allmänhet ställes under övervakning för att underlätta

övergången från anstalten till livet i frihet.

En ännu vidsträcktare tillämpning av kriminalvård i frihet än för närvarande

förutsättes i det föreliggande förslaget till brottsbalk.

En förutsättning för att kriminalvård i anstalt skall kunna utbytas mot

vård i frihet genom villkorlig dom eller villkorlig frigivning är att den dömde

i regel blir föremål för positiva åtgärder, varigenom hans anpassning i

samhället främjas. Anstaltsvården har under senare år förbättrats såväl

il Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

organisatoriskt som i fråga om behandlingsmöjligheter m. m. För att den

möda, som redan under vården i anstalt nedlägges på den dömdes återanpassning

i samhället, ej skall bli förspilld utan leda till det avsedda resultatet,

är det av största vikt att anstaltsbehandlingen följes av en väl planerad

eftervård, övergången från vistelse i fångvårdsanstalt till ett liv i frihet

erbjuder i regel stora svårigheter och risker för den frigivne eller utskrivne,

som under en tid är i särskilt behov av stöd och hjälp från samhällets sida

för att komma in i en ordnad tillvaro och ej återfalla i brott.

Att de insatser, som samhället för närvarande gör på ifrågavarande områden,

är otillräckliga har omvittnats av såväl 1956 års eftervårdsutredning

som de myndigheter och sammanslutningar, vilka yttrat sig över utredningens

betänkande, kriminalvård i frihet.

I den nuvarande organisationen för frivården intar skyddskonsulenterna

och deras assistenter en central ställning såsom rådgivare och hjälpare åt

övervakare och som kontrollanter av övervakningsarbetet. Det torde enligt

departementschefen icke rada någon tvekan om att en väsentlig förstärkning

av denna organisation måste ske, om frivården skall kunna utvidgas

och intensifieras. En sådan förstärkning har föreslagits av eftervårdsutredningen,

som därvid även beaktat de ändrade förhållanden, vilka kommer

att inträda om brottsbalksförslaget genomföres.

Enligt eftervårdsutredningen måste vid planeringen och utformningen av

sådan frivård, som skall följa efter anstaltsbehandling, en väsentlig medverkan

förutsättas av tjänstemännen vid fångvårdsanstalterna. Den intagne

bör även stimuleras att själv aktivt deltaga i planeringen av sina förhållanden

efter anstaltsvistelsen. I syfte att underlätta en sådan aktiv medverkan

rekommenderar utredningen bl. a. flera frigångshem av det slag, som har

inrättats i Nacka. Som särskilt betydelsefullt för eftervården framhåller

utredningen, att bostadsfrågan kan på lämpligt sätt ordnas. Utredningen pekar

härvid på möjligheterna att ordna inackorderingshem med kommunalt

stöd och bidrag samt att mot skälig ersättning genom avtal med privatpersoner

anskaffa inackorderingsrum för frivårdens klientel.

Eftervårdsutredningens synpunkter i nyssnämnda frågor har vunnit allmän

anslutning under remissbehandlingen. Även departementschefen kan

i huvudsak biträda utredningens uppfattning i denna del. Det anses såsom

utredningen föreslagit böra ankomma på fångvårdsstyrelsen att närmare undersöka

möjligheterna att genomföra åtgärder av ifrågasatt slag.

Departementschefen övergår därefter till att behandla eftervårdsutredningens

förslag till utbyggnad av organisationen för kriminalvård i frihet.

Enligt utredningen skall den erforderliga utbyggnaden ske i fem etapper,

varvid i första hand storstädernas behov av personal bör tillgodoses. Fullt

utbyggd skulle organisationen komma att omfatta 40 skyddskonsulenter, var

och en med sitt distrikt, 81 skyddsassistenter, 59 kanslibiträden och 5 biträden

i reglerad befordringsgång. Jämfört med nuvarande organisation

ökas antalet distrikt och tjänster till inemot det dubbla. De föreslagna distrikten

som, bortsett från Stockholm och Göteborg, i flertalet fall följer läns
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

31

indelningen skall tillika utgöra verksamhetsområden för de tidigare omnämnda

övervakningsnämnderna. Antalet övervakningsnämnder eller i förekommande

fall avdelningar av sådana nämnder beräknas av utredningen

till sammanlagt 63.

