Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-03-06 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1962/63 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet in. in.

1 ;o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t (bilaga 5, punkt 1, s. 4—30 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

i förenämnda statsrådsprotokoll förordade ändringar i personalförteckningen

för utrikesförvaltningen, dels godkänna den av departementschefen i

samma statsrådsprotokoll förordade regleringen av bostadskostnaderna för

utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att under av departementschefen angivna förutsättningar minska enligt

33 § statens allmänna avlöningsreglemente till ifrågavarande personal

utgående ortstillägg enligt särskild stat, utomeuropeiska tillägg eller chargé

d’affaires-tillägg, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för utrikesförvaltningen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63, dels ock till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 33 621 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35 770 000 kr.

Beträffande diplomatisk och konsulär personal framhålles i huvudsak

följande.

Inom Östafrika fortskrider utvecklingen mot upprättandet av självständiga

stater. Sålunda har Republiken Tanganyika proklamerat sitt oberoende

den 9 december 1961. Protektoratet Uganda kan förväntas erhålla full

självständighet redan under loppet av 1962 och Kenya under år 1962 eller

1963. Förhandlingar om självständighet för den år 1953 bildade Centralafrikanska

federationen, omfattande Nord- och Sydrhodcsia samt Nyasaland,

pågår alltjämt. Inom Brittiska Central- och Östafrika, med eu folkmängd på

1 Biliang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

omkring 30 miljoner invånare, saknar Sverige för närvarande lönad representation.

Inom hela området finnes endast fyra svenska honorärkonsulat.

Vid två av dessa, nämligen konsulaten i Nairobi och Salisbury, finnes en lönad

kanslist. Den politiska utvecklingen, de svenska intressena av ekonomisk

och kommersiell art, den planerade svenska utvecklingshjälpen, den

omfattande missionsverksamheten, framför allt i Tanganyika, Sydrhodesia

och Kenya, samt den stora svenska kolonien — antalet svenska medborgare

inom de här avsedda områdena uppgår till omkring 500 — gör det angeläget,

att lönad svensk representation inom en nära framtid etableras inom denna

del av Afrika. Bl. a. från det svenska näringslivets sida har behovet av sådan

representation framhållits.

I första hand synes en lönad myndighet böra förläggas till Nairobi, till en

början i form av ett generalkonsulat, vilket så snart Kenya blivit oberoende

torde böra förändras till en självständig beskickning. Chefen för nämnda

myndighet bör förutom Kenya få som verksamhetsområde även vissa andra

av de tidigare nämnda områdena, i första hand Tanganyika och Uganda.

För ändamålet föreslås inrättandet av en extra ordinarie rådstjänst i lönegraden

B 1. Jämte denna bör för den nya lönade myndigheten även ianspråktagas

den vid det olönade konsulatet i Nairobi redan befintliga kanslisttjänsten.

Den föreslagna myndigheten bör få övertaga ledningen över alla svenska

konsulat i Östafrika. Sedan den omvandlats till beskickning, torde sändebudet

böra ackrediteras jämväl i Madagaskar samt eventuellt i Somalia, i vilka

länder som tidigare nämnts för närvarande sändebudet i Addis Abeba är

ackrediterat.

För förstärkning av utrikesdepartementets personella resurser till följd

av de ökade arbetsuppgifterna berörande Sveriges bistånd till underutvecklade

länder förordas inrättande av en extra byråchefstjänst i lönegraden

B 1.

Sedan år 1950 tjänstgör vid politiska avdelningen en tjänsteman, som

har till uppgift att företaga utredningar av politisk och ekonomisk karaktär.

Befattningshavaren uppbär för närvarande arvode efter 26 :e löneklassen.

Med hänsyn till de högt kvalificerade arbetsuppgifter som utföres av

denne befattningshavare föreslås inrättande för denne av en extra tjänst i

lönegraden B 1.

Med hänsyn till de omfattande och betydelsefulla uppgifter på traktatväsendets

område som åvilar rättsavdelningens juridiska byrå föreslås inrättandet

av en extra tjänst som förste sekreterare i lönegraden A 23. Vad

rättsavdelningens konsulära byrå beträffar föreslås, att en extra ordinarie

tjänst som förste sekreterare i lönegraden A 23 inrättas, varvid en tjänst

som amanuens i reglerad befordringsgång kan indragas.

Antalet besök i Sverige av utländska statsmän och av officiella delegationer

har under senare år väsentligt ökat. Departementets medverkan vid planering

och genomförande av dylika besök har medfört behov av personalförstärkning.

För biträde med handläggningen av hithörande ärenden inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

3

departementet föreslås inrättande av en extra tjänst som förste sekreterare

i lönegraden A 23.

För den diplomatiska tjänsten föreligger behov av ytterligare attachébefattningar.

Departementschefen beräknar sålunda medel för anställning

av fyra tjänstemän i reglerad befordringsgång.

Med hänsyn till förutsedd ökad informationsverksamhet torde vid pressbyrån

böra placeras två kanslisttjänster i reglerad befordringsgång, vilka

föreslås nyinrättade. Detta möjliggör dock en nedräkning av anslaget till

Administrativ personal: Avlöningar till ordinarie tjänstemän med belopp

svarande mot lönen åt en kansliskrivare.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två tjänster som andre

sekreterare, beskickningssekreterare eller vicekonsuler i Ao 19 utbytas mot

två tjänster som förste sekreterare, förste beskickningssekreterare eller

förste vicekonsuler i Ao 23. Vidare bör tjänstebenämningen andre sekreterare

ändras till sekreterare, så att överensstämmelse uppnås med de principer

som därvidlag iakttages inom Kungl. Maj :ts kansli i övrigt. I konsekvens

härmed bör tjänstebenämningen extra ordinarie sekreterare tilldelas

departementets extra ordinarie andre sekreterare.

Beträffande administrativ personal framhålles i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortgående ökningen av arbetsbelastningen på utrikesdepartementets

personalavdelning i vad avser budgetärenden föreslås, att

en tjänst som budgetsekreterare inrättas. Jämväl beredningen inom departementet

av sådana budgetära och administrativa ärenden, som hänför sig

till nämnden för internationellt bistånd, bör anförtros budgetsekreteraren.

Denna personalförstärkning möjliggör att en tjänst som extra ordinarie

förste kanslisekreterare vid personalavdelningen kan förvandlas till en

tjänst som extra ordinarie förste sekreterare i den diplomatiska och konsulära

karriären. Innehavaren av denna tjänst bör biträda vid handläggningen

av administrativa ärenden, däribland departementets fastighetsärenden. Slutligen

föreslås inrättande av en befattning som assistent i Ag 17 för biträde

åt budgetsekreteraren. En kanslisttjänst bör därvid vakanthållas.

För ett vikariatslöneförordnande som intendent i lönegraden Ae 21 bör

under posten Avlöningar till icke-ordinarie personal uppföras ett häremot

svarande belopp.

För avarbetande av balans, som på grund av väsentligt ökad arbetsvolym

uppstått vid handläggningen av rese- och flyttningsräkningar, föreslås att

en extra revisorstjänst i lönegraden A 19 tillföres ekonomibyrån.

Vid rättsavdelningens juridiska byrå finns placerad en tjänst som förste

kansliskrivare. Enligt förslaget bör en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång

inrättas mot vakantsättning av tjänsten som förste kansliskrivare.

Departementschefen föreslår, att en befattning som amanuens i reglerad

befordringsgång tillföres biblioteket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

I fråga om kontorsbiträdespersonalen inom utrikesförvaltningen föreslås

inrättande av fem nya tjänster i reglerad befordringsgång.

I proposition 1961: 110, s. 29, uttalade chefen för försvarsdepartementet,

att anställande av erforderlig biträdespersonal åt försvarsattachéerna borde

i princip ske genom utrikesdepartementets försorg och att hänsyn härtill

torde tagas vid beräkningen av vederbörliga anslag för kommande budgetår.

Detta förslag har av riksdagen lämnats utan erinran. För nästkommande

budgetår beräknas i överensstämmelse härmed under tredje huvudtitelns

avlöningsanslag medel för avlöning av biträden åt försvarsattachéerna. Det

rör sig här om medel för avlöning av en kansliskrivare, två kanslibiträden

och två kontorsbiträden. Även biträden åt socialattachéer samt lantbruksattachéer

och lantbruksrepresentanter föreslås skola anställas och avlönas

av utrikesdepartementet. Medel erfordras för avlöning av ett kanslibiträde

och ett kontorsbiträde. För avlöning av biträde åt socialattachén i London

torde medel förutses under anslagsposten IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter

anställd personal.

