Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk jämte i ämnet väckta motioner.

1962-02-09 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande utbildning

av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska

läroverk jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande utgifterna för budgetåret

1962/63 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde (bilaga 10, punkterna

296, 297 och 336) samt i propositionen nr 2 (bilaga 5, punkten 2, och bilaga

12, punkten 1) framlagt i det följande redovisade förslag rörande utbildning av

gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk.

I samband med nämnda förslag har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Segerstedt Wiberg (1:14) och den andra inom andra kammaren av herr Helén

(11:27), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte påfordra

nya förhandlingar beträffande de tekniska läroverkens lärarförsörjning

samt att resultatet härav måtte snarast redovisas inför riksdagen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg och herr Ragnar Bergh (1:331) samt den andra inom andra

kammaren av fröken Karlsson m.fl. (11:403), i vilka hemställts att riksdagen

måtte

a) uttala att förhandlingar omgående inledes mellan statsmakterna och berörda

arbetsmarknadsorganisationer i syfte att häva den akuta bristen på lärare

vid de tekniska gymnasierna;

b) uttala att en utredning tillsättes av Kungl. Maj:t med uppgift att snarast

och fortlöpande redovisa åtgärder i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga

utbildningsanstalter;

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln, punkten Utbildning

av lärare vid yrkesundervisningen, angående åtgärder för anordnande fr. o. m.

vårterminen 1962 av utbildning av gymnasieingenjörer vid tekniska läroverk;

d) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 2 042 000 kr.;

e) avslå Kungl. Maj:ts förslag under kapitalbudgeten att till Lån till gymnasieingenjörer

för utbildning till lärare för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 1 025 000 kr.;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg och herr Ragnar Bergh (I: 330) samt den andra inom andra

kammaren av fröken Karlsson m.jl. (11:404), i vilka hemställts att riksdagen

måtte

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.;

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Lån till gymnasieingenjörer för utbildning

till lärare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisa ett

investeringsanslag av 300 000 kr.;

dels en inom andra kammaren av fru Sjövall och fru Kristensson väckt motion

(II: 429), vari hemställts

a) att Kungl. Maj:ts framställning under åttonde huvudtiteln, punkt 296

angående utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk, icke

måtte av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam

utredning av ärendet;

dels en inom andra kammaren av fru Sjövall och fru Kristensson väckt motion

(II: 430), vari hemställts att Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 2/1962 att till

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr. icke måtte av

riksdagen bifallas;

dels ock en inom första kammaren av herr Lennart Geijer väckt motion

(I: 352), vari hemställts att riksdagen vid behandling av frågan om anslag till

anordnande av tvåårig utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska

läroverk måtte besluta att bestämmelserna angående lån till deltagarna i utbildningen

ändras så, att den, som efter ett års lärartjänst finner att han vill återgå

till annan verksamhet, får hela lånebeloppet avskrivet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 27, II: 403, II: 404, II: 429, II: 430 och I: 352.

I:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t har i

propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 296, s. 553—567 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter och

vidtaga övriga åtgärder för anordnande fr. o. m. vårterminen 1962 av utbildning

av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder, dels ock till Utbildning

av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 420 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 (bilaga 5, punkt 2, s. 13 och 14

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1962) föreslagit riksdagen att till Utbildning av lärare vid yrkesunder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

3

visningen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Utskottet kommer att under denna punkt behandla samtliga de i det föregående

angivna motionerna.

Under punkten 296 har i första hand upptagits medel för längre lärarutbildningskurser

och övrig kursverksamhet m. m. Departementschefen har beräknat

kostnaderna för tio yrkeslärarkurser till 780 000 kr., för sju handelslärarkurser

till 294 000 kr., för tre läroverksingenjörskurser till 183 000 kr., för en sjukvårdslärarkurs

till 83 000 kr., för två kurser för civilingenjörer till 60 000 kr. och för

en kurs för ämneslärare till 42 000 kr., eller tillhopa 1 442 000 kr., vilket sistnämnda

belopp enligt departementschefen dock kan minskas med 70 000 kr.

För övrig kursverksamhet beräknas ett belopp av 670 000 kr. Sammanlagt medför

de här nämnda förslagen ett medelsbehov av 2 042 000 kr., vilket innebär en

anslagsökning med 198 000 kr.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t framlagt förslag om utbildning av

gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk.

