Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående överförande till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

1962-03-13 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående överförande till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 dr 1962

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående överförande

till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska

skolväsendet.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta vid 1961 års riksdag, den ena inom

första kammaren av herr Sundin (I: 95) och den andra inom andra kammaren

av herr Fälldin (II: 116), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam prövning av frågan om överförandet

av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet till

staten i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 95.

över motionerna har statsutskottet våren 1961 i vederbörlig ordning inhämtat

yttranden från skolöverstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,

svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt bifall till motionerna och därvid anförl

följande.

Reformarbetet på skolans område har under 1950-talet bl. a. karakteriserats

av en strävan att öka det kommunala inflytandet över skolväsendet. I

anslutning härtill har statsmakterna sökt förenkla det administrativa och

kamerala arbetet på såväl den statliga som den kommunala sidan genom att

bl. a. decentralisera beslutanderätten på skolområdet till regionala och kommunala

organ.

Ett överförande till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska

skolväsendet skulle enligt överstyrelsens mening få till följd ett minskande

av det kommunala inflytandet och en mera tungrodd förvaltningsapparat.

Ur skolväsendets synpunkt skulle en sådan utveckling icke vara önskvärd.

överstyrelsen finner det visserligen angeläget, att en utjämning av skattetrycket

mellan kommunerna kommer till stånd, men anser, att detta bör

åstadkommas på andra vägar än den i motionen föreslagna.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört hl. a. följande.

Statskontoret vill erinra, att frågan, om enhetsskolan skall vara en statlig

eller kommunal skola, behandlades vid 1950 års riksdag, som beslöt att

skolan skall vara kommunal samt åtnjuta statsunderstöd (se prop. 1950:

133; Särsk. U 3; rskr. 403). Vid anmälan av prop. 1950: 133 uttalade departementschefen

bl. a., att detta ur praktisk synpunkt vore det enda möjliga

alternativet. Ett förstatligande, framhöll departementschefen, kunde be1—3381

02 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1962

faras förkväva det kommunala initiativet och den ansvarskänsla, som i stort

sett präglade skoldistriktens inställning till skolväsendet.

Ämbetsverket vill vidare erinra, att sedan budgetåret 1953/54 försökskostnadsbidrag

införts, vilka äro avsedda att ge försöksdistrikten kompensation

för ökade kostnader på högstadiet. Med hänsyn till det anförda och då

1958 års skatteutjämningskommitté torde ha sin uppmärksamhet riktad på

att kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet äro mer betungande för

vissa kommuner än för andra, avstyrker statskontoret bifall till förevarande

motioner.

lliksråkenskupsverket har anfört bl. a. följande.

Enligt riksräkenskapsverkets mening bör frågan angående bestridandet

av kostnaderna för del obligatoriska skolväsendet behandlas i ett vidare

sammanhang och närmast komma i betraktande i samband med spörsmålet

(jm fördelningen av samhällsuppgifterna mellan stat och kommun. Delta

spörsmål upptogs av 1960 års riksdag i anledning av vad 1959 års statsrevisorer

uttalat i ämnet under § 26 i sin berättelse. Statsutskottet framhöll

i anledning av nämnda paragraf (uti. 1960 nr 128, s. 62 och 63) att man

för närvarande inte borde gå längre än till övervägande om erforderliga

rationaliseringar inom det nuvarande statsbidragssystemets ram. Frågorna

om en ytterligare förenkling av statsbidragssystemet och ytterligare avlösning

av statsbidrag torde härvid stå i förgrunden. Hithörande spörsmål

förtjänade enligt utskottets mening att följas med uppmärksamhet och torde

för övrigt väntas komma under bedömande i anslutning till förslag från

vissa pågående utredningar. Riksräkenskapsverket anser att man även i

fråga om fördelningen av kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet

mellan stat och kommun bör följa de av statsutskottet sålunda angivna

riktlinjerna.

