Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957

1962-04-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:61, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962

1

Nr 61

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen

den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och annan

samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—

1965, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt

propositionen och motionerna hänvisats till statsutskottet.

(5:e avd.)

I propositionen nr 69 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 februari 1962,

föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1)

lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 16 maj 1957 (nr 202)

med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan

samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1965 samt 2) förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom. och anvisningarna till 12 § förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, dels, med godkännande

av i statsrådsprotokollet angivna allmänna grunder för statsbidrag till

kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform beträffande vissa

skatteunderlagsgraderade statsbidrag för speciella ändamål och vissa kommunala

bidrag till statliga utgifter, bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda härför

erforderliga föreskrifter, dels ock till Skatteersättning till kommunerna

i anledning av 1961 års ortsavdragsreform för budgetåret 1962/63 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 420 000 000 kr.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet, såvitt angår de vid

propositionen fogade författningsförslagen, och i övrigt till statsutskottet.

Propositionen

I propositionen föreslås full kompensation åt kommunerna för det bortfall

av skatteunderlag som den vid höstriksdagen 1961 genomförda ortsavdragsreformen

medför. Full kompensation ges även för det skattebortfall som föranleds

av det tidigare beslutade slopandet av ortsgrupp II. Efter mönster av

skatteersättningen i anledning av 1957 års ortsavdragsreform föreslås kompensationen

utformad som ett statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag.

Det föreslagna bidragssystemet, som avses skola tillämpas för åren 1962

1 fiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962

—1965, beräknas medföra en årlig utgift för staten av för närvarande 280

milj. kr. På budgetåret 1962/63 beräknas dook falla ca 420 milj. kr.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet s. 6—11.

Motioner

I anledning av propositionen har väckts två likalydande motioner, den

ena inom första kammaren av herr Hagberg m. fl. (I: 564) och den andra

inom andra kammaren av herr Heckscher m. fl. (11:690), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte, med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna,

efter företagen utredning för 1963 års riksdag framlägga förslag

om en överflyttning fr. o. in. ingången av 1964 av kostnader för landstingens

respektive icke-landstingsstädernas uppgifter motsvarande minst de belopp

som enligt proposition nr 69 skulle tillfalla dessa kommuner, dels ock avslå

Kungl. Maj :ts proposition nr 69.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 690.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit två

vid riksdagens början väckta likalydande motioner, den ena inom första

kammaren av herr Hagberg m. fl. (I: 327) och den andra inom andra kammaren

av herr Heckscher m. fl. (11:402), i vilka motioner hemställts att

riksdagen måtte besluta att kommuns skyldighet att svara för kommunandel

av lärarlön i det obligatoriska skolväsendet skall borttagas fr. o. m.

den 1 januari 1963 och att driftbidragen till kommunerna i vad de avser

»Bidrag till driften av folkskolor m. m.» skall beräknas på 100 procent av

lärarlönerna.

I fråga om motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen

II: 402.

Över sistnämnda båda motioner har, efter därom i vederbörlig ordning

gjord framställning, utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret

och riksrevisionsverket, vilka samtliga avstyrkt att åtgärder nu vidtas i

motionernas syfte.

Innehållet i berörda remissyttranden framgår av bilaga till detta utlåtande.

Utskottet

Det föreliggande propositionsförslaget får ses mot bakgrunden av den vid

1961 års höstriksdag beslutade ortsavdragsreformen och statsmakternas

därvid gjorda uttalanden om att kommunerna skall få full ersättning av

staten för av reformens genomförande orsakat skatteunderlagsbortfall. För
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962 3

slaget är såtillvida ett provisorium, att det endast åsyftar en reglering av

ersättningsfrågan för tiden fram till och med år 1965, d. v. s. för fyraårsperioden

1962—1965. Avsikten är att riksdagen år 1964, då 1958 års skatteutjämningskommitté

väntas ha redovisat sina överväganden rörande den

framtida utformningen av statens bidragsgivning till kommunerna, skall

kunna ta ställning till en mera definitiv reglering av bidragsgivningen för

tiden efter år 1965.

Dessa för propositionsförslaget grundläggande principer — full kompensation

till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet och ersättningsfrågans

reglering provisoriskt för fyraårsperioden 1962—1965 — föranleder inte någon

erinran från utskottets sida. Likaså biträder utskottet vad förslaget innehåller

därom, att ersättningen till kommunerna, på motsvarande sätt som

gäller i fråga om de nu utgående bidragen i anledning av 1957 års ortsavdragshöjning,

får formen av statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag.

Vad angår kostnadsberäkningarna och anslagsäskandet för nästa budgetår,

420 milj. kr., har propositionen i dessa delar inte givit utskottet anledning

till erinran.

Även i övrigt tillstyrker utskottet bifall till propositionsförslaget.

Av det anförda följer att utskottet inte biträder yrkandena i motionerna

I: 564 och II: 690, vilka utgår från en helt annan kompensationsmetod, nämligen

att befria kommunerna från Vissa utgifter som nu belastar dem och

som är beroende av ålägganden från statens sida, främst utgifter för det

obligatoriska skolväsendet och för invalidpensioneringen.

Av utskottets ställningstagande följer vidare, att utskottet — i likhet med

de hörda myndigheterna — avstyrker bifall till det i motionerna I: 327 och

II: 402 framställda yrkandet, att frågan om upphävande av kommuns skyldighet

att svara för del av lärarlön nu upptas till avgörande. Detta yrkande

— liksom de därmed besläktade, i motionerna I: 564 och II: 690 framförda

förslagen — inrymmer för övrigt aspekter, vilka ligger inom ramen för skatteutjämningskommitténs

överväganden. Härutinnan vill utskottet även hänvisa

till innehållet i sitt av innevarande riksdag godkända utlåtande nr 43 i

anledning av väckta motioner angående överförande till staten av kommunernas

utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 564 och II: 690,

a) med godkännande av i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 16 februari 1962 angivna allmänna

grunder för statsbidrag till kommunerna i anledning av

1961 års ortsavdragsreform beträffande vissa skatteunderlagsgraderade

statsbidrag för speciella ändamål och vissa

kommunala bidrag till statliga utgifter, bemyndiga Kungl.

Maj :t att utfärda härför erforderliga föreskrifter,

b) till Skatteersättning till kommunerna i anledning av

1961 års ortsavdragsreform för budgetåret 1962/63 å drift
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962

budgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 420 000 000 kr.;

2. att motionerna I: 327 och II: 402 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 5 april 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per

Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin,

Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Eliasson

i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,

Lassinantti, Johansson i Norrköping, Bohman, Heidenberg, Nelander och

Palm.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Bohman och Palm, vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Det föreliggande propositionsförslaget bör bedömas med utgångspunkt

från statsmakternas i samband med 1961 års ortsavdragsreform gjorda uttalanden

om att reformen inte får framtvinga utdebiteringshöjningar. Två

vägar är härvidlag möjliga. Antingen tillförs, såsom i propositionen föreslås,

kommunerna genom tillskjutet skatteunderlag inkomster motsvarande

dem som skulle belöpt på de bortfallande skattekronorna, eller också minskas

kommunernas utgifter i samma utsträckning. Den förra metoden, som

innebär en fortsatt tillämpning av den ordning för kompensation till kommunerna

som genomfördes i samband med 1957 års ortsavdragsreform, är

behäftad med betydande nackdelar. Att kompensationen grundas på de aktuella

utdebiteringssatserna är nämligen, såsom i motionerna I: 564 och

II: 690 understryks, inte ägnat att stimulera sparsamhetsintresset hos de

kommunalt beslutande. Denna synpunkt är enligt utskottets mening så

tungt vägande, att utskottet biträder motionsyrkandet om avslag å det föreliggande

propositionsförslaget. Det avsedda målet, att undvika utdebiteringshöjningar

på grund av skatteunderlagsbortfallet, bör i stället förverkligas

i den formen, att kommunerna befrias från utgifter som nu belastar

dem och som är beroende av ålägganden från statens sida. I motionerna på
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962 5

visas att ett överflyttande helt på staten av kostnaderna för lärarlönerna

inom det obligatoriska skolväsendet och ett avlyftande av kommunernas

skyldighet att deltaga i kostnaderna för invalidpensioneringen tillsammans

representerar utgiftsminskning för kommunerna, som väl uppväger den i

propositionen föreslagna bidragsgivningen. Såsom i motionerna framhålles

föreligger inte något behov av att innevarande år taga slutlig ställning i

denna fråga, utan det är tillräckligt att riksdagen fattar sådant beslut vid

vårsessionen 1963.

Utskottet biträder även det i nämnda motioner framställda yrkandet i

fråga om skyndsam utredning och förslag om överförande av kostnader för

landstingens uppgifter och motsvarande uppgifter för icke-landstingsstäder

å staten.

Motionerna I: 327 och II: 402 innefattar förslag om upphävande av kommuns

skyldighet att svara för del av lärarlön. De har alltså i sak samma

innebörd som motionerna 1:564 och 11:690. Utskottet kan därför ge sin

anslutning även till dessa motionsyrkanden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till

motionerna 1:564 och 11:690 i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, med beaktande av de i

motionerna anförda synpunkterna, efter företagen utredning

för 1963 års riksdag framlägga förslag om en överflyttning

fr. o. m. ingången av 1964 av kostnader för landstingens

respektive icke-landstingsstädernas uppgifter motsvarande

minst de belopp som enligt proposition nr 69 skulle tillfalla

dessa kommuner;

2. med bifall till motionerna I: 327 och II: 402 besluta, att

kommuns skyldighet att svara för kommunandel av lärarlön

i det obligatoriska skolväsendet skall borttagas fr. o. m. den

1 januari 1963 och att driftbidragen till kommunerna i vad

de avser bidrag till driften av folkskolor m. m. skall beräknas

på 100 procent av lärarlönerna.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1662

Bilaga

Skolöverstyrelsen (26/3 1962)

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 anförde överstyrelsen bl. a.

följande.

»Till följd av penningvärdeutvecklingen har beträffande ett flertal statsbidrag

på skolans område en betydande försämring av kostnadsrelationerna

mellan stat och kommun uppkommit till kommunernas nackdel. I anledning

härav har överstyrelsen i anslutning till bl. a. uttalanden av statsutskottet

i utlåtande 1961:8 undersökt möjligheterna till en förbättring av

bidragsläget.»

Överstyrelsen framlade i petita förslag till höjning dels av nuvarande

statsbidrag till provisoriska skollokaler, dels av bidragen till inackordering

av skolbarn i elevhem och enskilda hem.

Efter särskild utredning i ämnet föreslog överstyrelsen vidare en förbättring

av bidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten.

överstyrelsens förslag har icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall vid framläggande

av statsverkspropositionen.

Vid behandlingen av statsbidragsfrågan i proposition 1962: 54 angående

reformering av den obligatoriska skolan har departementschefen bl. a. anfört

följande (s. 566).

»Frågan om en eventuell omfördelning mellan staten och kommunerna

av kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet kan emellertid rimligen

inte bedömas isolerad från alla de övriga verksamhetsområden, där likaledes

en viss kostnadsfördelning sker mellan staten och kommunerna. Spörsmålet

torde naturligen komma att aktualiseras i samband med 1958 års

skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden och åtgärder från

statsmakternas sida, vartill detta kan komma att leda. Frågan om en eventuell

ändring i fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för

grundskolan och för skolväsendet bör således prövas i ett större finanspolitiskt

sammanhang, varför jag inte nu anser mig kunna ta upp denna fråga

till mer ingående behandling.»

Enligt 13 § kungörelsen 1958: 665 skall från det beräknade bidragsunderlaget

för driftbidrag till obligatoriska skolor dragas en på visst sätt bestämd

kommunandel.

Motionärerna föreslår att från och med den 1 januari 1963 någon minskning

av bidragsunderlaget icke skall ske.

Kommunandelens storlek är beroende av kommunens hyresgrupp och

uppgår för varje hel tjänst till 450, 690, 870, 1 110 och 1 340 kronor i respektive

hyresgrupper 1—5. Fördelningen på hyresgrupper bestämmes av

kungörelsen 1951: 798 (m. sen. ändringar). De orter, som tillhör de högre

hyresgrupperna, utgöras i regel av städer och andra i ekonomiskt avseende

bärkraftigare samhällen.

Överstyrelsen anser det angeläget att frågan om kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun beträffande skolväsendet snarast löses men är icke

beredd att tillstyrka ett provisoriskt förslag, som medför en ojämn generell

ökning av det statliga stödet utan hänsynstagande till de olika kommunernas

ekonomiska situation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1!)62

7

Statskontoret (16/3 1962)

Såsom framhålles i motionerna har 1957 års skolberedning i sitt betänkande

om grundskolan vad gäller kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet

angivit att beredningen haft som riktpunkt att dess förslag ej skall

ändra hittillsvarande kostnadsfördelning mellan stat och kommun för skolväsendet.

Beredningen bär även berört frågan om skolkostnadernas fördelning

mellan ekonomiskt bärkraftiga och ekonomiskt svaga kommuner. Av

Kungt. Maj :ts proposition nr 54 till innevarande års riksdag angående reformering

av den obligatoriska skolan m. m. framgår att vid remissbehandlingen

av grundskolebetänkandet frågorna om kostnadsfördelningen ägnats

stor uppmärksamhet och att angelägenheten av att dessa frågor snabbt löses

starkt betonats. Från kommunernas sida går uttalandena i stor utsträckning

ut på att staten bör påtaga sig större andel av kostnaderna ävensom

att ''åtgärder till lättande av de mindre och skattesvaga kommunernas börda

erfordras. Även föredragande departementschefen (prop. 54 s. 566) ger uttryck

åt den uppfattningen att de ekonomiska bördor som skolväsendet lägger

på kommunerna är kännbara, framförallt för kommunerna på landsbygden,

vilka i såväl befolkningsmässigt som ekonomiskt avseende i regel

är de svagaste. Departementschefen finner det också i och för sig förståeligt

om man på kommunalt håll menar att den hittillsvarande och väntade

utvecklingen av framför allt landskommunernas skolutgifter inger farhågor.

Frågan om en eventuell omfördelning mellan staten och kommunerna av

kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet kan emellertid enligt departementschefens

mening rimligen inte bedömas isolerad från alla de övriga

verksamhetsområden, där likaledes en viss kostnadsfördelning sker mellan

staten och kommunerna. Spörsmålet torde naturligen komma att aktualiseras

i samband med 1958 års skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden

och åtgärder från statsmakternas sida, vartill detta kan komma

att leda. Frågan om en eventuell ändring i fördelningen mellan stat och

kommun av kostnaderna för grundskolan och för skolväsendet bör således

prövas i ett större finanspolitiskt sammanhang, varför departementschefen

inte nu anser sig kunna ta upp denna fråga till mer ingående behandling.

Vad beträffar kommunandelens betydelse för kommunernas kostnader för

skolväsendet vill statskontoret erinra att avdragsbeloppen för närvarande

utgör i hyresgrupperna 1—5 respektive 450, 690, 870, 1 110 och 1 340 kronor

för varje statsbidragsberättigande tjänst (sk 1960: 302). Genom att avdragsbeloppen

är differentierade "allt efter hyresgrupperna och är betydligt större

i de högre hyresgrupperna än i de lägre föreligger en icke oväsentlig skillnad

i bidrag till de olika skoldistrikten. Vinsten av kommunandelens borttagande

skulle uppenbarligen tillfalla kommunerna i hyresgrupperna 3—5,

vilka torde omfatta de största och bärkraftigaste kommunerna i landet. För

kommun tillhörande lägre hyresgrupp och med ett begränsat antal lärartjänster

skulle däremot kostnadsminskningen i regel bli så ringa, att den

torde sakna egentlig betydelse för det kommunala skattetrycket. Fn omläggning

av statsbidragsgivningen på sätt motionärerna förordat skulle alltså

ej medföra någon reell förbättring för flertalet kommuner å landsbygden.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts bör enligt statskontorets mening

motionerna ej vinna beaktande.

Riksrevisionsverket (19/3 1962)

Motionärerna har hemställt, all riksdagen måtte besluta att kommuns

skyldighet alt svara för kommunandel av lärarlön i del obligatoriska skolväsendet

skall borttagas fr. o. in. den 1 januari 1963 och att driftbidragen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1962

till kommunerna i vad de avser »Bidrag till driften av folkskolor m. m.»

skall beräknas på 100 procent av lärarlönerna. Som stöd härför har bl. a.

anförts, att det syntes oundgängligen nödvändigt att kommunerna redan

nu i större utsträckning kompenserades för de växande kostnaderna för

skolväsendet. Motionärerna har funnit, att ett borttagande av kommunandelen

ur enkelhetssynpunkt väl fyllde vissa i motionerna uppställda krav

på en omedelbar reform på området.

Riksrevisionsverket vill framhålla, att föreliggande motioner har nära

samband med två vid 1961 års riksdag väckta motioner angående överförande

till staten av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

Enligt motionärerna borde kommunernas samtliga drifts- och kapitalutgifter

för det obligatoriska skolväsendet övertagas av staten. I remissutlåtande

den 26 april 1961 uttalade riksräkenskapsverket, som avstyrkte

bifall till motionerna, bl. a., att ämbetsverket icke kunde anse det principiellt

riktigt, att staten skulle svara för samtliga kostnader för det obligatoriska

skolväsendet medan kommunerna skulle bibehålla sitt inflytande

över verksamhetens utövande. Motionerna har ännu icke prövats av riksdagen1.

Uppmärksammas må vidare det uttalande föredragande departementschefen

gjort i proposition 54/1962 angående reformering av den obligatoriska

skolan m. m. rörande statsbidragsfrågorna på området. Departementschefen

uttalade bl. a. (s. 566), att frågan om en eventuell omfördelning mellan

staten och kommunerna av kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet

inte rimligen kan bedömas isolerad från alla de övriga verksamhetsområden,

där likaledes en viss kostnadsfördelning sker mellan staten och kommunerna.

Spörsmålet komme naturligen att aktualiseras i samband med

1958 års skatteutjämningskommittés arbete och de överväganden och åtgärder

från statsmakternas sida vartill detta kunde komma att leda.

Med hänsyn till den omprövning av statsbidragsfrågorna i stort, som således

förestår, kan riksrevisionsverket icke finna skäl föreligga för ett sådant

avsteg från gällande bidragsgrunder, som avsetts i föreliggande motioner.

Ämbetsverket får därför som sin åsikt uttala, att motionerna icke

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

1 Riksdagen har sedermera avslagit dessa motioner.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620479

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:154 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om överförande till stat och kommun av kostnaderna för valsedlar vid allmänna val. a1 i texten