Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 m.m.

1962-02-27 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1902

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag

för militärhistorisk verksamhet under budgetåret

1962/63 m.m.

(l:a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt

175) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Krigshistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av

300 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen nr 37, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 19 januari

1962, föreslagit riksdagen att dels besluta att krigshistoriska avdelningen

inom försvarsstaben skall indragas med utgången av budgetåret 1961/62,

dels besluta att den militärhistoriska verksamheten skall organiseras och

bedrivas enligt de riktlinjer som angivits i förenämnda statsrådsprotokoll,

dels ock till Militärhistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kr.

Den krigshistoriska forskningen i Sverige handhaves för närvarande av

krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben. Enligt 1961 års riksdagsbeslut

angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning

(prop. 1961: 109) förutsättes, att den krigshistoriska verksamheten framdeles

inte skall vara en uppgift för försvarsstaben. Krigshistoriska avdelningen

omfattar fyra arvodesbefattningar för pensionerad officer •— en i

A 29 och tre i A 24 — samt tjänster för en arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde

i Ao 5. Vidare är fyra officerare kommenderade till tjänstgöring

vid avdelningen. Sammanlagt finnes således tio befattningshavare

vid avdelningen. De årliga kostnaderna för avdelningens verksamhet —

inklusive avlöningskostnader för de kommenderade officerarna — utgör

i runt tal 200 000 kr.

1958 års militärhistoriska utredning har den 20 maj 1959 avgivit betänkande

angående den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation.

I betänkandet föreslogs, alt den militärhistoriska verksamheten främst

borde inriktas på studier av aktuella militära frågor, särskilt i utlandet.

Vid sidan härav borde forsknings- och publiceringsverksamheten rörande

äldre svensk krigshistoria fortsätta. Till den militärhistoriska verksamheten

hänfördes också biträde vid undervisningen i de militära högskolorna.

1—3320 Oo Bihang till riksdagens protokoll 1902. 0 samt. Nr 33

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘>

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1902

Den militärhistoriska verksamheten borde sammanhållas i ett fristående

militärhistoriskt institut i vilket arméstabens bibliotek skulle inordnas.

Med skrivelse den 20 september 1961 har överbefälhavaren redovisat

resultaten av verkställd ytterligare utredning rörande den inom krigsmakten

bedrivna krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation och

därvid föreslagit, att försvarsstabens krigshistoriska avdelning omorganiseras

till ett fristående militärhistoriskt institut.

Departementschefen har anfört följande.

»Det är uppenbart att även för den svenska krigsmaktens del behövs utredningar

och studier rörande militärpolitiska och militärorganisatoriska

förhållanden samt rörande krigföringen i förfluten tid. Dylika militärhistoriska

utredningar och studier avseende näraliggande tid är av betydande

värde för de högre militära staberna och utbildningsanstalterna.

De verkställda utredningarna ger enligt min mening belägg för att fördelar

erhålles om eu särskild organisationsenhet finnes för sammanhållande av

den militärhistoriska verksamheten. Jag vill dock starkt understryka vikten

av att en sådan enhet i första hand sysslar med frågor som kan vara

till nytta för de militära staberna och utbildningsanstalterna. Däremot

är jag icke beredd tillstyrka framförda förslag om att en organisationsenhet

med fast anställd personal skall inrättas för militärhistorisk forskningsoch

författarverksamhet avseende krigsföretag in. m. under äldre skeden

i Sveriges och främmande länders historia. Dylik verksamhet bör enligt

min mening kunna i huvudsak ombesörjas vid universitet och högskolor

samt av enskilda forskare som genom stipendier och bidrag för bestämda

forskningsuppgifter intresseras för militärhistoriska spörsmål. I likhet

med flera remissmyndigheter förordar jag således, att den mera historievetenskapliga

grenen av verksamheten framdeles i första hand skall

komma till utförande på nu angivet sätt. Härigenom svnes kraven på vetenskaplig

metodik och samordning med den historiska forskningen i övrigt

bli bäst tillgodosedda.

