Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-04-10 · 91 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1962/63 inom socialdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

Socialdepartementet m. m.

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (bilaga 7, punkt 1, s. 8 och 9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

socialdepartementet, som föranledes av vad departementschefen föreslagit,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock

till Socialdepartementet: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 688 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 590 000 kr.

Departementschefen förordar med hänsyn till det ökade behovet av expertis

och tillfällig arbetskraft att anslagsposten till ersättningar till sådan

personal höjes med 40 000 kr. Vidare anses ytterligare en amanuenstjänst i

reglerad befordringsgång böra inrättas.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för

ändring av en förste kanslisekreterartjänst i Ao 23 till byrådirektörstjänst

i Ao 26 och uppflyttning av en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 till

förste kanslisekreterare i Ao 23. Därjämte föreslås eu kanslibiträdestjänst

i Ae 7 skola ordinariesättas.

För automatiska utgiftsförändringar beräknas en ökning med 27 000 kr.

Anslaget anses sammanlagt böra ökas med 98 000 kr.

1—3471 «2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag

till tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialdepartementet, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 660 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ....................................... 335 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 315 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 306 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 21 000

Summa kr. 1 688 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 688 000 kr.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 9), vilket innebär en minskning av anslaget med 8 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kr.

3:o) Socialattachéer. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 9 och 10) föreslagit

riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 223 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 245 000 kr.

Kungl. Maj :t har för tiden fr. o. m. den 1 februari 1960 tills vidare intill

utgången av år 1962 förordnat två socialattachéer för tjänstgöring vid

beskickningarna i Washington och London.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

3

Under anslaget är för innevarande budgetår inräknat 34 000 kr. för biträdeshjälp

åt socialattachéerna. Då kostnaderna härför fr. o. in. nästa budgetår

föreslås skola bestridas från anslag under tredje huvudtiteln, bör nu

förevarande anslag minskas med nyssnämnda belopp. Å andra sidan beräknas

ytterligare 12 000 kr. för expenser och för resor inom socialattachéernas

verksamhetsområden.

I de prisutjämningstillägg som utgår till socialattachéerna är f. n. inräknat

ersättning för bostadskostnader. Regleringen av dessa kostnader

anses fr. o. m. nästa budgetår böra ske efter samma grunder som ministern

för utrikes ärendena föreslagit skola tillämpas för reglering av motsvarande

kostnader för utsänd personal tillhörande utrikesförvaltningen.

Anslaget föreslås sålunda skola minskas med 22 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Ebbe Ohlsson (I: 217) och den andra inom andra

kammaren av herr Hamilton m. fl. (II: 267), har — såvitt avser förevarande

anslag — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget om ett anslag för

budgetåret 1962/63 till Socialattachéer av 223 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.

Utskottet. Befattningarna som socialattaché inrättades efter beslut av

1959 års riksdag. Utskottet, som vid såväl 1960 års som 1961 års riksdag

haft att taga ställning till motionsyrkanden av samma innebörd som det nu

förevarande, kan inte finna skälen för ett slopande av dessa befattningar

bärande. Motionsyrkandet härom avstyrkes således.

I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 3 har utskottet tillstyrkt

framlagt förslag avseende regleringen av bostadskostnaderna för utsänd

personal tillhörande utrikesförvaltningen. Utskottet har ingen erinran

mot departementschefens förslag att motsvarande ersättningsgrunder tilllämpas

även såvitt avser socialattachébefattningarna. I nyssnämnda utlåtande

har utskottet ävenledes tillstyrkt föreslagen medelsanvisning för utrikesförvaltningen,

innebärande att medel jämväl beräknats för biträdeshjälp

åt socialattachéerna.

Utskottet, som inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag sand

med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i

fråga, till Socialattachéer för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 223 000 kr.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 10), vilket innebär en med 300 000 kr.

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.

5:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.

10), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

6:o) Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 3 000 kr. till följd av automatiska utgiftsförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 368 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 84 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 7 400

Summa kr. 460 000;

b) till Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.

7 :o) Statens soeialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens soeialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

124 000 kr.

8:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

2 000 kr. till följd av automatiska utgiftsförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

0

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 104 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 56 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 3 000

Summa kr. 228 000;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr.

9:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 12, s. 14), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kr.

10 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 14 och 15), vilket innebär

en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kr.

11 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 15), innebärande oförändrat

anslag men viss omfördelning mellan anslagsposterna, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa etl

förslagsanslag av 25 000 kr.

Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

12:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 17), vilket innebär oförändrat an
slag,

hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1962

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

13:o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och harnavårdslagarna

m. in. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 18 och 19) föreslagit riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

6 750 000 kr.

Departementschefen erinrar om att från anslaget, som för innevarande

budgetår är uppfört med 6 500 000 kr., bestrides bl. a. kostnader för understöd

åt vissa här i landet mottagna flyktingar ävensom kostnader för s. k.

inottagningshjälp enligt kungörelsen 1950: 383 angående bistånd åt utlandssvenskar

som återvänder till Sverige. Kungl. Maj:t har den 15 december

1961 föreskrivit, att ersättning av statsmedel skall kunna utgå för vård,

som lämnats vissa personer, efter i huvudsak samma regler som nu gäller

för flyktingar. Det gäller dels icke svensk medborgare, vilken fått tillstånd

att inresa i Sverige först efter det att någon här i riket bosatt person utfäst

sig att bestrida kostnader, som är förbundna med den inresandes vistelse

i riket, och dels sådan svensk medborgare eller förutvarande svensk medborgare

på vilken den ovannämnda kungörelsen äger tillämpning och som

är i behov av vård på sjukvårdsanstalt eller ålderdomshem. Förenämnda

beslut torde få anmälas för riksdagen. Kostnaderna för ersättningarna föreslås

skola bestridas från förevarande anslag.

F. n. bestrides kostnaderna för statsbidrag till kommuns utgifter för

socialhjälp och barnavård åt personer tillhörande den renskötande lappbefolkningen

från ett särskilt förslagsanslag på riksstaten, vilket för innevarande

budgetår är uppfört med 250 000 kr. Departementschefen föreslår,

att nämnda kostnader i fortsättningen skall få bestridas från förevarande

anslag. Anslaget föreslås skola uppföras med samma belopp som sammanlagt

anvisats till de ifrågavarande ändamålen för budgetåret 1961/62, nämligen

6 750 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt

socialhjälps- och barnavdrdslagarna m. in. för hudgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000 kr.

14 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 19 och 20) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

7

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 000 000 kr.

Kommun eller kommunalförbund äger erhålla statsbidrag till kostnaderna

för anordnande samt mera omfattande om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

Bidraget utgår, beroende på skatteunderlaget, med 10—50 procent

av ett bidragsunderlag, som vid nybyggnad utgör 18 000 kr. per vårdplats

samt i andra fall högst nämnda belopp per vårdplats.

Anspråken på statsbidrag under nästa budgetår beräknas komma att gå

ned. På grund av eftersläpning i fråga om byggnadernas färdigställande och

ingivandet av ansökningar om utbetalning av statsbidrag är anslagsbehovet

svårt att bedöma. Departementschefen förordar, att anslaget räknas ned med

2 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av lru Hamrin-Thorell (1:430) och den andra inom andra kammaren av

fröken Elmén och herr Rimmerfors (II: 506), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att statsbidrag skall kunna utgå till av organisationer

och stiftelser bedrivna ålderdomshem enligt samma grunder som till kommunala,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. väckt

motion (II: 336) vari föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer om förslag om ökat statligt stöd för en utvidgad hemvård åt åldringar

samt att med undanröjande av de nu gällande normerna för statsbidrag

för om- och tillbyggnad av ålderdomshem (SFS nr 339 år 1953) förslag

framlägges om nya sådana, innebärande en ökning av de statliga bidragen

samt enhetligare regler för deras beviljande.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 506

och II: 336.

Utskottet. I anledning av de i förevarande sammanhang framförda motionsyrkandena,

vilka syftar till en utvidgning av det statliga stödet till

åldringsvården, vill utskottet erinra om att 1960 års riksdag med bifall till

vad allmänna beredningsutskottet anfört i sitt utlåtande nr 28 år 1960 begärt

en översyn och kartläggning av vissa förhållanden på åldringsvårdens

område. Denna översyn avsåg bl. a. att taga sikte på frågan i vad mån de

av riksdagen år 1957 antagna riktlinjerna för åldringsvårdens utbyggnad

följts och vilka avsteg därifrån som eventuellt skett. Vidare ansågs motiverat

med eu översyn av systemet för statliga bidrag till anordnande in. in.

av ålderdomshem. Den pågående utvecklingen mot en ökad omfattning av

den öppna vården borde enligt utskottet understödjas. Kungl. Maj:t har genom

beslut den 2 december 1960 uppdragit åt socialpolitiska kommittén

att utföra en sådan kartläggning av vårdbehov och vårdmöjligheter för åld
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

lingar samt att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för kartläggningens

resultat ävensom de förslag kommittén med anledning därav finner

påkallade. Enligt vad utskottet erfarit har socialpolitiska kommittén

igångsatt ett antal särskilda undersökningar i syfte att få en samlad

överblick av såväl den öppna som den slutna åldringsvård, som bedrives

av landsting, primärkommuner, samfund och enskilda organisationer. På

grundval av det material som framkommer genom dessa undersökningar och

genom analyser av andra liknande undersökningar räknar kommittén med

att göra en översyn av vidtagna och planerade åtgärder samt komma med

förslag till riktlinjer för framtidsplaneringen.

Utskottet finner det angeläget, att mera ingående undersökningar kan göras

rörande åldringsvården, så att underlag därigenom erhålles för den fortsatta

planeringen på detta område. Genom det uppdrag som sålunda lämnats

åt socialpolitiska kommittén torde frågan om åldringsvårdens inriktning

och statens stöd till denna vård komma under prövning inom en nära

Iramtid. Några sådana åtgärder som föreslagits i motionen II: 336 finner

utskottet därför inte påkallade.

Den nu aktuella översynen torde även komma att lämna ett säkrare underlag

för ett ställningstagande till den i motionerna I: 430 och II: 506 upptagna

frågan om att utsträcka statsbidragsgivningen till ålderdomshem som

bedrives av organisationer och stiftelser. Att såsom motionärerna föreslagit

nu utvidga bidragsgivningen till andra än kommuner kan utskottet inte

tillstyrka.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning har utskottet inte funnit

anledning till erinran. Utskottet hemställer,

I. att motionerna I: 430 och II: 506 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att motionen II: 336 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt omoch

tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

15 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20 och 21), vilket innebär

en ökning av anslaget med 13 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid ålderdomshem för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag

av 130 000 kr.

16 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 21), vilket innebär en med 10 000 kr. minskad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

9

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kr.

17 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har (punkt 22, s. 22) föreslagit

riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 957 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 798 000 000 kr.

De allmänna barnbidragens belopp har genom beslut av 1961 års riksdag

vid dess höstsession fr. o. m. år 1962 höjts från 450 till 550 kr. Den minskning

av antalet barn i barnbidragsåldern, som inträdde under budgetårel

1958/59, torde komma att fortsätta under innevarande och nästa budgetår.

Med utgångspunkt från en av socialstyrelsen gjord uppskattning av antalet

bidragsberättigade barn i december 1962 skulle medelsbehovet för hudgetåret

1962/63 uppgå till (550 x 1 740 000) 957 000 000 kr. Föredragande

statsrådet förordar, att anslaget uppföres med nämnda belopp, vilket inne

bär en ökning med 159 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 957 000 000 kr.

18:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 22 och 23), vilket innebär

oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 2 800 000 kr.

19 ro) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag.

Kungl. Maj :t har (punkt 24, s. 23 och 24) föreslagit riksdagen

att till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och

utfyllnadsbidrag för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

24 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 000 000 kr.

Föredragande statsrådet framhåller, att det möter vissa svårigheter att

närmare beräkna medelsbehovet under detta anslag. Antalet barn med bidragsförskott

har under en lång följd av år ständigt ökat. Höjningen av

bidragsförskottens maximibelopp fr. o. in. den 1 juli 1960 kommer att påverka

utgifterna under anslaget fr. o. in. nästa budgetår. Kostnaderna för

bidragsförskott torde på grund härav komma att öka väsentligt. Utgifterna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

för utfyllnadsbidrag kan däremot väntas minska något. Med hänsyn till det

anförda och till belastningens storlek under föregående budgetår förordas,

att anslaget räknas upp med 6 000 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.

20 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24 och 25), vilket innebär oförändrad

ram för beviljande av statsbidrag och i fråga om anslagsberäkningen

eu med 215 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1962/63 beviljas med högst

700 000 kr.;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 515 000

kr.

21 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 26, s. 26), vilket innebär en med 100 000 kr. minskad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.

22 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 26 och 27), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 4 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

68 000 kr.

23:o) Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s.

27—29) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnstugor för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 5 300 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 900 000 kr.

Statsbidrag utgår till daghem, fritidshem, förskolor (lekskolor) och jordbruksdaghem,

som drives av kommuner, föreningar eller industriföretag.

Till andra institutioner än jordbruksdaghem utgår statsbidraget i form av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

11

bidrag till avlönande av personal, som fyller vissa kompetenskrav. Bidraget

utgör efter beslut av 1959 års riksdag för år och heltidsanställd befattningshavare

vid daghem och fritidshem 3 500 kr. i ortsgrupp 3, 3 700 kr. i orlsgrupp

4 och 3 900 kr. i ortsgrupp 5. För heltidsanställd befattningshavare

vid förskola (lekskola) utgår bidraget med resp. 1 750, 1 850 och 1 950 kr.

För halvtidsanställd befattningshavare utgår bidraget med hälften av angivna

belopp. Till jordbruksdaghem utgår i regel statsbidrag med högst

00 procent av driftkostnaderna.

Socialstyrelsen har upplyst, att statsbidrag för innevarande budgetår

sökes för 882 befattningshavare i daghem och fritidshem samt 1 000 befattningshavare

i lekskolor vid sammanlagt 1 070 barnstugor, jordbruksdaghemmen

undantagna. För budgetåret 1962/63 räknar styrelsen med att

antalet institutioner skall öka med ytterligare omkring 30, vilket beräknas

öka antalet befattningshavare vid daghem och fritidshem till ca 890 samt

vid lekskolor till ca 1 030. Antalet jordbruksdaghem uppgick den 1 juli 1961

till 75. Medelsåtgången för bidrag till 72 daghem under budgetåret 1960/61

var 254 128 kr. Styrelsen räknar med att jordbruksdagheinmen under budgetåret

1961/62 kommer att uppgå till 75 med en medelsåtgång av 260 000

kr.

Föredragande statsrådet anför, att antalet barnstugor — daghem och

fritidshem samt lekskolor — kraftigt ökat under det senaste decenniet.

Mellan åren 1950 och 1960 ökade det totala platsantalet vid nämnda institutioner

från ca 30 900 platser till ca 51 100. Ökningen av platsantalet faller

så gott som helt på lekskolorna. Antalet lekskoleplatser ökade sålunda under

den angivna tiden med nära 20 000, medan motsvarande ökning vid

daghemmen utgjorde endast ca 560 och vid fritidshemmen ca 90.

Storleken av nu utgående statsbidrag till daghem, fritidshem och lekskolor

fastställdes år 1959. Socialstyrelsen har påyrkat en väsentlig uppräkning

av bidragen. För egen del är föredraganden inte beredd att tillstyrka

en allmän höjning av ifrågavarande bidrag. Med hänsyn till läget

på arbetsmarknaden synes emellertid daghemmen böra komma i åtnjutande

av ökat stöd. Det är enligt föredragandens mening angeläget, att daghemsverksamheten

vidgas för alt möta behovet av vård och tillsyn för barn till

förvärvsarbetande mödrar. För att tillgodose detta syfte förordas, att statsbidraget

till daghemmen räknas upp med ca 40 procent. Fritidshemmen anses

liksom hittills böra likställas med daghemmen i statsbidragshänseende.

Merkostnaderna för den föreslagna uppräkningen av bidragen till daghem

och fritidshem beräknas till ca 1 500 000 kr. per år. På grund av gällande

regler för utbetalning av statsbidragen kommer hälften av detta belopp

att belasta nästa budgetår. Med hänsyn till storleken av reservationen

och väntade utbetalningar under innevarande budgetår uppskattas anslagsbehovet

till 5 300 000 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Nordström m. fl. (1:54) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (II: 90), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning och förslag om införande

av statsbidrag till familjedaghemsverksamhet,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Geijer och Knut Johansson (I: 131) och den andra inom andra kammaren

av fru Ekendahl m. fl. (II: 89), i vilka — såvitt nu är i fråga — har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl.

Maj:t — med utgångspunkt från statsmakternas mål inom arbetsmarknadsoch

familjepoliliken samt med beaktande av i motionerna framförda fakta

och argument — skyndsamt låter utreda omfattningen av och formerna för

statens stöd åt institutioner för tillsyn av barn till förvärvsarbetande mödrar

och förelägger nästa års riksdag de förslag, som utredningen motiverar,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 333) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m.fl. (II: 406), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte besluta,

1) att 1944 års relationer mellan statens och huvudmännens kostnader

för driften av daghem, fritidshem och förskolor måtte återställas så att staten

svarar för 60 procent av genomsnittslönen för befattningshavare vid

daghem och fritidshem och för 35 procent av genomsnittslönen för befattningshavare

vid förskolor, och i anledning därav under femte huvudtiteln

till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 7 525 000 kr. eller 2 225 000 kr. mer än vad föredragande

statsrådet föreslagit;

2) att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av reglerna för

erhållande av statsbidrag till driften av daghem i syfte att möjliggöra en

mindre rigorös tillämpning och för att öka tillgången på fullgoda daghem,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar öhman och Lager (I: 437) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Gävle m.fl. (II: 513), i vilka •— såvitt nu är i fråga —

hemställts, att erforderliga åtgärder vidtages för alt påskynda byggnadstakten

i fråga om daghem, förskolor och eftermiddagshem,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Virgin m. fl. (I: 436) och den andra inom andra kammaren av fröken

\Vetterström m.fl. (II: 516) i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts,

alt riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte pröva möjligheterna och lämpligheten av att utvidga den barntillsyns

verksamhet som sker genom familjedaghem.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 54,

II: 89, II: 406, II: 513 och II: 516.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

13

Utskottet. De förvärvsarbetande mödrarnas antal är i vårt land betydande.

Detta gäller i hög grad även i fråga om mödrar med barn i förskoleåldern.

Främst är det givetvis de ensamstående mödrarna, för vilka förvärvsarbetet

ofta är en nödvändighet för den egna och barnens försörjning,

som har arbete utom hemmet. Även bland de gifta mödrarna förekommer

emellertid i avsevärd utsträckning förvärvsarbete, både där detta

är betingat av tvingande ekonomiska orsaker och i de fall andra skäl motiverar

yrkesverksamheten. Det torde finnas anledning att räkna med att

förvärvsverksamheten inte minst bland de gifta kvinnorna kommer att

öka i takt med en stigande efterfrågan på arbetskraft och en ökad befolkningsförskjutning

till tätorterna med de större möjligheter till förvärvsarbete

som där erbjudes.

Behovet av åtgärder från samhällets sida för barntillsynen för de förvärvsarbetande

mödrarna är uppenbart. Antalet barnstugor i form av

daghem, fritidshem och lekskolor har också, som föredragande statsrådet

anfört, ökat kraftigt under de senaste tio åren. ökningen ligger dock

väsentligen på lekskoleplatserna, medan utbyggnaden av daghemmen varit

av betydligt mindre omfattning. Åtgärder som kan ge ökad stimulans åt

utbyggnaden av daghemmen är högst angelägna. Utskottet hälsar därför

med tillfredsställelse, att statens stöd till daghemsverksamheten väsentligt

kan vidgas genom den nu föreslagna uppräkningen av det statliga driftbidraget.

Trots den utbyggnad som sålunda skett av barnstugorna, föreligger det

dock alltjämt behov av åtgärder för en utbyggnad och effektivisering av

samhällets insatser, när det gäller barntillsynen för de förvärvsarbetande

mödrarna. Detta har också kommit till uttryck i de motioner som väckts

i anslutning till nu förevarande anslag. Mot bakgrunden av den arbetsmarknadssituation,

som kan förväntas för de närmaste åren, och den

ökning av yrkesverksamheten bland mödrarna, som sannolikt kan påräknas,

är det enligt utskottets mening angeläget, att frågan om omfattningen

och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande ändamål

blir föremål för en allmän översyn. Därvid kan en kartläggning även

behöva ske av de åtgärder som hittills vidtagits. Därjämte bör så långt möjligt

söka bedömas det framtida behovet av daghemsplatser. Vidare kommer

naturligen frågan om inriktningen av verksamheten under prövning, varvid

även fördelningen mellan vanliga daghem och familjedaghem torde få övervägas.

Utskottet föreslår, att riksdagen i anledning av motionerna I: 54 och

II: 90, I: 131 och II: 89, I: 333 och II: 40(1, I: 437 och II: 513 samt 1: 436 och

II: 516 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en översyn rörande omfattningen

och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande ändamål.

Utskottet förutsätter att denna översyn kan bedrivas skyndsamt.

I avbidan på den sålunda föreslagna översynen är utskottet inte berett

att nu förorda någon sådan uppräkning av statsbidraget till daghem, fri
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

tidshem och lekskolor som förordats i motionerna 1:333 och II: 406. Dessa

motioner avstyrkes således i förevarande delar.

Vad i propositionen föreslagits rörande anslaget för nästa budgetår har

inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1: 333 och II: 406, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till driften av barnstugor för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 5 300 000 kr.;

II. i anledning av motionerna I: 131 och II: 89; I: 333 och

11:406; 1:437 och 11:513 samt 1:436 och 11:516, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1: 54 och

11:90 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en översyn

rörande omfattningen och utformningen av statens stöd till

barnstugor och liknande ändamål.

24 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 29, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet rörande

daghem m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Detta anslag tillkom som ett led i den upprustning av familj epolitiken

som beslöts vid 1957 års riksdag. Under budgetåren 1957/58—1960/61 be

viljades sammanlagt ca 375 000 kr. till olika försök. Ett flertal av dessa försök

pågår alltjämt.

Under de två senaste budgetåren har försöksverksamheten alltmer koncentrerats

till ett barnpsykologiskt laboratorium i Stockholm. Nämnda laboratorium

har inrättats med bidrag från allmänna arvsfonden och Stockholms

stad. Medel till bestridande av driftkostnaderna har anvisats från

förevarande anslag. Vid laboratoriet bedrives den första vetenskapligt ledda

försöks- och forskningsverksamheten i vårt land på småbarnsområdet. Den

banbrytande verksamheten vid laboratoriet kan väntas få stor praktisk betydelse

för den framtida utformningen av olika anordningar för barn under

skolåldern. Det är därför angeläget att genom ytterligare stöd från det allmännas

sida säkerställa verksamheten vid laboratoriet och främja dess utveckling

till ett centrum för forskning och praktisk försöksverksamhet på

området.

Vid ingången av budgetåret 1961/62 återstod av tidigare anvisade anslag

ett odisponerat belopp av ca 28 000 kr. Under innevarande år torde medel

komma att beviljas för fortsättning av redan påbörjad verksamhet. Under

nästa budgetår bör medel stå till förfogande för att möjliggöra ett ökat stöd

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

15

av barnpsykologiskt forskningsarbete. Föredragande statsrådet förordar, att

anslaget uppföres med oförändrat belopp.

I de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 217 och II: 267

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1962/63 till Försöksverksamhet rörande daghem

m. m. av 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.

Utskottet. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet det angeläget,

att en praktisk försöksverksamhet kan företagas, när det gäller utformningen

av olika anordningar för barn under skolåldern. Utskottet tillstyrker

därför den föreslagna medelsanvisningen. De i motionerna I: 217

och II: 267 anförda skälen för indragning av anslaget kan utskottet inte

finna bärande, och motionsyrkandet avstyrkes således.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i

fråga, till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

25:o) Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

34, s. 37—48) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för ungdomsvårdsskolorna, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Ungdomsvårdsskolorna:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

11 333 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 687 000 kr.

Departementschefen berör inledningsvis det allmänna läget inom ungdomsvårdsskoleområdet

och utvecklingen av platssituationen vid skolorna.

Utskottet torde härutinnan få hänvisa till propositionen (s. 44—45).

Härefter behandlar departementschefen frågan om utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Beträffande det av socialstyrelsen framlagda

byggnadsprograminet tillstyrker departementschefen, att en sjuk- och

behandlingsavdelning uppföres vid Byagården — i första hand avsedd för

flickor med alkohol- och narkotikaskador — samt att en elevavdelning uppföres

vid Håkanslorp, främst i syfte att skapa möjligheter för differentiering

av eleverna vid denna skola. Vidare förordas att verkstadsbyggnader

uppföres vid Ryagården och Håkanstorp ävensom att en ny skolbyggnad

anordnas vid Eknäs. Departementschefen återkommer i annat sammanhang

till frågan om anvisande av medel till de föreslagna byggnadsföretagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Departementschefen övergår därefter till att beräkna medelsbehovet under

anslaget för nästa budgetår.

Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd förstärkning av assistentpersonalen

vid skolorna. De föreslagna befattningarna är främst avsedda för arbetsuppgifter,

som sammanhänger med vård av elever utom skola. I avvaktan

på resultatet av pågående utredning av frågan om effektivare åtgärder

för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever anser sig departementschefen

endast kunna tillstyrka att assistenttjänster inrättas vid två

av de skolor som under nästa budgetår erhåller nya elevavdelningar, nämligen

Hammargården och Bärby. För tjänsten vid Bärby anses medel böra

beräknas för tiden fr. o. m. den 1 januari 1963.

För var och en av de nya mottagningsavdelningarna vid Lövsta, Hammargården,

Bärby, Forsane och Råby föreslås i enlighet med förslag av

socialstyrelsen skola inrättas befattningar för en tillsynsman i Ae 12, en

förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare i Ae 10 och två vårdare i Ae 8.

Vidare bör för en ny öppen avdelning vid Bärby inrättas tjänster för en

förste vårdare i Ae 10 och två vårdare i Ae 8. Då de nämnda avdelningarna

inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1963, beräknas medel

för dessa tjänster endast för ett halvt budgetår.

Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd medelsanvisning för utökning

av personalen vid mottagnings- och specialavdelningar för att möjliggöra

dubblering av tillsynen vid dessa avdelningar under dagtid. I anslutning därtill

erinrar departementschefen om att medel tidigare vid olika tillfällen

ställts till förfogande för att tillgodose detta personalbehov. Sålunda uppräknades

budgetåret 1959/60 de för vikarier m.m. avsedda medlen för att

möjliggöra anlitande av extra personal vid specialavdelningar med särskilt

svårbehandlade elever. I en år 1960 avgiven rapport angående undersökningar

av skolornas personalbehov föreslog statens organisationsnämnd eu

viss förstärkning av antalet tjänster vid skolorna på grund av bl. a. dubblering

av tillsynen vid mottagnings- och specialavdelningarna. Medel härtill

anvisades i enlighet med organisationsnämndens förslag. Ytterligare medelsanvisningar

för ifrågavarande ändamål är departementschefen inte beredd

att förorda.

För en ny elevavdelning vid Hornö tillstyrkes att tjänster inrättas fölen

tillsynsman i Ae 12 och en vårdare i Ae 8. Då den nämnda avdelningen

beräknas bli färdig omkring den 1 oktober 1962, beräknas medel för dessa

tjänster för tre fjärdedelar av budgetåret.

Socialstyrelsen har föreslagit, att två tjänster som ekonomibiträde i Ae 4

inrättas vid Bärby och Hammargården. Departementschefen tillstyrker, att

medel beräknas för en sådan tjänst, avsedd för Bärby.

Socialstyrelsens förslag om ytterligare medelsanvisning för personalförstärkning

på grund av den allmänna arbetstidsförkortningen m. m. tillstyrkes

endast delvis. Departementschefen förordar i enlighet med förslag av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

17

statskontoret att sju vårdartjänster i Ae 8 inrättas. Av dessa avses två tjänster

för vardera Fagared och Långanäs samt en för vardera Johannisberg

och Lövs ta.

Till obekvämhetstillägg beräknas ytterligare 125 000 kr. De till kontorshjälp

vid skolorna avsedda medlen anses i enlighet med statskontorets förslag

böra räknas upp med 50 000 kr. En för Råby avsedd yrkeslärartjänst

föreslås skola föras på övergångsstat.

Departementschefen tillstyrker, att en rektorstjänst i Ag 21, en tjänst som

kurator i Ag 15, en lärarinnetjänst i Ag 13, en tjänst som översköterska

i Ag 11, en lärarinnetjänst i Ag 10, en tjänst som biträdande husföreståndare

i Ag 9, en hantverkartjänst i Ag 9 och två vårdartjänster i Ag 8 utbytes

mot extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrader.

För automatiska utgiftsändringar beräknas en ökning med 155 000 kr.

De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet

med 646 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hjalmar Nilsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren

av herr Kärrlander m.fl. (II: 172), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande anslag måtte besluta att en sluten avdelning,

s. k. mottagningsavdelning, avsedd att betjäna det norrländska upptagningsområdet,

inrättas och att denna avdelning enligt socialstyrelsens förslag

förlägges i anslutning till Vemyra skolhem i Sollefteå,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson och fru Segerstedt Wiberg (1:431) och den andra

inom andra kammaren av fröken Elmén m.fl. (II: 505), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att utöver departementschefens förslag tio vårdartjänster

och en assistenttjänst inrättas samt att vederbörande avlöningsanslag

förstärkes med erforderligt belopp,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist och fru Torbrink

väckt motion (11:601), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för inrättande av behandlingshem

för alkoholmissbrukare i åldern upp till 21 år.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 172,

II: 505 och II: 601.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har under

de senaste fem åren en väsentlig utbyggnad skett av ungdomsvårdsskoleorganisationen,

varigenom antalet platser ökat med drygt 300. Den besvärande

platsbrist, som tidigare varit rådande, har därigenom kunnat elimineras.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att platsbehovet sålunda i hu2—3471

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

vudsak kunnat tillgodoses, och att den fortsatta utbyggnaden av vårdorganisationen

väsentligen kan inriktas på en kvalitativ förbättring av vårdresurserna.

Utskottet finner det även tillfredsställande, att utredningar kunnat

igångsättas för att få till stånd åtgärder för en effektivare behandling

och eftervård av ungdomsvårdsskoleeleverna.

De förslag till utbyggnad av vårdorganisationen, som departementschefen

i förevarande sammanhang förordat, kan utskottet ansluta sig till. Utskottet

tillstyrker således uppförandet av en sjuk- och behandlingsavdelning vid

Ryagården och en elevavdelning vid Iiåkanstorp liksom även verkstadsbyggnader

vid nu nämnda skolor och en ny skolbyggnad vid Eknäs. Utskottet

återkommer senare till frågan om anslag för ifrågavarande byggnadsföretag.

Utskottet kan även biträda de av departementschefen föreslagna personalförstärkningarna

avseende två assistenttjänster, 25 tjänster vid nyinrättade

mottagningsavdelningar och sex andra tjänster inom organisationen.

Den föreslagna förstärkningen med sju vårdartjänster till följd av arbetstidsförkortningen

liksom även de av departementschefen föreslagna tjänsteförändringarna

och särskilda medelsanvisningarna biträdes ävenledes av

utskottet.

I motionerna I: 431 och II: 505 har förordats, att tio vårdartjänster och

en assistenttjänst inrättas utöver vad departementschefen föreslagit. I likhet

med motionärerna anser utskottet det väsentligt, att ungdomsvårdsskolorna

äger tillgång till kvalificerad personal i erforderlig utsträckning.

Detta gäller inte minst i fråga om assistentpersonal. I avbidan på de utredningar

om behandlingsmetoderna och eftervården som f. n. pågår är utskottet

dock inte berett att tillstyrka flera assistenttjänster än de som departementschefen

förordat. Inte heller i fråga om vårdarpersonalen anser

sig utskottet kunna förorda någon ytterligare förstärkning utöver den av

departementschefen föreslagna. Utskottet vill i detta sammanhang liksom

departementschefen erinra om att medel under de senaste åren vid flera

tillfällen anvisats för att möjliggöra en förstärkning av personalen bl. a.

vid mottagnings- och specialavdelningarna. Förevarande motionsyrkande

avstyrkes således av utskottet.

Såsom erinrats om i motionerna I: 266 och II: 172 beslöt föregående års

riksdag på förslag av Kungl. Maj:t att fem nya slutna avdelningar skulle

inrättas. Motionärerna har nu under åberopande av att nämnda avdelningar

inte skulle tillgodose behovet av ungdomsvårdsskoleplatser för Norrlands

vidkommande föreslagit en mottagningsavdelning även vid Vemyra skolhem.

Motionsyrkandet överensstämmer med ett av socialstyrelsen framfört men av

departementschefen icke tillstyrkt yrkande. Alternativt har i motionerna

föreslagits att en av de av riksdagen tidigare beslutade avdelningarna skulle

ersättas med en avdelning vid Vemyra. Utskottet hyser förståelse lör de av

motionärerna anförda motiven för yrkandet. Med hänsyn till de åtgärder

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

19

som redan vidtagits för uppförande av de fem nämnda avdelningarna anser

utskottet det dock knappast möjligt att nu ändra de redan vidtagna dispositionerna.

Utskottet är heller icke berett att nu förorda medelsanvisning

för ytterligare en mottagningsavdelning. Utskottet förutsätter dock, att frågan

om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna ägnas särskild uppmärksamhet

vid den fortsatta planeringen av vårdorganisationen och att

därvid bl. a. beaktas möjligheterna att anordna en mottagningsavdelning

för det norrländska upptagningsområdet.

I anledning av vad som anförts i motionen II: 601 vill utskottet erinra

om att i förarbetena till den nya barnavårdslagen uttalats, att åtgärder beträffande

unga alkoholmissbrukare bör vidtagas av barnavårdsorganen

och icke av nykterhetsorganen. Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen har

vården av unga manliga alkoholmissbrukare under senare år koncentrerats

till Långanäs yrkesskola, där en särskild specialavdelning inrättats härför.

I hög grad har denna skola därvid kommit att utnyttjas för vård och

behandling av elever, för vilka alkoholmissbruket varit en dominerande

orsak till omhändertagandet. Sådana elever intages dock även på andra

skolor. Den medelsförstärkning som under senare år medgivits för psykiatrisk

och psykologisk rådgivning vid skolorna torde ha underlättat genomförandet

av behandlingen av dessa ungdomsvårdsskoleelever. För de

kvinnliga eleverna har, såsom utskottet förut berört, avsetts skola uppföras

en särskild sjuk- och behandlingsavdelning vid Ryagården.

Motionärerna har föreslagit åtgärder för inrättande av behandlingshem

för unga alkoholmissbrukare. Såsom motionärerna anfört torde alkoholmissbruket

bland de unga ofta vara förenat med asocialitet i någon

form, varför omhändertagandet också grundar sig på andra faktorer än alkoholmissbruket.

I sådana fall synes vården inom ungdomsvårdsskoleorgani

sationen innebära den närmast till hands liggande lösningen. Hittillsvarande

erfarenheter synes också tyda på att det antal fall av alkoholmissbruk

bland ungdomar, där uteslutande eller väsentligen alkoholmissbrukel

skulle förorsaka omhändertagande, torde vara relativt ringa. Utskottet

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t i samband med behandlingen

av nykterhetsvårdsutredningens framlagda förslag även beaktar frågan om

behovet av särskilda åtgärder, när det gäller vården av de unga alkoholmissbrukarna.

I avvaktan härpå anser utskottet någon framställning till

Kungl. Maj:t i ämnet icke böra göras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 431 och It: 505

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för ungdomsvårdsskolorna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 förordat;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

b) godkänna följande avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Aulöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ 3 134 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 406 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 294 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 2 337 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 160 000

Summa kr. 11 333 000;

c) till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 333 000 kr.;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 266 och

II: 172 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört om lokaliseringen av mottagningsavdelningar

vid ungdomsvårdsskolorna;

III. att motionen 11:601 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

26:o) Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 35, s. 48—52), vilket innebär en med 459 000 kr.

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 921 000

kr.

27:o) Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 52—54) och under

erinran att till ändamålet för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 247 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 350 000 kr.

28 :o) Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande och drift av provisoriska

förläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 54 och 55) föreslagit riksdagen

att till Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande och drift av provisoriska

förläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

350 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

21

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 750 000 kr.

Vid början av innevarande budgetår fanns tolv provisoriska förläggningsbyggnader

vid olika skolor. En provisorisk byggnad måste uppföras vid

Härby såsom ersättning för lokaler som förstörts genom brand. Nya förläggningar

kan under budgetåret behöva uppföras vid ytterligare några

skolor. Kostnaderna för hyror för nämnda byggnader kan beräknas till

70 000 kr. och för personal vid förläggningarna till ca 250 000 kr.

Verksamheten med skogsförläggningar i samarbete med Skid- och friluftsfrämjandet

anses böra fortsätta i oförändrad omfattning under nästa

budgetår. Kostnaderna härför beräknas till ca 200 000 kr. Vidare bör ca

100 000 kr. beräknas till eventuellt erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.

I enlighet med det anförda kan medelsbehovet under nästa budgetår beräknas

till ca 620 000 kr. Med hänsyn till den befintliga reservationen och

storleken av väntade utbetalningar under innevarande budgetår anses anslaget

kunna räknas ned med 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kung], Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

29:o) Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 55 och 56), vilket i fråga om anslagsberäkningen

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kr.

30 :o) Bidrag till inackorderingshem m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 39, s. 56 och 57), vilket innebär oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inackorderingshem m. m.

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 227 000

kr.

31 :o) Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor. Kungl. Maj :t har

(punkt 40, s. 57—59) föreslagit riksdagen att till Viss upplysningsverksamhet

i ungdomsfrågor för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför, att den upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

som beslöts vid fjolårets riksdag nu planlägges av statens ungdomsråd

enligt givna direktiv. Som ett led i verksamheten skall ungdomsrådet

inom den närmaste tiden anordna konferenser för bl. a. producenter av

ungdomsfilm och företrädare för press, radio och television. Vidare avser

ungdomsrådet att i samverkan med vederbörande länsstyrelser anordna konferenser

i ungdomsfrågor i länen. Under innevarande budgetår torde dessutom

en kampanj för rekrytering av ungdomsledare komma att igångsättas.

De nu angivna åtgärderna utgör inledningen till en mera långsiktig upplysningsverksamhet

med speciell inriktning på föräldraansvaret för ungdomen.

Denna verksamhet skall enligt föreliggande planer sättas i gång under budgetåret

1962/63. För denna och annan upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

i enlighet med de riktlinjer, som godkändes av 1961 års riksdag;

bör medel stå till förfogande under nästa budgetår. Det bör ankomma på

Kungl. Maj:t att närmare bestämma, hur anvisade medel skall användas.

Anslaget bär uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

Nykterhetsvård

32 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 60—62), vilket innebär

inrättande av en tjänst som vårdare i Ae 8 och en uppräkning av anslaget

med 35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 481 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 615 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 317 300

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

5.

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................

Summa kr.

22 000

1 455 000;

b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 455 000 kr.

33 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoliolmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 62—64), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 1 088 000 kr.

34 :o) Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj .ts

förslag (punkt 43, s. 65 och 66), vilket innebär inrättande av en tjänst som

skötare i Ae 8 och en ökning av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom mentalsjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ..............................................

120 000

2 300

95 000

64 400

4 300

Summa kr. 286 000;

b) till Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 286 000 kr.

35 :o) Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vardanstalt

för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 44, s. 66 och 67), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 4 000 kr., hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

att riksdagen må till Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

119 000 kr.

36:o) Statens vårdanstalt å Venngam för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 45, s. 67—70) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

or statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

orordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare,

att tillampas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1962/63, dels ock till

Statens vardanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 145 000 kr.

Departementschefen förordar att en tjänst som heltidsanställd läkare

i lönegrad Ae 26 inrättas vid anstalten. Till innehavaren av läkartjänsten

bor utgå avloningsförstärkning med 8 000 kr. för kalenderår. Särskilda medel

till arvode till kroppsläkare behöver inte längre beräknas. Endast om

den nyinrättade tjänsten inte skulle kunna besättas, torde läkarbehovet

såsom hittills få tillgodoses av arvodesanställd läkare. Vidare förordas en

uppräkning av anslagsbeloppet för vikarier m. m. med 2 000 kr.

De framförda förslagen föranleder en ökning av anslaget med 53 000 kr

omräkningsposterna inräknade.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari

1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 314 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

uls _..... 615 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 250 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 19 000

Summa kr. 1 198 000;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

25

c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 198 000 kr.

37:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 70—72), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 101 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 883 000 kr.

38:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmisshrukare: Vårdavdelning

i Fagersta. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 72 och 73) föreslagit

riksdagen att till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:

Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 318 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 322 000 kr.

Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera

huvudtitlar gemensamma frågor anses tjänsten som kokerska i Ae 6 böra

bytas ut mot en tjänst som husmor i Ae 7.

Det för avlöningar avsedda anslagsbeloppet föreslås för löneklassuppflyttningar,

omräkning av rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ökat med 5 000 kr. Till inventarier m. m. beräknas 3 000 kr.,

vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med

9 000 kr. Anslaget föreslås uppfört med 318 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

det av departementschefen anmälda förslaget till tjänsteförändring.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för hudgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 318 000 kr.

39:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmisshrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 48, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmisshrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1962/63, dels ock till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

261 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kr.

Anstaltsstyrelsen har i samband med avgivande av förslag till innehavare

av direktörstjänsten vid anstalten hemställt, att hittillsvarande föreståndaren

tills vidare måtte tillerkännas en personlig tjänst i Ag 17.

Departementschefen anmäler med anledning härav, att Kungl. Maj:t

medgivit att vid vårdanstalten må tills vidare under innevarande budgetår

finnas inrättad en extra tjänst i angivna lönegrad under villkor att en vid

anstalten befintlig assistenttjänst i lönegrad Ae 15 inte besättes. Medel beräknas

för en tjänst i Agl7 även under nästa budgetår. Vidare förordas en

uppräkning av anslagsbeloppet för vikarier in. in. med 2 000 kr.

De förordade förslagen föranleder, automatiska förändringar inräknade,

en ökning av anslaget med sammanlagt 11 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 11500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 190 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 54 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 4 500

Summa kr. 261 000;

b) till Statens vårdanstalt d Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 261 000 kr.

40:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 75 och 76), vilket

innebär en minskning av anslaget med 40 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 168 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

27

41 :o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare; Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 76—78) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens vårdanstalt å Gudhem för

alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 097 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 066 000 kr.

Departementschefen anmäler, att Kungl. Maj:t medgivit, att en tjänst

som reparatör i lönegrad Ag 9 må finnas inrättad vid anstalten, tills vidare

dock längst t. o. m. den 30 juni 1962, i stället för en arvodesbefattning

som reparatör med lön motsvarande lönegrad A 8. Medel föreslås skola beräknas

för tjänsten i Ag 9 även under nästa budgetår.

De framförda förslagen föranleder, omräkningsposterna inräknade, en

ökning av anslaget med sammanlagt 31 000 kr.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 35 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 813 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 232 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 16 000

Summa kr. 1 097 000;

b) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 097 000 kr.

42:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare; Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 78—80), vilket

innebär en med 27 000 kr. ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 507 000 kr.

43 :o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 52, s. 80—85) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar av grunderna

för bidrag till anordnande av enskilda vårdanstalter och inackorderingshem

för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962, dels ock

till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 850 000 kr.

Från anslaget utgår bidrag för anordnande av erkänd eller enskild vårdanstalt

för alkoholmissbrukare eller av inackorderingshem för omhändertagande

av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidrag utgår med högst

följande belopp per vårdplats, nämligen för erkänd anstalt 10 000 eller, om

särskilda skäl för högre bidrag föreligger, 15 000 kr. samt för enskild

anstalt och inackorderingshem 5 000 kr. Bidraget må ej överstiga vad

från annat håll tillskjutes, om ej särskilda skäl föranleder därtill.

När det gäller de allmänna (statliga och erkända) vårdanstalterna har

riksdagen tidigare godtagit att ca 2 100 platser uppställes som mål för utbyggnaden.

Den 1 juli 1960 var 31 allmänna vårdanstalter med tillhopa

2 004 vårdplatser i verksamhet. Härutöver utnyttjades vissa överbeläggningsplatser.

Sedan därefter den erkända anstalten Romanäs tagits i bruk

och den statliga Växjöanstalten nedlagts i samband med utbyggnad av

Brotorpsanstalten, uppgick den 1 juli 1961 antalet allmänna vårdanstalter

till 31 med sammanlagt 2 126 vårdplatser. Av dessa utgjorde fem statliga

anstalter med 461 vårdplatser och 26 erkända vårdanstalter med 1 665 vårdplatser.

I avvaktan på ställningstagandet till nykterhetsvårdsutredningens betänkande

angående översyn av nykterhetsvården (SOU 1961: 58), bör enligt

departementschefen medel till anordningsbidrag alltjämt stå till Kungl.

Maj :ts förfogande. Härför talar inte minst den omständigheten alt anstaltssystemet

i nuvarande läge omfattar åtskilliga provisorier och otillfredsställande

anordningar.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker departementschefen att medel beräknas

för anordnande av ett 20-tal nya platser vid de erkända vårdanstalterna.

Medelsbehovet härför, beräknat efter maximalt statsbidrag per plats,

uppgår till (20 x 15 000) 300 000 kr.

I fråga om de enskilda anstalterna har riksdagen godtagit att 350 platser

utgör målet. Den 1 juli 1961 var antalet vårdplatser vid dessa anstalter 357.

I händelse av bifall till inneliggande framställningar om ytterligare anord
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

29

ningsbidrag kominer antalet platser att uppgå till 388. Departementschefen

anser i likhet med socialstyrelsen, att medel bör anvisas för ett 40-tal platser

utöver sistnämnda antal. Vad beträffar anordningsbidragets storlek finner

departementschefen en höjning av bidraget vara påkallad och förordar en

uppräkning av det maximala anordningsbidraget till 10 000 kr. eller, om

särskilda skäl för ett högre bidrag föreligger, 15 000 kr. per vårdplats. Det

är samma belopp som högst kan utgå vid anordnande av vårdplats vid erkänd

vårdanstalt. För nästa budgetår beräknas i enlighet med det anförda

(40 x 15 000) 600 000 kr.

Beträffande inackorderingshemmen har 1958 års riksdag godtagit en utbyggnad

till 350 platser. Antalet platser vid hemmen uppgick den 1 juli

1961 till 215 och beräknas av socialstyrelsen ha stigit till 261 vid utgången

av innevarande budgetår. Departementschefen anser det vara av vikt att eu

snabbare utbyggnad av inackorderingshemmen stimuleras. Detta anses böra

ske genom att anordningsbidraget, i likhet med vad föreslagits beträffande

de enskilda vårdanstalterna, ökas till 10 000 eller, om särskilda skäl för

högre bidrag föreligger, högst 15 000 kr. per vårdplats. Medel föreslås för

nästa budgetår skola anvisas till anordnande av 125 nya platser vid inackorderingshem.

I genomsnittligt bidrag bör beräknas 10 000 kr. per vårdplats.

För ändamålet skulle då erfordras (125 X 10 000) 1 250 000 kr.

Medelsbehovet för de av departementschefen förordade nya platserna

skulle utgöra 2 150 000 kr. En viss reservation på anslaget torde dock komma

att finnas vid innevarande budgetårs utgång. Anslaget föreslås därför

uppfört med 1 150 000 kr.

Kungl. Maj:t anses liksom hittills böra kunna vid fördelningen av anslaget

avvika från vad som vid anslagsberäkningen upptagits för de olika

bidragsändamålen.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har nykterhetsvårdsutredningen

numera framlagt sitt betänkande angående översyn av nykterhetsvården.

De mera principiella frågorna rörande den framtida anstaltsorganisationen

torde därför komma under prövning i samband med ställningstagandet

till utredningens förslag.

När det gäller de allmänna vårdanstalterna har vårdorganisationen numera

utbyggts till den omfattning, 2 100 platser, som riksdagen tidigare

uppställt såsom riktpunkt. Organisationen omfattar dock åtskilliga provisoriska

anordningar, och utskottet anser därför i likhet med departementschefen,

att medel alltjämt bör stå till förfogande för anordningsbidrag till

erkända anstalter. Departementschefens förslag härutinnan kan utskottet

således biträda.

Beträffande de enskilda anstalterna och inackorderingshemmen kan utskottet

ävenledes godtaga den föreslagna utbyggnadsplanen. Utskottet finner

det välbetänkt, att anordningsbidraget härvid höjes på sätt departe
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

menlschefen föreslagit, så att inte minst utbyggnaden av inackorderings

hemmen kan stimuleras.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade

ändringarna av grunderna för bidrag till anordnande av enskilda

vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare,

att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;

b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 1 150 000 kr.

44 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 53, s. 85—90)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och en

skilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli

1962, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 22 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 000 000 kr.

Från detta anslag utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda vårdkostnader

vid erkända anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingshem

för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden samt

bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare.

Maximibeloppet för driftbidrag till erkända och enskilda vårdanstalter

har under de senaste åren höjts flera gånger. Fr. o. m. den 1 juli 1961 har

garantibidraget ökats med 1: 50 kr. till 15 kr. och beläggningsbidraget med

1 kr. till 11 kr. Socialstyrelsen föreslår nu, att garantibidraget höjes med

2: 50 kr. och beläggningsbidraget med 2: 25 kr. Departementschefen tillstyrker

med anledning härav en höjning av driftbidragen med 2 kr.

Från förevarande anslag utgår jämlikt 1 § bidragskungörelsen även ersättning

för vissa särskilda vårdkostnader för intagna på erkända vårdanstalter.

Dylik ersättning utgår bl. a. för kostnader för vårdlagares sjukhusvistelse

och tandvård samt för vissa resor. Den nu tillämpade ordningen för

sammanställande och granskning av dessa kostnader är ur administrativ

synpunkt tungrodd och arbetskrävande. Mot bakgrunden av att socialstyrelsens

nylcterhetsvårdsbyrå utser minst en revisor vid varje erkänd vårdanstalt

har statens organisationsnämnd tidigare förordat att granskningen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

omlägges. Det skulle innebära en betydande förenkling, om ifrågavarande

kostnader inräknades i de kostnader för vilka driftbidrag utgår. En sådan

ordning förutsätter emellertid en generell höjning av drittbidragens maximibelopp.

Socialstyrelsen har beträffande de särskilda vårdkostnaderna

räknat med en genomsnittlig kostnad av 3 kr. per vårddag under budgetåret

1962/63. Departementschefen föreslår, att driftbidragen för ifrågavarande

ändamål höjes med 3 kr.

De av departementschefen framförda förslagen föranleder höjning av

maximibeloppen för driftbidragen till de erkända och enskilda vårdanstalterna

med tillhopa 5 kr. Departementschefen förordar, att garantibidraget

får utgå med högst 16 kr. och heläggningsbidraget med högst 15 kr. fr. o. m.

den 1 juli 1962. För en anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar

prövas vara i behov därav eller beträffande vilken eljest särskilda

skäl därtill föreligger, anses garantibidraget böra liksom f. n. kunna

höjas med ytterligare en krona.

Enligt det anförda skulle maximibidraget under vissa förutsättningar

kunna uppgå till 32 kr. per dag. Då det likväl inte torde vara uteslutet att

maximibeloppet kan komma att visa sig otillräckligt för vissa anstalter

föreslås Kungl. Maj:t äga att, efter särskild prövning, bevilja bidrag utöver

angivna maximibelopp.

Medelsbehovet uppskattas för driftbidrag till 17 200 000 kr. för erkända

och 4 400 000 kr. för enskilda anstalter.

För driftbidrag till inackorderingshem beräknas 900 000 kr.

Anslaget föreslås uppfört med 22 500 000 kr., innebärande en höjning

med 1 500 000 kr.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna höjningen av driftbidragen

kan utskottet tillstyrka. Utskottet har icke heller funnit anledning

till erinran mot den föreslagna omläggningen av bidragssystemet, varigenom

en betydande administrativ förenkling torde kunna ernås. En dylik

omläggning måste emellertid med nödvändighet innebära en viss schablonisering.

För att en smidig anpassning till det nya systemet skall kunna

åstadkommas, finner utskottet det därför befogat, att Kungl. Maj:t, såsom

departementschefen föreslagit, skall ha möjlighet att efter särskild provning

bevilja bidrag utöver de maximibelopp som eljest fastställts.

Förslaget till medelsanvisning samt vad departementschefen i övrigt

föreslagit kan utskottet ävenledes biträda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade

ändringarna av grunderna för bidrag till driftkostnader vid

erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1962;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 22 500 000 kr.

45 ro) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 90 och 91), vilket innebär

en höjning av anslaget med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt lagen

om nykterhetsvärd in. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 1 050 000 kr.

46 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 55, s. 91 och 92), vilket innebär oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

80 000 kr.

47:o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 56, s. 92 och 93), vilket innebär en av automatiska

utgiftsförändringar föranledd höjning av anslaget med 43 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/

63:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 74 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 1 335 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 400 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 27 200

Summa kr. 1 838 000;

b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 838 000 kr.

48:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 57, s. 94), vilket innebär en med 21 000 kr. ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

574 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

38

49:o) Bidrag; till kommunala nykterhetsnämnder. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, s. 94 och 95), vilket innebär en ökning av anslaget

med 3 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

20 000 000 kr.

50 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 96), vilket innebär oförändrad

inedelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande, av nykterhetsnämndernas

verksamhet in. in. för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

83 000 kr.

51 :o) Bidrag till Länkrörelsen. Kungl. Maj :t har (punkt 60, s. 97) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 300 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kr.

Bidrag från anslaget lämnas åt sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare

(Sällskapet Länkarna, Kamratföreningen Länken m. fl.).

Under budgetåret 1960/61 utgick bidrag till 115 lokalföreningar med varierande

belopp, varvid hänsyn togs bl. a. till verksamhetens omfattning och

antalet medlemmar.

I sitt nyligen avlämnade betänkande vidhåller nykterhetsvårdsutredningen

sitt tidigare förslag om ändrade grunder för statsbidrag till länksammanslutningar.

Utredningen föreslår, att det särskilda statsbidraget till

Länkrörelsen skall upphöra fr. o. in. den 1 januari 1963 och att kommunala

anslag till rörelsen därefter skall utgöra statsbidragsberättigande utgifter

för kommunerna, i den mån bidragen avser ändamål som grundar rätt till

statsbidrag. Departementschefen är inte beredd att f. n. tillstyrka nykterhetsvårdsutredningens

förslag men förordar däremot, att det nuvarande

anslaget ökas med 100 000 kr. till 300 000 kr.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av bidraget

till Länkrörelsen med 100 000 kr. och hemställer,

alt riksdagen må till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

3—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

52:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

61, s. 98—104) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen, atl

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

9 021 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 808 000 kr.

Departementschefen förordar, att arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlingsbyrå

utökas med en förste byråinspektör i Ae 23, samt att kanslibyråns

personalsektion tillföres en förste byråsekreterare i Ae 23 och kaineralbyrån

en tryckare i Ae 9.

Arbetsvårdsbyråns allmänna sektion föreslås förstärkt med tre förste byråinspektörer

i Ae 21 samt två amanuenstjänster och en kanslisttjänst i reglerad

befordringsgång. Under anslagsposten till tillfällig personal beräknas

även medel för en byråingenjörstjänst i lönegrad 21. Tjänsten som blindvårdskonsulent

i Ae 19 föreslås skola utbytas mot en byråinspektörstjänst

i samma lönegrad. Vid bifall till dessa förslag kan en förste byråsekreterartjänst

i Ae21 och tre assistenttjänster i Ae 13 dras in samt anslagsposten

till avlöningar till tillfällig personal minskas med kostnaden för två amanuenser

och en förste assistent i Ag 16.

Den utbildnings- och yrkesprognostiska verksamheten anses höra förstärkas

på så sätt, att ytterligare 35 000 kr. beräknas för experter och sakkunniga.

För övriga kostnader för experter och sakkunniga tillstyrkes en

ökning med 5 000 kr.

Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor anses följande lönegradsuppflyttningar böra

företas, nämligen på arbetsförmedlingshyrån en byråinspektör i Ao 19 till

förste byråinspektör i Ao 21 och ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9,

på kanslibyrån en förste byråsekreterare i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, på

försäkringsbyrån en amanuens till förste byråsekreterare i Ae 21 och ett

kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9 samt på kameralbyrån en kamrerare

i Ao 23 till byrådirektör i Ao 24, en tryckeriföreståndare i Ae 11 till Ae 13,

en förste expeditionsvakt i Ao 9 till uppsyningsman i Ao 10, en förste förman

i Ae 9 till biträdande tryckeriföreståndare i Ae 11 och en expeditionsvakt

i Ae 7 till materialförvaltare i Ae 10. Innehavarna av två tjänster som

expeditionsvakt i Ae 7 på kameralbyrån bör erhålla tjänstebenämningen

förrådsman. Till extra ordinarie befattning bör ombildas en byråingenjörs
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962 35

tjänst i Ag 21, för vilken medel för innevarande budgetår beräknats under

anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal.

Vad departementschefen nu förordat medför, inräknat automatiska förändringar,

en ökning av medelsbehovet med 213 000 kr.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 513) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 587), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 587.

Utskottet. De av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda

förslagen till tjänsteförändringar har utskottet tidigare tillstyrkt i sitt

av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14. Även i övrigt kan utskottet

ansluta sig till den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.

Någon ytterligare ökning av anslaget såsom föreslagits i motionerna

1: 513 och II: 587 anser sig utskottet således icke kunna förorda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................................... 2 051 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 56 200

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 355 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 298 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................ 115 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 2 011 800

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 134 000

Summa kr. 9 021 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 021 000 kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

53:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

NIajds förslag (punkt 62, s. 104—106), vilket innebär en med 335 000 kr.

''"''kad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 737 000 kr.

54:o) Arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 63,

s. 106—125) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetsförmedlingen, att tillämpas tills vidare

Ir. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetsförmedlingen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 41 416 000 kr.

Anslaget, med rubriceringen Den ofientliga arbetsförmedlingen och sjömanshusen:

Avlöningar, är i gällande riksstat uppfört med 34 725 000 kr.

Departementschefen, som anser att en utbyggnad av arbetsförmedlingsorganisationen

är den angelägnaste uppgiften då det gäller att ytterligare

effektivisera strävandena att underlätta arbetskraftens anpassning till förändrade

produktionsförhållanden, föreslår inrättande av 205 extra ordinarie

tjänster. Därvid räknar departementschefen med en förstärkning av allmänna

förmedlingen och ungdomsförmedlingen med 100 tjänster, av arbetsvärden

med 40 Ijänster, av tjänstemannaförmedlingen med 30 tjänster,

av yrkesvägledningen med lo tjänster och av länsarbetsnämndernas kanslier

med 20 tjänster.

Depai tementschefen föreslår, att de 20 tjänsterna inom länsarbetsnämndernas

kanslier inrättas som kanslisttjänster i reglerad befordringsgång. Del

löreslås få ankomma pa Kungl. Maj:t att besluta om lönegradsplacering

av övriga föreslagna tjänster. Medelsbehovet för 205 nya tjänster kan med

utgångspunkt från nu tillämpad lönesättning beräknas till 3 600 000 kr.

Förstärkningen av arbetsförmedlingsresurserna anses delvis böra ske

genom medelstilldelning för tillfällig personal. Det föreslås, att härför beräknas

samma belopp som för extra ordinarie tjänster, 3 600 000 kr. Utnyttjandet

av dessa medel bör bli beroende av Kungl. Maj:ts medgivande. Därigenom

blir det möjligt för Kungl. Maj:t att tillföra arbetsförmedlingen

ytterligare personal när så befinnes erforderligt för att lösa speciella arbetsmarknadsproblem.

En sadan personalförstärkning kan många gånger vara

alternativet till andra, avsevärt kostsammare sysselsättningspolitiska åtgärder.

Medel för tillfällig personal anses vidare böra beräknas för redan befintliga

extra tjänster inom länsarbetsnämndernas kanslier och vid förmedlingskontoren

samt sjömanshusen i Stockholm och Göteborg. Sammanlagt

beräknas ett belopp av 6 686 000 kr. för tillfällig personal, varav 1 543 000

kr. belastar anslagsposten till rörligt tillägg.

I avlöningsstaten föreslås skola uppföras en särskild, förslagsvis beteck
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

37

nåd anslagspost för arvoden till yrkesvalslärare. Medelsbehovet för sådana

arvoden uppskattas till 800 000 kr. För kontaktmän för yrkesvägledningen

beräknas ytterligare 35 200 kr. Därmed finns utrymme för ett ökat antal

kontaktmän och för viss utvidgning av verksamheten. Däremot minskar behovet

av arbetsförmedlingsombud genom den föreslagna förstärkningen av

kontorsorganisationen. Denna minskning uppskattas till 370 000 kr. inberäknat

rörligt tillägg. Samtliga arvoden har beräknats efter oförändrade

grunder.

Såsom ett led i strävandena att återföra ett allt större antal handikappade

personer till förvärvsarbete föreslås under anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska

åtgärder en viss utökning av näringshjälpen. Det är viktigt

att de ekonomiska förutsättningarna för företag, som är avsedda att helt

eller delvis finansieras med näringshjälp, blir sakkunnigt bedömda. Länsarbetsnämnderna

föreslås därför skola beredas möjlighet att anlita sakkunniga.

Därvid anses företagarföreningarnas sakkunskap böra anlitas i

den utsträckning som det är möjligt. Medelsbehovet för detta ändamål beräknas

till 25 000 kr. Vidare erfordras i anslutning till utbyggnaden av arbetsvärden

en ökad medverkan av läkare. Antalet arvodesanställda läkare

föreslås ökat med åtta. Härför beräknas 25 000 kr.

Anslagets rubricering föreslås ändrad till Arbetsförmedlingen: Avlöningar.

Vad departementschefen förordat medför, inräknat automatiska förändringar,

en ökning av medelsbehovet med 6 691 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyman m.fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren av herr

Boija m.fl. (Il: 325), i vilka hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen

av anslaget till Arbetsförmedlingen: Avlöningar måtte uttala att

möjligheterna att lösa de handikappades sysselsättningsproblem, bl. a. genom

en intensifierad ömsesidig utväxling av partiellt arbetsföra mellan näringslivet

och statsunderstödda verkstäder för arbetsträning och skyddad

sysselsättning, prövas i något eller några län med för sådan verksamhet

gynnsamma betingelser samt att arbetsvärdens personal måtte ytterligare

förstärkas efter de erfarenheter, som vinnes av sådan intensifierad verksamhet,

dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 217 och

II: 267, i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

a) fastställa följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen alt tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... 10 675 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ....................................................32l 600

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ..................... l 543 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..................... 12 980 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................................. 2 400

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ........................... 800 000

7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ......... 25 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. 9 q7q qq0

9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ... 599 000

Summa kr. 36 016 000

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 36 016 000 kr.;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att direktiven för arbetsmarknadsutredningen

kompletteras med uttrycklig föreskrift om att utredningen

skall företaga en organisationsundersökning av arbetsmarknadsverket;

dels de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 513 och

II: 587 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1962/63 till Arbetsförmedlingen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 43 500 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Wiklund i Stockholm och

Rimmerfors väckt motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen ville uttala

sig för att ett från tid till tid behövligt antal tjänstemän inom arbetsförmedlingarnas

arbetsvärd avdelas för speciell verksamhet, avseende arbetsplacering

av lagöverträdare, alkoholmissbrukare och andra liknande

grupper, särskilt s. k. eftervårdsfall.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I* 215

1: 217, II: 587 och II: 174.

Utskottet. Inom arbetsmarknadspolitiken har de rörlighetsfrämjande åtgärderna

kommit att tillmätas en allt större betydelse. De hittillsvarande

erfarenheterna av den geografiska och yrkesmässiga omflyttning som skett

genom arbetsförmedlingens medverkan är också goda. För att effektivt

kunna ta tillvara den produktionsfaktor som arbetskraften utgör är del

väsentligt, att rörligheten hos arbetskraften underlättas. Arbetsförmedlingen

intager härvid en framträdande roll, och utskottet delar därför helt departementschefens

uppfattning om behovet av en betydande förstärkning av

arbetsförmedlingens personalorganisation. Den föreslagna utökningen av

personalorganisationen med 205 nya tjänster samt en särskild medelsanvisning

av 3 600 000 kr. för tillfällig personal tillstyrkes således av utskot
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

39

tet. För att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få önskad effekt

är det väsentligt, att desamma kan sättas in med kort varsel. Personalorganisationen

måste vara anpassad härefter. Att avstå från att ställa medel

för tillfällig personal till förfogande i avvaktan på den framtida utvecklingen

av konjunkturen, såsom föreslagits i motionerna 1:217 och 11:267,

är därför enligt utskottets mening icke tillrådligt. Icke heller kan utskottet

ansluta sig till den i nämnda motioner föreslagna begränsningen av den

personella utbyggnaden till att avse 100 tjänster. En utvidgning av arbetsinarknadsutredningens

uppdrag till att icke endast avse en översyn av arbetsmarknadspolitiken

utan även en organisatorisk undersökning av arbetsmarknadsverket,

vilket ävenledes föreslagits i nu nämnda motioner,

anser utskottet icke lämplig eller ändamålsenlig. De organisatoriska frågorna

torde böra bedömas i annat sammanhang och i första hand vid behandlingen

av verkets årliga anslagsäskanden.

Åtgärder som kan skapa vidgade möjligheter för den enskilde till bättre

anpassning i arbetslivet är i hög grad angelägna. Inte minst gäller det härvid

att bereda ökade tillfällen för de handikappade till en aktiv yrkesverksamhet.

En betydande del av den föreslagna personalförstärkningen inom

arbetsförmedlingsorganisationen avser även att öka arbetsvårdsavdelningarnas

resurser. Departementschefens förslag innebär en ökning med 40 tjänster

inom arbetsvärden. Därjämte står möjligheter till buds att genom medelsanvisningen

till tillfällig personal ytterligare förstärka denna del av organisationen,

i den mån så visar sig erforderligt. Utskottet anser det väsentligt

att understryka, att den föreslagna kraftiga förstärkningen inom den

allmänna förmedlingen även i hög grad kommer arbetsvärden till godo genom

de ökade möjligheter som ges att genom de allmänna förmedlingsexpeditionerna

placera arbetssökande med olika former av handikapp. Utskottet

utgår från att en smidig anpassning av förmedlingens olika grenar härigenom

skall kunna erhållas. Att riksdagen, såsom föreslagits i motionen

11: 174, skulle uttala sig för att vissa tjänstemän inom arbetsvårdsavdelningarna

speciellt avdelades för arbetsplacering enbart av vissa grupper arbetssökande

anser utskottet mot denna bakgrund inte lämpligt.

Genom den utbyggnad av arbetsvärden, som nu föreslagits och vilken

enligt utskottet synes lämpligt avvägd med hänsyn till de praktiska möjligheterna

att genomföra densamma samt genom den anpassning av förmedlingsorganisationen

till den aktuella situationen som alltid måste eftersträvas,

bör enligt utskottet de synpunkter som åberopats i motionerna I: 513

och II: 587 i hög grad vara tillgodosedda. Någon ytterligare uppräkning av

anslaget, såsom föreslagits i nämnda motioner, synes utskottet därför icke

nu erforderlig.

I anledning av vad som i motionerna I: 215 och II: 325 anförts om utväxling

av partiellt arbetsföra mellan näringslivet och statsunderstödda

verkstäder, vill utskottet erinra om den ökning av statsbidraget till de vid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

enskilda företag drivna institutionerna för sysselsättning av partiellt arbetslöra

som departementschefen föreslagit vid sin anmälan av anslaget till

bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Möjligheterna att i ökad

utsträckning sysselsätta handikappade inom enskilda företag torde därigenom

väsentligt underlättas. Mot bakgrunden härav anser utskottet något

särskilt uttalande från riksdagens sida i anledning av motionsyrkandena

icke påkallat.

Vad depai tementscheten i övrigt föreslagit bär icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:217 och 11:267 samt

I: 513 och II: 587, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vls ......................................................... 10 675 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 321 600

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 5 143 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 780 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... 2 400

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ... 800 000

7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................ 25 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 9 070 000

9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 599 000

Summa kr. 41 416 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 41 416 000 kr.;

II. att motionerna I: 215 och II: 325 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 174 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionerna 1:217 och 11:267, såvitt desamma avser

förslag om komplettering av direktiven för arbetsmarknadsutredningen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

41

55:o) Arbetsförmedlingen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 64,

s. 125—128) föreslagit riksdagen att till Arbetsförmedlingen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 302 000 kr.

Anslaget, rubricerat Den offentliga arbetsförmedlingen och sjömanshusen:

Omkostnader, är i gällande riksslat uppfört med 8 655 000 kr.

Departementschefen förordar, att posterna till sjukvård, lokalkostnader

och expenser höjes med 20 000, 499 500 resp. 827 500 kr. Kungl. Maj:t har

genom beslut den 1 december 1961 medgivit arbetsmarknadsstyrelsen att

överskrida anslagsposten till reseersättningar med högst 240 000 kr. med

anledning av en intensifiering av förmedlingsverksamheten i övre Norrland.

För nästa budgetår föreslås posten ökad med sammanlagt 315 000 kr.

För underhåll och drift av tjänstebilar beräknas ytterligare 15 000 kr., medan

posten till utbyte av tjänstebilar anses böra förbli oförändrad. Departementschefen

finner det angeläget, att den interna utbildningsverksamheten

utvidgas och beräknar därför ytterligare 170 000 kr. för detta ändamål.

Under föregående punkt har förordats, att utnyttjandet av vissa medel

för anställande av tillfällig personal bör bli beroende av Kungl. Maj :ts medgivande.

Under förevarande anslag anses böra anvisas medel till omkostnader

för denna personal med 800 000 kr., vilket belopp likaledes bör ställas

Lill styrelsens förfogande först efter Kungl. Maj:ts närmare prövning av inedelsbehovet.

De framlagda förslagen medför en anslagsökning med 2 647 000 kr. Anslaget

föreslås skola uppföras under rubriken Arbetsförmedlingen: Omkostnader.

I de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1: 217 och 11: 267

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Arbetsförmedlingen:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 9 902 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 217.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt kan utskottet icke biträda det förevarande motionsyrkandet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu är i

fråga, till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 302 000 kr.

56:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt

65, s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslös
hetskassor

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 000 kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 69 000 000 kr.

Arbetslöshetsförsäkringens kostnader för budgetåren 1959/60 och 1960/61

beräknades efter ett genomsnittligt antal ersättningsdagar per årsmedlem av

5,0 och för innevarande budgetår efter 4,0 ersättningsdagar per årsmedlem.

För den tolvmånadersperiod, som slutar med april månad 1961, utgör anlalel

ersättningsdagar 3,2. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar, att antalet

kan beräknas sjunka ytterligare, varför eu medelsiffra av 3,0 ersättningsdagar

per årsmedlem lagts till grund för beräkningarna för lnidgetårel

1962/63.

Det totala antalet medlemmar vid slutet av försäkringsåret 1959/60 utgjorde

1 340 000. För budgetåret 1962/63 beräknas medlemsantalet till

1 400 000.

Den utbetalade daghjälpens genomsnittliga belopp har varit i ständigt

stigande. För år 1960 utgjorde det 17: 34 kr. Styrelsen har ansett sig böra

grunda beräkningarna för budgetåret 1962/63 på ett daghjälpsbelopp av

17: 75 kr.

Det senaste erfarenhetsmässiga värdet på grundstatsbidraget uppgår till

5: 43 kr. Det för innevarande budgetår använda beloppet 5: 85 kr. anses

kunna bibehållas även för nästa budgetår. På återstoden av daghjälpsbetoppet

utgår daghjälpsbidrag med en viss procentuell andel, vilken uppskattas

till 29 procent. Familjetilläggets genomsnittliga belopp per ersättuingsdag

utgjorde år 1960 2: 21 kr. Beräkningarna anses liksom för innevarande

budgetår böra grundas på ett familjetillägg av 2: 20 kr., på vilket

belopp statsbidrag utgår med 75 procent eller 1: 65 kr. per ersättningsdag.

Förvaltningsbidragel per årsmedlem beräknas för budgetåret 1962/63 till

3: 60 kr. eller samma belopp som utbetalades för försäkringsåret 1959/60.

Från de angivna förutsättningarna beräknar arbetsmarknadsstyrelsen

det sammanlagda medelsbehovet till 51 000 000 kr. Statsbidraget beräknas

härvid till 40 procent av arbetslöshetskassornas samlade inkomster, de försäkrades

avgifter till 50 procent och räntor in. in. till 10 procent.

Departementschefen godtar arbetsmarknadsstyrelsens anslagsberäkning.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 000

kr.

57 :o) Vissa sysselsätlningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t har (punkt

66, s. 130—143) föreslagit riksdagen att till Vissa sysselsättningspolitiska

åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 000

kr., därav förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Slatsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

43

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 280 000 000 kr.

För att arbetsförmedlingen skall kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt

krävs att den genom särskilda åtgärder kan hjälpa de arbetssökande

att anpassa sig till de krav arbetsmarknaden ställer, framhåller departementschefen

inledningsvis. Medel för sådana rörlighetsstimulerande

åtgärder äskas under förevarande anslag.

Utgifterna för respenning, familjebidrag och starthjälp uppgick under

förra budgetåret till drygt 5 600 000 kr. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar

motsvarande utgifter till 7 000 000 kr. för innevarande budgetår och till

9 000 000 kr. för nästa budgetår. Erfarenheterna av de med dessa medel bedrivna

åtgärderna är goda. Departementschefen delar styrelsens uppfattning

att verksamheten bör utökas ytterligare och godtar styrelsens medelsberäkning

för de angivna ändamålen. För uppförande av vissa bostäder beräknas

medelsbehovet till 500 000 kr.

Bland de rörlighetsstimulerande åtgärderna måste särskild vikt läggas

vid omskolning och annan vuxenutbildning. För att få en bättre överblick

över kostnaderna för dylik verksamhet anses det lämpligt att medelstilldelningen

för ifrågavarande ändamål sammanföres under ett anslag. Frågan

om medel till utbildningsbidrag behandlas vid anmälan av anslaget till omskolning

m. m.

Departementschefen övergår härefter till att behandla frågan om beredskapsarbetena

och lämnar därvid en redovisning av kostnaderna för dessa

arbeten under de två sistförflutna budgetåren. Härom torde få hänvisas till

propositionen (s. 140-—141).

Arbetsmarknadsstyrelsen har för innevarande budgetår lagt fram förnyade

beräkningar rörande behovet av beredskapsarbeten. Därvid har tagits

särskild hänsyn till de lokala förhållandena framför allt i Norrbottens län

och till angelägenheten av att bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för

handikappade.

För Norrbottens län planeras en ökning av antalet dagsverken från

231 000 under budgetåret 1960/61 till 280 000 under innevarande budgetår.

Enligt departementschefens mening är det i nuvarande konjunkturläge

önskvärt att beredskapsarbetena begränsas så mycket som möjligt. I Norrbottens

län ligger arbetslösheten alltjämt på en högre nivå än i andra delar

av landet. En intensiv verksamhet pågår för att överföra arbetslösa från

Norrbotten till andra delar av landet med behov av arbetskraft, och denna

verksamhet kommer att ytterligare intensifieras. Det är dock knappast möjligt

alt snabbt reducera antalet arbetslösa i Norrbottens län till samma nivå

som i andra delar av landet. Under dessa omständigheter har departementschefen

ingen erinran mot att beredskapsarbeten i Norrbottens län bedrives

i den av styrelsen planerade omfattningen. Departementschefen finner del

vidare angeläget, att den mindre konkurrenskraftiga arbetskraften beredes

ökade sysselsättningsmöjligheter, varför han även i övrigt godtar den av sly
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

relsen planerade omlatlningen av beredskapsarbetena för innevarande budgetår.

Vad beträffar budgetåret 1962/63 föreslås i annat sammanhang att

60 000 000 kr. av den totala ökningen av väganslagen under sjätte huvudtiteln

disponeras för en förstärkning av medelstilldelningen till norrlandslänen.

Med hänsyn härtill finner departementschefen det möjligt att begränsa

medelsberäkningen under förevarande anslag till att avse ca 140 000

dagsverken på vägarbeten för nästa budgetår. Med tanke på den stegrade

dagsverkskostnaden uppskattas medelsbehovet för detta ändamål till

60 000 000 kr. I fråga om övriga beredskapsarbeten beräknas medel för arbeten

av samma omfattning och med samma inriktning som enligt planerna

för innevarande budgetår. Kostnaderna härför uppskattas till ca 90 000 000

kr. Medelsbehovet för beredskapsarbeten under nästa budgetår skulle därmed

utgöra sammanlagt 150 000 000 kr.

Arkivarbetarlönerna är sedan budgetåret 1960/61 differentierade på tre

lönegrupper. En ytterligare differentiering med hänsyn till individuell prestation

bör enligt departementschefens mening försöksvis kunna ske när särskilda

skäl föreligger därtill. 1 dessa fall bör lönerna bestämmas av en särskild

delegation inom styrelsen. Delegationen bör även kunna ta upp frågor

om inplacering i lönegrupp i övriga fall. Med denna möjlighet att ta hänsyn

till enskilda fall försvinner behovet av särskilda forskarstipendier. Det föreslås

få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om delegationens sammansättning.

Medelsbehovet för arkivarbeten och musikerhjälp beräknas till

17 000 000 kr. för budgetåret 1962/63.

F. n. bestrides kostnader för bidrag i form av näringshjälp till partiellt

arbetsföra, ensamställda kvinnor samt medelålders och äldre arbetskraft

för startande av egen rörelse m. in. både från anslaget till Åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet och från förevarande anslag. Detta

sammanhänger med att hjälpen administreras delvis av riksförsäkringsverket

och delvis av arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna.

Bidragsgivningen föreslås fr. o. m. den 1 juli 1962 skola helt överflyttas till

arbetsmarknadsverket. Under förevarande anslag beräknas medel för all näringshjälp,

som nu handhas av de två verken. För innevarande budgetår

har sammanlagt anvisats 2 300 000 kr. Departementschefen föreslår, att för

ändamålet beräknas 3 500 000 kr.

Under anslaget Bidrag till De vanföras riksförbund föreslås en uppräkning

av medlen till tekniska hjälpmedel för handikappade.

För detaljplanering av vissa allmänna arbeten, kontantunderstödsverksamhet

och övriga med anslaget avsedda ändamål beräknas ett medelsbehov

av drygt 8 000 000 kr.

För andra sysselsättningspolitiska åtgärder än beredskapsarbeten beräknas

ett medelsbehov av drygt 38 000 000 kr. Kostnaderna för beredskapsarbeten

beräknas till 150 000 000 kr. Totalt skulle sålunda anslagsbe
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

45

hovet uppgå till drygt 188 000 000 kr., vilket belopp anses böra avrundas till

190 000 000 kr. Vid budgetårets slut bör med ledning av en redovisning

från arbetsmarknadsstyrelsen om hur stort belopp, som faktiskt förbrukats

för väg- och gatubyggnadsarbeten, avräkning ske av detta belopp mot

automobilskattemedlen. Uppskattningsvis anges beloppet till 60 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderberg m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av

herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn av bestämmelserna för statsbidrag

till vanföra för inköp av motorfordon i det i motionerna angivna

syftet,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Eric Carlsson och Jonasson (1:263) och den andra inom andra

kammaren av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér (II: 327), i vilka

hemställts, att riksdagen till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder för

budgetåret 1962/63 måtte anvisa ett reservationsanslag av 191 700 000 kr.,

varav 1 700 000 kr. må disponeras till höjning av näringsbidraget till handikappade

enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag,

dels ock de under punkten 52 nämnda, likalydande motionerna I: 513

och II: 587, i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 191 500 000 kr., därav förslagsvis 60 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 135,

II: 327 och II: 587.

Utskottet. De rörlighetsfrämjande åtgärderna har, såsom utskottet förut

framhållit, fått en allt större betydelse inom sysselsättningspolitiken. Utskottet

har tidigare tillstyrkt en väsentlig utbyggnad av arbetsförinedlingsorganisationen.

Därvid har inte minst effektiviseringen av den geografiska

och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften tillmätts stor vikt. För att

åstadkomma eu sådan rörlighet spelar den av arbetsmarknadsskäl bedrivna

omskolningen och vuxenutbildningen en framträdande roll. Kostnaderna

härför bestrides såsom departementschefen anfört dels av förevarande anslag

och dels av anslaget till Omskolning in. m. Utskottet anser i likhet med

departementschefen att samtliga kostnader för denna utbildningsverksamhet

bör bestridas från sistnämnda anslag. Departementschefens beräkning

av medelsbehovet för de olika rörlighetsfrämjande åtgärderna kan utskottet

godtaga.

Den ökade rörligheten hos arbetskraften underlättar dess anpassning till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

förändringar i arbetsmarknadsläget och minskar därigenom behovet av

beredskapsarbeten. Såsom departementschefen framhållit har beredskapsarbetena

också kommit att i allt högre grad utnyttjas för sysselsättning av

mera svårplacerad arbetskraft. Mot den av departementschefen beräknade

omfattningen av beredskapsarbeten har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Vad departementschefen föreslagit rörande lönesättningen vid arkivarbeten

kan utskottet biträda. Det beräknade medelsbehovet för sådana arbeten

föranleder heller ingen erinran från utskottets sida.

För möjligheterna att bereda de handikappade sysselsättning utgör näringshjälpen

ett verksamt medel. Den omläggning av administrationen av

näringshjälpen som föreslagits och varigenom denna verksamhet i dess helhet

kommer att administreras av arbetsmarknadsverket, synes utskottet

rationell. Förslaget härom biträdes således. Fn vidgning av näringshjälpsverksamheten

finner utskottet högst angelägen. Utskottet tillstyrker därför

den av departementschefen föreslagna uppräkningen av medelsanvisningen

härför. Genom denna utvidgning av medelsanvisningen för näringshjälp och

genom den tidigare förordade ökningen av arbetsvärdens personalorganisation

bör möjligheterna för att bereda de handikappade försörjning genom

eget arbete inte oväsentligt komma att förbättras. Effekten av de nu föreslagna

åtgärderna bör enligt utskottet avvaktas, innan ytterligare ändringar

rörande näringshjälpen genomföres. Utskottet är sålunda icke berett

att tillstyrka den i motionerna I: 263 och II: 327 föreslagna höjningen av

maximibeloppet för näringshjälpen liksom icke heller den ytterligare ökade

medelsanvisning som föreslagits i motionerna I: 513 och II: 587. Utskottet

vill i detta sammanhang även erinra om den medelsanvisning som under

anslaget till Arbetsförmedlingen: Avlöningar förordats för att arbetsförmedlingarna

i ökad utsträckning skall kunna anlita sakkunnig hjälp, när det

gäller att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för företag, som skall

finansieras med näringshjälp.

I anledning av vad som anförts i motionerna I: 135 och II: 169 vill utskottet

erinra om att några närmare föreskrifter om bidragsgivningen till

invalidfordon icke uppställts av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Bidragsgivningen

regleras därför i huvudsak av den praxis som utbildats inom riksförsäkringsverket

och den praxis som efter den nu avsedda omläggningen

av administrationen kommer att tillämpas inom arbetsmarknadsverket.

Enligt vad utskottet erfarit har inkomstförhållandena endast i ett fåtal fall

föranlett att bidrag icke beviljats. Vid prövningen torde också omständigheterna

i de enskilda fallen tillmätas stor betydelse. Utskottet utgår från att

en anpassning till förhållandena i de individuella fallen även i fortsättningen

kommer att ske. Någon framställning till Kungl. Maj :t om översyn

av villkoren för bidragsgivningen, som föreslagits i motionerna I: 135 och

II: 169, synes utskottet därför icke vara erforderlig för att uppnå den avsedda

smidigheten i tillämpningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

47

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i förevarande sammanhang

föranleder icke någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets

sida.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 263 och II: 327 samt

1:513 och 11:587, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i

fråga, till Vissa sijsselsättningspolitiska åtgärder för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 000 kr.,

därav förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 135 och II: 169 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

58:o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67, s. 144—146) och under erinran

om att anslaget för innevarande budgetår uppförts med endast ett

formellt belopp av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen

att under budgetåret 1962/63, utan hinder av

gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,

besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom

arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500 kr, beträffande

vilken antingen omständigheterna ger vid handen

att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt styrelsens

bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att

framdeles uttaga betalning eller ock åtgärder för fordringens

bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och

kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt

lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses

påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamlxet

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.

59:o) Statens arhetsklinik i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 68, s.

146—148) föreslagit riksdagen att till Statens arhetsklinik i Stockholm

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 540 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kr.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han erhållit Kungl.

Maj:ts bemyndigande alt tillsätta en utredning rörande rehabiliterings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 19(>2

verksamheten. Utredningen har att främst pröva frågor som avser en ändamålsenlig

organisation och samordning av olika former av rehabiliteringen.

Därvid kommer bl. a. statens arbetsklinik under bedömning.

Den töregående år beslutade utbyggnaden av arbetskliniken har blivit

försenad, vilket sammanhänger med inskränkningen av den statliga byggnadsverksamheten

under sommarhalvåret 1961. För nästa budgetår kan

man dock räkna med att kapaciteten skall ha ökat från ca 150 till 200 prövningsfall

per år. Viss personalförstärkning har skett redan innevarande

budgetår. Departementschefen tillstyrker, att medel därutöver beräknas

för arvode till en deltidsanställd sjuksköterska. För arvoden till konsulter

och specialister beräknas 23 000 kr. Inkl. kostnader för automatiska utgiftsökningar

skulle därmed medelsbehovet för avlöningar och arvoden uppgå

till ca 426 300 kr.

Omkostnaderna torde inkl. särskilda kostnader för forskning och ombyggnadsarbeten

öka med 37 000 kr. till sammanlagt 137 700 kr. Ersättningar

för utförda arbeten beräknas inbringa 24 000 kr.

Anslaget föreslås uppfört med 540 000 kr. Eftersom anslaget för innevarande

budgetår omfattar en engångskostnad av 110 000 kr. för uppförande

och utrustning av en verkstad, innebär beräkningen eu formell minskning

med 60 000 kr.

I de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 513 och II: 587

bar — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Statens

arbetsklinik i Stockholm för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 597 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:587.

Utskottet finner det tillfredsställande att en utredning numera tillkallats

för att pröva frågorna om den ändamålsenliga organisationen och samordningen

av rebabiliteringsverksamheten, varvid även arbetsklinikens ställning

kommer under övervägande. I avvaktan på de förslag som därvid må

komma att framläggas är utskottet icke berett att nu förorda en mera omfattande

utbyggnad av statens arbetskliniks personalorganisation än vad

departementschefen föreslagit. Yrkandet i motionerna 1:513 och 11:587

kan utskottet följaktligen icke biträda.

Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu

är i fråga, till Statens arbetsklinik i Stockholm för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 540 000 kr.

60:o) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Kungl.

Maj:t har (punkt 69, s. 148 och 149) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

49

anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kr.

Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag till anordnande av

verkstäder inom arbetsvärden enligt kungörelsen 1960:212 (ändr. 1961:

124). Bidragen må icke överstiga 325 kr. per mI 2 nettogolvyta och må

utgå för högst 15, i vissa fall högst 30 in2 per arbetsplats.

För statsbidrag till anordnande av verkstäder för handikappade har arbetsmarknadsstyrelsen

beräknat ett medelsbehov under nästa budgetår

av 6 700 000 kr.

Styrelsen har ånyo framfört ett förslag av innebörd, att statsbidrag skall

utgå till anskaffande av en grunduppsättning maskiner eller likvärdig utrustning

med hälften av anskaffningskostnaderna. Kostnaden härför uppskattas

till 2 600 000 kr.

Styrelsen har vidare anfört, att särskilda arbetsprövningsavdelningar bör

inrättas vid vissa större träningsinstitutioner. Prövningsavdelningarna måste

förses med viss utrustning såsom ergometercykel, ekg-apparat och annan

apparatur för funktionsbedömning. Styrelsen föreslår, att huvudman,

som anordnar dylik avdelning, skall erhålla statsbidrag med hälften av

utrustningskostnaderna, dock högst 6 000 kr. Å staten fallande kostnader

för budgetåret 1962/63 beräknar styrelsen till 75 000 kr.

Statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden infördes år

1960. Departementschefen är inte beredd att förorda en utvidgning av bidragen.

Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar departementschefen

till 5 000 000 kr. Anslaget föreslås uppfört med nämnda belopp, vilket innebär

en ökning med 2 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de under punkten 52 nämnda, likalydande motionerna I: 513 och

II: 587 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till

Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 9 375 000 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 133) och den andra inom andra

kammaren av herr Johanson i Västervik m.fl. (II: 171), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta 1) att statsbidrag skall utgå till verkstäder

för handikappade till anskaffande av en första uppsättning maskiner eller

likvärdig utrustning och att härtill anvisas 2 600 000 kr. samt 2) att nu utgående

statsbidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, 325 kr.

per m2 nettogolvyta, skall utgå med det högre belopp, som kan komma att

beslutas för provisoriska skollokaler vid lokal yrkesskola, och alt liyres4—3471

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

bidragets maximibelopp höjes så, att de nuvarande relationerna mellan anordningsbidrag

och hyresbidrag bibehålies.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 587

och II: 171.

Utskottet. Bestämmelserna om bidrag till anordnande av verkstäder för

handikappade samt om bidrag till driften av sådana verkstäder infördes

efter beslut av 1960 års riksdag. Dessa verkstäder utgör enligt utskottets

mening en synnerligen viktig del av den samhälleliga rehabiliteringsorganisationen.

En fortsatt utbyggnad av dessa verkstäder är därför högst angelägen.

Den hittills genomförda utbyggnaden återspeglas i den kraftiga

uppräkning av anslaget som departementschefen nu föreslagit.

I motionerna I: 133 och II: 171 har föreslagits att bidragsgivningen

skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller likvärdig

utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna

I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu

ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren har

framförts i nämnda motioner. Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden

av motsvarande innebörd även framförts vid 1960 och 1961 års riksdagar.

Erfarenheterna av bidragsgivningen är enligt utskottets mening alltjämt förhållandevis

begränsade. Utskottet anser sig därför icke berett att nu förorda

någon utökning av bidragsgivningen och motionsyrkandena härom avstyrkes

således. Såsom utskottet vid sina tidigare ställningstaganden framhållit

förutsätter utskottet dock, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet

följer bidragsgivningen och föreslår de eventuella ändringar av bidragsreglerna

som vid den praktiska tillämpningen kan visa sig påkallade. Utskottet

vill även erinra om att en jämkning av villkoren beslöts föregående år. I

detta sammanhang torde vidare böra erinras om det förslag om slopande

av kommunernas bidragsskyldighet till utbildningsbidrag och timpenning,

som departementschefen framlagt vid sin anmälan av anslaget till Omskolning

m. m. och som utskottet i det följande kommer att behandla. Genom

denna ändring avlastas kommunerna en betydande kostnad för utbildningsverksamheten

för handikappade och andra arbetslösa.

Departementschefens förslag till medelsanvisning har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 133 och II: 171 samt I: 513

och II: 587, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

51

61 :o) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Kungl. Maj :t

har (punkt 70, s. 150—152) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till

verkstäder inom arbetsvärden, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1962, dels

ock till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag enligt kungörelsen

1960:212 (ändr. 1961: 124) för förhyrande av verkstadslokaler, avlönande

av föreståndare och arbetsledare samt anskaffande av desinfektionsanordningar.

Bidraget till avlönande av föreståndare och arbetsledare utgår med

högst 40 eller i särskilda fall högst 45 procent av avlöningsförmånerna enligt

vissa löneklasser i statens löneförordning. Hyresbidrag utgår med 50

procent av hyreskostnaden, dock högst med 15 kr. per m2 och år samt för

högst 15 m2 — i vissa fall högst 30 in2 — per arbetsplats. Hyresbidrag utgår

inte till s. k. halvskyddad sysselsättning.

Departementschefen anför, att under förevarande anslag utgår bl. a.

statsbidrag till företag i öppna marknaden, som driver institutioner avsedda

för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Sådan halvskyddad sysselsättning

finns endast vid sex företag. För att en önskvärd utbyggnad av

verksamheten skall komma till stånd, är det nödvändigt att lämna större

kompensation för företagens merkostnader än vad nuvarande bidragsbestämmelser

medger. Dessa merkostnader beror på ett mindre intensivt utnyttjande

av maskiner och lokaler, större anspråk på arbetsledning, avsyning

och administration, ökade transportkostnader in. m. Med nuvarande

bidragssystem utgår i huvudsak ersättning för avlönande av arbetsledning.

En av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagen beräkningsgrund, nämligen att

statsbidraget bestämmes till ett visst belopp för varje arbetstimme som fullgjorts

av partiellt arbetsföra, synes departementschefen vara att föredra,

då den ger större möjlighet till anpassning efter förhållandena på olika arbetsplatser.

Med hänsyn till att den genomsnittliga kostnaden vid kommunalt

drivna skyddade verkstäder enligt senaste uppgifter utgör 1:58 kr. per

fullgjord arbetstimme tillstyrkes, att bidrag till halvskyddad sysselsättning

skall utgå med högst en krona per fullgjord arbetstimme.

Såsom villkor för statsbidrag till verkstad för halvskyddad sysselsättning

bör gälla, att minst tio personer kan kontinuerligt beredas plats och sysselsättning

i verksamheten, att arbetslokalerna är godkända av yrkesinspektionen

samt vederbörande brand- och hälsovårdsmyndigheter, att läkartillsyn

ordnas på sätt, som godkännes av arbetsmarknadsstyrelsen, samt att

platserna står till arbetsförmedlingens förfogande. Därutöver bör föreskrivas,

att arbetstagare inom halvskyddad verksamhet skall erhålla avtalsenlig

kontantlön för utfört arbete. Där så är möjligt och lämpligt anses

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

ackordsarbete böra ordnas. Det förutsättes, att arbetsvärden endast hänvisar

sadana personer till halvskyddad sysselsättning, som har mindre arbetsförmåga

än normalt inom det aktuella arbetsområdet.

Kostnaderna för den föreslagna reformen i fråga om halvskyddade verkstäder

uppskattas av styrelsen till 500 000 kr.

I likhet med styrelsen anser departementschefen, att medel bör beräknas

till utbildningskurser för föreståndare och arbetsledare vid verkstäder inom

arbetsvärden. Rese- och traktamentsersättningar samt löner till kursdeltagarna

bör emellertid betalas av resp. huvudmän. De direkta kurskostnaderna

har av styrelsen uppskattats till 20 000 kr.

Med hänsyn till anslagsbelastningen under föregående budgetår anses

den ökning av utgifterna, som följer av vad nu förordats, rymmas inom ramen

för ett oförändrat anslagsbelopp.

I de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna 1:513 och

II: 587 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till

Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:587.

Utskottet. Betydelsen av en utvidgning av verkstäderna för s. k. halvskyddad

sysselsättning vid enskilda företag vill utskottet starkt understryka.

Utskottet tillstyrker därför den av departementschefen föreslagna ändringen

av bidragsvillkoren för statsbidrag till sådana verkstäder, varigenom en

ökad stimulans torde skapas hos företagen för att anordna dylika verkstäder.

Någon utvidgning av bidragsgivningen i övrigt utöver vad departementschefen

föreslagit är utskottet i enlighet med sitt ställningstagande under

föregående punkt icke berett tillstyrka. Yrkandena härom i motionerna

I: 513 och II: 587 anser sig utskottet således icke kunna biträda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i

fråga,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962 förordade

ändringarna av grunderna för statsbidrag till verkstäder inom

arbetsvärden, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;

b) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000

kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

53

62 :o) Omskolning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 71, s. 152—157) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

av grunderna för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli

1962, dels ock till Omskolning in. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 125 000 000 kr.

För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 70 000 000

kr. till Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. Från detta anslag bestrides

på staten ankommande kostnader för yrkesutbildningskurser enligt

kungörelsen 1945:445 (ändr. 1954:422 och 1957:129), dock med undantag

av kostnader för utbildningsbidrag till eleverna. Utbildningsbidrag till

dem utgår nämligen från anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

Från sistnämnda anslag bestrides även utbildningsbidrag till arbetslösa,

partiellt arbetsföra och flyktingar, som deltar i undervisning i annan

form än i kurser anordnade av överstyrelsen för yrkesutbildning.

För att underlätta en överblick av kostnaderna för den av arbetsmarknadsskäl

bedrivna yrkesutbildningen föreslår departementschefen, att samtliga

medel härför beviljas under ett och samma förslagsanslag, benämnt

Omskolning m. m.

Den här avsedda utbildningsverksamheten har två uppgifter att fylla,

nämligen dels att ge handikappade möjligheter att inplaceras i produktionen

och dels att bibringa arbetslösa och dem som hotas av arbetslöshet

sådana yrkesfärdigheter, som efterfrågas på arbetsmarknaden. Verksamheten

har kraftigt utbyggts på senare år. Under föregående budgetår anordnade

sålunda överstyrelsen för yrkesutbildning 703 kurser mot 79 under

budgetåret 1956/57.

Under föregående budgetår har ca 14 000 personer erhållit utbildningsbidrag

genom arbetsmarknadsverket. Statens sammanlagda kostnader för

utbildningsbidrag och timpenning samt anordnande och drift av kurser var

ca 70 000 000 kr. För innevarande budgetår har 70 000 000 kr. anvisats för

nämnda ändamål utom utbildningsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen har

beräknat medelsbehovet för utbildningsbidrag till 38 000 000 kr. Departementschefen

finner det angeläget, att expansionen av verksamheten fortsätter

och föreslår, att anslaget uppföres med 125 000 000 kr. Inom detta

belopp bör utrymme finnas att anordna 1 100 kurser och utge utbildningsbidrag

till 20 000 personer. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till

det förslag om slopande av den s. k. kommunandelen, som framlägges i

det följande.

Kommunernas andel av utbildningskostnaderna utgjorde under förra

budgetåret 6 682 600 kr. Kommunernas bidragsskyldighet i fråga om utbildningsbidrag

och timpenning härstammar från den tid, då utbildningen

ännu inte fått den centrala roll bland de rörlighetsfrämjande åtgärderna,

som nu är fallet. Utbildningen är i många fall avsedd att möjliggöra för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

den arbetslöse att tillträda anställning i en annan kommun. De kommuner,

från vilka utflyttning sker, bör då inte belastas med kostnader för

denna utbildning. Därtill kommer att det nuvarande systemet tenderar att

i de enskilda fallen fördröja påbörjandet av utbildningen. Det är även

administrativt tungrott. Förra året utvidgades arbetsmarknadsstyrelsens

möjligheter att ge dispens från bestämmelserna om kommuns bidragsskyldighet.

Departementschefen förordar, att staten nu tar på sig hela kostnaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit vissa ändringar i gällande föreskrifter

rörande utbildningsbidragen. Departementschefen förordar, att

barntillägget i särskilda fall får utgå med högst 87 kr. för barn och månad,

d. v. s. det belopp som under 30 dagar utgår enligt kungörelsen 1946:99

(ändrad såvitt nu är i fråga genom kungörelsen 1960:152) om familjebidrag

åt värnpliktiga m. m. Möjlighet bör till skillnad från vad som nu gäller

föreligga att utge familj etillägg för husföreståndarinna även där bidragstagaren

inte sammanbor med barn under 16 år. Vidare tillstyrkes styrelsens

förslag i fråga om bidrag under sjukledighet. Därigenom tillgodoses även ett

förslag, som framlagts av 1958 års socialförsäkringskommitté i dess betänkande

»Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m.» (SOU 1961:

29). I fråga om hyresbidraget anses maximum böra fastställas till 125 kr.

för Stockholm och orter i ortsgrupp 5 inom Stockholms län.

Från förevarande anslag bör enligt närmare bestämmande av Kungl.

Maj :t bestridas kostnader för utbildning av lärare för kursverksamheten,

för anordnande av vissa särskilda utbildningskurser, som avser att snabbt

öka tillgången på yrkesutbildad arbetskraft, och för arvoden samt rese- och

traktamentsersättningar till ledamöter i kursstyrelser och kursnämnder.

F. n. beviljar riksförsäkringsverket vissa utbildningsbidrag till handikappade

inom ramen för anslaget Åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet. Denna verksamhet föreslås överförd till arbetsmarknadsverket

fr. o. m. den 1 juli 1962, och kostnaderna för den anses böra bestridas

från förevarande anslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av

fröken Andersson i Strängnäs m. fl. (II: 164), i vilka hemställts, att riksdagen,

i anslutning till förevarande punkt i statsverkspropositionen, måtte

besluta medge arbetsmarknadsstyrelsen rätt att för ensamstående, inom föreslagen

anslagsram och efter särskild prövning, medge full täckning för

de verkliga, styrkta kostnaderna för barnens tillsyn och vård under utbildningen,

vare sig den sker i hemorten eller inte, och att bestämmelsen om

16-årsgränsen för utgående barntillägg ändras för att medge sådant tillägg

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

55

till överårigt barn som på grund av varaktig sjukdom eller svårt handikapp

är i behov av betryggande placering under utbildningstiden,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson (I: 419) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren (II: 498), i vilka hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen

måtte besluta att under förevarande punkt till Omskolning m. m. för

budgetåret 1962/63 anvisa 116 800 000 kr.,

dels ock de under punkten 23 nämnda likalydande motionerna 1:4-36

och II: 516 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

uttala att det under femte huvudtiteln upptagna anslaget Omskolning m. m.

i vidgad omfattning bör användas för reaktiveringskurser för hemarbetande

kvinnor som vill återinvända i sitt tidigare yrke.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 137,

II: 498 och II: 516.

Utskottet. Betydelsen av den av arbetsmarknadsskäl bedrivna omskolningen

och yrkesutbildningen har utskottet tidigare haft anledning understryka.

Utskottet har även tidigare biträtt det av departementschefen framlagda

förslaget om att samtliga kostnader för denna verksamhet skall bestridas

från förevarande anslag. Utskottet tillstyrker vidare att kommunerna

befrias från deras nu åliggande skyldighet att bidraga till kostnaderna

för utbildningsbidrag och timpenning. Departementschefens beräkning

av kursverksamhetens omfattning under nästa budgetar föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

De förbättringar, som departementschefen föreslagit i fråga om bidragsvillkoren

för personer som deltager i nu ifrågavarande kurser, anser utskottet

skäliga, och utskottet tillstyrker således desamma. I motionerna

I: 137 och II: 164 har förordats ytterligare ändringar av bidragsvillkoren.

Utskottet är dock icke berett att nu tillstyrka längre gående ändringar än

departementschefen föreslagit, och de gjorde motionsyrkandena kan utskottet

således icke biträda. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan

om bidragsvillkoren ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj:t, och

att därest ytterligare åtgärder skulle visa sig erforderliga, inte minst för

att underlätta för ensamstående med barn att deltaga i omskolningskurser,

förslag härom framlägges. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra

om att utskottet tidigare under punkten 23 förordat en översyn rörande

omfattningen och utformningen av statens stöd till barnstugor och liknande

ändamål. Även i detta avseende torde åtgärder kunna vidtagas för att bereda

ensamstående med barn ökade möjligheter att deltaga i utbildningsverksamhet

av nu ifrågavarande art.

I anledning av vad som i motionerna I: 436 och II: 516 uttalats om reaktiveringskurser

för hemarbetande kvinnor vill utskottet framhålla, att kur
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

ser som torde tillgodose de därvid avsedda ändamålen redan nu anordnas

och att ytterligare åtgärder i denna riktning planeras. Något särskilt uttalande

i ämnet från riksdagens sida finner utskottet icke påkallat, och

yrkandet härom avstyrkes således.

Med hänsyn till syftet med den nu ifrågavarande utbildningsverksamheten,

nämligen att skapa möjligheter för den enskilde till sysselsättning

inom yrkesområden där efterfrågan på arbetskraft föreligger, anser utskottet

den i motionerna I: 419 och II: 498 föreslagna omdisponeringen av

medelsanvisningen från femte till åttonde huvudtiteln icke lämplig. Motionsyrkandet

avstyrkes således.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 137 och II: 164 godkänna de

av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1962 förordade ändringarna av grunderna

för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli

1962;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:419 och 11:498, såvitt nu

är i fråga, till Omskolning m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.;

III. att motionerna I: 436 och II: 516, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

63 :o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 157

och 158) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Under år 1961 har fram till den 1 december sammanlagt 1 337 flyktingar

överförts till Sverige. Av dessa flyktingar var 139 mer eller mindre svårt

handikappade och 13 ensamstående mödrar med barn. Då överföringen

huvudsakligen gällt fullt arbetsföra personer, har utplaceringen gått mycket

snabbt. För 1 271 flyktingar hade man den 1 december 1961 ordnat arbete

och bostad eller utbildning som fortfarande pågick, medan 32 vistades

på sjukhus och endast 34 var kvar i förläggningar. Kungl. Maj:t har den 1

december 1961 fattat beslut om överföring av ytterligare 600 flyktingar till

Sverige.

Det är f. n. inte möjligt att närmare bedöma förutsättningarna för kollektiv

överföring av flyktingar under nästa budgetår. Härtill kommer, att kostnaden

för varje flykting är beroende av faktorer, som inte nu kan över
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

57

blickas. Medel bör emellertid stå till Kungl. Maj :ts förfogande för fortsatt

överförande av flyktingar. Departementschefen föreslår, att ett oförändrat

belopp beräknas för de utgifter, som bestrides av arbetsmarknadsmyndigheterna.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

64 :o) Bidrag till De blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 73, s. 158 och 159), vilket innebär en med 35 000 kr. ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till De blindas förening för

budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 550 000 kr.

65 :o) Bidrag till De vanföras riksförbund. Kungl. Maj :t har (punkt 74,

s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till De vanföras riksförbund

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 350 000 kr.

Av anslaget för innevarande budgetår, 150 000 kr., har 100 000 kr. avsetts

för bidrag till inköp och distribution av hjälpmedel för underlättande

av den dagliga livsföringen för rörelsehindrade och andra handikappade

ävensom hjälpmedel för handikappade husmödrar.

Departementschefen anför, att bidraget till tekniska hjälpmedel för handikappade,

som infördes år 1960, har visat sig vara till stor nytta. Genom

denna bidragsform kan praktisk hjälp lämnas i fall, där detta tidigare inte

kunnat ske. Det har även tack vare riksförbundets medverkan varit möjligt

att lämna bidragen i administrativt enkla former. Hjälpbehovet har visat

sig vara större än vad som kan tillgodoses inom nuvarande medelsram.

Departementschefen förordar därför, att anslaget för denna verksamhet

ökas med 200 000 kr. Stöd till förbundets verksamhet i övrigt föreslås få utgå

med oförändrat belopp.

Utskottet. Den nu ifrågavarande bidragsgivningen tillgodoser ett högst

angeläget ändamål. Utskottet finner därför den av Kungl. Maj :t föreslagna

uppräkningen av anslaget välmotiverad. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till De vanföras riksförbund

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 350 000 kr.

66 :o) Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. I enlighel

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 160 och 161), vilket innebär en ökning

av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

att riksdagen må till Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

100 000 kr.

Bostadsbyggande m. m.

67 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 86, s. 226), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.

68 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 226 och 227), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för

samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

30 000 kr.

69 :o) Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler. Kungl.

Maj :t har (punkt 88, s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till Rekonstruktionsbidrag

till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 kr.

För innevarande och nästföregående budgetår har anvisats sammanlagt

600 000 kr. under förevarande anslag. Hittills har endast avgjorts ett ärende

om rekonstruktionsbidrag, varvid ett belopp av 30 000 kr. beviljats. Nämnden

för samlingslokaler har upplyst, att vid slutet av november 1961 framställningar

om sådana bidrag, avseende tillhopa 195 000 kr., var föremål

för nämndens prövning. Vid samma tid bedömdes riksorganisationerna för

allmänna samlingslokaler komma att inom de närmaste månaderna inge

framställningar till nämnden om rekonstruktionsbidrag avseende 250 000

kr.

Departementschefen förordar, att ifrågavarande anslag för budgetåret

1962/63 uppföres med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Rekonstruktionsbidrag till allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

59

70:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 228), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kr.

71 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 228 och 229), vilket innebär en minskning

av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kr.

Sjukförsäkring, folkpensionering m. m.

72 :o) Försäkringsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 91, s. 230), vilket innebär att anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal uppföres som en förslagsvis betecknad

post samt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 192 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 70 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 195 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 500

Summa kr. 529 000;

b) till Försäkringsdomstolen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 529 000 kr.

73:o) Försäkringsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 92, s. 230 och 231), vilket innebär en minskning av

anslaget med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsdomstolen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

74 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 93, s. 231 och 232), vilket innebär en minskning av anslaget

med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 334 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................ 76 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 118 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 134 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................................... 9 100

Summa kr. 672 000;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 672 000 kr.

75:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 94, s. 232), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.

76:o) Riksförsäkringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 95,

s. 232—236) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsverket, som

föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksförsäkringsverket, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Riksförsäkringsverket:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

15 172 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 230 000 kr.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att de uppgifter som nu

ankommer på servicedetaljen för sjömän enligt en av Kungl. Maj :t den 13

oktober 1961 utfärdad kungörelse fr. o. m. den 1 april 1962 skall fullgöras

av den för Göteborg inrättade allmänna sjukkassan. I samband därmed bör

en förste kontorsskrivartjänst i Ae 15, en kontoristtjänst i Ae 9, en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 och sex biträdestjänster i reglerad befordringsgång

indras.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

61

Bidragsgivningen rörande näringshjälp och yrkesutbildning föreslås

fr. o. m. den 1 juli 1962 skola överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen.

Därvid bör inom verket en tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12 och en

kontoristtjänst i Ae 9 på allmänna byrån indras.

För innevarande budgetår har tillhopa 720 000 kr. beräknats för tillfällig

personal på avgifts- och utbetalningsbyråerna. För motsvarande ändamål

och andra tillfälliga personalförstärkningar beräknas 770 000 kr. under

anslaget för nästa budgetår. Beloppet bör stå till Kungl. Maj :ts förfogande.

Efter medgivande av Kungl. Maj :t den 15 september 1961 har det av

verket angivna vikariatslöneförordnandet på tillsynsbyrån att bestrida göromål,

som ankommer på byråchef i lönegrad B 1, utbytts mot en tjänst som

byrådirektör i lönegrad Ag 26. Nämnda tjänst föreslås skola extraordinariesättas.

Detsamma bör ske med följande befattningar på tillsynsbyrån, vilka

är avsedda för arbetsuppgifter avseende den allmänna tilläggspensioneringen,

nämligen en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23, en tjänst

som kontorist i Ag 9 och en tjänst som kanslibiträde i Ag 7.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att följande

tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen på avgiftsbyrån en tjänst som

förste byråsekreterare i Ao 21 till Ao 23, på tillsynsbyrån en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7 till kontoristtjänst i Ae 9 samt på utbetalningsbyrån

två kanslibiträdestjänster i Ao 7 till kontoristtjänster i Ao 9, en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 till kontoristtjänst i Ae 9 och åtta kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ae 7.

Anslaget föreslås uppfört med 15 172 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

de av departementschefen anmälda förslagen till tjänsteförändringar.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsverket, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsverket,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
-

5 494 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 201 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 7 821 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 3 890 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 266 000

Summa kr. 17 672 000;

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden ......... 2 500 000

Nettoutgift kr. 15 172 000;

c) till Riksförsäkringsverket: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 15 172 000 kr.

77:o) Riksförsäkringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 96, s. 236—239), vilket innebär en höjning av anslaget

med 578 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 210 000

kr.

78:o) Riksförsäkringsverket: Ortsombud. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 97, s. 239), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsverket: Ortsombud för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kr.

79 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.

Maj :t har (punkt 103, s. 242—247) föreslagit riksdagen att till Åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 16 200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 900 000 kr.

Departementschefen lämnar inledningsvis en redogörelse för riksförsäkringsverkets

sjukvårdande verksamhet och för ett i ämnet avgivet betänkande.

Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 244—

246). Departementschefen konstaterar härefter att den av riksförsäkringsverket

och tidigare pensionsstyrelsen bedrivna sjukvårdsverksamheten kommit

att utgöra en allt mindre andel av sjukhusvården i landet. Detta gäller

»nte minst i fråga om reumatikervården, där verksamheten haft sin största

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

63

betydelse. Den fortsatta utbyggnaden av sjukhusorganisationen på såväl

läns- som regionplanet medför ökade möjligheter för de ifrågavarande patienterna

att vårdas på hemortssjukhus. Praktiskt taget allmän enighel

föreligger även om att riksförsäkringsverkets nuvarande sjukvårdande verksamhet

i princip bör avvecklas och att vårdresurserna bör inordnas i den

ordinarie sjukvårdsorganisationen.

När det gäller sättet och tidpunkten för en sådan avveckling råder delade

meningar. Ytterligare överläggningar bör därför äga rum med företrädare

för de kommunala sjukvårdshuvudmännen, innan slutlig ställning

tas i ämnet. I avbidan härpå är departementschefen inte beredd att ta ståndpunkt

rörande den framtida användningen av riksförsäkringsverkets sjukhus

i Nynäshamn, Tranås och Åre. I detta sammanhang erinrar departementschefen

om att han erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla

särskilda utredningsmän för att utreda bl. a. frågan om organisationen av

rehabiliteringsverksamheten. Att ställning inte nu tas till det framtida utnyttjandet

av de nämnda sjukhusen bör dock enligt departementschefens

mening inte hindra att, såsom föreslagits beträffande sjukhuset i Nynäshamn,

överenskommelse kan träffas om att upplåta vissa platser till vederbörande

landsting.

Under nästa budgetår anses riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet

böra bedrivas i huvudsak såsom hittills. För vården på verkets sjukvårdsanstalter

beräknas ytterligare 1 400 000 kr.

För bidragsgivning till yrkesutbildning och näringshjälp har för innevarande

budgetår beräknats 100 000 kr. resp. 2 000 000 kr. Såsom tidigare

anförts vid anmälan av anslagen till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder

och till omskolning m. m. bör denna bidragsgivning fr. o. in. nästa

budgetår helt överföras till arbetsmarknadsverket. Anslaget bör alltså

minskas med nyssnämnda belopp.

Anslaget föreslås uppfört med 16 200 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 16 200 000 kr.

Arbetarskydd

80:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

104, s. 248—250) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av de
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

partementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

2 037 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 985 000 kr.

Departementschefen föreslår, att skogsyrkesinspektionens personal utökas

med en distriktsinspektör inom vartdera av de två inspektionsdistrikten.

Tjänsterna anses böra inrättas som extra. Under förevarande anslag

beräknas medel för en extra distriktsinspektörstjänst i Ag 17.

Såsom chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor anses en kanslibiträdestjänst i Ae 7 på allmäntekniska

byrån böra utbytas mot en tjänst som kontorist i Ae 9 och

en tjänst som amanuens på sociala avdelningen utbytas mot en förste byråsekreterartjänst

i Ae 21. Till ordinarie stat bör överföras en byrådirektörstjänst

i Ae 26 på maskintekniska byrån.

Vad nu förordats medför, inräknat automatiska förändringar, en ökning

av medelsbehovet med 52 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen anmälda förslag till tjänsteförändringar. Då

utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 800 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 124 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 648 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 434 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 29 000

Summa kr. 2 037 000;

c) till Arbetarskyddsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 037 000 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

65

81 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 105, s. 250 och 251), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 17 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 280 000

kr.

82:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s.

251—253) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 144 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 4 003 000 kr.

I enlighet med vad departementschefen anfört under anslaget till Arbetarskyddsstyrelsen:

Avlöningar bör skogsyrkesinspektionen i vartdera

distriktet förstärkas med en distriktsinspektör i Ag 17. Medel för en tjänst

i nämnda lönegrad beräknas under förevarande anslag. Jämte automatiska

förändringar innebär detta en ökning av medelsbehovet under anslaget med

141 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahlberg m. fl. (I: 128) och den andra inom andra kammaren av herr

Lassinantti m. fl. (II: 332), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag

syftande till en förbättring och effektivisering av yrkesinspektionen inom

nuvarande elfte distriktet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 332.

Utskottet. I anledning av vad i motionerna I: 128 och II: 332 anförts vill

utskottet erinra om att yrkesinspektionens elfte distrikt i fråga om antalet

arbetsställen är det minsta av landets distrikt. Någon uppdelning av detsamma

har heller icke ifrågasatts vid de utredningar rörande arbetarskyddsverkets

organisation som under senare år företagits. Otvivelaktigt torde

emellertid de stora avstånden inom distriktet innebära vissa nackdelar.

Möjligheten att härutinnan uppnå någon mera väsentlig förbättring genom

annan lokalisering av distriktets expedition synes dock tveksam, och en

uppdelning av distriktet på flera sektioner torde ävenledes medföra vissa

svårigheter. Utskottet utgår från att arbetarskyddsstyrelsen, därest de av

motionärerna åberopade förhållandena skulle innebära mera påtagliga olägenheter

för verksamheten, framlägger de förslag styrelsen finner motiverade

i samband med sina årliga anslagsäskanden. Utskottet är därför icke

berett att förorda någon särskild utredning i nu förevarande fråga.

5—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

6ö

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

I. att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ........................................................ 1 897 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 99 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 167 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 918 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................................. 61 300

Summa kr. 4 144 000;

b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 4 144 000 kr.;

II. att motionerna I: 128 och II: 332 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

83 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 107, s. 253 och 254), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 007 000 kr.

84 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 254 och 255) föreslagit riksdagen

att till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område

för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Arbetarskyddsstyrelsen har upplyst, att bidrag för budgetåret 1961/62

begärts av Arbetarnas bildningsförbund med 20 000 kr., Föreningen för

arbetarskydd med 30 000 kr., Göteborgs arbetarskyddsförening med 5 000

kr., Jordbrukets skyddspropaganda och Skogsbrukets skyddspropaganda

med vardera 17 500 kr. och Svenska röda korset med 35 000 kr. Tillsammans

uppgår de begärda bidragen alltså till ett belopp av 125 000 kr.

Arbetarskyddsstyrelsen finner det i hög grad önskvärt om ifrågavarande

verksamhet kunde främjas genom högre statsbidrag än tidigare. Styrelsen

föreslår därför, att 115 000 kr. skall beräknas för den regelmässiga upplys
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

67

ningsverksamheten. Därutöver hemställer styrelsen om ett engångsbelopp

på 20 000 kr. som bidrag till en film, som skall inspelas inom ramen för en

av försäkringsbolaget Folksam planerad upplysningskampanj, vars mål är

att anpassa maskinen och arbetsmetoden till människans naturliga förutsättningar.

Styrelsen föreslår sålunda, att anslaget för nästa budgetår anvisas

med 135 000 kr.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wärnberg (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr Rask

(II: 173), har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget till

Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område för

budgetåret 1962/63 måtte för detta ändamål anvisa ett anslag av 135 000

kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 173.

Utskottet. Den undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område som utföres genom olika frivilliga organisationer utgör ett

värdefullt komplement till den genom yrkesinspektionen bedrivna tillsynsoch

rådgivningsverksamheten. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts

förslag om ett anslag av 100 000 kr. för detta ändamål. Att såsom föreslagits

i de förevarande motionerna utöka anslaget ytterligare kan utskottet

däremot icke biträda. Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 139 och II: 173 till Undervisningsoch

upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område för

budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 100 000 kr.

85 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 109, s. 255), vilket innebär

oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kr.

Diverse

86 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 110 och 111, s. 255 och 256)

hemställer utskottet,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 6 585 000 kr;

b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 173 000 kr.

87:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 112, s. 256), vilket innebär en minskning av anslaget med

45 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 937 000 kr.

88:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 113, s. 257), vilket innebär en med 3 000 kr. minskad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kr.

89 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 257 och 258), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

9 000 kr.

90 ro) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m.fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 258), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kr.

91 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 116, s. 258), vilket innebär en höjning av anslaget

med 70 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 105 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

69

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

92:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Kungl.

Maj :t har (punkt 117, s. 259—266) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten

m. m. vid ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1962/63 anvisa

ett investeringsanslag av 5 100 000 kr.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 4 436 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har redovisat sina anslagsäslcanden i form av en

investeringsplan för innevarande och nästa budgetår. Planen har uppgjorts

så, att beräknade reservationer vid utgången av det löpande budgetåret kan

inkalkyleras i förbrukningssiffrorna för följande budgetår. I motsats till

vad som hittills varit fallet kommer medelsförbrukningen att redovisas för

varje enskilt byggnadsprojekt som är upptaget i planen. Däremot anges inte

hur mycket av beviljade eller äskade anslag som belöper på varje enskilt företag.

Departementschefen har för sin del ingen erinran mot att systemet med

investeringsplaner — som redan användes på andra områden inom statsförvaltningen

— tillämpas även beträffande förevarande investeringsanslag.

Vad härefter angår de byggnadsföretag, som är aktuella under nästa budgetår,

hänvisar departementschefen till att han redan i det föregående vid

behandlingen under driftbudgeten av ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag

förordat uppförandet av en sjuk- och behandlingsavdelning vid Ryagården

samt en elevpaviljong med 10 platser vid Håkanstorp. I angivna

sammanhang har vidare förordats aLt verkstadsbyggnader uppföres vid Ryagården

och Håkanstorp samt att en ny skolbyggnad anordnas vid Eknäs.

Beträffande sistnämnda byggnadsföretag erinras om att vid 1958 års riksdag

200 000 kr. anvisades till en första etapp av utbyggnaden av nya undervisningslokaler

m. m. vid nämnda skola. Ifrågavarande byggnadsföretag

har inte kommit till utförande på grund av att skolans framtida funktion

varit oviss. Ett nytt förslag baserat på att skolan i viss utsträckning skall

kunna ta emot skolpliktiga elever har nu utarbetats. De för ändamålet tidigare

beräknade medlen bar måst tagas i anspråk för att bestrida vissa

merkostnader för byggnadsarbeten vid Stigby och Sundbo.

På grund av den betydande utvidgningen av organisationen under senare

år och det av departementschefen förordade byggnadsprogrammet för

nästa budgetår är det nödvändigt att uppföra ytterligare bostadshus för

vissa skolor. För nämnda ändamål beräknas 1 900 000 kr. Beloppet torde

i sin helhet komma att förbrukas under nästa budgetår. Det föreslås få an
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1992

komma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder skall uppföras.

De i byggnadsstyrelsens investeringsplan i övrigt upptagna förslagen till

nybyggnader avsedda att påbörjas under nästa budgetår får övervägas vid

prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1963/64

och därefter. De ifrågavarande företagen bör därför utgå ur planen. Vissa

av dem torde efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,

om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning därtill.

Departementschefen tillstyrker ett av socialstyrelsen framfört förslag

om medelsanvisning för tillbyggnad av en arbetslokal för trädgården vid

Ryagården, anordnande av växthus vid Sundbo samt flyttning av trädgårdsanläggning

vid Bärby. Kostnaderna härför under nästa budgetår bör beräknas

till resp. 50 000, 50 000 och 30 000 kr. Ifrågavarande företag anses

böra upptagas i investeringsplanen.

I förslaget till investeringsplan har upptagits flera objekt för vilka medel

tidigare anvisats och kostnadsramar fastställts men där de per den 1 juli

1961 beräknade kostnaderna med sammanlagt 1 728 000 kr. överstiger vad

som förutsatts vid medelsanvisningen. Härav belöper sig 324 500 kr. på

merkostnader till följd av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.

De i investeringsplanen angivna nya kostnadsramarna godtages. Det

förutsättes emellertid, att byggnadsstyrelsen beträffande dessa och övriga i

det föregående berörda byggnadsföretag noga tillvaratar alla möjligheter

att nedbringa kostnaderna. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i

detta syfte företaga erforderliga ändringar i planen.

Departementschefen föreslår, att den i propositionen (s. 260—263) redovisade

investeringsplanen — med de ändringar och tillägg som framgår av

vad ovan anförts — godkännes. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas

till 5 100 000 kr. Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen

ha möjlighet att bestrida merkostnader, som uteslutande föranledes av en

eventuell allmän byggnadskostnadsstegring.

För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t erhållit medgivande att —

om så befinnes lämpligt — inom anslagets ram omdisponera medel till

andra byggnadsföretag än de som i samband med anslagsäskandena underställts

riksdagen. Ett motsvarande bemyndigande föreslås skola gälla även

efter genomförandet av den nya formen för redovisning av anslagsäskandena.

Omdispositioner av angivet slag bör sålunda efter Kungl. Maj :ts bestämmande

få ske inom investeringsplanens ram.

Utskottet. De av departementschefen anmälda nybyggnadsföretagen vid

Ryagården, Håkanstorp och Eknäs har utskottet redan tidigare tillstyrkt

vid sin behandling av ungdomsvårdsskolornas avlöningsanslag. Medel härför

bör inräknas under förevarande anslag. Utskottet har icke heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

71

föreslagit, och utskottet tillstyrker således även att systemet med investeringsplaner

tillämpas beträffande förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 5 100 000 kr.

93 :o) Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj :t har (punkt 118, s. 266—270) föreslagit riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten in. m. vid stadens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

1 040 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har redovisat sina anslagsäskanden i form av en investeringsplan

för innevarande och nästa budgetår. Under nästföregående anslagspunkt

har departementschefen förklarat sig inte ha något att erinra

mot införandet av ett sådant system i vad avser ungdomsvårdsskolorna.

Departementschefen tillstyrker byggnadsstyrelsens förslag att investeringsplan

införes även beträffande statens vardanstalter för alkoholmissbrukare.

Vad angår uppförandet av en sjuk- och mottagningsavdelning vid Svartsjö

erinras om att byggnadsstyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj :t och i samråd

med anstaltsstyrelsen utrett möjligheterna att till lägre kostnad än den

ursprungligen beräknade anordna sjuk- och mottagningsavdelning m. m.

i slottsbyggnaden. Som ett alternativ har byggnadsstyrelsen utarbetat ett

förslag till uppförande av en ny byggnad för en sådan avdelning omfattande

jämväl administrationslokaler i anslutning till den slutna avdelningen.

Sistnämnda lösning har förordats av byggnadsstyrelsen bland annat med

hänsyn till att statens organisationsnämnd anfört, att vid nybyggnadsalternativet

besparingen enbart i personalkostnader kunde beräknas till 87 300 kr.

per år, motsvarande ett kapitaliserat värde av mellan 1,2 och 1,9 miljoner kr.

Departementschefen tillstyrker bifall till det av byggnadsstyrelsen förordade

förslaget, som kostnadsberäknats till 1 800 000 kr. För nästa budgetår

anses böra anvisas 800 000 kr. Styrelsens i övrigt framförda förslag beträffande

nya arbetsobjekt vid Svartsjöanstalten torde eftei Kungl. Maj .ts

prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten, om arbetsmniknadsläget

skulle ge anledning därtill.

I fråga om Venngarn till styrkes byggnadsstyrelsens förslag om medelsanvisning

till anordnande av en ny panncentral vid vårdanstalten. För

ändamålet beräknas 425 000 kr.

Byggnadsstyrelsen bar beträffande Brotorp i sina anslagsäskanden upptagit

ett bostadshus med två lägenheter, för vilket kostnaden uppskattats till

200 000 kr. Departementschefen tillstyrker, att en direktörsbostad på fyra

rum och kök uppföres vid vårdanstalten. För ändamålet beräknas 110 000

kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Vad beträffar tidigare beslutade byggnadsföretag har 1961 års riksdag

under förevaxande anslag anvisat 135 000 kr. till uppförande av en läkarbostad

vid Gudhem. I byggnadsstyrelsens framlagda förslag till investeringsplan

har upptagits ett belopp av 190 000 kr. utgörande den beräknade

kostnaden för uppförande av en större läkarbostad än den tidigare planerade.

Departementschefen är inte beredd att tillstyrka ändringsförslaget.

Med hansyn till automatiska kostnadsstegringar beräknas emellertid ytterligare

5 000 kr. för ändamålet. Övriga av byggnadsstyrelsen redovisade

kostnadsökningar godtages. Det förutsättes emellertid, att styrelsen noga

uppmärksammar och tar till vara alla möjligheter att minska kostnaderna.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i detta syfte företaga erforderliga

ändringar i den framlagda planen.

Departementschefen föreslår att den i propositionen (s. 267) redovisade

investeringsplanen — med de ändringar som betingas av vad departementschefen

här anfört — godkännes. Vidare förordas bifall till byggnadsstyrelsens

förslag att vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga behållningar

på de tidigare nämnda äldre investeringsanslagen får överföras till

förevarande investeringsanslag. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas

till 1 040 000 kr.

Utskottet. I likhet med vad utskottet anfört under nästföregående punkl

torde även i fråga om nu förevarande anslag ett system med investeringsplaner

böra tillämpas.

Beträffande byggnadsarbetena vid Svartsjö vill utskottet erinra om att i

den av 1956 års riksdag godkända byggnadsplanen för en förnyelse och

upprustning av anstalten även ingick en ombyggnad av slottet. Det av departementschefen

nu förordade alternativet att uppföra en särskild byggnad,

inrymmande sjuk- och mottagningsavdelning jämte administrationslokaler

synes utskottet innebära en ändamålsenlig lösning, och utskottet

tillstyrker därför detsamma.

De föreslagna arbetena vid Venngarn och Brotorp tillstyrkes ävenledes

av utskottet.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens

vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/

63 anvisa ett investeringsanslag av 1 040 000 kr.

Statens utlåningsfonder

94:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj :t har (punkt 121, s. 293

—301) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

73

ordade ändringar i bestämmelserna om statens bosättningslån, dels ock

till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

För innevarande budgetår har å anslaget anvisats ett formellt belopp av

1 000 kr.

Enligt kungörelsen 1946:570 om statliga bosättningslån med däri vidtagna

ändringar kan bosättningslån beviljas trolovade eller äkta makar

samt ogift moder med minderårigt barn för inköp av möbler eller andra

bosättningsföremål, ävensom redskap, verktyg eller liknande föremål, som

kan underlätta hemarbetet eller vara av betydelse för hemmets trevnad eller

familjens försörjning. Endast svenska medborgare, bosatta inom landet, får

lån. Lån får uppgå till högst 3 000 kr. samt utlämnas utan säkerhet. Räntan

överensstämmer med normalräntan för lån under statens utlåningsfonder,

f. n. 4 3/4 procent. Amorteringstiden är högst 8 år. I vissa fall kan uppskov

med återbetalningen beviljas för ytterligare högst 5 år.

Såsom villkor för erhållande av bosättningslån gäller bl. a. att lånsökandena

är i behov av medel för anskaffande av de bosättningsföremål

m. m., som lånet avser, att lånets upptagande är tillrådligt med hänsyn till

lånsökandenas egna villkor och intressen och att de lånsökande gjort sig

kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet samt, i den mån betingelser

härför förelegat, ådagalagt sparvilja.

Lån beviljas av riksbanken.

Befrielse från skyldighet att återbetala erhållet lån eller del därav kan

medgivas, då synnerliga svårigheter att återbetala lånet inträtt på grund av

låntagares död eller ökad försörjningsplikt.

Socialstyrelsen har på Ivungl. Maj:ts uppdrag gjort en översyn av normerna

för beviljande av bosältningslån. Beträffande innebörden i styrelsens

i anledning därav framlagda förslag samt bäröver avgivna remissyttranden

torde få hänvisas till propositionen (s. 294—299).

Departementschefen erinrar inledningsvis om alt socialstyrelsen föreslagit,

att bosättningslån skall kunna beviljas även utländsk medborgare, som

är gift med svensk kvinna. Förslaget har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Departementschefen förordar den föreslagna ändringen.

I fråga om maximibeloppet för lån har socialstyrelsen anfört, att utrymmet

mellan det nu gällande maximibeloppet och det i praktiken tilllämpade

medelbcloppet är tillräckligt stort för att utan höjning av det

högsta tillåtna lånet medge en önskvärd ökning av långivningen. Ett antal

remissorgan har föreslagit, att maximibeloppet skall höjas.

Nu gällande maximibelopp fastställdes 1953. Den därefter skedda prisutvecklingen

i fråga om bosättningsartiklar gör enligt departementschefen

eu höjning av beloppet motiverad. Vid frågans bedömning bör dessutom

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

hänsyn tagas till den utveckling som ägt rum i fråga om bostädernas utrymmesstandard

och till de stegrade anspråk på kvalitet, som numera ställes

på bostadsutrustningen. Avbetalningskrediterna för varaktiga konsumtionsvaror

torde för de svenska hushållens del vara av betydande omfattning.

Med hänsyn till den ekonomiska belastning, som avbetalningskrediter i

allmänhet utgör, får det anses angeläget att nybildade hushåll har tillgång

till erforderlig bosättningskredit i annan och lämpligare form. Departementschefen

förordar att maximibeloppet fastställes till 4 000 kr.

Departementschefen behandlar därefter de förslag socialstyrelsen framfört

rörande tillämpningen av lånebestämmelserna.

Vad först angår bedömningen av lånebehovet med hänsyn till sökandens

tillgångar finner departementschefen i likhet med fullmäktige i riksbanken,

att dessa bör beaktas. Det finns dock skäl att härvidlag eftersträva

en mindre rigorös tillämpning.

Enligt departementschefens mening saknas anledning att vid långivningen

upprätthålla en övre åldersgräns för lånsökande. Vad riksbanksfullmäktige

anfört angående den nu tillämpade åldersgränsen tyder på att

denna saknar praktisk betydelse.

En uppmjukning av de grunder riksbanken hittills följt vid bedömningen

av sökandenas inkomster finner departementschefen välmotiverad. Den nu

tillämpade inkomstgränsen anses böra kunna jämkas uppåt.

Vad gäller lånets storlek i de enskilda fallen innebär socialstyrelsens förslag

att lån i allmänhet skall beviljas i enlighet med sökandens önskemål

intill det gällande maximibeloppet. Enligt departementschefens mening bör

behovet av lån samt sökandens återbetalningsförmåga alltjämt prövas i de

enskilda fallen. Med hänsyn till vad bl. a. statens konsumentråd anfört angående

kostnaderna för bostadsutrustning torde emellertid lånebehovet i

många fall uppgå till det av departementschefen föreslagna maximibeloppet

eller överstiga detta. En mera generös prövning av lånebehovet än den hittillsvarande

synes därför försvarlig. Det är ofrånkomligt, att bristande

återbetalningsförmåga hos sökanden i en del fall kan inverka sänkande på

lånebeloppet. Vid bedömningen härav bör dock långivningens sociala syfte

beaktas.

Departementschefen anser det önskvärt, att en såvitt möjligt enhetlig

tillämpning av lånebestämmelserna åstadkommes vid de olika avdelningskontoren.

Det torde ankomma på riksbanken att vidta åtgärder, som ytterligare

främjar en sådan utveckling.

Riksbanken anses böra ha möjlighet att kalla ortsombuden till överläggningar.

Bestämmelser om arvoden in. in. föreslås få fastställas av Ivungl.

Maj :t.

För att önskemålet om social erfarenhet hos ortsombuden mera allmänt

skall bli tillgodosett föreslås lånekungörelsen skola kompletteras med en

föreskrift om att till ombud bör utses person, som besitter sådan erfarenhet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

75

I övrigt är departementschefen inte beredd att föreslå några ändringar

i reglerna om bosättningslån.

De förordade ändringarna i lånebestämmelserna torde inte för närvarande

påkalla någon ökad medelsanvisning till statens bosättningslånefond.

Departementschefen förordar anvisande av ett formellt belopp.

I förevarande sammanhang bar utskottet till behandling föreliaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ringaby och Virgin (I: 57) och den andra inom andra kammaren

av fröken Wetterström och herr Magnusson i Borås (II: 93), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kung], Maj :ts förslag om höjning av maximibeloppet

för statliga bosätlningslån från 3 000 kr. till 4 000 kr.,

dels ock de under punkten 23 nämnda likalydande motionerna 1: 333 och

II: W6 i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

besluta att vid behandlingen av den av departementschefen föreslagna ändringen

av reglerna för erhållande av bosättningslån avskaffa den övre inkomstgränsen

från och med den 1 juli 1962.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 11:93

och II: 406.

Utskottet. Vid sin behandling av förevarande anslag i sitt utlåtande nr

5 föregående år förordade utskottet en översyn angående normerna för beviljande

av bosättningslån. Till denna ståndpunkt anslöt sig även riksdagen.

Såsom framgått av vad departementschefen anfört har en sådan översyn

numera gjorts. De ändringar av bidragsreglerna som departementschefen

härvid föreslagit finner utskottet lämpliga, och utskottet kan således ansluta

sig till desamma. Härav framgår att utskottet icke biträder det i motionerna

1:57 och 11:93 framförda yrkandet om att bibehålla nuvarande

maximigräns för bosättningslånen.

I anledning av vad som i motionerna I: 333 och II: 406 uttalats rörande

den övre inkomstgränsen för erhållande av lån vill utskottet erinra om atl

departementschefen uttalat sig för en uppmjukning av de grunder som hittills

tillämpats i delta avseende och att inkomstgränsen därför bör kunna

jämkas uppåt. Det väsentliga syftet med det i motionerna framförda förslaget

torde enligt utskottets mening därigenom komma att tillgodoses. Atl

helt slopa kravet på en viss övre inkomstgräns är utskottet dock icke berett

att tillstyrka.

Utskottet, som icke i övrigt funnit anledning till erinran eller särskilt

uttalande i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 57 och II: 93 samt I: 333

och 11:406, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 förordade ändringar i bestämmelserna

om statens bosättningslån;

II. att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

95:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har

(punkt 122, s. 301 och 302) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 9 000 000 kr.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 9 000 000 kr.

Departementschefen förordar, att anslag för nästa budgetår anvisas med

samma belopp som för innevarande budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herrar

Björkman och Nordgren (II: 265), har — såvitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler

in. m. som beviljats fr. o. m. den 1 juli 1962 skall vara amorleringspliktigt

och förräntas efter en räntesats av 5,5 procent.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:265.

Utskottet. Frågan om räntan på de statliga lånen för anordnande av allmänna

samlingslokaler prövades senast av föregående års riksdag i anledning

av väckta motioner i ämnet. Någon anledning att nu intaga annan

ståndpunkt synes enligt utskottets mening icke föreligga, och yrkandena i

motionerna I: 216 och II: 265 avstyrkes således.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

till medelsanvisning, hemställer,

I. att motionerna I: 216 och II: 265, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må till Lånefonden för allmänna samlingslokaler

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

9 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

96 :o) Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj :t har (punkt 123, s. 302—305) föreslagit riks
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande in 5 år 1962

77

dagen att till Lån till nybyggnader in. in. vid erkända vårdanstalter för alkoliolmissbrukare

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

1 100 000 kr.

Framställningar om lån till nybyggnader in. in. vid de erkända vårdanstalterna

Åsbroliemmet, Pålyckehemmet, Älvgården, Ribbingebäck och Vårnäshemmet

har av socialstyrelsen överlämnats i samband med dess anslagsäskanden

för budgetåret 1962/63. Vidare har socialstyrelsen överlämnat två

framställningar av stiftelsen Åsbroheanmet angående dels medel till viss ytterligare

byggnadsverksamhet vid Åsbrohemmet, dels ytterligare statsmedel

till anordnande av vårdavdelningen Rällsögården.

Departementschefen förordar, att stiftelsen Åsbrohemmet erhåller statslån

på sammanlagt 502 000 kr., varav för om- och tillbyggnad av den kemiska

tvätten ett räntefritt lån på 325 000 kr. att amorteras under 25 år,

och återstoden såsom ett ränte- och amorteringsfritt lån.

Vidare tillstyrkes framställningen om medel till uppförande av ett nytt

personalbostadshus vid Älvgården. Föreningen Hemmet Älvgården bör för

ändamålet erhålla ett räntebärande, amorteringsfritt lån på 120 000 kr. Räntesatsen

bör bestämmas till 4 3/4 procent. Särskild säkerhet för eventuell

återbetalningsskyldighet bör ej avkrävas föreningen. Beträffande Vårnäshemmet

förordas ett räntebärande, amorteringsfritt lån på 90 000 kr. till

iordningställande av två personalbostäder. Räntesatsen bör även i detta

fall bestämmas till 4 3/4 procent.

Vad Rällsögården beträffar anförde departementschefen vid behandlingen

av frågan om medel på kapitalbudgeten för innevarande budgetår

till ombyggnadsarbeten in. in. vid vårdavdelningen, att de planerade arbetena

samt de uppgjorda kostnadsberäkningarna borde bli föremål för ytterligare

granskning och prövning. På anmodan av Kungl. Maj :t har byggnadsstyrelsen

sedermera avgivit utlåtande i ärendet och därvid framlagt

närmare utredning och förslag rörande de byggnadsarbeten in. m., som erfordras

för att vårdavdelningen skall försättas i ett tillfredsställande skick.

Förutom de arbeten, till vilka medel beviljats för innevarande budgetår

och vilka av byggnadsstyrelsen betecknats som etapp I, är enligt styrelsen

ytterligare arbeten erforderliga. Dessa arbeten har av styrelsen uppdelats

i två etapper, II och III, för vilka enligt styrelsen erfordras 386 500 resp.

293 500 kr. De i etapperna I och II upptagna arbetena betecknas av byggnadsstyrelsen

som angelägna. Departementschefen förordar, att stiftelsen

Åsbrohemmet för utförande av de som etapp II betecknade arbetena beviljas

ett ränte- och amorteringsfritt lån på 388 000 kr.

I detta sammanhang anmäles, att socialstyrelsen i en särskild framställning

hemställt, att eu utredning göres rörande anordnande av en ny

allmän vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare såsom ersättning för

erkända vårdanstalten Hagbyhemmet. Styrelsen har i sina anslagsäskanden

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

för budgetåret 1962/63 framhållit, att kostnaderna för en sådan vårdanstalt

preliminärt torde kunna uppskattas till 2 000 000 kr. Socialstyrelsen

torde komma att närmare utreda frågan.

Summan av de förordade lånen till erkända vårdanstalter under nästa

budgetår uppgår till 1 100 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Lån till nybyggnader m. m. vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1962/

63 anvisa ett investeringsanslag av 1 100 000 kr.

97 :o) Tidigare behandlade frågor. Utskottet har tidigare avgivit utlåtanden

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter

framlagda förslag, nämligen

punkten 30: Ferieresor;

punkten 31: Bidrag till driften av semesterhem;

punkten 32: Stipendier för underlättande av husmoderssemcster;

punkten 33: Bidrag till driften av barnkolonier in. m.;

punkten 76: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 77: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 78: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 79: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 80: Ränteeftergifter å vissa bostadslån in. in.;

punkten 81: Bostadsrabatter;

punkten 82: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 83: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 84: 1960 års bostadsräkning;

punkten 119: Lånefonden för bostadsbyggande;

punkten 120: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
punkten

124: Räntefria lån till bostadsbyggande;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

98 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter

framlagda förslag, nämligen

punkten 6: Socialstyrelsen: Avlöningar;

punkten 7: Socialstyrelsen: Omkostnader;

punkten 8: Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar;

punkten 15: Mödrahjälp;

punkten 16: Mödrahjälpsnämnderna;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

79

punkten 85: Byggnadsforskning;

punkten 98: Bidrag till sjukkassor in. in.;

punkten 99: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i

arbete in. in.;

punkten 100: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. in.;

punkten 101: Bidrag till folkpensioner in. m.;

punkten 102: Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 10 april 1962.

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,

Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson,

Bertil Petersson, Edström och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson

i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson

i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i

Knäred och Fagerlund;

dock att herr Kellgren deltagit i stället för herr Karlsson i Olofström

vid behandlingen av punkterna 25—98.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Socialattachéer) av fröken Andersson, herrar Ragnar

Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet hort

avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att de arbetsuppgifter som

ankommer på socialattachéerna hör ombesörjas av den ordinarie utrikesrepresentationen

såvitt avser socialpolitiken och av arbetsmarknadens parter

i den män arbetsuppgifterna gäller arbetsmarknadsförhållanden. Förordnandena

för de två socialattachéerna hör därför upphöra fr. o. in. den

1 juli i år. Något anslag för ändamålet bör således icke anvisas.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och

II: 267, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

2) vid punkten 14 (Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av

ålderdomshem) av fröken Elmén

3) vid punkten 24 (Försöksverksamhet rörande daghem m. m.) av fröken

Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Anslaget tillkom ursprungligen för att möjliggöra praktiska försök

med nya verksamhetsformer inom barnstugeverksamheten och för barns

sommarvistelse. Medlen användes nu till ett helt annat ändamål, nämligen

till bestridande av driftkostnader vid ett barnpsykologiskt laboratorium i

Stockholm. Då vetenskaplig forskning inte tillhör socialdepartementets

verksamhetsområde utan ecklesiastikdepartementets, anser utskottet i likhet

med motionärerna att något anslag inte skall utgå under femte huvudtiteln.

Huruvida något anslag av förevarande slag skall utgå under åttonde

huvudtiteln torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och

II: 267, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

4) vid punkten 25 (Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar) av fröken Andersson,

herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 431 och II: 505 och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet

kan» och slutar med »således av utskottet», bort ha följande lydelse:

»I likhet med vad i motionerna I: 431 och II: 505 anförts anser utskottet

det väsentligt, att ungdomsvårdsskolorna äger tillgång till kvalificerad

personal i erforderlig utsträckning. Detta gäller inte minst i fråga om assistentpersonal.

Utskottet anser därför, att personalorganisationen bör förstärkas

med ytterligare en assistenttjänst utöver de två som departementschefen

förordat. Det är vidare enligt utskottet högst angeläget, att den

betydande utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen som skett under

senare år även åtföljes av en motsvarande förstärkning i fråga om

personaltillgången. I likhet med vad som skett beträffande de nya mottagningsavdelningar

som inrättats bör även de befintliga special- och mottagningsavdelningarna

ges en sådan personalorganisation att elevtillsynen

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

81

kan vara dubblerad under dagtid. Vidare bör enligt utskottets mening de

s. k. öppna vårdavdelningarna förses med erforderlig personal. Det bör

vidare erinras om att socialstyrelsen beräknat ett väsentligt större antal

tjänster till följd av arbetstidsförkortningen än vad departementschefen

tillstyrkt. Mot bakgrunden härav anser utskottet en utökning av personalen

med sammanlagt tio vårdar tjänster erforderlig utöver den i statsverkspropositionen

föreslagna utökningen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse.

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 431 och II: 505

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för ungdomsvårdsskolorna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 samt utskottet förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för ungdomsvårdsskolorna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.

................................ 3 134 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 406 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 5 399 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... 2 368 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 162 000

Summa kr. 11 471 000;

c) till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 471 000 kr.;»

5) vid punkten 52 (Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar

Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och Andersson i Knäred,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 513 och II: 587,

såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»I det följande kommer utskottet att tillstyrka förstärkningar utöver

departementschefens förslag i fråga om arbetsvärds- och rehabiliteringsverksainhet

m. m. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka vad som i

motionerna 1:513 och 11:587 yrkats beträffande nu förevarande anslag.

I övrigt kan utskottet ansluta sig till den av departementschefen föreslagna

personalorganisationen.

6—3471 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 5

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:513 och 11:587, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1962 samt utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 051 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 56 200

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 355 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 358 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

..................................................... 115 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 029 800

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 135 000

Summa kr. 9 100 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 000 kr.»

6) vid punkten 54 (Arbetsförmedlingen: Avlöningar)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:217

och II: 267, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels utskottets yttrande t. o. m. det stycke på s. 40, som slutar med

»särskilt uttalande», bort ha följande lydelse:

»Stor efterfrågan på arbetskraft råder f. n. och såvitt kan bedömas

torde någon ändring i detta avseende inte vara att förvänta. Att under

sådana omständigheter inrätta ett så stort antal tjänster som Kungl. Maj :t

förordat finner utskottet inte motiverat. I likhet med vad som föreslagits

i motionerna I: 217 och II: 267 anser utskottet en utökning med 100 tjänster

vara tillräcklig, varvid tjänstemannaförmedlingen, arbetsvärden och

yrkesvägledningen i första hand bör förstärkas.

Utskottet kan ej heller biträda Kungl. Maj :ts förslag om att 3 600 000

kr. skall anvisas till tillfällig personal för att utnyttjas om det skulle visa

sig erforderligt med personaltillskott för att lösa speciella arbetsmark
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

83

nadsproblem. I likhet med vad som anförts i motionerna I: 217 och II: 267

anser utskottet, att — om det senare skulle visa sig nödvändigt med en

förstärkning av personalen på grund av ändring i konjunkturerna — anslagsfrågan

bör tas upp på nytt och då på tilläggsstat.

De nu framförda förslagen medför ett minskat anslagsbehov med

5 400 000 kr.

Såsom föreslagits i de förut nämnda motionerna anser utskottet vidare

att direktiven för arbetsmarknadsutredningen bör kompletteras med uttrycklig

föreskrift om att denna skall företaga en organisationsundersökning

av arbetsmarknadsverket.

Av det sagda framgår att utskottet icke kan tillstyrka den i motionerna

1:513 och 11:587 föreslagna anslagsuppräkningen. Några särskilda uttalanden

från riksdagens sida i anledning av vad som föreslagits i motionerna

I: 215 och II: 325 samt II: 174 anser utskottet icke påkallade.»

dels ock utskottets hemställan under I. och IV. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:217 och 11:267 samt

med avslag å motionerna I: 513 och II: 587, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

.......................................................... 10 675 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 321 600

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis... 1 543 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 12 980 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................. 2 400

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ...... 800 000

7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 25 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 9 070 000

9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 599 000

Summa kr. 36 016 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 36 016 000 kr.;

IV. afl riksdagen må med bifall till motionerna I: 217 och

II: 267, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hem
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

ställa, att direktiven för arbetsmarknadsutredningen kompletteras

med uttrycklig föreskrift om att utredningen skall företaga

en organisationsundersökning av arbetsmarknadsverket.»

b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 513 och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Åtgärder

som» och slutar med »nu erforderlig», bort ha följande lydelse:

»Åtgärder som kan skapa vidgade möjligheter för den enskilde till bättre

anpassning i arbetslivet är i hög grad angelägna. Inte minst gäller det härvid

att bereda ökade tillfällen för de handikappade till en aktiv yrkesverksamhet.

Utskottet vill erinra om att antalet arbetsvårdssökande år 1959 uppgick

till 27 000 mot 22 950 år 1950. Under år 1960 ökade det med ytterligare

nära 5 000 personer, vilket sammanhänger väsentligen med det fr. o. in.

detta år påbörjade samarbetet mellan arbetsvärden och sjukkassorna. Förutsättningar

för en intensifiering av detta samarbete har skapats genom

beslut av föregående års riksdag angående inrättande av allmänna försäkringskassor

och administationen av socialförsäkringarna i övrigt. Utskottet

vill jämväl erinra om att riksdagen förelagts förslag om nya grunder för

förtidspensionering m. m. samt förslag om att försäkringskassorna skall

åläggas regelmässig skyldighet att utröna behovet av rehabiliteringsåtgärder

i alla de fall sjukdom varat 90 dagar. Även detta kan förväntas medföra

en kraftigt ökad belastning på arbetsvårdsorganen. Flertalet länsarbetsnämnder

har emellertid med hänsyn till bristande personella resurser

redan tidigare tvingats begränsa antalet remisser från sjukkassorna

på olika sätt, exempelvis genom att vissa sjukkasseområden helt eller delvis

undantagits från samarbete eller genom att vissa grupper (husmödrar,

stats- och kommunalanställda m. fl.) eller ålderskategorier (främst personer

över 55 år) ej medtagits. Det må även erinras om att ökade krav

på arbetsvärden ställes från social-, ungdoms-, kriminal- och alkoholistvårdens

sida samt från kommuner och landsting i samband med utbyggnaden

av rehabiliteringskliniker samt träningsverkstäder och skyddade

verkstäder. Utskottet vill jämväl erinra om att dess ställningstagande

rörande verkstäder för handikappade (p. 60 och 61) medför ökade krav

på arbetsvårdsorganen. Utskottet finner det nödvändigt att ökade personella

resurser ställes till förfogande för här berörda uppgifter. Om så ej

sker finns uppenbarligen en mycket stor risk att det viktiga inslag i socialpolitiken,

som arbetsvärds- och rehabiliteringsverksamlieten utgör, ej kan

fungera på tillfredsställande sätt. Utskottet ansluter sig i detta avseende

till de synpunkter som framförts i motionerna 1:513 och 11:587. Även

om svårigheter finns i personalrekryteringssynpunkt är det angeläget att

rekryteringen ej hämmas av brist på medel. Härvid bör uppmärksammas

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1962

85

att vid länsarbetsnämnderna f. n. finns 24 läkare med en tjänstgöringstid

av i genomsnitt två timmar per vecka. Med hänsyn till bl. a. det i det

föregående berörda, alltmer vidgade samarbetet mellan arbetsvärden och

sjukkassorna är det uppenbart att den tillmätta tiden är helt otillräcklig.

Utskottet tillstyrker vad i detta avseende anförts i motionerna I: 513 och

11:587, vilket sammanfaller med arbetsmarknadsstyrelsens framställning.

Även i övrigt finner sig utskottet böra tillstyrka vad som i förevarande

avseenden yrkats i nämnda motioner, vilket likaledes sammanfaller med

arbetsmarknadsstyrelsens framställning.

Denna förstärkning av arbetsvärdens resurser kommer givetvis att medföra

ökade möjligheter att tillgodose de speciella behov som kan finnas

beträffande handikappade av olika kategorier, bl. a. de som avses i motionen

II: 174. Utskottet utgår från att en smidig anpassning till de förefintliga

behoven skall kunna erhållas. Att riksdagen, såsom föreslagits i

sistnämnda motion, skulle uttala sig för att vissa tjänstemän inom arbetsvårdsavdelningarna

speciellt avdelades för arbetsplacering enbart av vissa

grupper anser utskottet mot denna bakgrund inte lämpligt.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:513 och 11:587 samt

med avslag å motionerna 1:217 och 11:267, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..........................................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis ......

7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

...................................................

8. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

9. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................

Summa kr. 43 500 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa elt förslagsanslag av 43 500 000 kr.»

10 675 000

407 600

5 143 000

16 300 000

2 400

800 000

25 000

9 517 000

630 000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

c) av fröken Elmén

7) vid punkten 55 (Arbetsförmedlingen: Omkostnader) av fröken Andersson,

herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

under förutsättning av bifall till den med 6 a) betecknade reservationen ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt

ansluter utskottet sig till den i motionerna 1:217 och 11:267 föreslagna

anslagsminskningen. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:217 och 11:267, såvitt nu

är i fråga, till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 9 902 000 kr.»

8) vid punkten 57 (Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder)

a) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna

I: 263 och II: 327 samt I: 513 och II: 587 föreslagna höjningen av

maximibeloppet för näringshjälpen och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46, som börjar med »För

möjligheterna» och slutar med »med näringshjälp», bort ha följande lydelse

:

»För möjligheterna att bereda de handikappade sysselsättning utgör näringshjälpen

ett verksamt medel. Den omläggning av administrationen av

näringshjälpen som föreslagits och varigenom denna verksamhet i dess

helhet kommer att administreras av arbetsmarknadsverket, synes utskottet

rationell. Förslaget härom biträdes således. En vidgning av näringshjälpsverksamheten

finner utskottet högst angelägen. I motionerna 1:263 och

II: 327 erinras om att bidraget till näringshjälp, vilket f. n. är maximerat

till 5 000 kr., numera täcker avsevärt mindre än hälften av den avsedda

kostnaden, medan det ursprungligen avsetts att bidraget skulle täcka tre

fjärdedelar av kostnaden. I motionerna yrkas på höjning av maximibeloppet

till 10 000 kr. och att ifrågavarande anslag skall uppräknas med

anledning härav. Ett liknande yrkande finns i motionerna 1:513 och

II: 587. Då det är angeläget, att stöd till de handikappade genom näringshjälp,

vilket är en föga dyrbar hjälpform, ej hämmas till följd av föråldrade

bidragsregler, tillstyrker utskottet att bidragets maximibelopp höjes

från 5 000 kr. till 10 000 kr. Medelsförbrukningen under ifrågavarande

anslag är synnerligen svår att överblicka, och anslaget är i förhållande

till kostnaderna för näringshjälpen synnerligen stort. Av den anledningen

synes någon uppräkning av anslaget icke böra ske på grund av den före
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1962

87

slagna ändringen av bidragsreglerna för näringshjälp. Utskottet förutsätter

att, därest ett ökat medelsbehov uppstår, Kungl. Maj :t liksom vid

tidigare tillfällen återkommer till riksdagen i frågan.»

dels ock utskottets hemställan under I. hort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna I: 263 och II: 327 samt I: 513 och II: 587,

sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa

sysselsättnings politiska åtgärder för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 190 000 000 kr., därav förslagsvis

60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;»

b) av herr Söderberg, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 135 och II: 169 och att därför utskottets hemställan under II. bort ha

följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 135 och

II: 169 hos Kungl. Maj:t hemställa om översyn av bestämmelserna

för statsbidrag till vanföra för inköp av motorfordon i

det i motionerna angivna syftet.»

c) av herr Per Jacobsson, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå

9) vid punkten 60 (Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade)
a)

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 513 och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Bestämmelserna om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade

samt om bidrag till driften av sådana verkstäder infördes efter

beslut av 1960 års riksdag. Dessa verkstäder utgör enligt utskottets mening

en synnerligen viktig del av den samhälleliga rehabiliteringsorganisalionen.

En fortsatt utbyggnad av dessa verkstäder är därför högst angelägen.

Den hittills genomförda utbyggnaden återspeglas i den kraftiga

uppräkning av anslaget som departementschefen nu föreslagit.

I motionerna 1:133 och 11:171 har föreslagits att bidragsgivningen

skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller

likvärdig utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna

I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu

ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren

har framförts i nämnda motioner. Enligt utskottets mening skulle bidrag

till maskinutrustning verksamt befrämja tillkomsten av kvalitetsmässigt

goda verkstäder. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande yrkanden. Vid

bedömningen av det medelsbehov, som därigenom uppkommer, bör upp
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

märksammas ati arbetsmarknadsstyrelsen beräknat medelsbehovet för de

verkstäder som iordningställes under kalenderåren 1961 och 1962 till 10,4

milj. kr. Härav skulle 6,7 milj. kr. falla på budgetåret 1962/63. Denna

beräkning har åberopats i motionerna I: 513 och II: 587, vilka även innefattar

vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört beträffande bidrag till viss utrustning,

såsom ergometercvkel, ekg-apparat och annan apparatur för

funktionsbedömning. Ett bifall härtill, innefattande statsbidrag med hälften

av kostnaden, dock högst 6 000 kr. per avdelning, beräknas medföra

ett medelsbehov av 75 000 kr. för budgetåret 1962/63. Utskottet, som tillstyrker

ifrågavarande motionsyrkanden, anser i anledning härav att för

bidrag till anskaffande av maskiner beräknas 2,6 milj. kr., för bidrag till

anordnande av verkstäder 6,7 milj. kr. samt för sistnämnda utrustning

75 000 kr., varför det sammanlagda anslagsbehovet skulle uppgå till

9 375 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna I: 133 och II: 171 ävensom med bifall till motionerna

1:513 och 11:587, sistnämnda bägge motioner såvitt

nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av verkstäder för

handikappade för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 9 375 000 kr.»

b) av herrar Söderberg och Johansson i Norrköping, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka det i motionerna I: 133 och II: 171 framförda förslaget

om att statsbidrag skall utgå till verkstäder för handikappade till

anskaffande av en första uppsättning maskiner eller likvärdig utrustning

och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 50, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 133 och II: 171 har föreslagits att bidragsgivningen

skulle utsträckas till att även avse en första uppsättning maskiner eller

likvärdig utrustning. Motsvarande förslag ligger även bakom den i motionerna

I: 513 och II: 587 föreslagna ökningen av medelsanvisningen till nu

ifrågavarande ändamål. Även vissa andra ändringar av bidragsvillkoren

har framförts i nämnda motioner. Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden

av motsvarande innebörd även framförts vid 1960 och 1961 års

riksdagar, men att riksdagen då icke varit beredd att bifalla desamma. Intresset

från kommunalt håll för en utbyggnad av verkstäder för handikappade

är stort, men de betydande kostnader som utbyggnaden innebär torde

i många fall verka hämmande. Del är enligt utskottets mening högst angeläget,

att utbyggnaden av dessa verkstäder kan stimuleras. En utsträckning

av bidragsgivningen till att även omfatta en första uppsättning maskiner

eller annan likvärdig utrustning bör kunna verksamt bidraga härtill. Ut
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

89

skottet tillstyrker därför de gjorda motionsyrkandena härutinnan. Även i

övrigt är en förbättring av bidragsvillkoren i och för sig angelägen. Utskottet

är dock icke berett att nu förorda någon ytterligare utvidgning. Utskottet

förutsätter dock att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer bidragsgivningen

och föreslår de ytterligare ändringar av bidragsreglerna som

vid den praktiska tillämpningen kan visa sig påkallade.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 133 och II: 171 samt I: 513 och II: 587,

sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 7 600 000 kr.»

c) av fröken Elmén och herr Svensson i Ljungskile

10) vid punkten 61 (Bidrag till driften av verkstäder för handikappade)

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn och Andersson

i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:513

och II: 587, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 52, som börjar med »Någon

utvidgning» och slutar med »kunna biträda», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet vill emellertid erinra om att minimikravet att minst tio personer

kan kontinuerligt beredas plats och sysselsättning i verksamheten

kan medföra att vissa mindre företag, vilka i och för sig kan ha goda förutsättningar

att anordna halvskyddad sysselsättning, ej kan få del av bidraget.

Utskottet förutsätter därför att den nämnda regeln ej skall tilllämpas

kategoriskt och restriktivt. I enskilda fall bör lägre antal sysselsatta

kunna godtagas efter särskild prövning. Utskottet förutsätter även

att detta spörsmål ägnas tillbörlig uppmärksamhet och att den nämnda

regeln tages upp till omprövning om det visar sig att den hämmar en utbyggnad

av den halvskyddade verksamheten.

Det i motionerna I: 513 och II: 587 framförda yrkandet grundar sig på

arbetsmarknadsstyrelsens förslag att statsbidragsandelen av lönekostnaderna

skall vidgas från nuvarande högst 40 eller i särskilda fall 45 %

till 50 %. Med hänsyn till angelägenheten av denna verksamhet och till

landstingens betydande utgifter för densamma finner sig utskottet böra

tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Det erforderliga medelsbehovet

får därigenom beräknas till 4,2 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:513 och II: 587, såvitt nu är i

fråga,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1962 samt av utskottet

förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till verkstäder

inom arbetsvärden, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1962;

b) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

4 200 000 kr.»

11) vid punkten 94 (Statens bosättningslånefond) av fröken Andersson,

herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att

utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om höjning av maximibeloppet

för statliga bosättningslån och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 75, som börjar med »Vid sin»

och slutar med »för bosättningslånen», bort ha följande lydelse:

»Vid sin behandling av förevarande anslag i sitt utlåtande nr 5 föregående

år förordade utskottet en översyn angående normerna för beviljande

av bosättningslån. Till denna ståndpunkt anslöt sig även riksdagen.

Såsom framgått av vad departementschefen anfört har en sådan översyn

numera gjorts. De ändringar av bidragsreglerna som departementschefen

härvid föreslagit finner utskottet även skäliga utom i vad avser höjning

av maximibeloppet för lånen. Såsom framhållits i motionerna 1:57 och

II: 93 finnes redan inom ramen för nuvarande maximigräns utrymme för

både en böjning av medelsbeloppet och en ökning av långivningen. Utskottet

ansluter sig därtör till motionärernas förslag att nuvarande maximigräns

för bosättningslånen bör bibehållas.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 57 och II: 93 ävensom med

avslag å motionerna I: 333 och II: 406, sistnämnda bägge motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordade

ändringar i bestämmelserna om statens bosättningslån;»

12) vid punkten 95 (Lånefonden för allmänna samlingslokaler) av fröken

Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i Göingegården,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka de i motionerna I: 216 och II: 265

föreslagna ändringarna av lånebestämmelserna och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 76, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »avstyrkes således», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att statslån för anordnande

av allmänna samlingslokaler m. m. som beviljats fr. o. m. den 1

juli 1962 skall vara amorteringspliktigt och förräntas efter en räntesats

av 5,5 %. Till följd härav erfordras icke något avskrivningsanslag för nästa

budgetår såvitt avser lånefonden för allmänna samlingslokaler.»

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

91

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 216 och

11:265, såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordad

ändring av grunderna för lån till anordnande av allmänna

samlingslokaler.^

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom socialdepar s. 1 i texten