Vad angår skatteutjämningsfrågan vill riksräkenskapsverket framhålla,

alt någon egentlig skatteutjämning kommunerna emellan icke lär kunna ernås

genom att kostnaderna inom ett speciellt verksamhetsområde överföras

från kommunerna till staten. 1 detta sammanhang må erinras om att 1958

års skatteutjämningskommitté enligt sina direktiv har till uppgift alt utreda

möjligheterna till en effektiv utjämning av det kommunala skattetrycket.

Riksräkenskapsverket finner vidare, att behandlingen av frågan om

kommunernas sammanslagning till större enheter bl. a. kommer att påverka

kommunernas möjligheter att bära sina andelar av kostnaderna för det obligatoriska

skolväsendet.

Att staten skulle svara för samtliga kostnader för det obligatoriska skolväsendet,

medan kommunerna skulle bibehålla sitt inflytande över verksamhetens

utövande, kan riksräkenskapsverket icke anse principiellt riktigt och

därför icke förorda.

Riksräkenskapsverket vill slutligen erinra om att flera utredningar, som

beröra de ekonomiska förhållandena mellan staten och kommunala samfälligheter,

pågå eller ha nyligen avslutats bl. a. angående rättsväsendet,

mentalsjukvården och polisväsendet. Innan ställning tagits till de förslag

som kunna föranledas härav bör enligt riksräkenskapsverkets mening någon

ny utredning i av motionärerna angivet syfte icke igångsättas.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksräkenskapsverket avstyrka

bifall till förevarande motioner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1962

3

Svenska stadsförbundets styrelse uttalar i sitt yttrande i huvudsak följande.

De förutsättningar motionärerna utgår från kan i och för sig sägas vara

riktiga. Styrelsen är emellertid inte beredd att därur dra samma slutsats som

motionärerna. Tvärtom synes övervägande skäl tala för att slutsatsen bör gå

i annan riktning.

Det synes styrelsen för det första alldeles uppenbart — även om motionärernas

egna uttalanden inte är helt klargörande på denna punkt—-att ett

överförande till staten av samtliga kostnader för den obligatoriska skolan

icke kan ske utan att denna i realiteten ställes under statligt huvudmannaskap.

Mot en sådan utveckling, som skulle strida mot det enhälliga riksdagsbeslutet

om att den kommande nioåriga skolan skall vara en kommunal

skola, talar bland annat det faktum att skolplaneringen ute i kommunerna

måste bedrivas som en integrerande del i den allmänna samhällsplaneringen

och att därför en överflyttning, helt eller delvis, till staten — eller, som på

sina håll föreslagits, till landstingen — av huvudmannaskapet för den obligatoriska

skolan skulle begränsa möjligheterna att inom ramen för kommunernas

allmänna samhällsplanering få till stånd en önskvärd samordning av

olika miljöskapande åtgärder.

För det andra bör enligt styrelsens mening poängteras, att de variationer

i skattetryck, som det obligatoriska skolväsendet förorsakar och som motionärerna

till större delen bygger sin argumentation på, till alldeles övervägande

del beror på omständigheter som inte har med själva skolorganisationen

att göra, nämligen de betydande olikheterna kommunerna emellan

i fråga om skatteunderlag. Dessa omständigheter och de konsekvenser som

de leder till behöver i och för sig inte motivera den slutsats motionärerna

dragit.

Vad den av motionärerna åberopade statliga detaljregleringen av skolväsendet

beträffar, anser styrelsen den naturliga slutsatsen vara inte en reform

i av motionärerna önskad riktning utan ett bestämt krav på att den nuvarande

detaljregleringen på skolområdet slopas och att kommunerna ges

större frihet att anpassa sin skolplanering och sin skolorganisation efter

lokala behov och förhållanden.

