Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till främjande av bostadsförsörjningen m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

1962-03-20 · 92 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 89 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till främjande av bostadsförsörjningen m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1962/63 till främjande av bostadsförsörjningen m.m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna 76—84, 119—120 och 124)

har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962, föreslagit riksdagen att

A. å driftbudgeten

I. godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i vissa bestäm

inelser rörande statliga lån och bidrag m. m.;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen föreslagit;
III.

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsslyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63;

IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit;

V. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63;

VI. godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i bestämmel

serna om familjebostadsbidrag;

VII. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmel

serna angående förbättringslån;

VIII. för budgetåret 1962/63 under femte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 478 000 kr.;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 850 000 kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 048 000

kr.;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

851 000 kr.;

5) till Ränleeftergifter å vissa bostadslån m.m. elt förslagsanslag av

300 000 000 kr.;

6) till Bostadsrabatler ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.;

1—3360 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

7) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet elt reservationsanslag

av 15 000 000 kr.;

8) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor ett reservationsanslag av 25 000 kr.;

9) till 1960 års bostadsräkning ett reservationsanslag av 1 000 kr.; samt

B. å kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna

om statliga bostadslån;

II. medgiva att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut om lån, som

skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp

av 1 120 000 000 kr.;

III. medgiva att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut om lån,

som skall utgå från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, må meddelas

intill ett belopp av 15 000 000 kr.;

IV. för budgetåret 1962/63 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

740 000 000 kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien et i

investeringsanslag av 1 000 kr.;

b) under Fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 18 000 000

kr.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 138 av fru Wallentheim m fl.,

I; 264 av herrar Lager och Öhman,

1:265 av herr Thorsten Larsson m.fl.,

1:406 av herr Torsten Andersson m.fl.,

1: 425 av herr Bengtson m.fl.,

I: 426 av herr Bengtson m.fl.,

1:427 av herr Bengtson m.fl.,

1:428 av herr Hagberg m.fl.,

I: 433 av herr Holmberg,

1:434 av herr Lundström m.fl.,

I: 435 av herr Sundin, samt

från andra kamaren

II: 170 av herr Johansson i Norrköping m.fl.,

II: 333 av fru Lewén-Eliasson m.fl.,

II: 334 av herr Lindkvist m.fl.,

II: 335 av herr Nilsson i Gävle m.fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 dr 1962

3

II: 407 av herr Johansson i öckerö in. fl.,

II: 490 av herr Eliasson i Sundborn m.fl.,

II: 504 av herrar Cassel och Bengtson i Solna,

II: 507 av herr Fälldin,

11:509 av herr Heckscher m.fl.,

11:510 av herr Hedlund m.fl.,

11:511 av herr Hedlund m.fl.,

II: 512 av herr Hedlund m.fl.,

11:514 av herr Ohlin m.fl.,

II: 602 av herr Lindkvist och fru Thunvull.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

PROPOSITIONEN

Driftbudgeten

Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 11 december 1959 tillkallade departementschefen en utredningsman

med uppdrag att verkställa en översyn av den bostadspolitiska organisationen.

Utredningen, som antagit namnet bostadspolitiska organisationskommittén,

har i juli 1961 avgivit ett betänkande angående handläggningen

av bostadslån med förslag till enklare regler och minskad organisation. En

redogörelse för organisationskommitténs betänkande och däröver avgivna

yttranden har intagits i propositionen (s. 162—-183) till vilken torde få hän

visas.

Vid sitt ställningstagande till organisationskommitténs förslag och bostadsstyrelsens

anslagsframställning anför departementschefen följande.

De nuvarande bostadspolitiska organen, bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna,

inrättades den 1 juli 1948. Flertalet arbetsuppgifter åvilade

till en början bostadsstyrelsen. En omfattande utflyttning av ärenden till

länsbostadsnämnderna har successivt ägt rum.

Numera handlägger bostadsstyrelsen ärenden avseende terliärlån i Storstockholm,

tertiärlån till flerfamiljshus i Göteborg och Malmö, egnahemslån

och förbättringslån i Stockholms stad samt pensionärsbostadsbidrag i de

kommuner, där styrelsen handhar tertiärlångivningen. Slutligen handhar

styrelsen långivningen till kollektiva tvätterier och till maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien. Styrelsen svarar även för beredning av ärenden

rörande lån till studentbostäder, i vilka ärenden Kungl. Maj:t meddelar

beslut. På Kungl. Maj:ts prövning beror vidare frågor angående lån för

hus, som till mer än halva ytan innehåller annat än bostäder.

Länsbostadsnämnderna handlägger alla övriga ärenden avseende lertiärlån,

egnahemslån, förbättringslån och pensionärsbostadsbidrag.

De kommunala förmedlingsorganen — i regel drätselkammare och kommunalnämnd

— omhänderhar ärenden angående familjehostadsbidrag samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

törmedlar i övrigt alla låne- och bidragsansökningar. Kommunerna svarar

dessutom för vissa kontrollåtgärder i samband med låneverksamheten.

Syftet med decentraliseringen har varit att prövningen av ansökningar

om statliga lån och bidrag skall kunna försiggå på ett enkelt och smidigt

sätt. Även andra åtgärder har vidtagits i förenklande syfte. Den tillkallade

utredningsmannen med uppgitt att se över den bostadspolitiska organisationen

har i sitt betänkande lagt fram åtskilliga förslag till förändringar i den

bostadspolitiska verksamheten samt uppdragit vissa huvudlinjer för eu

framtida organisation. Jag behandlar till en början de förslag, som berör

låne- och bidragsärenden.

Vid behandlingen av frågan om en bättre samordning av bebyggelseplaneringen

har utredningsmannen uttalat, att man i princip bör

kunna utgå från att byggnadsprojekt, som kommer till stånd i enlighet

med fastställd plan, kan förverkligas utan invändningar från bebyggelsesynpunkt.

1 anledning härav får jag erinra om, att frågan om de lånebeviljande

organens befogenhet att ställa krav på utformningen av byggnader,

för vilka statslån utgår, behandlas i 1961 års statsverksproposition (bil.

27 s. 29). När frågan då anmäldes, framhöll jag att, med hänsyn till förekomsten

av föråldrade planer i behov av revision, ett byggnadsprojekts

överensstämmelse med fastställd plan inte borde nödga de lånebeviljande

organen att för statsbelåning godtaga byggnadsföretag, som enligt nutida

betraktelsesätt inte tillgodoser berättigade kvalitetskrav. Detta uttalande

lämnades utan erinran av riksdagen. Någon anledning att på nytt pröva

denna fråga torde inte föreligga.

Syftet med utredningsmannens förslag är, att de bostadspolitiska organens

synpunkter skall beaktas redan vid planens uppgörande. Jag biträder

denna målsättning men kan inte förorda att länsbostadsnämnderna inkopplas

i själva planarbetet. De bostadspolitiska synpunkterna bör framföras

i centralt utfärdade råd och anvisningar. Detta utesluter givetvis inte

att samråd mellan planmyndigheter och låneorgan bör förekomma när

skäl därtill föreligger. Det informella samarbete som förekommer mellan

planmyndigheterna och länsbostadsnämnderna torde i huvudsak tillgodose

samrådsbehovet på länsplanet.

Beträffande den tekniska granskningen av låneärenden förordar

utredningsmannen en fortsatt decentralisering och en samordning med den

tekniska granskningen enligt byggnadsstadgan. Jag ansluter mig härtill. Utflyttningen

av granskningen bör fortskrida i den takt kommunerna får resurser

att påtaga sig uppgiften. I regel torde det, som utredningsmannen

framhåller, vara möjligt att anknyta decentraliseringen till de fall då delegering

enligt 67 § byggnadsstadgan äger rum. Avgörandet bör emellertid

grundas på en prövning av förutsättningarna i varje särskilt fall. I de fall

granskningen inte utflyttas till kommunerna bör liksom hittills den bostadstekniska

granskningen åvila länsarkitektsorganisationen och den byggnadstekniska

granskningen utföras av länsbostadsnämnderna.

Möjligheterna att, som utredningsmannen föreslår, i en gemensam

publikation sammanföra byggnadsstyrelsens tekniska anvisningar och bostadsstyrelsens

till låneverksamheten knutna bostadstekniska anvisningar

torde, med hänsyn till den principiella skillnaden mellan de båda slagen

av anvisningar, vara rätt små. Ett nära samråd mellan de båda verken är

emellertid nödvändigt vid utarbetandet av anvisningar. Jag vill erinra om,

att de av bostadsstyrelsen senast utfärdade bostadstekniska anvisningarna

i skriften God Bostad 1960 tillkommit efter samråd med byggnadsstyrelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

5

I fråga om anvisningar av rent byggnadsteknisk art bör det finnas förutsättningar

att åstadkomma bättre samordning än för närvarande. Jag förutsätter,

att bostadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen beaktar möjligheterna

härtill.

Som utredningsmannen anfört är det av väsentlig betydelse att kontrollen

på byggnadsarbetsplatserna blir så effektiv som möjligt.

Utvecklingen under senare år synes motivera en viss skärping av denna

kontroll. I nära anslutning till utredningsmannens förslag förordar jag att

kotinuerlig kontroll, i form av dagkontroll eller på annat sätt, föreskrives

för större flerfamiljshus och gruppbyggen när länsbostadsnämnden eller

förmedlingsorganet så finner erforderligt.

Utredningsmannen har även behandlat frågan om åtgärder vid bristande

kontroll under byggnadsstadiet och under lånetiden. Enligt av bostadsstyrelsen

utfärdade anvisningar skall långivningen i en kommun, där del

föreligger påtagliga brister i den kommunala kontrollen, kunna upphöra

till dess bristerna har avhjälpts. Utredningsmannens förslag innebär, att

beslut om avstängning från lån skall kunna lattas endast om kommunen

inte vill påtaga sig kostnaden för en genom länsbostadsnämndens försorg

anordnad kontroll.

För egen del finner jag att beslut om avstängning inte bör förekomma.

Ifrågavarande kontrollåtgärder åligger kommunerna enligt 1947 års lag

om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande. Det kan inte

vara riktigt, att en kommun skall kunna undandra sig dessa förpliktelser

och därigenom frånta kommunmedlemmarna möjligheten att få bostadslån.

I syfte att skapa erforderligt underlag för positiv rättelse där en kommun

försummar uppgiften bör emellertid lånebestämmelserna kompletteras

med stadgande om alt, där kommunen brister i sina skyldigheter, länsbostadsnämnden

äger att på kommunens bekostnad föranstalta om erforderlig

övervakning och kontroll. Det torde kunna förutsättas att en sådan

åtgärd kommer att aktualiseras endast i undantagsfall. Som regel torde

rättelse kunna vinnas genom att det lånebeviljande organet vänder sig till

kommunen och påtalar förhållandena.

De interimistiska lånebesluten vid gruppbyggen torde inte

längre bli erforderliga om mitt i annat sammanhang framlagda förslag till

gemensam låneförfattning för småhus och flerfamiljshus genomföres.

Vad gäller den av utredningsmannen i detta sammanhang berörda frågan

om kontroll av försäljningspriserna för gruppbyggda småhus får jag framhålla

följande. Det är angeläget, att förmånerna av den statliga långivningen

kommer konsumenterna till del. I nuvarande läge lorde ett slopande av

kontrollen medföra risk för oskäliga prishöjningar. Vad utredningsmannen

anfört om att del nuvarande systemet komplicerat planläggningen och genomförandet

av gruppbyggen finner jag inte bärande. För en betydande del

av byggnadsverksamheten tillämpas anbudsförtarande. Det torde knappast

i fråga om gruppbyggda småhus föreligga särskilda svårigheter för en byggnadsföretagare

att lämna fasta prisuppgifter i förväg. Enligt min mening

bör kostnadsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet. Jag kommer därför i det

följande alt föreslå, att bostadsstyrelsen får bättre resurser att utarbeta värderingsmetoder

och följa kostnadsutvecklingen.

I fråga om kreditvärdebedömningen har utredningsmannen anfört,

att några generella normer svårligen kan uppställas. Svårigheter att

försälja statsbelånade fastigheter bör emellertid enligt utredningsmannens

mening medföra eu obenägenhet all med statslån medverka till uppförande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

på orten av ytterligare hus av samma typ eller till ytterligare bostadsbebyggelse

över huvud. Detta uttalande har mött erinringar i remissyttrandena.

För egen del finner jag, att förhållanden av det slag utredningsmannen pekar

på bör beaktas vid prövningen av låneansökningar. Det är emellertid av

väsentlig betydelse, att utrymme ges för en nyanserad bedömning av kreditvärdelragorna.

En för långt driven förenkling av låneföreskrifterna i

detta hänseende kan motverka bostadsproduktionen på landsbygden. Jag är

därför inle beredd att förorda iörslagel om utfärdande av närmare föreskrifter

rörande kreditvärdebedömningen.

Beträffande tomtkoslnadsgranskningen erinrar utredningsmannen

om att bostadsstyrelsen i början av år 1961 utfärdat nya anvisningar,

som i huvudsak innebär alt prövningen begränsas till att avse kostnader

för råmark i ytterområden. Denna ändring av granskningens innehåll sammanfaller

i allt väsentligt med utredningsmannens synpunkter. Utredningsmannen

anser emellertid, att särskilda utredningar rörande ortens pris på

mark kan undvaras. Vidare föreslår han etl sammanförande av de s. k. saneringstilläggen

och lägestilläggen. Därjämte har utredningsmannen funnit,

alt behov föreligger i kommunerna av särskild markexpertis.

Jag anser det viktigt, att en effektiv kontroll över markprisernas utveckling

alltjämt upprätthålles vid långivningen. Det primära ansvaret för markkostnadsutvecklingen

bör ankomma på kommunerna. Det framstår som

angeläget, inte minst från rättssäkerhetssynpunkt, att kostnadsgranskningen

är objektiv och grundad på ett tillfredsställande material. En bedömning

från fall till fall synes ge utrymme för ett icke önskvärt godtycke.

Den nuvarande markkostnadsgranskningen har formen av en försöksverksamhet.

Det är ännu för tidigt att avge något omdöme om verkningarna

av de nya reglerna, som trädde i full kraft först den 1 oklober 1961. Jag

är därför inte beredd att nu förorda någon ändring härvidlag. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de förändringar av granskningen

som framdeles kan bli erforderliga.

Jag vill i detta sammanhang betona vad utredningsmannen anfört om

betydelsen av en aktiv kommunal markpolitik. Det är angeläget, alt kommunerna

i god tid skaffar sig tillgång till tomtmark, som på skäliga villkor

kan tillhandahållas för erforderlig bostadsproduktion. En sådan markpolitik

underlättar också en kontinuerligt bedriven planeringsverksamhet.

Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande över betänkandet tagit upp frågan

om åtgärder i syfte att underlätta för kommunerna att anskaffa mark för

bostadsändamål. Styrelsen ifrågasätter, om inte en kommun för inköp av

saneringsfastighet, på vilken kommunen förbinder sig att uppföra ny byggnad,

som kan statsbelånas, skall kunna erhålla förskott på statslånet. Frågan

behöver belysas ytterligare, och jag förutsätter, att bostadsstyrelsen senare

återkommer med närmare utredning i ämnet.

Beträffande produktionskostnadsberäkningarna vid hyressättning

och vid övertagande av lån har utredningsmannen anfört bl. a. följande.

Arbetet med beräkningarna står inle i rimlig proportion till deras värde.

När det gäller hyressättningen bör det vara möjligt att låta hyrorna i de

allmännyttiga och kooperativa företagens lägenheter bli normgivande. Därigenom

kan produktionskostnadsberäkningarna undvaras. Det bör ankomma

på kommunerna att med ledning av kostnadsuppgifter från byggnadsföretagaren

och sin erfarenhetsmässiga kännedom fastställa skälig hyra.

Jag vill till en början erinra om att produktionskostnadsberäkningar

till grund för hyressättning numera företas endast beträffande hus, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

7

uppföres av enskilda byggnadsföretagare. För den övervägande delen av

nytillkommande bostäder fastställer de lånebeviljande organen inga hyror.

När hyror skall fastställas, torde emellertid behov av en objektiv bedömning

föreligga. En bedömning, som innebär att tillbörlig hänsyn inte tages

till bl. a. variationer i fråga om standard och kostnader mellan olika hus,

måste framstå som godtycklig. Det torde f. n. inte vara möjligt att beakta

sådana variationer på annat sätt än genom en beräkning av skäliga produktionskostnader

med ledning av en sakligt grundad metod. Jag kan därför

inte biträda förslaget att slopa produktionskostnadsberäkningarna.

När det gäller prövningen av ansökningar om övertagande av lån har

jag erfarit alt några särskilda beräkningar inte alltid behöver utföras. Del

kan nämligen ofta omedelbart avgöras, om köpeskillingen är skälig. Köpeskillingskontrollen

har i huvudsak betydelse i områden där det råder bostadsbrist,

som föranleder prishöjningar. 1 dessa fall torde den inte kunna

undvaras utan att det uppstår biverkningar, som inte är önskvärda.

Med det sagda har jag endast velat understryka, att produktionskostnadsberäkningarna

bör bibehållas. En annan fråga är om beräkningarna skall

utföras av länsbostadsnämnderna eller om dessa skall kunna begränsa sig

till alt kontrollera beräkningar, som utföres av förmedlingsorganen. Förutsättningarna

för alt överlåta beräkningsarbetet på förmedlingsorganen torde

vara starkt skiftande. I de fall där en överflyttning kan göras, bör den dock

komma till stånd.

Utredningsmannens förslag om slopande av st or leksgränsen för

egnahem kan inte tillstyrkas. Däremot kan jag godtaga förslagen att egnahemslånekungörelsens

krav på anslutning till gemensamhetsanläggning

för vatten och avlopp slopas samt att hyreskontrollen

i hus, som upprustats med förbättringslån, upphäves.

Förslaget att till länsbostadsnämnderna överföra beslutanderätten i

låneärenden avseende hus, som till mer än halva ytan innehåller

annat än bostäder, kan jag tillstyrka. De anvisningar, som

erfordras för bedömningen i dessa ärenden, bör i huvudsak anknyta till nuvarande

praxis. Till denna fråga återkommer jag vid anmälan av anslaget

till lånefonden för bostadsbyggande.

Beträffande vinter b idragen har utredningsmannen i förenklingssyfte

föreslagit ett slopande av möjligheten att efterge krav på kommunalt bidrag

som villkor för vinterbidrag. Bostadsstyrelsen har i stället föreslagit, all

kravet på kommunalt bidrag helt skall slopas. Bidraget liar en ringa inverkan

på bostadskostnaderna, och någon utökning av det statliga vinterbidraget

förutsätts inte. Jag biträder styrelsens förslag. Även den förenkling som

utredningsmannen har åsyftat uppnås därigenom.

De ändringar i låneförfattningarna, som påkallas av de förslag jag i del

föregående har framlagt, bör träda i kraft den 1 januari 1963.

Med anledning av det av utredningsmannen påtalade behovet att överse

bestämmelserna rörande redovisningen av beviljade familjebostadsbidrag

har bostadsstyrelsen anfört, all styrelsen avser alt i samråd

med kommunförbunden överväga om förenklingar kan åstadkommas.

Därutöver torde några ytterligare åtgärder inte erfordras.

I fråga om kommuns upptagande av lån för eget bostadsbyggande

bar utredningsmannen föreslagit alt kommun ulan Kungl Maj:ts

medgivande skall äga uppla bottenlån till bostadsbyggnader, förvilka statliga

lån beviljats kommunen. Då förslaget kräver ändringar i kommunallagarna,

torde frågan fä prövas i annat sammanhang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

Jag övergår härefter till att behandla förslagen rörande arbetsuppgifternas

fördelning på olika organ.

Beträffande lån- och bid ragsgi v ningen har utredningsmannen

löreslagit en fullständig decentralisering till länsbostadsnämnderna. Förslaget

har i flera remissyttranden kritiserats under hänvisning hl. a. till

att det bostadspolitiska centralorganet genom decentraliseringen skulle förlora

all direkt kontakt med utvecklingen på bostadsområdet. Bostadsstyrelsen

har emellertid förordat en decentralisering och anfört, att erforderlig

kontakt med verksamheten erhålles hl. a. genom behandling av besvärsmål

och genom stickprovsgranskning av låneärenden.

Utredningsmannens förslag innebär, att av statsmakterna tidigare utstakade

riktlinjer för den bostadspolitiska verksamheten följes. Erfarenheterna

av den hittills genomförda decentraliseringen ger inte anledning att

nu inta en ändrad ståndpunkt i detta avseende. Utredningsmannens förslag

framstår därför som välmotiverat. Genom att bostadsstyrelsen befrias

från de löpande uppgifterna i samband med lån- och bidragsgivningen skapas

större utrymme för ledning och övervakning av den bostadspolitiska verksamheten

samt för ett angeläget upplysningsarbete.

I enlighet härmed förordar jag en fullständig utflyttning till länsbostadsnämnderna

av egnahems- och förbättringslångivningen samt tertiärlångivningen.

Även låneärenden avseende studentbostäder bör handläggas av länsbostadsnämnderna.

Decentraliseringen bör genomföras under budgetåret

1962/63. Som bostadsstyrelsen framhållit bör den särskilda långivningen till

kollektiva tvätterier och till maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

av praktiska skäl ligga kvar hos styrelsen.

Den av utredningsmannen föreslagna utflyttningen till länsbostadsnämnderna

av granskningen av kommunernas beslut om familjebostadsbidrag

synes innebära flera praktiska fördelar. För kommunerna begränsas

kontakterna i låne- och bidragsärenden till ett enda, till länet förlagt

organ. Vidare torde gransknings- och inspektionsverksamheten underlättas,

om den bedrives av länsorganen. Det är därjämte en fördel, om länsbostadsnämnderna

är mera aktivt engagerade i denna väsentliga del av den bostadspolitiska

verksamheten. Jag vill därför förorda den föreslagna decentraliseringen.

Jag kan däremot inte biträda bostadsstyrelsens förslag att besvär

över förmedlingsorganens beslut i dessa ärenden skall anföras direkt hos

styrelsen. Sådana besvärsärenden bör i stället i första hand prövas av länsbostadsnämnderna.

Med hänsyn till den fasta praxis som utbildats på förevarande

område samt önskemålet om en begränsning av antalet besvärsinstanser

föreslår jag vidare, alt bostadsstyrelsen i fortsättningen skall vara

sista instans i ärenden av detta slag.

I fråga om pensionärsbostadsbidragen har bostadsstyrelsen föreslagit,

att beslutanderätten överföres till kommunerna i likhet med vad som

gäller för familjebostadsbidragen samt att länsbostadsnämnderna endast,

granskar de meddelade besluten. Mot förslaget kan invändas att pensionärsbostadsbidragen

till skillnad från familjebostadsbidragen utgår till kommunerna

och att decentraliseringen skulle innebära alt bidragen beviljades

av bidragsmottagaren. Denna skillnad är dock närmast av formell art, eftersom

bidragsbesluten granskas av länsbostadsnämnderna innan ersättning

av statsmedel utgår. Jag tillstyrker därför förslaget. Granskningen av kommunernas

beslut bör vara fullständig beträffande lägenheter, för vilka pensionärsbostadsbidrag

tidigare ej utgått, och i övrigt utföras stickprovsvis.

Beträffande förslaget att vissa av bostadsstyrelsens nuvarande upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

9

gifter överflyttas till statens institut för byggnadsforskning

och byggnadsstyrelsen får jag erinra om, att frågan om arbetsuppgifternas

fördelning har övervägts av de tre organen. En gränsdragning har

gjorts, som för bostadsslyrelsens del i huvudsak innebär att styrelsen skall

utfärda sådana råd och anvisningar som erfordras för handläggningen av

låneärenden, bedöma experimentverksamheten från kreditvärdesynpunkt

samt tills vidare ombesörja typritningsverksamheten. Denna gränsdragning

kan behöva omprövas framdeles, men f. n. bör någon ändring inte företagas.

Jag förutsätter, att de berörda organen uppmärksamt följer frågan

om en lämplig arbetsfördelning, särskilt med tanke på att dubbelarbete bör

undvikas. Lämpliga former för typritningsverksamheten bör prövas av bo~

stadsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning.

Vad gäller den slutliga förläggningen av bostadsstyrelsens statistikproduktion

bör ett ställningstagande uppskjutas till dess frågan har prövats

av delegationen för statistikfrågor i enlighet med delegationens arbetsprogram.

Förslaget om en överflyttning till riksbanken av bostadsmyndigheternas

låneförvaltning har mött åtskilliga erinringar i remissyttrandena.

Som skäl mot förslaget har bl. a. anförts, att låntagarna och

kommunerna skulle få ytterligare ett organ att upprätthålla kontakt med i

lånefrågor. Vidare har, särskilt från bostadsorganens sida, framhållits, atl

gränsdragningen mellan bostadslånemyndigheternas och riksbankens arbetsområde

torde ge upphov till vissa svårigheter. Det har även ifrågasatts

om en överflyttning skulle innebära besparingar. Enligt min mening kan

dessa invändningar inte frånkännas betydelse. Som utredningsmannen själv

framhåller torde inga anmärkningar kunna riktas mot den nuvarande låneförvaltningen.

Jag finner därför inte anledning att förorda någon överflyttning.

I detta sammanhang må även erinras om att en förnyad undersökning av

möjligheterna att övergå till elt system med kreditgarantier kan förutses bli

aktuell när bostadsbyggnadsutredningen slutfört sitt arbete. Därest en dylik

förändring genomföres, torde förvaltningsuppgifterna i sammanhanget komma

att omhändertas av primärkreditgivarna. I ett sådant läge får frågan

om den lämpliga förläggningen av förvaltningsuppgifterna avseende de

äldre lånen förnyad aktualitet.

Även om jag inte kan tillstyrka eu överflyttning till riksbanken av låneförvaltningen,

anser jag att vissa förändringar nu bör företagas i fråga

om fördelningen av förvaltningsuppgifterna mellan bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna. I syfte att så långt det är praktiskt lämpligt och

möjligt befria bostadsstyrelsen från handläggning av låneärenden föreslås,

att förvaltningen av säkerheterna för förut utlämnade lån helt överföres

till länsbostadsnämnderna med undantag för lantarbetarbostadslån, lån till

byggnadsmaskiner och tvätterilån. Därigenom kommer utflyttningen av

pantvården att omfatta sammanlagt ca 43 500 lån. Utflyttningen bör företas

så snart detta låter sig göra med hänsyn till länsbostadsnämndernas personalförhållanden

och valvsutrymmen.

Med avseende på den bostadspolitiska organisationen har utredningsmannen

förordat, att bostadsstyrelsen bibehålies som centralorgan

samt att länsbostadsnämnderna åtminstone tills vidare skall vara fristående

länsorgan. Utredningsmanen har därutöver beträffande styrelsens och

nämndernas inre organisation angivit vissa huvuddrag men förutsatt all detaljerna

i organisationen blir föremål för särskild utredning, sedan stals
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

makterna har fattat beslut i fråga om organisationens arbetsuppgifter. I

denna fråga får jag anföra följande.

Behovet av samhälleliga åtgärder på bostadspolitikens område torde inte

minska under överskådlig tid. Uppgifterna att följa utvecklingen, ta initiativ

till förändringar av samhällets åtgärder och utöva den direkta ledningen

av den bostadspolitiska verksamheten blir även framgent av så stor omfattning

och betydelse, att ett centralt bostadspolitiskt ämbetsverk måste

finnas. Jag delar alltså utredningsmannens mening att bostadsstyrelsen bör

bibehållas.

Jag förutsätter vidare, i likhet med utredningsmannen, att länsbostadsnämnderna

behålles som fristående länsorgan. För Stockholms stad och län

bör, i enlighet med förslaget, inrättas en gemensam bostadsnämnd. Utredningsmannens

förslag angående en särskild planeringsavdelning hos länsbostadsnämnderna

kan jag dock inte förorda.

Vad utredningsmannen anfört om eu begränsning av bostadsstyrelsens

direktivrätt kan jag ej ansluta mig till. Det är naturligt och nödvändigt, att

styrelsen har sådana befogenheter, att en verklig ledning kan utövas. Emellertid

är det angeläget, att de olika föreskrifter och bestämmelser, som gäller

för den bostadspolitiska verksamheten, blir mer samlade och överskådliga än

som nu är fallet. Det förslag till enhetlig låneförfattning, som jag i annat

sammanhang anmäler, har tillkommit i bl. a. detta syfte. Vidare bör i anslutning

härtill så snart som möjligt företagas en översyn av gällande anvisningar

till låneförfattningarna. Riktpunkten för detta arbete bör vara,

att vissa mera betydelsefulla detalj bestämmelser för långivningen, vilka inte

lämpligen bör inrymmas i författning, skall fastställas av Kungl. Maj :t,

medan anvisningar i tekniska frågor och kostnadsfrågor m. m. skall utfärdas

av bostadsstyrelsen. Jag räknar med att detta arbete skall kunna

slutföras under innevarande år. Översynen torde komma att ge en fastare

form åt anvisningarna på det bostadspolitiska området och så till vida tillgodose

syftet med utredningsmannens förslag.

Vägledande för min prövning av bostadsstyrelsens organisation har varit

angelägenheten av att, samtidigt som alla besparingsmöjligheter tillvaratas,

ge det bostadspolitiska centralorganet tillräckliga resurser för arbetet med

anvisningar och annan information, planeringen av bostadsförsörjningen

samt kostnads- och värderingsfrågorna.