Rörande bakgrunden till det ifrågavarande förslaget framgår av statsrådsprotokollet

bl. a. följande.

Statsmakterna har under senare år fattat beslut, som medför en väsentlig

utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen. Enbart under de båda budgetåren

1960/62 har tillkommit 10 respektive 40 nya intagningsavdelningar.

Den redan beslutade och förutsatta vidare utbyggnaden av de tekniska gymnasierna

kräver ett stort lärartillskott, i synnerhet i de naturvetenskapliga och

tekniska ämnena. I matematik, fysik och kemi har undervisningen hittills bestritts

av universitetsutbildade lärare och civilingenjörer samt i de tekniska

ämnena av civilingenjörer och ett fåtal läroverksingenjörer. Vid de högre tekniska

läroverken finns icke samma fasta adjunktskår som vid de allmänna läroverken.

Budgetåret 1961/62 består den av 15 ordinarie och 125 extra ordinarie

adjunkter i lönegrad A 23. Antalet lektorstjänster samma budgetår uppgår till

298. De nuvarande adjunkterna är till mycket stor del civilingenjörer, som

meriterar sig för lektorstjänster.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har i en framställning den 26 oktober 1961

framlagt förslag om anordnande av en tvåårig lärarutbildning för omkring 80

kvalificerade gymnasieingenjörer med början redan vårterminen 1962. Utbildningen

skulle förläggas till de tekniska högskolorna och vara avslutad före början

av höstterminen 1963.

Enligt överstyrelsens uppfattning är en nödvändig förutsättning för att den

föreslagna utbildningen skall få kvalificerade elever att eleverna får ersättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

under studietiden. Vid fastställande av ersättningens storlek bör man utgå ifrån

att medianlönen för en läroverksingenjör tre år efter examen beräknas vara ca

1 700 kr. per månad och fem år efter examen ca 1 900 kr. per månad. Till eleverna

bör därför enligt överstyrelsens uppfattning utgå en månadslön av 1 300

kr. Elever från annan ort än kursorten bör dessutom komma i åtnjutande av

dels traktamente om 16 kr. per dag, dels fyra fria resor per termin.

Över denna framställning har yttranden avgivits av berörda myndigheter och

organisationer. I de flesta yttranden förklarar man sig inse behovet av skyndsamma

åtgärder, men genomgående intages en kritisk eller tveksam hållning till

de framlagda förslagen.

Rörande den närmare innebörden av remissyttrandena torde få hänvisas till

åttonde huvudtiteln (s. 557—559).

Efter överläggningar mellan företrädare för ecklesiastikdepartementet, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, överstyrelsen för yrkesutbildning och de

tekniska högskolorna uppdrog Kungl. Maj:t den 24 november 1961 åt rektorn

vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar Woxén, att, med beaktande

av överstyrelsens för yrkesutbildning nämnda framställning och remissyttrandena

däröver, i samråd med kollegienämnderna vid de tekniska högskolorna

och överstyrelsen för yrkesutbildning överarbeta överstyrelsens förslag.

Utredningsmannen skulle till Kungl. Maj:t inkomma med ett nytt förslag, vilket

borde avse anordnande av en till de tekniska högskolorna förlagd särskild

utbildning av gymnasieingenjörer för lärartjänstgöring vid de högre tekniska

läroverken.

Utredningsmannen har den 15 december 1961 inkommit med förslag om särskild

utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid högre tekniska läroverk.

Förslaget innebär, att utbildningen anordnas och står under inseende av överstyrelsen

för yrkesutbildning samt att den förlägges till teknisk högskola vars lärare

och lokaler utnyttjas. Följande närmare redogörelse torde här få lämnas.

Utbildningens allmänna uppläggning. Utredningsmannen föreslår, att lärarutbildningen

förlägges till tre avdelningar, nämligen en för maskinteknik, en för

elektroteknik och en för byggnadsteknik. Avdelningen för maskinteknik föreslås

bli uppdelad på en tillverkningsteknisk och en värmeteknisk linje. Enligt

utredningsmannens uppfattning bör avdelningen för elektroteknik delas i en

kraftteknisk och en teleteknisk linje. Avdelningen för byggnadsteknik avses få

en husbyggnadsteknisk och en anläggningsteknisk linje. Varje avdelning beräknas

få 30 elever.