Såvitt gäller Stockholm och Göteborg, där det mest belastade och besvärliga

kriminalvårdsklientelet samlas, förutsätter utredningens förslag att

skyddskonsulenterna i dessa städer som regel skall vara befriade från tillsynen

över äldre villkorligt frigivna samt i fråga om Göteborg även från tillsynen

av dem, som har utskrivits på prov från förvaring. Utredningen föreslår,

att dessa uppgifter i stället skall anförtros skyddsvärnen i de båda städerna.

Skyddsvärnens föreståndare bör därvid tilläggas samma befogenheter

och skyldigheter, som tillkommer skyddskonsulent. Samtidigt föreslås ändrade

grunder för statsbidrag till skyddsvärnens verksamhet. Förslaget innebär

i denna del att bidrag skall utgå med belopp motsvarande löner järnte

försäkringsavgifter för allmän tilläggspensionering till en byråföreståndare,

nio assistenter, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde i Stockholm och till

en byråföreståndare, sex assistenter, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde

i Göteborg. Statsbidrag skall vidare utgå till skyddsvärnens omkostnader.

Fångvårdsstyrelsen har i sina petita räknat med ytterligare en assistent i

Stockholm.

För egen del framhåller departementschefen, att en fortsatt utbyggnad

av skyddskonsulentorganisationen är nödvändig oberoende av huruvida lörslaget

till brottsbalk genomföres eller ej. Eftervårdsutredningens uppdrag

hade från början icke heller någon omedelbar anknytning till nämnda förslag

utan frågan härom har först senare aktualiserats. Det skulle enligt departementschefens

mening ha vittnat om brist på förutseende, om man vid

planeringen av skyddskonsulentorganisationens utbyggnad icke hade beaktat

de ytterligare anspråk, som ett genomförande av brottsbalksförslaget

kan komma att ställa på organisationen. Den utbyggnad, som utredningen

föreslår, är för övrigt icke större än vad som oavsett förslaget till brottsbalk

rimligen kan försvaras.

Viss tvekan har uppstått i fråga om den medverkan från skyddsvärnen

i Stockholm och Göteborg, som förutsättes i eftervårdsutredningens förslag

till utbyggnad av konsulentorganisationen. Mot bakgrunden av vad utredningen

har anfört om värdet av att i dessa städer med deras stora kriminalvårdsklientel

ha tillgång till två inarbetade organisationer med allmänt omvittnat

intresse för skyddsarbetet samt med beaktande jämväl av de villkor,

som utredningen bär uppställt för skyddsvärnens medverkan, anser departementschefen

sig böra tillstyrka utredningens förslag även i denna del.

Den föreslagna utbyggnaden bör enligt departementschefens mening lämpligen

ske i tre etapper, varvid den första bör genomföras under nästa budgetår

och de övriga etapperna under loppet av därpå följande två budgetår.

Etappernas storlek bör bestämmas efter anslagsmässiga grunder på så sätt

att för varje budgetår anvisas ett lika stort belopp. Som underlag för beräkningarna

torde därvid få läggas lönekostnaderna för samtliga tjänstemän,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

soin omfattas av utredningens förslag. Såvitt angår föreslagna skyddskonsulenter

och skyddsassistenter bör räknas med nu gällande lönegrader. I

enlighet härmed beräknas lönekostnaderna för hela utbyggnaden till i runt

tal 2 121 000 kr., av vilket belopp alltså en tredjedel skulle belöpa på budgetåret

1962/63. I den mån förändringar sker i allmänna lönenivån för

statstjänstemännen eller lönegradsuppflyttningar beslutas, bör beräkningarna

jämkas härefter.