Jag vill ånyo erinra om att enligt 1961 års riksdagsbeslut (prop. 109)

angående krigsmaktens högsta ledning förutsatts, att den militärhistoriska

verksamheten framdeles inte skall vara en uppgift för försvarsstaben.

Som jag nyss anfört hör emellertid inom krigsmakten finnas en organisationsenhet

för militärhistoriska studier och utredningar. Det av militärhistoriska

utredningen och överbefälhavaren framförda förslaget att inrätta

ett fristående militärhistoriskt institut anser jag mig dock inte böra

biträda. Anledningen härtill är främst att jag inte bedömer de för den militärhistoriska

verksamheten angivna uppgifterna motivera att en särskild,

fristående myndighet inrättas, bland annat med hänsyn till kostnaderna

för en särskild administration. Uppgifterna bör i stället enligt min mening

åläggas lämplig befintlig myndighet.

De skäl som framförts mot att den militärhistoriska verksamheten an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1962

3

slutes till krigsarkivet finner jag välgrundade. Hithörande uppgifter bör

alltså inte åläggas arkivet.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen att de militärhistoriska

uppgifterna lämpligast handhaves inom militärhögskolan. Man

åstadkommer på det sättet en samordning av högre undervisning och forskning,

som anses naturlig när det gäller andra högskolor och universitet.

Icke minst militärhögskolan bör kunna draga fördel av en sådan samordning.

Jag föreslår med anledning härav att försvarsstabens krigshistoriska

avdelning indrages från och med nästa budgetår. Den militärhistoriska

verksamheten hör handhas av eu särskild enhet eller arbetsgrupp inom

skolan. Gruppen bör bestå av kvalificerad personal samt omfatta högst sex

befattningshavare. Lämpligen bör gruppen omfatta två civila tjänster för

akademiskt utbildade befattningshavare och högst fyra aktiva officerare,

varjämte innehavaren av beställningen för lärare i militärhistoria bör

vara anknuten till gruppen. Det bör ankomma på överbefälhavaren att i

anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 inkomma med

preciserat förslag till organisation och personaluppsättning för den militärhistoriska

arbetsgruppen inom militärhögskolan. För nästa budgetår

förutsätter jag, att verksamheten erhåller en provisorisk organisation. Nuvarande

arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsstabens

krigshistoriska avdelning — en i A 29 och tre i A 24 — bör härvid

tills vidare ingå i förenämnda arbetsgrupp. Till denna bör också övergångsvis

kunna knytas nu till krigshistoriska avdelningen kommenderade

officerare. De civila tjänsterna vid krigshistoriska avdelningen för eu

arkivarie i Ae 21 och ett kontorsbiträde i Ao 5 bör under budgetåret

1962/63 kvarstå i försvarsstabens personalförteckning, men innehavarna

bör tjänstgöra vid arbetsgruppen och deras avlöningar — liksom arvodena

till innehavarna av förenämnda arvodesbefattningar — bestridas från det

anslag till militärhistorisk verksamhet som jag framlägger förslag om i

det följande. Därest behov visar sig föreligga av ytterligare personal in. m.

förutsätter jag, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut härom liksom att i övrigt under nästa budgetår besluta angående

erforderliga provisoriska anordningar för verksamhetens bedrivande.

Det är enligt min mening naturligt att i övergångsskedet personal utnyttjas

även för att avsluta pågående forskningsuppgifter rörande äldre tid för

vilka material redan finnes insamlat och under bearbetning.

Den nu föreslagna militärhistoriska arbetsgruppen inom militärhögskolan

skall enligt min mening och som i det föregående anförts genomföra

studier och utredningar i ämnen av aktuell militärhistorisk natur.

Överbefälhavaren bör äga anvisa militärhögskolan studie- och utredningsuppgifter.

Högskolan bör också själv kunna initiera studier och utredningar,

därvid dock med hänsyn till svårigheten att dra klara gränser

mellan de högre militära stabernas utrednings- och planeringsuppgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

och de inilitärhistoriska problemen anmälan därom bör göras till överbefälhavaren.

De militärhistoriska studierna och utredningarna bör också

kunna vara till direkt nytta för undervisningen i militärhistoria och

strategi vid högskolan.