Utbildningstid. Den sammanlagda utbildningstiden vid varje avdelning avses

skola motsvara två års studier vid teknisk högskola, dvs. fyra terminer om 14

veckor. Ifrågavarande utbildning bör dock uppdelas på blott tre terminer, vardera

omfattande ca 20 veckor. Den första årskullen elever skall enligt planerna

börja sina studier den 1 februari 1962 och avsluta dessa den 14 augusti 1963.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

5

En andra årskull elever bör enligt utredningsmannens förslag intagas den 15

januari 1963. De studerande avses få ferier om sammanlagt 2 månader, vartill

kommer juluppehåll.

InträdesviUkor. Utredningsmannen föreslår, att av läroverksingenjörer som

söker inträde skall krävas kvalificerande betyg från tekniskt gymnasium. Sökande

med väl vitsordad praktik bör ges företräde. Vidare bör det finnas möjligheter

för teknologer att efter individuell prövning kunna antagas som elever.

Utredningsmannen omnämner även ett uppslag från lärare vid Chalmers tekniska

högskola av innebörden att teknologer som fullgjort samtliga tentamina i

de tre första årskurserna vid högskolan skulle erhålla avgångsbetyg, som berättigade

dem till adjunktstjänster vid tekniska läroverk. Detta uppslag finner

utredningsmannen böra övervägas närmare.

Förläggning av utbildningen. Lärarutbildningen bör enligt utredningsmannen

vara knuten till tekniska högskolan i Stockholm vad beträffar avdelningarna

för maskinteknik och för byggnadsteknik och till Chalmers tekniska högskola

vad beträffar avdelningen för elektroteknik.

Vad utbildning i Göteborg beträffar skulle vid Chalmers tekniska högskola

fr. o. m. januari 1963 kunna mottagas en grupp gymnasieingenjörer som undervisats

i Stockholm under de två första terminerna. Vidare kan lokalförhållandena

förväntas bli förbättrade så, att utbildning av en avdelning för elektroteknik

skulle kunna börja i Göteborg i januari 1964.

Utbildningsplaner. Utbildningen föreslås omfatta 14—16 ämnen av vilka omkring

en tredjedel utgör grundläggande ämnen av i det närmaste samma innehåll

som motsvarande ämnen vid de tekniska högskolorna. Övriga läroämnen,

som anpassas för lärarutbildningen, utgöres av tillämpade ämnen och pedagogik.

Den i lärarutbildningen ingående undervisningen i pedagogik och ämnesmetodik,

omfattande 100 timmar, föreslås kompletterad med senare anordnade pedagogiska

kurser, anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Inspektörer och lärare. För att standarden på undervisningen skall hållas på

högskolemässig nivå föreslår utredningsmannen, att ett antal professorer vid de

tekniska högskolorna får uppdrag att vara inspektörer för den av överstyrelsen

för yrkesutbildning anordnade utbildningen. Med hänsyn till läro- och timplanernas

utformning samt ämnenas heterogena karaktär erfordras vid de tre avdelningarna

sammanlagt under första och andra terminen fem samt under tredje

terminen elva inspektörer. Lärarkåren avses i första hand bli rekryterad bland

lärarna vid tekniska högskolan. Utbildningen skall ledas av en kursföreståndare

med rektorsbefogenheter.

Kostnaderna för lärarutbildningen. Utredningsmannen uppskattar kostnaderna

för budgetåret 1961/62 till totalt 482 000 kr. varav 70 000 kr. utgör engångskostnader

för ombyggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler.

Av de löpande kostnaderna utgör lärararvoden 370 450 kr., inspektörs- och kursföreståndararvoden

24 000 kr., administrationskostnader 19 000 kr. samt kompendie-

och matcrielkostnadcr in. m. 98 550 kr. För budgetåret 1962/63 beräknas

inga engångskostnader uppkomma. De löpande kostnaderna nämnda budgetår

beräknas till 997 900 kr. för lärararvoden, 58 800 kr. för inspektörs- och kursföreståndararvoden,

44 000 kr. för administration samt 277 300 kr. för kompendie-

och matcrielkostnadcr m. in. De sammanlagda utbildningskostnaderna

för nästa budgetår beräknas uppgå till 1 378 000 kr. Häri ingår kostnader för

.— förutom en ny avdelning för maskinteknik och en för byggnadsteknik i Stockholm

— eu ny avdelning för elektroteknik i Göteborg våren 1963. Fr. o. m. bud
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

getåret 1963/64 torde kostnaden bli något lägre än under budgetåret 1962/63

med hänsyn till en minskning av vissa utgifter för kompendieutgivning m. m.

