Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-03-27 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten

för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet m. in.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 1, s. 15 och 16 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 594 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 544 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att departementets lag- och utrikesbyrå tillföres en tjänst som avdelningschef

i Br 4,

att en tjänst som budgetsekreterare i ABr 25 inrättas på departementets

statssekreteraravdelning,

samt att en tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12 och två tjänster som

kansliskrivare i Ae 10 i departementet ordinariesättes.

Utskottet. Med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda

förslagen samt under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

lår utskottet hemställa,

t Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63;

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 668 800

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................... 80 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 427 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 344 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 22 900

Summa kr. 1 594 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 594 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 16 och 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17), vilket innebär en med 600 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kr., därav hälften att avräknas mot

automobilskattemedlen.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18),

vilket innebär en med 15 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

3

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 5, s. 19—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt

i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 11 861 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 386 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär föreslagit, att anslaget ökas med

1 478 300 kr.

Beträffande remissyttranden av statskontoret, statens lönenämnd och riksrevisionsverket

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 23 och 24).

Departementschefen bär bl. a. anfört följande.

»Med hänsyn till verksamhetens speciella karaktär finner jag det ofrånkomligt,

att styrelsen ges viss frihet att finna de lämpligaste organisatoriska

formerna för sitt arbete. Jag vill i detta sammanhang erinra om att

jag i det följande kommer att föreslå en väsentlig ökning av anslagen till

de statliga väginvesteringarna. Jag tillstyrker således styrelsens förslag om

en sammanslagning av anslagsposterna Avlöningar till tillfällig personal

in. m. och Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Uppdelningen på

två anslagsposter har förlorat sin ursprungliga innebörd och skapar -—

förutom administrativt merarbete — vissa svårigheter vid personalrekryteringen,

då posten till tillfällig personal endast kan användas för avlöning

av extra tjänstemän och arvodister. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag

bör den nya anslagsposten, som torde benämnas Avlöningar till ickeordinarie

personal, anvisas förslagsvis och maximeras av Kungl. Maj:t.

Styrelsen bör även ges möjligheter till fortsatt centralisering av sådana uppgifter,

bl. a. projekteringsuppgifter, som kräver dyrbar teknisk utrustning

och högt kvalificerad personal. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag mig böra

tillstyrka eu uppräkning av icke-ordinarieposten med 300 000 kr.

Styrelsen har vidare föreslagit inrättandet av ett flertal nya tjänster, huvudsakligen

för teknisk personal. Jag tillstyrker inrättandet av tjänsten

som avdelningsdirektör och chef för vägbyråns fotogrammetriavdelning,

en av de äskade tjänsterna som byrådirektör i Ae 26 — med placering på

konstruktionsbyrån — samt tjänsten som byråingenjör i Ae 21 på juridiska

byrån. Avdelningsdirektörstjänsten bör placeras i lönegraden Be 1.

Då i stort sett motsvarande extra tjänster redan finnes inrättade hos styrelsen

torde särskilda medel icke behöva beräknas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

De av styrelsen i övrigt föreslagna nya tjänsterna sammanhänger med

vissa i samband med petita framlagda förslag till organisationsförändringar

inom styrelsens förråds- och verkstadsbyrå. Vad först beträffar omorganisationen

av byråns maskinavdelning anser jag i likhet med remissinstanserna

att den utredning, som företagits på styrelsens uppdrag, icke är ägnad

att läggas till grund för ett slutgiltigt ställningstagande i frågan. På

mitt förslag har Kungl. Maj :t den 20 oktober 1961 uppdragit åt statskontoret

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen företaga en överarbetning

av utredningen, innefattande en översyn av hela den centrala

organisationen av väg- och vattenbyggnadsverkets förråds- och verkstadsrörelse.

Resultatet av överarbetningen torde föreligga i sådan tid, att därav

föranledda förslag till organisation av förråds- och verkstadsbyrån kan

underställas 1963 års riksdag. — Men hänsyn till de brister i maskinavdelningens

nuvarande organisation, som påtalats av utredningen, och till

det stora ekonomiska intresset av en rationell maskinförvaltning kan det

dock bli nödvändigt att provisoriskt förstärka avdelningen redan fr. o. in.

nästa budgetår. Den av mig förordade uppräkningen av styrelsens avlöningspost

för icke-ordinarie personal torde ge ett visst utrymme för anställning

av teknisk och ekonomisk expertis även för detta ändamål.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att statens bilinspektions byggnads-

och lokalfrågor skall överföras från byggnadsstyrelsen till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen är jag icke beredd att pröva.

Styrelsens förslag till löneregleringar anser jag mig icke kunna biträda.

Styrelsen har slutligen föreslagit en överföring av medel för avlöning av

40 obesatta kontorsbiträdestjänster i Ao 5 från ordinarieposten till ickeordinarieposten.

Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid,

att tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

För automatiska kostnadsökningar till följd av 1961 års riksdags beslut

och för löneklassuppflyttningar upptager jag i enlighet med styrelsens förslag

156 600 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

bör uppräknas med 18 400 kr.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åkesson

(I: 147) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping

(II: 179), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t

hemställa om en snar utredning rörande dels omorganisation enligt i motionerna

angiven riktning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byråindelning,

dels ock införande av kollegial styrelseform för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen II: 179.

Utskottet finner de av departementschefen förordade åtgärderna i syfte att

ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen större frihet att finna de lämpligaste

formerna för dess arbete välmotiverade och biträder för sin del förslagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1962

5

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot inrättandet av vissa

av styrelsen begärda nya tjänster eller mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat.

Beträffande de i de likalydande motionerna I: 147 och II: 179 framförda

yrkandena om utredning rörande dels viss omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byråindelning, dels ock införande av en kollegial styrelseform

för verket får utskottet anföra följande.

Enligt vad utskottet genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfarit pågår

f. n. inom styrelsen ett omfattande utredningsarbete i organisations- och

rationaliseringsfrågor, i vilket arbete såväl styrelsens egen personal som

utomstående expertis engagerats. Utredningsarbetet avser bl. a. de av motionärerna

upptagna frågorna rörande ekonomi- och personalfunktionerna. Vidare

beröres byggnadsavdelningen inom styrelsens byggnads- och underhållsbyrå

samt statens bilinspektion och i samband därmed styrelsens trafikbyrå.

Med avseende å vägförvaltningarna är förslag under utarbetande om

en ändrad distriktsindelning och organisation samt rörande vägunderhållsområdenas

lämpliga storlek m. m. Slutligen pågår, såsom även av statsverkspropositionen

framgår, i samråd med statskontoret en översyn av den centrala

organisationen av verkets förråds- och verkstadsrörelse. Flertalet av de

berörda undersökningarna och utredningarna beräknas kunna slutföras under

innevarande eller nästa år.

Vidkommande motionärernas förslag om införande för verkets del av kollegial

styrelseform har framhållits att redan i maj 1958 en särskild samarbetsdelegation

för vägväsendet inrättades. Denna intar visserligen inte en

styrelses ställning utan är mer att betrakta som ett rådgivande organ till styrelsen.

I delegationen ingår representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, Näringslivets trafikdelegation, Svenska vägföreningen

med därtill anslutna motororganisationer, Svenska stadsförbundet

och Länsvägsnämndernas förbund.

Med hänsyn till anförda förhållanden och då resultatet av det sålunda pågående

utredningsarbetet synes böra avvaktas kan utskottet icke finna det

motiverat att från riksdagens sida nu begära ytterligare utredning av det slag

motionärerna påfordrat. Utskottet, som därför avstyrker bifall till motionerna

i fråga, hemställer i enlighet med det anförda,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar Till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis

2 778 ()()()

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t........ 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 6 327 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 566 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 182 000

Summa kr. 11 861 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 11 861 000

kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 147 och II: 179 icke må av riksdagen

bifallas.

6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 26—28), som innebär en anslagsökning

med 269 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 984 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 28—31)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 31 956 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 396 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

3 213 300 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Av skäl som jag nyss anfört under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag

bör även de i vägförvaltningarnas avlöningsstat upptagna anslagsposterna

Avlöningar till tillfällig personal och Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal sammanslås. Den nya anslagsposten, som torde benämnas

Avlöningar till icke-ordinarie personal, bör anvisas förslagsvis och

maximeras av Kungl. Maj :t.

Mot styrelsens förslag om ordinariesättning av tio kontorsbiträden och

extraordinariesättning av sex kanslister har jag intet att erinra. Kanslisterna

bör därvid benämnas vägassistenter. Jag tillstyrker även att fem nya

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

7

tjänster som vägassistent i Ae 15 inrättas, vilket medför en kostnad av

100 000 kr.

Jag föreslår vidare att en tjänst som ingenjör i Ae 23 inrättas vid vägförvaltningen

i Jönköpings län. Då en motsvarande extra tjänst finnes inrättad

torde särskilda medel icke erfordras härför.

Styrelsens förslag i övrigt till löneregleringar och nya tjänster m. m. kan

jag icke tillstyrka.

Styrelsen har slutligen föreslagit en överföring av medel för avlöning av

90 kontorsbiträden i Ao 5 och 24 tekniker i Ao 12 från ordinarieposten till

iclte-ordinarieposten. Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter

därvid, att nämnda tjänster tills vidare icke får besättas.

För löneregleringar till följd av 1961 års riksdags beslut och för höjd

ersättning till vägmästare för jourtjänst upptager jag i likhet med styrelsen

242 100 kr. För merkostnader i anledning av uppflyttning i ortsgrupp av

vissa vägmästare beräknar jag 34 000 kr. och för löneklassuppflyttningar

143 400 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör

räknas upp med 40 500 kr.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1962 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 10 336 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 13 980 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 7 152 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 486 400

Summa kr. 31 956 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 31 956 000 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 31 och 32), som innebär en anslagsuppräkning med

364 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 603 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:°) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 32), som innebär en anslagsuppräkning med 25 000 kr.,

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 33), som

innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen

av de skilda anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj:t (punkt 11, s. 33—47) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. m.

I skrivelse den 31 augusti 1961 bär väg- och vattenbyggnadsstyrclsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1962/63 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det

statliga vägunderhållet till 430 mkr. mot 375 mkr. för innevarande budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar

styrelsen 440 mkr.

Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa

vägbyggnadsarbeten av 20 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag

till underhåll av vägar och gator 67 mkr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 185 mkr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 25,5 mkr. för vägunderhållet

samt 15 mkr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 275 mkr. Härvid

har de anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter

än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt ifrågavarande anslag under nionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna uppförts med samma belopp som för innevarande

budgetår. Anslagen under femte och tionde huvudtitlarna har upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

9

tagits med belopp som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till ca 1 458 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret 1962/

63 har styrelsen beräknat till ca 1 475 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 33—39).

I remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen intet haft att erinra mot

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden. Arbetsmarknadsstyrelsen

understryker bl. a. vikten av att planeringen av vägarbetena liksom

hittills har en sådan flexibilitet, alt arbetenas totala omfattning kan varieras

efter den allmänna sysselsättningssituationens krav.

Handelskamrarnas nämnd m. fl. organisationer har i skrivelser till Kungl.

Maj :t framfört vissa synpunkter på vägbyggnadsverksamheten. I denna del

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 40 och 41).

Departementschefen har anfört följande.

»Vid behandlingen av väganslagen i 1959 års statsverksproposition lämnade

jag en redogörelse för den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation

för översiktlig vägplanering framlagda utredningen »Vägplan för

Sverige» (SOU 1958: 1—2). I vägplanen presenterades i första hand tekniska

normer för den framtida vägstandarden. Dessa normer, främst avseende

bärighet och geometrisk standard, borde enligt planen framdeles i princip

vara vägledande för vägupprustningen. I planen beräknades därjämte —

med dessa tekniska normer som underlag för bedömningarna — ett investeringsbehov

inom vägväsendet under tiden fram till omkring år 1975

av sammanlagt 21,1 miljarder kr. De riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden

och upprustningen av vägnätet, som angavs i planen, godtogs av riksdagen.

Beslutet innebar dock icke något ställningstagande till den takt vari

planen borde realiseras. Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde

årligen få bedömas med hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella

läget.

Vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1967 förutsatte investeringar

under år 1958 om totalt 440 mkr., varav för den statliga vägbyggnadsverksamheten

på landsbygden 330 mkr. och för bidrag till det kommunala

vägbyggandet 110 mkr. Investeringarna skulle därefter successivt öka för

att år 1967 uppgå till totalt 1 380 mkr., varav för landsbygden 1 070 mkr.

och för den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen 310 mkr.

Vid riksdagsbehandlingen år 1958 fastställde statsmakterna för år 1959 en

medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten på landsbygden

om 330 mkr. Ramen höjdes senare av Kungl. Maj :t till 355 mkr. För

kalenderåren 1960, 1961 och 1962 bar medelsförbrukningsramarna fastställts

till respektive 360, 370 och 380 mkr. Anslagen till bidrag till det kommunala

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr G år 1962

vägbyggandet har för åren 1959—1962 upptagits till respektive 105, 90, 115

och 155 mkr.