Beträffande de i personalförteckningen under administrativ personal redovisade

tjänsterna å övergångsstat anmäles, att kanslibiträdestjänsten i Ao

7 kommer att indragas under innevarande budgetår. Tjänsten föreslås skola

avföras ur personalförteckningen och utbytas mot en kanslibiträdestjänst

i Ae 7.

För inpasseringskontrollen till utrikesdepartementets lokaler erfordras

anställande av ytterligare bevakningspersonal, som torde böra avlönas med

arvode. Kostnaderna härför beräknas till 16 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande tjänster uppflyttas

i lönegrad, nämligen en pressassistent i Ae 13 till redaktör i Ae 15,

en redaktör i Ag 13 till redaktör i Ag 15, två kontorister i Ao 9 till kansliskrivare

i Ao 10, en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 10 samt fem

kanslibiträden i Ae 7 till kontorister i Ae 9.

Vidkommande utlandstjänstemännens bostadskostnader framhålles i huvudsak

följande.

Förmånen av fri bostad tillkommer för närvarande dels samtliga chefer

för Sveriges beskickningar, permanenta delegationer och lönade generalkonsulat

och dels ordinarie och extra ordinarie tjänstemän vid beskickningen

i Moskva. Övrig utsänd personal bestrider sina bostadskostnader av lön

jämte utgående tillägg.

På grund av de stigande bostadskostnaderna utomlands har lönen för

denna personal med få undantag måst förstärkas med anlitande av prisutjämningstillägg

beträffande den diplomatiska och konsulära personalen och

ortstillägg i vad avser pressattachéer och administrativ personal. Totallönerna

har kommit att förete betydande ojämnheter. Utvecklingen har i fråga

om sättet för prövning av utrikestjänstemännens lönebehov med hänsyn

till nyssnämnda förhållanden lett till att bostadskostnaderna i praktiken blivit

direktreglerade genom att till tjänstemännens behovsprövade nettolön

lagts vissa ej behovsprövade poster, däribland kostnaderna för bostad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

5

Departementschefen har redogjort för en av utrikesförvaltningens lönenämiid

i promemoria den 21 juni 1961 framlagd utredning. Lönenämndens

grundläggande förslag är att bostadsposten i fråga om utsänd personal skall

brytas ut ur lönen och att full täckning skall erhållas av statsmedel för

godtagbara bostadskostnader. Detta innebär, att staten direkt betalar utlandst

jänstemännens bostadskostnader, vilka sålunda inte längre skall täckas

med tjänstemännens löner. Förslaget skall äga tillämpning såväl när

tjänstemännen bebor av staten ägda eller förhyrda bostäder som i de fall

de själva förhyr bostad. Gällande bestämmelser om fri bostad skall bibehållas.

Vad avser personalen — utom sändebudet — vid beskickningen i

Moskva skall dock lönenämndens huvudförslag tillämpas. Förslaget förutsätter,

att bestämmelser fastställes om vilka bostadskostnader som skall

vara ersättningsgilla ävensom att riktlinjer finnes för storleken och standarden

av de bostäder, för vilkas förhyrning statsverket skall lämna ersättning.

Beslutanderätten i personalbostadsärenden avses läggas hos byggnadsstyrelsen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1962.

Departementschefen förordar, att lönenämndens förslag genomföres med

verkan fr. o. m. den 1 juli 1962. Beträffande de närmare skälen härför samt

förslagets detaljer har framhållits bl. a. följande.

Åtskilliga vägande skäl talar för att en reglering av bostadskostnaderna

genomföres på det av lönenämnden föreslagna sättet. Tidigare nämnda

ojämnheter vid lönesättningen torde därigenom i stort sett försvinna. Genom

att fasta regler införes i fråga om beviljandet av ersättning för bostadskostnader

uppnås den förbättringen vad privatförhyrda bostäder angår, att ersättning

lämnas för faktiska och ej blott beräknade kostnader. För tjänstemännen

å andra sidan innebär det nya systemet att samma principer för

bedömningen av bostädernas storlek och standard kommer att tillämpas

vare sig bostäderna är stats- eller privatanskaffade.

Lönenämndens förslag innebär, att tjänstemännen beredes full ersättning

för godtagbara bostadskostnader. Motsvarighet härtill finns inom vissa

andra länders lönesystem.

Lönenämndens förslag att förmånen av fri bostad inte längre skulle tillkomma

den utsända personalen i Moskva — med undantag av sändebudet —

finner departementschefen välmotiverat med hänsyn till önskvärdheten av

att den tänkta ordningen för bostadskostnadernas bestridande bör vara enhetlig

för den här berörda personalen.

Till ersättningsgilla bostadskostnader bör enligt nämndens uppfattning

hänföras ej blott hyra, inklusive kostnad för uppvärmning, varmvattenberedning

och vattenförbrukning, utan även vissa andra kostnader, såsom

för gas och elektricitet samt för ofta nödvändig anskaffning av inredning

och utrustning (l. ex. köks-, kläd- och badrumsskåp, kylskåp, spis, värmeelement,

badkar och varmvattenberedare). I den mån sådan av statsmedel

bekostnad anskaffning avser lös egendom, förutsättes att denna tages till

uppbörd såsom statsegendom. Vidare bör under ersättningsgilla bostadskostnader

i förekommande fall inbegripas dels ofrånkomliga skatter avse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

ende bostaden, kapitalinsats, deposition och ersättning för förvärv av hyresrätt,

avgifter för gemensamlietsanordningar, t. ex. portvakt och hiss, dels

underhålls- och reparationskostnader, som vederbörande myndighet godkänner.

Emot lönenäinndens förslag beträffande vilka bostadskostnader som skall

vara ersättningsgilla har departementschefen ingen erinran. Förutsättning

för att dessa kostnader skall kunna godkännas är att prövning skett av att

bostadens storlek och standard är skälig med hänsyn till bl. a. tjänstemannens

ställning och familjeförhållanden. Vid prövningen av bostadens

storlek vid statsförhyrning eller privatanskaffning bör de riktlinjer följas

som för närvarande tillämpas inom byggnadsstyrelsen vid nyproduktion av

personalbostäder för utrikesrepresentationens behov. Vidare torde böra eftersträvas,

att tjänstemännen vid stationering utomlands om möjligt tillförsäkras

samma bostadsstandard som vid stationering i Sverige. Dessa riktlinjer

utgör hjälpmedel vid bostadsfrågornas prövning och kan inte grunda någon

rätt att erhålla bostad av viss storlek eller beskaffenhet.

Departementschefen föreslår, att beslutanderätten i förevarande frågor

åtminstone tills vidare lägges hos byggnadsstyrelsen som vid ärendenas

handläggning nära bör samråda med utrikesdepartementet.

I princip bör av byggnadsstyrelsen anvisad bostad normalt även bebos.

Fall kommer emellertid liksom för närvarande att inträffa, då tjänsteman

bebor egen fastighet, inackorderar sig på pensionat, bebor annan bostad

än anvisad eller godkänd eller ock förhyr en möblerad bostad. Att tjänsteman

även i dessa fall skall äga erhålla bostadskostnadsersättning synes departementschefen

skäligt.

Departementschefen tillstyrker likaledes lönenäinndens förslag beträffande

den tid, varunder bostadskostnadsersättning bör utgå, ävensom beträffande

tillerkännande av dylik ersättning under semester, tjänstledighet

dier vid tjänstemannens frånfälle (s. 15 och 16 i prop.).

Vid övergången till det nya systemet bör berörda utlandstjänstemäns löneförmåner

reduceras med belopp som motsvarar de direktreglerade utgifterna.

Något löneavdrag för bostadskostnad torde inte göras. Tjänstemannen bör

direkt hos utlandsmyndighetens kassa erhålla likvid för sina styrkta, ersättningsgilla

bostadskostnader, där han själv har att erlägga dessa.