Departementschejen har erinrat om att statsmakterna under senare år fattat

beslut, som medför en väsentlig utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen.

Enbart under budgetåren 1960/62 har tillkommit 10 respektive 40 nya

intagningsavdelningar. Med utgångspunkt i det ökade antalet intagningsavdelningar

och den beräknade ökningen under nästa budgetår kan enligt departementschefen

det ackumulerade lärarbehovet hösten 1963 beräknas till omkring

100 nya lärare i tekniska ämnen och omkring 80 i matematik, fysik och kemi.

Mot bakgrunden härav och det förutsebara ytterligare lärarbehovet för den

fortsatta expansionen under 1960-talet anser departementschefen det nödvändigt,

att statsmakterna nu fattar beslut om särskilda åtgärder för att i tid motverka

en hotande lärarbrist vid de tekniska läroverken. I annat fall föreligger risk att

syftet med utbyggnaden av dessa läroverk förfelas. Efter att ha framhållit att

det nu framlagda förslaget är avsett att leda till en ökning av antalet utbildade

lärare redan hösten 1963, anför departementschefen följande.

Även om situationen kräver snabba åtgärder är det dock givet, att kravet

på en hög kunskapsnivå hos de blivande lärarna ej får eftergivas. Det vore i

och för sig önskvärt, att de tekniska läroverkens lärarkår till största delen

kunde rekryteras med civilingenjörer. Mot bakgrunden av rådande brist på

sådana är det emellertid enligt min mening orealistiskt att tro, att lärarbehovet

skulle kunna helt tillgodoses på detta sätt, även om de närmaste årens ökade

examination vid de tekniska högskolorna tages i beaktande.

Det nu föreliggande, i samråd med bl. a. kollegienämnderna överarbetade förslaget

innebär, att gymnasieingenjörer får en på läraryrket inriktad, kvalificerad

utbildning i sådana ämnen som de kommer att undervisa i vid de tekniska gymnasierna.

Utbildningen är således direkt inriktad på lärarverksamhet vid denna

skolform.

Då utomordentligt starka skäl talar för att åtgärder vidtages för att motverka

en eljest uppkommande och mycket allvarlig brist på lärare vid de snabbt

expanderande tekniska läroverken, anser jag bestämt att en utbildning bör komma

till stånd efter i huvudsak de riktlinjer och i den omfattning utredningsmannen

förordat — innebärande bl. a. att medel nu beräknas för två utbildningsomgångar

— samt att utbildningen i enlighet med hans förslag påbörjas redan i

februari 1962. Jag ämnar senare föreslå, att för denna undervisning erforderliga

medel under innevarande budgetår äskas i vederbörlig ordning. Jag vill vidare

framhålla att under ärendets beredning erforderliga förberedande åtgärder av

organisatorisk natur vidtagits för att möjliggöra en så tidig start.

Som utredningsmannen föreslagit bör utbildningen anordnas av överstyrelsen

för yrkesutbildning och förläggas till teknisk högskola. Åtminstone under det

första året synes undervisningen i dess helhet böra förläggas till tekniska högskolan

i Stockholm. Enligt vad utredningsmannen uppger, skulle det vara möjligt

att våren 1963 bereda plats vid Chalmers tekniska högskola för elever, som

i avdelningen för elektroteknik undervisats två terminer i Stockholm. Detta

tyder på, att avdelningen för elektroteknik skulle kunna förläggas till Göteborg

redan fr. o. m. våren 1963 i stället för våren 1964, som utredningsmannen föreslagit.

Jag finner det synnerligen angeläget, att denna möjlighet ingående under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr So år 1962

sökes och om möjligt tillvaratages eller att förutsättningar på annat sätt skapas

för att en ny avdelning för elektroteknik skall kunna starta våren 1963.

För tillträde till utbildningen bör fordras ingenjörsexamen med goda betyg

från den gymnasielinje, som motsvarar den avdelning i vilken den sökande

önskar intagas. Företräde bör ges den som har meriterande praktik efter ingenjörsexamen

inom verksamhetsområde, som har anknytning till den avdelning

den sökande önskar bli intagen i. Frågan om möjligheter för teknologer, som efter

några års studier vid teknisk högskola önskar avbryta sin utbildning där, att få

tillträde till ifrågavarande lärarutbildning bör enligt min mening ytterligare övervägas

av överstyrelsen i samråd med vederbörande vid tekniska högskolorna,

givetvis med beaktande av de olika synpunkter som härutinnan framförts vid

remissbehandlingen.