Vid anmälan av anslaget till lånefonden för bostadsbyggande kommer jag

att föreslå vissa åtgärder i syfte att förbättra planeringen av bostadsförsörjningen.

Dessa åtgärder förutsätter en viss upprustning av bostadsstyrelsens

personalresurser för planeringsverksamheten.

Som jag tidigare framhållit är det angeläget, alt värderingsfrågorna ägnas

ökad uppmärksamhet. Såväl med tanke på kostnadsutvecklingens betydelse

för bostadskonsumenterna som med hänsyn till statens ekonomiska engagemang

i bostadsbyggandet är det motiverat med ökade insatser för att

följa denna utveckling. Metoderna för kostnadsberäkning och hyressättning

bör överses och göras tillgängliga för bostadsproducenter m. fl.

Den av styrelsen planerade informationsverksamheten innefattar bl. a.

utgivande av en tidskrift, som skulle rikta sig främst till kommunernas

förtroendemän och tjänstemän. Enligt min mening bör ifrågavarande informationsbehov

tills vidare kunna tillgodoses genom tillfälliga meddelanden,

broschyrer och skrifter. Samarbetet med andra organ på byggnadsverksamhetens

område i fråga om spridning av informationen bör utvecklas

vidare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

11

Förändringarna i styrelsens arbetsuppgifter förutsätter ändringar i nuvarande

byrå- och sektionsindelning. Med hänsyn till värderingsfrågornas

betydelse biträder jag bostadsstyrelsens förslag om inrättande

av en särskild värderingsbyrå. Jag kan också tillstyrka, att delar av den

nuvarande lånebyrån samt sociala sektionen sammanföres till en låneoch

bidragsbyrå. Däremot är jag inte beredd att förorda inrättande av eu

särskild byrå för förvaltningsuppgifterna. Då större delen av pantvården

utflyttas till länsbostadsnämnderna, bör den återstående delen av ombudsmannasektionen

överföras till låne- och bidragsbyrån. Arbetet med ränteeftergifter

bör dock förläggas till kamerala sektionen, vilken alltjämt torde

få hänföras till kanslibyrån.

Beträffande kanslibyrån kan jag godtaga förslaget om en allmän sektion

för anvisningar och informationsfrågor. På sektionen bör inrättas en befattning

som byrådirektör i Ae 26 och en biträdestjänst i reglerad befordringsgång.

Med den utformning av informationsverksamheten, som jag i det

föregående förordat, bör någon arvodesbefattning för en pressombudsman

inte inrättas. I stället bör för ändamålet beräknas ett belopp motsvarande

lön enligt 21 löneklassen. Därigenom torde behovet av personal även för

vissa andra arbetsuppgifter tillgodoses. Som följd härav kan en amanuenstjänst

på den föreslagna personalsektionen utgå.

Beträffande sistnämnda sektion kan jag i övrigt godtaga den av styrelsen

föreslagna personaluppsättningen med den ändringen att ytterligare en biträdestjänst

i reglerad befordringsgång indrages.

Till kamerala sektionen bör från ombudsmannasektionen överföras den

personal, som handlägger ärenden rörande ränteeftergifler.

Låne- och bidragsbyrån bör arbeta på tre sektioner, lånesektionen, ombudsmannasektionen

och bidragssektionen.

Vad angår lånesektionen tillstyrker jag styrelsens förslag med den ändringen

att den nu på lånebyråns juridiska sektion befintliga tjänsten som

byrådirektör i Ao 21 bör bibehållas och överflyttas till lånesektionen.

På ombudsmannasektionen bör utflyttningen av pantvårdsarbetet medföra

en ytterligare personalminskning. Sedan arbetet med ränteeftergifter

överförts till kamerala sektionen torde de återstående arbetsuppgifterna

kunna fullgöras av en byrådirektör i Ao 26, en förste byråsekreterare i Ao

23, en kanslist, en kontorist i Ae!) och elL biträde i reglerad befordringsgång.

Följande tjänster bör indragas, nämligen en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23, en amanuenstjänst, en förste kansliskrivartjänst i Ae

12, fem kanslibilrädestjänster i Ae 7 och en biträdestjänst i reglerad befordringsgång.

I fråga om bidragssektionen förordar jag likaledes en något större personalminskning

än den styrelsen föreslagit. Enligt min mening bör följande

tjänster indragas, nämligen två amanuenstjänster, en arvodesbefattning

som assistent, två konlorsskrivartjänster i Ae och Ag 13, en kansliskrivartjänsl

i Ag 10, fyra kanslibiträdestjänster i Ae 7 samt nio biträdestjänster

i reglerad befordringsgång. I stället för en på sociala sektionen befintlig

tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 bör på bidragssektionen inrättas

en byrådirektörstjänst i Ae 24.

Beträffande planeringsbyrån tillstyrker jag bostadsstyrelsens förslag med

vissa jämkningar.

Den för planeringssektionen avsedda byrådirektörstjänsten bör vara

extra ordinarie. För den föreslagna nya tjänsten som förste byråsekreterare

kan jag ej förorda högre placering än i Ae 21.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

Även den byrådirektörstjänst, som föreslås på utredningssektionen, bör

vara extra ordinarie. Någon ändring av biblioteksassistenttjänstens lönegradsplacering

kan ej tillstyrkas.

1 fråga om statistiska sektionen förordar jag, att en tjänst som förste

aktuarie i Ae 21 inrättas i utbyte mot en amanuenstjänst. Mot styrelsens

förslag om indragning av tre biträdestjänster i reglerad befordringsgång

bär jag ingen erinran. I övrigt bör denna sektion lämnas oförändrad i avvaktan

på den prövning av dess arbetsuppgifter som skall företagas av delegationen

för statistikfrågor.

Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Bo eller Bp 3. Det torde

lå ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera frågan om anställningsformen.

Vad gäller bostadstekniska sektionen kan styrelsens förslag godtagas,

doek att sektionen bör förestås av en byrådirektör i Ae 26.

Även beträffande byggnadstekniska sektionen kan jag i huvudsak godtaga

vad styrelsen föreslagit. Tjänsten som avdelningsdirektör i B 1 bör

dock liksom förste byråingenjörstjänsten i A 23 vara extra ordinarie. Styrelsens

förslag om en ny byrådirektörstjänst i A 24 kan jag ej biträda.

Tvätterisektionen bör, som styrelsen föreslagit, utgå.

För chefen för den nya värderingsbyrån bör inrättas en tjänst som överingenjör

i Bo 3. Byrån bör, som styrelsen föreslagit, omfatta tre sektioner.

Beträffande indexsektionen kan jag godtaga styrelsens personalförslag

med den jämkningen att föreståndaren för sektionen bör vara byrådirektör

i Ae 24.

Till hussektionen bör överföras tjänsterna på lånebyråns värderingssektion

samt därutöver en byrådirektörstjänst och en kanslibiträdestjänst i Ae

7. Även sistnämnda två befattningar är nu placerade på lånebyrån. Sektionen

bör förestås av en avdelningsdirektör i Bo 1. En av de två byrådirektörstjänster,

som kommmer att finnas på sektionen, bör placeras i Ae 26.

Denna tjänst avses för uppgiften att leda arbetet med metoder för värdering

av låneobjekt in. m. 1 övrigt kan styrelsens förslag till tjänsteuppsättning på

denna sektion godtagas med vissa jämkningar beträffande anställningsformen.

Till tomtsektionen bör överföras tjänsterna på lånebyråns marksektion

med undantag för en tjänst som förste byråingenjör i Ae 23 och en byråingenjörstjänst

i Ae 19, vilka i enlighet med styrelsens förslag bör indragas.

Samtidigt bör inrättas en ny tjänst som avdelningsdirektör i Bo 1 och en

byrådirektörtjänst i Ae 24, vilka i likhet med den befintliga byrådirektörsbefattningen

i Ao 26 är avsedda för lantmätare.

Styrelsens förslag att vissa utredningar, som är av större omfattning

eller kräver speciell sakkunskap, skall kunna utföras med anlitande av

utomstående experter kan jag godtaga. Medelsanvisningen under expertposten

bör för detta ändamål ökas med 70 000 kr.

Jag vill anmäla att av mig i detta sammanhang framlagda förslag beträffande

bostadsstyrelsens personaluppsättning, i vad förslagen angår de

olika befattningarnas lönegradsplacering, har varit föremål för överläggningar

mellan företrädare för social- och civildepartementen samt vederbörande

personalorganisationer och därvid godtagits av organisationerna. En

tablå över de tjänster, som kommer att finnas hos bostadsstyrelsen efter

organisationsförslagets genomförande, torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Styrelsens planer på en särskild utbildningsverksamhet i syfte att skapa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år i962

13

förutsättningar för afl på biträdespersonal överföra uppgifter, som nu ankommer

på ingenjörer, finner jag tilltalande. Jag förutsätter, att alla möjligheter

till en sådan omfördelning av arbetsuppgifterna i verket tillvaratages.

I anledning av styrelsens förslag till ordinariesättning av vissa tjänster

föreslår jag, alt följande tjänster ombildas till ordinarie, nämligen två

förste byråingenjörstjänster i A 23 på värderingsbyrån, en tjänst som förste

byråingenjör i A 21 på tekniska byrån och en expeditionsvaktstjänst i A 7

på kanslibyrån.

Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster bör i enlighet med styrelsens

förslag minskas med 15.

Till övergångsstat bör föras två tjänster som förste aktuarie i Ao 23 och

en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21.

Styrelsens förslag till ändrade tjänstebenämningar för kamerala sektionens

hålkort spersonal tillstyrkes. Befattningen som föreståndare för

maskingruppen bör benämnas chefsoperatör.

Styrelsens förslag om en friare tillämpning av den för hålkortspersonal

gällande befordringsgången kan ej tillstyrkas.

De förändringar av personaluppsättningen hos hostadsstyrelsen, som

jag i det föregående har föreslagit, innebär en minskning av antalet befattningar

hos verket med 52. För helt år räknat uppgår den härigenom

uppkommande minskningen av styrelsens avlöningskostnader till ca 700 000

kr.

Hela personalminskningen kan inte åstadkommas vid ingången av nästa

budgetår. Decentraliseringen av långivningen och granskningen av ärenden

rörande familjebostadsbidrag torde inte kunna komma till stånd förrän

omkring den 1 januari 1963. Tidpunkten för utflyttning av pantvårdsarbetet

är beroende av bl. a. länsbostadsnämndernas möjligheter att bereda

valvsutrymmen för de nytillkommande lånesäkerheterna.

I samband med omorganisationen kan även uppkomma behov av vissa

övergångsanordningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

de föreskrifter, som kan bli behövliga i detta sammanhang.

För särskilda personalkostnader under tiden till dess decentraliseringen

genomförts samt för kostnader i samband med erforderliga övergångsanordningar

beräknar jag ett belopp av 650 000 kr.

Vad departementschefen föreslagit medför, inberäknat automatiska förändringar,

en minskning av medelsbehovet under anslaget med 105 000 kr.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 4 478 000 kr.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader. Departementschefen förordar i enlighet

med förslag av hostadsstyrelsen, att anslaget höjes med 54 000 kr. till

850 000 kr.

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. Den av departementschefen förordade

decentraliseringen av långivning och granskning av ärenden rörande

familjebostadsbidrag förutsätter en viss personalökning bos länsbostadsnämnderna.

Departementschefen föreslår, att sex nya teknikertjänster

skall inrättas, varav tre byrådirektörstjänster i Ae 24, en förste byråingen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

jörstjänst i Ae 23 och två tjänster som förste byråingenjör i Ae21. Tre

ingenjörstjänster i högst A 15 anses böra indragas.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att assistenttjänster inrättas hos samtliga

länsbostadsnämnder. Departementschefen föreslår, att åtta nya tjänster inrättas.

Den för nämnden i Stockholm avsedda assistenttjänsten föreslås

skola bytas ut mot en befattning som byråassistent i Ae 19.

Beträffande kontorspersonal har bostadsstyrelsen föreslagit en ökning

med 21 tjänster. Då enligt departementschefens förslag praktiskt taget hela

arbetet med pantvården i äldre låneärenden kommer att utflyttas till nämnderna,

torde en viss ytterligare förstärkning erfordras. Det förordas därför,

att hos nämnderna inrättas sex tjänster av nu avsett slag utöver vad styrelsen

föreslagit.

Tjänsterna under 15 lönegraden bör, efter de jämkningar i lönegradsplaceringen

för befintliga tjänster som i detta sammanhang har befunnits

motiverade, fördelas på två tjänster som kontorsskrivare i A 13, sex kansliskrivartjänster

i A 10, 26 kontoristbefattningar i A 9, 50 kanslibiträdestjänster

i A 7 och 75 tjänster för biträden i reglerad befordringsgång.

Vidare föreslås följande lönegradsändringar för befattningar inom länsbostadsnämndernas

organisation. Länsbostadsdirektörstjänsterna bör uppflyttas

till B 1 med undantag för tjänsten i Gotlands län, vilken bör vara

placerad i A 26. 11 tjänster som förste byråingenjör i A 21 bör uppflyttas

till A 23. Av ingenjörstjänsterna med placering lägre än i 23 lönegraden

bör, inräknat de nya tjänster som förordats, sex vara placerade i A 21 och

29 i A 19. Den tör nämnden i Stockholm avsedda kamrer stjänsten bör uppflyttas

till A 23, medan övriga kamrerstjänster utom den hos nämnden i

Gotlands län inrättade tjänsten bör uppflyttas till A 21.

höljande extra ordinarie tjänster, nämligen sex kontoristtjänster i A 9

och sex kanslibiträdestjänster i A 7, föreslås ombildade till ordinarie.

Antalet ordinarie kontorsbiträdesbefattningar föreslås skola minskas med

två.

Beträffande vissa av de tjänster, som enligt förslaget nyinrättas hos

nämnder na, beräknas, med hänsyn till tidpunkten för decentraliseringens

genomförande, avlöningsmedel endast för en del av nästa budgetår.

Vad departementschefen förordat medför, inberäknat automatiska förändringar,

en ökning av medelsbehovet med 886 000 kr. Anslaget uppföres

med 6 048 000 kr.

Länsbostadsnämndernas Omkostnader. Departementschefen förordar

en höjning av anslaget med 110 000 kr.

Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. Bostadsstyrelsen har i början

av december föregående år redovisat en på Kungl. Maj:ts uppdrag

föi etagen undersökning rörande hyresnivån i hus, uppförda under olika

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

15

år. Av undersökningen framgår bl. a., alt hyresskillnaderna mellan nybyggda

hus samt hus, som tillkommit under 1940- och 1950-talen, är större än

som motiveras av förekommande olikheter i utrustnings- och utrymmesstandard.

Styrelsens undersökning aktualiserar en omprövning av nivåerna för den

garanterade räntan i äldre årgångar av hus. Departementschefen är dock

inte beredd att nu lägga fram något förslag i denna fråga. Såsom framgår

av vad departementschefen anför under nästa punkt bör en undersökning

företagas rörande den framtida utformningen av bostadsstödet åt barnfamiljer.

Med hänsyn till det samband som råder mellan de generella subventionerna

i form av ränteeftergifter och det familjepolitiskt betingade stödet

i form av familjebostadsbidrag bör dessa båda frågor enligt departementschefens

mening bedömas i ett sammanhang.

Bostadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår utifrån

förutsättningen att såväl lånemarknadsräntorna som nivån för den garanterade

räntan kommer att vara oförändrade. Mot styrelsens beräkningar av

anslagsbehovet har departementschefen inga erinringar och föreslår därför

att anslaget uppföres med 300 000 000 kr.

Bostadsrabatter. Från anslaget bestrides utgifterna för familjebostadsbidrag

och pensionärsbostadsbidrag.

Departementschefen anför att den statliga bostadspolitiken i sina grunddrag

alltjämt överensstämmer med det handlingsprogram för bostadsförsörjningen,

som antogs vid 1946 och 1947 års riksdagar. Detta program avsåg

att genom olika stödåtgärder påverka såväl utbud som efterfrågan på

bostadsmarknaden. Allmänt skulle statens åtgärder främja en sådan inriktning

av bostadsproduktionen att tillräckligt många samt rymliga och modernt

utrustade lägenheter ställdes till bostadsmarknadens förfogande. Boende

med låg hyresbetalningsförmåga skulle erhålla särskilt stöd för all

kunna efterfråga de nya, rymligare bostäderna. För barnfamiljernas del

skulle detta stöd bl. a. utgå i form av familjebostadsbidrag.

En avsevärd minskning av barnfamiljernas trångboddhet har ägt rum

under de senaste femton åren. 1945 års bostadsräkning utvisade, att över

45 % av alla barnfamiljer i landet var trångbodda i den meningen, att del

fanns fler än två boende per boningsrum. Enligt föreliggande preliminära

uppgifter från 1960 års bostadsräkning har detta trångboddhetstal nu nedgått

till något under 18 %. Utan tvivel har familjebostadsbidragen haft stor

betydelse för denna gynnsamma utveckling. Siffrorna visar dock, att del

fortfarande finns en icke obetydlig trångboddhet kvar bland barnfamiljerna,

över 180 000 barnfamiljer i landet är trångbodda i förut angiven bemärkelse.

Detta förhållande ger departementschefen anledning att närmare undersöka,

om inte familjebostadsbidragen genom en annan utformning kan göras till

ell mera verksamt medel i strävan alt stimulera barnfamiljerna att skaffa

sig tillräckliga bostadsutrymmen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 46 år i962

Familjebostadsbidragen infördes på förslag av bostadssociala utredningen.

Utredningen hade föreslagit, att bidrag skulle lämnas till alla familjer

med minst två minderåriga barn, oavsett familjens inkomstförhållanden.

Vid ärendets fortsatta behandling anslöt sig statsmakterna i princip till

uppfattningen att bidragen ej borde vara förbundna med någon inkomstprövning.

Vissa skäl ansågs dock tala för att bidragen till en början inte utginge

till familjer med jämförelsevis höga inkomster. Två skäl anfördes fölen

inkomstprövning, nämligen att bidragen begränsades till familjer med

två eller flera barn samt att den rådande bostadsbristen innebar en faktisk

ransonering av bostäderna.

De inkomstslreck, som fastställdes från början, har sedermera jämkats

uppåt vid ett flertal tillfällen. Bostadsstyrelsen har nu föreslagit en ny höjning

av inkomstgränserna.

Åtskilliga skäl talar för att familjebostadsbidragen ges en mera generell

räckvidd än de nu har. Inkomstprövningen för familjebostadsbidragen

sker helt schablonmässigt på grundval av den beskattningsbara inkomst,

som fastställes vid taxering till statlig inkomstskatt. Allmänt kan sägas

att en sådan inkomstprövning är eu föga effektiv mätare på behovet av

stöd. Dessutom kan ifrågasättas om de särskilda motiv för en inkomstprövning,

som anfördes vid familjebostadsbidragens tillkomst, alltjämt äger

giltighet. Tillgången på rymliga och välutrustade familjebostäder torde nu

i stort sett vara sådan, att lägenhetsunderskottet i och för sig fått minskad

betydelse som orsak till barnfamiljernas trångboddhet. Efterfrågeinriktningen

på bostadsmarknaden lyder snarast på att efterfrågan på större och

tör barnfamiljerna lämpliga lägenheter är relativt sett svagare än som motsvarar

den bostadspolitiska målsättningen.

Departementschefen erinrar i detta sammanhang om att det vid 1961 års

riksdag förelåg motioner om en förstärkning av de statliga stödåtgärder,

som åsyftar att stimulera en socialt önskvärd produktionsinriktning på bostadsområdet.

Vi har ett dylikt stöd i de statliga ränteeftergifterna. Det finns

skäl att pröva hur dessa generella subventioner, som åsyftar en allmän

sänkning av hyresnivån, bör avvägas mot bostadsbidrag av mera direkt efterfrågestödjande

art. Vidare erinras om att spörsmålet om en ökad differentiering

av de familjepolitiska stödformerna — främst de allmänna

barnbidragen — efter antalet barn i familjen har tilldragit sig ökad uppmärksamhet

under de senaste åren. Eftersom flerbarnsfamiljerna har ett

särskilt behov av större bostäder, är det tänkbart att detta önskemål skulle

kunna tillgodoses genom en lämplig utformning av familjebostadsbidragen.

Det är angeläget att de spörsmål som här tagits upp till behandling blir

närmare belysta. Det är därför departementschefens avsikt att inom en snar

framtid låta utreda frågan om familjebostadsbidragens utformning. Även

frågan om kvarstående generella subventioner i form av ränteeftergifter

bör övervägas i detta sammanhang.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

17

I avvaktan på den blivande översynen är departementschefen inte nu beredd

att förorda någon ändring av familjebostadsbidragens belopp. Av samma

skäl bör inkomstgränserna för förhöjt bidrag och för bidrag till ettbarnsf

amil jer nu lämnas oförändrade. Inkomststrecken för helt och reducerat

bidrag till familjer med två eller flera barn bör i enlighet med bostadsstyrelsens

förslag höjas med 1 000 kr.

I överensstämmelse med det syfte som i det föregående angivits för den

blivande översynen av familjebostadsbidragen anser departementschefen

skäl föreligga att något skärpa de krav i fråga om bostadens storlek, vilka

utgör bidragsvillkor. Enligt gällande bestämmelser skall lägenheten vara

minst så stor, att antalet boende per boningsrum är högst tre personer. Om

någon del av lägenheten uthyres i andra hand, skall dock antalet boningsrum,

som bebos av bidragstagarens familj, motsvara minst halva antalet

familjemedlemmar. Departementschefen föreslår, att sistnämnda trånghoddhetsregel

skall gälla även om ingen andrahandsuthyrning föreligger.

Bidrag bör alltså i fortsättningen beviljas endast om lägenheten är minst

så stor, att antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer.

Liksom f. n. bör dock undantag kunna göras i fråga om familjer med särskilt

många barn.

Departementschefen tillstyrker bostadsstyrelsens förslag om att gällande

villkor om högsta tillåtna lägenhetsyta skall utmönstras ur bidragskungörelsen.

Bidrag utgår f. n. endast om familjen bebor lägenhet, som efter ny- eller

ombyggnad färdigställts efter den 31 december 1941. Departementschefen

är inte nu beredd att föreslå att tidsgränsen slopas.

De ändringar av bidragsreglerna, som departementschefen föreslagit,

föreslås träda i kraft den 1 januari 1963. De nya trångboddhetsreglerna bör

gälla endast beträffande nytillkommande bidragstagare. I fråga om familjer,

som åtnjuter bidrag vid utgången av 1962, bör äldre regler i detta hänseende

tills vidare få gälla så länge familjen kvarbor i lägenheten.

De nya reglernas inverkan på anslagsbehovet kan inte beräknas med

större tillförlitlighet. Anslaget föreslås uppfört med oförändrat belopp av

150 000 000 kr.

Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamliet. Från detta anslag bcstrides

utgifterna för förbättringslån i den mån de är ränte- och amorteringsfria,

statsbidrag till fiskarbostäder, förvaltningsbidrag till förmedlare

av bostadsegnaliemslån samt sådana bidrag till invalidbostäder som beviljas

i samband med förbättringslån eller ulan samband med statligt lan ellei

bidrag i annan form.

Statligt förbättringsbin kan utgå i tre former. Lånet kan vara ett amorteringslån

eller ett räntefritt stående lån eller eu kombination av båda.

2—3360 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 46

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1902

Räntefritt lån utgår efter behovsprövning, som i huvudsak grundar sig på

sökandens inkomstförhållanden. Överstiger den beskattningsbara inkomsten

6 000 kr., medges ingen räntefrihet.

Syftet med den i förbättringslångivningen ingående kapitalsubventionen

är att minska låntagarens årliga kapitalkostnader för huset. Med hänsyn till

ändamålet med ifrågavarande stöd är det inte fullt tillfredsställande, att behovet

mätes endast vid tidpunkten för lånets beviljande. Låntagarens ekonomiska

förhållanden kan undergå sådana förändringar, att motivet för ett

statligt bidrag till bostadskostnaderna bortfaller eller alt behov av bidrag

uppkommer.

Det finns enligt departementschefen mot denna bakgrund goda skäl att

undersöka, om inte det stöd, som utgår i form av räntefria förbättringslån,

hellre bör tillgodoföras de boende i en form, som gör det möjligt att begränsa

statens insatser till de fall då ett hjälpbehov föreligger. Bl. a. förtjänar

därvid övervägas, om de räntefria förbättringslånen lämpligen bör

ersättas av löpande bidrag i någon form. Även grunderna för bedömning

av behovet behöver omprövas.

Departementschefen, som har för avsikt att låta företa en utredning angående

hithörande frågor, anser sig i avvaktan därpå ej böra tillstyrka

någon höjning av gällande inkomststreck för räntefritt förbättringslån.

Bostadsstyrelsen har föreslagit en utvidgning av möjligheterna att vid

uppsägning av förbättringslån avskriva den del av lånet, som är räntefri

och stående. Mot detta förslag har departementschefen intet att erinra.

Beträffande frågan om ränta på sådan lånedel, som varit räntefri men

vid övertagande av lånet skall amorteras, godtages vad bostadsstyrelsen

anfört.

Vad bostadsstyrelsen föreslagit rörande utbetalning av bidrag till specialinredning

av invalidbostäder tillstyrkes likaså.

Bostadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för ny långivning under

nästa budgetår godtages med den jämkning som följer av vad departementschefen

anfört angående inkomststrecket. Då styrelsen torde vara oförhindrad

att för ny långivning utnyttja den i verkets dispositionsbokföring oredovisade

behållningen av ca 12 500 000 kr., uppföres anslaget för nästa budgetår

med ett belopp av 15 000 000 kr.

Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska frågor.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med ett belopp av 25 000 kr.

1960 års bostadsräkning. Departementschefen förordar att anslaget för

nästa budgetår uppföres med endast ett formellt belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

19

Kapitalbudgeten

Lånefonden för bostadsbyggande. Från fonden, till vilken medel anvisas

i den mån så erfordras för utbetalning av beviljade lån, utlämnas tertiärlån

till flerfamiljshus, räntebärande egnahemslån och förbättringslån

samt fr. o. in. budgetåret 1961/62 även tvätterilån. För varje budgetår fastställes

en ram för långivningen. För innevarande budgetår har anslaget till

fonden uppförts med 730 000 000 kr.

Departementschefen anför följande.

I fråga om bostadsbyggandets omfattning och inriktning har bostadsbyggnadsulredningen

lagt fram eu preliminär prognos rörande behovet fölen

femårsperiod. Enligt utredningens beräkningar skulle bostadsbyggandet

behöva successivt utvidgas så, att det årliga färdigställandet av bostadslägenheter

i medeltal för åren 1961—1965 uppgår till ca 76 000 lägenheter.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att för nästa budgetår skall bestämmas

ett bostadsbyggnadsprogram omfattande minst 75 000 lägenheter. Vidare

bär styrelsen föreslagit, att igångsättningen under innevarande budgetår

skall ökas till nämnda nivå.

För påbörjandet av nya bostadsbyggen under innevarande budgetår har

statsmakterna uppställt ett byggnadsprogram på 70 000 lägenheter. Senare

denna dag kommer jag att föreslå, att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag

att den för bostadsmyndigheternas långivning gällande medelsramen

utvidgas så att nämnda program kan ökas till 73 000 lägenheter.

BostadsbyggnadsuLredningens behovsprognos grundar sig i åtskilliga avseenden

på rätt osäkra antaganden. Det är med hänsyn härtill angeläget att

en ny behovsbedömning kommer till stånd så snart förutsättningar finns atl

nä ett mera tillförlitligt resultat. För budgetåret 1962/63 föreslår jag ett

bostadsbyggnadsprogram omfattande 75 000 lägenheter. Medelsramen för

den preliminära långivningen under nästa budgetår bör beräknas med

denna utgångspunkt. Vid fördelning av medelsramen på län och orter bör

beaktas behovet av ett ökat bostadsbyggande på de orter, där näringslivets

expansion medför särskilt stor efterfrågan på arbetskraft. Jag utgår från

att av ramen 5 000 lägenheter reserverats för att på dessa orter medge de

särskilda bostadstillskott, som kan bli erforderliga för att möjliggöra önskvärd

rörlighet på arbetsmarknaden.

Vid anmälan av förevarande anslagspunkt i 1961 års statsverksproposition

anförde jag, att småhusbyggandet inte borde hållas tillbaka av en för

snäv medelsram. Denna borde därför beräknas så att den gåve utrymme för

lån till småhus i en omfattning, som motsvarade den emotsedda efterfrågan

på sådana lån. Uttalandet godkändes av riksdagen.

Enligt bostadsstyrelsens bedömning är intresset för lån till småhus stigande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i slutet av

1961 på mitt förslag fastställde nya och gynnsammare regler för bestämmande

av högsta belåningsvärde för småhus. Vidare har jag för avsikt atl

i det följande föreslå en sådan utvidgning av den statliga långivningen till

småhus, att lån även kan utgå för friliggande småhus, som skall uthyras

eller upplåtas med bostadsrätt. Syflel härmed är att anpassa långivningen

och därmed produktionsinriktningen inom bostadsbyggandet till de värderingar

och önskemål i fråga om bostadsformen, som kommer till uttryck i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 46‘ år 19(>2

bostadskonsumenternas egen efterfrågan, samt att åstadkomma en förenkling

och rationalisering av lånebestämmelserna. EU bifall till förslaget kan

beräknas medföra en viss ökning av småhusbyggandet.