Från dessa utgångspunkter förordas, att den av utredningen föreslagna

första etappen, vilken huvudsakligen avser Stockholm och Göteborg, genomföres

under budgetåret 1962/63 så långt detta är möjligt inom den angivna

kostnadsramen. I fråga om distriktsindelningen tillstyrkes sålunda,

att samtliga av utredningen föreslagna distrikt inrättas, vilket, om nuvarande

deldistrikt i de båda städerna räknas som egna distrikt, betyder att

fem nya distrikt tillkommer. Vidare tillstyrkes, att fem konsulenttjänster,

varav tre i Ae 21 för de nya Stoclcholmsdistrikten och två i Ae 19 för

de nya Halmstads- och Bohusdistrikten, samt fyra assistenttjänster i Ae 17

inrättas. Slutligen förordas, att utredningens förslag i fråga om skyddsvärnen

genomföres med den jämkning fångvårdsstyrelsen föreslagit, vilket

innebär att i första hand bör utgå statsbidrag motsvarande avlöningskostnader

för sammanlagt 22 befattningshavare vid skyddsvärnen. Bidrag till lönekostnader

hör därvid beräknas under förevarande anslag och bidrag till

omkostnader under nästföljande anslag. Då den av utredningen föreslagna

personalorganisationen för konsulentdistrikten i Stockholm och Göteborg

icke kan genomföras i sin helhet förrän i en senare etapp, förutsättes att

skyddsvärnens personal, efter fångvårdsstyrelsens närmare bestämmande,

tills vidare skall kunna stå till förfogande även för att avlasta arbetsbördan

i dessa konsulentdistrikt. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att,

i den mån uttryckliga kompetenskrav finnes böra uppställas för skyddsvärnens

befattningshavare, meddela föreskrifter härom samt att avgöra i vilken

utsträckning dessa befattningshavare bör tilläggas befogenheter och

skyldigheter, som tillkommer skyddskonsulent eller skyddsassistent. Även

i övrigt föreslås Kungl. Maj :t få meddela de närmare bestämmelser, vilka

erfordras för att genomföra den första utbyggnadsetappen.

I enlighet med vad utredningen föreslagit bör de båda skyddsvärnens nuvarande

statsbidrag, för vilka medel har anvisats under anslaget till Bidrag

till svenska skyddsförbundet, upphöra. Beträffande övriga skyddsföreningar,

vilka uppbär statsbidrag till sin verksamhet, föreslås, att under sistnämnda

anslag beräknas medel för oförändrade bidrag under budgetåret

1962/63.

Vad härefter angår den närmare utformningen av de två återstående uthyggnadsetapperna

bör fångvårdsstyrelsen i sina anslagsäskanden framföra

förslag med ledning av vad anförts i det föregående samt med beaktande

av de synpunkter, som har framförts i remissyttrandena över eftervårdsutredningens

förslag. Styrelsen bör därvid beakta, att skyddskonsulentdistrikten

såvitt möjligt icke kommer att omfatta delar av olika län.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

33

Under anslaget finnes för närvarande ett belopp av 9 000 kr. beräknat för

psykiatrisk rådgivning. Det föreslås, att detta belopp höjes till 12 000 kr.

Av skäl som fångvårdsstyrelsen har anfört bör på personalförteckningen

för skyddskonsulentorganisationen uppföras en ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Med anledning av vad departementschefen förordat bör anslaget, inberäknat

automatiska utgiftsstegringar, höjas med 725 000 kr.

Utskottet. Utvecklingen inom det straffrättsliga reaktionssystemet liar,

såsom departementschefen framhållit, syftat till att begränsa användningen

av frihetsberövande åtgärder och en ökad tillämpning av kriminalvård i

frihet. Denna tendens kommer att ytterligare förstärkas, därest det numera

framlagda förslaget till brottsbalk genomföres. Mot bakgrunden av

denna utveckling finner utskottet i likhet med departementschefen en utbyggnad

av resurserna för frivården angelägen, och utskottet hälsar därför med

tillfredsställelse det förslag som härutinnan framlagts. Enligt detta förslag

skulle skyddskonsulentorganisationen i stort sett komma att fördubblas i

fråga om antalet distrikt och tjänster, vilket innebär att organisationen fullt

utbyggd skulle komma att omfatta 40 skyddskonsulenter, 81 skyddsassistenter

och 64 biträden. Genomförandet av utbyggnaden skulle ske i tre etapper.

Utskottet kan för sin del tillstyrka denna plan för utbyggnaden, och har

heller ingen erinran mot omfattningen av den första utbyggnadsetappen,

innebärande fem nya distrikt och en förstärkning av organisationen med fem

konsulent- och fyra assistenttjänster.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört har utskottet inte någon

erinran mot att skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg anförtros vidgade

uppgifter inom eftervården. Vad departementschefen föreslagit rörande

statsbidrag till skyddsvärnen tillstyrkes ävenledes av utskottet.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962

förordade riktlinjer för utbyggnad av frivården i olika avseenden;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för skyddskonsulentorganisationen, som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962

föreslagit;

c) godkänna följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 383 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 708 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 584 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 42 000

Summa kr. 2 717 000

d) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1962/G3 anvisa ett förslagsanslag av 2 717 000 kr.

42:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 123 och 124), vilket innebär en med 107 000 kr.

ökad medelsanvisning, och med hänvisning till vad som anförts under föregående

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 461 000 kr.

43:o) övervakning av villkorligt dömda. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s.

124 och 125) föreslagit riksdagen att till övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kr.

Under denna punkt anmäler departementschefen, att 1956 års eftervårdsutredning

med skrivelse den 20 oktober 1961 överlämnat betänkande angående

rekryteringen av och ersättningen till enskilda personer såsom över\akare

voden. Utredningens förslag överväges, efter avslutad remissbehandling,

inom justitiedepartementet. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot,

föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändrade

ersättningsgrunder, som må befinnas påkallade.

Medelsåtgången under anslaget kan med hänsyn härtill icke närmare beräknas.

Det förordas emellertid, att anslaget nu uppräknas med 200 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

44ro) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 47,

s. 125) föreslagit riksdagen att till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

35

Beträffande förevarande anslag anmäler departementschefen, att Kungl.

Maj :t genom beslut den 2 juni 1961 bemyndigat fångvårdsstyrelsen att från

anslaget till person, som förordnats till övervakare vid försöksutskrivning

av sådan för vård å sinnessjukavdelning inom fångvården intagen straffriförklarad

vilken kvarstår som inskriven vid avdelningen, utbetala ersättning

för uppdraget. Bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1950 (nr

426) angående bestridande av kostnader för tillsyn över dem som utskrivits

på prov från anstalt för verkställighet av ungdomsfängelse, förvaring eller

internering, m. m. skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Därest ändrade ersättningsgrunder för arvoden till tillsynsmän för villkorligt

frigivna m. fl. i enlighet med vad anförts under närmast föregående

punkt skulle beslutas, kommer den av fångvårdsstyrelsen föreslagna

höjningen av anslaget, 150 000 kr., sannolikt icke att visa sig tillräcklig.

Departementschefen föreslår emellertid att anslaget nu uppräknas med det

av styrelsen föreslagna beloppet.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kr.

45 :o) Kurser för övervakare, tillsynsmän och personundersökare. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 126), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsmän

och personundersökare för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 kr.

46 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 126), innebärande oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar in. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

1 000 000 kr.

47 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 50,

s. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 68 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 430 000 kr.

Av det för budgetåret 1961/62 anvisade anslaget avser 280 000 kr. bidrag

till den verksamhet, som bedrives av svenska skyddsförbundet och till förbundet

anslutna skyddsföreningar, samt 150 000 kr. bidrag till ett av föreningen

Skyddsvärnet i Stockholm planerat inackorderingshem.

Vid behandlingen i det föregående av anslagen till skyddskonsulentorga
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

nisationen har departementschefen tillstyrkt eftervårdsutredningens förslag

att skyddsvärnen i Stockholm och i Göteborg skall anförtros eftervården

av vissa klientelgrupper. Vidare har förordats att medel för de båda skyddsvärnens

verksamhet skall beräknas under skyddskonsulentorganisationens

avlönings- och omkostnadsanslag. Såvitt angår svenska skyddsförbundet och

andra till förbundet anslutna skyddsföreningar än förenämnda båda skyddsvärn

har för budgetåret 1962/63 räknats med oförändrade bidrag, uppgående

till sammanlagt i runt tal 68 000 kr. Sistnämnda belopp föreslås anvisat

under förevarande anslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och med hänvisning

till vad utskottet anfört under punkten 41 hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 68 000 kr.

Diverse

48.o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning till

försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—54, s. 128) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 7 020 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 459 000 kr.;

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 131 000 kr; samt

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg 67 000 kr.

49 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 129) och under erinran, att anslaget

i gällande riksstat uppförts med allenast ett formellt belopp av 1 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

50 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens

område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 129

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

37

och 130), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. inom privaträttens område för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.

51 :o) Bidrag till Nordisk årsbok m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 57, s. 130), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok m. m. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kr.