Jag bedömer det sannolikt och stöder mig därvid på redan föreliggande

positiva erfarenheter, att dessa i mycket grova drag skisserade arbetsuppgifter

till avsevärd del kan samordnas med varandra. Så bör t. ex. kunna ske

genom att de av överbefälhavaren anvisade inilitärhistoriska studie- och utredningsuppgifterna

utnyttjas för undervisningen vid militärhögskolan.

Såsom skett under senare år hör även vid högskoleundervisningen i militärhistoria

och strategi utförda studier bringas till de centrala militära

stabernas kännedom, även om de olika uppgifternas innehåll etc. icke

alltid tillhör det som för tillfället är av största intresse för staberna. För

utbildningen vid militärhögskolan, vars syfte till stor del får anses vara

att ge eleverna kvalifikationer för framtida samordnande och överblickande

arbetsuppgifter på högt plan, synes det vidare vara av obestridligt

värde att ett ömsesidigt, fortlöpande samarbete med försvarets ledande

instanser kommer till stånd. Från stabernas synpunkt synes värdet av

ett dylikt samarbete vara minst lika stort, bland annat av två skäl. Det

ena är, att studier och utredningar av här beskriven art endast kan utgöra

delproblem och detaljer för topporganen. Ett sådant delproblem

kan med bistånd av resurserna vid militärhögskolan specialundersökas

utan att fördröja eller inskränka den högre instansens på större bredd

verkande långsik Isarbete. Det andra är, att staberna genom dessa arbetsformer

får större möjlighet att inrikta eu viktig del av undervisningen vid

militärhögskolan mot mål och områden, vilka bland annat är väsentliga

för den gemensamma strategiska grundsynen.

Som framgår av det föregående förordar jag, att den inilitärhistoriska

forskningsverksamheten avseende äldre tider i första hand skall utföras

med hjälp av särskilda stipendier, forskningsbidrag och dylikt. I den mån

det visar sig möjligt att anförtro mera aktuella forskningsuppgifter åt

universitetsinstitutioner eller dylikt eller åt enskild forskare bör bidrag

kunna utgivas även för sådana uppgifter. För att biträda vid och övervaka

denna verksamhet samt för att utdela forskningsbidrag etc. föreslår

jag i viss anslutning till överbefälhavaren och inilitärhistoriska utredningen,

att eu särskild delegation för militärhistorisk forskning tillkommer.

I denna bör ingå representanter för försvaret samt för civila forskningsinstitutioner

in. in. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

angående delegationens sammansättning samt att närmare precisera dess

uppgifter, ersättningar till ledamöter in. m. Delegationens verksamhet

bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande på lämpligt sätt samordnas

med den verksamhet som bedrives av statens humanistiska forskningsråd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

5

Medel för den inilitärhistoriska verksamheten bör för nästa budgetår

anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Militärhistorisk verksamhet.

Från anslaget bör bestridas kostnader för forskningsbidrag m. in.,

för tryckning av publikationer och dylikt samt för delegationen för

militärhistorisk forskning. Under nästa budgetår bör också avlöningar

och omkostnader för den i det föregående angivna övergångsvis tjänstgörande

personalen in. in. bestridas från anslaget. Från och med budgetåret

1963/64 bör medel för heltidsanställd personal vid den militärhistoriska

arbetsgruppen vid militärhögskolan anvisas på högskolans avlöningsoch

omkostnadsanslag. Jag vill erinra om att de årliga kostnaderna för

nuvarande krigshistoriska avdelningens verksamhet uppgår till omkring

200 000 kr. För att i viss utsträckning intensifiera verksamheten bör det

föreslagna anslaget Militärhistorisk verksamhet för nästa budgetår uppföras

med 300 000 kr. eller samma belopp som preliminärt upptagits i

riksstatsförslaget för Krigshistorisk verksamhet.»

Utskottet. Den militärhistoriska forskningen bedrivs för närvarande vid

en särskild krigshistorisk avdelning inom försvarsstaben. I samband med

1961 års riksdagsbeslut om krigsmaktens högsta ledning förutsattes att

denna forskning framdeles icke skulle vara en uppgift för försvarsstaben.