Liksom under innevarande budgetår bör småhusproduktionen inom den

av statsmakterna fastställda totala ramen för bostadsmyndigheternas långivning

fritt få bestämmas av de framkommande bygginitiativen. Från dessa

utgångspunkter och på grundval av bostadsstyrelsens bedömning av småhusbyggandets

utveckling kan beräknas alt, vid en produktion av sammanlagt

75 000 lägenheter, uppskattningsvis 24 000 lägenheter kommer att inrymmas

i småhus och 51 000 i flerfamiljshus.

Jag övergår nu till att behandla av bosladsstyrelsen framlagda förslag

rörande ändringar i gällande lånebestämmelser in. m. och torde först få ta

upp styrelsens förslag till nya regler för planering av bostadsförsörjningen.

Bostadsstyrelsen har föreslagit viss ändring i lagen om kommunala åtgärder

till bostadsförsörjningens främjande. Förslaget innebär, att nuvarande

skyldighet för stora och medelstora kommuner att uppgöra bostadsförsörjningsplaner

skall ersättas av ett åläggande för i princip alla kommuner

i riket att årligen upprätta bostadsbyggnadsprogram för en femårsperiod.

I" rågan om åtgärder för att åstadkomma en bättre och effektivare planering

av bostadsförsörjningen tillhör de problem, som bostadsbyggnadsutredningen

har att överväga. På initiativ av utredningen har under hösten 1961

påbörjats en försöksverksamhet i Malmöhus, Värmlands och Västerbottens

län i syfte att vinna erfarenheter av en mer intensifierad planeringsverksamhet

på detta område.

Som bostadsstyrelsen anlört är det angeläget, alt eu förbättrad planering

av bostadsförsörjningen kommer till stånd. Gällande bestämmelser om bostadsförsörjningsplaner

har visat sig föga tjänliga i detta avseende. Behovet

av en mera målmedveten och bättre organiserad planeringsverksamhet är

allmänt omvittnat. Med hänsyn till viklen av alt för bostadsproduktionen

tillgängliga resurser får en så rationell användning som möjligt och till planeringsfrågornas

betydelse för bostadskostnaderna bör enligt min mening

allvarliga ansträngningar göras för att nå en förbättring av förhållandena på

delta område.

Bostadsstyrelsens förslag om femåriga bostadsbyggnadsprogram, vilka

skall revideras varje år, synes vara ett uppslag värt att pröva vid sidan av

den redan pågående försöksverksamheten. Innan närmare erfarenheter vunnits

av den verksamhet bostadsstyrelsen föreslår, bör dock någon lagändring

ej genomföras. Jag förutsätter i stället, alt Kungl. Maj:t äger att, inom ramen

för gällande lag, utfärda de föreskrifter som erfordras för att en verksamhet

av ifrågavarande slag skall kunna igångsättas på försök. Ett ytterligare

skäl för att inte nu ändra lagen är, att bostadsbyggnadsutredningens

prövning av planeringsfrågorna bör avvaktas.

Bostadsstyrelsen har förutsatt, att Kungl. Maj:t till ledning för planeringsverksamheten

i kommunerna årligen skall ange en ram för bostadsbyggandets

storlek i hela riket under den kommande femårsperioden. Även om ell

uttalande därom inte skulle bli bindande för statsmakterna vid den årliga

prövningen av lånemedelsramen för det nästföljande budgetåret, anser jag

det mindre lämpligt, att Kungl. Maj :t anger ett produktionsprogram på

längre sikt. I stället bör det ankomma på bostadsstyrelsen att, vid behov

efter samråd med andra berörda myndigheter, ange den ungefärliga omfattning

bostadsbyggandet enligt verkets bedömning kommer att få.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

21

En effektiviserad planeringsverksamhet kräver ökade insatser från de

bostadspolitiska organens sida. Härtill har jag tagit hänsyn vid beräkningen

av bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas avlöningsanslag.

Jag övergår härefter till att behandla bostadsstyrelsens förslag om en för

flerfamiljshus och småhus gemensam lånekungörelse. Styrelsens förslag innebär,

att reglerna för lån till småhus ändras så, att de i väsentliga delar

överensstämmer med vad som nu gäller för belåning av flerfamiljshus. Ändringen

föreslås ske genom en omarbetning av tertiärlånekungörelsen, som i

sin nya lydelse skulle omfatta även nyproduktionen av småhus.

Det föreligger enligl bostadsstyrelsens framställning risk för att bostadsbyggandets

inriktning på olika bostadsformer på ett inte önskvärt sätt påverkas

av förefintliga olikheter i lånereglerna för småhus och flerfamiljshus.

Jag finner det angeläget, att dylika inflytelser på bostadsproduktionen såvitt

möjligt undvikes. Produktionens inriktning på olika hustyper och upplåtelseformer

bör bestämmas på grundval av föreliggande tekniska och ekonomiska

förutsättningar, varvid bostadskonsumenternas egna värderingar och

önskemål måste vara vägledande. De statliga lånereglerna bör därför vara

så utformade, att finansieringsvillkoren så långt det är möjligt blir likformiga

för olika hustyper.

På grund av det här anförda förordar jag, att reglerna för den statliga

bostadslångivningen omarbetas, så att de blir i huvudsak enhetliga för flerfamiljshus

och småhus. Det blir härigenom också möjligt att, såsom bostadsstyrelsen

föreslagit, samla lånereglerna i en gemensam kungörelse, vilket

innebär en administrativ förenkling.

Bostad sstyrelsen har framhållit, alt de i fråga om lånereglerna mest betydelsefulla

skillnaderna mellan flerfamiljshus och småhus hänför sig till

bestämmelserna om högsta belåningsvärde (lånelak), lånegränser och ränteeftergifter.

Till de två sistnämnda ämnena återkommer jag i det följande.

Beträffande lånetaksbestämmelserna, vilka ej är intagna i författning, torde

jag här få erinra om de tidigare omnämnda, av Kungl. Maj :t i december

1961 fastställda nya bestämmelserna för småhus. De nya bestämmelserna

innebär, att lånetaket anpassas efter bland annat kostnadsskillnader som

sammanhänger med husets storlek och utformning samt ortens prisnivå,

varjämte bestämmelserna medför eu höjning av lånetaket och därmed också

av belåningsmöjligheterna.

1 fråga om innehållet i den nya lånekungörelsen får jag anföra följande.

Bostadsslyrelsen har föreslagit, alt kungörelsen skall beträffande flerfamiljshus

avse både ny- och ombyggnad, men i fråga om småhus endast

nybyggnad. Lån till ombyggnad av småhus skall enligt styrelsens förslag

alltjämt utgå i form av egnahemslån. Vidare anser styrelsen, alt en för upprustning

och ombyggnad av bostadshus gemensam stödform bör övervägas

vid eu särskild utredning.

För egnahemslån till ombyggnad kräves att ombyggnaden skall vara genomgripande

och i fråga om resultatet likvärdig med nybyggnad. Enligt min

mening torde numera ej finnas anledning all för statslån till ombyggnad

ställa annat villkor än att ombyggnaden ger ett resultat, som är i huvudsak

likvärdigt med nybyggnad, samt all ombyggnadsarbetena ej är att anse som

ringa. Genomföres denna ändring, bortfaller enligt vad jag inhämtat från

bostadsslyrelsen de av styrelsen åberopade skälen för ett bibehållande av

egnaheinslånelormen för ombyggnad av småhus. De angivna förutsättningarna

för lån till ombyggnad bör gälla för både flerfamiljshus och småhus.

Kravet på ell med nybyggnad likvärdigt resultat bör i första hand avse ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

rustningsstandarden, medan kraven på lägenheternas planlösning och storlek

får jämkas med hänsyn till de faktiska förutsättningarna för ändringar i

dessa hänseenden. Den nuvarande bestämmelsen i tertiärlånekungörelsen,

att lånet inte får överstiga halva ombyggnadskostnaden, bör i detta sammanhang

utgå. Med denna utformning av förutsättningarna för lån till ombyggnad

bör den nya kungörelsens tillämpningsområde omfatta även ombyggnad

av småhus.

Frågan i vilken omfattning och i vilka former statligt stöd bör utgå till

ombyggnads- och förbättringsföretag, som inte uppfyller de nu angivna förutsättningarna

för lån till ombyggnad, bör närmare utredas. I avvaktan på

resultaten av denna utredning bör de nuvarande bestämmelserna om förbättringslån

tills vidare bibehållas, dock med de ändringar i lånevillkoren

som jag föreslagit i annat sammanhang.

Bestämmelserna om vinterbidraget bör i huvudsaklig överensstämmelse

med bostadsstyrelsens förslag göras tillämpliga även beträffande småhus.

De nuvarande bestämmelserna om minimistorlek för lägenheter i en- och

tvåfamiljshus samt om utrustning av sådana hus med anordningar för centraluppvärmning

och bad skall enligt bostadsstyrelsens förslag överföras till

den nya kungörelsen. Enligt min mening torde bestämmelser av detta slag

liksom en del andra standardkrav lämpligen böra ingå i de tidigare nämnda,

blivande anvisningarna till kungörelsen.

I huvudsaklig överensstämmelse med bostadsstyrelsens förslag bör den

nya kungörelsen innehålla en bestämmelse om att lån må beviljas endast om

huset kan beräknas få stadigvarande användning för det avsedda ändamålet.

Bestämmelserna om övre lånegräns inrymmer, såsom bostadsstyrelsen

framhållit, en av de mest väsentliga skillnaderna mellan de två nuvarande

låneformerna. Styrelsen har föreslagit, att de för tertiärlån gällande övre

lånegränserna skall göras tillämpliga på lån till småhus, varvid dock lånegränsen

90 % skall bibehållas i fråga om småhus, som skall bebos av låntagaren.

Styrelsens förslag innefattar vidare ett slopande av den nuvarande

begränsningen av egnaheinslångivningen till vissa kategorier av låntagare.

Innebörden av styrelsens förslag är, att småhus som uthyres eller upplåtes

med bostadsrätt blir jämställda med flerfamiljshusen i fråga om både övre

lånegränser och låntagarkategorier. Den kritik som i några remissyttranden

framförts mot förslaget bygger främst på uppfattningen, att den till olika

företagsformer knutna differentieringen av övre gränsen för tertiärlån är

olämplig och att den därför inte bör överföras till småhusområdet. Enligt

min mening är denna differentiering i stort sett lämpligt avvägd och jag finner

inte anledning att beträffande småhusbelåningen föreslå avvikande regler

i nämnda hänseende. Jag tillstyrker därför bostadsstyrelsens ifrågavarande

förslag.

Vad bostadsstyrelsen anfört om undre gräns för lånet föranleder inga

erinringar från min sida. I princip bör således den för tertiärlån gällande

gränsen tillämpas även beträffande lån till småhus, varvid dock nuvarande

lördjupningsmöjligheter bör bibehållas tills vidare.

Tertiärlånekungörelsens regler om lånets storlek och inteckningssäkerhetens

placering i fråga om förmånsrätten anknyter till begreppet avkaslningsvärde.

Emellertid är vissa lokaler in. m. undantagna från statlig långivning,

oaktat värdet av dem ingår i avkastningsvärdet. Den på lokalerna

belöpande delen av avkastningsvärdet påverkar då ej lånets storlek men väl

inteckningarnas placering och därmed den övre lånegränsen. För vissa andra

lokaler gäller, att värdet av dem inte beaktas vid fastställande av avkast
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

23

ningsvärdet. I sylte alt förenkla och förtydliga ifrågavarande laneregler

föreslår jag, att i lånebesluten skall fastställas ett belåningsvärde att ligga

till grund för bestämmande av lånets storlek och ett pantvårde, vilket skall

utgöra grund för fastställande av den övre lånegränsen.

Enligt min mening föreligger behov av klarare regler beträffande vilka

slag av lokaler för annat än bostadsändamål, som skall ingå i beräkningen av

dessa värden. Det torde vara lämpligt, att beräkningen av belåningsvärdet

nära anknyter till den praxis, som utbildats vid Kungl. Maj:ts prövning av

ärenden angående tertiärlån till hus, vilka till mer än halva lägenhetsytan

innehåller annat än bostäder. Innebörden härav är, all långivningen i princip

skall omfatta sådana lokaler, som utgör naturliga och nödvändiga komplement

till bostäderna inom ett mindre bostadsområde, där bostäderna

tillkommer med stöd av statliga lån. I fråga om pantvärdet bör gälla, all

det må överstiga belåningsvärdet med värdet av mark, byggnad eller annan

nyttighet, som ej omfattas av belåningsvärdet. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att fastställa grunder för beräkning av belåningsvärde och

pantvärde.

Bostadsstyrelsen har anfört, att vissa av de i egnahemslånekungorelsen

medgivna undantagen från kravet på inteckningssäkerhet saknar praktisk

betydelse. Däremot anser styrelsen, att bestämmelsen om att annan säkerhet

än inteckning kan godtagas efter medgivande av Kungl. Maj:t bör införas i

den nya kungörelsen och där gälla i fråga om småhus. Jag biträder styrelsens

förslag med den ändringen, att denna i Kungl. Maj:ts hand lagda undantagsmöjlighet

bör gälla utan begränsning till viss hustyp. Bestämmelsen

om undantag från kravet på inteckningssäkerhet för helkommunalt bostadsföretag,

för vars tertiärlån kommunen iklätt sig borgen såsom för egen

skuld, synes i fortsättningen böra avse alla allmännyttiga bostadsföretag

med sådan borgen.

Egnahemslånekungörelsens stadgande om visst kommunalt ansvarstagande

för statslånet bör såsom bostadsstyrelsen föreslagit införas i den nya

kungörelsen men där avse endast småhus som skall hebos av låntagaren.

I fråga om ränteeftergifter syftar bostadsstyrelsens förslag till att göra

småhusen jämställda med flerfamiljshusen även i detta avseende. Enligt

min mening är det angeläget, att även i fråga om ränteeftergiftsbestämmelserna

åstadkomma likformighet mellan flerfamiljshus och småhus. Jag föreslår,

att de för flerfamiljshus gällande bestämmelserna om ränteeftergift

göres i huvudsak tillämpliga beträffande småhus, för vilka lån beviljas enligt

den nya kungörelsen.

De nuvarande amorteringsreglerna är olika för de två låneformerna. För

tertiärlån tillämpas fast amortering, dvs. amortering med lika stort belopp

varje år, varvid de årliga räntekostnaderna successivt minskar i takt med

amorteringarna. I fråga om egnahemslån erlägges amortering och ränta i

form av lika stora årsbelopp (fasL annuitet). Annuitetens amorteringsdel

och dess räntedel ändras undan för undan, men summan av dem är konstant.

Egnahemslånet kan därjämte i vissa fall uppdelas i eu amorteringsdel

och en stående del. Den sistnämnda lånedelen skall amorteras först dä

amorteringsdelen slutbetalats.

Under hänvisning till att lånekostnaderna under de första åren av låneliden

blir högre vid fast amortering än vid fast annuitet och atl skillnaden

vid fördjupning av lånet kan bli betydande, har bostadsstyrelsen föreslagit

alt annuitetsregeln tills vidare bibehålies för småhus, som skall ägas och

bebos av låntagaren. För övriga småhus skulle liksom för flerfamiljshus till - lämpas fast amortering.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

För egen del finner jag det önskvärt att om möjligt undvika tillämpning

av två olika amorteringssystem inom samma låneform, bland annat med

hänsyn till de olägenheter som kan uppkomma i samband med ändringar i

äganderätten till de belånade husen. Visserligen blir vid fast amortering

lånekostnaderna under de första åren av lånetiden större än vid fast annuitet.

Merkostnaden blir dock mindre betydande i de fall där lånet ej fördjupas.

Vid fördjupning av lånet kan en ökning av ifrågavarande merkostnad

undvikas, om lånet uppdelas i två lånedelar samt ränta och amortering på

den fördjupade lånedelen bestämmes med tillämpning av de lånevillkor, som

eljest gäller för motsvarande lån. För en sådan regel talar också det principiella

skälet, att lånekostnaderna bär vara oberoende av fördjupningen,

vilken endast bör avse att med statsmedel komplettera otillräckliga underliggande

krediter. Ett ytterligare skäl för fast amortering av ifrågavarande

lån utgör den omständigheten, att de årliga lånekostnaderna vid fast amortering

kommer att ha minskat avsevärt vid den tidpunkt, då reparationsbehovet

normalt börjar göra sig gällande.

På grund av det anförda föreslår jag, att för det statliga lånet i samtliga

tall skall tillämpas fast amortering. För fördjupad lånedel bör ränta och

amortering bestämmas så, att de motsvarar vad låntagaren haft att erlägga

om fördjupning ej skett. Av praktiska skäl bör dock sistnämnda regel gälla

endast beträffande lånedel i primärlåneläge. Den nuvarande bestämmelsen

om möjlighet att ändra räntan på beviljade lån bör i fortsättningen gälla

även beträffande amorteringstiden för fördjupade lånedelar.

Jag vill tillägga, att för den enskilde småhusägaren i ett normalfall, där

statslånet uppgår till 40 % av belåningsvärdet, på detta sätt utformade låneregler

med hänsyn till den föreslagna ökningen av ränteeftergiften kommer

att medföra ungefär samma kostnad under den första tiden som nuvarande

egnahemslåneregler.

Vad bostadsstyrelsen anlört om förskott pa lån föranleder ingen erinran

från min sida.

Bland de laneregler, som inte berörts i det föregående, finns en del bestämmelser,

vilka blivit inaktuella och därför bör utmönstras ur författningen

eller anpassas till ändrade förhållanden. Exempel härpå utgör bestämmelserna

om jämställande av municipalsamhälle med kommun, om förskott på

vissa projekteringskostnader, om lån till en övre gräns av 95 % för vissa

industiiföretag, om aterkrav av ränteeftergift in. in. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t alt besluta om behövliga ändringar i nämnda hänseenden

samt om de mindre jämkningar i övrigt av lånereglerna, som må befinnas

erforderliga vid den slutliga ullormningen av lånekungörelsen.

De nya bestämmelserna bör såsom bostadsstyrelsen föreslagit tillämpas

i fråga om lån som beviljas efter utgången av år 1962.

Bostadsstyrelsen har vidare lagt fram vissa förslag rörande äldre bostadsans

kaff ning slån. Förslagen innebär dels att tertiärlån skall kunna utgå för

upprustning av flerfamiljshus, som tillkommit med stöd av bostadsanskaffningslån,

samt att utestående del av bostadsanskaffningslånet därvid skall

avlösas, dels att, där avlösning ej kommer till stånd, en amorteringstid skall

fastställas för den hittillsvarande räntebärande stående delen av lånet, dels

slutligen att räntefria stående delar av bostadsanskaffningslån till egnahem

skall kunna avskrivas före den tidpunkt då så kan ske enligt gällande bestämmelser.

Vad först angår upprustning av flerfamiljshus, som finansierats med bostadsanskaffningslån,

s. k. barnrikehus, anser jag det önskvärt att möjlig
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

25

lieler skapas för att sätta dessa hus i stånd. Styrelsen har beräknat, att sammanlagt

något över 7 miljoner kr. erfordras för underhålls- och förbättringsåtgärder

i detta syfte. Dessa ombyggnadsarbeten bör enligt styrelsens förslag

kunna finansieras med lån i öppna marknaden och tertiärlån. 1 samband

med ny långivning bör även kvarstående bostadsanskaffningslån avlösas

med ny kredit i form av lån på kreditmarknaden eller tertiärlån.

Jag tillstyrker styrelsens förslag. Vad styrelsen föreslagit angående ränteeftergift

och eventuell fördjupning av tertiärlån i detta sammanhang kan jag

godtaga.

I fråga om de hus, till vilka tertiärlån ej skall utgå, har bostadsstyrelsen

föreslagit, att den räntebärande stående delen av bostadsanskaffningslånet

skall återbetalas inom högst 20 år med rätt för styrelsen att bestämma en

kortare amorteringstid. Detta förslag kan jag tillstyrka. I anledning av vad

SABO anfört angående kapitalkostnaderna, får jag erinra om att bostadsstyrelsens

förslag, enligt vad styrelsen anför, innebär att kapitalkostnaderna

för husen inte kommer att öka.

Bostadsstyrelsens förslag i fråga om avskrivning av räntefri stående del

av bostadsanskaffningslån synes innebära en förenkling av arbetet med förvaltningen

av dessa lån. Förslaget lillstyrkes därför.

Bostadsstyrelsen, som på Kungl. Maj:ts uppdrag prövat frågan om lånevillkoren

för landsting, har lagt fram ett förslag, som i huvudsak innebär afl

landstingen och av dem bildade bostadsföretag i lånehänseende blir jämställda

med primärkommuner och allmännyttiga bostadsföretag. Jag tillstyrker

bostadsstyrelsens förslag. Såsom styrelsen förutsatt bör ifrågavarande

lån, vilka regelmässigt avser kategorihus, inte förenas med sådant ansvar

för förluster, som statsverket eljest ikläder sig enligt 33 § tertiärlånekungörelsen.

Därmed saknas också skäl att beträffande dessa lån tillämpa övriga

bestämmelser i nämnda paragraf. I anledning av vad landstingsförbundet

anfört om sammansättningen av styrelsen i bostadsföretag, som bildas av

landsting, har jag inhämtat att lånemyndigheternas tolkning av begreppet

byggnadsföretagarintressen inte utgör hinder för lån enligt de av styrelsen

föreslagna reglerna i sådana fall, som åsyftas i landstingsförbundets yttrande.

I detta sammanhang får jag erinra om att vissa förslag i syfte att åstadkomma

ett ökat bostadssparande framlagts av utredningen om sparstimulerande

åtgärder (SOU 1961: 2). Utredningen föreslog bl. a., att den som regelbundet

sparar till en egen bostad skulle kunna få statslån beräknat efter

ett högre belåningsvärde än enligt eljest gällande grunder. Vidare skulle

viss amorteringsfrihet kunna ifrågakoinma. Till bostadssparare, som förvärvade

bostadsrätt, skulle statliga fyllnadslån eller kreditgarantier kunna beviljas

till grundavgiften. Utredningen föreslog också införande av kreditgaranti

vid förvärv av äldre egnahem.

Utredningens förslag och de däröver avgivna remissyttrandena har tidigare

redovisats för riksdagen (prop. 1 DO 1: 160). Riksdagen log dock ej någon

ståndpunkt till förslagen, vilka ansågs böra prövas i samband med utformningen

av den statliga bostadspolitiken.

Vad utredningen föreslagit angående belåningsvärden för småhus torde

sakna aktualitet sedan Kungl. Maj:t numera fastställt nya regler för beräkning

av belåningsvärden, innebärande bl. a. all dessa anslules närmare till

produktionskostnaderna. Förslaget om amorteringsfrihet kan ej tillstyrkas.

Förslaget om fyllnadslån och kreditgarantier för förvärv av bostadsrätt

mötte liksom förslaget om kreditgarantier vid förvärv av äldre egnahem sä

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

starka erinringar under remissbehandlingen, alt jag ej anser mig böra förorda

deras genomförande.

Jag vill även erinra om att vissa frågor, som rör lånereglerna, har tagits

upp av bostadspolitiska organisationskommittén. Min ståndpunkt till kommitténs

synpunkter och förslag har jag redogjort för vid anmälan av bostadsstyrelsens

avlöningsanslag.

Jag övergår nu till frågan om beräkningen av medelsramar och anslag.

1 det föregående har jag föreslagit, att bostadsbyggnadsprograinmet för nästa

budgetår skall omfatta 75 000 lägenheter. Av dem torde uppskattningsvis

71 000 komma att finansieras med statliga lån. På grundval av de bedömningar

bostadsstyrelsen gjort bör medelsramen beräknas från antagandet alt

de 71 000 lägenheterna kommer att fördela sig med 22 000 på småhus och

49 000 på flerfamiljshus.

Verkningarna på lånemedelsbehovet av mitt förslag till förenhetligade

lånebestämmelser är vanskliga att bedöma. Då de emellertid torde komma

att göra sig gällande först på längre sikt, bör medelsramen nu beräknas på

grundval av de genomsnittliga lånebelopp bostadsstyrelsen angivit i sin anslagsframställning

med de jämkningar, som föranledes av de ändrade bestämmelserna

om högsta belåningsvärden för småhus. I enlighet härmed beräknar

jag den för nästa budgetår erforderliga medelsramen enligt följande

uppställning :

Milj. kr.

Lån till nya flerfamiljshus (49 000 x 10 300 kr.) ............... 505

Lån till nya småhus (22 000 X 22 500 kr.) ........................ 495

Ökat medelsbehov på grund av höjda belåningsvärden......... 60

Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån...... 60

1 120

Ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, bör alltså för nästa budgetår fastställas till

i 120 000 000 kr.

Vad angår anslaget till lånefonden för bostadsbyggande kan jag i huvudsak

godta bostadsstyrelsens beräkningar. Utbetalningarna av lån under den

gångna delen av innevarande budgetår tyder visserligen på att behållningen

på anslaget vid budgetårets utgång kan bli avsevärt större än styrelsen räknat

med. Å andra sidan kan medelsåtgången under nästa budgetår bli i motsvarande

mån större. Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslaget till lånefonden

upptages med ett belopp av 740 000 000 kr.

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. Från

fonden utlämnas lån till anskaffande av byggnadsmaskiner in. m. Till fonden

har för innevarande budgetår anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har funnit sig böra starkare än hittills begränsa långivningen

till att avse maskiner, som har nyhetsvärde och bör prövas inom

byggnadsindustrien eller har en mera påtagligt arbetsbesparande effekt. Medelsbehovet

tillgodoses av inflytande amorteringar.

Departementschefen har inte funnit anledning till erinran mot den av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

27

bosladsstyrelsen föreslagna inriktningen av ifrågavarande långivning och

föreslår att anslaget även för nästa budgetår uppföres med ett endast formellt

belopp.

Räntefria lån till bostadsbyggande. Från anslaget, till vilket medel anvisas

i den män så erfordras för utbetalning av beviljade lån och bidrag,

utlämnas vinterbidrag, tilläggslån till studentbostäder, bidrag för specialinredning

av invalidlägenheter i hus, vartill statligt lån eller räntebidrag

beviljats, samt fr. o. m. budgetåret 1961/62 räntefria delar av lån till kollektiva

tvätterier. Under en övergångstid utbetalas vidare från anslaget tillläggslån

till flerfamiljshus samt räntefria, stående delar av egnahemslån.

För varje budgetår anges en ram för beslut om lån och bidrag.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att 1957 års studentbostadsutredning

avgivit ett betänkande om ändamålsenliga studentbostäder (SOU

1961: 35). I betänkandet, som remissbehandlats, framlägges i huvudsak en

rad rekommendationer angående utformningen av studentbostäder. Enligt

departementschefens mening innehåller betänkandet åtskilliga värdefulla

uppslag. Utredningens rekommendationer har också i stor utsträckning tillstyrkts

under remissbehandlingen, även om vissa remissorgan anfört kritiska

synpunkter i en del avseenden. Det anses lämpligen böra ankomma på

bostadsstyrelsen att, med beaktande av de synpunkter som framkommit vid

remissbehandlingen, på grundval av betänkandet utarbeta råd och anvisningar

för uppförande av studentbostäder.

Utredningen har även lagt fram vissa förslag, som rör bestämmelserna

för den statliga långivningen till studentbostäder. Två av förslagen är av

beskaffenhet att böra anmälas för riksdagen. Dessa förslag innebär, atl

sludentbostadsstödet skall kunna utgå även till studerande vid de högre

konstnärliga utbildningsanstalterna samt att villkoret om kommunal upplåtelse

av tomt ersättes med krav på ett kommunalt bidrag med 600 kr. per

studentrum, för vilket statligt tilläggslån utgår.

Det första av dessa förslag har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

För egen del finner departementschefen övervägande skäl tala för att

sludentbostadsstödet göres tillgängligt för alla studerande vid högre utbildningsanstalter,

således även de konstnärliga. Det erinras om att studentbostadsstödet

redan nu omfattar studerande vid musikhögskolan. Det föreslås

få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i denna

fråga.

Vad gäller det kommunala bidraget har utredningens förslag tillstyrkts

av en rad kommuner, under det alt bl. a. i ärendet hörda studentorganisationer

har yttrat sig i avstyrkande riktning. Då nu gällande bestämmelser

i ämnet inte synes ha givil upphov till några väsentliga olägenheter, är departementschefen

inte beredd alt föreslå någon ändring i detta hänseende.

Departementschefen tillstyrker bostadsstyrelsens förslag atl de tilläggs
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

lån, som beviljats före den 1 juli 1959 men ännu ej utbetalats, avföres från

lånefonden för bostadsbyggande till den del de skall förräntas och amorteras.

Såsom anförts vid anmälan av anslaget till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

föreslås samtliga bidrag till specialinredning av invalidbostäder

i fortsättningen skola utbetalas från nämnda anslag.

Ramen för den preliminära långivningen under nästa budgetår föreslås

skola fastställas till 15 000 000 kr. och anslaget uppföras med 18 000 000 kr.

MOTIONERNA

I de likalydande motionerna I: 138 (av fru Wallentheim m. fl.) och

II: 170 (av herr Johansson i Norrköping in. fl.) har hemställts, att riksdagen,

i enlighet med förslag av bostadsstyrelsen, måtte besluta att samtliga

inkomststreck för familjebostadsbidrag höjes med 1 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 264 (av herrar Lager och öhman) och

11:335 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har föreslagits, att riksdagen måtte

besluta 1) att i syfte att öka bostadsproduktionen till 80 000 nya bostäder

under budgetåret 1962/63 preliminära beslut om lån, som skall utgå från

lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av

1 184 000 000 kr., 2) att till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 806 000 000 kr., 3) att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa att bostadsbyggnadsutredningen utöver gällande

direktiv ålägges att utreda räntepolitikens verkningar för bostadskostnaderna

i vad avser den framtida bostadspolitiken.

I de likalydande motionerna I: 265 (av herr Thorsten Larsson m. fl.) och

II: 333 (av fru Lewén-Eliasson in. fl.) har hemställts, att bestämmelsen om

inaximiyta (125 m2) i 5 § kungörelsen 1957: 359 slopas.

I de likalydande motionerna 1:406 (av herr Torsten Andersson m. fl.)

och II: 490 (av herr Eliasson i Sundborn in. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

1) uttala angelägenheten av att åtgärder vidtages i syfte att tillgodose

behovet av familje- och barnvänlig boendemiljö, 2) anhålla om utredning

av frågan om fortlöpande och väsentligt vidgade undersökningar och forskningsmöjligheter

rörande den framtida boendemiljöns utformning, samt 3)

anhålla att företrädare för de politiska partierna beredes tillfälle att deltaga

i bostadsbyggnadsutredningens arbete.

I de likalydande motionerna 1: 425 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 512

(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte

1) besluta att pensionärsbostadsbidrag fr. o. m. den 1 juli 1962 må på

i övrigt nu gällande grunder och i enlighet med vad i motionerna anförts

utgå även i fall då lägenheten är inrymd i hus, för vilket statligt bostadslån

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

eller ränteeftergift ej beviljats, och ulan avseende vid tidpunkten för lägenhetens

färdigställande samt även i fall då pensionären är ägare till den

fastighet i vilken bostaden är inrymd;

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att av ovan angivna beslut föranledda

ändringar i kungörelsen den 29 augusti 1958 (nr 483) om pensionärsbostadsbidrag

måtte vidtagas;

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsamt tillsättande av

särskilda sakkunniga för utredning och framläggande av förslag rörande

pensionärernas bostadsförsörjning i enlighet med i motionerna angivna

riktlinjer, nämligen sammanförande av nuvarande pensionärsbostadsbidrag

och kommunala bostadstillägg till en stödform, likvärdig stödnivå för

berörda pensionärer i olika kommuner, en mellan stat och kommuner rimlig

och mellan olika kommuner likvärdig kostnadsfördelning samt åtgärder till

befrämjande av kommunernas anskaffande av bostäder för pensionärer;

samt

4) beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: 426 (av herr Bengtson in. fl.) och 11: 511

(av herr Hedlund in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte

1) besluta alt statliga kreditgarantier må så snart ske kan, dock tidigast

den 1 januari 1963, beviljas för sekundärlån till en- och tvåfamilj shus i

enlighet med vad i motionerna anförts;

2) i skrivelse till Kungl. Maj:s anhålla,

A. att vid erläggande av ränta och amortering avseende statligt lån till

en- och tvåfamilj shus må gälla fast annuilet samt att förhandlingar måtte

upptagas med vederbörliga kreditinrättningar i syfte att uppnå alt vid erläggande

av ränta och amortering avseende sekundärlån till en- och tvåfamiljshus,

för vilka statlig kreditgaranti beviljats, fast annuitet regelmässigt

tillämpas;

B. att, därest under A. åsyftade ordning beträffande sekundärlån ej kan

uppnås, annuitetsreglerna för erläggande av ränta och amortering avseende

statligt lån till en- och tvåfamilj shus må utformas så, att lånets första år

blir fritt från annuitetserläggande och för lånets slutliga amortering inom

30 år erforderligt fast annuitetsbelopp genom jämna årliga höjningar av

annuitetsbeloppen fr. o. m. lånets andra år uppnås under lånets femte ar;

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla alt frågan om inkomstprövat stöd

till småhusbyggande måtte utredas i enlighet med vad i motionerna anförts,

samt

4) beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: 427 (av herr Bengtson in. fl.) och II: 510

(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte

1. A. fastställa den garanterade räntan å vissa bostadslån i enlighet med

i motionerna angivna grunder att gälla fr. o. in. den 1 januari 1962;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 46 ur 1962

B. till Ränteeltergifter å vissa bostadslån in. m. för budgetåret 1962/03

anvisa ett förslagsanslag av 225 000 000 kr.;

II. besluta

A. att tertiärlån, såvitt avser enskild, fr. o. m. den 1 juli 1962 må beviljas

upp till högst 90 % av belåningsvärdet och i övrigt på nu gällande grunder;
B.

att räntefri stående del av förbättringslån fr. o. in. den 1 juli 1962 må

beviljas då den beskattningsbara inkomsten ej överstiger 7 000 kr.;

III. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

A. att plan rörande avveckling av de generella bostadssubventionerna

inom en tidsperiod om tre till fem år måtte föreläggas 1963 års riksdag samt

att i samband därmed förslag angående förbättring av det ekonomiska stödet

till inkomstsvaga grupper likaledes måtte framläggas;

B. att skyndsam utredning måtte vidtagas beträffande

1. dels frågan om övergång från statlig bostadslångivning till långivning

med stöd av statliga kreditgarantier,

2. dels frågan om sådan utformning av bostadslångivningen — omläggning

av nuvarande ränte-, amorterings- och annuitetsbetalningar samt införande

av värdebeständiga bostadslån — att bostadsproduktionen främjas

och de höga inledande kostnaderna sänkes,

3. dels frågan om införande av enhetliga låneregler för enskilda, kooperativa

och allmännyttiga bostadsföretag samt kommuner;

IV. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: i28 (av herr Hagberg m. fl.) och II: 50!)

(av herr Heckscher m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts,

A. att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t, sedan försöksverksamheten

i fråga om tomtkostnadsgranskningen slutförts, måtte för

riksdagen redovisa resultatet härav samt föreslå de ändringar i granskningen

som försöksverksamheten kan föranleda;

2) uttala, att förskott å statslån icke skall utgå till kommun för inköp

av saneringsfastighet;

3) besluta, att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall

åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uppbyggnad samt de för fonduppbyggningen tillämpade principerna;

4) besluta, att en särskild delegation skall tillsättas för att — efter förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer — utarbeta och framlägga

förslag rörande personalbehovet och personaluppsättningen inom bostadsstyrelsen;
B.

att riksdagen måtte besluta,

1) att den statliga bostadslångivningen fr. o. m. den 1 juli 1962 skall ersättas

av ett kreditgarantisystem;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

31

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående

lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till

samma fond från nämnda datum;

3) alt för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall

erläggas;

4) att räntegarantien skall upphöra, då den tidigare fastställda giltighetstiden

å tio år utgått;

5) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför sig

till tiden fr. o. m. den 1 januari 1962, skall grundas på en räntesats av 5 %

vad avser hus påbörjade före den 1 januari 1958 och en räntesats på 4,5 %

vad avser senare påbörjade hus;

6) att egnahemslån och förbättringslån avseende hus som påbörjats

fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1962 förräntas

efter en räntesats av 5 %;

7) att tertiärlån mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet för hus påbörjade

fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. 1 januari 1962 förräntas

efter en räntesats av 5,5 %;

8) att tertiärlån till den del de överstiger 85 % av belåningsvärdet för

hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari

1962 förräntas efter eu räntesats av 6 %;

9) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar

gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1962

förräntas efter en räntesats av 5,5 %;

10) att de tilläggslån, som avser hus påbörjade före den 1 januari 1958,

skall till den del de icke på grund av tidigare riksdagsbeslut redan är amorteringspliktiga

bli ränte- och amorteringspliktiga fr. o. in. den 1 juli 1962

efler en räntesats av 5,5 % och med en amorteringstid av 25 år;

11) att pensionärsbostadsbidrag skall utgå där bostaden är inrymd i

hus färdigställt tidigast den 1 januari 1942, därest bostaden uppfyller nu

gällande standardkrav;

12) att räntefria stående delar av egnahemslån, som beviljats under tiden

1948—1 juli 1953, skall fr. o. in. den 1 juli 1962 förräntas och amorteras

till hälften av det beviljade beloppet efter en räntesats av 4 % och med eu

amorteringstid av 25 år;

13) att godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 1 129 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis .................................................................. 30 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........................ 1 002 400

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ............ 85 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 46 ur 1962

,r>. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................................ 964 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...... 66 600

Summa kr. 3 278 000

14) att till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 3 278 000 kr.;

15) att till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kr.;

16) att godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna, ati

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 1 129 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t,

förslagsvis .................................................................. 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........................ 2 544 800

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ............ 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................................ 1 282 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...... 85 000

Summa kr. 5 448 000

17) att till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 5 448 000 kr.;

18) att till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 701 000 kr.;

19) att till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000

kr.; samt

C. att riksdagen måtte, om förslagen under B. 1)—3) ovan icke vinner

riksdagens bifall, besluta

1) att tertiärlån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1962, skall

beviljas upp till 85 % av den totala produktionskostnaden mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 % för s. k. allmännyttiga

företag mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa

och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag eller annat

företag av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de överstiger

85 % av belåningsvärdet amorteras på 25 år;

2) att tertiärlån till egnahem skall beviljas upp till 90 % av lånevärdel

oavsett företagsform;

3) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om

0,5 % skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

4) medgiva, att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut om lån, som

skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp

av 1 050 000 000 kr.;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

33

D. att riksdagen måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1: 433 (av herr Holmberg) och II: 50k (av

herrar Cassel och Bengtson i Solna) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bostadsstyrelsen även i fortsättningen skall behandla studentbostadsärendena.

I de likalydande motionerna 1: 434 (av herr Lundström m. fl.) och 11: Sill

(av herr Ohlin m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande:

a) att bostadsbyggnadsprogrammet för budgetåret 1962/63 bör omfatta

77 000 lägenheter eller 2 000 fler än enligt Kungl. Maj:ts förslag;

b) alt en stegring av produktionen bör eftersträvas, så att den vid 70- talets början kommer att uppgå till 100 000 lägenheter, varav bortåt hälften

i småhus;

c) att arbetet med uppgörandet av långsiktiga och kontinuerligt reviderade

kommunala och regionala bostadsförsörjningsplaner under beaktande

av inträffade och väntade befolkningsförändringar bör energiskt stimuleras;

d) att därför bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

efter inhämtande av uppgifter från kommunala och regionala organ,

till Kungl. Maj:t bör inkomma med förslag till sådan medverkan från

statens sida till planerings- och andra åtgärder, som kan vara erforderliga

för underlättande av desamma, under beaktande av kommunernas och regionernas

frihet att utforma bebyggelsestrukturen;

e) att framhålla betydelsen av att de erforderliga kommunala investeringarna

i gator, vägar, avloppssystem m. in., vilka kräves i samband med

en sådan utveckling, kan på ett tillfredsställande sätt fullföljas;

2. att i syfte att främja bostadssparande, konkurrens på lika villkor mellan

olika företagsformer och rationalisering inom bostadsproduktionen samt

motverka hyressplittring:

a) besluta att terliärlånels övre gräns för fastigheter, som påbörjas efter

ilen 1 juli 1962, skall vara 97 % för företagsformer, som nu får låna 100 %,

samt 92 % för kooperativa företag, som nu får låna 95 %;

b) besluta att den garanterade räntan för primärlån höjes från 4,5

till 5,5 % för hus uppförda före 1951, från 4 till 4,75 % för hus uppförda

1951—1952, för hus uppförda 1953—1957 från 3,5 till 4,25 % och för senare

färdigställda hus från 3,5 till 3,75 %, samt för sekundärlån i motsvarande

grad, innebärande en besparing i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag av

45 milj. kr. för nästa budgetår och 90 milj. kr. för del därpå följande;

c) besluta att räntefria stående delar av egnahemslån, som beviljats under

tiden 1948—1953, fr. o. in. den 1 juli 1962 skall förräntas och amorteras i

enlighet med besparingsutredningens förslag, vilket för helt budgetår innebär

en inkomst för statsverket på ca 20 milj. kr., varav It) milj. kr. faller på

mista budgetår;

3—3360 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 46

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

d) besluta att familjebostadsbidragens belopp skall fr. o. m. den 1 juli

1962 höjas enligt i motionerna framlagt förslag och med anledning härav

bevilja en höjning av anslaget för bostadsrabatter med 20 milj. kr. till 170

milj. kr.;

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till nästa års riksdag om

en omläggning av lånevillkoren för att stimulera amorteringssparande och

innebärande att räntesubventionerna ersät tes med ett enhetligt schablon

bidrag enligt i motionerna angivna riktlinjer;

f) i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten av sådana förändringar

beträffande tertiärlånekungörelsen och dess tillämpning som

bl. a. vid beräkning av tomtkostnaderna kan främja tillkomsten av bättre

bostadsmiljöer;

g) beträffande anslaget till ränteeftergifler å vissa bostadslån för budgetåret

1962/63 ävensom beträffande inkomsten från lånefonden för bostads

byggande för samma budgetår vidtaga de ändringar som föranleds av yrkandena

ovan;

3. att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna an

förts beträffande åtgärder för att främja sanering genom ombyggnad av

äldre flerfamiljshus;

4. att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om tillämpning av kredilgarantisystem

för bostadsfinansieringen;

5. att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte på

lämpligt sätt och i samverkan med på kreditmarknaden verkande företag

och institut förbereda och därefter för riksdagen framlägga de förslag, som

kan erfordras för att möjliggöra introducerandet av värdebeständiga lån för

bostadsbyggande i syfte att sänka bostadskostnaderna i nya hus och på

längre sikt uppnå en hyresutjämnande effekt; samt

6. att i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 435 (av herr Sundin) och II: 507 (av herr

Fälldin) har hemstälts, att riksdagen måtte besluta att statligt lån till enoch

tvåfamiljshus må, såvitt avser lånets övre gräns, uppgå till 95 % av belåningsvärdet

i enlighet med vad i motionerna anförts samt att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av de ändringar i vederbörliga kungörelser

m. m. som föranledes av ovanstående beslut.

1 motionen II: 334 (av herr Lindkvist m. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta

1) att uppdraga åt Kungl. Maj:t att tillkalla en utredning i syfte att

framlägga förslag på en sådan utformning av bostadsmiljön, som tillgodoser

kraven på god och trygg utemiljö med hänsyn till barnens och de vuxnas

lek- och rekreationsmöjligheter i anslutning till bostadsbebyggelsen;

2) att belåningsvärdet för hobbylokaler höjes;

3) att de formella hinder som nu föreligger för en fastighetsägare att

ställa hobbylokaler kostnadsfritt till de boendes och föreningslivets förfo
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

35

gande undanröjes på så sätt, att möjlighet skall finnas för den som sa

önskar att slå ut kapital- och driftkostnader för hobbylokalerna på i projektet

ingående lägenheters hyror och avgifter, förutsatt att lokalerna används

för avsett ändamål.

1 motionen II: 407 (av herr Johansson i öckerö in. fl.) har föreslagits,

alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära förslag till sådan

ändring i författningarna angående lån och bidrag till bostadsegnahem att

försöksvis även äldre fastigheter i relativt gott skick, som tills vidare ej behöver

genomgå någon större reparation, måtte kunna belånas i samband

med ägarbyte.

1 motionen II: 602 (av herr Lindkvist och fru Thunvall) har hemställts,

att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om utredning angående tillläggslån

för barnfamiljer.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 1: 138, II: 335, II: 333, II: 490, II: 512, II: 511, II: 510,

II: 509, II: 504, II: 514, I: 435, II: 334, II: 407 och II: 602.

UTSKOTTET

Allmänna grunder för bostadspolitiken. Enligt statsverkspropositionen

bör för budgetåret 1962/63 bostadsbyggandets omfattning beräknas till

75 000 lägenheter. Departementschefen anför, att bostadsbyggnadsutredningen

lagt fram en preliminär prognos enligt vilken bostadsbyggandet

skulle behöva successivt utvidgas så, att det årliga färdigställandet av bostadslägenheter

i medeltal för åren 1961-—1965 uppgår till ca 76 000 lägenheter.

Då prognosen i åtskilliga avseenden grundar sig på rätt osäkra antaganden

är det angeläget, att en ny behovsbedömning kommer till stånd, så

snart förutsättningar finns alt nå ett mera tillförlitligt resultat. Vid fördelning

av låneramen på län och orter bör beaktas behovet av ett ökat bostadsbyggande

på de orter, där näringslivets expansion medför särskilt stor

efterfrågan på arbetskraft. Departementschefen utgår från, att av ramen

5 000 lägenheter reserveras för att på dessa orter medge de särskilda bostadstillskott,

som kan bli erforderliga för alt möjliggöra önskvärd rörlighet

på arbetsmarknaden.

I motionerna 1:434 och 11:514 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger till känna vad i motionerna anförts angående en utvidgning

av bostadsbyggnadsprogrammet för budgetåret 1962/63 till 77 000 lägenheter.

Förutsättningar för en sådan utvidgning skulle skapas, anför motionärerna,

genom i samma motioner föreslagna omläggningar i lånevillkoren.

I motionerna 1: 264 och II: 335 föreslås ett bostad sbyggnad sprogram om

80 000 lägenheter under budgetåret 1962/63.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

I motionerna I: 428 och II: 509 anföres bl. a. alt det uppställda produktionsmålet,

75 000 lägenheter, vid bibehållen hyresreglering sannolikt är

nödvändigt att överskrida, om bostadsbristen skall kunna avvecklas. Del

är ej heller uteslutet, uttalar motionärerna, att det i en fri hyresmarknad

skulle befinnas vara för högt satt.

Bostadsbyggandets omfattning har under en följd av år ökat nästan oavbrutet.

Enligt föreliggande preliminära uppgifter om bostadsproduktionen

år 1961 har antalet färdigställda lägenheter under året överstigit 73 000.

Detta är den högsta produktionsnivå som uppnåtts inom bostadsbyggandet

i vårt land. Antalet lägenheter i de byggnadsföretag, som pågick vid årets

•slut, var också större än vid något tidigare årsskifte.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en ny bedömning

av bostadsbyggnadsbehovet bör företagas, så snart del finns förutsättningar

att nå ett tillförlitligt resultat. Det synes emellertid uppenbart, att en ytterligare

ökning av bostadsbyggandets omfattning är nödvändig. Det av departementschefen

för nästa budgetår föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet

finner utskottet väl avvägt mot bakgrund av de sannolika produktionsförutsättningarna.

Utskottet förutsätter att, om det under budgetårets lopp

skulle uppkomma möjligheter att ytterligare öka igångsättningen, förslag

om en utvidgning av programmet förelägges riksdagen.

I anledning av departementschefens uttalande om särskilda bostadstillskolt

på orter med ett expanderande näringsliv vill utskottet understryka

betydelsen av att den ökning av bostadsbyggandet, som är möjlig att åstadkomma,

inriktas på orter där bristen på bostäder är mest framträdande.

En sådan lokalisering av bostadsbyggandet är också angelägen med hänsyn

till behovet av att underlätta geografisk rörlighet på arbetsmarknaden.

Samtidigt vill utskottet framhålla önskvärdheten av att en god produktionsplanering

främjas vid lånemedlens fördelning på län och kommuner. Med

hänsyn härtill är det av vikt, att kommuner och bostadsproducenter i så

god tid som möjligt får besked om vilken tilldelning av bostadslån som kan

påräknas under budgetåret.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de i motionerna I: 434

och II: 514 samt I: 264 och II: 335 framförda yrkandena angående bostadsbyggandets

omfattning under nästa budgetår. De synpunkter som i denna

fråga anförts i motionerna I: 428 och II: 509 föranleder inte något särskilt

uttalande från utskottets sida.

Vad angår bostadsbyggandets inriktning framhålles i propositionen, atl

intresset för lån till småhus enligt bostadsstyrelsens bedömning är stigande.

Departementschefen erinrar om, att Kungl. Maj:t i slutet av 1961 fastställde

nya och gynnsammare regler för bestämmande av högsta belåningsvärden för

småhus. I statsverkspropositionen föreslås en sådan utvidgning av den statliga

långivningen till småhus, att lån även kan utgå för friliggande småhus,

som skall uthyras eller upplåtas med bostadsrätt. Syftet är bl. a. att an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

37

passa långivningen och därmed inriktningen av bostadsbyggandet till de

värderingar och önskemål i fråga om bostadsformen, som kommer till uttryck

i bostadskonsumenternas efterfrågan. Liksom under innevarande

budgetår bör småhusproduktionen inom den totala ramen för bostadsmyndigheternas

långivning fritt få bestämmas av de framkommande bygginitiativen.

Från dessa utgångspunkter och på grundval av bostadsstyrelsens bedömning

av småhusbyggandets utveckling beräknar departementschefen

att, vid en produktion av sammanlagt 75 000 lägenheter, uppskattningsvis

24 000 lägenheter kommer att inrymmas i småhus och 51 000 i flerfamiljshus.

I motionerna I: 434 och II: 514 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall framhålla angelägenheten av sådana förändringar beträffande

tertiärlånekungörelsen och dess tillämpning, som bl. a. vid beräkning av

tomtkostnaderna kan främja tillkomsten av bättre bostadsmiljöer.

I motionerna I: 406 och II: 490 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall uttala angelägenheten av, att åtgärder vidtages i syfte att tillgodose

behovet av en familje- och barnvänlig boendemiljö. Motionärerna

uttalar sig vidare för en utredning av frågan om fortlöpande och väsentligt

vidgade undersökningar och forskningsmöjligheter rörande den framtida

boendemiljöns utformning.

I motionen 11:334 föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa

om utredning angående en sådan utformning av bostadsmiljön, alt

kraven på god och trygg utemiljö med hänsyn till barnens och de vuxnas

lek- och rekreationsmöjligheler tillgodoses i anslutning till bostadsbebyggelse.

Enligt utskottets mening bör bostadsproduktionens inriktning vara sådan,

att de boendes behov och värderingar så långt möjligt tillgodoses vid

bebyggelsens utformning. De av Kungl. Maj:t i slutet av år 1961 vidtagna

ändringarna i fråga om beräkning av högsta belåningsvärden för småhus

synes utskottet innebära, att småhusen blir mera fördelaktigt behandlade i

lånehänseende än tidigare. Vidare skall enligt departementschefens förslag

utrymme inom låneramen för nästa budgetår skapas för lån till småhus i

en omfattning motsvarande den efterfrågan på sådana lån, som kan emotses

under budgetåret. Båda dessa förhållanden torde vara ägnade att främja

en produktionsinriktning i överensstämmelse med bostadskonsumenternas

intressen.

Såsom framhållits i ett flertal motioner är den yttre boendemiljöns utformning

av stor betydelse för skapandet av goda bostadsförhållanden. Tillräckligt

stora friytor med ändamålsenligt anlagda lekplatser, planteringar,

biluppställningsplatser och andra dylika anordningar för de boendes nytta

och trivsel får anses utgöra en integrerande och väsentlig del av en god

bostad. Otvivelaktigt har emellertid under senare är på sina håll förekommit

tendenser till en alltför sammanträngd bebyggelse såväl i centrala stads
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

partier som i ytterområden. Exploateringsekonomiska överväganden har

kommit att till men för de boende, inte minst barnfamiljerna, alltför hårt

beskära de från bebyggelse fria markytorna.

Behovet av tillräckligt stora friytor inom bostadsområdena bör primärt

tillgodoses vid bebyggelseplaneringen. Ansvaret för denna åvilar i första

hand kommunerna. De statliga myndigheter, som har ledningen för planarbetet,

bör emellertid i råd och anvisningar för bebyggelseplaneringen

framhålla betydelsen av att de boendes behov av utrymmen i det fria blir

väl tillgodosedda.

Även reglerna för den statliga bostadslångivningen kan ha betydelse för

utformningen av den inre och yttre bostadsmiljön. Enligt vad utskottet inhämtat

pågår inom bostadsstyrelsen en översyn av gällande bestämmelser

angående beräkning av belåningsvärden in. m. Ett av syftena med översynen

är att nå fram till en ordning, som innebär att vid bestämmandet av belåningsvärden

större hänsyn tages till bostadens kvalitet i olika avseenden.

Bl. a. är det avsikten att söka få en gynnsammare behandling i lånehänseende

av bostäder med väl genomförda yttre anordningar. Utskottet finner

det angeläget, att denna fråga snarast möjligt får en tillfredsställande

lösning. Då spörsmålet om åtgärder för att främja en bättre bostadsmiljö

redan är föremål för undersökning, finner utskottet dock inte att någon

framställning till Kungl. Maj:t om utredning i ämnet är påkallad. Utskottet

avstyrker därför det i motionen II: 334 framförda yrkandet härom.

De i motionerna 1:434 och 11:514 samt 1:406 och 11:490 framställda

yrkandena kan utskottet ej biträda i vidare mån än som framgår av vad

utskottet anfört. I anledning av vad som i de båda sistnämnda motionerna

anförts om vidgad forskning angående boendemiljöns utformning vill utskottet

erinra om att Kungl. Maj:t numera i proposition till riksdagen (prop.

80) föreslagit en böjning av byggnadsforskningsavgiften, varigenom bl. a.

resurserna för forskning angående samhällsplanering torde komma atl

vidgas. Någon utredning om ökad forskning synes ej erforderlig.

I statsverkspropositionen föreslås försök med nya metoder för planering

av bostadsförsörjningen. Departementschefen anför, att en förbättrad planering

är angelägen. Gällande bestämmelser om bostadsförsörjningsplaner

bar visat sig föga tjänliga. Behovet av en mera målmedveten och bättre organiserad

planeringsverksamhet är allmänt omvittnat. Med hänsyn till vikten

av att för bostadsproduktionen tillgängliga resurser får en så rationell

användning som möjligt och till planeringsfrågornas betydelse för bostadskostnaderna

bör enligt departementschefens mening allvarliga ansträngningar

göras för att nå en förbättring av förhållandena på detta område.

I nära anslutning till ett förslag av bostadsstyrelsen bör kommunerna åläggas

att upprätta femåriga bostadsbyggnadsprogram, vilka skall revideras

varje år. Departementschefen förutsätter, att Kungl. Maj:t med stöd av

gällande lag äger utfärda de föreskrifter, som erfordras för att verksamheten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 dr 1962

39

skall kunna igångsättas på försök. Till stöd för kommunernas planering bör

bostadsstyrelsen, vid behov efter samråd med andra berörda myndigheter,

ange den ungefärliga omfattning bostadsbyggandet enligt verkets bedömning

kommer att få.

I motionerna 1: 434 och II: 514 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t om all

arbetet med långsiktiga och kontinuerligt reviderade kommunala och regionala

bostadsförsörjningsplaner bör energiskt stimuleras. Motionärerna

framhåller, att bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

efter inhämtande av uppgifter från kommunala och regionala organ,

till Kungl. Maj:t bör inkomma med förslag till sådan medverkan från statens

sida till planerings- och andra åtgärder, som kan behövas för att underlätta

desamma. Riksdagen bör vidare, anför motionärerna, framhålla betydelsen

av att erforderliga kommunala investeringar kan fullföljas på ett

tillfredsställande sätt. 1 motionerna anföres också, att riksdagen bör uttala

sig om bostadsproduktionens omfattning på längre sikt. Det är skäligt, anför

motionärerna, att räkna med en stegring av bostadsproduktionen till atl

omfatta 100 000 lägenheter per år vid början av 1970-talet. Målet bör vara

att uppnå en nyproduktion, som till minst 50 % utgöres av lägenheter i

småhus.

Såsom departementschefen anfört föreligger behov av en bättre organiserad

och mera målmedveten planering av bostadsförsörjningen. Departementschefens

förslag om femåriga kommunala bostadsbyggnadsprogram,

vilka skall revideras årligen, torde kunna leda till en förbättring av förhållandena

i detta avseende. Utskottet tillstyrker därför förslaget.

Departementschefens förslag innebär bl. a., att bostadsstyrelsen till ledning

för kommunernas planering skall ange bostadsbyggandets ungefärliga

omfattning under planeringsperioden. Enligt utskottets mening torde kommunernas

behov av en riktpunkt för planeringen därmed tillgodoses. Såsom

utskottet anfört i det föregående bör en ny bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet

göras, när förutsättningar finns att nå ett tillförlitligt

resultat. Med hänsyn härtill synes det inte lämpligt, att riksdagen nu

gör något uttalande om bostadsbyggandets omfattning och inriktning på

längre sikt. Utskottet avstyrker för den skull yrkandena därom i motionerna

I: 434 och II: 514.

Det ligger i sakens natur, att bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

även i andra avseenden måste gå kommunerna till handa med råd och anvisningar

för planeringsarbetet. De bostadspolitiska organen kan därvid

även behöva samråda med andra statliga myndigheter. I den mån särskilda

åtgärder påkallas från statens sida för att främja planeringsverksamheten,

torde förslag komma alt framläggas av bostadsstyrelsen. Det synes därför

inte finnas anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i detta

ämne. Utskottet avstyrker följaktligen de i motionerna 1:434 och 11:514

framställda yrkandena av denna innebörd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr i6 år 1962

I detta sammanhang vill utskottet även fästa uppmärksamheten på frågan

om bostadsbyggandets kreditförsörjning. Den fortlöpande stegringen av

bostadsbyggandets produktionsnivå har ställt ständigt ökade anspråk på

krediter såväl under byggnadstiden som för byggnadernas slutliga finansiering.

I stort sett har kreditfrågan för bostadsproduktionen kunnat lösas.