52 :o) Uppgående av gränsen mot Norge m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

58, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Uppgående av gränsen mot

Norge m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

120 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 210 000 kr.

Enligt en mellan Sverige och Norge uppgjord plan för det tekniska genomförandet

av gränsuppgången mot Norge skall fältarbetena under tidsperioden

1959—1962 utföras och bekostas vartannat år av Sverige och vartannat

år av Norge, varvid Sverige senast haft att svara för arbetena under

år 1961. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 120 000 kr. Detta

belopp föreslås anvisat.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Uppgående av gränsen mot Norge

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

53:o) Förvärv av fångkolonier. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 132) föreslagit

riksdagen att till Förvärv av fångkolonier för budgetåret 1962/63 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Förevarande anslag är avsett att möjliggöra inköp av jordbruksfastigheter,

lämpliga att användas som kolonier för vanligt fångförvar och för unga

intagna. På grund av svårigheter att finna fastigheter, där tillfredsställande

förläggningar kan anordnas, har anslaget inte kunnat utnyttjas i den ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

sträckning som man från början haft anledning räkna med. Å andra sidan är

det i nuvarande läge med stigande fångantal angeläget att tillvarata alla möjligheter

att kunna tillföra anstaltsorganisationen ett ökat antal platser. Departementschefen

föreslår därför att riksdagens medgivande till fortsatt

disposition av tillgängliga medel under anslaget inhämtas. Anslaget anses

därvid böra återuppföras å riksstaten med ett formellt belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Förvärv av fångkolonier för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

54:o) Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Kungl. Maj:t har (punkt 60,

s. 132—143) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för fångvården

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1960/61 fanns under anslaget en behållning

av 22 259 825 kr., varav i runt tal 8 700 000 kr. var disponerade genom beslut

av Kungl. Maj:t. För budgetåret 1961/62 har anvisats ett anslag av

10 000 000 kr.

Departementschefen anför, att på grund av det stigande fångantalet har

nybyggnadsverksamheten inom fångvården de senaste åren främst inriktats

på att snabbt kunna tillföra anstaltsorganisationen ett ökat antal platser.

I enlighet med beslut av 1960 och 1961 års riksdagar har i detta syfte

byggnadsarbeten igångsatts för att utöka platsantalet vid säkerhetsanstalten

Hall med 72 platser, anstalterna Norrtälje och Tidaholm med vardera

80 platser och kvinnoanstalten Hinseberg med 20 platser. Byggnadsarbetena

omfattar även åtgärder för att tillgodose den på grund av platstillskottet

erforderliga utökningen av arbetsdriften vid anstalterna. Under slutet

av år 1961 har vidare uppförandet av den vid samma års riksdag beslutade

nya 120-mannaanstalten i Tillberga påbörjats. Beträffande samtliga ifrågavarande

byggnadsarbeten har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att efter

verkställda utredningar besluta om igångsättning av arbetena. De nya platserna

kan väntas stå färdiga under loppet av första halvåret 1962 utom

vid Tillbergaanstalten, för vilken byggnadstiden beräknas till drygt ett år.

Det har icke varit möjligt att utbygga anstaltsorganisationen i samma

snabba takt som fångantalet stigit. Platssituationen kommer, trots den väntade

ökningen under budgetåret 1961/62 med tillhopa 252 platser, att vara

ansträngd. Under budgetåret 1962/63, då föreliggande prognoser tyder på

en ytterligare kraftig stegring av fångantalet, kommer den hittills beslutade

byggnadsverksamheten att tillföra anstaltsorganisationen allenast de nya

platserna i Tillberga. Visserligen är härutöver beslutad en ny centralanstalt

i Kumla. Byggnadsarbetena beträffande denna anstalt har emellertid ännu

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

39

icke påbörjats, och den kan därför icke väntas tillföra anstaltsorganisationen

några platser förrän tidigast under år 1964. Färdigställandet av en planerad

centralanstalt i Stockholmstrakten kommer att dröja ytterligare någon

tid. Sistnämnda båda anstalter avses för övrigt enligt riksdagens beslut

skola ersätta Långholmsanstalten och medför vid sådant förhållande icke

något mera avsevärt nettotillskott av platser.