Enligt styrelsens mening bör de svåra problem som hör samman med

såväl kostnadsfördelningen mellan stat och kommun som kostnadsfördelningen

mellan kommuner av olika struktur och olika ekonomisk bärkraft

icke behandlas isolerade från varandra. Styrelsen kan därför inte acceptera

att skolväsendet, på det sätt motionärerna tänkt sig, upptas till separat behandling

inom det problemkomplex som samhällsuppgifternas fördelning

mellan stal och kommun utgör. De långt ifrån enkla fördelningsfrågorna

bör bedömas med utgångspunkt i de samlade kostnaderna för olika samhällsuppgifter

och med beaktande av att denna kostnadsfördelning inte bör

vara alltför komplicerad och delaljreglerad.

Med hänvisning till del anförda anser styrelsen att de förevarande motionerna

icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Svenska landskommunernas förbunds styrelse har anfört bl. a. följande.

I förevarande motioner framhålles särskilt kommunernas olika förmåga

alt bära kostnaderna för sin verksamhet och alt skattetrycket i olika kommuner

till följd härav är högst varierande. Styrelsen, som i huvudsak kan

instämma i vad motionärerna anfört i berörda avseenden, har under senare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1962

år i remissyttranden och i andra sammanhang haft anledning att fästa uppmärksamheten

på samma förhållanden och påkalla åtgärder i syfte alt återställa

den kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna som avsågs

när nu gällande grunder för olika statsbidrag m. in. fastställdes. Den fortgående

värdeminskning, som skatteunderlagsgraderade statsbidrag har undergått,

har bl. a. medfört att den med bidragen avsedda skatteutjämnande

effekten till stor del gått förlorad, vilket hårdast drabbar kommuner med

låg skattekraft. Styrelsen har uttalat att dessa frågor icke utan risk för skadeverkningar

på den kommunala verksamheten torde kunna lämnas obeaktade

under någon längre lid. Denna uppfattning vill styrelsen i detta sammanhang

ånyo framföra och kraftigt understryka. En för kommunerna

gynnsammare kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna än den

nuvarande bör med det snaraste åstadkommas.

Starka skäl talar enligt styrelsens mening mot tanken på att avlasta kommunerna

ansvaret för skolväsendet. 1 indelningssakkunnigas betänkande

frainhålles att en överflyttning av skolväsendet till annan huvudman skulle

innebära en begränsning av möjligheterna att inom ramen för kommunernas

samhällsplanering få till stånd den samordning av de olika miljöskapande

åtgärder, som bör påverkas av denna planering och bland vilka skolväsendets

ordnande ingår som ett väsentligt led. En ändring av huvudmannaskapet

för vissa uppgifter enbart för att undvika en eljest erforderlig indelningsändring

är därför, enligt de sakkunniga, icke förenlig med kommunernas

egna intressen, eftersom ett bibehållande av de nuvarande kommungränserna

icke i och för sig kan ha större värde än kommunernas möjligheter

att i självstyrelses form påverka del egna samhällets gestaltning. Styrelsen

instämmer i och vill kraftigt understryka detta uttalande. Visserligen

kan frågan om en ändring av huvudmannaskapet beträffande en eller flera

samhällsuppgifter tid efter annan bli aktuell — härpå ger utvecklingen

flera exempel — men knappast som alternativ till eu eljest erforderlig indelningsändring.

I motionerna uttalas att på intet annat område inom den kommunala förvaltningen

uppgifternas omfattning och genomförande är så noggrant fastställd

genom riksdagsbeslut som när det gäller det obligatoriska skolväsendet

och att mot denna bakgrund den framtida skolan inte kan anses som en

egentlig kommunal angelägenhet. Enligt styrelsens mening är utvecklingen

i dessa avseenden ägnad att inge betänkligheter. Kommunernas självbestämmanderätt

på skolväsendets område har undan för undan inskränkts

och är numera mycket begränsad. Häri ligger enligt styrelsens mening förklaringen