Innan jag övergår till att närmare behandla väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskanden för nästa budgetår vill jag i följande sammanställning

redovisa det faktiska utfallet av statens utgifter för statligt och kommunalt

vägbyggande under åren 1958—1960 och de beräknade utgifterna

härför för åren 1961 och 1962, allt i jämförelse med de i vägplanen förutsatta

investeringarna. Beloppen angives avrundade i mkr.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

Ordi-

Vissa

Bered-

Totalt

Väg-

Ordi-

Bered-

Totalt

planen

narie

väg-

arbe-

ten

väg-

bygg-

nads-

arbe-

ten

skaps-

arbe-

ten

i förli.

t. vägpl.

planen

narie

gatu-

arbc-

ten

skaps-

arbe-

ten

i förh.

t. vägpl.

1958

330

320

4

90

+ 84

no

90

3

- 17

1959

360

355

3

244

+242

125

103

16

- 6

1960

1961

ber.

1962

ber.

410

360

6

233

+ 189

145

86

16

- 43

480

370

17

140

+-47

165

115

9

- 41

570

380

25

150

— 15

185

155

--

- 30

2150

1785

55

857

+547

730

549

44

-137

Vad beträffar beredskapsarbetena vill jag påpeka, att dessa till övervägande

del utförts inom flerårsplanernas ram; till den del så icke skett kan

man räkna med att de i huvudsak skulle ha kommit till utförande inom

flerårsplanerna för femårsperioden 1961—1965.

Under perioden 1958—1962 kommer sålunda de sammanlagda faktiska investeringarna

att uppgå till ett avsevärt högre belopp än det i vägplanen föreslagna.

I förhållande till vägplanen uppgår merinvesteringen till ca 400 mkr.

Även om man tar hänsyn till beredskapsarbetenas något lägre effektivitet

har vägplanens investeringsvolym betydligt överskridits. Emellertid har

den faktiska fördelningen mellan landsbygd och städer blivit en annan än

vägplanens. Investeringarna i städernas gatu- och vägnät underskrider således

de i vägplanen angivna beloppen med 137 mkr., medan landsbygdens investeringar

överstiger vägplanens med drygt en halv miljard kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer i sina petita för nästa budgetår

om en höjning av anslagen till den statliga och kommunala väghållningen

med sammanlagt 153 mkr. För det statliga vägunderhållet beräknar

styrelsen en ökning av medelsbehovet med 55 mkr. till 430 mkr. Vad

beträffar anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten föreslår styrelsen

en höjning med sammanlagt 60 mkr. till 440 mkr. Till vissa vägbyggnadsarbeten

äskas ett oförändrat anslag av 20 mkr. Bidraget till det kommunala

vägunderhållet bör enligt styrelsen höjas till 67 mkr., d. v. s. med

8 mkr. I fråga om bidraget till det kommunala vägbyggandet begäres en ök
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

11

ning med 30 mkr. till 185 mkr., varigenom detta bidrag skulle för kalenderåret

1963 uppgå till vägplanens belopp med ett års försening. Till den

enskilda väghållningen äskas 40,5 mkr. eller 3 mkr. mer än för innevarande

år.

Styrelsen föreslår vidare, att en investeringsserie fastställes för de tre

närmaste budgetårens statliga vägbyggnadsarbeten, varvid investeringarna

förutsättes öka med 60 mkr. under vart och ett av budgetåren 1962/63—

1964/65. Slutligen har styrelsen anmält, att vid övergång till kalenderårsvis

beräknad medelsanvisning för det statliga vägunderhållet ett anslag

av 665 mkr. skulle erfordras för budgetåret 1962/63.

Mot bakgrunden av den snabba utveckling, som ägt rum i fråga om landsvägstransporterna

och för vilken jag redogjort i den inledande översikten,

anser jag, att de ordinarie statliga insatserna för att bygga ut vägnätet till

att bättre svara mot trafikbehoven måste ökas. Enligt min mening bör således

den kraftiga upprustning av vägnätet som redan påbörjats fortsätta. Jag

anser mig för nästa budgetår böra förorda en uppräkning av anslagen till

den statliga, kommunala och enskilda väghållningen med totalt 140 mkr.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan

framhålla följande.

Vad gäller angelägenhetsgraderingen av vägupprustningen på landsbygden

bör denna i första hand inriktas på de delar av vägnätet, som är av särskild

vikt för näringslivets transporter. I synnerhet bör tillses att de delar

av industrin och näringslivet i övrigt, vilka nu och framdeles måste helt lita

till vägtransporter för befordring av varor och förnödenheter, får sina krav

tillgodosedda. Vidare är det ytterligt angeläget, att broar med otillräcklig

bärighet ombygges eller förstärkes.

Vad beträffar städerna föreligger i åtskilliga fall trängande behov av att

skapa nya förbifarts- eller genomfartsleder. Det är härvid utomordentligt

angeläget att ansträngningarna inriktas på att uppnå ändamålsenliga och

med hänsyn till den väntade samhällsutvecklingen långsiktiga lösningar.

Punktvis starkt koncentrerade insatser kan i vissa av här avsedda fall visa

sig nödvändiga för att man inom rimlig tid skall kunna komma till rätta

med besvärande trafiktekniska problem. I de större och medelstora städerna

är det vidare av stor vikt, att sådana trafikleder bygges ut, som har karaktären

av pulsådror i städernas interna trafiksystem.

Vid all vägbyggnadsverksamhet bör givetvis beaktas de krav som kan ställas

ur trafiksäkerhetssynpunkt och en strävan bör vara att så tidigt som

möjligt söka eliminera sådana trafikfällor, där erfarenhetsmässigt risken

för kollisioner eller olyckor av annat slag är framträdande. Vägbyggandet

får således ses bl. a. som ett led i de samlade ansträngningarna att angripa

trafiksäkerhetsproblemen.

Vad vägunderhållet beträffar vill jag särskilt framhålla angelägenheten

av att förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar sker

i så stor utsträckning som möjligt och att även här de trafiksäkerhetsfräm
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jande åtgärderna ges hög prioritet. Enligt vad jag erfarit avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att påbörja uppläggningen av ett vägliggarsystem för

underhållet motsvarande det system, som utarbetats för att i fråga om bl. a.

riksvägarna få underlag för en bedömning av ombyggnadsbehovet. Jag finner

denna åtgärd från styrelsens sida välmotiverad, då väsentligt ökad kännedom

härigenom kan vinnas, om var underhållsåtgärderna ur ekonomisk

synpunkt i första hand bör sättas in.

För gatuunderhållet i städerna ställs ökade krav på medel till följd av

ökande trafik och vissa automatiska kostnadsstegringar.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag att den totala höjningen om

140 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas

med 40 mkr. på det statliga vägunderhållet, 60 mkr. på det ordinarie statliga

vägbyggandet, 8 mkr. på det kommunala vägunderhållet och 30 mkr. på det

kommunala vägbyggandet samt 1 mkr. på det enskilda vägunderhållet och

ett lika stort belopp på det enskilda vägbyggandet.

Vad beträffar landsbygdens vägar vill jag härutöver framhålla att det i

sjnnerhet är vissa sektorer av näringslivet, främst skogsindustrien, som är

starkt beroende av vägnätets standard. Inom dessa sektorer utgör nämligen

transportkostnaden en väsentlig del — exempelvis för skogsindustrien drygt

15 procent — av den totala produktionskostnaden. En förutsättning för att

transportkostnaden skall kunna sänkas är bl. a. att det vägnät, som skall

användas, har den bärighet och framkomlighet, som kräves för ett rationellt

och ekonomiskt utnyttjande av lastbilar av modern typ och konstruktion.

Behovet av ett vägnät, som tillåter tunga lastbilstransporter, är särskilt

framträdande i norrlandslänen och i vissa angränsande områden, vilka bär

ett näringsliv med i stort sett samma struktur som nämnda län. I dessa delar

av landet bär i synnerhet under senare år skett en betydande upprustning

av vägnätet genom dels det ordinarie vägbyggandet och dels beredskapsarbeten

anordnade i sysse] sättningsstödj ande syfte. De sysselsättningspolitiska

åtgärderna inom vägväsendets område i Norrland har varaktigt

legat på en volymmässigt hög nivå. Med hänsyn härtill samt med beaktande

av den utveckling, som kan förväntas, torde i norrlandslänen under de

narmaste åren framöver i vad avser arbetskraftssidan omfattande vägarbeten

bli erforderliga.

Då sålunda behovet av en ytterligare vägupprustning är särskilt framträdande

i norrlandslänen — bl. a. därför att näringslivets transportförsörjning

förutsätter tunga lastbilstransporter i betydande omfattning — och då sysselsättningsläget

där liksom tidigare kan förväntas erfordra att en relativt

stoi volym av vägarbeten kommer till utförande föreslår jag, att av den förordade

totala ökningen av vägbudgeten 60 mkr. disponeras för en förstärkning

av den eljest möjliga medelstilldelningen till berörda län. Av detta belopp

bör 40 mkr. hänföras till vägbyggnadsanslagen, medan 20 mkr. bör

läggas på vägunderhållsanslaget för att användas till sådana förstärkningsarbeten

som erfordras för att möjliggöra oljegrusning eller s. k. enkel be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

13

läggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp bör, liksom tidigare

varit fallet, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas i fråga om

företagens utväljande i flerårsplanerna och därmed deras lokalisering, arbetenas

igångsättande, anställande av arbetskraft m. m.

I fråga om förslagen rörande ett flerårigt väginvesteringsprogram vill jag

erinra om att statsmakterna så sent som förra året tog ställning till detta

spörsmål. Riksdagen konstaterade då, att det givetvis skulle underlätta vägbyggnadsverksamhetens

rationella planering och genomförande, om vägmyndigheterna

finge följa ett av statsmakterna fastställt flerårigt investeringsprogram.

Å andra sidan fann riksdagen, att statsmakterna icke kunde

frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn till samhällsekonomiens och

arbetsmarknadslägets framtida utveckling (SU 6; Rskr 6). Då jag delar den

uppfattning, som riksdagen här gett uttryck för, kan jag icke biträda de nu

framlagda förslagen om ett flerårigt investeringsprogram.

Jag har icke något att erinra mot styrelsens beräkning av medelsbehovet

till vissa vägbyggnadsarbeten. Anslaget torde därför böra upptagas med ett

oförändrat belopp av 20 mkr. för nästa budgetår. Detta belopp bör möjliggöra

att en fortsatt hög takt kan hållas i arbetet med nedläggning av trafiksvaga

bandelar.

Vad beträffar bidragsgivningen till den enskilda väghållningen, vill jag i

detta sammanhang anmäla, att 1960 års vägsakkunniga nyligen framlagt

ett betänkande med förslag bl. a. om höjning av bidragsprocenten till den

enskilda väghållningen. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga

vägunderhållet om 40 mkr. till 415 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar äskas

hos riksdagen med sammanlagt 440 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller

för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning om 440 mkr. genom att

under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel

på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1963. Kungl. Maj :t bör även ha befogenhet

att minska byggnadsverksamheten, om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslås upptaget till oförändrat

belopp av 20 mkr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om anvisning av 67 mkr. till

bidrag till underhåll av vägar och gator. Likaledes tillstyrker jag för det

kommunala väg- och galubyggandet en arbetsomslutning under år 1963,

som motsvarar 185 mkr. i statsbidrag. Anslaget Bidrag till byggande av vägar

och gator torde tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 25,5 mkr. Anslaget

Bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras med 14 mkr. Totalt

äskas alltså för enskild väghållning 39,5 mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag

under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 66,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under femte, åttonde, nionde, tionde, elfte och tolfte huvudtitlarna

föreslås därjämte att ca 112,1 mkr. skall avräknas mot dessa

medel. Totalt skulle alltså för de till administration in. m. hänförliga ändamålen

ca 178,7 mkr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en minskning med ca 49,8 mkr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1962/63 uppgå

till sammanlagt (415 + 440 + 20 -f 67 -f 185 -f 39,5 + 178,7) 1 345,2 mkr.

eller exakt angivet 1 345 218 600 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbclopp

med omkring 90,2 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1962/63

till 1 532 mkr. Inkomstökningen i förhållande till budgetåret 1961/62 betingas

delvis av uppbördstekniska faktorer.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 1 345,2 mkr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten medan ca 186,8 mkr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Boman m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av herr

Sundelin m. fl. (II: 184), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av

förevarande anslag till byggande av vägar och broar måtte uttala sin anslutning

till att den investeringsserie som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lägges till grund som ett minimiprogram för de tre närmaste

budgetårens statliga ordinarie vägbyggnadsarbeten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson in. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av

herr Bohman m. fl. (II: 269), vari hemställts att riksdagen måtte bevilja de

föreslagna anslagen till vägunderhållet och till byggande av vägar och broar

men uttala att den av departementschefen för särskilda ändamål föreslagna

dispositionen av 60 mkr. av berörda anslag icke måtte komma i fråga;

dels ock, såvitt nu är i fråga, två likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren av herr Bengtson m. fl. (I: 439) och den andra inom

andra kammaren av herr Hedlund m.fl. (11:519), vari hemställts att till

Vägunderhållet (p. 12) för budgetåret 1962/63 anvisas ett investeringsanslag

av 430 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen samt att

till Byggande av vägar och broar (p. 13) för budgetåret 1962/63 anvisas ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

15

mot automobilskattemedlen avräknat reservationsanslag av 450 000 000 kr.,

att fördelas i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna II: 184, II: 269 och II: 519.

Utskottet. Under senare år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — under

hänvisning till statsmakternas ställningstaganden till vägplanen — i

sina medelsframställningar förutsatt en anslagsanvisning enligt den i nämnda

plan föreslagna investeringsserien för kalenderåren 1958—1967 med ett

års senareläggande. För nästa budgetår har nu styrelsen mot bakgrund av

den faktiska anslagsanvisningen och beredskapsarbetenas omfattning, ansett

en ny investeringsserie böra väljas för de ordinarie vägbyggnadsarbetena,

vilket enligt styrelsen dock icke får innebära att planen frångås. Den

i bihang E till den s. k. kompletteringspropositionen vid 1960 års riksdag

(prop. 150) redovisade serien -— innebärande en årlig ökning av investeringarna

under budgetåren 1962/63—1964/65 med 60 mkr. — har därvid

ansetts lämpligen böra läggas till grund. Med utgångspunkt från den för

innevarande budgetår fastställda investeringsramen om 380 mkr. föreslår

styrelsen följaktligen en anslagsanvisning om 440 mkr. för nästa budgetår,

avseende investeringarna under kalenderåret 1963. För de två närmast följande

åren skulle investeringarna uppgå till 500 resp. 560 mkr.

En väsentlig förutsättning för det av styrelsen framlagda förslaget till

sänkning av den tidigare förutsatta anslagsanvisningen har varit att de ordinarie

investeringarna i fortsättningen skulle få grundas på en för en treårsperiod

fastlagd serie. Eventuellt erforderlig anpassning till konjunkturläget

skulle därvid ske via anslag till beredskapsarbeten. Om väginvesteringarna

under en period av hög arbetslöshet visat avsevärd stegring, kunde

hänsyn tagas till detta förhållande vid revideringen av flerårsplanerna. På

så sätt skulle en rullande planering erhållas, varvid utfallet av beredskapsarbetena

kunde beaktas samtidigt som den eftersträvade utjämningen på

längre sikt skulle ernås.

Departementschefen, som tillstyrker den förordade medelsanvisningen för

nästa budgetår, redogör i anslutning härtill för det faktiska utfallet av statens

utgifter för statligt och kommunalt vägbyggande under åren 1958-- 1960 och de beräknade utgifterna härför för åren 1961 och 1962. Merinvesteringarna

i förhållande till vägplanen uppgår enligt denna redovisning

till ca 400 mkr. Investeringarna i städernas gatu- och vägnät underskrider

dock de i planen angivna beloppen med 137 mkr., medan landsbygdens

investeringar överstiger vägplanens med drygt en halv miljard kr.

Departementschefen framhåller i sammanhanget att den kraftiga upprustningen

av vägnätet, som redan påbörjats, bör fortsälta samt förordar i

detta syfte en total anslagshöjning om 140 mkr. för den statliga, kommunala

och enskilda väghållningen. Däremot förklarar han sig icke kunna

biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett flerårigt investeringsprogram.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Då behovet av en ytterligare vägupprustning anses vara särskilt framträdande

i norrlandslänen och då sysselsättningsläget där liksom tidigare

förväntas erfordra att en relativt stor volym av vägarbeten kommer till utförande

föreslås att av den totala ökningen av vägbudgeten 60 mkr. disponeras

för en förstärkning av den eljest möjliga medelstilldelningen till berörda

län. Av detta belopp anses 40 mkr. böra hänföras till vägbyggnadsanslagen

och 20 mkr. till vägunderhållsanslaget.

För vägunderhållet beräknar departementschefen ett anslag om 415 mkr.

mot av styrelsen föreslagna 430 mkr. samt framhåller särskilt angelägenheten

av att förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar

sker i så stor utsträckning som möjligt och att även här de trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärderna ges hög prioritet.

Redan vid fjolårets riksdag framhöll utskottet att den i vägplanen beräknade

utvecklingen av fordonsnumerären och trafiken snarare över- än

underskridits samt underströk vidare kraftigt vikten av att det totala vägbyggandet

även i fortsättningen hålles på en hög nivå för att bl. a. de kommersiella

vägtrafikbehov, som nu och framdeles måste lita till biltransport,

skall kunna tillgodoses. Utskottet finner det mot bakgrund bl. a. härav tillfredsställande

att departementschefen funnit sig kunna godtaga väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag i vad avser investeringarnas storlek.

Beträffande departementschefens ställningstagande till förslaget om en

flerårig investeringsserie samt det i motionerna I: 144 och II: 184 framställda

yrkandet i denna fråga får utskottet anföra följande.

Såsom departementschefen framhållit har statsmakterna så sent som förra

året tagit ställning till berörda spörsmål. Riksdagen konstaterade då, att det

givetvis skulle underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella planering

och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna

fastställt flerårigt investeringsprogram. Å andra sidan fann riksdagen, att

statsmakterna icke kunde frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn till

samhällsekonomiens framtida utveckling (SU nr 6; Rskr nr 6).

Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten

i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken

under ett begränsat antal år uppdrages.

Enligt vad utskottet inhämtat har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

skrivelse den 17 februari 1962 framlagt beräkning beträffande vägbudgetens

ökning under budgetåren 1963/64, 1964/65 och 1965/66. I denna beräkning

angives vägbudgeten under ett vart av dessa budgetår öka med ca 100 mkr.

— varav 60 mkr. avser det ordinarie statliga vägbyggandet — mot 140 mkr.

för budgetåret 1962/63. Utskottet anser för sin del att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknade ökningen av väganslagen kan utgöra utgångspunkt

för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga om investeringsramar

och anslag till vägbyggande och vägunderhåll för så vitt det

samhällsekonomiska läget ger förutsättningar härför.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

17

1 vidare mån än vad av det anförda framgår kan utskottet följaktligen

icke tillstyrka bifall till motionerna I: 144 och II: 184.

Den av departementschefen föreslagna specialdestinationen av byggnadsoch

underhållsmedel till norrlandslänen har utskottet för nästa budgetär

funnit sig kunna godtaga och avstyrker följaktligen härutinnan bifall till

motionerna I: 222 och II: 269. Vid fjolårets riksdag framhöll emellertid utskottet

bl. a., att det på något längre sikt bör vara en väsentlig uppgift att

vid vägplaneringen söka utjämna de eventuella skillnader mellan ordinarie

väginvesteringar och beredskapsarbeten, som kan föranledas av att mycket

stora beredskapsarbeten koncentreras till viss del eller vissa delar av landet.

Enligt utskottets mening borde vid de totala investeringarnas fördelning

särskild vikt fästas vid tillgodoseendet av flerårsplanerna samt de ordinarie

anslagsmedlens fördelning mellan länen. I anslutning härtill vill utskottet

även nu framhålla nödvändigheten av att samtliga läns ökade behov av

ordinarie anslagsmedel uppmärksammas, eftersom vissa län på grund av

ett bättre sysselsättningsläge inte i större utsträckning hittills fått sitt vägnät

förbättrat genom beredskapsarbeten.

Utskottet, som i enlighet med vad i det föregående anförts biträder Kungl.

Maj :ts förslag beträffande anslagen till de statliga ordinarie väginvesteringarna,

har ej heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen

för vägunderhållet. Då utskottet följaktligen ej kan biträda de i motionerna

I: 439 och II: 519 framställda yrkandena rörande höjning av berörda

anslag med 10 respektive 15 mkr. kommer utskottet att under punkterna 12

och 13 i det följande avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har av Kungl. Maj:t upptagits

med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 20 mkr. Också anslagen

till den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen har upptagits

med de av styrelsen begärda beloppen, d. v. s. med 67 mkr. till underhåll

av vägar och gator och 185 mkr. till byggande av vägar och gator.

I fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande ett

anslag om 25,5 mkr. till underhåll av enskilda vägar och 14 mkr. till byggande

av enskilda vägar, delar utskottet departementschefens uppfattning.

Motionsledes har framförts yrkanden rörande bl. a. höjd medelsanvisning

för dessa ändamål. Utskottet återkommer härtill under respektive punkter

i det följande.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt

ca 178,7 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt förordat skulle de mot automobilskattcmedlen avräknade anslagen

för nästa budgetår uppgå till totalt (440 —}— 20 -j— 415 -f- 67 -f- 185 -j39,

5 -f- 178,7) 1 345,2 mkr. I förhållande till motsvarande på riksslaten för

innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 90,2

mkr. Då inkomsterna av automobilskattcmedlen beräknas till 1 532 mkr.,

skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på

vägväsendets specialbudget komma att öka med 186,8 mkr.

2 intrång till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens

uttalande under förevarande punkt samt med avslag å motionerna

I: 144 och II: 184, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna I: 222 och II: 269 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

12 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 47—49) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 415 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 375 mkr. Vid utgången av budgetåret 1960/61 förelåg en reservation

av 2,3 ,mkr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1962/63 hemställt

om ett anslag iav 430 mkr. (s. 47—48).

Departementschefen förordar en anslagsuppräkning med 40 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 11 nämnda motionerna I: 439 och II: 519, i vad desamma berör nu

ifrågavarande anslag.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 439 och II: 519, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 415 000 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 49—

51) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till byggande av vägar

och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å tillhopa

440 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

tör innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

19

Anslag

Netto-

Reservation

Anslag

Styrelsens Departe-

1960/61

utgift

vid budget-

1961/62 förslag

ments-

årets utgång

1962/63

chefens

förslag

1962/63

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

8.

Byggande av riksvägar .

200,0

169,6

144,1

210,0

238,0

245,0

9.

Byggande av länsvägar.

144,0

205,8

68,9

145,0

169,0

169,0

10.

Byggande av ödebygds-

vägar ..............

11,0

9,9

10,9

10,0

11,0

11,0

11.

Byggande av storbroar .

15,0

8,1

25,2

15,0

22,0

15,0

370,0

393,4

249,1

380,0

440,0

440,0

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1960 uppgick till 359,7 mkr. För år 1961 har fastställts

en medelsförbrukningsram av 370 mkr. Enligt uppgift från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1961 uppgå till

sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1962 har riksdagen i enlighet med förslag i 1961 års statsverksproposition

angivit en ram av 380 mkr.

Den vid ingången av år 1962 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 405,8 mkr. Den marginal om 25,8 mkr.,

som alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för år

1962, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa

svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av 380

mkr. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t på samma sätt som gällt för år 1961

— i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen

— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten

under år 1962 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret

1962/63.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1963 har

jag i det föregående förordat anslag om sammanlagt 440 mkr.

I fråga om fördelningen av nämnda totalbelopp för budgetåret 1962/63

(kalenderåret 1963) på de skilda vägbyggnadsanslagen har jag — med hänsyn

till den utveckling som ägt rum sedan anslagsäskandena utarbetades —

berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,

som styrelsen nu anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit följande

fördelning, nämligen 245 mkr. eller 55,7 % på anslaget till byggande

av riksvägar, 169 mkr. eller 38,4 % på anslaget till byggande av länsvägar,

11 mkr. eller 2,5 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 15 mkr.

eller 3,4 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen

föreslagna anslagsberäkningen böra godtagas.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels de under punkten 11 anmälda motionerna I: i39 och 11:519, i vad

desamma berör nu ifrågavarande anslag,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Edström och Lundström (I: 269) och den andra inom andra kammaren

av herrar Enskog och Carlsson i Stockholm (II: 338), vari hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande

myndighet måtte anmodas att beakta i motionerna anförda synpunkter rörande

motverkande av bländning vid mörkerkörning på motorvägar,

dels ock en inom andra kammaren av herr Elmwall väckt motion (II: 36),

vari yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

skyndsamma åtgärder för tillfredsställande iståndsättning av vägen Mellösa—Fjällskäfte

över Harpsund.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

lar utskottet hänvisa till motionerna II: 519, II: 338 och II: 36.

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående tillstyrker

utskottet att de ordinarie anslagen till byggande av vägar och broar i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med sammanlagt 440 mkr.

Utskottet, som jämväl biträder det förslag till anslagsfördelning som därvid

framlagts, kan följaktligen icke ansluta sig till det i motionerna I: 439

och II: 519 framförda yrkandet om en medelsanvisning av 450 mkr. till förevarande

ändamål och avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.

I motionerna I: 269 och II: 338 har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande myndighet måtte anmodas

att beakta vissa i motionerna anförda synpunkter rörande motverkande av

bländning vid mörkerkörning på motorvägar. Även om utskottet finner syftet

med motionerna beaktansvärt torde det dock få förutsättas att väg- och

vattenbyggnadsverket med uppmärksamhet följer utvecklingen på ifrågavarande

område och vidtager de åtgärder, som visar sig erforderliga. Någon

särskild framställning i ämnet från riksdagens sida synes således icke vara

påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna.

I motionen II: 36 har hemställts om vidtagande av skyndsamma åtgärder

för tillfredsställande iståndsättning av vägen Mellösa—Fjällskäfte över

Harpsund. Då emellertid frågan härom torde få upptagas i den för prövning

av vägärenden föreskrivna ordningen finner utskottet motionen icke

böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I enlighet med det anförda och under hänvisning jämväl till vad utskottet

under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 439 och II: 519, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1962/63 anvisa

följande reservationsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen till

a) Byggande av riksvägar.............. kr. 245 000 000

b) Byggande av länsvägar.............. » 169 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar.......... » 11 000 000

d) Byggande av storbroar .............. » 15 000 000;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

II. att motionerna I: 269 och II: 338 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 36 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

14 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 51) och under hänvisning till vad utskottet under punkten

11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 15, (s. 51 och 52) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

16, s. 52—54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

185 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 185

mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen har i enlighet med vad som anförts i den allmänna

översikten över beräkningen av väganslagen intet att erinra mot styrelsens

uppskattning av medelsbehovet i denna del. Departementschefen förordar

därför att styrelsen bör givas rätt att för år 1963 ställa i utsikt statsbidrag

intill vad som motsvarar en sammanlagd byggnadsvolym av 185 mkr. i statsbidrag.

Detta innebär en höjning med 30 mkr. i förhållande till den beräknade

omslutningen för år 1962. För budgetåret 1962/63 erfordras ett anslagsbelopp,

som motsvarar det beräknade bidragsbehovet.

Utskottet. Såsom framgår av punkten 11 i det föregående biträder utskottet

Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under förevarande punkt. Utskottet,

som ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i detta sammanhang i övrigt anfört, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

185 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

17:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 17, s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 25 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1962/63 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill

ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnads styrelsen har hemställt om ett anslag av 25,5

mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen, som icke haft något alt erinra mot väg- och vatten^ySS^^dsstyrelsens

beräkning av anslagsbehovet, förordar en höjning av

anslaget med 1,0 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Georg

Carlsson m. fl. (1:440) och den andra inom andra kammaren av herr

Bjorkängc m. fl. (11:517), vari hemställts att riksdagen måtte dels besluta

att bidragen till underhåll respektive byggande av enskilda vägar måtte utgå

med 70 procent och vid synnerliga skäl 85 procent, dels till Bidrag till

underhåll av enskilda vägar (p. 17) för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 27 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen

samt dels till Bidrag till byggande av enskilda vägar (p. 18) för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen I: 440.

Utskottet. I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna

I: 440 och II: 517 hemställts att riksdagen måtte dels besluta alt bidragen

till underhåll respektive byggande av enskilda vägar måtte utgå med

70 procent och där synnerliga skäl föreligger 85 procent, dels besluta att

bidragsanslagen som följd härav uppräknas med vartdera 2 mkr.

Sasom av departementschefens anförande under punkten 11 under sjätte

uvudhteln framgår har 1960 års vägsakkunniga nyligen framlagt ett betänkande

(SOU 1962: 6) med förslag bl. a. om höjning av bidragsprocenten

till den enskilda väghållningen. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Med hänsyn härtill kan utskottet icke finna det lämpligt att genom

ett beslut redan nu föregripa ett definitivt ställningstagandet förevarande

bidragsfråga. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

I enlighet med det anförda och i anslutning jämväl till vad utskottet

under punkten 11 anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:517, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till underhåll av en
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

23

skilda vägar m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 25 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1962/63

statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp

av 500 000 kr.

18 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

18, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13,0 mkr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med

2 mkr. för nästa budgetår.

Departementschefen förordar, att anslaget — med hänsyn till de reservationer

och besparingar, som brukar uppkomma därå — upptages med 14

mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 17 omnämnda motionerna I: 440 och II: 517, i vad desamma berör

nu ifrågavarande anslag.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning

jämväl till vad utskottet under föregående punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:517, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av

enskilda vägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s.

56 och 57), som innebär ett med 100 000 kr. ökat anslag för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

20:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 57 och 58) hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 58) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

22 :o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 22, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och

avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 mkr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med

15 mkr.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

10 mkr. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner departementschefen

det ur vattenvårdssynpunkt angeläget, att tillkomsten av avloppsreningsverk

främjas. Vissa möjligheter bör därför enligt departementschefens

mening finnas att i anslutning till utförandet av dylika reningsverk

bevilja direktbidrag. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att

av den föreslagna ökade medelstilldelningen ett belopp av 5 mkr. i första

hand användes ''till sådana bidrag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 52) och den andra inom andra kammaren

av herr Björkänge m. fl. (II: 94) vari hemställts att till Bidrag till vattenoch

avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 måtte i enlighet med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag anvisas ett till 60 mkr. förhöjt anslag

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att en plan för

snar avveckling av eftersläpningen beträffande bidrag till anläggning av vatten

och avlopp måtte föreläggas innevarande års riksdag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Åkesson och Eric Peterson (1:272) och den andra inom andra

kammaren av herr Tobé m. fl. (II: 340), vari hemställts att riksdagen må

till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag om 60 mkr.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden

torde få hänvisas till motionerna I: 52 och II: 340.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

25

Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag

som för nästa budgetår innebär en höjning av anslagsanvisningen till förevarande

ändamål med 10 mkr. I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall

till de i motionerna I: 52 och II: 94 samt I: 272 och II: 340 framställda

yrkandena om en ytterligare anslagshöjning med 5 mkr.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att — på sätt i motionerna

1: 52 och II: 94 föreslagits — från riksdagens sida begäres en plan

för avvecklingen av eftersläpningen beträffande bidragen till vatten- och avloppsanläggningar.

Utskottet vill dock erinra om sina uttalanden i denna

fråga senast vid fjolårets riksdag, i samband varvid bl. a. underströks vikten

av att utvecklingen på området noggrant följes samt att i anledning härav

eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 52 och II: 94 samt motionerna

I: 272 och II: 340, förstnämnda båda motioner såvitt

nu är i fråga, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

55 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 52 och II: 94, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vägtrafikväsendet

23:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.

60—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angiven

ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1962/63, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 4 163 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 809 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 446 000 kr.

Beträffande den, närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 60—62).

I propositionen redovisas därefter resultatet av vissa undersökningar rörande

bilinspektionen som verkställts av en inom kommunikationsdepartementet

bildad arbetsgrupp samt yttranden häröver av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

automobilbesiktningsmännens förening, överbefälhavaren

och försvarets civilförvaltning (s. 62—65).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Departementschefen har anfört följande.

»Trots den betydande utbyggnaden under de senaste åren av bilinspektionens

resurser har det visat sig, att inspektionen ännu icke har möjligheter

att möta de ökade krav på dess tjänster som följer av den starkt expanderande

bilismen. I den promemoria, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp

inom kommunikationsdepartementet, konstateras att inspektionens

omedelbara behov av ytterligare teknisk personal motsvarar tolv bilinspektörer.

Härutöver erfordras enligt arbetsgruppen viss biträdespersonal och

medel för tillfälliga åtgärder under perioder med särskilt hög belastning.

Med hänsyn till främst de nuvarande svårigheterna på grund av teknikerbristen

att till inspektionen knyta befattningshavare med utbildning vid

tekniskt läroverk eller därmed jämförlig utbildning finner jag i likhet med

arbetsgruppen, att man försöksvis bör överföra vissa förrättningar, som nu

handhas av bilinspektörer, till mindre kvalificerad personal. Denna anordning

har också redan i viss utsträckning prövats inom bilinspektionen. Jag

föreslår därför att tolv nya tjänster som besiktningsassistent inrättas vid

inspektionen. Tjänsterna bör vara extra ordinarie i A 11. Det ökade medelsbehovet

i anledning härav beräknar jag till 184 000 kr.

För att befria bilinspektörspersonalen från rutinärenden av administrativ

natur förordar jag, att inspektionen ges möjligheter att inom ramen för

ett ytterligare belopp av 40 000 kr. anställa viss biträdespersonal.

Vidare finner jag, att försöken med tillfälliga förstärkningar av inspektionens

resurser under toppbelastningsperioder bör fortsätta. Jag förordar

för detta ändamål ett belopp av 60 000 kr., att uppföras under en särskild

anslagspost benämnd Avlöningar till tillfällig personal m. m. Posten bör

vara förslagsvis beräknad. Den nuvarande anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal bör till följd härav erhålla rubriken Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal.

Med de av mig nu förordade nya tjänsterna kommer inspektionen att

under budgetåren 1959/60—1962/63 ha förstärkts med sammanlagt 25 tjänster

på besiktningsmannasidan. Denna ökning av den fasta personalen i förening

med de föreslagna särskilda åtgärderna för att bemästra arbetsbördan

vid perioder med hög belastning torde innebära att inspektionens personalresurser

bättre anpassas till arbetsmängden. Bilinspektionen står därmed

bättre rustad att utföra sin betydelsefulla del i trafiksäkerhetsarbetet och

får vidare möjligheter att ge ökad service åt allmänheten.

Jag har icke något att erinra mot arbetsgruppens förslag rörande fortbildningskurser

för militära besiktningsmän. Kostnaderna för kurserna,

vilka givetvis endast bör komma till stånd under hänsynstagande till möjligheterna

härtill ur militär synpunkt, har jag beräknat till 3 000 kr., att

bestridas från inspektionens omkostnadsanslag.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag tre kontorsbiträden i Ae 5 erhålla

ordinarie anställning i oförändrad lönegrad. För automatiska kostnadsökningar

i anledning av vissa enligt beslut av 1961 års riksdag uppflyttade

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

27

tjänster samt för löneklassuppflyttningar upptager jag sammanlagt 65 400

kr. Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra höjas

med 4 600 kr.

Styrelsens förslag i övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Liksom inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna är

—- enligt vad jag under hand inhämtat — inom bilinspektionen ett antal

ordinarie tjänster obesatta, då de med tjänsterna förenade göromålen bestrides

av personal, som avlönas från avlöningsstatens icke-ordinariepost. För

att erhålla en mera rättvisande fördelning av anslagsmedlen på de olika

anslagsposterna och för att de legala överskridandena skall kunna begränsas,

föreslår jag, att ett belopp om 75 000 kr., vilket ungefärligen motsvarar

grundlönen till nio kontorsbiträden i Ao 5, överföres från anslagsposten Avlöningar

till ordinarie tjänstemän till posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal. Därvid förutsätter jag, att nio kontorsbiträdestjänster i Ao 5

tills vidare icke kommer att uppehållas.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget

att bilinspektionens personalresurser bättre anpassas till de ökade krav

på dess tjänster som följer av den snabbt expanderande bilismen — icke

minst med hänsyn till inspektionens betydelsefulla uppgifter i trafiksäkerhetsarbetet.

Utskottet tillstyrker därför den föreslagna personalökningen

och har ej heller funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

i förevarande sammanhang i övrigt förordade åtgärderna.

Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1962 förordad ändring;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 1 299 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. in., förslagsvis

................................... 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1 822 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 919 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 62 400

Summa kr. 4 163 000;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 163 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 67—69), som innebär en anslagsökning med 196 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 69 och 70), som innebär en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26, s. 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 71), som innebär en oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 72), som innebär

en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

29:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 29,

s. 73—75) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

29

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar

för sainma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 737 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 573 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning för nästa

budgetår med 125 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 73 och 74).

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt min mening är det nödvändigt, att biltrafiknämnden erhåller viss

arbetskraftförstärkning, främst med hänsyn till de uppgifter i fråga om

transportledningsplanering, vilka enligt beslut av förra årets riksdag (prop.

84; SU 118; Rskr 301) fr. o. m. årsskiftet 1961/62 överförts till biltrafiknämnden

från den tidigare riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Jag föreslår därför, att en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång

nyinrättas hos biltrafiknämnden. Merkostnaderna i anledning härav uppgår

till 17 000 kr.

Nämndens nuvarande resurser för granskning av färdskrivaruppteckningar

är otillräckliga. Jag vill emellertid erinra om att jag med stöd av Kungl.

Maj :ts beslut den 15 september 1961 tillkallat sakkunniga för att verkställa

utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja maskinella hjälpmedel

för eftergranskning av färdskrivardiagram samt därmed sammanhängande

organisatoriska och andra frågor. I avbidan på de sakkunnigas

förslag föreslår jag, att nämnden beredes möjlighet att tillfälligt anställa

arbetskraft för intensifierad manuell granskning. Medelsbehovet i anledning

härav beräknar jag för nästa budgetår till 75 000 kr.

De automatiska kostnadsstegringarna i anledning av vissa enligt beslut

av 1961 års riksdag inrättade och uppflyttade tjänster samt för löneklassförändringar

m. m. och tjänstetidsbefordran beräknar jag till 69 200 kr.

Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde böra höjas med

2 800 kr.

I övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka nämndens förslag.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sveningsson

och Enarsson (I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

(II: 175), vari yrkats att riksdagen måtte dels (p. 29) fastställa en i motionerna

föreslagen avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, dels till Statens

biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 662 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

(p. 30) till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen II: 175.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom vissa automatiska

utgiftsökningar — att biltrafiknämndens personal utökas med en kanslist

samt att 75 000 kr. ställes till nämndens förfogande för att tillfälligt anställa

personal för eftergranskning av färdskrivardiagram. I motionerna

I: 146 och II: 175 har hemställts att en ytterligare utvidgning för närvarande

ej sker av personalen för sådan eftergranskning. I motionerna hemställes

även om en motsvarande reducering beträffande nämndens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till vad departementschefen i frågan anfört har utskottet

emellertid ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

avstyrker således bifall till motionerna i fråga.

Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt förordat, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 175, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

alt tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 25 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 486 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 131 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 11 300

Summa kr. 737 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 30,

s. 75) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 58 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 17 500

kr.

Kungl. Maj. ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 27 000 kr

till 85 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

31

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 29 redovisade motionerna I: 14-6 och II: 175, i vad de berör förevarande

anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 175, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 85 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s.

76—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens trafiksäkerhetsråd vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad stat för

statens trafiksäkerhetsråd m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 203 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med 200 000

kr. (s. 76 och 77).

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Trafiksäkerhetsrådet har föreslagit inrättandet av, förutom en tjänst såsom

byrådirektör, tillika teknisk-vetenskaplig sekreterare, tjänster för en

del av den personal, som arbetar inom arbetsgruppen TRAG och som nu avlönas

från rådets forskningsanslag. Jag vill i detta sammanhang erinra om

den omorganisation av rådet, som beslutades av riksdagen så sent som år

1959. Till grund för omorganisationen låg ett av organisationskommittén för

trafiksäkerhet 1958 framlagt betänkande med förslag rörande trafiksäkerhetsarbetets

organisation m. m. Kommittén ansåg det värdefullt och lämpligt,

att rådet liksom dittills bedrev egen forskning i den utsträckning förhållandena

kunde medge utan att rådets övriga uppgifter åsidosattes. Å

andra sidan borde rådet, enligt kommitténs uppfattning, främst vara ett

sammanhållande organ för trafiksäkerhetsforskningen, vilken under rådets

ledning borde bedrivas vid olika forskningsinstitutioner och av fristående

forskare. I fråga om rådets kansli ansåg kommittén personalorganisationen

vara väl avvägd. I 1959 års statsverksproposition (VI ht, s. 86—89) accepterade

jag i allt väsentligt kommitténs bedömningar och förslag rörande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

rådet. Jag ansåg mig således icke beredd att förorda någon ändring i kansliets

uppsättning. Riksdagen fann ej anledning till erinran mot vad jag

sålunda anfört (SU 6, Rskr 6). Rådets ställning, uppgifter och verksamhet

har icke principiellt förändrats sedan omorganisationen år 1959. I den mån

rådet självt bedriver forskning bör därför i enlighet med hittills tillämpade

normer kostnaderna för härför erforderlig personal bestridas från anslaget

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Med hänsyn härtill

kan jag icke tillstyrka rådets nu framförda äskanden om personalförstärkningar.

»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundström

m. fl. (I: 443) och den andra inom andra kammaren av herrar Cassel och

Carlsson i Stockholm (II: 518), vari hemställts att riksdagen ville till Statens

trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett forskningsanslag

av 318 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen I: 443.

Utskottet. En omorganisation av trafiksäkerhetsrådet har, såsom departementschefen

påpekat, beslutats av 1959 års riksdag. I samband därmed skedde

även en viss upprustning av rådet. Rådets ställning och uppgifter, som

fastställdes i samband med nämnda omorganisation, har i princip icke förändrats

sedan dess. Därför bör enligt departementschefens åsikt — i den

mån rådet självt bedriver forskning — kostnaderna för härför erforderlig

personal bestridas från anslaget Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning.

Med hänsyn härtill har departementschefen icke kunnat tillstyrka

rådets förslag om personalförstärkningar.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 443

och II: 518 hemställts om en uppräkning med 114 000 kr. av anslaget i fråga.

Utskottet får i sammanhanget erinra om att för anslaget Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning har föreslagits en höjning med 150 000

kr. för nästa budgetår. Utöver denna uppräkning skulle enligt Kungl. Maj :ts

förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslag till Utredningar 50 000

kr. få tas i anspråk för vissa av trafiksäkerhetskommittén påbörjade undersökningar.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att den trafiksäkerhetsfrämjande

verksamheten och forskningen för att förebygga trafikolyckor förtjänar

ett starkt stöd från det allmännas sida. En anslagsökning kan därför i

och för sig framstå som motiverad. Med beaktande bl. a. av vad departementschefen

anfört och den höjning av anslaget Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning som utskottet i det följande under punkten 32 tillstyrker

har emellertid utskottet ansett sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag

och får således avstyrka bifall till motionerna i fråga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 443 och II: 518,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens trafiksäkerhetsråd vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962 förordad

ändring;

b) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 29 800

2. Arvoden till ledamöter ...................... 38 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 34 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 19 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 1 300

Säger kr. 122 600

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik
-

olyckor .................................. 49 400

2. Övriga omkostnader ........................ 32 000

Säger kr. 81 400

Summa kr. 204 000

c) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t

har (punkt 32, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 150 000

kr. (s. 79).

Departementschefen har anfört följande.

»Trafiksäkerhetsrådet har för nästa budgetår anmält ett ökat medelsbehov

för den inom ramen för rådets ordinarie verksamhet planerade forsknings-

och undersökningsverksamheten. Innan jag tager ställning härtill vill

Uihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

jag något beröra det forskningsarbete som i samarbete med trafiksäkerhetsrådet,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens väginstitut bedrivs

av 1961 års trafiksäkerhetskommitté.

Kommittén har den 8 november 1961 avlämnat en redogörelse (stencilerad)

för tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under år 1961. I

redogörelsen konstateras — efter ingående vetenskaplig behandling av ett

insamlat, förhållandevis omfångsrikt material •— att de under förra året försöksvis

genomförda hastighetsbegränsningarna givit anledning antaga, att

man genom hastighetsbegränsning kan uppnå en dämpning av olycksfallsfrekvensen

och en förskjutning i olycksutvecklingen mot mindre allvarliga

olyckor. Å andra sidan framhålles, att den gjorda utredningen icke kan anses

fullständig, varför kommittén föreslår, att försöken med tillfälliga hastighetsbegränsningar

fortsättes. Redogörelsen remissbehandlas f. n.

Det forskningsarbete, som nedlagts inom kommittén, måste bedömas

vara av grundläggande vetenskapligt värde på trafiksäkerhetsforskningens

område. Jag finner det därför angeläget, att de av trafiksäkerhetskommittén

påbörjade undersökningarna rörande verkningarna av tillfälliga hastighetsbegränsningar

fortsättes och fullföljes för de perioder med hastighetsbegränsningar,

som kan bli aktuella under budgetåret 1962/63. Ett fullföljande

härav kan beräknas draga kostnader av ca 100 000 kr. för insamling

och bearbetning av statistiskt material. Dessutom är det angeläget, att bättre

teknisk apparatur för trafikflödesmätningar inköpes för att komplettera

den apparatur, som väg- och vattenbyggnadsverket f. n. förfogar över.

Jag förordar att här ifrågavarande anslag liöjes med 150 000 kr. till

700 000 kr. En del av de ökade medlen bör därvid efter Kungl. Maj:ts prövning

ställas till förfogande för nämnda statistiska undersökningar inom

trafiksäkerhetskommittén. För att täcka återstoden av det härför erforderliga

medelsbehovet torde ca 50 000 kr. av den av mig i det föregående föreslagna

anslagshöjningen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslag till utredningar

få tagas i anspråk.

Medel för den erforderliga tekniska apparaturen för trafikflödesmätningar

bör med den anslagsförstärkning jag förordat under förenämnda utredningsnnslag

kunna ställas till förfogande från detta anslag.»

Utskottet delar helt departementschefens uppfattning att det är angeläget

att undersökningarna rörande verkningarna av hastighetsbegränsningar

fortsättes. Jämväl i övrigt kan utskottet biträda Kungl. Maj:ts förslag

under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

35

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 81—83), som innebär en

med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 84—93) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angiven

ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 540 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 458 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i skrivelse den

29 augusti 1961 hemställt, att anslaget höjes med 1 255 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 84—89).

Statskontoret har avgivit yttrande över institutets anslagsäskanden i vad

avser Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst, d. v. s. under avlöningsanslaget

fråga om utbyggnad av institutets aerologiska avdelning, under omkostnadsanslaget

fråga om vissa beräkningsarbeten på matematikmaskin

för jettrafiken mellan Arlanda och New York samt under anslaget till väderlekstjänst

för luftfarten fråga om utbyggnad av meteorologi tjänsten på

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst med såväl nya tjänster som från

Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst överflyttade tjänster (s. 89—91).

Departementschefen har anfört följande.

»Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har under de senaste

åren erhållit betydande förstärkningar på såväl personal- som materielsidan.

Vad personalförstärkningarna beträffar må erinras om att genom beslut

av 1959 års riksdag institutet erhöll medel för tillsammans 13 tjänster,

vilka ingick i det förslag om personalupprustning, som framlagts av SMHIutredningen.

I proposition nr 77 till 1960 års riksdag föreslog jag inrättandet

av ett tjugotal nya tjänster för institutets allmänna verksamhet m. m. I

samma proposition förordade jag vidare, alt oa tio extra tjänster skulle

cxtraordinariesättas för den allmänna verksamheten in. in. och att för upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

dragsverksamheten skulle inrättas inemot 20 nya fasta tjänster. I föregående

års statsverksproposition tillstyrkte jag slutligen, att tolv nya tjänster

skulle inrättas för den allmänna verksamheten. Av SMHI-utredningens betänkande

framgick, att under budgetåret 1958/59 drygt 400 tjänster fanns

upptagna på personalplanen för institutet, de aerologiska stationerna och

flygväderlekstjänjsterna. I höstens petita har motsvarande siffra angivits till

ca 500.

Institutet har för nästa budgetår föreslagit inrättandet av mer än 50 nya

tjänster inom institutets centrala delar. Med hänsyn till den under senare

år genomförda kraftiga personella upprustningen av institutet liksom till

den avsevärda utökning av flygväderlekspersonalen, som jag senare i dag

kommer att föreslå, är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av ett större

antal tjänster än som jag bedömer oundgängligen nödvändigt främst på

grund av luftfartens ökade krav på meteorologisk service.

Denna service kräver enligt institutets uppfattning att ett icke ringa antal

tjänster inrättas bl. a. på dess aerologiska avdelning. I anslutning härtill

vill jag till en början anmäla att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 april

1961 -—■ såvitt nu är ifråga — medgivit institutet att överskrida anslagsposten

Avlöningar till icke-ordinarie personal under anslaget till flygväderlekstjänsten

för budgetåret 1960/61 för anställande, räknat fr. o. m. den 1 april

1961, av två meteorologer i reglerad befordringsgång, en meteorologassistent

i Af 9 och två kartbiträden i reglerad befordringsgång, samtliga vid institutets

aerologiska avdelning, samt en radioassistent i Ag 13 vid institutets teleavdelning.

Enligt institutets mening bör kostnaderna för denna personal

bestridas från här ifrågavarande anslag. Institutet gör hemställan därom

under beaktande av att aerologiska avdelningen förra året förstärktes med

en meteorolog, en meteorologassistent och ett kartbiträde. För att slutligt

reglera de i överskridandebeslutet medgivna tjänsterna skulle nu medel behöva

beräknas för en meteorolog i reglerad befordringsgång, ett kartbiträde

i reglerad befordringsgång och en radioassistent i A 13.

Statskontoret har efter viss utredning av personalbehovet vid Arlanda och

Bromma flygväderlekstjänster framlagt de förslag som redovisats i det föregående,

därvid ämbetsverket ansett de föreslagna utgifterna för luftfartens

behov böra bestridas med medel under anslaget Väderlekstjänst för

luftfarten. Beträffande förevarande anslag innebär detta, att kostnaderna

för hela den personal som anställts med anledning av det förutberörda

beslutet den 7 april 1961, ävensom för den personal i övrigt som nu erfordras

för aerologiska uppgifter, skall bestridas med medel från anslaget till

flygväderlekstjänsten. Jag kan för min del — i avbidan på resultatet av den

större undersökning som statskontoret genomför i samarbete med institutet

och luf tf artsstyrelsen rörande flygväderlekstjänsterna och dessas organisation

—- ansluta mig till vad statskontoret nu anfört och förordat. Med hänsyn

härtill föreslår jag att följande under detta anslag äskade tjänster nyinrättas

och föres upp under anslaget till flygväderlekstjänsten, nämligen

en tjänst som meteorolog i Ae 19, en som meteorolog i reglerad befordrings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

37

gång, en som radioassistent i Ae 13, en som meteorologassistent i Ae 11 samt

två som kartbiträden i reglerad befordringsgång. Vidare bör en tjänst som

meteorolog i reglerad befordringsgång, en som meteorologassistent i Ae 11

och en som kartbiträde i reglerad befordringsgång överföras från avlöningsanslaget

till anslaget Väderlekstjänst för luftfarten. De sammanlagda kostnaderna

för de tre sistnämnda tjänsterna uppgår till 44 200 kr.

Med hänsyn till arbetsbelastningen på kansliavdelningen förordar jag vidare

inrättandet av en ny tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

på avdelningen. Kostnaderna härför kan beräknas till 9 100 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar jag medel för

följande löneregleringar och tjänsteförändringar. På väderleksbyråns väderleksavdelning

ändras en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till en kontoristtjänst

i Ae 9. En tjänst som kassör i Ao 12 och eu tjänst som kanslibiträde i Ae 7

på kansliavdelningen ändras till tjänster som respektive kassör i Ao 13

och kontorist i Ae 9. Slutligen utbytes på klimatbyråns klimatavdelning två

tjänster som kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 mot tjänster som kanslibiträde i

Ae 7. Merkostnaderna härför uppgår till 6 000 kr.

För höjda ersättningar till observatörer beräknar jag 40 000 kr. Beloppet

torde främst erfordras för en ökning av arvodena för observationer under

natten vid de synoptiska stationerna.

Vad beträffar ersättningar till hantlangare vid vattenföringsmätningar har

institutet under en följd av år brukat bestrida dessa från den under allmänna

omkostnadsanslaget uppförda anslagsposten till reseersättningar i den

mån ersättningarna icke hänför sig till uppdragsverksamhet. Enligt min

mening bör ifrågavarande ersättningar i stället bestridas från den under

förevarande anslag upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal. För innevarande budgetår har ersättningarna beräknats till

13 000 kr. Institutet har under omkostnadsanslaget äskat en höjning med

15 000 kr. Då jag icke har något att erinra mot institutets beräkning av medel

för detta ändamål, torde avlöningsanslaget böra räknas upp med sammanlagt

28 000 kr., medan posten till reseersättningar under omkostnadsanslaget

kan minskas med 13 000 kr.

I övrigt kan jag icke biträda institutets förslag.

För automatiska utgiftsökningar i anledning av vissa enligt beslut av

1961 års riksdag uppflyttade tjänster m. m. samt löneklassförändringar

beräknar jag 42 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

torde böra höjas med 900 kr.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (5 458 000 + 82 000) 5 540 000

kr.»

Utskottet. Institutet har för nästa budgetår föreslagit inrättandet av mer

än 50 nya tjänster för institutets centrala delar. Med hänsyn till den personalförstärkning

som institutet erhållit under senare år har emellertid

departementschefen icke funnit sig beredd att tillstyrka ett större antal

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

tjänster än som bedömes oundgängligen nödvändigt, främst på grund av

luftfartens ökade krav på meteorologisk service. Den för luftfartens behov

erforderliga personalförstärkningen bör därvid enligt departementschefens

mening uppföras under anslaget till väderlekstjänst för luftfarten. Av samma

skäl förordar departementschefen att tre befintliga tjänster överföres

från avlöningsanslaget till anslaget till väderlekstjänst för luftfarten. I fråga

om avlöningsanslaget förordar departementschefen att kansliavdelningen

förstärkes med ett kontorsbiträde. Vidare förordas en höjning av vissa

arvoden.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.

Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är

i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

3 januari 1962 förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 805 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............ l 200

3. Arvoden till sakkunniga.................... 21 100

4. Arvoden till observatörer .................. i 106 700

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 2 592 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 945 300

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 68 000

Summa kr. 5 540 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 5 540 000 kr.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning, I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 93—95) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 21 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962 39

36 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 95—98), som innebär en

anslagsökning för nästa budgetår med 45 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 1 265 000 kr.

37 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 98 och

99), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 29 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kr.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 99

—101), som innebär en anslagsökning med 30 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 101 och 102),

som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1962/

63 anvisa ett förslagsanslag av 2 504 000 kr.

40 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 102—107) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för väderlekstjänsten

för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1962/63,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

3 268 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 567 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Institutet har hemställt om en anslagsökning med 512 900 kr.

För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 102—105).

Statskontoret har avgivit det utlåtande som redovisats under institutets

avlöningsanslag (s. 89—91).

Departementschefen tillstyrker i fråga om Arlanda flygväderlekstjänst

följande nya tjänster, nämligen en som statsmeteorolog i Ae 21, en som

meteorolog i Ae 19, två som förste meteorologassistent i Ae 13, fyra som

meteorologassistent i Ae 11 samt fyra som kartbiträden i reglerad befordringsgång.

Sju meteorologtjänster och fyra kartbiträdestjänster bör

enligt departementschefens uppfattning överflyttas från Bromma till Arlanda.

Såsom redovisats under institutets allmänna avlöningsanslag förordar

departementschefen att från förevar ande anslag bör bestridas jämväl

kostnaderna för en meteorolog i Ae 19, två meteorologer i reglerad befordringsgång,

en radioassistent i Ae 13, två meteorologassistenter i Ae 11

samt tre kartbiträden i reglerad befordringsgång.

Departementschefen förordar vidare inrättandet av två nya tjänster som

kartbiträde i reglerad befordringsgång vid Bulltofta flygväderlekstjänst

och av en tjänst som meteorologassistent i Ae 11 vid Sundsvall/Härnösands

flygväderlekstjänst. De av departementschefen förordade personalförstärkningarna

och tjänsteförändringarna beräknas medföra ökade avlöningskostnader

under förevarande anslag av sammanlagt 444 000 kr. inklusive

automatiska utgiftsökningar.

I övrigt innebär Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning av omkostnaderna

med 257 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har ej givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Under hänvisning jämväl till att riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962

förordade ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Stat

Avlöningar:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

......... • • ........................... 31 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 1 928 600

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

41

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Omkostnader, förslagsvis......................

527 500

38 500

741 900

Summa kr. 3 268 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 3 268 000 kr.

41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 107 och 108), som innebär

en anslagsökning för nästa budgetår med 134 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 1 014 000 kr.

Byggnadsväsendet

42 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

43 s. 109—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 974 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 911 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 102 500 kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»I Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, d. v. s. de tre

storstadslänen, har länsarkitekternas arbetsuppgifter ökat mycket kraftigt

under senare år. Jag finner det därför angeläget, att länsarkitektkontoren

i dessa tre län erhåller ytterligare arbetskraft som kan biträda vederbörande

länsarkitekt bl. a. vid behandlingen av de i länen mycket omfattande och

viiktiga planfrågorna. Med hänsyn härtill föreslår jag, att ytterligare en

tjänst som biträdande länsarkitekt i Ae 26 inrättas i ett vart av de berörda

länen.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Erik Jansson och Bergman (I: 271) och den andra inom andra kammaren

av herrar Adamsson och Nilsson i Göteborg (11:337), vari hemställts att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

de av Kungl. Maj:t nyinrättade tjänsterna som biträdande länsarkitekter

i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län placeras i Be 1.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

torde få hänvisas till motionen I: 271.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en förstärkning av länsarkitektsorganisationen

med tre biträdande länsarkitekter. I motionerna I: 271

och 11:337 har tjänsternas placering i lönegraden Ae 26 — med hänsyn

till bristen på dylik arbetskraft -— ansetts otillräcklig.

Enligt utskottets mening är frågan rörande lönegradsplaceringen av

nämnda tjänster av natur att böra behandlas i ett vidare lönepolitiskt sammanhang.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till särskilt uttalande hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 271 och II: 337,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 016 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 040 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis.................... 476 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 360 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 81 200

Summa kr. 5 974 000;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 5 974 000 kr.

43:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 112), som innebär en anslagsökning för nästa

budgetår med 18 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 567 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

43

44 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 112 och 113), som innebär en oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

45 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa

strandområden. I enlighet med Kungl. Maj -.ts förslag (punkt 46, s. 113 och

114), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.

Tekniska institut

46:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 115—119) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat

för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/

63, dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 1 122 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 138 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 22 augusti 1961

hemställt om en anslagshöjning av 317 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 115—118).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn

till automatiska kostnadsstegringar,

att institutet tillföres en tjänst som kontorist i Ae 9,

att omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med

48 000 kr. och omkostnaderna under uppdragsverksamheten med 100 000

kr.,

samt att uppbördsmedlen uppräknas med 317 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag beträffande

anslag till statens väginstitut för nästa budgetår. Under hänvisning, såvitt

gäller vissa lönegradsregleringar vid institutet, till att riksdagen numera beslutat

i enlighet med utskottets utlåtande nr 14, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Stat

A vlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 313 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 509 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 247 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 16 500

Säger kr. 1 086 900

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdrags
-

givares räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslaqs
vis

...................................... 752 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 225 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 15 000

Säger kr. 992 600

Summa kr. 2 079 500

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-

slagsvis .................................. 233 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis.......... 400 000

Säger kr. 633 500

Summa kr. 2 713 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 1 591 000

Nettoutgift kr. 1 122 000;

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1962/63 anvisa ett

förslagsanslag av 1 122 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

47:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 48, s. 120), som innebär en med 23 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

45

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 90 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

49, s. 120—122) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Statens geotekniska

institut: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

1 181 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 177 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 28 augusti

1961 hemställt att anslaget höjes med 93 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få

hänvisas till propositionen (s. 120 och 121).

Departementschefen har anfört att utredningen rörande statens geotekniska

institut torde komma att avlämna sitt betänkande i sådan tid att

därav föranledda förslag kan föreläggas 1963 års riksdag. I avvaktan härpå

är departementschefen icke beredd att tillstyrka de av direktionen för

institutet framförda förslagen till löneregleringar och nya tjänster. För

vissa automatiska kostnadsstegringar erfordras en anslagsuppräkning med

1 000 kr.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 106 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 392 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 149 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 10 000

6. Avlöningar till biträdande personal för konsul
tationsuppdrag

m. m., förslagsvis .......... 520 000

Summa kr. 1 181 000;

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 181 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 50, s. 122), som innebär en uppräkning av anslaget

med 4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av

707 000 kr.

50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 51, s. 123), som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

51 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 124 och 125), innebärande en uppräkning av

anslaget med 71 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 900

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis .... 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 205 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 141 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 9 400

Summa kr. 674 000;

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 674 000 kr.

52:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 125 och 126), vilket innebär en uppräkning av

anslaget för nästa budgetår med 9 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 63 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G år 1962

47

53 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 126), som innebär en uppräkning av

anslaget för nästa budgetår med 1 OOO kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 kr.

Dj ur går dsnämnden

54:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55 s. 127

och 128) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för djurgårdsnämnden, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till Djurgårdsnämnden: Avlöningar

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 184 000 kr.

Djurgårdsnämnden har i skrivelse den 31 augusti 1961 hemställt att

anslaget höjes med 12 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 127).

Departementschefen anför alt han avser att senare i vår lägga fram förslag

rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. I samband därmed

kommer även att redovisas ställningstagandet till frågan om en avveckling

av djurgårdsnämnden. Departementschefen kan emellertid redan

nu meddela, att han med hänsyn till omfattningen av nämndens återstående

arbetsuppgifter icke är beredd att förorda den tidigare av de av djurgårdsnämndsutredningen

föreslagna tidpunkten för en avveckling, d. v. s.

den 1 januari 1963.

Vad beträffar djurgårdsnämndens äskanden för budgetåret 1962/63 föreslår

departementschefen att 6 000 kr. ställes till nämndens förfogande för

anställning av extra arbetshjälp å kansliet m. m.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .......... 21600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal .. 133 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 32 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 600

Summa kr. 190 000;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

b) till Djur går dsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kr.

55 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 56, s. 128 och 129), som innebär en uppräkning av anslaget

med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 13 000

kr.

Diverse

56:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 130) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 687 000 kr.

57:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 130) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 427 000 kr.

58:o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.

130—134) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar för

budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

»1953 års trafikutredning har i det tidigare angivna betänkandet föreslagit

att till SJ skall fortsättningsvis på vissa villkor utgå ett driftbidrag

för förpliktelsen att trafikera de trafiksvaga järnvägslinjer, vilka SJ icke

finner företagsekonomiskt motiverat att driva men som tills vidare icke nedlagts.

Underskottet för nästa budgetår har utredningen beräknat till 169 mkr.,

vilket belopp järnvägsstyrelsen i sitt äskande avrundat till 170 mkr. Över

utredningens betänkande har, efter remiss, yttranden avgivits av ett stort

antal myndigheter och organisationer. Beredningen av ärendet är ännu icke

avslutad och de slutliga ställningstagandena till de omfattande frågekomplex

som sammanhänger med spörsmålet om driftbidraget torde knappast

hinna att föreläggas riksdagen i sådan tid att behandlingen härav kan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

49

äga rum vid vårsessionen. Med hänsyn härtill förordar jag att till driftbidrag

till statens järnvägar för nästa budgetår ett oförändrat anslag av 80 mkr.

upptages.

Detta driftbidrag kan icke beräknas täcka hela underskottet i SJ:s rörelse,

om fulla avskrivningar skall göras. Enligt riksdagens år 1958 fattade beslut

skall principen om fulla avskrivningar enligt nupriser upprätthållas och

därför eventuella underskott vid sidan av driftbidraget täckas genom anvisning

av anslag på driftbudgeten. För täckning av underskottet för innevarande

budgetår har anvisats 50 mkr. under utgifter för statens kapitalfonder

på driftbudgeten. Jag förordar att ett anslag å samma belopp upptages

för nästa budgetår. Jag kommer att göra hemställan härom i det

följande vid behandlingen av statens affärsverksfonder, punkten 65.

Då det är utomordentligt angeläget, att styrelsen på allt sätt söker nedbringa

underskottets storlek förutsätter jag, att styrelsen med uppmärksamhet

följer utvecklingen och på det taxepolitiska området söker vidtaga

sådana åtgärder, som är ägnade att förbättra statens järnvägars ekonomi.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Ringaby (I: 444) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordgren (II: 522), vari hemställts att riksdagen måtte till

Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag

av 50 000 000 kr. samt uttala att en särskild nämnd måtte inrättas för fullgörandet

av de uppgifter som framgår av motionerna;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyman m. fl. (I: 221) och den andra inom andra kammaren

av herr Berglund m. fl. (11:268) vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att statens järnvägar i sin

taxepolitik måtte eftersträva likabehandling av trafikanterna i taxehänseende

samt införa en genomgående avgiftsberäkning vid samtrafik järnväg—billinje.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 1:444 och 11:268.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att driftbidraget till statens

järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande

riksstat eller 80 mkr. I sammanhanget har departementschefen meddelat

att slutligt ställningstagande till frågan om driftbidraget och därmed sammanhängande

frågor troligen inte hinner föreläggas riksdagen i sådan tid

att behandlingen härav kan ske under vårsessionen.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna

1:444 och II: 522 yrkats dels att anslaget till driftbidrag för nästa budgetår

måtte upptagas med ett till 50 mkr. reducerat belopp, dels att riksdagen

måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att besluta i

frågor om nedläggande av järnväg. Motionärernas förevarande förslag

överensstämmer med yrkanden, som utskottet senast vid fjolårets riksdag

4 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

haft anledning att ta ställning till och då avvisat. I vad motionärernas förslag

avser en minskning av bidragsanslaget får utskottet därför i första

hand hänvisa till de uttalanden som utskottet tidigare gjort om anslagets

syfte. Utskottet vill sålunda erinra om att anslaget är avsett att bl. a. ge

utrymme för vissa taxepolitiska åtgärder samt att det inte enbart eller

främst knutits till driften av de trafiksvaga bandelar, som kan betraktas

som nedläggningsbara. Utskottet får vidare påpeka, att en nedräkning av

bidragsanslaget på kort sikt närmast torde medföra en ökad belastning på

anslaget för täckning av underskott å statens järnvägars fond och således

inte leda till någon finansiell besparing. Beträffande yrkandet om inrättande

av en särskild nämnd för nedläggningsfrågorna får utskottet upprepa

sin tidigare uttalade mening, att förslaget inte torde medföra någon

administrativ förenkling av ärendenas handläggning. Utskottet vill i anslutning

härtill också erinra om de omfattande lokala hänsyn som enligt

nuvarande ordning tages vid prövningen av nedläggningsärenden. Utskottet

avstyrker alltså motionerna 1:444 och 11:522.

I motionerna 1:221 och 11:268 har yrkats att statens järnvägar i sin

taxepolitik måtte eftersträva likabehandling av trafikanterna i avgiftshänseende

samt införa en genomgående avgiftsberäkning vid samtrafik järnväg—billinje.

De spörsmål som motionärerna därvid berört sammanhänger

med frågan om utformningen av den statliga trafikpolitiken, varom betänkande

avgivits av 1953 års trafikutredning. Med hänsyn bl. a. till att i anledning

härav förslag i ämnet snart torde komma att föreläggas riksdagen

avstyrker utskottet bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:444 och 11:522, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag till statens

järnvägar för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

80 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:444 och 11:522, såvitt de avser ett

uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd

för avgörande av nedläggningsärenden, icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna 1:221 och 11:268 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

59 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 135 och 136), som innebär

en med 4 000 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1962/63 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

51

60 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 137), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 115 000 kr.

61 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 137—139), som innebär en med 15 000

kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kr.

62:o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 64, s. 139), som innebär en uppräkning av anslaget med 50 000 kr.

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Statens affärsverksfonder

63:o) Underskott å statens järnvägars fond. Kungl. Maj:t har (punkt 65,

s. 140), föreslagit riksdagen att för statens järnvägars fond å riksstaten

för budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott av 50 000 000 kr.

För innevarande budgetår har upptagits ett underskott av 50 mkr.

Departementschefen åberopar vad han anfört vid anmälan av anslaget

Driftbidrag till statens järnvägar (p. 59) samt föreslår att underskottet

för statens järnvägars fond upptas med oförändrat belopp 50 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå väckt motion (II: 603), vari

yrkats att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts hemställan för budgetåret

1962/63 om ett anslag för Underskott å statens järnvägars fond med 50

mkr.

Utskottet. Även för nästa budgetår har departementschefen ansett det

realistiskt att räkna med att statens järnvägar kan komma att redovisa

ett underskott. För täckning av sådant underskott har äskats ett anslag av

50 mkr.

I motionen 11:603 har yrkats avslag på Kungl. Maj :ts ifrågavarande

hemställan. Yrkandet i motionen motiveras med att det är mera rationellt

att i efterhand anvisa ett anslag för ifrågavarande ändamål. Utskottet —

som utgår ifrån att frågan om formerna för täckning av uppkommande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

underskott på statens järnvägars rörelse omprövas i samband med att slutlig

ställning tas till driftbidraget — har emellertid icke funnit skäl frångå

Kungl. Maj :ts förslag och får således avstyrka bifall till motionen i fråga.

Under hänvisning jämväl till sitt utlåtande under punkten 58 rörande

driftbidrag till statens järnvägar, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 603, för Statens järnvägars fond

å riksstaten för budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott

av 50 000 000 kr.

Luftfartsfonden

64:o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s. 141—

151) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1962/63 upptaga ett underskott av 15 000 000 kr.

I 1961 års statsverksproposition beräknades luf tf artsfondens underskott

för innevarande budgetår till 18 300 000 kr. Genom beslut den 30 juni 1961

fastställde Kungl. Maj:t driftkostnadsstat för luftfartsverket och i denna

upptogs driftkostnaderna till 39 945 000 kr. Samtidigt förutsattes ett underskott

om högst 17 150 000 kr. för budgetåret 1961/62. Minskningen av underskottet

i förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet

berodde huvudsakligen på att intäkterna beräknades stiga kraftigare än vad

som förutsatts i statsverkspropositionen.

Med skrivelser den 25 augusti och den 20 oktober 1961 har luftfartsstyrelsen

framlagt beräkningar rörande underskott å luftfartsfonden för budgetåret

1962/63. För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen fondens driftkostnader

till 46 680 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till luftfartsverkets

stat för innevarande budgetår med 6 735 000 kr. Inkomsterna

beräknas samtidigt öka med 2 600 000 kr. till 25 400 000 kr. Fondens underskott

för budgetåret 1962/63 skulle följaktligen komma att uppgå till

21 280 000 kr.

Av den beräknade inkomstökningen hänför sig 2 300 000 kr. till trafikinkomster.

Beträffande utgifterna hänför sig ca 1 500 000 kr. till avlöningsanslagen,

1 000 000 kr. till underhåll av flygplatser, 1 300 000 kr. till underhåll

och drift av radioanläggningar och teleutrustning samt 650 000 kr. till avsättning

till värdeminskningskonto. Dessutom har upptagits en post om

1 500 000 kr. för oförutsedda utgifter.

Beträffande den närmare motiveringen för luftfartsstyrelsens förslag torde

få hänvisas till propositionen (s. 141-147).

Remissutlåtande av statskontoret redovisas å s. 147 och 148 i propositionen.

Departementschefen nämner inledningsvis att skandinaviska flygtaxekommittén

numera till de skandinaviska ländernas kommunikationsministrar

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

53

avlämnat sitt betänkande. I en särskild skrivelse har de svenska ledamöterna

i kommittén redovisat resultatet av sina överväganden rörande en ifrågasatt

särskild avgift på flygfrakten, vilken undersökning aviserades i 1960 års

statsverksproposition (bil. 17 s. 14). Flygtaxekommitténs betänkande och

de svenska ledamöternas särskilda skrivelse har remissbehandlats och är nu

föremål för beredning inom kommunikationsdepartementet.

I fråga om styrelsens organisation biträder departementschefen förslaget

om inrättande av en tjänst i Ae 23 för övervakning av olika funktioner

av flygsäkerhetstjänsten varvid dock tjänstbenämningen bör vara förste

trafikledare. Vidare tillstyrker departementschefen en ingenjör stjänst på

marktjänstbyrån i lönegraden Ae 17 och en tjänst som förste byråingenjör

i Ae 23 på luftfartsinspektionens utbildningssektion. I övrigt biträder departementschefen

förslagen om att följande extra tjänstemän nästa budgetår

erhåller extra ordinarie anställning, nämligen en byråingenjör i Ag 21 på trafikbyråns

navigationssektion, en byråassistent i Ag 21 på luftfartsinspektionens

utbildningssektion samt byråchefen i Bg 1 och en förste byråsekreterare

i Ag 21 på utrikessekretariatet. Övriga av styrelsen avgivna förslag är departementschefen

ej beredd tillstyrka.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningar tillstyrker departementschefen

en tjänst som besiktningsingenjör i Ae 24 vid flygplatsförvaltningen

i Umeå. Departementschefen biträder vidare förslagen om uppflyttning av

tjänsten som flygplatschef vid Norra flygplatsförvaltningen från Ae 23 till

Ae 24 samt extraordinariesättning av en tjänst som förste trafikledare vid

Sundsvall/Härnösands flygplats i Ag 21.

För underhåll in. in. av flygplatser och underhåll och drift av radioanläggningar

och teleutrustning har departementschefen ansett att utgiftsökningen

bör begränsas till 700 000 kr. resp. 1 200 000 kr. Med hänsyn till ställningstagandet

till berörda anslag under Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut (SMHI) upptas en utgiftsökning för väderlekstjänsten om

206 000 kr. För diverse utgifter upptar departementschefen en minskning

med 105 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Beträffande luftfartsstyrelsens förslag i övrigt upptar departementschefen

i likhet med styrelsen för flygplatsorganisationen omkostnader, hyres- och

arrendeavgifter, ICAO, pensionskostnader samt avsättning till värdeminskningskonto

utgiftsökningar om respektive 47 000, 95 000, 80 000, 185 000 och

650 000 kr. Slutligen upptas också i enlighet med styrelsens förslag för oförutsedda

utgifter en post om 1 500 000 kr.

Vid bifall till vad departementschefen förordat kan luftfartsverkets utgifter

för nästa budgetår, inklusive posten till oförutsedda utgifter, beräknas

öka i förhållande till driftkostnadsstaten med i avrundat tal 5 600 000 kr.

Totalt skulle därmed verkets driftkostnader beräknas till ca 45 550 000 kr.

Inkomsterna för nästa budgetår beräknar departementschefen vid oförändrad

taxenivå öka med 4 200 000 kr. till 27 000 000 kr., vilket skulle resultera

i ett beräknat underskott å luftfartsfonden av (45 550 000 — 27 000 000)

18 550 000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Departementschefen anför i fortsättningen.

»Luftfartsverkets ekonomiska läge har nödvändiggjort en restriktiv prövning

av verkets kostnader i förevarande sammanhang. För att förbättra

verkets ekonomi är det emellertid nödvändigt att ytterligare och i visS mån

genomgripande åtgärder vidtas för att förbättra relationen mellan kostnader

och intäkter. Som ett led i ansträngningarna att successivt nedbringa

luftfartsverkets underskott har Kungl. Maj :t uppdragit åt statskontoret att

i samråd med luftfartsstyrelsen undersöka bl. a. flygplatsorganisationen på

Arlanda och Bromma. Enligt min mening bör detta uppdrag nu utvidgas till

att omfatta en genomgång av hela luftfartsverkets organisation i köstnadsbesparande

och effektivitetshöjande syfte. Härvid bör ingående undersökas

möjligheterna att göra besparingar vid flygplatsernas drift genom ökat samgående

mellan statliga verk samt flygföretag och kommuner. Jag hår för

avsikt att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att ett sådant uppdrag lämnas

till statskontoret. När det gäller luftfartsverkets intäktssida synes med

hänsyn till bl. a. den fortgående standardökningen beträffande markorganisationens

tjänster och anordningar liksom till utvecklingen av den allmänna

prisnivån ej oväsentliga avgiftshöjningar motiverade. Frågan om

dylika höjningar torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Jag vill emellertid påpeka, att på grund av det skandinaviska samarbetet

på luftfartens område samråd i här berörda fråga bör ske med

kommunikationsdepartementen i Danmark och Norge, innan slutlig ställning

tages. I det aktuella sammanhanget anser jag mig dock böra räkna

med att luftfartsfondens underskott skall genom möjliga rationaliseringsåtgärder

och avgiftshöjningar kunna reduceras med ytterligare omkring 3,5

mkr. till storleksordningen 15 mkr.

Med hänsyn till vad jag förordat torde underskottet å luftfartsfonden på

driftbudgeten för budgetåret 1962/63 kunna upptagas till 15 000 000 kr. Jag

förutsätter vidare, att den noggranna avvägningen av de olika utgiftsposterna,

liksom hittills varit fallet, får ankomma på Kungl. Maj :t att verkställa,

sedan styrelsen under våren 1962 ingivit sina definitiva förslag till

driftkostnadsstat.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arvidson

(I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl. (II:

177), vari hemställts att riksdagen må medgiva att luftfartsstyrelsen må

använda 15 000 kr. för vissa i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande

åtgärder.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 177.

Utskottet. Underskottet å luftfartsfonden, vilket för innevarande budgetår

förutsatts uppgå till högst 17 150 000 kr., har av luftfartsstyrelsen beräknats

stiga till 21 280 000 kr. för nästa budgetår. Kungl. Maj:ts förslag innebär

upptagande av ett underskott å 15 mkr. för budgetåret 1962/63, vilket i för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

55

hållande till luftfartsstyrelsens förslag innebär en reducering med över 6

mkr. En sådan förbättring av luftfartsverkets ekonomiska resultat anser departementschefen

vara möjlig att uppnå genom genomgripande åtgärder för

att sänka kostnaderna och öka intäkterna.

I motionerna I: 142 och II: 177 har hemställts att luf tf artsstyrelsen skulle

få använda 15 000 kr. för vissa flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.

Vid sin prövning av förevarande anslag, varvid olika på frågan inverkande

omständigheter beaktats, har utskottet ansett sig böra godta Kungl. Maj :ts

förslag beträffande beräkningen av underskottets storlek. Utskottets ställningstagande

innebär jämväl avstyrkande av motionerna I: 142 och II: 177.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1962/63 upptaga ett underskott av 15 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 142 och II: 177 icke må av riksdagen

bifallas.

