Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor behandlade frågan om sommartidstjånstgöringen i statsförvaltningen jämte i ämnet väckta motioner.

1962-02-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:31, Utlåtande i anledning av den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor behandlade frågan om sommartidstjånstgöringen i statsförvaltningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor

behandlade frågan om sommartidstjånstgöringen

i statsförvaltningen jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) har bland för flera huvudtitlar gemensamma

frågor upptagits frågan om sommartidstjånstgöringen i statsförvaltningen

(se statsrådsprotokollet över civilärenden för den 3 januari 1962).

Beträffande övriga i statsverkspropositionen behandlade för flera huvudtitlar

gemensamma frågor har utskottet yttrat sig i sitt utlåtande nr 14.

I statsrådsprotokollet lämnas inledningsvis en redogörelse för gallande

föreskrifter i ämnet, till vilken utskottet får hänvisa.

Från vissa statliga myndigheter har inkommit framställningar om att den

arbetstidsinskränkning av högst 9 timmar i veckan, som nu kan medges

under högst tre månader av tiden juni—september, i stället skulle få fördelas

på sex månader och förläggas så, att lördagarna blev helt tjänstefria. Önskemål

om undanröjande av förefintliga hinder mot en sådan omfördelning

och förläggning av den nuvarande totala arbetstidsinskränkningen undei

sommarmånaderna framfördes även av statstjänstemännens huvudorganisationer

vid de förhandlingar om vissa lönegradsändringar m. m., som under

våren 1961 ägde rum mellan civildepartementet och organisationerna.

Det förutsattes i samband med förhandlingarnas avslutande, att frågan om

sommartidstjänstgöringen inom statsförvaltningen skulle närmare övervägas

inom civildepartementet.

I samband med de överväganden, som i anledning därav gjorts inom civildepartementet,

har kunnat konstateras att inom den privata sektorn av

arbetsmarknaden, framför allt inom Stockholmsområdet, fria lördagar åtminstone

under sommarhalvåret i stor utsträckning tillämpas för personalgrupper

motsvarande dem, som inom statsförvaltningen har möjlighet till

arbetstidsförkortning under sommarmånaderna. Även vissa kommunala arbetsgivare,

bl. a. Stockholms stad, har under senare år övergått till att förlägga

arbetstiden så, att samtliga lördagar under sommarhalvåret blir

tjänstefria.

Departementschefen bär anfört följande.

Fn anpassning av förläggningen av arbetstiden för här avsedd personal i

statlig tjänst till vad som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden

i övrigt bör enligt min mening eftersträvas, icke minst från rekrytc
1

liihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

ringssynpunkt. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, bör det

ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att en sådan

anpassning skall kunna ske.

Med hänsyn till den utveckling mot fria lördagar under sommarhalvåret,

som ägt rum på den privata arbetsmarknaden, finner jag eu omprövning

av sommararbetstidsbestämmelserna nu motiverad. Efter övervägande av

de olika faktorer, som härvidlag gör sig gällande, och efter överläggningar

med de statsanställdas huvudorganisationer anser jag, att nuvarande sommararbetstidsbestämmelser

bör ändras och utformas så, att myndighet, vid

vilken sommararbetstid hittills fått tillämpas, må medgiva att arbetstiden

under månaderna april—september inskränkes med högst 4 1/2 timmar i

veckan samt att arbetstiden under denna tid i första hand förlägges så, att

lördagarna blir tjänstefria. Avvikelser från en på dylikt sätt förlagd sommararbetstid

kan visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella arbetsområden.

Vad jag bär bar föreslagit innebär bl. a. att i gällande arbetstidsbestämmelser

intagen föreskrift om viss kortaste arbetstid för arbetsdag icke skall

gälla under tid, då myndigheten tillämpar sommartid.