Frågan om den inom krigsmakten bedrivna krigshistoriska verksamhetens

uppgifter och organisation har varit föremål för utredning av 1958

års militärhistoriska utredning. Utredningens resultat har överarbetats av

överbefälhavaren. På grundval av vad därvid framkommit har Kungl. Maj.-t

i föreliggande proposition framlagt förslag i ämnet.

De verkställda utredningarna synas ge belägg för att den centralt bedrivna

militärhistoriska verksamheten delvis bör omgestaltas och att för

dess sammanhållande en särskild organisationsenhet bör bibehållas. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att denna enhet främst bör

syssla med frågor, som kunna vara till nytta för de militära staberna och

utbildningsanstalterna. Det synes därvid naturligt, att den militärhistoriska

verksamheten i huvudsak inriktas på studier och utredningar i ämnen av

aktuell militärhistorisk natur. Det må härvid erinras om att överbefälhavaren

i sitt remissyttrande understrukit betydelsen av att den militärhistoriska

forskningen mera än för närvarande anknvtes till senare tiders krigs- och

militärhistoria och därvid framträdande utvecklingstendenser av betydelse

för den svenska krigsmakten. Den forskning, som avser äldre skeden i Sveriges

och främmande länders krigshistoria, synes lämpligen i första hand

böra ombesörjas vid universitet och högskolor samt av enskilda forskare

med hjälp av stipendier och forskningsbidrag. Härav följer, att utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande den militärhistoriska verksamhetens

inriktning.

Med den målsättning, som sålunda förordats, torde det av militärhisto
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

riska utredningen oeh överbefälhavaren framförda förslaget om inrättandet

av ett fristående militärhistoriskt institut icke vara motiverat. Den basorganisation,

varom här kan bli fråga, synes utskottet med fördel kunna inrymmas

inom redan befintlig myndighet. Med hänsyn till att en sådan organisation

skall till väsentlig uppgift ha att tjäna den militära högskoleundervisningen

anser utskottet lämpligt, att densamma anknytes till militärhögskolan.

Utskottet tillstyrker alltså förslaget om att den militärhistoriska

verksamheten skall handhas av en särskild enhet eller arbetsgrupp inom

militärhögskolan. Detta innebär, att försvarsstabens krigshistoriska avdelning

indrages.

Mot den föreslagna sammansättningen av ifrågavarande arbetsgrupp

synes utskottet icke något vara att erinra.

I det föregående har nämnts att den mera historievetenskapliga forskningsverksamheten

avseende äldre tider bör stödjas med hjälp av särskilda

stipendier och forskningsbidrag och dylikt. Utskottet ansluter sig till Kungl.

Maj:ts uppfattning, att i den mån det visar sig möjligt att anförtro även

mera aktuella forskningsuppgifter åt universitetsinstitutioner in. fl. eller åt

enskilda forskare, bidrag likaledes bör kunna utgivas för sådana uppgifter.

För att biträda vid och övervaka denna verksamhet samt för att utdela

forskningsbidrag m. m. har Kungl. Maj :t föreslagit, att en särskild delegation

för militärhistorisk forskning skall tillkomma. I densamma avses skola

ingå representanter för försvaret samt för civila forskningsinstitutioner

in. m. Utskottet har icke något att erinra mot förslaget i denna del. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i fråga om delegationens

sammansättning samt att närmare precisera dess uppgifter in. in.

Utskottet tillstyrker det äskade anslaget, vilket med cirka 100 000 kr.

överstiger den årliga kostnaden för den nuvarande krigshistoriska avdelningens

verksamhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) hesluta att krigshistoriska avdelningen inom försvarsstaben

skall indragas med utgången av budgetåret 1961/62;

b) besluta att den militärhistoriska verksamheten skall

organiseras och bedrivas enligt de riktlinjer som angivits i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 19 januari

1962;

c) till Militärhistorisk verksamhet för budgetåret 1962/63

å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1962

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bergman,

Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg och Bertil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,

Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru LewénEliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping

och Gustafsson i Skellefteå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för militärhistorisk verksamhet under budgetåret 1962/63 m. m. a1 i texten