I den situation, vari fångvården sålunda befinner sig, är enligt departementschefens

mening ytterligare åtgärder nödvändiga för att på kort sikt

öka platstillgången. För detta ändamål har Kungl. Maj:t på grundval av

förslag, som fångvårdsstyrelsen efter hand framlagt, beslutat vissa förberedande

åtgärder.

Den beslutade nya 120-mannaanstalten i Tillberga utgör den första av

sex till utformning och storlek lika anstalter, vilka fångvårdsstyrelsen för

sin del ansett nödvändiga för att täcka de närmaste årens platsbehov. På

grundval av ett av styrelsen utarbetat byggnadsprogram har Kungl. Maj :t

genom beslut den 10 november 1961 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i

samråd med fångvårdens byggnadskommitté och fångvårdsstyrelsen projekiera

en sådan anstalt att uppföras i Skänninge. I Kungl. Maj :ts direktiv för

projekteringen har i kostnadsbesparande syfte föreskrivits, att anstaltsbyggnaderna

— till skillnad från anstalten i Tillberga, vilken uppföres i enplansbyggnader

— skall, så långt det ur såväl funktions- som driftkostnadssynpunkt

är försvarligt, koncentreras till ett fåtal byggnader i två eller flera

plan. Enplansbyggnader bör endast komma i fråga, där detta ur funktionssynpunkt

oundgängligen erfordras. Enligt direktiven, vilka i fråga om arbetsdriften

följer sakrevisionens förslag om att en planerad madrasstillverkning

skall utbytas mot den nuvarande konfektionstillverkningen vid anstalten

i Hälsingborg, skall vidare administrations- och förläggningsbyggnaderna

utformas så, att ritningar och övriga bygghandlingar kan, utan annan

ändring än som betingas av mark- och terrängförhållanden, läggas till

grund för uppförande av motsvarande byggnader vid annan anstalt av samma

storlek och med likartat klientel. Under erinran om dessa direktiv har

Kungl. Maj :t ytterligare genom beslut den 10 november och den 15 december

1961 uppdragit åt byggnadskommittén att i samråd med fångvårdsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen utarbeta förslag till byggnadsprogram för

uppförande av 120-mannaanstalter i Herrljunga och Ystad. Av ifrågavarande

anstalter kan Skänningeanstalten uppföras först. Med hänsyn till rådande

läge bör — därest riksdagen icke har någon erinran —- Kungl. Maj :t äga att,

sedan projekteringsarbetet slutförts, besluta om anstaltens uppförande.

Vad angår centralanstalterna i Kumla och i Stockholmstrakten anmäldes

till förra årets riksdag, att fångvårdens byggnadskommitté i december 1960

framlagt förslag till nytt byggnadsprogram efter de ändrade riktlinjer, som

riksdagen fastställt tidigare samma år och som innebar att Kumlaanstalten

skulle uppföras först och att platsantalet skulle ökas från 270 till omkring

450. Genom beslut den 3 mars 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadskommittén

att, på grundval av detta program, i samråd med byggnads
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

styrelsen projektera byggnadsföretaget i Kumla. Projekteringsarbetet är i

det närmaste avslutat. Därest det uppgjorda tidsschemat kan hållas, skulle

efter det att Kungl. Maj :t jämlikt riksdagens tidigare bemyndigande fattat

beslut om anstaltens uppförande — byggnadsarbetena kunna igångsättas

år 1962 och anstalten stå färdig för inflyttning hösten 1964.

Betiäffande centralanstalten i Stockholmstrakten erinrar departementschefen

om att 1961 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen

nr 144, fattat beslut om försäljning av ett tidigare inköpt markområde

i Österåkers kommun, sedan grundförhållandena visat sig vara

olämpliga. I nämnda proposition anmäldes, att fångvårdens byggnadskomuutté

gjort framställning hos kammarkollegiet om att i stället få förvärva

ett annat område i samma kommun. Kommittén har under hand meddelat,

att förhandlingarna i denna fråga ännu icke hunnit slutföras. För att möjliggöra

förvärv av nytt markområde har tidigare beräknats ett belopp av

500 000 kr. Under tiden pågår utarbetandet av nytt byggnadsprograin för

anstalten. Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 beslutat, att även denna anstalt

skall planeras för omkring 450 platser. Enligt det preliminärt uppgjorda

tidsschemat skall anstalten vara färdig i början av år 1966.