till att tanken på en överflytt ning av huvudmannaskapet eller el t

överförande av kostnaderna för skolväsendet till staten börjat vinna förståelse

bland kommunalmän. Förutsättningen för ett bibehållande av del

kommunala huvudmannaskapet för skolan är att kommunerna har en faktisk

medbestämmanderätt. Endast härigenom kan ett levande intresse för

denna förvaltningsuppgift upprätthållas inom de kommunala organen. Styrelsen

anser därför att den kommunala självbestämmanderätten på förevarande

område med det snaraste åter bör vidgas, om skolan i forl sä Ilningen

skall vara kommunal. Det måste vara ett samhällsintresse alt den

kommunala självstyrelsen hålles levande även på detta område.

Den i motionerna framförda tanken, att lokala administrationsenheler

skulle kunna utses av kommunalfullmäktigeförsamlingarna men vara ansvariga

gentemot länsskolnämnderna, förefaller oklar. Motionärerna har inte

gått närmare in på hur de tänkt sig att en på denna dualistiska princip

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1962

5

grundade förvaltning skulle fungera i praktiken. Sannolikt bleve det dock

förenat med stora svårigheter att ordna administrationen på det sätt som

motionärerna tänkt sig.

På grund av vad ovan anförts avstyrker styrelsen den i förevarande motioner

begärda prövningen av frågan om överföring till staten av kommunernas

utgifter för det obligatoriska skolväsendet. Däremot vill styrelsen

understryka vad som ovan framhållits, att en rimligare avvägning mellan

staten och kommunerna av samhällets kostnader för skolväsendet snarasl

måste åstadkommas.

En av styrelsens ledamöter har ansett alt styrelsen hort tillstyrka att en

utredning verkställes enligt motionärernas hemställan.

Utskottet. Frågan om den obligatoriska skolan skall vara en statlig eller

en kommunal skola behandlades vid 1950 års riksdag, varvid beslöts att

skolan skulle vara kommunal men åtnjuta statsunderstöd. Utskottet finner

icke anledning till ett ändrat ståndpunktstagande i detta avseende. Däresl

staten skulle svara för alla kostnader för det obligatoriska skolväsendet,

torde enligt utskottets mening icke kunna undgås, att kommunernas inflytande

över verksamheten skulle väsentligt minskas. Utskottet vill särskilt

understryka, att skolplanering och skolorganisation på det lokala planel

icke får betraktas som ett fristående problem utan som en viktig del i den

allmänna samhällsplaneringen. Kommunerna måste därför ha möjlighet och

frihet att samordna de olika miljöskapande åtgärderna. Utskottet har således

funnit sig böra avstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 95 och

II: 116.

Icke heller när det gäller kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

och skillnaden i skattetryck olika kommuner emellan kan skolväsendet

betraktas som ett isolerat problem. Den kommunala utdebiteringen och

därmed den ojämna skattebördan är avhängig av kommunens samlade utgifter.

Olikheterna förstärkes genom de förändringar som kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna undergått sedan grunderna för olika

statsbidrag fastställts. De skatteunderlagsgraderade statsbidragen är underkastade

en fortgående värdeminskning. Utskottet, som finner denna utveckling

oroande, hyser den bestämda uppfattningen, att den nuvarande ojämna

skattebördan måste i möjligaste mån utjämnas. Då utredning pågår på förevarande

område, bl. a. inom 1958 års skatteutjämningskommitté, finner sig

utskottet icke heller av denna anledning böra tillstyrka molionsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

alt de vid 1961 års riksdag väckta motionerna I: 95 och

II: 116 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,

Ragnar Bergh, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar

Mårtensson, Nils Theodor Larsson, Edström, Källqvist och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,

Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile,

fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson,

herrar Helén och Nelander.

Reservationer

1) av herr Ragnar Bergh

2) av herr Sundin

3) av herr Larsson i Hedenäset.

Sthlm 1962. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.