Bostadskostnaden kommer i normalfallet att avräknas från vederbörandes

prisutjämningstillägg (motsvarande). I vissa fall utgår dock intet sådant

tillägg eller överstiger bostadskostnaden tillägget. Kungl. Maj:t bör då ha

möjlighet att minska i 33 § B 2 a) Saar fastställda ortstillägg, utomeuropeiska

tillägg och chargé d’affaires-tillägg, så att bostadskostnadsersättningarna

helt kan avräknas från tjänstemännens samlade löneförmåner. Bemyndigande

att i förekommande fall sänka ortstilläggen enligt särskild stat (statsliggaren

s. 150 152), vilka fastställts efter riksdagens hörande, samt de utom
europeiska

tilläggen och chargé d’affaires-tilläggen bör utverkas hos riksdagen.

Samtidigt bör riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t

att sänka de enligt särskild stat fastställda ortstilläggen, då dessa genom

pris- och kursutvecklingen blivit för höga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

7

Förutsättning för förslagets genomförande är att bostadskostnadsersättning

skatterättsligt får samma ställning som de icke beskattningsbara förmåner

den ersätter. Förslag härom torde komma att vid senare tidpunkt

framläggas av chefen för finansdepartementet.

Budgettekniskt bör förslaget genomföras på så sätt, att vederbörande

poster till prisutjämningstillägg och ortstillägg under förevarande anslag

minskas med belopp svarande mot de bostadskostnader tjänstemännen bestrider

med sina avlöningsmedel. Samtidigt införes under huvudtitelns littera

A (jfr punkt 3) ett särskilt anslag till bostadskostnadsersättningar för

privatanskaffade bostäder. De bostadskostnader, som hänför sig till av staten

anskaffade bostäder, bestrides från ersättningsanslaget under littera D,

punkt 18. Emot denna ordning har riksrevisionsverket ingen erinran.

Delposten Iiepresentationsbidrag till ministern för utrikes ärendena, som

varit oförändrad sedan 1938, föreslås med hänsyn till väsentligt ökade representationskostnader

skola höjas med 10 000 kr.

Från delposten Representations- och hyresbidrag till vissa befattningshavare

i utrikesdepartementet bestrides för närvarande dylika bidrag till kabinettssekreteraren

och chefen för pressbyrån. Till förevarande delpost föreslås

skola överföras de representationsbidrag som från anslaget till extra

utgifter (jfr punkt 9) utgår till vissa andra befattningshavare i departementet,

nämligen biträdande kabinettssekreteraren, avdelningscheferna, chefen

för protokollet och introduktören för främmande sändebud. Samtidigt

bör delposten uppräknas med 57 000 kr. för att möjliggöra skäliga höjningar

av utgående bidrag till följd av sådana ökningar av representationskostnaderna

som inträffat sedan respektive bidrag fastställdes. Det förutsättes få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om bidragens storlek.

Utskottet. Den pågående utvecklingen i Afrika mot bildandet av nya självständiga

stater har medfört behov av utbyggnad av svensk diplomatisk och

konsulär representation. Sålunda medgav 1961 års riksdag, att två självständiga

beskickningar finge upprättas i Västafrika med placering i Monrovia

(Liberia) resp. Lagos (Nigeria). Samtidigt medgavs, att ytterligare

en självständig beskickning finge upprättas i Afrika, närmast avsedd att

placeras i Léopoldville. Enligt vad i den föreliggande propositionen upplysts

bar detta senare bemyndigande till följd av händelseutvecklingen ännu

icke utnyttjats.

Den av Kungl. Maj :t nu föreslagna fortsatta utbyggnaden av utlandsrepresentationen

avser Östafrika. Behovet därav har vitsordats från olika myndigheter

och organisationer, bl. a. från det svenska näringslivets sida. Även

utskottet finner bärande skäl tala för att en sådan representation kommer

till stånd inom denna del av Afrika och har därvid icke något alt erinra mot

att eu lönad myndighet förlägges till Nairobi, till en början i form av ett

generalkonsulat. Ej heller synes något vara att invända mot att för ändamålet

inrättas en extra ordinarie rådstjänst i lönegraden B 1.

Utskottet bar vid sin prövning av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt funnit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

sig böra tillstyrka förordade personalförstärkningar och personalförändringar,

vilka motiverats av utrikesförvaltningens växande arbetsuppgifter ej

minst med avseende å biståndet till de underutvecklade länderna.

I sitt av 1960 års riksdag godkända utlåtande nr 128 uttalade utskottet

i anledning av riksdagens revisorers berättelse år 1959, att en utredning rörande

det rådande lönesystemet för diplomatiska och konsulära tjänstemän

in. fl. snarast borde komma till stånd. I anledning härav uppdrog Kungl.

Maj:t åt utrikesförvaltningens lönenämnd att verkställa sådan översyn. Som

en första etapp av utredningsarbetet har lönenämnden framlagt förslag till

reglering av utrikestjänstemännens bostadskostnader, på vilket förslag propositionen

i denna del bygger.

Den kontanta lönen till utrikestjänstemännen fastställes för närvarande

i princip på grundval av en budgetprövning, d. v. s. en genomgång av detaljerade

uppgifter från vederbörande tjänsteman rörande hans (familjens)

utgifter för hushållet, bostad, husgeråd, representation o. s. v. Vid prövning

av dessa uppgifter fastställes det totala lönebehovet för befattningshavaren.

Prisutjämningstillägget (motsvarande) utgöres av skillnaden mellan

det godtagna totala lönebehovet och summan av löneplanslönen jämte utgående

ortsbidrag, barnbidrag m. m. Detta innebär i praktiken, att bostadskostnaderna

redan nu kunna betraktas som direktreglerade.

Enligt det föreliggande förslaget skall bostadsposten i fråga om personal,

varom här är fråga, brytas ut ur vederbörandes lön och full täckning erhållas

av statsmedel för godtagbara bostadskostnader. Härigenom skulle staten

direkt betala utländskänsteinännens bostadskostnader. Samtliga chefer för

Sveriges beskickningar, permanenta delegationer och lönade generalkonsulat

skulle dock liksom hittills äga förmånen av fri bostad.

Enligt utskottets mening tala åtskilliga skäl för att en reglering av bostadskostnaderna

genomföres i enlighet med Kungl. Maj :ts föreliggande förslag,

vilket alltså tillstyrkes av utskottet. Samtidigt som fasta regler införas

i fråga om beviljandet av ersättning för bostadskostnader, torde möjligheter

föreligga till administrativa förenklingar av dessa ärendens handläggning.

Vid sin granskning av detaljerna i förslaget har utskottet icke heller

funnit något vara att erinra.

Såsom föreslagits bör den nya ordningen äga tillämpning såväl när tjänstemännen

bebo av staten ägda eller förhyrda bostäder som i de fall de själva

förhyra bostad.

Budgeltekniskt innebär förslaget, att vederbörande poster till prisutjämningstillägg

(motsvarande) minskas med belopp, svarande mot de bostadskostnader

tjänstemännen bestrida med sina avlöningsmedel. I överensstämmelse

härmed tillstyrker utskottet, att delposten till prisutjämningstillägg

bl. a. minskas med 2 350 000 kr. och att i enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag ett särskilt anslag å enahanda belopp anvisas till vissa bostadskostnadsersättningar.

Beträffande detta anslag gör utskottet hemställan under

punkten 3 i det följande.

Från anslaget till extra utgifter bestridas för närvarande kostnader för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

9

representation till vissa befattningshavare i utrikesdepartementet. Utskottet

finner det budgettekniskt lämpligt, att dessa kostnader överföras till den

delpost under utrikesförvaltningens avlöningsanslag, varifrån motsvarande

bidrag utbetalas till kabinettssekreteraren och chefen för pressbyrån. Utskottet

tillstyrker alltså förslaget i denna del och har icke någon eriman

att framställa mot att delposten i fråga uppräknas i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag för att möjliggöra vissa höjningar av nu utgående representationsbidrag.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt under nu ifrågavarande punkt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets slatsverksproposition,

såvitt nu är i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för utrikesförvaltningen som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna den av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

förordade regleringen av bostadskostnaderna

för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under av departementschefen

angivna förutsättningar minska enligt 33 § statens

allmänna avlöningsreglemente till ifrågavarande personal

utgående ortstillägg enligt särskild stat, utomeuropeiska tilllägg

eller chargé d’affaires-tillägg;

d) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvaltningen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

I. Diplomatisk och konsulär personal ............ 21 232 000

1. Avlöning till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena .... 57 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................ 5 290 000

3. Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t 8 000

4. Exspektansarvoden bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ........ 300 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ...................... 3 364 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän

.......................... 9 417 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år t962

a) Representationsbidrag

till ministern

för utrikes ärendena 30 000

b) Representations- och

hyresbidrag till vissa

befattningshavare i

utrikesdepartementet 77 000

c) Prisutjämningstillägg 4 775 000

d) Särskilda förmåner i

övrigt, förslagsvis ... 4 535 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 2 614 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......... 182 000

II. Administrativ personal ...................... 8 494 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................ 1 853 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

.......................... 3 554 000

3. Ortstillägg .................... 1 355 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 1 623 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......... 109 000

III. Pressattachéer.............................. 435 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal

.......................... 170 000

2. Ortstillägg, förslagsvis........... 210 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 51 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......... 4 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal ................................... 3 400 000

V. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.................................. 60 000

Summa kr. 33 621 000

e) till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 33 621 000 kr.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 30—32), innebärande en huvudsakligen av anslagsbelastningen

föranledd anslagshöjning av 520 000 kr., hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 7 945 000

kr.