Som en garanti för att lärarutbildningen hålles på högskolemässig nivå bör i

enlighet med utredningsmannens förslag professorer vid de tekniska högskolorna

fungera som inspektörer. Fn ytterligare garanti härför ligger i förutsättningen

att lärare vid de tekniska högskolorna i möjligaste mån skall utnyttjas som

lärare vid ifrågavarande utbildning.

Utredningsmannen har ej upptagit frågan om ersättning till deltagarna i

lärarutbildningen utan hänvisar härutinnan till överstyrelsens tidigare nämnda

framställning. Överstyrelsen har i denna fråga föreslagit, att en månadsersättning

av 1 300 kr. skulle utgå till samtliga deltagare under studietiden. Till deltagare

bosatta utanför utbildningsorten skulle dessutom utgå traktamente och

resebidrag. För att tillräckligt kvalificerade sökande skall kunna förväntas vilja

genomgå utbildningen, anser jag det för egen del nödvändigt, att det under

utbildningen — som kan sägas innebära en omskolning för ny yrkesverksamhet

— utgår en ersättning, som åtminstone till väsentlig del kan kompensera

det inkomstbortfall, som blir följden av att vederbörande lämnar en avlönad

anställning. Denna situation måste normalt uppstå, då de som antages till utbildningen

skall ha en betydande erfarenhet av praktiskt arbete bakom sig.

Enligt min mening bör ersättningen utgå i en delvis annorlunda form än överstyrelsen

för yrkesutbildning föreslagit. Under hela utbildningstiden, inklusive

ferietid, bör en månadsersättning av 650 kr. utgå. Dessutom bör högst 650 kr.

kunna utgå månatligen som lån, vilket under studietiden bör vara räntc- och

amorteringsfritt samt, om låntagaren efter utbildningstidens slut tar heltidsanställning

som lärare vid tekniskt läroverk, avskrivas med en femtedel för varje

år som tjänstgöringen fortgår. Efter fem års tjänstgöring som lärare skall lånet

således vara helt avskrivet. Övergår den som genomgått lärarutbildningen omedelbart

eller inom en femårsperiod till annan verksamhet, bör han bli skyldig

att amortera hela respektive ännu ej avskriven del av lånet samt erlägga gällande

normalränta för det belopp han skall amortera.

Jag förordar också, att traktamente om högst 16 kr. per dag skall kunna utgå

under utbildningen till elever, som ej är bosatta på utbildningsorten och har försörjningsplikt

eller kan förebringa andra särskilda skäl. Om traktamentsersättning

skall utgå bör vara beroende av prövning i varje särskilt fall. Resekostnadsersättning

bör enligt min mening inte utgå.

Genomgång av den här förordade utbildningen bör medföra behörighet till

tjänst som adjunkt i lönegrad A 23 vid högre tekniskt läroverk.

Även om ett genomförande av de av mig nu förordade åtgärderna kan förväntas

i betydande utsträckning minska bristen på lärare vid de tekniska läroverken,

kommer utbildningskapaciteten dock inte att helt motsvara det ökande

lärarbehovet. Det är därför angeläget att även åtgärder av annat slag, som kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

öka lärartillgången, vidtages och att olika uppslag för att nå detta syfte grundligt

prövas; jag torde i detta sammanhang få erinra om Kungl. Maj ds beslut

den 15 december 1961 att låta de bestämmelser, som utfärdades den 29 januari

1960 för att avhjälpa bristen på lärare i matematik, fysik och kemi (statsliggaren

s. B 240) också bli tillämpliga vad beträffar undervisning i tekniska ämnen. Jag

vill här även uttala den förhoppningen, att näringslivet och givetvis även den

offentliga förvaltning, som sysselsätter ingenjörer, skall framdeles i om möjligt

ännu större utsträckning än hittills fortsätta med sin värdefulla medverkan genom

att underlätta för sin berörda personal att bistå med bl. a timlärartjänstgöring

vid de tekniska läroverken.