I byggnadskommitténs investeringsplan, vilken omfattar samtliga pågåenbyggnadsföretag

jämte bl. a. Tillberga- och Kumlaanstalterna, föreslås

i vissa fall en jämkning av gällande kostnadsramar på grund av byggnadskostnadsstegring

eller särskilda av kommittén förordade åtgärder. Med anledning

av dessa förslag framhåller departementschefen bl. a. följande. Av

det byggnadsprogram, som riksdagen tidigare har beslutat för Hall anstaltens

utbyggnad, återstår att uppföra nya byggnader för administration, kök och

samlingslokaler. Då projekteringsarbetet i dessa delar ännu icke är avslutat,

bör den av kommittén angivna kostnadsramen för anstalten upptagas som

preliminär. Beträffande en föreslagen utökning av isolerings- och mottagningsplatser

vid anstalterna Tidaholm och Norrtälje undersökes möjligheterna

att genom mindre omfattande åtgärder nedbringa kostnaderna. I avvaktan

på resultatet härav torde kommitténs beräkningar få gälla tills vidare

med befogenhet för Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar, som kan visa

sig påkallade.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast kunna påbörja uppförandet

av den föreslagna anstalten i Skänninge förordas, att byggnadskostnaderna

för anstalten tills vidare upptages till samma belopp som för Tillbergaanstalten.

För markförvärv beräknas ett belopp av 105 000 kr.

På grund av det anförda föreslås, med inräknande av byggnadskommitténs

förvaltningskostnader, de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna

för de olika berörda byggnadsprojekten.

Vad härefter angår fångvårdsstyrelsens äskanden, har redan i det föregående

behandlats styrelsens förslag om nya 120-mannaanstalter. I övrigt tillstyrkes,

att ett belopp av 500 000 kr. beräknas för uppförande av en ny verkstadsbyggnad

vid säkerhetsanstalten Växjö, 350 000 kr. för den föreslagna

utbyggnaden av kolonien Sjöboda samt 390 000 kr. för utökning av arbets
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1962

41

Byggnadsföretag m. m.

Fastställd

kostnadsram

1961/62

Föreslagen

kostnadsram

1962/63

tusental kr.

1. Byggnadsföretag

21500

''22 000

Hall ...............................................

Mariefred............................................

6 825

7 000

Hällby ..............................................

6 960

7100

4 000

4 000

Skogome ............................................

3 275

3 330

Tidaholm I..........................................

6 825

6 980

Tidaholm II ........................................

3 810

*4 225

Norrtälje I ..........................................

7 500

7 655

Norrtälje II..........................................

3 710

''4155

Hinseberg............................................

6100

7 237

*27000

*27 800

Tillberga ............................................

5 420

5 500

Skänninge ..........................................

—

‘5500

S:a

102 925

112 482

2. Fastighetsförvärv

500

‘500

österåker............................................

Skänninge............................................

—

105

S:a

500

605

3. Kommitténs förvaltningskostnader....................

290

300

S:a

103 715

113 387

1 Uppskattad kostnad

'' Preliminär kostnad

driften vid Hinsebergsanstalten. Medel för vissa föreslagna ombyggnadsarbeten,

vid anstalterna i Växjö, Nyköping, Härnösand och Roxtuna anses, liksom

arbeten avseende parken vid Hinseberg, böra beräknas under fångvårdsstyrelsens

delfond av allmänna fastighetsfonden.

I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 framhåller departementschefen,

att beslutade byggnadsarbeten i vissa fall av olika anledningar

blivit fördröjda eller uppskjutna. Till följd härav har betydande reservationer

uppkommit under anslaget. En sådan anhopning av reservationsmedel

bör om möjligt undvikas. Med hänsyn härtill anses anslag böra beviljas

endast i den mån byggnadsföretagen erfarenhetsmässigt kan beräknas komma

att utföras under budgetåret, och medel bör därvid — med beaktande

av fastställda kostnadsramar —- beräknas allenast för de kostnader, som

måste bestridas under samma budgetår.

Fångvårdens byggnadskommitté har för budgetåren 1961/62 och 1962/63

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning av i runt tal 39 milj. kr. För

fångvårdsstyrelsens del skulle motsvarande förbrukning — med beaktande

av departementschefens ställningstaganden till styrelsens olika förslag samt

en till styrelsens disposition tidigare ställd medelsanvisning — uppgå till ca

3 milj. kr. Enligt dessa beräkningar skulle den totala medelsförbrukningen

under de båda budgetåren uppgå till ca 42 milj. kr. För närvarande finnes

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

å anslaget tillgängligt ett belopp av i runt tal 32 milj. kr. För egen del räknar

departementschefen med att detta belopp samt en ytterligare medelsanvisning

av 5,5 milj. kr. — jämte de medel som upptagits under fångvårdsstyrelsens

delfond av allmänna fastighetsfonden —- skall vara tillfyllest för

att täcka uppkommande medelsbehov för tiden intill utgången av budgetåret

1962/63.

Under åberopande av det anförda föreslår departementschefen att 5 500 000

kr. anvisas för nästa budgetår.

Utskottet. Genom de utbyggnadsplaner för fångvårdens anstaltsbestånd,

som riksdagen antagit, beräknas anstaltsorganisationen under innevarande

budgetår komma att tillföras 252 nya platser. Även med beaktande av det

ytterligare platstillskott, som kommer att ske genom färdigställandet av redan

beslutade utbyggnader, torde såsom departementschefen framhållit åtgärder

erfordras för att på kort sikt öka platstillgången. Utskottet tillstyrker

därför förslaget om uppförande av en anstalt i Skänninge och att kostnaden

för denna, inräknat markförvärv, tills vidare upptages till 5 605 000

kr. Utskottet kan även tillstyrka förslagen om utbyggnader vid anstalterna

Växjö och Hinseberg samt kolonien Sjöboda för sammanlagt 1 240 000 kr.

Utskottet kan jämväl i övrigt biträda vad departementschefen anfört och

föreslagit och godtager således den nu föreslagna totala kostnadsramen å

sammanlagt 113 387 000 kr. för de byggnadsföretag, som uppdragits åt fångvårdens

byggnadskommitté. Mot det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för fångvården

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

5 500 000 kr.

55 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda

förslag, nämligen

punkten 16: Regeringsrätten: Avlöningar;

punkten 17: Regeringsrätten: Omkostnader;

punkten 29: Ersättning åt domare, vittnen och parter;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

43

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil

Petersson, Edström och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel,

Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå och Andersson

i Knäred.

Reservationer

1) vid punkten 19 (Häradsrätterna: Avlöningar) av herr Staxäng.

2) vid punkten 21 (Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän) av fröken

Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,

och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »till anslagsberäkning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill liksom vid sina tidigare ställningstaganden i denna fråga

understryka nämndemansuppdragets karaktär av förtroendeuppdrag men

också angelägenheten av att skälig gottgörelse utgår för uppdraget. En höjning

av arvodet till 50 kr., såsom föreslagits i motionerna, anser utskottet

mot denna bakgrund innebära en lämplig avvägning, och utskottet ansluter

sig därför till detta förslag. Anslagsbehovet för nästa budgetår kan härigenom

beräknas bli 165 000 kr. lägre än vad departementschefen förutsatt.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu

är i fråga, till Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 835 000

kr.»

3) vid punkten 23 (Vattendomstolarna: Avlöningar) av fröken Andersson,

herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga, och att

därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 och 15, som börjar med

»Under punkten» och slutar med »följaktligen motionsyrkandena», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet har tidigare under punkten 21 förordat en höjning av dagarvodet

till nämndemän vid häradsrätterna. I överensstämmelse härmed finner

utskottet en höjning befogad även i fråga om arvodet till vattenrätts
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

nämndemännen. Arvodet till dessa två kategorier av nämndemän är för närvarande

bestämda till olika belopp. Några mera bärande skäl för att vattenrättsnämndemän

skall åtnjuta högre arvode än övriga nämndemän anser

utskottet numera inte föreligga. Utskottet förordar därför, att arvodet till

vattenrättsnämndemännen bestämmes till samma belopp som för nämndemännen

vid häradsrätterna och att detta belopp fastställes till 50 kr. Härigenom

torde anslagsbehovet för nästa budgetår komma att bli 14 000 kr. lägre

än vad departementschefen förutsatt.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/

63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 733 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 78 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 933 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 64 000

Summa kr. 4 281 000

b) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 4 281 000 kr.»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620281

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.