3:o) Vissa bostadskostnadsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 3, s. 32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.

Förevarande nya anslag är föranlett av den under punkten 1 förordade

regleringen av bostadskostnaderna för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen.

Anslaget, från vilket skall bestridas samtliga kostnader för

den utsända personalens privatanskaffade bostäder, föreslås skola disponeras

av byggnadsstyrelsen, som föreslås erhålla bestämmanderätten i personalbostadsärenden.

Anslaget har beräknats till 2 350 000 kr., nämligen dels 2 290 000 kr. för

nuvarande privatanskaffade bostäder och dels 60 000 kr. för bostäder åt

nytillkommande tjänstemän utomlands.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört och

då utskottet icke har något att erinra mot anslagets storlek eller mot vad

departementschefen i samband därmed anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa bostadskostnadsersättningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.

4:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 32 och 33), innebärande en anslagshöjning

av 375 000 kr., som i stor utsträckning hänför sig till nymöbleringar

och till kompletteringsanskaffningar i samband med förutsedda chefsbyten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer

och konsulat för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 1 400 000 kr.

5:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 33), som innebär en anslagshöjning av 150 000 kr. för att

tillgodose framställda anspråk på ökad ersättning för direkta tjänsteutgifter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000

kr.

6:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 33 och 34), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande

makter för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kr.

7 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 7, s. 34) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kr.

Kostnaderna för utrikesdepartementets nämnder av mera permanent karaktär

bestrides av förevarande anslag. Det har synts lämpligt att även

hit överföra utrikesdepartementets antagningskommission samt departementets

möbleringsråd, vilkas kostnader för närvarande gäldas av utrikesförvaltningens

avlöningsanslag. Från detta anslag bestrides även kostnaderna

för det utredningsuppdrag som anförtrotts utrikesförvaltningens lönenämnd

samt för beredningen för internationella biståndsfrågor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande

punkt om anvisande av ett särskilt kommittéanslag och då den av Kungl.

Maj :t föreslagna nedräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kr.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 34 och 35) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Utrikesdepartementet saknar ett särskilt anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga. Från det föreslagna kommittéanslaget har ansetts

böra bestridas kostnaderna för departementets nu arbetande kommittéer

och utredningar. Därutöver bör kostnaderna för lönenämndens utredningsuppdrag

överföras hit från föregående anslag. En preliminär kalkyl av storleken

av de medel som torde erfordras under nästa budgetår ger vid handen

ett anslagsbehov av 300 000 kr.

**

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att under tredje huvudtiteln anvisas

ett särskilt anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Mot den verkställda anslagsberäkningen bär utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

13

9:o) Extra utgifter. Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 35)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 000 kr.

Utskottet. Från förevarande anslag utgår ersättning för representationskostnader

till vissa befattningshavare i utrikesdepartementet. Under punkten

1 har utskottet tillstyrkt, att samtliga dylika kostnader skola bestridas

frän utrikesförvaltningens avlöningsstat. Förevarande anslag torde därför

böra minskas med belopp, som svarar mot under anslaget nu utgående ifrågavarande

ersättningar.

Med hänsyn härtill och då den verkställda anslagsberäkningen icke givit

utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/

63 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

10 :o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 10, s. 35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 105 000 kr.

Å sjunde huvudtiteln finns uppfört ett reservationsanslag till Vissa kostnader

för internationell representation (statsliggaren s. 475). Detta anslag,

som tillkom under budgetåret 1955/56 (prop. 1956: 2, rskr. 75), avser att

täcka representationskostnader i samband med besök i Sverige av vissa utländska

studiedelegationer. Bland annat har det härvid rört sig om på huvudsakligen

utländskt initiativ tillkomna studiebesök av läkare, lärare, tekniker

och vetenskapsmän inom skilda ämnesområden. Dessa kostnader kan

till sin beskaffenhet likställas med dem, som bestrides från förevarande

anslag. I samråd med chefen för finansdepartementet har departementschefen

förordat, att medel för ifrågavarande ändamål fr. o. m. nästa budgetår

uppföres här med ett belopp av 40 000 kr. Då utgifter för tillfällig representation

förväntas öka, beräknas det sammanlagda medelsbehovet under

detta anslag komma att uppgå till 200 000 kr.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att de representationskostnader, som

uppstå i samband med besök i Sverige av vissa utländska studiedelegalioner

och nu bestridas av anslag under sjunde huvudtiteln, i stället belasta förevarande

anslag. Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra

mot anslagshöjningen i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

Bidrag till vissa internationella organisationer

11 :o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 36), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 4 000 kr.

12:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

12, s. 36 och 37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 13 830 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 12 980 000 kr.

Under innevarande budgetår har anslaget hittills belastats med 8 478 821

kr., utgörande bidrag till vaktstyrkan i Främre Orienten och till de militära

Kongo-operationerna.

Av de anvisade medlen återstår f. n. (12 980 000 — 8 478 821) 4 501 179

kr. odisponerade.

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s budget för år 1962 beräknas till cirka

4 380 000 kr. Sedan utbetalning av detta bidrag verkställts, kan (4 501 179 —

4 380 000) omkring 120 000 kr. beräknas återstå av anslaget.

Bidragsbetalningarna avseende vaktstyrkan i Främre Orienten och den

militära Kongo-operationen göres i realiteten i form av ett avräkningsförfarande

mot de svenska kraven gentemot FN för de extra och extraordinära

kostnader m. m. varmed fjärde huvudtiteln belastats till följd av Sveriges

militära FN-åtaganden. Dessa avräkningar har emellertid hittills skett

på svensk budgetårsbas. Detta har medfört, att Sverige enligt FN :s bokföring

under den första hälften av varje kalenderår framstått såsom en av

de stater, som icke i rätt tid fullgjort sina ekonomiska förpliktelser gentemot

organisationen.

För att råda hot på detta förhållande är avsikten att redan i början av år

1962 verkställa det avräkningsförfarande, varigenom Sveriges bidrag till

vaktstyrkan i Främre Orienten och till FN:s militära operationer i Kongo

erlägges. För de två sista månaderna år 1961 samt för år 1962 kan Sveriges

bidrag till de militära Kongo-operationerna beräknas komma att uppgå till

omkring 9 430 000 kr., medan bidraget för år 1962 till vaktstyrkan i Främre

Orienten kan upptagas till 1 350 000 kr.

Förevarande anslag torde på grund av vad sålunda anförts komma att

innevarande budgetår utöver anvisat belopp belastas med (— 120 000 +

9 430 000 + 1 350 000) 10 660 000 kr.

För budgetåret 1962/63 torde under detta anslag upptagas Sveriges ordinarie

medlemsbidrag för 1963. Eftersom FN:s budget för 1963 enligt nuva
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

15

rande ordning torde komina att fastställas i slutet av 1962, har som utgångspunkt

för beräkningarna av Sveriges ordinarie medlemsbidrag tagits

bidraget för 1962, beräknat till omkring 4 380 000 kr.

Under detta anslag torde jämväl förutses medel för erläggande av Sveriges

andel i FN:s kostnader för dess styrkor i Främre Orienten och Kongo

under 1963. Helt preliminärt kan Sveriges andel i kostnaderna för styrkan

i Främre Orienten uppskattas till 1 350 000 kr. och för FN:s militära

insats i Kongo till 8 100 000 kr., sammanlagt 9 450 000 kr.

Det totala medelsbehovet för bidrag till Förenta Nationerna för budgetåret

1962/63 beräknas således till 13 830 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad

promemoria angående Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för

åren 1962 och 1963. Promemorian är av följande lydelse:

I. Enligt en den 20 december 1961 av FN:s generalförsamling antagen resolution

[res. 1734 (XVI)] är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie budget

för år 1962 följande:

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten

II. Sekretariatet: löner, resor m. m................

III. Byggnader, utrustning m. m....................

IV. Särskilda utgifter .............................

V. Tekniskt bistånd .............................

VI. Särskilda uppdrag m. m........................

VII. Flyktingkommissariens kontor .................

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 926 600

Summa 82 144 740

Avgår beräknade inkomster .......................... 8 020 623

74 124 117

Sistnämnda belopp, 74 124 117 dollar, utgörande ordinarie budgetens nettobelopp,

skall täckas genom utdebitering enligt bidragsskalan på FN:s medlemsländer.

2. Sveriges bidragskvot har sänkts från 1,39 % år 1961 till 1,30 % år 1962

till följd av ökat antal medlemsländer i FN.

3. Enligt skrivelse från FN:s generalsekreterare den 8 januari 1962 uppgår

Sveriges bidrag till FN :s ordinarie budget för år 1962, sedan hänsyn tagits till

vissa Sverige tillkommande avdrag från skatteutjämningsfonder in. m., till

803 650 dollar eller 4 167 000 kronor.

4. Till nyssnämnda ordinarie budget kommer FN:s utgifter för dess vaktstyrka

i Främre Orienten. Enligt generalförsamlingens resolution nr

1733 (XVI) den 20 december 1961 skall t. v. blott kostnaderna för första

halvåret 1962 ufdcbiteras. Dessa kostnader beräknas i vad avser vaktstyrkan

i Främre Orienten till 9 750 000 dollar för perioden 1 januari—30 juni

dollar

2 687 240

52 330 200

13 232 650

194 600

6 400 000

3 847 650

2 525 800

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

1962. Varje medlemslands andel uträknas med ledning av ordinarie bidragsskalan,

med vissa reduktionsmöjligheter för ekonomiskt svaga länder. Reduktionsreglerna

gäller icke Sveriges bidrag.

5. Det svenska bidraget till kontot för vaktstyrkan i Främre Orienten under

första halvåret 1962 uppgår enligt generalsekreterarens skrivelse den 8

januari 1962 till 125 181 dollar, motsvarande 650 000 kronor.

6. På samma sätt har kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo blott beräknats

fram till den 30 juni 1962. Emellertid fattades under generalförsamlingens

vårsession 1961 blott beslut om finansiering fram till den 31 oktober

1961, varför även de två sista månaderna 1961 tages med i årets kostnadskalkyl.

Jämlikt resolutionen nr 1732 (XVI) den 20 december 1961 bemyndigas

generalsekreteraren att utge 10 miljoner dollar i månaden för de militära

insatserna i Kongo. Kostnaderna för november och december 1961

samt första halvåret 1962 slås således ut på medlemsländerna i enlighet

med ordinarie bidragsskalan. På grund härav utdebiteras sammanlagt 80

miljoner dollar. Reduktionsregler, i princip liknande dem som gäller för

vaktstyrkan i Främre Orienten, har antagits men får icke någon betydelse

för Sveriges del.

7. Sveriges bidrag till det särskilda Kongo-kontot för de två sista månaderna

1961 och de sex första månaderna 1962 uppgår enligt nämnda skrivelse

till 1 038 827 dollar, motsvarande 5 387 000 kronor.

8. På basis av nu angivna värden kan följande tablå avseende anslagsbelastningen

under budgetåret 1961/62 uppställas:

kronor

Återstod av anslaget vid kalenderårsskiftet 1961—62 .......... 4 501 179

Ordinarie bidrag till FN:s budget 1962 ............ 4 167 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten, januari—juni 1962 650 000

Särskilda Kongo-kontot, perioden november 1961—

—juni 1962 .................................. 5 387 000 10 204 000

Reräknat överskridande 5 702 821

För dagen kan intet anges angående finansieringen av vaktstyrkorna

under andra halvåret 1962.

9. Beträffande anslagsbehovet under budgetåret 1962/63 kan följande preliminära

beräkning företagas med ledning av de under punkt 8 angivna bidragen:
-

Ordinarie bidrag till FN:s budget 1963 ...................... 4 200 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten 1963 ...................... 1 300 000

Vaktstyrkan i Kongo 1963 ................................ 8 000 000

Summa kr. 13 500 000

Med hänsyn till att dessa kalkyler är approximativa synes anledning saknas

att ändra det belopp som angivits i 1962 års statsverksproposition såsom

bidrag till FN för budgetåret 1962/63, nämligen 13 830 000 kr.

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att det obligationslån, som FN

nyligen utbjudit till teckning, kan komma att rubba beräkningarna såväl

beträffande det ordinarie medlemsbidraget som beträffande bidragen till

FN :s militära vaktstyrkor. Amorterings- och räntebetalningar avseende lånet

skall belasta ordinarie budgeten, men denna utgiftsökning torde för Sveriges

del komma att i någon mån motvägas av ränteinkomster, därest Sverige

tecknar obligationer. Det är fortfarande ovisst, i vad mån lånemedel

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

17

kommer att användas för att finansiera löpande utgifter beträffande FN:s

militära vaktstyrkor. Det synes därför ändamålsenligt att tills vidare fasthålla

vid de beräkningsgrunder, som hittills gällt beträffande förevarande

anslag.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har till utskottet från utrikesdepartementet

överlämnats en inom departementet upprättad promemoria i

ämnet. Av densamma framgår bl. a., att till följd av ökat antal medlemsländer

i FN Sveriges bidragskvot sänkts från 1,39 % för år 1961 till 1,30 %

för år 1962. Vissa ovissa faktorer vidlåda beräkningarna av statsanslaget för

nästa budgetår, däribland frågan om det obligationslån, som FN nyligen

utbjudit till teckning. I promemorian har emellertid räknats med ett anslag

av samma storlek, som av Kungl. Maj :t äskats i statsverkspropositionen.

Efter granskning av anslagsberäkningarna har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj :ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 13 830 000 kr.

13:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 37 och 38) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 250 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kr.

Då beslut ännu icke fattats om OECD:s första budget, vilken skall omfatta

femton månader fram till den 31 december 1962, har vid tidpunkten för

statsverkspropositionens framläggande storleken av Sveriges bidrag till

OECD under budgetåret 1962/63 inte kunnat bestämmas. En preliminär beräkning

har givit vid handen ett anslagsbehov av i runt tal 1 250 000 kr.,

vilket belopp av Kungl. Maj :t äskats.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad

promemoria angående OECD:s budget. Promemorian är av följande

lydelse:

1 statsverkspropositionen till 1962 års riksdag har förslagsanslaget till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för budgetåret

1962/63 upptagits till ett belopp av 1 250 000 kr.

Sekretariatets budgetförslag framlades den 18 december 1961. Med hansyn

till att frågan om organisationens s. k. operativa verksamhet ännu icke

är avgjord, saknar budgetförslaget beräkningar rörande kostnaderna för

denna verksamhet. Förslaget täcker därför endast de administrativa utgifterna

för huvudorganisationen, europeiska transportministerkonferensen

och europeiska atomenergiorganet. I Sveriges bidrag till OEEC ingick jämväl

utgifter för produktivitetsinstitutet (EPA) samt kontoret för vetenskaplig

och teknisk personal (OSTP). Efter omorganisationen kommer de EPA
2

Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

och OSTP-verksamheter, som övertages av OECD, att finansieras över den

allmänna budgeten.

OECD:s utgifter under dess första budgetår (1.10. 61—31.12. 62) har i sekretariatets

budgetförslag beräknats till 51 719172 nya franska francs (NF).

Härav skall 48 382 522 NF täckas genom bidrag från medlemsländerna.

Sveriges bidragsprocent skall enligt den provisoriska bidragsskalan uppgå

till 2,82 %.

Budgetförslaget upptar för den europeiska transporlministerkonferensen,

vars sekretariat bekostas av organisationen, ett belopp av 391 700 NF, vilket

i sin helhet skall täckas genom bidrag från medlemsländerna. För Sveriges

del har föreslagits en bidragsprocent av 4,00 % mot tidigare 3,98 %.