Beträffande kostnadsramen för den egentliga utbildningsverksamheten under

innevarande och nästa budgetår ansluter sig departementschefen till utredningsmannens

beräkningar.

De redan för innevarande budgetår uppkommande kostnaderna under detta

anslag uppskattar departementschefen till i runt tal 500 000 kr., varav 70 000 kr.

till engångskostnader för vissa ombyggnadsarbeten samt inredning och utrustning.

Nämnda belopp föreslås bli anvisade på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet under anslaget

till 1 378 000 kr.

Kostnaderna för månadsersättningar och traktamenten till eleverna beräknar

departementschefen för innevarande budgetår till 375 000 kr., vilka kostnader

bör belasta anslaget Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

För innevarande budgetår torde kostnaderna få bestridas genom

överskridande av anslaget med erforderligt belopp. För samma ändamål beräknar

departementschefen medelsbehovet under nästa budgetår till 1 300 000 kr.

För lån till eleverna räknar departementschefen med att ett belopp av

300 000 kr. erfordras under innevarande budgetår. Denna kostnad bör bestridas

ur ett nytt investeringsanslag, rubricerat Lån till gymnasieingenjörer för utbildning

till lärare, och anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1961/62. För nästa budgetår beräknar departementschefen kostnaderna för lån

till eleverna till 1 025 000 kr.

TJtskottet. Såsom departementschefen erinrat har under senare år fattats beslut,

som medför en väsentlig utbyggnad av den tekniska gymnasieorganisationen.

Enligt Kungl. Maj:ts under innevarande års åttonde huvudtitel framlagda förslag

skall under nästa budgetår ytterligare ett tiotal nya intagningsavdelningar vid

nämnda gymnasier komma till stånd. Utskottet, som senare tager ställning till

detta förslag, är emellertid i anslutning till vad departementschefen därom anfört

av den uppfattningen att redan nu föreliggande förhållanden nödvändiggör att

åtgärder vidtages för att i tid motverka en hotande lärarbrist vid de tekniska

läroverken.

Till det av överstyrelsen för yrkesutbildning den 26 oktober 1961 framlagda

och under åttonde huvudtiteln (s. 555—557) redovisade förslaget om anordnande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

9

av viss utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska läroverk intog

flertalet av de i ärendet hörda remissmyndigheterna en kritisk eller tveksam

hållning. Det av departementschefen nu förordade förslaget till dylik utbildning

bygger på en av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar

Woxén, såsom särskilt tillkallad utredningsman verkställd överarbetning av överstyrelsens

ifrågavarande förslag. Enligt planerna för utbildningen skall den första

årskullen elever börja sina studier den 1 februari 1962 och avsluta dessa den 14

augusti 1963. En andra årskull bör enligt utredningsmannens förslag intagas den

15 januari 1963.

Denna planläggning, som i huvudsak accepterats av departementschefen, har

haft till följd att ärendets behandling i riksdagen måst på ett icke önskvärt sätt

forceras. Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om förslaget, som på

vissa punkter kan ingiva tveksamhet, kunnat granskas och övervägas under

förhållanden, där tidsnöden icke fått göra sig gällande.

Utskottet har vid den prövning utskottet ägnat förevarande fråga funnit de

föreliggande omständigheterna kräva att särskilda åtgärder nu vidtages för att

motverka den eljest uppkommande mycket allvarliga bristen på lärare vid de

snabbt expanderande tekniska läroverken. Utskottet vill därför icke motsätta sig

ett bifall till att utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid dessa läroverk

anordnas fr. o. m. vårterminen 1962 i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen förordade grunderna. Detta ståndpunktstagande innebär

bl. a. att utskottet godtager departementschefens förslag med avseende å grunderna

för lån till kursdeltagare och avskrivning av lånen inom viss av departementschefen

angiven tid. Utskottet avstyrker på grund härav bifall till det i

motionen I: 352 gjorda yrkandet.

Utskottet anser sig emellertid böra framhålla, att utskottet funnit starka skäl

tala för att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring av lärartillgången vid de

tekniska läroverken — bortsett från den kurs som nu skall taga sin början — av

Kungl. Maj:t göres till föremål för ytterligare undersökningar och överväganden.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t härvid — i enlighet med vad som åsyftas

i en den 23 januari 1962 utfärdad kommuniké rörande överläggningar mellan

ecklesiastikdepartementet och SACO i denna utbildningsfråga — skall efter samråd

med vederbörande utbildningsmyndigheter och kontakt med representanter

för näringsliv och övriga intressenter pröva skilda uppslag, som kan komma i

fråga i ovannämnda syfte och leda till att den av departementschefen nu föreslagna

typen av lärarutbildning kan ersättas av andra mera ändamålsenliga anordningar.

En dylik undersökning synes utskottet böra kunna verkställas inom de

närmaste månaderna, så att resultatet av densamma inom kort kan överblickas

och ställning i fortsättningen tagas till föreliggande problemkomplex.

Under nu rådande förhållanden och med hänvisning till vad utskottet nyss

anfört anser utskottet sig böra tillstyrka, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det

begärda bemyndigandet samt anvisar de av Kungl. Maj:t för här omförmälda

olika ändamål äskade anslagsmedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

Utskottet avstyrker förty bifall till de yrkanden, som gjorts i motionerna 1:14

och II: 27, I: 331 och II: 403, I: 330 och II: 404, II: 429 och II: 430.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställningar om ökad medelsanvisning

för längre lärarutbildningskurser och för övrig kursverksamhet

m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att motionerna 1:14 och 11:27 samt 1:331 och 11:403,

sistnämnda bägge motioner i vad de avser förhandlingar i syfte

att häva den akuta bristen på lärare vid de tekniska gymnasierna,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

2) att motionerna 1:331 och II: 403 i vad de avser utredning

i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter

samt motionen II: 429 i vad den avser skrivelse till Kungl.

Maj:t icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:352, I: 331 och II: 403

samt II: 429, sistnämnda tre motioner såvitt här är i fråga,

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter

och vidtaga övriga åtgärder för anordnande fr. o. m. vårterminen

1962 av utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid

tekniska läroverk i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

förordade grunder;

4) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:331 och II: 403 samt

II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Utbildning

av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 420 000 kr.;

5) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:330 och II: 404 samt

II: 430, förstnämnda bägge motioner såvitt här är i fråga, till

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1961/62 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

2:o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 297, s. 567 och

568 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1962) föreslagit riksdagen att till Ersättning till deltagare i utbildning av

lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

11

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 370 000 kr., innebärande en

anslagsökning av 1 775 000 kr.

Såsom under närmast föregående punkt redovisats har i förevarande anslag

inräknats ett belopp av 1 300 000 kr. till kostnaderna för månadsersättningar

och traktamenten till deltagare i utbildningen av gymnasieingenjörcr till lärare

vid tekniska läroverk. I övrigt förordar departementschefen en höjning av detta

anslag med 475 000 kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en sammanlagd

anslagshöjning med (1 300 000 4- 475 000 =) 1 775 000 kr. till i avrundat tal

(3 597 000 -f 1 775 000 =) 5 370 000 kr.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört och föreslagit samt med biträdande av Kungl. Maj:ts här förevarande

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till

Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 370 000 kr.

3:o) Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare. Kungl. Maj:t

har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 336, s. 644 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1962) samt i propositionen

nr 2 (bilaga 12, s. 37 av bilagt utdrag av samma statsrådsprotokoll) föreslagit

riksdagen att till Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisa för budgetåret 1962/63

ett investeringsanslag av 1 025 000 kr. och å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62 ett investeringsanslag av 300 000 kr.

Rörande motiveringen för dessa anslagsäskanden torde få hänvisas till den

redogörelse, som lämnats under punkten 1.

Utskottet får med hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört och

föreslagit hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 331 och II: 403 samt I: 330 och

II: 404, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Lån till

gymnasieingenjörer för utbildning till lärare å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisa

a) för budgetåret 1962/63 ett investeringsanslag av 1 025 000

kr.,

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 ett

investeringsanslag av 300 000 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende må företagas till

avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 9 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Rikard

Svensson, Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist, Sundin och PerOlof

Hanson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olof ström, Svensson i Stenkyrka,

Almgren, Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, fröken Olsson, herrar

Arvidson, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson, herrar Kellgren, Fagerlund,

Blomkvist, Berg och Nelander.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

13

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och

fröken Karlsson, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 9, som börjar med

»Denna planläggning», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med »till erinran»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Denna planläggning, som i huvudsak accepterats av departementschefen,

har haft till följd att ärendets behandling i riksdagen måst på ett icke önskvärt

sätt forceras. Det hade varit till fördel om tidsnöden icke fått göra sig gällande

på sätt som skett.