Jag vill framhålla att som förutsättning för att medgiva eu arbetstidsinskränkning

under här berörda sexmånadersperiod alltjämt skall gälla, att

göromålens behöriga gång inom myndigheten medger det. Arbetstidsinskränkning

får sålunda icke tillämpas i sådan omfattning, alt arbetsuppgifter

åsidosättes eller att därav föranledes krav på personalökning. Vid utläggande

av tjänstefria lördagar bör vederbörlig betjäning av allmänheten

beaktas.

Omfördelas nuvarande arbetstidsinskränkning på sex i stället för på tre

månader och utnyttjas densamma så, att personalen erhåller fria lördagar,

kan vissa problem uppkomma hos myndighet, som enligt av Kungl. Maj :t

meddelade bestämmelser skall hålla mottagningsexpedition öppen visst antal

timmar varje arbetsdag. Den tidigare nämnda ändringen i lagen den 30 maj

1930 (nr 173) om beräkning av lagstadgad tid innebär, att under månaderna

juni—september infallande lördagar vid tillämpning av lagen likställes med

sön- och helgdagar. Något behov av att under sådant förhållande hålla expeditioner

öppna på dessa lördagar för mottagande av handlingar, vid vilkas

ingivande viss förfallotid skall iakttagas, finnes inte. Tillämpar myndighet

fria lördagar under april och maj månader, skulle det däremot kunna bli

aktuellt med jourtjänstgöring å lördagar under dessa månader för personal

å myndighetens mottagningsexpedition. Chefen för justitiedepartementet

avser emellertid att senare under riksdagen framlägga förslag till lag angående

ändring i nyssnämnda lag, varigenom även lördagar, som infaller under

april och maj, skulle komma att vid beräkning av lagstadgad tid likställas

med sön- och helgdagar. Därest en sådan lagändring sker, torde mottagningsexpeditionerna

kunna hållas stängda på lördagar under hela den tid,

då myndigheten tillämpar sommartid. Behov av jourtjänst kan emellertid

komma alt föreligga bos myndighet med livlig kontakt med allmänheten.

Personal, som deltager i sådan jourtjänst, torde i allmänhet kunna beredas

en häremot svarande ledighet under annan arbetsdag.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Schött och Kaijser (I: 449) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Bengtson i Solna och Nordgren (II: 524), i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte uttala sig för att i fråga om sommartidstjänstgöringen i statsförvaltningen

valfrihet skall föreligga för vederbörande myndighet att be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

sluta huruvida det hittills gällande eller det nu föreslagna systemet skall

tillämpas. o .

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hanvisa

t ill motionen I: 449.

Utskottet. I fråga om sommartidstjänstgöringen i statsförvaltningen innebär

Kungl. Maj :ts föreliggande förslag en ändring av hittillsvarande anordning.

Enligt f. n. gällande föreskrifter må normalarbetstiden om 42 timmar

för vecka, om och i den mån omständigheterna det tillåter, inskränkas med

högst 9 timmar i veckan för högst tre månader under tiden juni—september.

Under den tid sommararbetstid sålunda tillämpas må förläggningen av arbetstiden

inom veckan ske så att lördagen blir tjänstefri. Detta innebär att

viss del av den för tre månader medgivna arbetstidsförkortningen för vecka

kunnat uttas genom fri lördag och återstoden genom minskning av den på

måndag—fredag belöpande arbetstiden.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle myndighet, vid vilken sommararbetstid

hittills fått tillämpas, äga medge att arbetstiden under månaderna

april—september inskränkes med högst 4 1/2 timmar i veckan, varvid arbetstiden

under denna tid i första hand skulle förläggas så att lördagarna

blir tjänstefria. Detta innebär att den enligt gällande föreskrifter medgivna

arbetstidsförkortningen om 9 timmar för vecka skulle under 6 månader helt

uttas genom fri lördag och att sålunda ingen minskning skulle ske av den

på måndag—fredag belöpande arbetstiden. Propositionsförslaget, som tillkommit

efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer,

har sin grund i att en anpassning av förläggningen av arbetstiden för viss

personal i statlig tjänst till vad som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden

i övrigt ansetts böra eftersträvas, icke minst från rekryteringssynpunkt.