Under vissa perioder har det dock förelegat betydande svårigheter att anskaffa

erforderliga kreditiv och lån. I kanske än högre grad har svårigheter

gjort sig gällande för berörda kommuner att erhålla tillräckliga krediter

för sådana kommunala investeringar, soin utgör nödvändiga betingelser

för kommunernas tillväxt. Utskottet förutsätter, att vederbörande myndigheter

med uppmärksamhet följer utvecklingen i nämnda hänseende och

vidtar de åtgärder, som kan bli erforderliga för att trygga en tillräcklig

kreditförsörjning för bostadsbyggandet och därmed sammanhängande kommunala

investeringar.

I motionerna I: 434 och II: 514 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Ivungl. Maj:t skall hemställa om förslag angående tillämpning av ett kreditgarantisystem

för bostadsfinansieringen.

I motionerna 1:428 och 11:509 yrkas, att den statliga bostadslångivningen

fr. o. m. den 1 juli 1962 skall ersättas av ett kreditgarantisystem sand

att för erhållande av kreditgarantier en engångsavgift av 0,5% skall erläggas.

I motionerna 1:427 och 11:510 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skall anhålla om en skyndsam utredning om övergång från

statlig bostadslångivning till långivning med stöd av statliga kreditgarantier.

Vid behandlingen av motionsyrkanden av i huvudsak samma innehåll till

förra årets riksdag anförde utskottet (uti. 1961: 53), att fortsatt undersökning

av möjligheterna atl övergå till ett kreditgarantisystem på småhusområdet

borde anstå till dess bostadsbyggnadsutredningens arbete slutförts.

Utskottet finner inte anledning att nu inta en ändrad ståndpunkt härtill och

avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna 1:434 och 11:514 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skall hemställa om förslag —- efter beredning i samverkan

med företag och institut på kreditmarknaden — för alt möjliggöra införandet

av värdebeständiga lån för bostadsbyggande. Syftet härmed skall enligt

motionärerna vara att sänka bostadskostnaderna i nya hus och på längre

sikt uppnå en hyresuljämnande effekt.

I motionerna 1:427 och 11:510 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skall anhålla om skyndsam utredning angående sådan utformning

av bostadslångivningen — omläggning av ränte-, amorterings- och annuitetsbetalningar

samt införande av värdebeständiga bostadslån —- att bostadsproduktionen

främjas och de höga inledande kostnaderna sänkes.

Utskottet vill erinra om, att spörsmålet om värdesäkring av fordringar

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr bC> år 1962

41

och därmed sammanhängande problem prövas av den år 1960 tillkallade

värdesäkringskommittén. Då denna kommitté bl. a. har att behandla frågan

om indexbundna bostadslån, torde det inte finnas anledning för riksdagen

att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag i detta ämne.

En mera allmän översyn av reglerna för bostadsbyggandets finansiering

torde bli aktuell, när bostadsbyggnadsutredningen blir färdig med sitt arbete.

Utskottet finner därför ej skäl att nu påkalla någon utredning angående

en omläggning av lånereglerna.

På grund av det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

I anledning av en av bostadsstyrelsen framförd tanke att med förskott

på statliga lån underlätta för kommuner alt anskaffa mark för bostadsändamål

har departementschefen förutsatt att styrelsen senare skall återkomma

med utredning i delta ämne. Syftet med förskottsgivningen skulle närmast

vara att underlätta kommunala förvärv av saneringsfastigheter.

I motionerna I: 428 och II: 509 hemställes att riksdagen måtte uttala, att

förskott å statslån inte skall utgå till kommun för inköp av saneringsfastighet.

Utskottet finner det angeläget, att kommunernas möjligheter att i god tid

förvärva erforderlig mark för bostadsbebyggelse främjas. Utskottet hälsar

därför med tillfredställelse departementschefens uttalande att frågan om

förskott på statslån för sådant ändamål skall närmare undersökas. Enligt

utskottets mening bör denna undersökning inte begränsas till att gälla låneförskott

för förvärv av saneringsfastigheter utan även avse markförvärv

för nyexploatering.

Ifrågavarande yrkande i motionerna I: 428 och II: 509 avstyrkes.

I motionerna 1:428 och II: 509 föreslås att såsom allmännyttiga betecknade

bostadsföretag skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder,

dessas storlek och successiva uppbyggnad samt de för fonduppbyggningen

tillämpade principerna. Motionärerna anför vidare, att ifrågavarande redovisningsskyldighet

även bör gälla hyressättningen.

Motionsyrkanden av samma innebörd har vid tidigare tillfällen framförts.

Utskottet har därvid avstyrkt förslagen under hänvisning till, att vederbörande

myndigheter utan särskilt stadgande vid behov kan erhålla tillgång

till ifrågavarande uppgifter och alt behov av en fortlöpande insamling

av desamma inte har yppats. Inga skäl har anförts, som föranleder ändrat

ståndpunktstagande. Utskottet avstyrker förslaget.

I vissa motioner beröres bosladsbyggnadsutredningens sammansättning

och uppdrag. I motionerna I: 264 och II: 335 föreslås sålunda att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa, att utredningen ålägges att utreda

räntepolitikens verkningar för bostadskostnaderna i vad avser den

framtida bostadspolitiken.

1 motionerna 1:406 och 11:490 föreslås att riksdagen i skrivelse till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Kungl. Maj:t anhåller, att företrädare för de politiska partierna beredes tilllälle

att deltaga i bosladsbyggnadsutredningens arbete.

Utskottet vill erinra om, att bostadsbyggnadsutredningens uppgifter enligt

direktiven har begränsats till expertundersökningar rörande bostadseflertrågans

framtida omfattning och inriktning m. m. Det torde vara avsikten

att, sedan utredningen slutredovisat sitt arbete, anförtro fortsatta utredningar

angående bl. a. bostadsbyggandets finansiering och den därmed sammanhängande

frågan om statens stödåtgärder till andra utredningsmän.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 264 och

II: 335 angående en utvidgning av bostadsbyggnadsutredningens uppdrag.

Utskottet kan ej heller biträda det i motionerna I: 406 och II: 490 framställda

yrkandet om en ökning av antalet ledamöter i utredningen.

I propositionen behandlas vissa av bostadspolitiska organisationskommittén

framlagda förslag med syfte att åstadkomma förenklingar vid handläggningen

av ärenden rörande statliga lån och Indrag för bostadsändamål.

Ifrågavarande förslag avsåg bl. a. en bättre samordning mellan planmyndigheter

och bostadslåneorgan i fråga om bebyggelseplaneringen, teknisk

granskning av låneärenden, kontroll på byggnadsarbetsplatserna, slopande

av kontrollen av försäljningspriserna för gruppbyggda småhus, normer för

kreditvärdebedömningen, regler för tomtkostnadsgranskning samt slopande

av produktionskostnadsberäkningar.

Departementschefens uttalanden i anledning av förslagen tar bl. a. sikte

på en bättre samordning mellan bostadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen när

det gäller anvisningar av byggnadsteknisk art. Ett förslag att slopa köpeskillingskontrollen

för gruppbyggda småhus godtages inte. Ej heller är departementschefen

beredd att utfärda generella normer för kreditvärdebedömning

enligt kommitténs förslag. I fråga om tomtkostnadsgranskningen

hänvisar departementschefen till pågående försöksverksamhet. När erfarenheter

vunnits av denna verksamhet bör det ankomma på Kungl. Maj:t all

besluta om eventuella ändringar. Produktionskostnadsberäkningarna bör

enligL departementschefen bibehållas.

I motionerna I: 428 och II: 509 anföres att byggnadsstyrelsens byggnadslekniska

anvisningar och motsvarande bostadstekniska anvisningar från bostadsstyrelsen

om möjligt bör ntges i en gemensam publikation. Motionärerna

tillstyrker vidare bostadspolitiska organisationskommitténs förslag att

förhandskontrollen av försäljningspriset för gruppbyggda småhus slopas.

Vad angår tomtkostnadsgranskningen anser motionärerna, att Kungl Maj:l i

sinom tid bör redovisa resultaten av pågående försöksverksamhet för riksdagen

och därvid framlägga förslag till de ändringar i granskningen, som

försöksverksamheten kan föranleda. Motionärerna uttalar också, i anslutning

till organisationskommitténs förslag angående låneorganens produklionskostnadsberäkningar,

att dessa bör slopas.

Utskottet biträder vad departementschefen anfört och föreslagit i anled
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

43

ning av bostadspolitiska organisationskommitténs ifrågavarande förslag

och avstyrker alltså motionsyrkandena.

Nya lån till bostadshus. I propositionen föreslås att bestämmelserna om

egnahemslån samt om tertiärlån för flerfamiljshus skall sammanföras till

en för flerfamiljshus och småhus gemensam lånekungörelse. Departementschefen

anför, under hänvisning till risken för att bostadsbyggandets inriktning

på olika bostadsformer på ett inte önskvärt sätt påverkas av förefintliga

olikheter i lånereglerna för småhus och flerfamiljshus, att dylika

inflytelser på bostadsproduktionen såvitt möjligt bör undvikas. Produktionens

inriktning på olika hustyper och upplåtelseformer bör bestämmas

på grundval av föreliggande tekniska och ekonomiska förutsättningar varvid

bostadskonsumenternas egna värderingar och önskemål måste vara vägledande.

De statliga lånereglerna bör därför vara så utformade, att finansieringsvillkoren

så långt det är möjligt blir likformiga för olika hustyper.

1 fråga om innehållet i den nya lånekungörelsen anföres bl. a., att bestämmelserna

om vinterbidrag bör göras tillämpliga även beträffande småhus,

att de för tertiärlån gällande övre lånegränserna bör gälla även lån till

småhus, varvid dock lånegränsen 90 % bibehålies i fråga om småhus, som

skall bebos av låntagaren, samt att småhus som uthyres eller upplåtes med

bostadsrätt blir jämställda med flerfamilj sbusen i fråga om övre lånegränser

för de olika låntagarkategorierna. I fråga om undre gräns för lånet

anför departementschefen, att den för tertiärlån gällande gränsen i princip

bör tillämpas även beträffande lån till småhus, varvid dock nuvarande fördjupningsmöjligheter

bör bibehållas tills vidare. Bestämmelsen om undantag

från kravet på inteckningssäkerhet för helkommunalt bostadsföretag,

för vars lån kommunen iklätt sig borgen såsom för egen skuld, bör i fortsättningen

avse alla allmännyttiga bostadsföretag med sådan borgen. Departementschefen

föreslår vidare, att de för flerfamiljshus gällande bestämmelserna

om ränteeflergift göres i huvudsak tillämpliga beträffande småhus,

för vilka lån beviljas enligt den nya kungörelsen. Vad angår ainorteringsreglerna

föreslås, alt för det statliga lånet i samtliga fall skall tillämpas

fast amortering. För fördjupad lånedel bör ränta och amortering bestämmas

så, alt de motsvarar vad låntagaren haft att erlägga om fördjupning

ej skett. Av praktiska skäl bör dock sistnämnda regel gälla endast beträffande

lånedel i primärlåneläge.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås att — därest i motionerna framlagt

förslag om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet inte

vinner riksdagens bifall — den övre lånegränsen för friliggande småhus

skall fastställas till 90 % av belåningsvärdet oavsett vilken byggherrekalegori

låntagaren tillhör. För rad- och kedjehus bör däremot, anser motionärerna,

gälla samma lånegränser som för flerfamiljshus.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

I motionerna I: 426 och II: 511 föreslås att lån till en- och tvåfamilj shus

skall återbetalas med fast annuitet. Motionärerna hemställer vidare, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t skall anhålla att förhandlingar upptages

med vederbörliga kreditinrättningar i syfte att genomföra annuitetssystem

också i fråga om sekundärlån avseende sådana hus samt att, om detta resultat

ej kan nås, återbetalningsreglerna för statslån till ifrågavarande hus utformas

så att länen blir ränte- och amorteringsfria under första året, varefter

genom jämna höjningar av annuileten under andra t. o. m. femte åren

annuitelen skall få sådan storlek att lånet slutamorteras inom 30 år. Motionärerna

har vidare föreslagit, att statliga kreditgarantier så snart som möjligt

dock tidigast den 1 januari 1963 skall införas för sekundärlån till enoch

tvåfamilj shus. Slutligen har motionärerna yrkat, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer om en utredning angående inkomstpröval

stöd till småhusbyggandet.

I motionerna I: 435 och II: 507 föreslås alt statslån för en- och tvåfamiljshus,

såvitt avser enskild småhusbyggare, skall kunna beviljas intill

95 % av belåningsvärdet.

I motionerna I: 265 och II: 333 yidcas att bestämmelsen om maximiyta för

lån till småhus skall utmönstras ur låneförfattningen. Även i motionerna

I: 428 och II: 509 förordas en sådan ändring i lånevillkoren.

I motionen II: 602 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall

hemställa om utredning angående tilläggslån för barnfamiljer. Förslaget syftar

till att underliitta för barnfamiljerna att förvärva småhus.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att reglerna om statliga

bostadslån bör vara så utformade, att olika bostadsformer blir såvitt möjligt

likformigt behandlade i lånehänseende. De av departementschefen föreslagna

jämkningarna i nu gällande lånebestämmelser synes i allt väsentligt

leda till en ensartad lånebehandling av småhus och flerfamiljshus. Då sammanförandet

av bestämmelserna i en gemensam författning dessutom innebär

en administrativ förenkling, tillstyrker utskottet departementschefens

förslag om gemensamma lånebestämmelser.

Förslaget innebär bl. a., att de bestämmelser i fråga om lånets övre gräns,

som nu gäller i fråga om lån till flerfamiljshus, blir tillämpliga också vid

långivning till småhus. Utskottet finner inte skäl föreligga att i fråga om

friliggande småhus förorda avvikande regler i detta hänseende och kan därför

ej biträda det i motionerna 1: 428 och II: 509 framställda yrkandet om

att en övre lånegräns vid 90 % av belåningsvärdet skall gälla alla lån för

dylika hus oavsett byggherrekalegori. Ej heller kan utskottet ansluta sig

till yrkandet i motionerna I: 435 och II: 507 om en höjning av övre lånegränsen

för småhus, såvitt avser enskilda småhusbyggare.

Vad gäller amorteringsreglerna för lånen finner utskottet i likhet med

departementschefen, att likformighet i lånebehandlingen även i detta avseende

är motiverad. Kapitalåterbetalning med fast amortering innebär vis
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

45

serligen, att låntagarens årliga utgifter för ränta och amortering under de

första åren blir något högre än vid betalning i form av fast annuitet. Skillnaden

synes dock ej vara så väsentlig, att den bör utgöra anledning till en

särbehandling i amorteringshänseende av lån till enskilda småhusägare. Såsom

departementschefen framhållit kompenseras den större kostnaden av

de ökade ränteeftergifter, som enligt departementschefens förslag skall tillkomma

dem som erhåller lån för småhus enligt de nya bestämmelserna.

Utskottet avstyrker sålunda vad i motionerna I: 426 och It: 511 har föreslagits

om återbetalning av vissa småhuslån med fast annuitet. Utskottet kan

inte heller ansluta sig till det i motionerna framförda förslaget om utredning

angående övergång till annuitetssystem för sekundärlån.

I anledning av förslaget i samma motioner om kreditgarantier för sekundärlån

till småhus får utskottet hänvisa till vad i det föregående anförts

om övergång till ett kreditgarantisystem.

I propositionen förutsättes att bestämmelsen om maximiyta (125 m2)

alltjämt skall utgöra särskilt villkor för lån till småhus. Denna fråga behandlades

av riksdagen senast år 1960. Utskottet anförde därvid (uti.

1960: 50), att vissa skäl talade för ett slopande av bestämmelsen om maximiyta.

Utskottet ansåg likväl, att den borde bibehållas tills vidare.

Utskottet yttrade bl. a. att, så länge staten lämnade betydande subventioner

i form av ränteeftergifter och låg ränta på egnahemslånet, det inte

vore utan vidare givet, att det statliga stödet skulle kunna utgå till hur

stora hus som helst. Samtidigt uttalade sig emellertid utskottet för att föreskrifterna

om regelns tillämpning borde jämkas för att ge utrymme för eu

mera rättvis bedömning av låneärendena. Uttalandet godkändes av riksdagen.

Ifrågavarande tillämpningsföreskrifter har därefter jämkats i överensstämmelse

med riksdagens beslut. Av bostadsstyrelsens anslagsframställning,

som även har åberopats i motionerna I: 265 och II: 333, framgår atl

regeln om maximiyta även efter sålunda vidtagen jämkning är svår alt tilllämpa

på ett sätt som leder till rimliga och rättvisa resultat. Enligt vad

styrelsen anfört har maximeringen av lägenhetsytan stundom lett till atl

husen fått en olämplig utformning.

Vad bostadsstyrelsen anfört om maximiregelns effekt talar för att regeln

utmönstras ur lånebestämmelserna. Härför talar även önskvärdheten

alt uppnå fullständigare likformighet för flerfamiljshus och småhus i fråga

om lånevillkoren. Lån för flerfamiljshus är nämligen inte förbundna med

något villkor om maximiyta i lägenheterna. Utskottet vilt vidare erinra om.

att värdet av de subventioner, som de boende tillföres genom statslånen, begränsas

av bestämmelserna om högsta belåningsvärdc. Låntagare som uppför

hus med större bostadsyta än 125 m2 får på grund därav inte större subventioner

än andra.

Under åberopande av del anförda förordar utskottet, alt bestämmelsen

om maximiyta för lägenhet i småhus, vartill statslån beviljas, skall utgå.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Vad utskottet sålunda anfört synes böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Med anledning av förslaget om tilläggslån för barnfamiljer vill utskottel

erinra om, att de ursprungliga bestämmelserna om högsta belåningsvärden

för småhus innebar, att för barnfamiljer medgavs högre belåningsvärde än

för andra lånsökande. Denna regel bortlogs sedermera, främst därför afl

det ansågs mindre tilltalande från bl. a. rättvisesynpunkt att bestämma långivningens

storlek med hänsyn till låntagarens familjeförhållanden vid tidpunkten

för ansökan om lån.

Nu föreliggande förslag avser i sak en differentiering av lånets övre gräns

etter antalet barn i familjen när lån sökes. Utskottet hyser förståelse föi

motionärernas syfte men kan med hänsyn till erfarenheterna av den tidigare

differentieringen av belåningsvärden inte förorda förslaget. Det stöd

barnfamiljerna behöver för att kunna efterfråga rymliga bostäder av god

kvalitet bör enligt utskottets mening ges i form av löpande bidrag till bostadskostnaderna.

Av i huvudsak samma skäl kan utskottet ej heller ansluta

sig till förslaget i motionerna I: 426 och II: 511 om utredning angående

inkomstprövat stöd för småhusbyggandet.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås att räntan på egnahemslån och

förbättringslån avseende hus, som påbörjats fr. o. m. den 1 januari 1958

skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1962 utgöra 5 %. I samma motioner yrkas

att tertiärlån mellan 70 och 85 % av belåningsvärden för hus, påbörjade

fr. o. in. den 1 januari 1958, skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1962 förräntas

efter en räntesats av 5,5 % samt att ifrågavarande lån, till den del

de överstiger 85 % skall löpa med 6 % ränta. Motionärerna har vidare föreslagit

att — därest i motionerna framlagt förslag om införande av ett kreditgarantisystem

på bostadsområdet ej vinner riksdagens bifall — vid utgivande

av statliga bostadslån en förvaltningsavgift av 0,5 % skall uttagas

i samband med lånets utbetalande.

Nuvarande räntesats för egnahemslån och tertiärlån gäller fr. o. m. den

1 januari 1958. Räntan för förbättringslån fastställdes senast att gälla

fr. o. m. den 1 januari 1959. Statens genomsnittliga kostnader för upplåningen

har därefter stigit. Den subvention som kommer de boende till del

på grund av att räntan på de statliga bostadslånen understiger den ränta

staten själv erlägger har därför ökat något sedan nuvarande ränta på bostadslånen

bestämdes.

Samtidigt härmed bär bostadskostnaderna stigit, bl. a. till följd av ökade

byggnadskostnader. En drastisk försämring av finansieringsbetingelserna

för nytillkommande hus kan därför befaras hämma bostadsbyggandet. Enligt

utskottets mening bör nivån för såväl räntorna på de statliga lånen som

garanterade räntor på underliggande lån ägnas fortlöpande uppmärksamhet.

Jämkningar i dessa räntesatser både uppåt och nedåt kan bli motiverade.

Smn riktpunkt bör dock alltjämt gälla att staten bör åtaga sig att bereda de

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

47

boende ett visst skydd mot tillfälligt höga räntor. Ett sådant skydd torde

ha stor betydelse som medel att trygga en hög och jämn bostadsproduktion.

Departementschefen har i annat sammanhang förutskickat, att en höjning

av nivån för de garanterade räntorna på underliggande lån kan bli aktuell.

Då försiktighet bör iakttagas i fråga om ändringar i finansieringsvillkoren

för bostäder, anser utskottet det inte gärna kunna komma i fråga afl

samtidigt höja räntan på de statliga lånen. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande

motionsyrkanden.

I fråga om lånens storlek och amorteringstid föreslås i motionerna I: 428

och II: 509 att — därest i motionerna framlagt förslag om en övergång till

kreditgarantisystem på bostadsområdet ej bifalles av riksdagen— tertiärlån,

till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1962, skall beviljas upp till

85 % av den totala produktionskostnaden mot enbart inteckningssäkerhel,

oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 % för s. k. allmännyttiga bostadsföretag

mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa och enskilda

företag mot borgen av kommun, industriföretag eller annat företag av

motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de överstiger 85 % av belåningsvärdet

amorteras på 25 år.

I motionerna I: 434 och II: 514 föreslås att tertiärlånets övre gräns för

fastigheter, som påbörjas efter den 1 juli 1962, skall vara 97 % för företagsformer,

som nu får låna till 100 %, samt 92 % för kooperativa företag,

som nu får låna till 95 %.

I motionerna I: 427 och II: 510 föreslås afl tertiärlån, såvitt avser enskild

låntagare, fr. o. m. den 1 juli 1962 må beviljas upp till högst 90 %

av belåningsvärdet och i övrigt på nu gällande grunder. Motionärerna har

vidare föreslagit, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa

om skyndsam utredning av frågan om införande av enhetliga låneregler för

enskilda, kooperativa och allmännyttiga bostadsföretag samt kommuner.

Frågan om ändringar i reglerna om övre lånegräns för olika kategorier

av låntagare har tidigare prövats av riksdagen. Utskottet har därvid avstyrkt

motionsyrkanden om dylika ändringar. Vid frågans behandling förra

året anförde utskottet (uti. 1961: 53), att ett godtagande av den föreslagna

minskningen av tertiärlånen för allmännyttiga och kooperativa företag

skulle innebära risk för störningar i bostadsbyggandet. Detta uttalande äger

alltjämt giltighet. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkanden i motionerna

I: 428 och II: 509 samt 1: 434 och II: 514. Utskottet kan ej heller

biträda det i motionerna I: 427 och II: 510 framförda yrkandet om höjning

av den övre lånegränsen för enskilda byggnadsföretagare.

Såsom utskottet förut anfört torde bostadsbyggandets finansiering från

mera allmänna synpunkter komma att omprövas sedan bostadsbyggnadsutredningens

pågående arbete slutförts. Det kan därvid även bli anledning att

närmare pröva frågan om de statliga lånens storlek. I avvaktan därpå anser

sig utskottet ej böra förorda det i motionerna 1:427 och 11:510 fram
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

ställda förslagel om utredning angående enhetliga låneregler för olika kategorier

av byggherrar.

I propositionen förutskickas en utredning angående de statliga förbättringslånen.

Syftet med utredningen skall bl. a. vara att pröva om de byggnadsändamål,

som nu tillgodoses med förbättringslån, i framtiden bör inrymmas

bland de objekt, för vilka bostadslån enligt den blivande gemensamma

låneförfattningen skall komma i fråga. Dessutom skall övervägas om

den kapitalsubvention, som ingår i förbältringslångivningen, kan ersättas

av stöd i annan form.

I motionerna 1: 427 och II: 510 föreslås alt räntefri stående del av förbättringslån

fr. o. in. den 1 juli 1902 må beviljas då den beskattningsbara

inkomsten ej överstiger 7 000 kr.

I avvaktan på resultatet av den utredning departementschefen omnämnt

och som numera har påbörjats är utskottet ej berett att förorda någon ändring

i nu gällande regler för förbättringslån, varför motionsyrkandena av

styrkes.

I motionerna I: 434 och II: 514 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skall giva till känna vad i motionerna anförts beträffande åtgärder

för att främja sanering genom ombyggnad av äldre flerfamiljshus.

Utskottet vill erinra om, att departementschefen föreslagit vissa ändringar

i gällande villkor för lån till ombyggnad. Sålunda skall i framtiden

lån för ombyggnad av såväl flerfamiljshus som småhus kunna beviljas därest

ombyggnaden ger ett resultat, som är i huvudsak likvärdigt med nybyggnad

samt ombyggnadsarbetena ej är att anse som ringa. Departementschefen

har vidare anfört, att kraven på ett med nybyggnad likvärdigt resultat i

första hand bör avse utrustningsstandarden, medan kraven på lägenheternas

planlösning och storlek får jämkas med hänsyn till de faktiska förutsättningarna

för ändringar i dessa hänseenden.

De av departementschefen framförda förslagen, vilka utskottet tillstyrkt

i det föregående, synes innebära att motionärernas syfte i huvudsak blir tillgodosett

såvitt angår reglerna för de statliga lånen. Utskottet har vidare erfarit,

att en av Näringslivets bostadsutredning avgiven framställning rörande

de spörsmål motionärerna i övrigt berör är föremål för Kungl. Maj:ts

prövning. Utskottet anser därför inte någon framställning till Kungl. Maj:t

i ämnet påkallad, varför motionsyrkandet avstyrkes.

I motionen II: 334 hemställes att riksdagen måtte besluta höja beläningsvårdet

för hobbylokaler. Motionärerna anför också, att låntagare som

så önskar bör ha möjlighet att fördela kapital- och driftkostnader för hobbylokaler

på hyrorna för de lägenheter, som ingår i ett bostadsprojekt.

Utskottet finner det angeläget, att tillkomsten av erforderliga fritidslokaler

för de boende inte hämmas genom en för snäv behandling av sådana lokaler

vid långivningen. Enligt vad utskottet inhämtat är en framställning

om sådana ändringar i lånereglerna, som motionärerna avser, för närvaran
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

49

de beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Då det bör ankomma på Kungl.

Maj: l att pröva möjligheterna att genom ändringar i tillämpningsföreskrifterna

tillgodose ifrågavarande önskemål, kan utskottet ej tillstyrka motionsförslaget.

I motionen It: 407 föreslås tillskapande av en möjlighet att i samband

med ägarbyte lämna statliga lån även till vissa äldre fastigheter utan behov

av större omedelbar reparation.

Utskottet vill erinra om att departementschefen i propositionen redovisar

sina ställningstaganden till vissa förslag om bostadssparande, vilka

framlagts av utredningen om sparstimulerande åtgärder. Utredningen föreslog

bl. a. införande av statlig kreditgaranti vid förvärv av äldre egnahem.

Departementschefen anför härom, att ifrågavarande förslag mött så starka

erinringar under remissbehandlingen, att han inte ansett sig böra förorda

dess genomförande.

Utskottet delar departementschefens uppfattning och finner sig därför

ej heller böra tillstyrka förevarande motionsyrkande.

I propositionen redovisas två av 1957 års studentbostadsutredning framlagda

förslag rörande stödet för studentbostäder. Förslagen innebår, att sadant

stöd skall kunna utgå även till studerande vid högre konstnärliga utbildningsanstalter

samt att villkoret om kommunal upplåtelse av tomt skall

ersättas med krav på ett kommunalt bidrag med 600 kr. per studentrum.

Departementschefen tillstyrker det förra förslaget men anser sig inte böra

förorda det senare. Som skäl anföres alt nuvarande bestämmelser om kommunal

subvention inte synes ha gett upphov till några väsentliga olägenheter.

1957 års studentbostadsutrednings förslag om enhetligt belopp för kommunal

subvention motiverades främst med att ändringen skulle möjliggöra

större hänsynstagande till en från studiesynpunkt ändamålsenlig lokalisering

av studentbostäder. Enligt utskottets mening kan den av utredningen

förordade ändringen dessutom antagas medföra ett ökat intresse för studentbostadsbyggande

från berörda kommuners sida. Utskottet förordar för

den skull den av utredningen föreslagna ändringen, som innebär att den

kommunala subventionen bestämmes till 600 kr. per studentrum. I övrigt

har utskottet intet att erinra mot vad departementschefen anfört.

Vissa äldre lån. I motionerna I: 434 och II: 514 samt I: 428 och II: 509

föreslås att räntefria stående delar av egnahemslån, som beviljats under

tiden 1948—1 juli 1953, skall fr. o. in. den 1 juli 1962 förräntas och amorteras

till hälften av det beviljade beloppet efter en räntesats av 4 % och

med eu amorteringstid av 25 år.

Frågan om förräntning och amortering av de räntefria stående delarna av

äldre egnahemslån behandlades senast vid förra årets riksdag. Utskottet anförde

därvid bl. a. (ull. 1961: 53), att någon slutlig ställning till denna fråga

4—3300 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 46

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

inte borde tagas förrän huvuddelen av ifrågavarande lånedelar utestålt i tio

år.

Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande och avstyrker

därför yrkandet i motionerna.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås att de tilläggslån, som enligt beslut

av 1953, 1957 och 1959 ärs riksdagar gjorts amorteringspliktiga, skall

för tid fr. o. m. den 1 januari 1962 förräntas efter en räntesats av 5,5 %. I

samma motioner föreslås alt de tilläggslån, som avser hus påbörjade före

den 1 januari 1958, skall till den del de inte på grund av tidigare riksdagsbeslut

redan är amorteringspliktiga bli ränte- och amorteringspliktiga

fr. o. in. den 1 juli 1962 efter en räntesats av 5,5 % och med en amorteringstid

av 25 år.

Frågan om ränta och amorteringstid för uppsagda lilläggslån behandlades

vid förra årets riksdag i samband med att Kungl. Maj:t föreslagit förräntning

av vissa tidigare återkrävda tilläggslån. Utskottet finner inte anledning

att nu ompröva frågan. Utskottet avstyrker alltså förevarande yrkande

om ändrad räntesats för ifrågavarande lån. Spörsmålet om återbetalning

av de tilläggslån, vilka fortfarande är ränte- och amorteringsfria,

har betydelse för hyresnivån i de berörda husen. Hyresnivån torde även

komma att påverkas av den förestående omprövningen av räntesubventionerna

i äldre hus. Utskottet kan därför ej tillstyrka att ytterligare tilläggslånebelopp

nu återkräves.

Ränleeftergifter m. m. Departementschefen anför, att en av bostadsstyrelsen

företagen undersökning av hyresnivån i hus av olika ålder aktualiserar

en omprövning av nivåerna för den garanterade räntan i äldre årgångar

av hus. Frågan härom bör bedömas i anslutning till en förestående

översyn av bostadsstödet åt barnfamiljerna.

I motionerna I: 434 och II: 514 föreslås, att den garanterade räntan för

primärlån höjes från 4,5 till 5,5 % för hus uppförda före 1951, från 4 till

4,75 % för hus uppförda 1951—1952, för hus uppförda 1953—1957 från 3,5

till 4,25 % och för senare färdigställda hus från 3,5 till 3,75 %, samt för

sekundärlån i motsvarande grad. Motionärerna hemställer vidare, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära förslag till nästa års riksdag

angående en omläggning av lånevillkoren innebärande att räntesubventionerna

ersättes med ett enhetligt schablonbidrag.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås att räntegarantien skall upphöra

då den tidigare fastställda giltighetstiden å tio år utgått. Motionärerna föreslår

därjämte, att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån, som

hänför sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1962, skall grundas på en räntesats

av 5 % vad avser hus påbörjade före den 1 januari 1958 och en räntesats

av 4,5 % vad avser senare påbörjade hus.

I motionerna I: 427 och II: 510 föreslås fastställande av den garanterade

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr W år i962

51

räntan till vissa i motionerna närmare angivna räntesatser att gälla fr. o. m.

den 1 januari 1962. Motionärerna föreslår vidare, att riksdagen skall i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att en plan rörande avveckling av de generella

bostadssubventionerna inom en tidsperiod om 3—5 år förelägges 1963

års riksdag samt att i samband därmed förslag angående förbättring av del

ekonomiska stödet till inkomstsvaga grupper likaledes framlägges.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom socialdepartementet en översyn

av bostadsstödet åt barnfamiljerna. Den av departementschefen förulskickade

omprövningen av nivåerna för den garanterade räntan torde äga

rum i samband därmed. Med hänsyn till pågående utredning kan utskottet

ej tillstyrka de föreslagna ändringarna av ifrågavarande räntesatser. Det

synes ej heller påkallat att hos Kungl. Maj:t göra framställning om en plan

angående avveckling av de generella subventionerna.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet förevarande yrkanden i

motionerna I: 434 och II: 514, I: 428 och II: 509 samt I: 427 och II: 510.

Bostadsrabatter. I propositionen föreslås att de för familjebosiadsbidrag

gällande inkomststrecken för helt och reducerat bidrag till familjer

med två eller flera barn lröjes med 1 000 kr. Vidare föreslås att bidrag i

fortsättningen skall beviljas endast om lägenheten är minst så stor, att

antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer. Undantag

från denna regel bör dock kunna göras i fråga om familjer med särskilt

många barn. Gällande villkor om högsta tillåtna lägenhelsyta föreslås slopat.

I detta sammanhang anför departementschefen, att det mot bakgrund av

den alltjämt kvardröjande trångboddheten bland barnfamiljerna hör undersökas,

om inte bidragen genom en annan utformning kan göras till ett

mera verksamt medel i strävan att stimulera barnfamiljerna att skaffa sig

tillräckliga bostadsutrymmen. Departementschefen anför vidare, att åtskilliga

skäl talar för att bidragen ges en mera generell räckvidd än de nu har.

Bl. a. ifrågasättes om de motiv, som föranlett inkomstprövning av bidragen,

alltjämt äger giltighet. Departementschefen anser skäl föreligga att pröva

hur de generella subventioner, som åsyftar en allmän sänkning av hyresnivån,

bör avvägas mot bostadsbidrag av mera direkt efterfrågestödjande

art. En utredning om familjebostadsbidragens utformning samt frågan om

kvarstående generella subventioner i form av ränteeftergifter avses därför

komma till stånd.

I motionerna I: 434 och II: 514 föreslås att familjebostadsbidragens belopp

skall fr. o. in. den 1 juli 1962 höjas enligt ett i motionerna framlagt

förslag ävensom att samtliga inkomststreck för familjehostadsbidrag skall

höjas med 1 000 kr.

I motionerna I: 138 och II: 170 föreslås att samtliga inkomststreck för

familjehostadsbidrag skall höjas med 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag angående ändringar i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 46 dr 1962

de bidragsvillkor, som avser bostadens storlek. Utskottet kan vidare godtaga

den av departementschefen föreslagna höjningen av inkomststrecken. I likhet

med motionärerna finner utskottet emellertid skäl föreligga för en höjning

med 1 000 kr. av gällande inkomststreck även för förhöjda bidrag samt

för bidrag till ettbarnfamiljer. Utskottet tillstyrker sålunda de förslag härom,

som framställts i motionerna I: 434 och II: 514 samt I: 138 och II: 170,

dock att de ändrade bestämmelserna, såsom departementschefen förutsatt,

bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1963. Ändringen torde, enligt vad utskottet

erfarit, inte påkalla någon höjning av anslaget.

I avbidan på den översyn av bidragssystemet, som departementschefen

omnämnt, synes någon ändring av bidragens belopp ej böra företagas. Yrkandet

härom i motionerna I: 434 och II: 514 avstyrkes därför.

I motionerna 1: 428 och II: 509 föreslås att pensionärsbostadsbidrag skall

utgå, där bostaden är inrymd i hus färdigställt tidigast den 1 januari 1942,

därest bostaden uppfyller nu gällande standardkrav.

I motionerna 1: 425 och II: 512 föreslås att pensionärsbostadsbidrag enligt

i motionerna angivna grunder må beviljas även i fall då lägenheten är

inrymd i hus, för vilket statligt bostadslån eller ränteeftergilt ej beviljats

och utan avseende vid tidpunkten för lägenhetens färdigställande samt även

i fall då pensionären är ägare till den fastighet, i vilken bostaden är inrymd.

Motionärerna föreslår dessutom att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall anhålla om skyndsam utredning rörande pensionärernas bostadsförsörjning

enligt i motionerna angivna riktlinjer.

Utskottet vill erinra om att chefen för socialdepartementet nyligen har

tillkallat en utredningsman med uppgift alt utreda och framlägga förslag

rörande en omläggning av statens stöd för bostadsförbättringar m. m. Vid

utredningen skall bl. a. övervägas, om det stöd till åldringarnas bostadsförsörjning,

som för närvarande utgår i form av en till förbättringslån knuten

kapitalsubvention, kan avlösas med löpande bidrag. Enligt direktiven skall

utredningsmannen pröva om villkor och förutsättningar för pensionärsbostadsbidrag

kan ändras så, att de tillgodoser delta syfte såvitt gäller pensionärer.

I direktiven anföres också, att pensionärsbostadsbidragens storlek

samt grunderna för prövning av bidragsrätten ävensom för bidragens differentiering

med hänsyn till kommunernas skatteunderlag kan behöva övervägas

vid utredningen.

Med hänsyn till innehållet i direktiven för den tillkallade utredningen

anser sig utskottet ej böra biträda utredningsyrkandet i motionerna I: 425

och 11:512. I avvaktan på utredningsresultatet bör ej heller de nu gällande

villkoren för pensionärsbostadsbidrag ändras. Utskottet avstyrker därför de

förslag, som i sådant syfte framställts i nyssniimnda motioner samt i motionerna

I: 428 och II: 509.

Av Kungl. Maj:t framlagda förslag beträffande grunderna för låne- och

bidragsverksamheten, vilka inte upptagits till behandling i det föregående,

har inte givit utskottet anledning till särskilt yttrande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1662

53

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamlieten. Enligt Kungl. Maj :ts

beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1962/63 bör anslaget till Ränteeftergifter

å vissa bostadslån m. in. uppföras med 300 000 000 kr.

I motionerna 1:428 och 11:509 föreslås att anslaget anvisas med

105 000 000 kr., och i motionerna I: 427 och II: 510 yrkas att anslaget uppföres

med 225 000 000 kr. I motionerna I: 434 och II: 514 föreslås att riksdagen

vidtar den ändring av anslagsbeloppet, som föranledes av motionärernas

yrkanden.

Motionsyrkandena är betingade av förslag om ändring i bestämmelserna

om ränteeftergift. Enär utskottet i det föregående har avstyrkt dessa förslag,

ansluter sig utskotlet till Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet.

Med utgångspunkt från de förut nämnda antagandena beträffande bostadsbyggandets

storlek föreslår Kungl. Maj:t att ramen för preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande samt

från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande fastställes till resp.

I 120 000 000 kr. och 15 000 000 kr.

1 motionerna I: 428 och It: 509 föreslås att — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem på bostadsområdet inte

vinner riksdagens bifall — ramen för preliminära beslut om lån, som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande, fastställes till 1 050 000 000 kr.,

medan nämnda ram i motionerna 1: 264 och II: 335 föreslås fastställd till

1 184 000 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts beräkning av låneramarna och avstyrker

berörda motionsyrkanden.

Kungl. Maj:t har föreslagit att till Lånefonden för bostadsbyggande för

nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 740 000 000 kr.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås, som följd av det i samma motioner

framlagda förslaget om övergång till ett kreditgarantisystem, att något

anslag till lånefonden inte skall anvisas.

I motionerna 1:264 och 11:335 föreslås att anslaget uppföres med

806 000 000 kr.

Under åberopande av sina förut redovisade ställningstaganden till frågan

om bostadsbyggandets storlek och finansieringsvillkor biträder utskottet

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Den bostadspolitiska organisationen: Anslag till bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna. I fråga om handläggningen av låne- och bidragsärenden

föreslås i statsverkspropositionen bl. a. eu 1 ullständig utflyttning

till länsbostadsnämnderna av egnahems- och förbättringslångivningen samt

lertiärlångivningen. Även låneärenden avseende studentbostäder föreslås

utflyttade till länsbostadsnämnderna liksom granskningen av kommunernas

beslut om lamiljebostadsbidrag.

I motionerna I: 433 och II: 504 föreslås alt bostadsstyrelsen även i fortsättningen

skall behandla studentbosladsärenden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Ulskotlet biträder Kungl. Maj:ts förslag till utflyttning av låne- och bidragsärenden

irån bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna, vilket innebär

ett fullföljande av de riktlinjer för den bostadspolitiska verksamheten

som statsmakterna tidigare utstakat. Berörda motionsyrkande avstyrkes.

I statsverkspropositionen framlägges förslag till ny organisation för bosladsstyrelsen.

Enligt förslaget skall hos bostadsstyrelsen finnas fem byråer:

kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån

och värderingsbyrån. Antalet tjänster i styrelsens organisation minskas

med 52. Därjämte skall enligt förslaget ett flertal tjänster uppflyttas i lönegrad.

I anledning av ett förslag av bostadspolitiska organisationskommittén

om beskärning av bostadsstyrelsens direktivrätt anför departementschefen,

alt styrelsen måste ha sådana befogenheter att en verklig ledning kan utövas.

I fråga om länsbostadsnämnderna föreslås 38 nya tjänster, varjämte ett

antal lönegradsuppflyttningar förordas.

I motionerna I: 428 och II: 509 föreslås alt bostadsstyrelsens organisation

lår ungefär den omfattning som angavs av bostadspolitiska organisationskommittén.

Verket skulle härigenom få två byråer. En mycket betydande

reduktion av antalet befattningshavare synes motionärerna starkt

motiverad. Motionärerna föreslår, att en särskild delegation tillsättes för

att — efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer — utarbeta

och framlägga förslag rörande personalbehovet och personaluppsättningen

inom verket. Motionärerna anför därjämte, att det är nödvändigt, att

bostadsstyrelsens direktivrätt begränsas så långt detta är praktiskt möjligt

och överföres till Kungl. Maj:t. Vidare föreslås i motionerna dels ändringar

i de av Kungl. Maj:t förordade avlöningsstaterna för bostadsstyrelsen

och länsbostadsnämnderna, dels att till bostadsstyrelsens avlöningar och

omkostnader anvisas resp. 3 278 000 kr. och 450 000 kr., dels ock att till

länsbostadsnämndernas avlöningar och omkostnader anvisas resp. 5 448 000

kr. och 701 000 kr.

Utskottet biträder departementschefens förslag beträffande ny organisation

för bostadsstyrelsen. Vad i motionerna I: 428 och II: 509 anföres om eu

begränsning av bostadsstyrelsens direktivrätt kan utskottet ej ansluta sig

till. 1 likhet med departementschefen anser utskottet, att det bostadspolitiska

centralorganet måste vara utrustat med sådana befogenheter, att en

verklig ledning av den bostadspolitiska verksamheten kan utövas.

Vidare godtager utskottet vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om länsbostadsnämndernas

organisation. Utflyttningen av ärenden till de största städerna

kan påkalla en omprövning av antalet ledamöter i dessa nämnder.

Vad gäller nämnden i Göteborgs och Bohus län kan även frågan om stationeringsorten

förtjäna övervägas. Enligt utskottets mening bör det ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta härom efter prövning av vad ändringarna i dessa

nämnders arbetsuppgifter bör föranleda i berörda hänseenden.

Utskottet godtager Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till bo
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

55

stadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas avlöningar och omkostnader.

Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt antört och

föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag å motionerna I:

264 och 11:335, 1:428 och 11:509 samt 1:434 och 11:514,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

2. beträffande bostadsbyggandets inriktning med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag ävensom i anledning av motionerna

1:406 och 11:490, 1:434 och 11:514 samt 11:334, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande planering av bostadsförsörjningen med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

4. avslå i motionerna I: 427 och II: 510, I: 428 och II: 509

samt 1:434 och 11:514 framställda yrkanden angående införande

av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet;

5. avslå i motionerna 1:427 och 11:510 samt 1:434 och

II: 514 framställda yrkanden angående värdebeständiga lån

för bostadsbyggandet;

6. avslå i motionerna I: 427 och II: 510 framställt yrkande

om utredning angående ändrad utformning av bostadslångivningen;
7.

beträffande förskott på statliga lån i syfte att underlätta

kommunal markanskaffning i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 428 och II: 509, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

8. avslå i motionerna I: 428 och II: 509 framställt yrkande

beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga

betecknade bostadsföretag;

9. avslå i motionerna I: 264 och It: 335 samt I: 406 och

11: 490 framställda yrkanden angående bostadsbyggnadsutredningens

sammansättning och uppdrag;

10. beträffande förenklingar vid handläggningen av ärenden

rörande statliga lån och bidrag för bostadsändamål med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motio
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 46 år l''J62

nerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

11. beträffande en för flerfamiljshus och småhus gemensam

lånekungörelse med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:426 och 11:511, 1:428 och

11:509 samt 1:435 och 11:507, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

12. beträffande bestämmelsen om maximiyta för lån till

småhus med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 265 och II: 333 i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;

13. avslå i motionen 11:602 framställt yrkande om utredning

angående tilläggslån för barnfamiljer;

14. avslå i motionerna I: 426 och II: 511 framställt yrkande

om utredning angående inkoinstprövat stöd för småhusbyggande;
15.

avslå i motionerna I: 428 och II: 509 framställda yrkanden

angående räntesatsen för egnahemslån, förbättringslån

och tertiärlån;

16. avslå i motionerna 1:428 och II: 509 framställt yrkande

angående en särskild förvaltningsavgift å statliga bostadslån;
17.

beträffande de statliga bostadslånens storlek och amorteringstid

med avslag å motionerna I: 427 och II: 510, I: 428

och 11:509 samt 1:434 och 11:514, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

18. avslå i motionerna I: 427 och II: 510 framställt yrkande

angående ändring i grunderna för beviljande av räntefri stående

del av förbättringslån;

19. avslå i motionerna I: 434 och II: 514 framställt yrkande

angående åtgärder för att främja sanering genom ombyggnad

av äldre flerfamiljshus;

20. beträffande långivningen för hobbylokaler med avslag

å motionen II: 334, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

21. avslå i motionen II: 407 framställt yrkande beträffande

lån till äldre fastigheter i samband med ägarbyte;

22. beträffande stödet för studentbostäder i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

23. avslå i motionerna 1:428 och 11:509 samt 1:434 och

II: 514 framställda yrkanden angående återkrav av vissa räntefria

stående delar av egnahemslån;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskoltets utlåtande nr 46 år 1962 57

24. avslå i motionerna I: 428 och II: 509 framställda yrkanden

angående räntesatsen å vissa återkrävda tilläggslån;

25. avslå i motionerna I: 428 och II: 509 framställda yrkanden

om uppsägning av vissa ränte- och amorteringsfria delar

av tilläggslån till förräntning och amortering;

26. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med avslag

å motionerna I: 427 och II: 510, I: 428 och 11:509 samL

I: 434 och II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

27. beträffande villkoren för familjebostadsbidrag i anledning

av Kung]. Maj:ts förslag samt motionerna 1:434 och

II: 514, såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall till motionerna

1:138 och 11:170, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört ;

28. avslå i motionerna I: 434 och II: 514 framställt yrkande

angående familjebostadsbidragens belopp;

29. beträffande pensionärsbostadsbidragen med avslag å

motionerna I: 425 och II: 512 samt 1: 428 och II: 509, sistnämnda

bägge motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

30. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, såvitt

de ej behandlats under 1.—29., med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört godkänna

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari

1962 förordade ändringar;

31. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 427 och II: 510, I: 428 och II: 509 samt

I: 434 och II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Ränteeftergifter å vissa bostadslån in. in. för budgetåret 1962/

63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 000 kr.;

32. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, till Bostadsrabatter

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.;

33. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för

budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 ler.;

34. till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor för budgetåret 1962/63 a driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av

25 000 kr.;

35. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:264 och 11:335 samt 1:428 och 11:509, samt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

liga motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att under budgetåret

1962/03 preliminära beslut om lån, som skall utgå från

lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp

av 1 120 000 000 kr.;

36. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 264 och II: 335 samt I: 428 och II: 509, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Lånefonden för bostadsbyggande

lör budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten under statens

utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av

740 000 000 kr.;

37. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1962/63 å kapitalbudgeten under

statens utlåningsfonder anvisa elt investeringsanslag av 1 000

kr.;

38. medgiva att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till

bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 15 000 000

kr.;

39. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1962/63 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa elt investeringsanslag av 18 000 000 kr.;

40. beträffande handläggningen av låne- och bidragsverksamheten

för bostadsändamål med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 433 och II: 504 godkänna

vad utskottet anfört;

41. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1962 förordat;

42. med bifall till Kungl. Maj:ls förslag samt med avslag å

motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen.

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 129 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 30 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 202 400

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 964 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 66 600

Summa kr. 4 478 000;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 År 1962

59

b) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/611

å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 478 000 kr.;

43. bemyndiga Ivungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1962 förordat;

44. med bifall till Ivungl. Maj:ls förslag samt med avslag

å motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämn
-

derna, alt tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 129 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Ivungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 144 800

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 282 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 85 000

Summa kr. 6 048 000;

b) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 6 048 000 kr.;

45. med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till Bostadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa elL förslagsanslag av

850 000 kr.;

46. med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till Länsbostadsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 ä

driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 851 000 kr.;

47. till 191)0 ärs bostadsräkning för budgetåret 1962/63 ä

driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.;

48. besluta, all i förevarande sammanhang behandlade motioner,

till den del de inte blivit under punkterna 1.—47. särskilt

berörda, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

opaginerad Kontrollera mot PDF

(50

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar

Johansson, Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Per-Olof

Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr Andreasson,

fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping,

Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund och

Källenius.

Reservationer

1) beträffande bostadsbyggandets omfattning

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »utskottets sida», bort ha följande lydelse:

»Å andra sidan anser sig utskottet böra framhålla, att det under efterkrigstiden

skett en högst betydande avgång inom det äldre bostadsbeståndet.

Såsom erinras i motionerna I: 428 och II: 509 har sålunda enligt 1960

års bostadsräkning under åren 1946—1960 avgått ej mindre än 324 000 bostadslägenheter.

Det har under samma tid byggts 822 000 nya bostäder, och

nettotillskottet blir därmed 498 000 lägenheter. Detta motsvarar blott 33 000

lägenheter per år, en siffra som enligt utskottets mening är skrämmande

låg.

Det finns enligt utskottets mening skäl att mot denna bakgrund ta upp

hela den hittills förda bostadspolitiken med dess olika former av statlig reglering

till allvarlig prövning. Produktionsökningen i vårt land har under

efterkrigstiden varit mycket hög och har lett till eu standardökning utan

tidigare motstycke. En starkt stigande efterfrågan på såväl kapital- som

konsumtionsvaror har kunnat tillgodoses, utom när det gäller ett av de mest

primära behoven — det som avser bostaden. Ännu sjutton år efter andra

världskrigets slut tvingas stora skaror människor att i åratal stå i bostadskö,

bland dem ej minst familjer.

Enligt utskottets uppfattning har detta misslyckande sin grund i att bostadsbyggandet

är det område, där fri företagsamhet och konsumenternas

valmöjligheter effektivast satts ur spel genom den statliga regleringen. Slutsatsen

blir då att en återgång till en fri marknad med friare prisbildning,

där olika byggnadsföretag får fritt konkurrera och där konsumenten med

sin efterfrågan kan styra produktionens omfattning och inriktning, är den

enda förutsättning under vilken bostadsbyggandet kan få en sådan omfattning

och utformning att bostadsbristen kan hävas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ''1(1 år 1902

61

Med det anförda anser sig utskottet även ha besvarat det uttalande departementschefen

gjort angående särskilda bostadstillskott på orter med ett

expanderande näringsliv. I en fri marknad erbjuder frågan om bostadsbyggandets

lokalisering inga speciella problem.

Utskottet avstyrker härmed de i motionerna I: 434 och II: 514 samt I: 264

och II: 335 framförda yrkandena angående bostadsbyggandets omfattning

under nästa budgetår.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 428 och II: 509

ävensom med avslag å motionerna 1:264 och 11:335 samt

I: 434 och II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

h) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Suensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett atl

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Bostadsbyggandets

omfattning» och slutar med »utskottets sida», bort ha följande

lydelse:

»Enligt preliminära uppgifter om bostadsproduktionen år 1961 har antalet

färdigställda lägenheter under året överstigit 73 000. Utskottet finner

emellertid att även en bostadsproduktion av denna omfattning är otillräcklig.

Den alltjämt mångenstädes stora bostadsbristen utgör fortfarande en

social nyckelfråga. I de mest utpräglade bristområdena står, som framhålles

i motionerna I: 434 och II: 514, stora delar av befolkningen i bostadsköerna.

Den långa tidrymd, under vilken detta tillstånd bestått, har skärpt

svårigheterna att komma till rätta med många ungdomsproblem, och gjort

det omöjligt för många familjer alt skapa en god hemmiljö. Näringslivets

rekrytering av arbetskraft har också hämmats. Om bostadsbristen blir bestående

en lång tid kommer sannolikt såväl dess sociala skadeverkningar

som dess nackdelar för näringslivet att tilltaga i accelererat tempo.

Det synes uppenbart att en ytterligare utökning av bostadsbyggandet är

nödvändig. Utskottet behandlar i annat sammanhang bostadsbyggandet på

längre sikt. För nästa budgetår kan utskottet godtaga de av departementschefen

föreslagna ramarna. Utskottet vill emellertid understryka, att om

förslaget i motionerna I: 434 och II: 514 angående ändring av lånegränserna,

som utskottet i det följande tillstyrker, vinner riksdagens bifall räcker de

föreslagna låneramarna för ett bostadsbyggande som med 2 000 å 3 000

lägenheter överstiger den av departementschefen angivna siffran på 75 000

lägenheter. Utskottet utgår ifrån att eu ytterligare ökning av bostadsbyggandet

skall åstadkommas under därpå följande budgetår.

Med anledning av i motionerna I: 434 och II: 514 anförda skäl vill utskot
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

tet särskilt understryka betydelsen av en ökning av bostadsbyggandet inom

de områden där bristen är som störst och att hänsyn härtill följaktligen

måste tagas vid de statliga lånemedlens fördelning på län och kommuner.

Detta är av vikt för rörligheten på arbetsmarknaden och därmed för näringslivets

arbetskraft srekrytering.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:434 och 11:514

ävensom med avslag å motionerna 1: 264 och II: 335 samt

I: 428 och II: 509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande

på s. 36, som börjar med »I anledning» och slutar med »under budgetåret»,

bort ha följande lydelse:

»I anledning av departementschefens uttalande om särskilda bostadstillskott

på orter med ett expanderande näringsliv vill utskottet framhålla betydelsen

av att den ökning av bostadsbyggandet, som är möjlig att åstadkomma,

självfallet bör inriktas på orter där bristen på bostäder är mest

framträdande. Då bristen på bostäder emellertid är störst i de stora inflyttningsorterna,

vill utskottet framhålla att en aktiv lokaliseringspolitik för

att motverka den pågående befolkningskoncentrationen skulle ha en positiv

effekt även på bostadsmarknaden. Utskottet förutsätter att befintliga möjligheter

till en sådan inriktning av lokaliseringspolitiken tillvaratages. Härigenom

skulle bl. a. skapas bättre förutsättningar för småhusbyggandet.

Samtidigt väll utskottet framhålla önskvärdheten av att en god produktionsplanering

främjas vid lånemedlens fördelning på län och kommuner. Med

hänsyn härtill är det av vikt, att kommuner och bostadsproducenter i så god

tid som möjligt får besked om vilken tilldelning av bostadslån som kan påräknas

under budgetåret.»

2) beträffande bostadsbyggandets inriktning

a) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 37, som börjar med »Enligt

utskottets», t. o. in. det stycke på s. 38, som slutar med »ej erforderlig»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet framhålla

att bostadsmiljöfrågorna måste tillmätas synnerligen stor betydelse. I samtliga

berörda motioner har framhållits att vissa åtgärder bör kunna vidtagas

omedelbart i syfte att främja tillkomsten av goda bostadsmiljöer. Främst

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

63

gäller detta ändringar i gällande bestämmelser rörande låneunderlagsberäkningar

och finansiering i syfte att främja tillkomsten av fritidsutrynimen

m. m. såväl inom- som utomhus. Utskottet vill framhålla att tillräckligt

stora friytor med ändamålsenligt anlagda lekplatser, planteringar, biluppställningsplatser

och andra dylika anordningar för de boendes nytta och

trivsel får anses utgöra eu integrerande och väsentlig del av en god bostad.

Detta får även anses gälla tillgång till fritidsutrymmen inomhus för gemensam

användning. Otvivelaktigt har emellertid under senare år på sina håll

förekommit tendenser till en alltför sammanträngd bebyggelse såväl i centrala

stadspartier som i ytterområden. Exploateringsekonomiska överväganden

har kommit att till men för de boende, inte minst barnfamiljerna, alltför

hårt beskära de från bebyggelse fria markytorna. Även behovet av särskilda

fritidsutrymmen inomhus har eftersatts i betänklig grad. Utskottet,

som finner det synnerligen angeläget att dylika tendenser motverkas, föreslår

att riksdagen i anledning av förevarande motionsyrkanden i skrivelse

till Ivungl. Maj :t anhåller att ändringar i gällande bestämmelser rörande

låneunderlagsberäkning och finansiering skyndsamt vidtages i enlighet med

motionernas syfte. I anledning av vad som i motionen II: 334 yrkats om

föreningslivet vill utskottet framhålla att den i motionerna 1: 406 och II: 490

påpekade gränsdragningen gentemot allmänna samlingslokaler, nyttjanderättsfrågor

in. in. bör uppmärksammas.

I motionerna 1: 406 och II: 490 samt II: 334 har även yrkats på utredning

rörande bostadsmiljöfrågorna. I de båda förstnämnda motionerna har särskilt

påtalats angelägenheten av undersökningar och forskning rörande den

framtida bostadsmiljön. I den sistnämnda motionen har särskilt fästs vikt

vid en god och trygg utemiljö. Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna

beaktansvärda. Det är av vikt att bästa möjliga underlag skapas

för samhälls-, bebyggelse- och bostadsplaneringen. De enskilda kommer i

framtiden sannolikt att fästa allt större vikt vid boendemiljön. Bl. a. torde

efterfrågan på småhus komma att stiga. Möjligheterna till ökad småhusproduktion

måste därför tillvaratagas. Skall de förväntade önskemålen kunna

tillgodoses måste utvecklingen och inriktningen av ifrågavarande behov så

långt möjligt klarläggas. Bostadsinvesteringarnas varaktighet liksom den

bundenhet som följer av upprättade stadsplaner o. d. nödvändiggör elt

arbete på lång sikt. Ur denna synpunkt är fortlöpande undersökningar och

forskning rörande bostadsmiljön angelägna. Utskottet föreslår därför att de

berörda spörsmålen närmare utredes. Utredningsarbetet bör ha till syfte

dels att på grundval av nu kända omständigheter upprätta förslag till en

mera miljömedveten bostads- och bebyggelsepolitik, dels att upprätta förslag

till riktlinjer och former för fortlöpande undersökningar och forskning

rörande boendemiljön. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av förevarande

motionsyrkanden hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan utredning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr ''iG är 1962

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 434 och II: 514

ävensom med bifall till motionerna I: 406 och II: 490 sand

II: 334, samtliga motioner såvitt nn är i fråga, anhålla om utredning

och förslag rörande dels en mera miljömedveten bostadspolitik,

dels ock riktlinjer och former för fortlöpande

undersökningar och forskning rörande boendemiljön;»

b) av fru Lewén-Eliasson

3) beträffande planering av bostadsförsörjningen

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att det

stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »I detta» och slutar

med »kommunala investeringar», bort ha följande lydelse:

»Uppenbarligen ställer ett ökat bostadsbyggande ytterligare krav på kapitalmarknaden

såväl när det gäller byggnadskreditiv som i fråga om slutliga

lån för byggnadernas finansiering. Härtill kommer naturligtvis också

avsevärda kapitalanspråk särskilt från kommunernas sida, avsedda att

täcka de utgifter som måste göras för att tillgodose de nya bostadsområdenas

behov av gemensamhetsanordningar, såsom vägar och gator, vatten- och

avloppsledningar m. m. Sådana kapitalanspråk kan marknaden, om man

vill undvika att eftersätta andra viktiga investeringsbehov, endast tillgodose

om den i tillräcklig omfattning tillföres ökat sparande.»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett alt

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 39, som börjar med »Såsom

departementschefen», t.o.in. det stycke på s. 40, som slutar med »kommunala

investeringar», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Mot den allvarliga bakgrund som bostadsbristen utgör finner utskottet

det väl motiverat att såsom skett i motionerna I: 434 och II: 514, utgå ifrån

att målsättningen för bostadsbyggandet vad produktionsökning och produktivitetsförbättring

beträffar under 60-talet inte bör sättas nämnvärt lägre

än den allmänna framstegstakt som inom OECD angivits som önskvärd för

de nord- och västeuropeiska länderna. Detta innebär en produktionsnivå när

70-talet börjar av ca 100 000 lägenheter per år, även om hänsyn tages till

att en ökning av lägenheternas storlek bör komma till stånd bl. a. genom

en större andel för egnahem, villor och andra småhus.

Utskottet finner de av departementschefen förordade åtgärderna för att

stimulera och främja erforderlig planering inom kommunerna vara ett

steg i rätt riktning men likväl otillräckliga för att nyssnämnda målsättning

skall kunna uppnås. Såväl bostadsstyrelsen som andra statliga organ och

kommunerna har behov av en av statsmakterna angiven målsättning på

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

65

längre sikt efter vilken planeringsarbetet, omfattande en liel kedja från uppgörandet

av stads- ocli byggnadsplaner fram till utarbetandet av konkreta

byggnadsprojekt, kan inriktas. Bostadsstyrelsen kan ej utan kännedom om

statsmakternas avsikter beträffande målsättningen för bostadsbyggandet på

längre sikt lämna någon tillfredsställande vägledning för kommunerna angående

produktionens ungefärliga storlek under t. ex. en framförliggande

femårsperiod.

Beträffande bostadsbyggandets struktur finner utskottet de i motionerna

I: 434 och II: 514 anförda synpunkterna värda beaktande. Det måste innebära

en allvarlig felinriktning av bostadsbyggandet, om inte detta relativt

snabbt bringas att närmare överensstämma med efterfrågans inriktning på

villor och andra småhus. Nästan alla andra nord- och västeuropeiska länder

uppvisar en andel av nära eller i många fall avsevärt mer än 50 procent för

sådana hus. I detta avseende släpar Sverige starkt efter i utvecklingen.

En sådan förändring i bostadsbyggandets struktur kräver emellertid intresse

från kommunernas sida. Den förutsätter att det finns exploateringsfärdiga

markområden samt ett i viss män nytänkande när det gäller uppläggning

av stads- och byggnadsplaner. En kraftigt ökad bebyggelse av småhus

kräver större ytor varför i många fall en bebyggelseplanering som tar

hänsyn till de bostadssökandes efterfrågan, måste ske i viss samverkan mellan

olika kommuner. Det synes utskottet inte skäligt eller lämpligt att ålägga

bostadsstyrelsen hela ansvaret för att alla de åtgärder av vitt skilda slag blir

vidtagna, som är erforderliga för att underlätta lösningen av dessa problem.

I anslutning till i motionerna framförda tankegångar vill utskottet därför förorda

att Kungl. Maj :t tager initiativet till en särskild arbetsgrupp med uppgift

för det första att penetrera de frågor som en kraftig förskjutning till småhusbyggandets

fördel kommer att ställa, och för det andra förorda de åtgärder,

som från statens sida kan vara erforderliga. I eu sådan arbetsgrupp bör

givetvis, förutom företrädare för bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och

arbetsmarknadsstyrelsen jämte för övriga statliga organ Kungl. Maj:t kan

finna lämpliga, ingå representanter för kommunförbunden.

Sammanfattningsvis vill utskottet i här berörda avseenden förorda:

1) att riksdagen som riktpunkt för en mera långsiktig planering av bostadsbyggandet

under 60-talet anger en produktion av ca 100 000 lägenheter

per år, varav ca hälften i småhus, som en målsättning att uppnås när

70-talet börjar,

2) att Kungl. Maj :t tillsätter en arbetsgrupp inkluderande representanter

för kommunförbunden, bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

samt de övriga organ Kungl. Maj:t kan finna lämpliga

för att undersöka vilka åtgärder inom bebyggelseplaneringens och därmed

sammanhängande områden, som kan erfordras för att den av utskottet förordade

ökningen av bostadsbyggandet och kraftiga förändringar av dess

struktur skall kunna genomföras.»

5—3360 62 llihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 46

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»3. beträffande planering av bostadsförsörjningen i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;»

4) beträffande införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

a) av herrar Ragnar Bergli, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Vid behandlingen»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna I: 428 och

II: 509, att man nu utan ytterligare dröjsmål bör gå över till ett kreditgarantisystem.

Nuvarande ordning med staten såsom långivare för bostadsbyggandet

har visat sig medföra en stark påfrestning på statsfinanserna och

har lett till ett skatteuttag som gått utöver det nödvändiga. Ett utbyte av

långivningen till flerfamiljshus och egnahem mot kreditgarantier skulle,

som motionärerna påpekat, vidare innebära en avlastning av förvaltningsuppgifter

från statliga organ och dessutom en betydande förenkling för låntagaren

själv.

En omläggning till kreditgarantisystem betyder inte i och för sig att man

måste avstå från ränte- eller kapitalsubventionering, därest sådan anses

motiverad. Utskottet -sill framhålla, att själva övergången till ett kreditgarantisystem

inte behöver medföra några svårigheter för de personer, som

redan sökt lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har

alltid möjlighet att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till

förfogande. Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna I: 428

och II: 509 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. in. den 1 juli 1962, är medvetet om att förslaget aktualiserar

vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan

dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i motionerna

I: 428 och II: 509 om att fr. o. m. den 1 juli 1962 varken preliminära

beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande

eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna 1:428 och 11:509

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

67

ävensom i anledning av motionerna 1:427 och 11:510 samt

I: 434 och II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson

i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansell

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Vid behandlingen»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»I anledning av yrkandena i motionerna I: 427 och II: 510 samt I: 434

och 11: 514 vill utskottet erinra om att det vid 1959 års riksdag förordades eu

allsidig utredning av frågan. Det må också erinras om att såväl bostadspolitiska

utredningen som besparingsutredningen föreslagit, att åtgärder borde

vidtagas för en övergång från statlig långivning till ett kreditgarantisystem.

Utskottet delar denna uppfattning och förutsätter att spörsmålet upptages

till prövning så att förslag kan framläggas till 1963 års riksdag. Långivning

till såväl småhus som flerfamiljshus bör omfattas av förslaget.

Yrkandet i motionerna I: 428 och II: 509 om att den statliga långivningen

redan fr. o. m. den 1 juli 1962 skall ersättas av ett kreditgarantisystem kan

utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

med bifall till motionerna I: 427 och II: 510 samt

I: 434 och II: 514 ävensom i anledning av motionerna 1:428

och II: 509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

5) beträffande värdebeständiga lån för bostadsbyggandet samt ändrad

utformning av bostadslångivningen

a) av herrar Ragnar Bergli, Staxäng och Källenius, vilka ansett att del

stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »En mera» och slutar

med »av lånereglerna», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till att spörsmålet sålunda torde komma att prövas av värdesäkringskommittén

synes någon ny utredning i enlighet med motionärernas

syfte knappast vara påkallad.»

b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett att

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 40, som börjar med

»Utskottet vill», t. o. m. det stycke på s. 41, som slutar med »ifrågavarande

motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om, att spörsmålet om värdesäkring och därmed

sammanhängande problem prövas av den år 1960 tillkallade värdesäkringskommittén.

Kommittén har att behandla bl. a. frågan om dndexbundna bostadslån.

Utredningsarbetet beräknas vara slutfört omkring årsskiftet 1962/

1963. Utskottet föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att på grundval

av ovan nämnda utredningsarbete förslag angående värdebeständiga bostadslån

upprättas och förelägges riksdagen så snart ske kan. Vid förslagets

utarbetande bör samråd äga rum med kreditinstituten.

I motionerna I: 427 och II: 510 har även yrkats på utredning av frågan

rörande omläggning av ränte-, amorterings- och annuitetsbetalningar i syfte

att främja bostadsproduktionen och sänka de höga inledande kostnaderna.

Utskottet anser att en sådan inriktning av bostadslångivningen skulle vara

av betydande värde och tillstyrker sålunda motionsyrkandet om utredning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»5. beträffande värdebeständiga lån för bostadsbyggandet

med bifall till motionerna I: 427 och II: 510 samt I: 434 och

II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

6. beträffande ändrad utformning av bostadslångivningen

med bifall till motionerna 1: 427 och II: 510, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»
c)

av herr Svensson i Ljungskile

6) beträffande förskott på statliga lån i syfte att underlätta kommunal

markanskaffning

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »II: 509 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna inte påkallat att genom de

av departementschefen föreslagna åtgärderna ytterligare förstärka kommunernas

monopolställning när det gäller förvärv av byggnadsmark, vare

sig det är fråga om saneringsfastigheter eller markförvärv för nyexploatering.

Därest man i likhet med utskottet anser det angeläget, att på bostadsproduktionens

och bostadsägandets marknad olika företagarkategorier får

tillfälle till fri tävlan på ensartade villkor, är det tvärtom angeläget att även

i fråga om markförvärv full likställighet kommer till stånd mellan dessa

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

69

olika kategorier. Ett bifall till propositionen skulle innebära att man medelst

användande av statsmedel underlättade en successiv överföring av bostadsbeståndet

i städer och samhällen till kommunernas ägo. Med bifall till

vad i motionerna 1: 428 och II: 509 i denna del yrkats, avstyrker utskottet

alltså vad i propositionen anförts.»

dels och nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»7. beträffande förskott på statliga lån i syfte att underlätta

kommunal markanskaffning med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 428 och II: 509, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Utskottet finner»

och slutar med »för nyexploatering», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som inte tagit ställning till sakfrågan, finner inte något skäl

att motsätta sig att bostadsstyrelsen återkommer med en utredning beträffande

tanken att ge förskott på statliga lån till kommuner för inköp av saneringsfastigheter.

»

7) av herrar Ragnar Bergh, Staxång och Källenius, vilka beträffande

viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretag

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Motionsyrkanden

av» och slutar med »avstyrker förslaget», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner, att motionärerna anfört bärande skäl för att ålägga såsom

allmännyttiga betecknade bostadsföretag redovisningsskyldighet för

sina fonder, dessas storlek och successiva uppbyggnad samt de för fonduppbyggningen

tillämpade principerna. Genom fortlöpande uppgifter, som utan

större omgång kan sammanställas av befintlig personal lios såväl uppgiftslämnare

som mottagare, kan riksdagen erhålla underlag för bedömande av

behovet av framtida stöd till bostadsproduktionen inom dessa företag. De

uppgifter, som i motionerna föreslås skola lämnas till statens hyresråd, är

väl ägnade alt underlätta eu enhetlig hyressättning för olika slag av fastigheter.

Utskottet tillstyrker sålunda förevarande motionsyrkanden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»8. beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga

betecknade bostadsföretag med bifall till motionerna

I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 46 År 1962

8) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka beträffande bostadsbyggnadsutredningens

sammansättning och uppdrag ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »i utredningen», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Vad

först gäller frågan om tilläggsdirektiv till bostadsbyggnadsutredningen

vill utskottet framhalla att det med hänsyn till räntekostnadernas

andel av den totala bostadskostnaden synes odiskutabelt att en hög räntenivå

medför en hög bostadskostnad. Utredning för konstaterande härav

torde vara överflödig. Utskottet vill erinra om att dess ställningstagande i

det föregående till frågan om värdebeständiga bostadslån m. in. avser att

mildra räntekostnadernas verkningar på bostadskostnaderna. Utskottet vill

även understryka betydelsen av en återgång till en lägre räntenivå, vilket

skulle ha en gynnsam effekt på bostadskostnaderna. Härmed avstyrker utskottet

ifrågavarande yrkande i motionerna I: 264 och II: 335.

I fråga om det nämnda yrkandet i motionerna 1: 406 och II: 490 vill utskottet

erinra om att bostadsbyggnadsutredningens uppgifter enligt direktiven

har begränsats till expertundersökningar rörande bostadsefterfrågans

framtida omfattning och inriktning m. m. Enligt vad utskottet erfarit bär

utredningen fortskridit så långt att en komplettering av de sakkunniga ej

kan tillrådas. Emellertid har utskottet i det föregående förordat utredning

av vissa spörsmål, bl. a. på basis av bostadsbyggnadsutredningens arbete och

resultat. Det synes lämpligt att de frågorna liiksom andra i detta utlåtande

förordade utredningar uppdrages åt särskilda sakkunniga, bland vilka bör

ingå parlamentariker, företrädande olika meningsriktningar. Utskottet föreslår

att riksdagen i anledning av ifrågavarande motionsyrkande i skrivelse

till Kungl. Maj:t ger detta till känna.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»9. beträffande bostadsbyggnadsutredningens sammansättning

och uppdrag i anledning av motionerna 1: 406 och II: 490

samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 335 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

9) beträffande förenklingar vid handläggningen av ärenden rörande

statliga lån och bidrag för bostadsändamål

a) av herrar Ragnar Bergh, Sta.zäng och Källenius, vilka ansett all

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 42 börjar med »Utskottet

biträder» och på s. 43 slutar med »alltså motionsyrkandena», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet biträder vad i ifrågavarande motioner anförts och föreslagits

och avstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.»

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

71

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. beträffande förenklingar vid handläggningen av ärenden

rörande statliga lån och bidrag för bostadsändamål med

avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

1: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;»

b) av herrar Bomun, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 42 börjar med »Utskottet

biträder» och på s. 43 slutar med »alltså motionsyrkandena», bort ersättas

med text av följande lydelse;

»Utskottet anser att del i motionerna 1: 428 och II: 509 framförda förslaget

om att byggnadsstyrelsens byggnadstekniska anvisningar och bostadsstyrelsens

bostadstekniska anvisningar om möjligt bör utges i en gemensam

publikation, är värt beaktande. Utskottet tillstyrker motionerna i denna del.

I fråga om tomtkostnadsgranskningen torde som framhålles d motionerna

I: 434 och II: 514 den metod som hittills tillämpats vid värdering av tomtmark

bidragit till eu viss överexploatering av marken. Värderingsreglerna

bör enligt utskottets mening utformas så att de medför en stimulans till att

avsätta tillräckligt med friytor för att en god bostadsmiljö skall kunna

skapas.

Beträffande värdexing av saneringstomter bör de kommunala myndigheterna

ha goda förutsättningar att bedöma hur de bostadssökande på orten

kan beräknas värdera ett centralt bostadsläge jämfört med att bo i ytterområdena.

Förmedlingsorganen bör alltså medges ett ökat inflytande när det

gäller att värdera centralt belägna tomter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. beträffande förenklingar vid handläggningen av ärenden

rörande statliga lån och bidrag för bostadsändamål i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 428 och

II: 509, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

10) beträffande eu för flerfamiljshus och småhus gemensam lånekungörelse
a)

av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Kållcnius, vilka ansett alt

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 44, som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »enskilda småhusbyggare», bort ha följande lydelse:

Departementschefens förslag innebär att de regler om lånets övre gräns

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1902

som nu gäller i fråga om lån till flerfamiljshus skulle bli tillämpliga också

vid långivning till småhus. Utskottet finner en så hög belåning som upp till

95 respektive 100 % när det gäller friliggande småhus innebära betydande

förlustrisker, samtidigt som det måste medföra olägenheter att småhus, som

ägs av kommunala eller kooperativa företag, skulle få en i lånehänseende

gynnad ställning framför de privatägda. De nya lånereglerna innebär vidare

att den diskriminering gentemot enskild byggenskap, som nu gäller beträffande

flerfamiljshusbebyggelsen, utvidgades till att omfatta även småhusbebyggelse,

vilket utskottet anser oriktigt. För småhus bör normalfallet vara

att det ägs av innehavaren själv. Att ge prioritet i lånehänseende åt sådana

småhus som upplåtes för uthyrning kan utskottet därför inte finna rimligt.

Utskottet vill alltså biträda det förslag som framförts i motionerna 1: 428

och II: 509, att en övre gräns vid 90 % av belåningsvärdet skall gälla alla lån

för dylika hus, oavsett byggherrekategori. Utskottet kan inte ansluta sig till

yrkandena i motionerna I: 435 och II: 507 om en höjning av övre lånegränsen

till småhus, såvitt avser enskilda småhusbyggare.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande en för flerfamiljshus och småhus gemensam

lånekungörelse med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 426 och II: 511 samt I: 435 och II: 507 ävensom

med bifall till motionerna 1: 428 och II: 509, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 44, som börjar med

»Utskottet delar», t. o. in. det stycke på s. 45, som slutar med »för sekundärlån»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I propositionen föreslås att bestämmelserna om egnahemslån samt om

lertiärlån skall sammanföras till en för flerfamiljshus och småhus gemensam

lånekungörelse. Utskottet ställer sig tveksamt inför förslaget, som är

ägnat att ytterligare förvärra den diskriminering av enskilda företag som

tertiärlånekungörelsen nu innebär. Utskottet föreslår emellertid i annat

sammanhang bifall till ett i motionerna I: 434 och II: 514 framfört förslag

innebärande viss sänkning av lånegränserna för bostadsrättshus och för s. k.

allmännyttiga företag. De nya lånegränserna bör naturligtvis tillämpas även

när dessa företagsformer bygger småhus. Med hänsyn härtill kan utskottet

tillstyrka Kungl1. Maj :ts förslag.

Utskottet förutsätter emellertid att bostadsstyrelsen skall med största

noggrannhet följa utvecklingen och omedelbart föreslå Kungl. Maj :t de modifikationer

av bestämmelserna, som kan erfordras för att avvärja riskerna

för småhusbyggandet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

73

Beträffande amorleringsreglerna anser utskottet i likhet med vad som

föreslås i motionerna 1: 426 och II: 511 att avbetalning av lån för enskilda

småhusägare fortfarande hör ske i form av fast annuitet. Härigenom blir

egnaliemsägarnas kostnader från början något lägre än enligt Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet tillstyrker således vad i motionerna I: 426 och II: 511 föreslagits

om återbetalning av vissa småhuslån med fast annuitet. Övriga motionsyrkanden

rörande detta avsnitt kan utskottet inte biträda.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande en för flerfamiljshus och småhus gemensam

lånekungörelse i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 426 och II: 511 ävensom med avslag å motionerna

I: 428 och II: 509 samt I: 435 och II: 507, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 44, som börjar med »Utskottet

delar», t. o. m. det stycke på s. 45, som slutar med »ett kreditgarantisystem»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Sammanförandet av bestämmelserna i en låneförfattning ger möjlighet

till vissa administrativa förenklingar. Såsom framhållits i motionerna 1: 426

och II: 511 kommer dock vid småhusbelåningen att uppstå vissa svårigheter,

som kommer att vara besvärande både för småhusbyggarna och för bostadsmyndigheterna.

Dessa svårigheter bör emellertid kunna avhjälpas genom

införande av statliga kreditgarantier för sekundärlån till småhusbyggandet.

Utskottet tillstyrker därför det i sistnämnda motioner framförda yrkandet

härom.

Vad gäller amorteringsreglerna för lånen finner utskottet att en övergång

från fast annuitet till erläggande av årliga utgifter för ränta jämte fasta

amorteringsbelopp kommer att medföra att den förbättring av småhusbyggandets

finansieringsvillkor, som införandet av den nya låneordningen innebär,

avsevärt försvagas. Utskottet tillstyrker därför det i motionerna I: 426

och II: 511 framförda yrkandet om bibehållande av fast annuitet för de statliga

lånen till småhus.

De skäl som i ifrågavarande motioner anförts för övergång till annuitetssystem

för sekundärlån är enligt utskottets mening bärande. Genom införandet

av kreditgarantisystem för sekundärlånen till småhusen, vilket av utskottet

tillstyrkts i det föregående, torde goda förutsättningar tillskapas för

clt sådant annuitetssystem. Utskottet tillstyrker därför att överläggningar

upptages med kreditinstituten om tillämpning aven sådan betalningsordning

och att denna ordning om möjligt tillämpas fr. o. in. den i motionerna nämnda

tidpunkten den 1 januari 1963. Skulle det visa sig alt hinder som ej nu

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

kan förutses föreligger för annuitetssysteraet förutsätter utskottet att Kungl.

Maj :t till prövning upptar frågan om ränte- och amorteringslättnader under

de första fem åren av lånens löptid i enlighet med de riktlinjer som anförts

i motionerna I: 426 och II: 511. Förslag härom torde böra föreläggas riksdagen.

Utskottet tillstyrker sålunda de båda här berörda yrkandena i nämnda

motioner.

I fråga om den övre lånegränsen vill utskottet såvitt gäller lån till småhus

erinra om att, trots syftet att med de nya lånereglerna är att åstadkomma

större enhetlighet i långivningen, en betydande skillnad kommer att föreligga

mellan småhusbyggare vid långivningen, även under eljest likvärdiga och

jämförbara förhållanden. Sålunda kommer de småhusbyggare som har möjlighet

att ingå i bostadsrättsförening att erhålla belåning intill 95 % av belåningsvärdet,

medan småhusbyggare som saknar denna möjlighet kan erhålla

belåning endast intill 90 % av belåningsvärdet. Utskottet finner ej skäl för eu

sådan skiljelinje. Detta problem kan i och för sig lösas genom bifall till det

i motionerna I: 428 och II: 509 framförda yrkandet om en enhetlig övre lånegräns

vid 90 % av belåningsvärdet oavsett byggherrekategori. Det är emellertid

angeläget att småhusbyggandet främjas. En ändring i lånereglerna

bör därför inte gå i försämrande riktning. Av denna anledning avstyrker utskottet

nämnda motionsyrkande. Enligt utskottets mening bör den nämnda

skiljelinjen avlägsnas genom förbättring av belåningsvärdet för enskilda

småhusbyggare. Utskottet tillstyrker därför det i motionerna 1:435 och

II: 507 gjorda yrkandet om att övre lånegränsen för enskilda bör fastställas

till 95 % av belåningsvärdet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande en för flerfamiljshus och småhus gemensam

lånekungörelse i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 426 och II: 511 samt I: 435 och

II: 507 ävensom med avslag å motionerna I: 428 och II: 509,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

11) av herrar Näsström, Einar Persson, Söderberg, Petterson i Deger1''ors,

Karlsson i Olof ström, Andreasson och Johansson i Norrköping, vilka

beträffande bestämmelsen om maximiyta för lån till småhus ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 45 börjar med »Ifrågavarande

tillämpningsföreskrifter» och på s. 46 slutar med »Kungl. Maj :ts

kännedom», bort ha följande lydelse:

»Trots en hög bostadsproduktion under de närmast föregående åren

är det alltjämt ett mycket stort antal bostadsbehövande som saknar bostad.

Med hänsyn till detta anser utskottet, att det är felaktigt att slopa den s. k.

125 m2 regeln.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

75

Vid 1960 års riksdag uttalade sig utskottet för att denua regel borde

bibehållas tills vidare. Enligt utskottets förmenande har ingenting inträffat

som gör att regeln nu bör slopas. Utskottet anser därför i likhet

med departementschefen att nuvarande bestämmelse om maximiyta

på 125 in2 för lån till småhus bör bibehållas. Härav följer att utskottet

avstyrker vad i motionerna 1:265 och 11:333 föreslagits.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»12. beträffande bestämmelsen om maximiyta för lån till

småhus med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1: 265 och II: 333 godkänna vad utskottet

anfört;»

12) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka beträffande utredning angående tillläggslån

för barnfamiljer och inkomstprövat stöd för småhusbyggande

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46, som börjar med »Nu föreliggande»

och slutar med »för småhusbyggandet», bort ha följande lydelse:

»Nu föreliggande förslag avser i sak en differentiering av lånets övre gräns

efter antalet barn i familjen när lån sökes. Utskottet hyser förståelse för

motionärernas syfte men finner det tveksamt om en differentiering av belåningsvärdet

är det lämpligaste tillvägagångssättet. Det i motionerna I: 426

och II: 511 framförda yrkandet om prövning av inkomstprövat stöd tar inte

ställning till i vilken form ett sådant stöd bör utgå. Enligt utskottets mening

talar starka familjesociala skäl för att småhusboendet underlättas för särskilt

de inkomstsvaga barnfamiljerna. Både kostnaderna i samband med anskaffningen

av en sådan bostad och den fortlöpnde kostnaden torde därvid

vara av betydelse. Av den anledningen vill utskottet ej nu förorda någon

bestämd form för stödet i fråga. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning

av motionerna I: 426 och II: 511 samt II: 602 hos Kungl. Maj :t anhåller om

närmare prövning av här berörda spörsmål i enlighet med motionernas

syfte.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha föl jande

lydelse:

»13. beträffande utredning angående tilläggslån för barnfamiljer

i anledning av motionen II: 602 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

14. beträffande utredning angående inkomstprövat stöd

för småhusbyggande i anledning av motionerna 1:426 och

11:511, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;»

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

13) beträffande räntesatsen för egnahemslån, förbättringslån och tertiärlån

samt en särskild förvaltningsavgift å statliga bostadslån

a) av herrar Ragnar Bcrgh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 46, som börjar med

»Samtidigt härmed», t. o. in. det stycke på s. 47, som slutar med »ifrågavarande

motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I nuvarande ränteläge kan staten inte upptaga långfristiga lån mot lägre

ränta än i varje fall 5 %. Att staten bedriver utlåning till räntor som så kraftigt

understiger dem staten själv har att betala, kan utskottet inte godtaga.

Utskottet vill emellertid inte medverka till en sådan räntehöjning på de statliga

lånen att den på ett alltför kraftigt sätt påverkar hyressättningen. Utskottet

inskränker «ig därför till att i enlighet med vad som yrkats i motionerna

1: 428 och II: 509 föreslå, att räntan på egnahemslån och förbättringslån,

avseende hus som påbörjats fr. o. m. den 1 januari 1958, skall för tid

fr. o. m. den 1 januari 1962 utgöra 5 %. Vad gäller tertiärlån bör såvitt avser

hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958, i enlighet med samma motioner,

räntan fr. o. in. den 1 januari 1962 vara 5,5 % för de delar av lånen soin ligger

mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet och 6 % till den del lånen överstiger

85 % av belåningsvärdet. Utskottet biträder vidare yrkandet i nämnda motioner

att en förvaltningsavgift av 0,5 % skall uttagas i samband med lånens

utbetalande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»15. beträffande räntesatsen för egnahemslån, förbättringslån

och tertiärlån med bifall till motionerna I: 428 och II: 509,

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

16. beträffande eu särskild förvaltningsavgift å statliga bostadslån

med bifall till motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottets

yttrande fr. o. in. det stycke på s. 46, som börjar med »Nuvarande

räntesats», t. o. in. det stycke på s. 47, som slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker i annat sammanhang förslag om eu höjning av

de garanterade räntorna på underliggande lån. Då enligt utskottets mening

försiktighet bör iakttagas vid avvecklingen av de generella bostadssubventionerna

kan utskottet inte tillstyrka ifrågavarande motionsyrkanden.»

14) beträffande de statliga bostadslånens storlek och amorteringstid

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

77

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 47, som börjar med »Frågan

om», t. o. m. det stycke på s. 48, som slutar med »av byggherrar», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet har ovan förordat, att den statliga bostadslångivningen skall

fr. o. m. den 1 juli 1962 ersättas med ett kreditgarantisystem. Därest detta

förslag inte vinner riksdagens bifall bör enligt utskottets mening justeringar

ske beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid.