Utskottet har vid sin prövning av frågan funnit de föreliggande omständigheterna

kräva särskilda åtgärder men ansett att departementschefens förslag

kommer att medföra en sänkning av kvaliteten på lärarna vid de tekniska

gymnasierna, en uppfattning som också delas av övervägande antalet remissinstanser.

Den omständigheten att en brist föreligger får enligt utskottets

mening ej leda till en lösning som innebär att kvalitetskravet eftersattes.

Utskottet anser, att det borde vara möjligt att åstadkomma en kvalitativt

bättre lösning, vilken dessutom medför en snabbare effekt i den akuta bristsituationen

om de synpunkter vilka framföres i motionerna I: 331 och II: 403

lägges till grund för åtgärder.

Utskottet instämmer i arbetsmarknadsstyrelsens uttalande att den föreslagna

studielönen innebär en delvis ny princip i fråga om studiehjälp för högskolestudier.

Utskottet vill understryka att departementschefens förslag kommit att

inrymma moment som innebär att statsmakterna bryter mot principen att

studiesociala åtgärder och arbetsmarknadsmässig inriktning av de studerande ej

skall sammanblandas. Utskottet anser detta desto mera betänkligt som de

extraordinära åtgärderna föreslås tillämpade enbart för gymnasieingenjörer,

avsedda att utbildas till lärare vid tekniska läroverk, ehuru en jämförbar bristsituation

kan konstateras föreligga även beträffande andra grupper i samhället,

såsom sjuksköterskor, tekniker över huvud taget, lärare vid de allmänna läroverken,

läkare m. fl. Vad de tekniska läroverken beträffar synes det dessutom

förhålla sig så att bristen på naturvetare — åtminstone till en början — kommer

att utgöra ett större problem än bristen på tekniker.

Av det anförda framgår att en bristsituation gör sig gällande inom betydande

områden av samhällslivet. Utskottet håller för troligt att nya bristsituationer

kan uppstå och sedda på längre sikt fördjupas. Utskottet finner det därför välbetänkt

att, som föreslagits i motionerna 1:331 och 11:403, en utredning till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

sättes av Kungl. Maj:t med uppgift att snarast och fortlöpande redovisa åtgärder

i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter.

Utskottet anser sig alltså böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

till det i motionen 1:352 framställda yrkandet.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»1) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:331 och

II: 403, såvitt här är i fråga, samt i anledning av motionerna

1:14 och II: 27, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att förhandlingar

omgående inledes mellan statsmakterna och berörda

arbetsmarknadsorganisationer i syfte att häva den akuta bristen

på lärare vid de tekniska gymnasierna;

2) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och

II: 403 samt II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att en utredning tillsättes

med uppgift att snarast och fortlöpande redovisa åtgärder

i syfte att häva bristen på lärare vid samtliga utbildningsanstalter;
3)

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och

II: 403 samt II: 429, samtliga motioner såvitt här är i fråga,

ävensom med avslag å motionen 1:352, avslå Kungl. Maj:ts

förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

föreskrifter och vidtaga övriga åtgärder för anordnande

fr. o. m. vårterminen 1962 av utbildning av gymnasieingenjörer

till lärare vid tekniska läroverk;

4) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 331 och

II: 403 samt i anledning av motionen II: 429, samtliga motioner

såvitt här är i fråga, till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 042 000 kr.;

5) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:330 och

II: 404 samt II: 430, förstnämnda bägge motioner såvitt här är

i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1961/62 till utbildning

av lärare vid yrkesundervisningen.»

b) av herr Per-Olof Hanson

c) av herr Nelander

2) vid punkten 2 (Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen)

av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka under förutsättning av bifall till den med

1 a) betecknade reservationen ansett att utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 23 år 1962

15

»Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört och

föreslagit, vilket innebär att förevarande anslag bör minskas med 1 300 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 070 000 kr.»

3) vid punkten 3 (Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare) av

fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Nilsson i Göingegården och fröken

Karlsson, vilka under förutsättning av bifall till den med 1 a) betecknade reservationen

ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:331 och

II: 403 samt I: 330 och II: 404, samtliga motioner såvitt här

är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till

lån till gymnasieingenjörer för utbildning till lärare.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:54 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Rejmbliken Sydafrika för undvikande av dubbelb s. 1 i texten