För det europeiska atomenergiorganet upptar sekretariatets budgetförslag

ett belopp på 2 788 150 NF, vilket i stort sett täckes genom bidrag från medlemsländerna.

För Sveriges del har föreslagits en bidragsprocent av 4,03 %

mot tidigare 4,02 %.

För Sveriges del innebär sekretariatets preliminära förslag ett sammanlagt

bidrag å 1 491 813 NF, vilket motsvarar i runt tal 1 581 000 kr.

Budgetförslaget har i januari månad 1962 varit föremål för granskningav

budgetkommittén, vilken föreslagit en reducering av huvudorganisationens

budget från 51 719 000 NF till 48 311 000 NF och av de båda anslutna

organens budgeter med sammanlagt 5 000 NF. Budgetkommitténs rekommendationer

skall underställas rådet.

Godkännes det jämkade budgetförslaget kommer Sveriges bidrag till organisationen

under dess första budgetår att uppgå till sammanlagt 1 478 000

kronor. Det bör dock uppmärksammas, att budgeten omfattar en period av

femton månader. För en tolvmånadersperiod skulle bidraget uppgå till

1 182 000 kronor.

Till detta belopp skall såsom tidigare anförts läggas kostnaderna för organisationens

operativa verksamhet.

Med hänsyn härtill synes anledning saknas att ändra det belopp å 1 250 000

kr. som föreslagits i statsverkspropositionen.

Utskottet. Storleken av Sveriges bidrag till OECD för nästa budgetår har

vid statsverkspropositionens framlämnande i avsaknad av då tillgängliga

uppgifter icke kunnat exakt bestämmas utan har preliminärt upptagits till

1 250 000 kr. Enligt en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria,

som överlämnats till utskottet och redovisats i det föregående, har på anförda

skäl anledning icke ansetts föreligga att ändra storleken av det anslag,

som under förevarande punkt äskats i statsverkspropositionen. Utskottet

har efter granskning av den verkställda anslagsberäkningen funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD) för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 1 250 000 kr.

14ro) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

19

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kr.

EFTA:s stat för innevarande budgetår har fastställts till 2 473 074 schw.

frs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 % därav,

d. v. s. 546 797 schw. frs. eller i det närmaste 660 000 kr. Finlands bidrag till

EFTA:s budget medför, att Sveriges bidrag torde sjunka till omkring det

för innevarande budgetår anvisade beloppet.

Utskottet. Under förmälan att storleken av det svenska bidraget under

budgetåret 1962/63 icke kunnat vid statsverkspropositionens framlämnande

bestämmas, enär EFTA:s stat för nämnda budgetår beslutas först under

våren 1962, har Kungl. Maj :t räknat med oförändrat medelsbehov. Utskottet

tillstyrker, att det äskade anslaget anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kr.

15:o) Europarådet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 38

och 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 505 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 505 000 kr.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1962/63

har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet

bestämmas. Preliminärt har bidraget uppskattats till 490 000 kr.

Kostnaderna under budgetåret 1962/63 för Sveriges deltagande i av Europarådet

anordnade utställningar under 1962 och 1963 beräknas uppgå till

högst 15 000 kr.

Det sammanlagda anslagsbehovet skulle alltså utgöra 505 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet,

av kabinettssekreteraren den 5 februari 1962 på uppdrag undertecknad promemoria

angående Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåret 1963.

Promemorian är av följande lydelse:

1. I statsverkspropositionen till 1962 års riksdag (bil. 5: Utrikesdepartementet

sid. 38) anföres, att storleken av Sveriges bidrag till Europarådet för

budgetåret 1962/63 ännu ej med säkerhet kan bestämmas samt att de uppgifter

härom, som komme att föreligga vid anslagsfragans behandling i riksdagen,

lämpligen torde få tillställas vederbörande utskott.

2. Europarådets budget för kalenderaret 1962 fastställdes den 2 december

1961. Budgetförslaget upptog en sammanlagd utgiftssumma om

18 319 600 nya franska francs. Under budgetbehandlingen modifierades vissa

av de i förslaget upptagna posterna. Dessutom uppsköts till en senare tidpunkt

ställningstagandet till en del utgiftsposter, som vore beroende av beslut

rörande förslag om organisatoriska förändringar i sekretariatet.

3 Den genom beslutet den 2 december 1961 fastställda utgiftssumman

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

uppgår till 17 841 200 nya francs, varav 17 237 600 nya francs skall täckas

av medlemsstaterna, medan återstoden bestrides huvudsakligen av överskott

från kalenderåret 1961. Med tillämpning av det för Sverige gällande repartitionstalet,

2,72 %, uppgår det svenska bidraget till 468 862 nya francs eller

i svenskt mynt 496 760 kronor. Då vissa nya tjänster genom den planerade

omorganisationen av sekretariatet kan beräknas bliva beslutade under året,

synes det motiverat att upptaga det svenska bidraget för 1962 till 510 000

kronor.

4. Europarådets budget för kalenderåret 1963 kommer att fastställas i

december månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av

Sveriges bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för

innevarande år, d. v. s. 510 000 kronor.

5. Till sistnämnda belopp bör läggas 15 000 kronor för finansiering av

Sveriges deltagande i konstutställningar anordnade av Europarådet under

åren 1962 och 1963.

6. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1962/63 bör

följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 525 000 kronor.

Utskottet. Av en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria, som

överlämnats till utskottet och redovisats i det föregående, framgår, att

Europarådets budget för kalenderåret 1963 kommer att fastställas i december

månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges

bidrag för sagda år har det enligt promemorian ansetts motiverat att upptaga

bidraget till samma belopp som för kalenderåret 1962, d. v. s. 510 000

kr. Då utskottet icke har något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen

liksom ej heller mot att medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

beräknas för de i statsverkspropositionen omförmälda konstutställningarna,

torde till nämnda belopp böra läggas 15 000 kr., varför anslaget för

nästa budgetår torde böra uppföras med 525 000 kr. Detta belopp innebär i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag en ökning med 20 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Europarådet för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 525 000 kr.

16 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 39), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella

kommitté för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

30 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

21

Diverse

17 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 18 och

19, s. 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickning

sf as tighet er nas delfond ett förslagsanslag av

7 972 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 473 000 kr.

18 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 40 och 41), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

19 ;o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 41), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rysslandssvenskar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett anslag av 30 000 kr.

20 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 41—49) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 545 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Mattsson och Torsten Andersson (I: 348) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Hansson i önnarp (II: 423), i

vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av tredje huvudtiteln, Upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige, måtte för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 2 879 600 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nordenson (1:351) och den andra inom andra kammaren av

herrar Bohman och von Sydow (II: 421), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att de av anslagen för upplysningsverksamhet

om Sverige i utlandet berörda åtgärderna måtte på lämpligt sätt

samordnas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 423 och II: 421.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 043 000 kr.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet framhåller

departementschefen, att en av institutet lämnad redogörelse visar, att

dess verksamhet icke oväsentligt intensifierats även under det förflutna budgetåret.

Det är uppenbart, framhåller departementschefen, att allt större krav

ställes både på institutets centrala organisation och på insatser i fråga om

publikationer, filmer och utställningar för utlandet.

Departementschefen anser det vara av vikt att centralorganisationen förstärkes

och att möjlighet skapas för en effektiv filmdistribution, bl. a. i Amerikas

Förenta Stater. Det är även angeläget, att insatser göres från institutets

sida i anslutning till de särskilda åtgärder av exportfrämjande karaktär som

chefen för handelsdepartementet föreslår under anslaget till Främjande av

utrikeshandeln in. m. Härvid avses främst de upplysningskampanjer som

planeras i Västtyskland, Frankrike och Belgien samt i Amerikas Förenta

Stater.

Med hänsyn härtill förordar departementschefen en ökning av det statliga

bidraget och föreslår alltså, att bidraget för budgetåret 1962/63 utgår med

1 509 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en höjning

med 220 000 kr.

Med avseende å Svensk-amerikanska nyhetsbyrån framhåller departementschefen,

att behovet av ökade insatser i Nordamerika har anmält sig i förhöjd

grad under senare år. Med hänsyn till planerade utställningar och särskilt

den kampanj, som fått arbetsnamnet »Det tekniska året», synes en förstärkning

av personalen vid nyhetsbyråns New York-kontor erforderlig. Syftet

är icke blott att vidga nyhetsförmedling och allmän information om Sverige

utan framför allt att bedriva public-relation-verksamhet för att systematiskt

och effektivt förbereda de planerade svenska framträdandena. För att detta

skall möjliggöras förordar departementschefen att bidraget till Svensk-amerikanska

nyhetsbyrån höjes med 80 000 kr. till 599 000 kr.

För Svensk-internationella pressbyrån förordar departementschefen en

höjning med 22 000 kr., som helt är av automatisk natur.

Under anslagsposten Övrig upplysningsverksamhet anvisas medel för bestridande

av kostnaderna för den upplysningsverksamhet som bedrives av

beskickningar, delegationer och konsulat. För innevarande budgetår har anvisats

70 000 kr. Större delen härav utnyttjas för att förse utlandsmyndigheterna

med ett minimum av material i form av böcker, broschyrer, tidskrifter

m. m.

Den internationella utvecklingen kräver, att upplysningsverksamheten i

utlandet angående Sverige, i all synnerhet när det gäller informationer om

svensk utrikespolitik och handelspolitik, vidgas och intensifieras. Inom ramen

för en dylik ökning av den allmänna upplysningsverksamheten om Sverige

erfordras bl. a. ökade medel för en nyproduktion av informationsmate
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

23

rial om Sverige ävensom för en effektiv distribution av detta material. Vidare

bör svenska framträdanden i utlandet förberedas publicitets- och opinionsmässigt,

om den avsedda effekten skall uppnås. Behov kan därjämte

visa sig föreligga att i de stora länderna presentera de svenska synpunkterna

genom särskilt utsända representanter eller genom goodwill-delegationer.

Behovet av dylika åtgärder för att skapa förståelse för Sveriges utrikespolitiska

och handelspolitiska strävanden är sådant, att departementschefen anser

sig böra förorda en höjning av förevarande anslagspost. En samordning

med förenämnda särskilda åtgärder av exportfrämjande karaktär som chefen

för handelsdepartementet föreslår bör därvid enligt departementschefen

komma till stånd. Under hänvisning till vad nu anförts föreslår departementschefen,

att anslagsposten höjes med 180 000 kr. för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till att medelsbehovet är svårt att beräkna föreslås vidare,

att anslagsposten uppföres förslagsvis, varav följer att anslaget bör

vara förslagsanslag.

Utskottet. Den handelspolitiska utvecklingen genom bl. a. den fortgående

utbyggnaden av produktionskapaciteten i de stora industrinationerna samt

de senaste årens omfattande marknadsbildningar har i hög grad skärpt den

internationella konkurrensen och medfört ökat behov av insatser för att

utomlands sprida vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska

förhållanden. Det är därför ett angeläget intresse att alla ansträngningar

vidtagas för att i utlandet söka skapa en mera rättvisande bild av det moderna

svenska samhället än som på många håll synes vara rådande. Det gäller

bl. a. att klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövs en

intensifierad upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv, dess

kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga

standard m. m. Av stor och aktuell betydelse äro givetvis upplysningsaktioner

i anslutning till våra strävanden att vinna tillträde till den europeiska

gemensamma marknaden. Många med Sverige jämförbara länder anvisa

högst betydande medel för upplysnings- och goodwill-skapande kampanjer

i motsvarande syfte.

Det är mot bakgrunden härav, som Kungl. Maj :t, vad beträffar nu ifrågavarande

anslag, föreslagit en uppräkning av detsamma med drygt 500 000 kr.

Under punkten 22 i det följande har anslaget till utländska pressbesök föreslagits

höjt från 40 000 kr. till 200 000 kr. Vidare har Kungl. Maj :t under

tionde huvudtiteln äskat ett anslag av 3 500 000 kr. för att bl. a. möta det

växande behovet av kommersiella stödjepunkter, kommersiell upplysningsverksamhet

och deltagande i andra exportfrämjande åtgärder.

Jämfört med de medel, som stå till förfogande innevarande budgetår, innebär

Kungl. Maj :ts förslag en rätt avsevärd anslagsökning. Med hänsyn till

betydelsen av de upplysningsåtgärder, om vilka här är fråga, finner utskottet

en ökning vid motiverad. Även om en ytterligare förstärkning av anslaget, på

sätt i motionerna I: 348 och II: 423 yrkats, kan vara befogad, anser utskottet

sig dock böra stanna för Kungl. Maj:ts förslag. Det må nämligen erinras

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

om att Kungl. Maj:t — utom de förordade anslagshöjningarna — med avseende

å nu ifrågavarande anslag föreslagit, att detsamma ges karaktär av

förslagsanslag. Liksom i fråga om anslaget till utländska pressbesök har utskottet

icke något att erinra mot att en sådan budgetteknisk förändring vidtages

även beträffande förevarande anslag. Härigenom beredas åt Kungl.

Maj:t möjligheter att, där så anses oundgängligen erforderligt, överskrida

dessa anslag. Båda dessa anslag äro nu av sådan natur att de icke få överskridas.

Utskottet delar den i motionerna I: 351 och II: 421 framförda uppfattningen,

att den rådande splittringen av resurserna för upplysningsverksamheten

på olika huvudtitlar och anslag medför risk för att den erforderliga effektiviteten

vid användningen av anvisade medel icke åstadkommes. Jämväl enligt

utskottets mening är det angeläget, att en samordning och koordinering

av upplysningsverksamheten åvägabringas. Endast härigenom torde en i

verklig mening samlad kraftinsats kunna komma till stånd. Enligt vad utskottet

under hand inhämtat har Kungl. Maj :t sin uppmärksamhet riktad

på denna fråga. Utskottet vill i sammanhanget framhålla följande.

Vad beträffar den kommersiella bearbetningen av utlandsmarknaderna är

detta givetvis främst en näringslivets egen uppgift. Det är dock i rådande internationella

marknadsläge ett allmänt intresse att staten — jämsides med

sin kommersiella utlandsrepresentation och ordinarie utrikesförvaltning —

med sina informationsorgan och sin allmänna upplysningsverksamhet bidrager

till att stimulera och stödja det enskilda näringslivets ansträngningar

att stärka och vidga de kommersiella kontakterna med viktiga marknader

inom och utom Europa. En statlig upplysningsverksamhet med inriktning

härpå skulle kunna bidraga till att nya företag komma ut på exportmarknaderna

och även vara av värde för den svenska småindustri,

som strävar att vidga sina affärskontakter till att omfatta jämväl utlandet.

Det skulle därför enligt utskottets mening vara av stor betydelse, om den

statliga informationsapparaten vid sidan av näringslivets egna reklaminsatser

i ökad utsträckning engagerades i ansträngningarna att sprida kännedom

om vårt lands näringsliv och tekniskt-vetenskapliga standard i syfte

att jämna vägen för industriens exportprodukter. En samverkan i någon

form mellan staten och näringslivet på detta område framstår för utskottet

som betydelsefull. Utskottet vill emellertid understryka, att utskottet icke

härmed avser tillskapandet av någon topporganisation för ändamålet. Med

hänsyn till frågans vikt anser utskottet, att riksdagen bör i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 348 och II: 423 till Upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 2 545 000 kr.;

b) i anledning av motionerna I: 351 och II: 421 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

25

21 :o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda

svenska stipendiater. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 49),

innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för inom

Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kr.

22 :o) Utländska pressbesök. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

24, s. 50) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kr.

Med hänsyn till behovet av ökad utrikespolitisk och handelspolitisk upplysning

i utlandet om Sverige föreslår departementschefen, att anslaget höjes

till 200 000 kr. Anslaget föreslås skola ändras till förslagsanslag. Departementschefen

förutser, att av nämnda belopp 40 000 kr. liksom hittills kommer

att disponeras för mera rutinmässig besöksverksamhet av sedvanlig

karaktär.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslaget i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag höjes med 160 000 kr. Utskottet finner sig vidare på i ärendet

anförda skäl böra tillstyrka den föreslagna budgettekniska förändringen av

anslaget och har icke heller något att erinra mot vad departementschefen i

övrigt anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utländska pressbesök för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

23 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 50 och 51)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

135 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en uppräkning av

anslaget med 25 000 kr., vilket belopp skulle komma Utrikespolitiska institutet

till godo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till U pplgsningsarbete rörande mellanfolkligt

samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 135 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

24 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 52—55)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 2 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

För budgetåret 1962/63 erfordras i första hand medel för aktuella fastighetsfrågor

i Paris, Belgrad, Kairo och New York.

Sedan hyresgästerna i den år 1959 förvärvade fastigheten 17 rue Barbetde-Jouy

i Paris avhysts, anser beskickningen angeläget att på tomten befintliga

byggnader rives senast under budgetåret 1962/63. Byggnadsstyrelsen

räknar med att projekteringen av den kommande nybyggnaden skall

kunna påbörjas innevarande budgetår med sikte på att byggnadsfrågan om

möjligt skall kunna föreläggas 1963 års riksdag.

Beträffande frågan om förvärv av beskickningstomt i Belgrad hänvisas

till att förhandlingar om tomtförvärv alltjämt pågår. De beräknas slutföras

under nästkommande budgetår.

Sedan år 1951 är kansliet och sändebudsbostaden i Kairo provisoriskt inrymda

i en hyresfastighet. Under en följd av år har beskickningen undersökt

möjligheterna att genom nyförhyrning anskaffa andra lokaler. Det har

emellertid visat sig omöjligt att hyresvägen lösa beskickningens lokalfråga

på ett ändamålsenligt sätt, vilket bl. a. förutsätter att kansli och bostad förlägges

inom samma fastighet. Byggnadsstyrelsen har med anledning härav

verkställt en utredning rörande möjligheterna att förvärva lämplig fastighet

eller tomt för nybyggnad. Enligt styrelsens uppfattning synes sistnämnda

alternativ vara enda möjligheten att lösa beskickningens lokalfråga på ett

ändamålsenligt sätt. En ingående inventering av olika salubjudna objekt

har visat svårigheterna att finna bebyggda fastigheter lämpade för här avsett

ändamål. Undersökning har därför inletts rörande de ekonomiska förutsättningarna

för inköp av tomt. För att kunna tillvarata eventuellt uppkommande

gynnsamt köpetillfälle bör medel reserveras för kommande budgetår.

Arbetsförhållandena för flertalet tjänstemän vid utlandsmyndigheterna i

New York påfordrar relativt centralt belägna bostäder i närheten av kanslilokalerna.

Svårigheter föreligger att över huvud taget finna lämpliga bostäder

i en storstad av denna struktur; den knappa tillgången och den

stora efterfrågan på bostäder i centrum gör det praktiskt taget omöjligt att

förhyra sådana objekt till rimliga kostnader. Inom de fyra statsägda fastigheterna

vid Park Avenue finns f. n. kanslilokaler för generalkonsulatet

och bostäder åt generalkonsuln och chefen för FN-representationen samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

27

åt ytterligare 13 tjänstemän. Redan under åren 1950—52 diskuterades ett

förvärv av en angränsande fastighet, men ett köp kunde då icke genomföras

av ekonomiska skäl. Under hösten 1961 har ett nytt erbjudande om

köp av samma fastighet lämnats, och förberedande undersökningar har visat,

att ett förvärv nu skulle kunna genomföras på fördelaktiga villkor.

Byggnaden skulle i första hand utnyttjas såsom personalbostad, varjämte

några rum skulle kunna tagas i anspråk för kansliändamål. Ett genomförande

av köpet innebär även en konsolidering, då de nuvarande värdefulla

tomterna, vars begränsade byggnadsyta icke tillåter ett utnyttjande av den

maximala byggnadshöjden, genom tillskott av grannfastigheten i en framtid

kan bebyggas på ett rationellt sätt.

Kansliet och större delen av personalbostäderna vid beskickningen i Bonn

är inrymda i förhyrda fastigheter i Bonn, medan beskickningschefens bostad

är förlagd i en fastighet i Köln, som förvärvades år 1951. Även beskickningskansliet

och ett flertal personalbostäder var tidigare förlagda till

Köln men överflyttades till Bonn i början av år 1957. Anmälan härom gjordes

i 1958 års statsverksproposition (bil. 24 s. 2). I anslutning till kansliets

förflyttning har fortlöpande undersökningar gjorts rörande möjligheterna

att jämväl förhyra en sändebudsbostad i Bonn. Dessa undersökningar

har emellertid varit resultatlösa. Det nuvarande arrangemanget med

sändebudsbostaden förlagd i Köln medför betydande olägenheter för beskickningschefen

genom de tidsödande resor, som dagligen måste företagas mellan

Köln och Bonn. Beskickningens under senare år ökade arbetsuppgifter

har medfört, att en förläggning av sändebudets bostad till Bonn framstått

som angelägen. Då en nyanskaffning av lämplig bostad icke synes kunna

genomföras hyresvägen, avser byggnadsstyrelsen att undersöka möjligheterna

att förvärva för ändamålet lämpad fastighet eller tomt för nybyggnad.

Även andra behov än de här anmälda kan bli aktuella under det närmaste

budgetåret.

I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen, att förevarande

investeringsanslag för budgetåret 1962/63 uppföres med ett belopp

av 2 350 000 kr.

Utskottet har vid granskning av de beräkningar, som ligga till grund för

det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföies med av

Kungl. Maj:t föreslaget belopp. Såsom förutsattes i 1952 års riksdagsbeslut

i samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen

för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen

bör Kungl. Maj:t jämväl för nästa ars riksdag anmäla,

vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det närmast

förflutna hudgetåret.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande

av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 2 350 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

25 :o) Inköp av tomt för beskickningen i Washington. Kungl. Maj:t har fö*

reslagit riksdagen (punkt 27, s. 55) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Efter framställning av byggnadsstyrelsen har beskickningen i Washington

företagit en undersökning av fastighetsmarknaden i Washington med särskild

inriktning på förvärv av en centralt belägen tomt, på vilken i första

hand en kanslifastighet kan uppföras. Vidare har en av byggnadsstyrelsen

som expert anlitad arkitekt under sommaren 1961 besiktigat några lämpliga

till salu anmälda tomter. Beskickningens i Washington undersökningar

och förhandlingar med markägare pågår alltjämt. Det har emellertid därvid

visat sig, att tomtpriserna är så höga i Washington, att det av 1961 års

riksdag anvisade investeringsanslaget för detta ändamål inte torde komma

att räcka. Det synes departementschefen därför vara motiverat att för tomtköpet

beräkna ytterligare 1 000 000 kr.

Utskottet. Med hänsyn till vad som i ärendet upplysts finner utskottet sig

böra tillstyrka, att ytterligare 1 000 000 kr. anvisas för här ifrågavarande

ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av tomt för beskickningen i

Washington för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

26 :o) Utrikesförvaltningens lånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 28, s. 55 och 56) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

skall kunna liksom utrikesförvaltningens tjänstemän erhålla

lån ur utrikesförvaltningens lånefond. Samtidigt föreslås denna möjlighet

skola utsträckas till socialattachéer, lantbruksattachéer och lantbruksrepresentanter

samt kyrkoherdar i svenska församlingar i utlandet. Jämväl

enstaka utlandsrepresentanter för andra myndigheter (t. ex. statens fiskexportrepresentant,

Sveriges representant vid skandinaviska luftfartssekretariatet

i Montreal) bör kunna få låna ur fonden efter prövning i varje särskilt

fall.

För ändamålet erfordras en ökning av utrikesförvaltningens lånefond. För

att även kunna möta förutsedda behov för utrikesförvaltningens del föreslås

att fonden höjes med sammanlagt 200 000 kr. Fonden kommer härefter

att uppgå till 525 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1962

29

Med hänsyn till de nytillkommande kategorierna låntagare förutsättes en

viss omarbetning av bestämmelserna för fonden bli nödvändig.

Utskottet anser skäligt, att lånemöjligheter vid förflyttning till utrikes

stationeringsort, motsvarande dem som gälla för utrikesförvaltningens tjänstemän,

utsträckas till de av departementschefen angivna personalkategorierna.

Den härför föreslagna anslagshöjningen synes böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 200 000

kr.

27 :o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles under riksdagen att

avgiva utlåtande beträffande Kungl. Maj :ts under punkten 17 (Internationell

biståndsverksamhet) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Sundin, Virgin, Eric

Carlsson och Per-Olof Hanson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken

Elmén, herrar Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar

Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson

i Skellefteå och Bohman.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620269

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom justitiedep s. 1 i texten