65 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag

nämligen

punkten 42: Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m., samt

punkten 60: Bidrag till viss busstrafik m. m„ vilket utskottet härmed får

för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

EBNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Fritz

Persson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Nils Theodor

Larsson, Manne Olsson, Sundin och Virgin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Andreasson, Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson

i Kårby, Löfroth, Källenius, Berg och Nelander;

dock att vid behandlingen av punkterna 29—65 herr Blomkvist deltagit

i stället för herr Gustafsson i Stockholm.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. in.). ö ° °

a) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Axet Johannes Andersson,

Per Jacobsson, Nils Theodor Larsson, Sundin, Virgin, Staxäng, Svensson

i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth, Källenius

och Nelander, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Såsom departementschefen»

och på s. 17 slutar med »och II: 184», bort ha följande

lydelse:

»Såsom motionärerna erinrat om har utskottet tidigare kraftigt understrukit

nödvändigheten av att en flerårig plan fastställes för väginvesteringarna

(jfr SU 1958: 6 och 1959: 6). Utskottet har därvid framhållit att

förutsättningarna för en från såväl tekniska som ekonomiska synpunkter

rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet är en investeringspolitik som

ger möjligheter till eu mera långsiktig arbetsplanering utan ändringar år

från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar som

står att vinna genom övergång från mindre till större arbetsföretag på sätt

riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om de kommande årens medelstilldelning

förhindrar också i stor utsträckning utläggandet av större entreprenader,

varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga om

väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet, och det framstår sålunda som i

hög grad angeläget att den ordinarie vägbyggnadsverksamheten får grundas

på en lägsta ram för investeringarnas storlek under en flerårsperiod. För

att åstadkomma den planmässighet och samordning som eftersträvas i vägbyggnad

sverksamheten, är det nämligen, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, nödvändigt att ha tillgång till ordinarie medel av viss

storleksordning samt att ha kännedom om anslagens storlek under den period

planeringsarbetet avser. Genom att väginvesteringarna utgör en betydande

del av den offentliga sektorn kan de å andra sidan icke vara opåverkade

av konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda vara att anvisningen

av ordinarie medel beräknas på längre sikt än ett år samt att de

större eller mindre fluktuationer i den totala verksamhetens omfattning,

som betingas av förskjutningar i ena eller andra riktningen av det allmänna

sysselsättningsläget, regleras över anslagen till beredskapsarbeten. Bortsett

från att ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en flerårig investeringsserie

inte under alla förhållanden kan vara bindande är det dock

ägnat att giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning. Även om utskottet

till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska synpunkter

som också måste beaktas vill utskottet föreslå, att den förordade

serien får läggas till grund för planerings- och utbyggnadsverksamheten

under de närmaste åren. Utskottets ställningstagande härvidlag torde innebära

att motionärernas syfte i allt väsentligt tillgodosetts.»

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

57

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens

uttalande under förevarande punkt samt med bifall till motionerna

I: 144 och II: 184, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;»

b) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 222 och II: 269 och att därför
dels

det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Den av»

och slutar med »genom beredskapsarbeten», bort ha följande lydelse:

Beträffande den av departementschefen föreslagna specialdestinationen

av byggnads- och underhållsmedel till norrlandslänen vill utskottet framhålla,

att en sådan synes stå i mindre god överensstämmelse med utskottets

uttalande vid fjolårets riksdag, att det på något längre sikt bör vara en väsentlig

uppgift att vid vägplaneringen söka utjämna de eventuella skillnader

mellan ordinarie väginvesteringar och beredskapsarbeten, som kan föranledas

av att mycket stora beredskapsarbeten koncentreras till viss del

eller vissa delar av landet. Enligt utskottets mening borde vidare vid de totala

investeringarnas fördelning särskild vikt fästas vid tillgodoseendet av

flerårsplanerna samt de ordinarie anslagsmedlens fördelning mellan länen.

I anslutning härtill må framhållas att beredskapsarbeten visserligen förekommit

i samtliga län, men att variationerna länen emellan varit mycket

stora. Även om det icke kan sägas att de hittills gjorda investeringarna i

sådana arbeten verkat rubbande på vägplanens målsättning, har de dock

måst primärt bestämmas av arbetslöshetens lokalisering och därför icke fått

en sådan geografisk fördelning, som bäst svarar mot en ur trafikbehovssynpunkt

riktig avvägning. Konsekvenserna för de övriga länens del kan därför

— på grund av vägnätets nuvarande tillstånd samt trafikens behov därstädes

— bli besvärande vid tillämpande av ett system med dylik specialdestination.

Inte minst viktigt torde det vara att beakta den höga olycksfallsfrekvens,

som råder å starkt trafikerade vägar inom dessa områden, samt den markant

trafiksäkerhetshöjande effekt, som vägbyggandet har haft enligt i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens petita påvisade undersökningar. Det torde

f. ö., såsom i motionerna 1:222 och 11:269 framhållits, få förutsättas att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämnda specialdestination förutan i

sin långtidsplanering avsatt erforderliga medel för norrlandslänens vägbyggande.

Att särskild hänsyn tagits till inte minst områden med skogstransporter

och andra tunga transporter framgår för övrigt av styrelsens

petita, som synes vara upprättade enligt utskottets tidigare uttalade krav

på en så riktig avvägning mellan skilda företag som möjligt. Ur principiell

synpunkt och med hänsyn till önskvärdheten av ett långsiktigt, målmedvetet

vägbyggande innebär departementschefens föreslagna disposition ett avbräck

i styrelsens planering och ett uppskov med arbeten, som styrelsen

funnit mer angelägna och bedömt få komma i förtur. Med hänsyn härtill

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka specialdestinationen och biträder

därför motionärernas yrkanden.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 222 och

II: 269, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört beträffande den av departementschefen föreslagna

specialdestinationen till norrlandslänen av vissa, byggnads-

och underhållsmedel.»

c) av herrar Nils Theodor Larsson, Sundin, Svensson i Stenkyrka och

Gustafsson i Kårby, vilka i anledning av de i motionerna I: 439 och II: 519

framställda yrkandena ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som således för nästa budgetår funnit sig böra godtaga den

föreslagna specialdestinationen, kan dock icke bortse från de olägenheter

detta medför med avseende å medelstilldelningen till de övriga länen. I

syfte att i någon mån motverka dessa olägenheter samt låta de genom den

höjda drivmedelsbeskattningen ökade bilskattemedlen i avsedd ordning

komma vägväsendet till godo finner utskottet — på sätt i motionerna I: 439

och II: 519 föreslagits — en höjning av den totala medelsanvisningen till de

ordinarie statliga vägbyggnaderna samt vägunderhållet med 10 respektive

15 mkr. böra ske. I överensstämmelse härmed kommer utskottet att under

punkterna 12 och 13 i det följande tillstyrka bifall till nämnda motioner.

»

dels ock det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »För

administration» och slutar med »186,8 mkr.», bort ha följande lydelse:

»För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt

ca 178,7 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen

för nästa budgetår uppgå till totalt (450 + 20 + 430 + 67 + 185

+ 39,5 + 178,7) 1 370,2 mkr. I förhållande till motsvarande på riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca

115,2 mkr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas till 1532

mkr., skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet

på vägväsendets specialbudget komma att öka med 161,8 mkr.»

2) vid punkten 12 (Vägunderhållet) av herrar Nils Theodor Larsson, Sundin,

Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka under förutsättning

av bifall till den med 1 c) betecknade reservationen ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom utskottet under föregående punkt anfört finner utskottet — på

de av motionärerna anförda skälen — medelsanvisningen till förevarande

ändamål böra utgå med ett till 430 mkr. förhöjt belopp. Utskottet hemställer

därför,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

59

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:439 och 11:519, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»

3) vid punkten 13 (Byggande av vägar och broar) av herrar Nils Theodor

Larsson, Sundin, Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka under

förutsättning av bifall till den med 1 c) betecknade reservationen ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Såsom

framgått» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående anser utskottet

på i motionerna 1:439 och 11:519 anförda skäl att anslagen till byggande

av vägar och broar för nästa budgetår bör upptagas med 450 mkr.

Fördelningen på de skilda anslagen bör därvid lämpligen ske efter de av

departementschefen förordade grunder eller med 251 mkr. till Byggande

av riksvägar, 173 mkr. till Byggande av länsvägar, 11 mkr. till Byggande av

ödebygdsvägar och 15 mkr. till Byggande av storbroar.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:439 och 11:519,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1962/

63 anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen, nämligen till

a) Byggande av riksvägar ............ kr. 251 000 000

b) Byggande av länsvägar ............ » 173 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar ........ » 11 000 000

d) Byggande av storbroar ............ » 15 000 000;»

4) vid punkten 22 (Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar) av herrar

Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Nils Theodor Larsson,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby,

Löfroth och Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 272 och II: 340 och att därför

dels de två första styckena i utskottets yttrande (s. 25) bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Till förevarande ändamål har av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagits

en medelsanvisning om 55 mkr. mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna 60 mkr. Av statsverkspropositionen framgår att väntetiden

för bidrag som nu beviljas är ca sex år samt att ett engångsanslag om

45 inkr. skulle erfordras för att väntetiden under de närmaste åren ej skall

ytterligare öka.

I de i anslutning till Kungl. Maj:ts förevarandc förslag väckta motionerna

har yrkats en höjning av anslaget till 60 mkr. Det har därvid betecknats

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

som ett oefterrättligt förhållande att staten släpar efter i sex år med utlovade

bidrag och att tendens föreligger till förlängning av väntetiden. Innebörden

blir enligt motionärerna den att hårt skattetyngda kommuner, som

måste få fram sina anläggningar, ställs i en mycket svår situation.

Utskottet delar därvidlag helt motionärernas uppfattning och tillstyrker

därför deras förslag om en uppräkning av anslaget med ytterligare 5 mkr.

Vidkommande det i motionerna 1:52 och 11:94 framställda yrkandet

om en plan för snar avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till

anläggning av vatten- och avloppsanläggningar finner utskottet detsamma

i och för sig välmotiverat. Utskottet vill dock i detta sammanhang

begränsa sig till att erinra om sina tidigare uttalanden — senast vid fjolårets

riksdag — om vikten av att utvecklingen på området noggrant följes

samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna 1:52 och 11:94 samt 1:272

och II: 340, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000

kr.;»

5) vid punkten 29 (Statens biltrafiknämnd: Avlöningar) av fröken Andersson,

herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 146 och II: 175 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sina överväganden i förevarande anslagsfråga i huvudsak

delat den uppfattning som motionärerna givit uttryck åt. Utskottet tillstyrker

därför bifall till motionerna i fråga.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 146 och II: 175, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/

63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 25 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 411500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 131 000

s. 61 Kontrollera mot PDF

I

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

61

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 11 300

Summa kr. 662 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 662 000 kr., att avräksamt

med bifall till motionerna 1:146 och II: 175, nämnda

nas mot automobilskattemedlen.»

6) vid punkten 30 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av fröken

Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 146 och II: 175 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 29 hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 146 och II: 175, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag

av 76 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

7) vid punkten 31 (Statens trafiksäkerhetsråd m. m.) av herr Neländer;

8) vid punkten 42 (Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar) av herrar

Bergman och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 271 och II: 337 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »till motionerna», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det angeläget att nämnda tjänster besättcs

med högt kvalificerad arbetskraft. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna.

»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 271 och II: 337,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen vidtaga av utskottet förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1962/63:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 016 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 040 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis .................. 506 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 360 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 81 200

Summa kr. 6 004 500;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 6 004 500 kr.»

9) vid punkten 58 (Driftbidrag till statens järnvägar)

a) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng, Svensson i Stenkyrka

och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:444

och II: 522 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 49 börjar med »I anledning»

och på s. 50 slutar med »och II: 522», bort ha följande lydelse:

»Yrkandet i de båda likalydande motionerna 1:444 och 11:522 syftar

dels till att begränsa förevarande anslag till 50 mkr., dels till att riksdagen

måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att avgöra

frågor om nedläggande av järnväg. Under hänvisning till de skäl som motionärerna

anfört härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till

det av motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det

av motionärerna och på sin tid även av 1958 års besparingsutredning framförda

förslaget om inrättande av en särskild nämnd för avgörande av frågorna

om nedläggning av järnvägar.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 444 och II: 522, såvitt nu

är i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret

1962/63 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 444 och

II: 522, såvitt nu är i fråga, uttala att en särskild nämnd

bör inrättas för avgörande av nedläggningsärenden;»

b) av herr Löfroth

10) vid punkten 64 (Underskott å luftfartsfonden) av fröken Andersson,

herrar Nils Theodor Larsson, Sundin, Virgin, Staxäng och Källenius, vilka

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1962 63

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 142 och II: 177, och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 55, som börjar med »Vid sin»

och slutar med »och II: 177», bort ha följande lydelse:

»Vid sin prövning av förevarande anslag, varvid olika på frågan inverkande

omständigheter beaktats, har utskottet ansett sig böra godta Kungl.

Maj:ts förslag beträffande beräkningen av underskottets storlek. Med hänsyn

till vad i motionerna I: 142 och II: 177 anförts förordar dock utskottet

att luftfartsstyrelsen må använda 15 000 kr. för vissa i motionerna angivna

flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 142 och

11:177, medgiva att luftfartsstyrelsen må använda 15 000

kr. för i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande åtgärder.

»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620366

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 s. 1 i texten