Förslaget har karaktär av en allmän norm, från vilken avvikelser

likväl förutsatts kunna visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella

arbetsområden.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 449

och II: 524 hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att i fråga om sommartidstjänstgöringen

i statsförvaltningen valfrihet skall föreligga för vederbörande

myndigheter att besluta huruvida det hittills gällande eller det

föreslagna systemet skall tillämpas.

Med hänsyn till vad som anförts i de väckta motionerna ävensom i särskilda

till utskottet inkomna framställningar har utskottets vederbörande

avdelning genom företrädare för vissa myndigheter samt tjänstemännens

huvudorganisationer fått den förevarande frågan belyst ur skilda aspekter.

Det bar härvid bl. a. kunnat konstateras, att Kungl. Maj :ts förslag i realiteten

uppfattas som resultatet av en förhandlingsöverenskommelse, även om

en dylik inte föreligger i formell mening.

Enligt utskottets uppfattning får det av föredragande departementschefen

åberopade önskemålet om en anpassning till förhållandena på den utom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

statliga arbetsmarknaden anses utgöra tillräckligt skäl för den föreslagna

omläggningen av arbetstiden inom statsförvaltningen under halvåret april—- september (det s. k. sommarhalvåret). Utskottet, som bedömt förevarande

spörsmål i första hand ur arbets- och effektivitetssynpunkt, har härvid fäst

särskilt avseende vid rekryteringsförhållandena. Utskottet har sålunda inte

något att erinra mot att gällande bestämmelser i ämnet ändras på sätt departementschefen

förordat.

Såsom i statsrådsprotokollet anförts kan avvikelser från en på angivet

sätt förlagd sommararbetstid visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella

arbetsområden. Härmed torde i första hand åsyftas fall då en tillämpning

av den föreslagna anordningen skulle ur organisatoriska synpunkter framstå

såsom ogörlig eller olämplig. Det bör enligt utskottets mening bli beroende

på ingående prövning i förening med vunna erfarenheter hur långt eventuella

undantagsföreskrifter på området bör sträcka sig.

Med avseende på det i motionsväg framförda yrkandet om valfrihet för

myndigheterna mellan det hittillsvarande och det föreslagna systemet vill

utskottet framhålla, att denna fråga enligt vad utskottet erfarit varit under

övervägande vid överläggningarna med personalorganisationerna i samband

med propositionens utarbetande, varvid frågan förfallit. Gentemot en

valfrihet torde i första hand kunna åberopas nackdelarna för allmänheten

av alltför stor oenhetlighet beträffande myndigheternas arbetstider. Dessutom

må framhållas att man även vid en valfrihet på förevarande område

måste räkna med svårigheter vid avvägningen i fall då delade meningar kommer

till uttryck. Utskottet har vid frågans prövning inte funnit tillräckliga

skäl att förorda den påyrkade avvikelsen från propositionsförslaget på

förevarande punkt och får fördenskull avstyrka motionsyrkandet.

Utskottet får slutligen erinra om den av departementschefen angivna förutsättningen

för ifrågavarande arbetstidsinskränkning, att göromålens behöriga

gång inom myndigheterna medger det. Arbetstidsinskränkning har

sålunda förutsatts icke skola få tillämpas i sådan omfattning att arbetsuppgifter

åsidosättes eller att därav föranledes krav på personalökning. Såsom

departementschefen framhållit bör vid utläggandet av tjänstefria lördagar

vederbörlig betjäning av allmänheten beaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i fråga om sommartidstjänstgöringen

i statsförvaltningen;

2. att motionerna 1:449 och 11:524 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 20 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar

Bergh, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Nestrup,

Bertil Petersson, Edström, Herbert Larsson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Eliasson i

Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson

i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Nelander och Palm.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Palm

2) av herr Nestrup.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620288

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten