Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning

1962-03-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1902

7

Nr 50

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet

för metallforskning (Metallografiska institutet), m. m.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 12, punkt 42) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

Metallografiska institutet för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 22 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen nr 73, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 23

februari 1962, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

vid nämnda statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen Svensk

järn- och metallforskning, dels ock till Institutet för metallforskning för

samma budgetår under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kr.

Metallografiska institutet, som tillkom år 1921, ombildades till ett branschforskningsinstitut

i början av 1940-talet på grundval av förslag av den s. k.

Malmska utredningen. Det enskilda näringslivets stöd till institutet förmedlas,

på samma sätt som i fråga om de övriga statsunderstödda branschforskningsinstituten,

genom en stiftelse — Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning

— vilken för ändamålet bildats av intresserade företag och sammanslutningar.

Förhållandet mellan staten och stiftelsen regleras genom ett

avtal, som jämte av Kungl. Maj :t fastställda stadgar även reglerar verksamheten

vid institutet. Nu gällande avtal om Metallografiska institutet upphör

att gälla den 30 juni 1962.

Metallografiska institutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete

med Jernkontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt andra industriella

och vetenskapliga institutioner utföra tekniskt-vetenskaplig forskning inom

den svenska järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande områden.

Vid institutet sysselsätts ett trettiotal personer. Till löner och omkostnader

åtgår drygt en milj. kr. för år. Därav svarar stiftelsen för i runt

tal 800 000 kr., medan 200 000 kr. utgöres av fondräntor och inkomster i

institutets uppdragsverksamhet. Stiftelsen svarar avtalsenligt för erforderlig

utrustningsanskaffning. Staten har upplåtit tomt och uppfört byggnad

för institutet. Det löpande statsbidraget — via förevarande riksstatsanslag

och staten för statens allmänna fastighetsfond — uppgår till drygt 20 000

kr. för år, motsvarande kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll

av byggnaderna samt skötsel av vägar, planteringar och liknande ävensom

vissa styrelsearvoden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962

Frågan om verksamheten vid Metallografiska institutet efter den 30 juni

1962, när nu gällande avtal upphör, har varit föremål för utredning genom

särskilda sakkunniga, metallforskningskommittén, varefter förhandlingar

om nytt avtal har ägt rum mellan kommittén som företrädare för staten

och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning. I kommitténs uppdrag hav

även ingått att pröva och med företrädare för stiftelsen ta upp frågan om

verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning. Resultaten av

utredningen och förhandlingarna har av kommittén redovisats dels i ett

stencilerat betänkande den 20 oktober 1961, dels i särskild skrivelse den

26 januari 1962. Till skrivelsen har fogats ett — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts godkännande — träffat preliminärt avtal om verksamheten

vid metallforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1962—den 1 juli 19Ö7,

d. v. s. en femårsperiod.

Med hänvisning framför allt till järn- och metallindustriens mycket betydelsefulla

plats i svenskt näringsliv förordar kommittén, att forskningsverksamheten

vid Metallografiska institutet — som i det nya avtalet benämns

Institutet för metallforskning -— under avtalsperioden byggs ut väsentligt,

främst avseende grundläggande forskning inom metallfysiken och

vissa angränsande områden. Vad gäller verkstadsindustriens behov av centralt

bedriven forskning anser kommittén, att med hänsyn till ämnesgrenarnas

artskildhet dylik forskning i princip inte bör bedrivas parallellt med den

metallografiska forskningen inom institutets ram. Det är kommitténs avsikt

att i ett senare betänkande behandla den Verkstadstekniska forskningens

lämpliga organisation.

Kommittén föreslår att institutets nuvarande kostnadsram för nästa avtalsperiod

ökas med 300 000 kr. för budgetåret 1962/63 och därefter med

25 000 kr. för vart och ett av de efterföljande fyra budgetåren, så att vid

avtalsperiodens slut institutsdriften räknat för helt år omfattar 1,4 milj.

kr. I avtalsförslaget förutsätts att av de samlade kostnaderna för driften

stiftelsen bidrar med minst 800 000 kr. och staten med 300 000 kr. för år.

Staten skall därjämte — via staten för statens allmänna fastighetsfond •—

bestrida kostnaderna för yttre underhåll av byggnaden och för skötsel av

parkeringsplatser, planteringar m. m., med tillhopa ca 10 000 kr. om året.

Återstoden avses skola täckas genom fondavkastning och inkomster av uppdrag.

Dessa vägar inflyter f. n. omkring 200 000 kr. om året. Nämnda inkomster

förutsätts emellertid komma att öka under avtalstiden och mot slutet

av perioden uppgå till 300 000 kr. för helt år. Stiftelsen kommer att svara

för behövlig utrustningsanskaffning under avtalstiden. Kostnaderna härför

anges till sammanlagt minst 400 000 kr. — Den utökade forskningsverksamheten

motiverar större lokalutrymmen. Sådana skall enligt avtalet tillhandahållas

institutet snarast möjligt genom tillbyggnad till den av institutet

f. n. disponerade fastigheten på norra Djurgården. Byggnadskostnaderna

förutsätts skola bestridas av staten intill ett belopp av 1,2 milj. kr., medan

eventuellt överskjutande belopp, intill en sammanlagd kostnad för byggna
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 ur 1962

9

tionen av 1,9 milj. kr., skall betalas av stiftelsen. Skulle byggnadskostnaderna

bli mer än 1,9 milj. kr., avses att staten skall svara för 12/19 och stiftelsen

för 7/19 av merbeloppet.

Innehållet i det på grundval av förhandlingarna träffade preliminära

avtalet om institutsdriften m. in. under nästa avtalsperiod överensstämmer

i allt väsentligt med de av kommittén i betänkandet den 20 oktober 1961

lämnade rekommendationerna angående omfattningen av verksamheten vid

institutet och om storleken av resp. statens, stiftelsens och institutets bidrag

till driften m. m. Betänkandet har vid remissbehandlingen tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de myndigheter och organisationer, som yttrat

sig över detsamma.

Järn- och metallindustrien, vari även innefattas verkstadsindustrien, är

eu av våra största och mest betydelsefulla industrigrenar, ej minst i fråga

om export. Den måhända viktigaste orsaken till att denna industri så väl

har kunnat hävda sig på världsmarknaden är dess inriktning på kvalitetstillverkning.

Den hårdnande internationella konkurrens, som är att förutse

bl. a. som en följd av den europeiska marknadsutvecklingen, gör det angeläget,

att kraven på kvalitet i produktionsledet upprätthålles. Intensifierad

forskning inom skilda grenar av tekniken är en av vägarna att främja

svensk industriproduktion och stärka vårt lands konkurrenskraft på de utländska

marknaderna. Insikten härom har under de senaste åren medverkat

till en väsentlig ökning av de statliga ekonomiska insatserna till forskningsändamål,

framför allt grundforskning. Även branschforskningsinstituten

har fått del i den upprustningen. Av olika skäl har emellertid Metallografiska

institutet kommit att släpa efter i detta hänseende, jämfört med

exempelvis trä-, konserverings- och textilforskningsinstituten.

Med hänsyn bl. a. till dessa omständigheter har departementschefen i likhet

med kommittén och remissinstanserna funnit det motiverat, att verksamheten

vid Metallografiska institutet byggs ut och att i samband därmed

staten väsentligt ökar sitt ekonomiska stöd till driften m. in. Departementschefen

godtar även kommitténs bedömning, att verkstadsteknisk forskning

ej lämpligen bör sammanföras med den metallografiska forskningen inom

institutets ram och att frågan om tillgodoseende av verkstadsindustriens behov

av centralt bedriven forskning behandlas senare.

Vad gäller den närmare omfattningen av verksamheten vid Institutet för

metallforskning under nästa avtalsperiod och fördelningen på resp. staten,

stiftelsen och institutet av kostnaderna för driften och för erforderlig utrustningsanskaffning

anser departementschefen alt den preliminära uppgörelsen

innefattar en rimlig avvägning. Departementschefen finner sig även

böra godtaga vad som föreslagits och avtalats i fråga om utökning av institutets

nuvarande lokaler och om fördelningen av kostnaderna därför. Av

detta följer att byggnadsfrågan skall handläggas i den ordning som gäller

för statliga byggnadsärenden.

Betänkandet och avtalsförslaget föranleder ej heller i övriga delar någon

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962

erinran från departementschefens sida. Därest under avtalstiden behov avsmärre

jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.

Kommittén har även lagt fram förslag till nya stadgar för institutet. Innehållet

ansluter i allt väsentligt till vad som gäller f. n. Det torde liksom

tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga.

Utskottet. Järn- och metallindustrien är en av de största och mest betydelsefulla

industrigrenarna i Sverige. En viktig orsak till att den så väl kunnat

hävda sig, ej minst i fråga om export, har varit dess inriktning på kvalitetstillverkning.

Såsom framhållits i metallforskningskommitténs betänkande,

som ligger till grund för den föreliggande propositionen, erfordras

emellertid ökad teknisk forskning för att denna industri skall kunna hålla

sig i nivå med den snabba tekniska utvecklingen utomlands och i önskvärd

omfattning få del av de tekniska framsteg, som där göras. Härtill kommer

den hårdnande internationella konkurrens, som är att förutse bl. a. som en

följd av den europeiska marknadsutvecklingen.

Mot bakgrunden härav finner utskottet starka skäl tala för att en utbyggnad

av Metallografiska institutet —• med avseende å såväl personal, utrustning

som lokaler — kommer till stånd. Det synes utskottet därvid motiverat,

att staten i större utsträckning än för närvarande bidrager till kostnaderna

för denna utbyggnad.

Utskottet har vid sin granskning av det preliminära avtalet funnit, alt

fördelningen på respektive staten, Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning

samt institutet av kostnaderna för driften och för erforderlig utrustningsanskaffning

innefattar en godtagbar lösning. Utskottet tillstyrker alltså,

att staten bidrager med 300 000 kr. per år för institutets verksamhet och

därutöver bestrider kostnaderna för yttre underhåll av byggnaden och för

skötsel av parkeringsplatser, planteringar m. m. med tillhopa ca 10 000 kr.

om året.

I propositionen förutsättes vidare, att staten skall tillhandahålla institutet

de ökade lokalutrymmen, som den vidgade verksamheten erfordrar. Avsikten

är härvid att utbygga den av institutet för närvarande disponerade fastigheten.

Utskottet tillstyrker detta förslag och har icke något att erinra mot

vad därvid förutsatts beträffande fördelningen av kostnaderna.

Mot avtalsförslaget i övrigt har utskottet icke något att erinra. Därest under

avtalstiden behov av smärre jämkningar i avtalet skulle uppkomma,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga

ändringar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 23 februari 1962 fogat

avtal med Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1962

11

b) till Bidrag till Institutet för metallforskning för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

Stockholm den 29 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Per

Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Birke, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm,

Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile,

fröken Olsson, herrar Carbell, Gustafsson i Kårbv, Blomkvist och Nelander.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag (I2045I)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Institutet för metallforskning a1 i texten