En sänkning av lånegränserna för flerfamiljshus föreslogs redan av bostadspolitiska

utredningen. En sådan ändring skulle innebära att låneramar

och anslag räckte till ett större antal lägenheter. Samtidigt skulle ett ökat

sparande tillskapas, vilket utskottet anser synnerligen önskvärt. Vidare

skulle därigenom en konkurrens mellan olika företagsformer på mer likartade

villkor åstadkommas. Utskottet finner för sin del yrkandena i motionerna

I: 428 och II: 509 välmotiverade och föreslår, att däri nämnda lånegränser

tillämpas beträffande tertiärlån till vilka tillstånd lämnas tidigast

den 1 juli 1962. Till den del tertiärlånen överstiger 85 % bör de såsom framhållits

i motionerna I: 428 och II: 509 amorteras på 25 år.»

Utskottet kan ej biträda de i motionerna 1:427 och 11:510 framförda

yrkandena om höjning av den övre lånegränsen för enskilda byggnadsföretagare.

Någon sådan utredning som avses i nämnda motioner finner utskottet

inte påkallad.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande de statliga bostadslånens storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna I: 428 och II: 509 samt i

anledning av motionerna I: 484 och II: 514 ävensom med avsilag

å motionerna I: 427 och II: 510, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr.o.in. det stycke på s. 47, som börjar med »Frågan

om», t. o. m. det stycke på s. 48, som slutar med »av byggherrar», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»En sänkning av lånegränserna för tertiärbelånade hus i enlighet med

yrkandena i motionerna 1:434 och II: 514 föreslogs redan av bostadspolitiska

utredningen. Förslaget innebär att tertiärlånets övre gräns för fastigheter

som påbörjas efter 1 juli 1962 sänkes till 97 % för företagsformer som nu får

låna upp till 100 % samt till 92 % för kooperativa företagsformer som nu

får låna upp till 95 %. En sådan ändring innebär att låneramar och anslag

räcker till 2 000 ä 3 000 lägenheter mer än om nuvarande lånegränser tillkämpas

samt att eif ökat sparande tillskapas. Om ett organiserat bostads
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

sparande genomföres mera allmänt bör en sådan höjning kunna vidtagas

utan risk för att det kooperativa bostadsbyggandet minskar i omfattning.

Utskottet finner motionsyrkandena välmotiverade och föreslår att de

nya lånegränserna tillämpas beträffande hus som påbörjas tidigast 1 juli

1962. övriga motionsyrkanden angående ändring av lånegränserna kan utskottet

inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande de statliga bostadslånens storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna I: 434 och II: 514 ävensom

med avslag å motionerna 1:427 och 11:510 samt 1:428 och

II: 509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 47, som börjar med »Frågan

om», t. o. m. det stycke på s. 48, som slutar med »av byggherrar», bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Frågan om ändringar i reglerna om övre lånegräns för olika kategorier

av låntagare har tidigare prövats av riksdagen. Utskottet har därvid avstyrkt

motionsyrkanden om dylika ändringar. Vid frågans behandling förra året

anförde utskottet, att ett godtagande av den föreslagna minskningen av tertiärlånen

för allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag skulle innebära

risk för störningar i bostadsbyggandet. Det i motionerna I: 427 och II: 510

framförda yrkandet gäller emellertid en höjning av övre lånegränsen för enskilda

från 85 till 90 % av belåningsvärdet. Den ovan nämnda invändningen

äger sålunda inte giltighet. Även i övrigt finner utskottet skäl tala för den

förordade ändringen. Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande yrkande.

Utskottet är medvetet om att vissa skäl kan anföras för enhetliga låneregler

för samtliga kategorier byggherrar. Bl. a. bör uppmärksammas det i

motionerna I: 427 och II: 510 gjorda påpekandet att lånereglerna inte bör

differentieras på grundval av byggherre utan på i vilken mån angelägna

sociala behov, inbegripet miljöbehov, tillgodosetts. Utskottet har i det föregående

tillstyrkt utredning av bostadsmiljöfrågorna. Det synes lämpligt att

även frågan om enhetliga låneregler för samtliga kategorier byggherrar prövas

i ett sådant sammanhang. Med det anförda tillstyrker utskottet ifrågavarande

yrkande i motionerna I: 427 och I: 510. Övriga här berörda yrkanden

angående lånereglerna kan utskottet ej tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande de statliga bostadslånens storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna 1:427 och 11:510 även
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

79

som med avslag å motionerna 1:428 och II: 509 samt 1:434 och

II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

15) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka beträffande ändring i grunderna för beviljande

av räntefri stående del av förbättringslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 48, som börjar med »I avvaktan»

och slutar med »motionsyrkandena avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen förordat

en höjning av inkomststrecket med 1 000 kr. för helt och reducerat

familjebostadsbidrag till familjer med två eller flera barn. I anslutning till

motionsyrkanden förordar utskottet att höjning av inkomststrecket med

1 000 kr. skall ske även för ettbarnsfamiljer samt för förhöjda bidrag.

De skäl som åberopats för en sådan höjning gör sig gällande även i fråga om

inkomststrecket för räntefri stående del av förbättringslånen. Utskottet tillstyrker

det i motionerna I: 427 och II: 510 gjorda yrkandet om höjning av

inkomststrecket för räntefri stående del av förbättringslån till 7 000 kr.

beskattningsbar inkomst.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»18. beträffande ändring i grunderna för beviljande av

räntefri stående del av förbättringslån med bifall till motionerna

1:427 och 11:510, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

16) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka beträffande

åtgärder för att främja sanering genom ombyggnad av äldre flerfamiljshus

ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 48, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »motionsyrkandet avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»De av departementschefen framförda förslagen, vilka utskottet tillstyrkt

i det föregående, innebär enligt utskottets mening att den möjlighet tertiärlånekungörelsen

ger att bevilja statliga lån till ombyggnadsföretag i fortsättningen

kommer att tillämpas mindre restriktivt. Det bör ankomma på

Kungl. Maj:l att utfärda nya tillämpningsföreskrifter till tertiärlånekungörelsen

av sådan innebörd alt enhetliga villkor för all statlig långivning till

flerfamiljshus erhålles. Sålunda bör samma regler gälla oavsett byggherre

och ombyggnadens omfattning.

För att en önskvärd ökning av ombyggnadsverksamheten skall uppnås

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 46 är 1962

erfordras bl. a. också alt bestämmelsen, att hypoteksinstituten får lämna

lån för ombyggnad endast om byggnadsåtgärderna medför en höjning av

taxeringsvärdet, slopas. Reglerna för hyressättning i samband med förbättringsåtgärder

bör också överses. Vad utskottet sålunda anfört, vilket överensstämmer

med de synpunkter som framförts i motionerna I: 434 och

II: 514, bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»19. beträffande åtgärder för att främja sanering genom

ombyggnad av äldre flerfamiljshus med bifall till motionerna

I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

17) av herrar loar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka beträffande långivningen för hobbylokaler

ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 48, som börjar med »Utskottet

finner» och på s. 49 slutar med »tillstyrka motionsförslaget», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört angående

åtgärder för ett bättre tillgodoseende av kraven på goda bostadsmiljöer samt

lokaler för fritidsvistelse. I enlighet härmed bör riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställa att bestämmelser och anvisningar om beräkning av belåningsvärden

in. m ändras i överensstämmelse med yrkandena i förenämnda motion

ävensom motionerna I: 406 och II: 490.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande långivningen för hobbylokaler i anledning

av motionen II: 334, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

18) av herrar Boman, Ivar Johansson, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar

Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred och

Källenius, vilka beträffande lån till äldre fastigheter i samband med ägarbyte

ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 49, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »förevarande motionsyrkande», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan vara motiverat

att staten underlättar förvärv av äldre egnahem genom statliga lån i varje

fall inom vissa begränsade områden. I motionen har behovet av dylika lån

i Bohusläns kustområden framhållits. Utskottet föreslår att riksdagen i en
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

81

lighet med yrkandet i motion II: 407 i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag

till sådan ändring av författningarna att egnahemslån må kunna utgå

till förvärv av egnahem i gott skick, varvid denna långivning t. v. bör ske försöksvis

och begränsas till Bohusläns kustområden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»21. beträffande lån till äldre fastigheter i samband med

ägarbyte i anledning av motionen II: 407 i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

19) av herrar Boman, Ivar Johansson, Ragnar Bergh, Per Jacobsson.

Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå, Andersson

i Knäred och Källenius, vilka beträffande stödet för studentbostäder

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 49, som börjar med »1957 års»

och slutar med »departementschefen anfört», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»22. beträffande stödet för studentbostäder med bifall till

Kungl. Maj:ts förelag godkänna vad utskottet anfört;»

20) av herrar Boman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå

och Källenius, vilka beträffande återkrav av vissa räntefria stående delar

av egnahemslån ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 49 börjar med »Frågan

om» och på s. 50 slutar med »i motionerna», bort ha följande lydelse:

»Frågan huruvida tidigare utbetalade räntefria stående delar av egnahemslån

skall återkrävas eller inte har kommit i ett nytt läge på grund av att

kapitalsubventioner numera inte skall utgå till nyproducerade egnahem.

Egnahemslåneräntan och även byggnadskostnaderna var lägre för de äldre

egnahemmen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionerna I: 428 och

II: 509 samt I: 434 och II: 514, innebärande att räntefria stående delar av

egnahemslån, som beviljats under tiden 1948—1 juli 1953, skall fr. o. m. 1

juli 1902 förräntas och amorteras till hälften av det beviljade beloppet. Räntan

bör fastställas till 4 % och amorteringstiden till 25 år. Ränteinkomsterna

kan beräknas till ca 3 milj. kr. 1962/63 och 7 milj. kr. 1963/64.»

dels ock utskottets hemställan under nedan nämnda moment bort ha följande

lydelse:

»23. beträffande återkrav av vissa räntefria stående delar

av egnahemslån med bifall till motionerna 1:428 och 11:509

6—3300 02 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 46

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

samt I: 434 och II: 514, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;»

21) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

räntesats och amorteringstid för tilläggslån ansett, att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 50, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »nu återkräves», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna

I: 428 och II: 509. Samtliga tilläggslån som enligt beslut av 1953, 1957 och

1959 års riksdagar gjorts amorteringspliktiga bör alltså för tiden fr. o. m. den

1 januari 1962 förräntas efter en räntesats av 5,5 %. De tilläggslån som avser

hus påbörjade före den 1 januari 1958 bör vidare, till den del de inte på

grund av tidigare riksdagsbeslut är amorteringspliktiga, blir ränte- och amorteringspliktiga

fr. o. in. den 1 juli 1962 efter en räntesats av 5,5 % och en

amorteringstid av 25 år.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»24. beträffande räntesatsen å vissa återkrävda tilläggslån

med bifall till motionerna 1:428 och 11:509, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört;

25. beträffande uppsägning av vissa ränte- och amorterings1''ria

delar av tilläggslån till förräntning och amortering med

bifall till motionerna 1:428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

22) beträffande bestämmelserna om ränteeftergift

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 51, som börjar med »Enligt

vad» och slutar med »och II: 510», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör generella räntesubventioner inte ingå såsom

ett varaktigt led i bostadspolitiken. De generella räntesubventionerna var

från början avsedda att täcka en såsom måhända tillfällig betraktad stark

stegring av räntenivån. Syftet var att statsmakterna genom att kapa toppnivån

skulle förhindra en betydande hyresisplittring. I och med att räntestegringen

visat sig bestående, bortfaller denna motivering. Utskottet vill också

framhålla, att den gällande räntegarantien vid nu rådande ränteläge innebär

att skattebetalarna för varje ny produktionsårgång av fastigheter belastas

med ytterligare cirka 40 milj. kr. Kostnaden stiger alltså mycket snabbt

och kommer redan för nästa budgetår att uppgå till 300 milj. kr.

I motionerna I: 428 och II: 509 har föreslagits, att räntegarantien helt skall

upphöra beträffande lån som stått ute 10 år eller mera. Utskottet biträder

detta förslag under erinran om att räntegarantien inte varit avsedd att gälla

för längre period än 10 år. Vidare vill utskottet framhålla, att nuvarande

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

83

ordning är ägnad att starkt öka hyressplittringen i fastigheter med fullt

jämförlig standard.

Från samma motionärer liar föreslagits att räntegaranti, avseende räntor

å underliggande lån, som hänför sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1962,

skall grundas på en räntesats av 5 % för hus påbörjade före utgången

av 1957 och av 4,5 % för senare påbörjade hus. Med hänsyn till att räntan

för de statliga bostadslånen är hunden vid 3 % för fastigheter påbörjade

före 1958 men utgår med 4 % — en räntesats som kan ändras — för senare

påbörjade hus, finner utskottet denna differentiering av räntan å de underliggande

lånen väl avvägd.

Även den av utskottet sålunda föreslagna räntegarantien innebär en inte

obetydlig subvention men synes utskottet det oaktat kunna godtagas i nuvarande

läge. Genom de förordade åtgärderna skulle statens utgifter för

räntegarantier minskas med ca 195 milj. kr. för budgetåret 1962/63 och med

215 milj. kr. påföljande budgetår.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1:428 och 11:509 i denna del.

Härav följer att utskottet inte ansluter sig till de förslag om avveckling

av ränteeftergifterna som framförts i motionerna 1:427 och 11:510 samt

1: 434 och II: 514. Utskottet finner inte heller för närvarande anledning att

tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om en plan för avveckling

av de generella bostadssubventionerna inom en tidsperiod om 3—5

år. Den i motionerna 1:434 och 11:514 föreslagna omläggningen av räntesubventionerna,

innebärande att dessa skall utgå i form av ett enhetligt

schablonbidrag, avstyrker utskottet likaså.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande

lydelse:

»26. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med bifall

till motionerna I: 428 och II: 509 ävensom i anledning av

motionerna 1:427 och 11:510 samt 1:434 och 11:514, samtliga

motioner isåvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört.

»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 51, som börjar med »Enligt

vad» och slutar med »och II: 510», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att en viss successiv avveckling av det generella bostadsstödet

bör äga rum och kan därför inte tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag beträffande

ränteeftergifterna. Det är emellertid enligt utskottets mening anledning

att gå försiktigt fram vid avvecklingen av de generella bostadssubventionerna

för att undvika kraftiga hyreshöjningar och störningar på bostadsmarknaden.

Det i motionerna 1:434 och 11:514 framlagda förslaget

anser utskottet väl avvägt. Förslaget innebär att räntan för primärlån höjes

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

från 4,5 till 5,5 % för hus uppförda före 1951, från 4 till 4,75 % för hus

uppförda 1951—1952, för hus uppförda 1953—1957 från 3,5 till 4,25 % och

för senare färdigställda hus från 3,5 till 3,74 % samt för sekundärlån i motsvarande

grad. Härigenom uppnås en besparing i jämförelse med Kungl.

Maj :ts förslag som för nästa budgetår beräknas uppgå till 45 milj. kr.

och för därpå följande budgetår till 90 milj. kr. Det bör här tillfogas att

utskottet i annat sammanhang tillstyrker samma motionärers förslag om

höjning av familjebostadsbidragen.

I motionerna 1: 434 och II: 514 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall begära förslag till nästa års riksdag, innebärande att räntesubventionerna

för såväl de .statliga lånen som för underliggande krediter ersättes

med ett enhetligt schablonbidrag. Detta schablonbidrag bör utgå med

samma belopp även om lånen nedamorterats mer än vad lånevillkoren föreskriver.

Härigenom stimuleras låntagarna till extra amorteringar. Tertiärlåneräntan

bör höjas så att den motsvarar marknadsräntan och hela stödet

koncentreras till ett enhetligt schablonbidrag, vilket bör avvägas så att

det inkluderar det stöd man vill ge såväl i form av ränteeftergifter på underliggande

krediter som i form av nedsatt ränta på de statliga lånen.

Bidraget bör utgå med samma belopp till olika företagsformer varigenom

konkurrensvillkoren blir mera likvärdiga.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att en sådan utformning

av stödet bättre än nuvarande metoder skulle stimulera till frivilligt

sparande inom bostadssektorn, tillstyrker ifrågavarande förslag i motionerna

I: 434 och II: 514. Övriga motionsyrkanden angående ränteeftergifterua

kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»26. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med bifall

till motionerna 1:434 och 11:514 ävensom med avslag å

motionerna I: 427 och II: 510 samt I: 428 och II: 509, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 51, som börjar med »Enligt

vad» och slutar med »och II: 510», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör en successiv avveckling av de generella

bostadssubventionerna nu inledas. Ändrade grunder för ränteeftergifterna

bör således komma i fråga. Vad som i detta avseende anförts och yrkats i

motionerna 1:427 och 11:510 synes väl avvägt. Utskottet tillstyrker detta

förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare anvisningar

som föranledes av bifall till förslaget. Såsom framhållits i motionerna

bör en avveckling av de generella subventionerna åtföljas av förbätt
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Skitsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

85

ringar av de inkomstprövade förmånerna, varvid de inkomstsvaga barnfamiljerna

särskilt bör uppmärksammas. Utskottet kommer i det följande att

beröra grunderna för fainiljebostadsrabatterna. I detta sammanhang vill utskottet

redovisa att enligt vad som inhämtats pågår inom socialdepartementet

en översyn av bostadsstödet åt barnfamiljerna. Utskottet förutsätter

att vad utskottet i del föregående förordat beträffande grunderna för ränteeftergift

uppmärksammas vid denna översyn och att de förslag som föranledes

härav snarast förelägges riksdagen.

Enligt utskottets mening bör planmässighet eftersträvas vid avvecklingen

av de generella subventionerna. Utskottet tillstyrker därför det i motionerna

1:427 och 11:510 framförda yrkandet om framläggande av plan

rörande avveckling av de generella bostadssubventionerna inom en tidsperiod

av 3—5 år samt om att i samband därmed förslag angående förbättring

av det ekonomiska stödet till inkomstsvaga grupper likaledes skall framläggas.

Övriga här förevarande motionsyrkanden kan utskottet ej tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»26. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med

bifall till motionerna I: 427 och II: 510 ävensom med avslag å

motionerna I: 428 och II: 509 samt I: 434 och II: 514, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

23) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

villkoren för familjebostadsbidrag ansett att efter det stycke i utskottets yttrande

på s. 52, som börjar med »I avbidan» och slutar med »avstyrkes därför»,

bort införas ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet vill i detta sammanhang, under erinran om sitt förslag ovan

angående reducering av räntegarantien, såsom sin mening uttala, att det

framtida stödet till de boende i det väsentliga bör givas formen av familjebostadsbidrag

till barnfamiljer. Denna stödform möjliggör för barnfamiljer

med otillräckliga ekonomiska resurser att anskaffa en bostad av för

familjen tillfredsställande storlek och standard. Med denna utgångspunkt

vill utskottet förorda, alt frågan om familjebostadsbidragens utformning

göres till föremål för översyn. Med hänsyn till frågans synnerliga betydelse

finner utskottet det angeläget att utredningen sker inom en parlamentariskt

sammansatt kommitté.»

24) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka beträffande

familjebostadsbidragens belopp ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 52, som börjar med »I avbidan»

och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

»Utskottet, som i annat sammanhang tillstyrker förslag om en mindre

höjning av räntan på underliggande krediter, tillstyrker det i motionerna

I: 434 och II: 514 framförda förslaget om en höjning av familj ebostadsbidragens

belopp. Härigenom skulle barnfamiljerna få kompensation för den

hyreshöjning som uppstår på grund av den föreslagna höjningen av räntorna.

Bidragsbeloppen bör höjas för familjer med helt bidrag dels med 30

kr. per barn och dels med 60 kr. per familj och år. För familjer med

förhöjt, respektive reducerat bidrag bör en däremot svarande höjning av

bidragen företagas. Förslagets innebörd för olika familjetyper framgår av

en i motionerna införd tabell. De nya bestämmelserna bör gälla från ingången

av budgetåret 1962/63. Höjningen av bidragen beräknas öka kostnaderna

för familjebostadsbidrag med 20 milj. kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»28. beträffande familjebostadsbidragens belopp med bifall

till motionerna I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

25) beträffande pensionärsbostadsbidragen

a) av herrar Boman, Ragnar Bergh, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå

och Källenius, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 52, som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »och II: 509», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till innehållet i direktiven för den tillkallade utredningen

anser sig utskottet ej böra biträda utredningsyrkandet i motionerna I: 425

och II: 512. Däremot tillstyrker utskottet förslaget i motionerna I: 428 och

II: 509 att pensionärsbostadsbidrag skall utgå, där bostaden är inrymd i bus

färdigställt tidigast den 1 januari 1942. Därmed erhåller man för pensionärsbostadsbidragen

samma tidsgräns som gäller i fråga om familjebostadsbidragen.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»29. beträffande pensionärsbostadsbidragen med bifall till

motionerna 1: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, samt med

avslag å motionerna I: 425 och II: 512 godkänna vad utskottet

anfört;»

b) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 52, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »och II: 509» bort lia följande lydelse:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

87

»Med anledning av vad i de nämnda motionerna framhållits om tidpunkt

för färdigställandet av pensionärslägenhet och om statligt lån eller ränteeftergift

till sådan lägenhet vill utskottet framhålla att pensionärsbostadsbidrag

bör utgå till av pensionär bebodd lägenhet, därest lägenheten uppfyller

nu gällande standardkrav. Utskottet tillstyrker sålunda att nu gällande

krav på tidpunkt i fråga om färdigställandet samt på statlig belåning

eller ränteeftergift slopas. Ändringen bör träda i kraft fr. o. m. den 1 juli

innevarande år.

De skäl som i motionerna I: 425 och II: 512 anförts för att pensionärsbostadsbidrag

skall kunna utgå även i de fall då pensionären står som ägare

till bostaden är enligt utskottets mening bärande. Utöver vad utskottet ovan

framhållit om standardkravet bör således pensionärens ekonomiska situation

och ej ägarförhållandet vara avgörande. Enligt gällande bestämmelser

skall kommunen endera stå för hyresupplåtelsen av bostaden eller också

ha godkänt det hyresavtal varigenom bostaden upplåtes till pensionären.

Samma förfarande kan av naturliga skäl inte tillämpas om pensionären står

som ägare till bostaden. Enligt utskottets mening finns dock goda förutsättningar

att även vad gäller sistnämnda fall få till stånd ett förfarande som

fyller de anspråk som bör ställas. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga

erforderliga författningsändringar och utfärda behövliga anvisningar.

Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande, att pensionärsbostadsbidrag

fr. o. in. den 1 juli innevarande år må utgå även då pensionären

står som ägare till bostaden.

I motionerna 1: 425 och II: 512 yrkas även på utredning rörande den framtida

utformningen av stödet till pensionärernas bostadsförsörjning. Enligt

motionerna bör nuvarande pensionärsbostadsbidrag och kommunala bostadstillägg

sammanföras till en stödform. Det förutsättes att kommunerna

i viss begränsad omfattning skall bidraga till detta stöd. Stödet bör vidare

utformas så att den kommunala kostnadsandelen blir likvärdig i landets

olika kommuner. Utskottet ansluter sig till de riktlinjer som angivits i motionerna.

Utskottet vill även erinra om att chefen för socialdepartementet

nyligen har tillkallat en utredningsman med uppgift att utreda och framlägga

förslag rörande eu omläggning av statens stöd för bostadsförbättringar

in. m.

Utredningsmannen skall i anslutning härtill överväga pensionärsbostadsbidragens

funktion, storlek samt skatteunderlagsdifferentiering. Då bl. a.

frågan om de kommunala bostadstilläggen ej beröres av dessa överväganden,

anser utskottet i likhet med motionärerna att frågan om pensionärernas

bostadsförsörjning bör upptagas till prövning i hela sin vidd. Med hänsyn

till spörsmålens vikt och omfattning torde utredning inom kommitté, i vilken

ingår bl. a. parlamentariker, vara att föredraga framför departementsbercdning.

Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande yrkande i motionerna

I: 425 och II: 512.»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»29. beträffande pensionärsbostadsbidragen med bifall till

motionerna I: 425 och II: 512 samt i anledning av motionerna

I: 428 och II: 509, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

26) beträffande anslag till ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m.

a) av herrar Ragnar Dergh, Staxäng och Källenius, vilka under förutsättning

av bifall till den med 22 a) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 53, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort ha följande lydelse:

»Vad utskottet ovan förordat rörande reducering av ränteeftergifterna

innebär en minskning av medelsbehovet med 195 000 000 kr., varför utskottet

förordar att anslaget uppföres med 105 000 000 kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»31. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 427 och II: 510 samt I: 434 och II: 514 ävensom med bifall

till motionerna 1: 428 och II: 509, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. för

budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka under förutsättning

av bifall till den med 22 b) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 53, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående tillstyrkt ändrade regler för ränteeftergifter,

föreslår att anslaget uppföres med 255 000 000 kr. vilket innebär

en minskning av anslaget med 45 000 000 kr. i jämförelse med Kungl.

Maj rts förslag.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»31. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 434 och II: 514 ävensom med avslag å motionerna

1:427 och 11:510 samt 1:428 och 11:509, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Ränteeftergifter å vissa bostadslån

m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 255 000 000

kr.;»

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

89

c) av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, vilka under förutsättning av bifall till den med

22 c) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 53, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort ha följande lydelse:

»Motionsyrkandena är betingade av förslag om ändring i bestämmelserna

om ränteeftergift. På grundval av sitt ställningstagande i detta avseende

föreslår utskottet därför att anslaget uppföres med 225 000 000 kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»31. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

1:434 och 11:514 samt med bifall till motionerna 1:427 och

11:510 ävensom med avslag å motionerna 1:428 och 11:509,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ränteeftergifter å

vissa bostadslån m. m. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

225 000 000 kr.;»

27) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka under förutsättning

av bifall till den med 24) betecknade reservationen beträffande

anslag till bostadsrabatter ansett att

dels efter det stycke i utskottets yrkande på s. 53, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort tillfogats text

av följande lydelse:

»Kungl. Maj :t har föreslagit att till Bostadsrabatter för nästa budgetår

anvisas ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

I det föregående har utskottet förordat i motionerna I: 434 och II: 514

framförda förslag rörande familjebostadsbidragens belopp. I anledning därav

bör anslaget ökas med 20 000 000 kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»32. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 434 och II: 514, såvitt nu är i fråga, till Bostadsrabatter

för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 170 000 000

kr.;»

28) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka under förutsättning

av bifall till den med 14 a) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 53, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »berörda motionsyrkanden», bort ha följande lydelse:
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

»Utskottet vill, med åberopande av sitt förslag att lånegränserna för tertiärlån

skall sänkas, tillstyrka det i motionerna I: 428 och II: 509 framlagda

förslaget om en ram för preliminära beslut angående lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, å 1 050 000 000 kr. Någon minskning

i antalet lägenheter i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär

detta inte. Av det sagda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna

I: 264 och II: 335.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»35. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 428 och II: 509 ävensom med avslag å motionerna

1: 264 och II: 335, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, medgiva, att under budgetåret 1962/63 preliminära

beslut angående lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 1 050 000 000

kr.;»

29) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

handläggningen av låne- och bidragsärenden ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 54, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »motionsyrkande avstyrkes», bort ha följande lydelse

:

»Utskottet biträder i princip Kungl. Maj :ts förslag till utflyttning av låneoch

bidragsärenden från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna, vilket

innebär ett fullföljande av de riktlinjer för den bostadspolitiska verksamhet

som statsmakterna tidigare utstakat. Beträffande studentbostadsärendena

finner utskottet dock att förenämnda motionärer anfört bärande skäl för

att dessa alltjämt bör behandlas av bostadsstyrelsen, varför ifrågavarande

motionsyrkanden tillstyrkes.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»40. beträffande handläggningen av låne- och bidragsverksamheten

för bostadsändamål i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag samt med bifall till motionerna 1: 433 och II: 504 godkänna

vad utskottet anfört;»

30) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

avlöningsstat för bostadsstyrelsen in. in. ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 54 börjar med »Utskottet

biträder departementschefens» och på s. 55 slutar med »motionsyrkanden

avstyrkes», bort ha följande lydelse:

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr W år 1962

91

»Utskottet delar den uppfattning som framförts av bostadspolitiska organisationskommittén

ävensom av förenämnda motionärer att en betydande

reducering av antalet befattningshavare inom bostadsstyrelsen är starkt motiverad

liksom att bostadsstyrelsens direktivrätt bör beskäras. Såsom i motionerna

förordats bör en särskild delegation tillsättas för att efter förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer utarbeta och framlägga

förslag rörande personalbehovet och personaluppsättningen inom verket.

Med dessa utgångspunkter tillstyrker utskottet vidare de i motionerna förordade

ändringarna beträffande anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»42. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 129 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 30 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 002 400

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

....................................................... 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 964 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 66 600

Summa kr. 3 278 000;

b) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 278 000 kr.;»

31) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Kullenius, vilka beträffande

avlöningsstat för länsbostadsnämnderna in. m. ansett att nedan nämnda moment

i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»44. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 46 dr 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 129 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 544 800

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 282 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 85 000

Summa kr. 5 448 000;

b) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 5 448 000 kr.;»

32) av herrar Ragnar Bergli, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

bostadsstyrelsens omkostnadsanslag ansett att nedan nämnda moment i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»45. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till Bostadsstgrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

450 000 kr.;»

33) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Källenius, vilka beträffande

länsbostadsnämndernas omkostnadsanslag ansett, att nedan nämnda moment

i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»46. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1: 428 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret 1962/

63 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 701 000 kr.;»

Sthlm 1962. K. I.. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förbud mot flerårsavtal vid försäkring. a1 i texten